Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckt motion angående revision av gällande bestämmelser om tull å automobiler och automobildélar.

1925-05-26 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:44, Betänkande, i anledning av väckt motion angående revision av gällande bestämmelser om tull å automobiler och automobildélar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

1

Nr 44.

Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1625 kl- 11 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckt motion angående

revision av gällande bestämmelser om tull å automobiler

och automobildélar.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion,

nr 89, har av herr Löfgren i Stockholm hemställts, »att riksdagen måtte

besluta sådan revision av tulltaxan, att tullen å importerade för automobiler

erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler

i den proportion, som må finnas skälig».

Till stöd för förslaget har motionären anfört följande:

»Enligt gällande tulltaxa äro tullsatserna för importerade automobiler 15

procent på värdet, under det att sammanlagda tullbeloppet å de delar, som behövas

för en automobil vid import, drager en tull av tillhopa över 20 procent.

Eöljden härav är, att en automohilfabrikation, som grundar sig på sammansättande

av importerade delar till automobiler (monteringsfabrik), i Sverige

är omöjlig utan att därmed gynnas eller skyddas svensk tillverkning av

automobildélar. Konsekvensen av den nuvarande tariffen är blott, att fabrikation

bestående i montering av särskilt amerikanska automobiler, som försäljas

i och över Sverige, upprättas i annat land. Genom att möjliggöra

monteringsfabrikation här i Sverige skulle dels svensk arbetskraft komma

till användning och dels svensk råvara i viss utsträckning därvid förbrukas.

Förutsättningen för en dylik utveckling synes vara, att förhållandet blir

det motsatta mot för närvarande, sålunda att tullen på delar tillhopa blir

väsentligt lägre än tullen på den färdiga automobiien. Detta är förhållandet

i t. ex. Danmark och Belgien, där produktion, som nu åsyftas, av betydande

omfattning kommit till stånd.»

För erhållande av erforderlig utredning i ämnet har bevillningsutskottet

i grundlagsenlig ordning begärt, att kommerskollegium och generaltullstyrelsen

måtte, vartdera ämbetsverket för sig eller gemensamt, till utskottet

avgiva det utlåtande, vartill motionen kunde giva anledning; och har utskottet

i anledning härav numera från kommerskollegium och generaltullstyrelsen

emottagit en till utskottet ställd skrivelse jämte bilagor. Nämnda

skrivelse och bilagor åtfölja i avtryck detta betänkande.

I likhet med motionären anser utskottet, att en hit till landet förlagd

industri för sammansättning av automobiler skulle vara till avsevärd fördel

genom att dels giva sysselsättning åt svensk arbetskraft och dels bereda avBihang

till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. käft. (Nr 1

Utskottet.

Utredning.

Utskottets

yttrande.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

sättning åt svenska råvaror och"åt produkter av sådan inhemsk industri,

som kan upptaga tillverkning av olika för den ifrågavarande sammansättningsindustrien

behövliga delar.

Den utredning, vars resultat föreligger i det av kommerskollegium och

generaltullstyrelsen avgivna utlåtandet, bekräftar vad motionären anfört

därom, att förhållandet mellan de gällande tullsatserna för automobildelar

och för det färdiga fabrikatet lägger hinder i vägen för uppkomsten av en

hopsättningsindustri på ifrågavarande område. Vad ämbetsverken i sådant

hänseende anfört kan sammanfattas sålunda. Tullen för färdiga automobiler

utgår enligt rubriken 1098 i gällande tulltaxa med 15 procent av värdet.

Vissa delar till automobiler, såsom motorer, skruvar, bultar, axlar, kugghjul,

fjädrar, kullager m. fl. äro i tulltaxan upptagna under rubriker med olika

tullsatser. Andra delar åter tullbehandlas såsom det ämne, arbetat, varav

de huvudsakligen bestå. Den inom ämbetsverken verkställda utredningen

har givit vid handen, att tullen på samtliga delar till en automobil av

det fabrikat, som närmast skulle tänkas bliva föremål för sammansättning

här i landet, motsvarar omkring 21 procent av värdet.

Vid bedömandet av frågan om en bättre avvägning av ifrågavarande

tullsatser har utskottet av skäl, som i ämbetsverkens utlåtande anförts,

funnit, att det åsyftade resultatet bör ernås genom att tullen för i taxan

ej särskilt nämnda automobildelar nedsättes och bestämmes att utgå efter

värdet. Enligt den verkställda utredningen synas de nu gällande tullarna

för de båda kategorierna automobildelar, de i taxan särskilt nämnda och de

ej särskilt nämnda, beträffande automobiler av den typ, som undersökningen

i främsta rummet avsett, i genomsnitt motsvara omkring 16 respektive 26

procent av varuvärdet. De båda kategorierna delar ingå i en färdig automobil

till ungefärligen lika värde. Nedsättes nu, såsom ämbetsverken ifrågasatt,

tullen för de i taxan ej särskilt nämnda delarna till 10 procent av värdet,

under det att tullsatserna för de övriga bibehållas oförändrade, motsvarar

denna tullnedsättning för samtliga delar en nedsättning till omkring 13

procent av värdet.

Eepresentanter för en amerikansk firma, vilken vidtagit anstalter för att

i Stockholm igångsätta en sammansättningsindustri på ifrågavarande område,

hava på begäran erhållit tillfälle att inför utskottet tillkännagiva den av

dem företrädda industriens önskningar i förevarande ämne och därvid ifrågasatt

en så stark tullnedsättning, att tullen för samtliga automobildelar skulle

motsvara 5 procent av värdet.

Mot en så långt gående tullsänkning möta enligt utskottets mening ur

olika synpunkter starka betänkligheter. Till en början måste befaras, att

ett av de syften, som, på sätt ovan nämnts, enligt utskottets mening böra

kunna tillgodoses genom en sammansättningsindustri av ifrågavarande slag,

nämligen beredandet av avsättning åt svenska industriprodukter, genom den

starka tullnedsättningen skulle helt eller delvis förfelas. Och vidare skulle

effektiviteten av den för färdiga automobiler gällande tullsatsen säkerligen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

3

äventyras. Härtill kommer, att en dylik tullnedsättning knappast skulle

kunna genomföras med bibehållande av de nuvarande tullsatserna för i

taxan särskilt nämnda ’ delar.

Av sålunda anförda skäl och då några kalkyler för bedömandet av behovet

av den ifrågasatta tullnedsättningen icke företetts, har utskottet ansett sig

böra stanna vid att föreslå den av ämbetsverken förordade tullsatsen av 10

procent av värdet för ej särskilt nämnda automobildelar.

Genom en dylik tullnedsättning bör det hinder för anordnande av en

sammansättningsindustri av ifrågavarande slag, som ligger i de nuvarande

tullsatserna på området, vara undanröjt. Om hänsyn vidare tages till den

besparing, som, i fråga om avsättningen på svensk marknad, uppkommer

därigenom att frakten på den färdiga automobilen från utländsk ort, där

sammansättning ägt rum, bortfaller, vill det synas som om förutsättningar

skulle kunna anses vara givna för drivandet av en sammansättningsindustri

i Sverige. Huruvida utsikter finnas för att en dylik industri verkligen

kommer till stånd, beror emellertid även av omständigheter, som undandraga

sig utskottets bedömande.

Men även oavsett huruvida det i den föreliggande motionen avsedda syftet

blir förverkligat, synes en ändring av nu gällande tullagstiftning på ifrågavarande

område av behovet påkallad. De nuvarande bestämmelserna förorsaka

nämligen, såsom ämbetsverken framhållit, ett synnerligen tidsödande

arbete vid tullbehandlingen, ett förhållande som en från svenska automobilhandlareföreningen

till utskottet inkommen skrift ytterligare bekräftat. Sålunda

har i nämnda skrift framhållits, hurusom bestämmelsen angående

tullbehandlingen av förnicklade och lackerade metallvaror beträffande automobildelar

vore olämpliga och föga ägnade att tillgodose moderna krav. Vidare

hava de otillfredsställande konsekvenser påpekats, vilka de nu gällande bestämmelserna

medföra beträffande tullbehandlingen av karosserier. Dessa

missförhållanden synas till god del bliva avhjälpta genom införande av en

enhetlig värdetullsats för i taxan ej särskilt nämnda automobildelar samt

genom bifall till ämbetsverkens förslag att i rubriken 1098 upptaga karosserier.

I det ovan åberopade utlåtandet hava ämbetsverken ytterligare berört ett

förhållande, som synes förtjäna beaktande. Under hänvisning till förordningen

den 13 december 1912 angående tullrestitution i vissa fall vid återutförsel

av utländsk vara (s. k. handelsrestitution, Svensk författningssamling

355), ändrad genom förordningen den 16 juli 1919 (Svensk författningssamling

450) hava ämbetsverken framhållit, hurusom införandet av värdetull å

vissa automobildelar skulle, med nu gällande bestämmelser, utesluta möjlighet

av tullrestitution vid återutförsel i oförändrat skick av sådana delar, avsedda

såsom reservdelar. Beträffande den s. k. industrirestitutionen hava

ämbetsverken meddelat, att en till synes framkomlig väg att ordna restitutionsfrågan

beträffande värdefull underkastade automobildelar varit under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

övervägande. Enär för en här i landet igångsatt sammansättningsindustri,

som även driver export av automobiler, frågan om tullrestitution vid återutförsel

av reservdelar är av stor vikt och det enligt utskottets mening vore

synnerligen önskvärt, att denna fråga på ett tillfredsställande sätt kunde

ordnas även ifråga om handelsrestitution, synes en utredning böra verkställas,

huruvida icke på området nu gällande bestämmelser böra underkastas

sådan ändring, att möjlighet till tullrestitution icke blir utesluten

för värdefull underkastade varor.

I fråga om ämbetsverkens förslag, att karosserier måtte upptagas i rubrik

1098, samt beträffande de ändringar i övrigt i tulltaxan, som böra föranledas

av införandet av en tull av 10 procent av värdet för ej särskilt nämnda

automobildelar, har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av förevarande motion

II: 89 av herr Löfgren i Stockolm,

1) besluta,

a) att rubrikerna 643 och 1098 i gällande tulltaxa

skola erhålla följande ändrade lydelse:

Arbeten av mjuk kautschuk:

Kvantitet

för tullberäkningen
-

Tullsats

Kr. öre

643. andra varor, ej särskilt nämnda,

av mjuk kautschuk, enbart

eller i förening med annat

ämne, såsom för automobiler

avsedda monterade innerslangar,

yttergummi eller delär

därtill, handskar, hinkar, dinappar,

isblåsor, kirurgiska

artiklar och radergummi .... 1 kg. 1:20

1098. Järnvägs- och spårvägsvagnar

i förening med motorer eller

ångmaskiner; åkdon och fordon,

ej särskilt nämnda, även

med motor försedda,underreden

därtill samt karosserier

till automobiler; ävensom

med gummiringar försedda

hjul till sådana åkdon

eller fordon ........................... 100 kr. 15: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

b) att i tulltaxan skall införas en ny rubrik med

nummer 10987a. så lydande:

10987g.

Kvantitet

för tullberäkningen
-

Tullsats

Kr. öre

Delar, ej särskilt nämnda, till

automobiler ............................ 100 kr. 10: —

2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville låta verkställa utredning av frågan, huruvida

sådan ändring i nu gällande bestämmelser angående

rätt till tullrestitution i vissa fall vid återutförsel av

utländsk vara bör vidtagas, att dylik restitution möjliggöres

för värdetull underkastade varor, samt, därest

utredningen därtill giver anledning, för nästa års riksdag

framlägga förslag i ämnet.

Stockholm den 26 maj 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin*, Gustaf Nilsson i Kristianstad*, Johan Nilsson i Kristianstad,

Rune, Boman, Pers, Boren*, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i

Ramsta, Johansson i Kullersta, Lithander, Hedlund i Östersund, Olsson i Golvvasta,

Bengtsson i Kullen, Björnsson, Alexis Björkman, Björklund och Granath.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen

gemensamt i anledning av

Kungl. Maj:ts remiss den 20 februari

1925 å utskottets begäran om yttrande

över väckt motion om sänkning av

tullen å automob ildelar
-

Bilaga

till bevillningsutskottets

betänkande nr 44.

Stockholm den 4 maj 1925.

Till riksdagens bevillningsutskott.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 89) har herr Löfgren

hemställt, »att riksdagen måtte besluta sådan revision av tulltaxan, att tullen

å importerade, för automobiler erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre

än tullen å färdiga automobiler i den proportion, som må finnas skälig». Av

motiveringen till motionen framgår, att avsikten med nedsättningen av tullen

vore att möjliggöra uppkomsten av en inhemsk industri för sammansättning

av importerade delar till automobiler (monteringsfabrik).

Genom remiss den 20 februari 1925 har Kungl. Maj:t anbefallt kommerskollegium

och generaltullstyrelsen att gemensamt till riksdagens bevillningsutskott

avgiva utlåtande över motionen ifråga.

I anledning härav få ämbetsverken, med överlämnande av i ärendet införskaffade

yttranden från tullbehandlingsinspektionen i Stockholm, herrar fullmäktige

i järnkontoret, Stockholms handelskammare samt Sveriges maskinindustriförening,

äran anföra följande.

p> Till en början må erinras, att kommerskollegium och generaltullstyrelsen

den 15 mars 1924 avgåvo gemensamt utlåtande till statsrådet och chefen för

finansdepartementet över en av Tidaholms aktiebolag gjord framställning om

åtgärder för beredande av ökat tullskydd för den svenska automobilindustrien.

jw, I sagda utlåtande anförde kommerskollegium bland annat, att beståndet av

en dylik industri finge anses vara för vårt land av synnerligen stor betydelse.

I avseende å huvuddelen av landets automobilbehov, särskilt de billigare

typerna, torde man enligt kollega mening dock på sin höjd kunna räkna med

uppkomsten av en hopsättningsindustri, avsedd för det svenska inhemska

behovet och för export i viss omfattning till grannländerna. Av erfarenheten

från andra länder, exempelvis England, rörande utvecklingen av en

dylik industri torde emellertid framgå, att densamma efter hand tenderar

till att i viss och successivt ökad omfattning använda jämväl material och

detaljdelar, tillverkade i det land, där monteringsfabriken är belägen. Kollegium

uttalade, att det vore obestridligt, att beståndet av den förstnämnda,

till sin omfattning mera begränsade, men till arten helt nationella automobilindustrien,

liksom även uppkomsten av en montageindustri av sistnämnda

slag skulle i lika mån gynnas av en tullförhöjning å de färdiga fabrikaten

— den senare givetvis under förutsättning, att tullsatserna å delarna till

fordonen förbleve åtminstone i huvudsak oförändrade. De ekonomiska förut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

sättningarna för en raonteringsverksamhet av ifrågavarande art läge ju nämligen

i väsentlig mån i tillgodogörandet av skillnaden, dels i fraktkostnader

och dels i tull, mellan den färdiga varan och de material, varav densamma

sammansattes. Möjligheterna för reexport åter kunde i ett sådant fall underlättas

genom medgivande av rätt till tull restitution av erlagd lull för de

importerade delarna. — I samband härmed framhöll kollegium, att den

import, som i stor utsträckning förekom av automobiler, vilka hopmonterats

i Danmark av delar, importerade från Nordamerika, berövat den svenska

sjöfarten ett ganska betydande befraktningsobjekt, som borde kunna i viss

omfattning återförvärvas genom uppkomsten av en inhemsk montageindustri.

Vad kommerskollegium i åberopade utlåtande anfört rörande lämpligheten

av en förhöjning av tullen å automobiler, anser kollegium alltjämt äga

giltighet. Den bästa lösningen av nu föreliggande fråga finner kollegium,

från synpunkten av de intressen kollegium närmast äger att företräda, fortfarande,

i likhet med Sveriges maskinindustriförening, vara en skälig höjning

av tullsatsen å färdiga automobiler. Beträffande storleken av donna höjning

vill kollegium, i detta sammanhang och med hänsyn till den förebragta utredningen

rörande nu utgående tullbelopps förhållande till värdet av införda

automobildelar, icke föreslå högre tullsats än 25 % av värdet. Lämpligen

borde denna tullförhöjning åtföljas av tulltekniskt mera tillfredsställande

bestämmelser i tulltaxan angående tullbehandling av delar till automobiler.

Skulle emellertid av andra skäl en dylik höjning av automobiltullen icke

befinnas möjlig, vill kollegium alternativt ansluta sig till en av generaltullstyrelsen

här nedan närmare utvecklad anordning, varigenom den behövliga

jämkningen mellan automobiltullen och tullen å automobildelar skulle ske

genom införande i tulltaxan av en ny rubrik: automobildelar, ej särskilt

nämnda, samt denna rubriks förseende med en värdetullsats av för ändamålet

lämplig höjd.

Generaltullstyrelsen, som för sin del i merberörda gemensamma utlåtande

rörande tullen å automobiler icke biträdde kommerskollegii förslag om höjning

av sagda tull, framhöll emellertid, att en mera enhetlig norm för tullbehandlingen

av delar till automobiler vore av behovet starkt påkallad. I

utlåtandet påpekades, att, enligt gällande bestämmelser, i tulltaxan ej särskilt

nämnda delar till automobiler skola tullbehandlas såsom arbeten av det

ämne, varav de huvudsakligen bestå, varvid i allmänhet rubrikerna för ej

särskilt nämnda arbeten av icke smidbart eller smidbart järn, oarbetade eller

bearbetade, komme i tillämpning. Man hade sålunda att företaga en uppsortering

av delarna efter materialets beskaffenhet, dess egenskap av icke

bearbetat eller bearbetat samt de olika delarnas styckevikt, en procedur, som

i och för sig vore synnerligen tidsödande. Därtill komme avgörandet, huruvida

föremålen utgjorde delar till själva automobilen eller till motorn. Beträffande

de sistnämnda vore nämligen även vikttullens förhållande till varuvärdet

avgörande för tullbeskattningen. Tulltjänstemannen hade sålunda att i fråga

om dessa delar fastställa värdet av varje särskild typ. Skulle man få att

räkna med sådan massimport av automobildelar, som en här i landet befintlig

sammansättningsindustri förutsatte, krävde denna fråga med nödvändighet

en lösning,

Bilagda tablåer med vissa kalkyler rörande tullbehandlingen av automobildelar

äro i viss mån ägnade att belysa de av generaltullstyrelsen framhållna

svårigheterna vid tullbehandlingen. Sålunda framgår av tablå II,

att vid tullbehandlingen av de i en Ford touring-vagn ingående delarna ej

mindre än ett 60-tal olika tulltaxerubriker komma i tillämpning. De anförda

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

svårigheterna göra sig även, om ock i mindre grad, gällande i fråga om

reservdelar, som införas för att ersätta förslitna delar av automobiler. Enligt

tablå III komma sålunda enbart för en del vanliga reservdelar för Fordautomobiler

att tillämpas inemot 30 olika rubriker.

Det är uppenbart, att dessa svårigheter komme att avsevärt ökas, därest,

såsom i motionen förutsattes, en sammansättningsindustri skulle komma till

stånd i vårt land. I sådant fall finge man givetvis att räkna med en massimport

av automobildelar av olika slag. Visserligen skulle kunna tänkas,

att vid en sådan massimport de olika delarna kunde förpackas för sig, så

att varje kolli i stort sett finge ett enhetligt innehåll. Vid den betydande

import av delar till Ford-automobiler, som redan förekommit, har det emellertid

visat sig, att ett sådant förpackningssätt av ekonomiska skäl icke låter

sig genomföra. Vissa delar hava nämligen en sådan konstruktion, att vid

förpackningen av desamma uppstå tomrum, som måste tillvaratagas för nedpackning

av andra delar.

Det är emellertid icke blott med hänsyn till expeditionens försening, som

nu gällande bestämmelser rörande tullbehandlingen av automobildelar visat

sig mindre tillfredsställande, utan även ur den synpunkten, att dessa bestämmelser

ofta lede till en i förhållande till värdet oproportionerligt hög

tullbeskattning. Av tablå II, sid. 2 a—b, framgår exempelvis, att bland de

därstädes upptagna lackerade delarna av järn och järnplåt finnas sådana,

som draga en tull av 100 % och däröver av värdet, och att tullen å flertalet

av nämnda delar uppgår till mer än 50 % av värdet. En onaturligt

hög tull utgår även exempelvis å vissa delar av trä och läder. För sådana

delar är en tull av 60—100 % av värdet ingalunda ovanlig. Visserligen

kan erinras, att de här andragna fallen icke utan vidare kunna tagas såsom

utgångspunkt för bedömandet av behovet av en ändring. Vid en sådan

massimport, som en sammansättningsindustri förutsätter, skulle man nämligen

säkerligen undvika att, såsom nu är fallet, införa exempelvis lackerade

järndelar utan i stället här i landet utföra den jämförelsevis enkla bearbetning,

som lackeringen utgör, vilket ju även ur transportsynpunkt skulle

erbjuda vissa fördelar. Även beträffande andra delar, för vilka de nuvarande

tullsatserna ställa sig för höga, torde man komma att täcka behovet

inom landet. Emellertid lärer ej kunna förnekas, att de för automobildelar

nu utgående tullsatserna i många fall lämna ett i beskattningsavseende

mindre lyckligt resultat.

De nuvarande bestämmelserna för tullbeskattningen på området hava även

i andra avseenden visat sig mindre tillfredsställande. Så är fallet beträffande

karosserier för automobiler. Då karosserierna, såsom understundom är förhållandet,

införas särskilt för sig, skola de enligt tulltaxeunderrättelsernas

bestämmelser angående sammansatta varor tullbehandlas efter huvudbeståndsdelens

beskaffenhet. Olika karosserier kunna därvid allt efter sin sammansättning

komma att tullbeskattas efter så vitt skilda tullsatser som exempelvis

1 krona 20 öre för kilogram enligt rubrik 221: sadelmakarearbeten, eller

8 öre för kilogram enligt rubrik 750: järnplåtvaror. Ofta är det svårt att

avgöra vilken del, som rättvisligen bör betecknas såsom huvudbeståndsdelen.

Den omständigheten, att ett karosseri till en dyrbar vagnstyp ofta är betydligt

lättare än karosseriet till en billigare vagn, är ävenledes ägnad att

föranleda eu ojämn och orättvis tullbeskattning. Därtill kommer, att den

nuvarande normen för karosseriernas tullbehandling medför, att den för

automobilen såsom helhet bestämda tullsatsen, särskilt i fråga om lyxvagnar,

skulle kunna eluderas genom att karosseriet infördes för sig, en anordning

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 9

som skulle medföra högre frakt- och emballagekostnader och sålunda ur

allmän ekonomisk synpunkt vara förkastlig, men vilken det oaktat kunde

bliva lönande för importören genom nedbringandet av tullavgifterna.

De olägenheter av skilda slag, som sålunda, enligt vad ovan framhållits,

äro förenade med de nu gällande bestämmelserna på området, synas påkalla

en ändring av tulltaxan. Därvid uppställer sig den frågan, huru en sådan

ändring bör genomföras.

Vad då först beträffar karosserierna, synes det lämpligt, att desamma upptagas

i rubrik 1098 och dem sålunda åsättes en enhetlig tull av 15 % av

värdet. Därigenom skulle karosserierna, i likhet med vad förhållandet är

exempelvis i den belgiska tulltaxan, bliva i tullbehandlingsavseende likställda

med såväl de färdiga automobilerna som chassierna, automobilens andra

huvudbeståndsdel.

Beträffande övriga delar till automobiler kunna olika alternativ tänkas.

Teoretiskt sett vore det givetvis lämpligast, om vid en omläggning av tullbehandlingsförfarandet

alla olika slag av automobildelar kunde sammanföras

under en enda, gemensam rubrik. Emellertid kan detta av vissa skäl påtagligen

icke låta sig genomföra. Till införsel förekomma nämligen ett stort

antal i tulltaxan särskilt nämnda delar, som hava användning även för andra

ändamål än som automobildelar och således ej kunna med bestämdhet identifieras

såsom sådana. Detta gäller exempelvis motorn med alla därtill hörande

delar liksom även skruvar, bultar, axlar, kugghjul och andra dylika sammansättningsdelar.

Det kunde visserligen tänkas, att tullbehandlingen gjordes

beroende av företett intyg rörande de införda delarnas tillämnade användning.

Men oavsett de betänkligheter, som i allmänhet kunna anföras

mot att dylika intyg läggas till grund för tullbehandlingen, kan med fog

ifrågasättas, vilka sakliga skäl som kunna tala för att en skruv, en bult, ett

kugghjul o. s. v. skulle tullbeskattas olika, allt eftersom varan ifråga vore

avsedd att ingå i en automobil eller användas för ett annat ändamål.

Under sådana förhållanden lärer en eventuell ändring av tulltaxan i syfte

att åstadkomma en enklare och rättvisare tullbeskattning av automobildelar

böra inskränkas till sådana delar, som ej äro i taxan särskilt nämnda.

Dessa delar synas för ändamålet kunna sammanföras till en enda, gemensam

rubrik. Visserligen avhjälpas icke härigenom alla med tullbehandlingen av

automobildelar förenade svårigheter. Så torde man kunna räkna med en

viss osäkerhet i åtskilliga fall vid bedömandet, huruvida ett föremål utgör

del till automobil eller icke, men dels kunna svårigheterna i detta hänseende

genom meddelade anvisningar i väsentlig mån avhjälpas, dels böra desamma

i varje fall bliva av betydligt lindrigare art än de tidsödande besvärligheter,

som tillämpningen av på området nu gällande bestämmelser föranleda.

Vad beträffar motordelarna lärer det icke vara möjligt att vid tullbehandlingen

avgöra, huruvida de äro avsedda till automobilmotorer eller ej. Vid

sådant förhållande och då några särskilda skäl icke torde kunna anföras för

en tullbeskattning av dessa delar enligt andra grunder än som gälla för motsvarande

delar till motorer för annat bruk än å automobiler, torde delar till

automobilmotorer alltjämt böra tullbehandlas enligt vad för maskindelar i

allmänhet är stadgat.

Det må i detta sammanhang framhållas, att den sålunda ifrågasatta principen

för tullbehandlingen av automobildelar på flera håll genomförts i den

utländska tullagstiftningen. Sålunda återfinnas rubriker för automobildelar,

ej särskilt nämnda, bland annat i de norska, finska och belgiska tulltaxorna.

Vad beträffar ytterdäck samt innerslangar till automobiler hava dessa i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

den tullbehandlingsinspektionens yttrande bifogade prisutredningen upptagits

såsom i tulltaxan särskilt nämnda delar. Visserligen återfinnas i rubrik

639 omonterade innerslangar, men hänföras monterade innerslangar

samt yttergummi till rubrik 643 utan att där vara särskilt upptagna. Då

skäl ej synas förefinnas att ur tulltaxans avdelning för kautschuksvaror utbryta

dessa artiklar och särskilja dem från övriga likartade kautschuksvaror,

exempelvis innerslangar och yttergummi till velocipeder och motorvelocipeder,

vilka äro upptagna i nyssnämnda avdelning i taxan, lärer ett förtydligande

i denna del vara av behovet påkallat. Vad särskilt beträffar yttergummi,

synes så mycket mindre skäl att frångå vikttull föreligga, som skatt

enligt kungl. förordningen den 2 juni 1922 om särskild skatt å automobilgummiringar

skall beräknas efter ringarnas vikt.

Beträffande frågan, huruvida de i en sådan rubrik upptagna automobildelarna

bör åsättas vikt- eller värdefull, kan erinras, att man i vår tullagstiftning

på grund av vikttullarnas betydande företräden framför värdetullarna

sökt i möjligaste mån inskränka tillämpningsområdet för dessa senare.

Emellertid hava värdetullarna bibehållits i sådana fall, då värdena för ett

och samma varuslag — i den mån de äro utslagsgivande för det större

eller mindre behovet av tullskydd — varit alltför växlande och en vikttull

sålunda skulle hava lämnat mindre tillfredsställande resultat.

Såsom av bilagda tablå I torde framgå, göra sig mycket starka värdeväxlingar

gällande beträffande nu ifrågavarande artiklar. Detta framgår

såsom mera generellt vid en jämförelse mellan värdena av delar till å ena

sidan Ford-automobiler och å andra sidan dyrare fabrikat, men även bland

delar till samma automobiltyp äro värdena ganska divergerande. Fastställandet

för någon längre tid av en genomsnittligt taget lämpligt avvägd

vikttullsats möter även svårigheter såtillvida, att, sedan en sådan tullsats

bestämts, ändrade förhållanden kunna inträda, så att man — såsom också

ställts i utsikt — ifråga om vissa delar övergår till att använda svenskt

fabrikat. Utgöras dä dessa delar i huvudsak av sådana, där bearbetningen

är jämförelsevis obetydlig, kommer medelvärdet å de importerade delarna

att ställa sig högre och tullsatsen i förhållande därtill lägre, än man vid

tullsatsens fastställande beräknat. Äro de här framställda delarna högt förädlade,

blir förhållandet det motsatta. En uppdelning av den ifrågasatta

rubriken allt efter materialets olika beskaffenhet eller delarnas styckevikt

skulle ej heller möjliggöra en rättvis avvägning av vikttullsatsen. Då det

sålunda knappast förefaller möjligt att finna en lämplig vikttullsats beträffande

nu ifrågavarande artiklar, synes, därest man vill frångå nu gällande

bestämmelser, ej återstå annan möjlighet än att tillgripa värdetull.

Emellertid skulle införandet av värdetull å automobildelar icke kunna

undgå att, ifråga om vissa näringslivet lämnade förmåner, medföra konsekvenser,

som för en industri, baserad på sammansättning av importerade

automobildelar, skulle i någon mån minska värdet av en sådan åtgärd. I

detta avseende må erinras om de möjligheter till restitution av erlagd tull,

som förefinnas dels i fråga om utländsk vara, som användes för framställning

av exportvara, jämlikt bestämmelserna i tulltaxeförordningens § 13 mom. 5

(industrirestitution), dels jämlikt förordningen den 13 dec. 1912 (Svensk författningssamling

355) angående tullrestitution i vissa fall vid utförsel av

utländsk vara (handelsrestitution). Beträffande sådan tullrestitution har —

med nedan angivna undantag — tillämpats den allmänna, av identifieringsskäl

betingade principen, att tull restitueras endast för varor, som äro åsätta

vikt- eller stvcketull och sålunda vid införseln undergått vågning eller räk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

ning, men däremot icke för värdefull underkastade artiklar, enär beträffande

dessa i regel icke kan vid utförseltillfället konstateras storleken av det vid

införseln till grund för tull beräkningen lagda varuvärdet. 1 fråga om

industrirestitutionen hava visserligen gjorts undantag frän denna princip i

sådana fall, då identilieringskravet kunnat tillgodoses genom märkning av

varje enstaka artikel eller på annat sätt. Däremot tiar principen ifråga

strängt upprätthållits beträffande handelsrestitutionen. Jämlikt bestämmelsen

i § 7 mom. 2 av ovannämnda förordning den 13 december 1912 med den

ändrade lydelse, bestämmelsen erhållit genom förordningen den 16 juli 1919

(Svensk författningssamling 450), skall restitution beräknas för utförselvara,

som vid införseln drager stycketull, efter stycketal och för annan utförselvara

efter dess nettovikt. Någon handelsrestitution för varor, som vid införseln

draga värdefull, förutsättes sålunda icke. Detta torde också vara

fullt förklarligt, då handelsidkaren jämlikt bestämmelsen i förordningens

§ 8 mom. 2 äger åtnjuta restitution av den tullavgift, som av honom erlagts

för en motsvarande kvantitet från utlandet införd vara av samma slag,

beträffande vilken han anmält avsikten att begagna sin restitutionsrätt.

Däremot behöver han icke vid sökandet av restitution angiva, när just

exportvaran blivit införd. Man kan sålunda vid utförseltillfället ej konstatera,

vilken tull som vid införseln utgått för varan. Förteckningen över

varor, för vilka handelsrestitution må åtnjutas, upptager sålunda inga varuslag,

som äro belagda med värdefull. Beträffande sadana varuslag, för vilka

eventuellt värdefull kan utgå, innehåller förteckningen a de varuslag, för

vilka rätt till här ifrågavarande form av tullrestitution må åtnjutas (Svensk

författningssamling 694/1919), i en till avd. XIII A fogad anmärkning den

bestämmelsen, att tullrestitution beräknas efter varans nettovikt även för

det fall, att tullen vid införseln på grund av bestämmelserna i anmärkningen

till nr 1019—1021 och anmärkning 6 till avd. XIII A i gällande tulltaxa

utgått med viss procent av varuvärdet.

Vad beträffar den tullrestitution, som en industri, baserad till större eller

mindre del på sammansättning av importerade automobildelar, skulle åtnjuta

för värdetull underkastade delar, som inginge i här sammansatta, till utlandet

exporterade automobiler, torde — hos oss lika väl som i andra länder

med motsvarande tullagstiftning — möjlighet finnas till avsteg utöver här

förut angivna undantag från ovannämnda princip utan äventyr att exportören

gynnades på statsverkets bekostnad. Utan att i detta sammanhang

närmare ingå på denna fråga vilja ämbetsverken ej underlåta meddela, att

en till synes framkomlig väg i detta hänseende varit under övervägande.

Mera svårlöst synes frågan vara beträffande handelsrestitution för värdetull

underkastade reservdelar. Åven vid en ändring i mera liberal riktning

av nu gällande bestämmelser lärer såsom förutsättning för tullrestitution

alltid böra gälla det villkoret, att man kan konstatera, vilket tullbelopp

som vid införseln erlagts för exportvaran, och i detta avseende synas här

möta oöverstigliga svårigheter. Det naturligaste synes vara, att en sådan

trafik förlädes till någon av våra frihamnar. Ökade transportkostnader samt

utgifterna för hållande av särskilt lager med personal inom frihamn skulle

emellertid, enligt vad som uppgivits, alltför hårt belasta denna försäljning.

Ämbetsverken äro för sin del ej i tillfälle bedöma, huruvida detta uttalande

— särskilt efter en mera betydande export härifrån av automobiler,

som .givetvis skulle medföra stegrad export till vederbörande länder avreservdelar

— är ohållbart. År så förhållandet, lärer för ifrågavarande industri

framstå såsom ett önskemål, att kommunen eller för ändamålet bildat

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

bolag på platsen för industrien inrättar ett välbeläget frilager, av beskaffenhet

som avses i förordningen den 20 december 1912 (Svensk författningssamling

351). Även om denna förutsättning åtminstone för närvarande icke

föreligger, torde detta förhållande ej böra stå hindrande i vägen för tillgodoseendet

av det större intresset: möjliggörandet av en hopsättningsindustri

inom landet. Det tulltekniska önskemålet av en förändring är i det föregående

berört.

Med avseende å storleken av den tullsats, som borde fastställas för en på

ovan angivet sätt begränsad rubrik, må anföras följande.

Vid avvägning av denna nya tullsats synas framför allt följande synpunkter

böra beaktas:

1. Mellan tullen å färdiga automobiler och tullen å delar därtill bör finnas

tillräckligt vid marginal för att utgöra nödigt incitament till upptagande

av sammansättningsindustri för automobiler inom landet.

2. Sagda marginal bör å andra sidan icke göras så stor, att den medför frestelse

till att vid införsel av automobiler verkställa importen i några få,

lätt hopsättbara delaggregat och på så sätt kringgå tulltaxans bestämmelser

om tull å färdiga automobiler.

3. Nödig hänsyn bör tagas till värdetullsatsens utfall för delar till såväl

billiga som dyrare automobiler, i jämförelse med nu utgående tullbelopp.

4. Ett skäligt tullskydd bör bibehållas för den inhemska tillverkningen av

de hel- och halvfabrikat, som komme att falla under den nya tulltaxerubriken.

Någon produktions-ekonomisk kalkyl över sammansättningsindustri för

automobiler hava ämbetsverken icke uppställt, dels på grund av den begränsade

tid, som för uppgiftens fullgörande stått till förfogande, dels även

emedan en sådan kalkyl, då någon liknande verksamhet icke förekommit i

Sverige, i allt fall endast kunde bliva en på antaganden byggd konstruktion

av svårbestämt värde.

Enligt vad som framgår av bilagda tablå II, blad 4, utgör tullen för samtliga

till en Ford-automobil av vanlig typ avsedda delar enligt den av tullbehandlingsinspektionen

verkställda utredningen 226 kronor 36 öre, motsvarande

21.2 % av inköpsvärdet, som utgör 1,070 kronor 17 öre. Dessa siffror

grunda sig enligt uppgift på av importfirman meddelade upplysningar

och synas böra tillmätas full tillförlitlighet såsom betecknande för läget vid

tiden för utredningens verkställande. I ovannämnda siffror inberäknade värden

å verktyg och tillbehör äro allt för obetydliga för att utöva ett nämnvärt

inflytande på procenttalet. Att en sammansättningsindustri ej kan bliva

lönande, då tullen å delarna motsvarar 21.2 % av värdet, under det att

hela föremålet — automobilen — kan införas mot en tull av 15 X av värdet,

torde ligga i öppen dag. Jämlikt innehållet i utskottets remitterade

skrivelse hava ämbetsverken då att taga ställning till frågan, vilken minskning

av tullsatserna å automobildelar må erfordras, för att dessa tullsatser

icke skola lägga hinder i vägen för uppkomsten av en dylik industri inom

landet. För ett allsidigt bedömande av denna fråga vore givetvis synnerligen

önskligt, att den utredning rörande samtliga automobildelar, som föreligger

beträffande en Ford-automobil, kompletteras med motsvarande uppgifter

beträffande några andra ledande automobiltyper av utländsk tillverkning.

Detta har emellertid icke varit möjligt, varför man beträffande automobiler

av annat fabrikat än Fords är hänvisad till de uppgifter, som föreligga

angående vanligen förekommande reservdelar. Då emellertid intresset

beträffande en sammansättningsindustri för närvarande närmast torde vara

anknutet just till Fordfabrikatet, synes siffrorna beträffande detta kunna

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 13

tjäna såsom utgångspunkt vid frågans bedömande, varvid emellertid är att

märka, att värdena ä delar till Ford-automobiler på grund av den standardiserade

masstillverkningen ligga avsevärt lägre än beträffande delar till

automobiler av andra fabrikat.

En närmare granskning av vår tullagstiftning giver vid handen, att avvägningen

av förhållandet mellan tullen å delar och tullen å färdiga fabrikat

på åtskilliga områden varit föremål för lagstiftarnas uppmärksamhet. Ofta

har man härvid räknat med, att en import av ett fabrikat i delar endast

skulle förekomma i syfte att nedbringa tullen å helfabrikatet, vilket man

ansett sig böra förhindra genom att fastställa samma tull å delarna som ä

den färdiga varan. På nu ifrågavarande område te sig förhållandena annorlunda.

Vid bedömandet av frågan, huru stor tullsats som lämpligen bör

fastställas vid en eventuell ny rubrik för i tulltaxan ej särskilt nämnda

automobildelar, lärer emellertid även här böra tillses, att denna tullsats icke

sättes så, att tullen å färdiga automobiler i större eller mindre grad eluderas.

Såsom närmare framgår av bifogade tablå II, äro vissa, i tulltaxan särskilt

nämnda, mera väsentliga automobildelar nu belagda med en värdetull av

10 %". Då man, såvitt ämbetsverken hava sig bekant, hittintills vid import

av automobiler icke plägat särtaga och för sig införa berörda delar, synes

man hava stöd för det antagandet, att fastställandet av nyssnämnda tullsats

för ej särskilt nämnda automobildelar icke skulle hava till följd, att

automobiler mera allmänt och i illojalt syfte komme att införas i söndertaget

skick eller att vissa väsentligare delar särskilt för sig infördes för att

sammansättas med i ofullständigt skick införda automobiler. Sattes tullen

lägre, bleve givetvis risken härför större.

Enligt verkställda beräkningar (tablå II, blad 4) uppgår tullen å de delar

till en Ford-touring-automobil, som äro i tulltaxan särskilt nämnda, till i

genomsnitt 16.2 % av värdet. Sattes nu tullen för de ej särskilt nämnda

delarna, vilken tull för närvarande motsvarar i genomsnitt 26.3 % av värdet,

till 10 %, skulle detta innebära, då värdet av de båda kategorierna av delar

utgör 524 kronor 85 öre respektive 526 kronor 5 öre, att tullen å samtliga

delar komme att uppgå till 13. i % av värdet. Detta skulle sålunda medföra

en betydande minskning i den tull, som nu utgår och vilken för samtliga

delar motsvarar 21.3 % eller, om jämväl verktyg och tillbehör medräknas,

21.2 % av värdet, och även innebära, att den sammanlagda tullen

å delarna komme att understiga tullen å den färdiga automobilen med omkring

72 kronor, ett belopp, som torde kompensera merkostnaden för sammansättningen

här i stället för i Danmark.

I närslutna tablå I finnas anförda jämförande uppgifter för några av de

vanligast förekommande reservdelarna till automobiler av fyra olika ledande

märken. Av dessa uppgifter framgår, att tullen för de i taxan ej särskilt

nämnda delarna motsvarar i genomsnitt för Ford 31.9 %, för ett annat

fabrikat 10.8 %, för ett tredje 12.8 % och för ett fjärde 9.4 % av värdet.

Att beträffande delar till en Ford-automobil tullen å reservdelar procentuellt

ligger högre än tullen å samtliga delar beror endast därpå, att bland reservdelarna

förekomma ett relativt stort antal, för vilka tullen är hög i förhållande

till varuvärdet. Fastställandet av en tullsats av 10 °a för dessa

delar skulle sålunda innebära en sänkning till J/s av den nu utgående tullen

beträffande förstnämnda fabrikat men däremot icke medföra någon större

ändring varken i den ena eller den andra riktningen för övriga tre fabrikat.

Såvitt ämbetsverken nu kunna finna, är det med hänsyn till säkerställandet

av automobiltullen icke tillrådligt att vid en eventuell tulltaxerubrik för ej

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

särskilt nämnda automobildelar fastställa en lägre tullsats än 10 % av

värdet.

Huruvida en inhemsk sammansättningsindustri eventuellt skulle kunna

uppkomma, därest tullsatsen för de i taxan ej särskilt nämnda delarna sattes

något högre än 10 %, varigenom medelprocenttalet för samtliga delar komme

att än mer närma sig den för färdiga automobiler gällande tullsatsen, kunna

ämbetsverken av ovan anförda skäl icke med säkerhet bedöma. Detta torde

dock vara tvivelaktigt. Emellertid vilja ämbetsverken icke underlåta att

meddela, att vid införsel till Belgien, i vilket land en monteringsfabrik för

Ford-automobiler enligt uppgift blivit anlagd, färdiga delar, i den belgiska

tulltaxan icke särskilt nämnda, beläggas med samma tullsats, som gäller

för personautomobiler. Det är att märka, att den belgiska fabriken lär vara

belägen till en del inom frihamnsområdet, varför i detta land samma

svårigheter som hos oss icke uppstå med avseende å tullrestitution för utförda

reservdelar. För belysande härav få ämbetsverken bifoga ett utdrag

av den belgiska tulltaxan.

Vid tillverkning inom landet av vissa automobildelar — särskilt sådana,

som i tullbeskattningsavseende ställa sig relativt oförmånliga att importera

— skulle den föreslagna tullsatsen i praktiken sannolikt lämna ett ännu förmånligare

utfall av förtullningen i förhållande till den med 15 % av värdet

utgående tullen å färdiga automobiler.

Det torde icke böra förbises, att en sådan montageindustri säkerligen skulle

finna användning för åtskilligt svenskt material även i form av automobildelar,

som tillhöra de i tulltaxan särskilt nämnda kategorierna och för vilka

någon ändring i tullskyddet ej nu ifrågasättes.

Vid övervägande av de huvudsakliga resultaten, som framkommit vid den

gjorda tullbehandlingsutredningen, samt med hänsyn till de förenämnda fyra

synpunkterna hava ämbetsverken sålunda funnit, att såvitt nu kan bedömas

en tullsats av 10 % av värdet bäst skulle motsvara de olika önskemålen.

Enligt ämbetsverkens åsikt vore härigenom en tillbörlig jämkning åstadkommen

i förhållandet mellan tullsatserna å automobiler och å delar, varav

de äro sammansatta, och förutsättning given för upptagande här i landet

av en montageindustri, som kunde med tiden skapa tillräcklig marknad för

vissa svenska fabrikat för att utgöra full kompensation för den eftergift i

tullskydd taxeförändringen på enstaka punkter må innebära. Samtidigt

skulle tullen å de dyrare automobilernas reservdelar, såsom framgår av utredningen,

i allt väsentligt förbliva orubbad.

Därest utskottet med hänsyn till vad ovan anförts skulle finna skäl att

för riksdagen framlägga förslag till upptagande i tulltaxan av särskilda bestämmelser

beträffande tullbehandlingen av karosserier och i taxan ej nämnda

delar till automobiler, synes detta böra innefatta förslag till dels ändring i

och tillägg till rubrik 1098, varigenom denna rubrik erhölle följande ändrade

lydelse, dels införandet i taxan av en ny rubrik (nr 1098 1/2) av nedanstående

innehåll:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

15

Kvantitet

för tullberäkningen
-

Tullsats

Kr. öre

1098. Järnvägs- och spårvägsvagnar i förening

med motorer eller ångmaskiner; åkdon och

fordon, ej särskilt nämnda, även med

motor försedda, underreden därtill samt

karosserier till automobiler; ävensom med

gummiringar försedda hjul till sådana

åkdon eller fordon ...................................

1098 I/2. Delar, ej särskilt nämnda, till automobiler

100 kr.

100 kr.

15: —

10: —

Såsom ovan framhållits, skulle berörda ändring i fråga om tullbehandlingen

av i taxan ej särskilt nämnda automohildelar kräva ett tillägg jämväl

till rubrik 643, varigenom sistnämnda rubrik erhölle föjande ändrade

lydelse:

Kvantitet

för tullberäkningen
-

Tullsats

Kr. öre

Arbeten av mjuk kautschuk:

643. andra varor, ej särskilt nämnda, av mjuk

kautschuk, enbart eller i förening med

annat ämne såsom för automobiler avsedda

monterade innerslangar, yttergummi

eller delar därtill, handskar, hinkar,

dinappar, isblåsor, kirurgiska artiklar

och radergummi....................................

1 kg.

1: 20

För kungl. kommerskollegium:

K. A. FRYXELL.

CARL MARMÉN. G. HOLMBERGER.

föredragande

För kungl. generaltullstyrelsen:

A. E. M. ERICSSON.

JOHN EWERLÖF. TURE ALSÉN.

Carl Lamberth.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilagor

till kommerskollegii och generaltullstyrelsens

utlåtande.

Bilaga A.

Utlåtande av tullbehandlingsinspektionen i Stockholm.

Vid tullbehandling under nu gällande tulltaxas bestämmelser av delar till

automobiler bereder arbetet med uppsortering och kvantitetsbestämning av

de olika delarna mycket stora svårigheter och stor tidsutdräkt beroende på

att delarna måste sorteras med hänsyn till dels om de äro i tulltaxan särskilt

nämnda eller ej dels om de utgöra delar till motorn eller i övrigt äro

nämnda i tulltaxans avdelningar för maskiner och apparater, i vilket fall

förutom vikttullsberäkning även värdetullsberäkning måste verkställas icke

blott för varje slag av sådana delar utan för varje särskild storlek (med

samma styckevikt). Särskilt för de till järngruppen hänförliga delarna kommer

därtill såsom ytterligare betungande vid tullbehandlingen uppdelning med

hänsyn till vikten per stycke, varans egenskap av att vara tulltekniskt bearbetad

eller ej samt för vissa bildelar avgörande beträffande svår bestämbara

ytbehandlingar särskilt med hänsyn till bestämmelserna om tilläggstull för

lackerade varor jämförda med bestämmelserna om varor överstrukna, synbarligen

endast för att skydda föremålen mot rost.

Dessa svårigheter vid tullbehandling av automobildelar hava redan tidigare

av tullmyndigheterna framhållits och likaså nödvändigheten av att inför en

begynnande sammansättningsindustri i möjligaste mån få de största av dessa

svårigheter på ett eller annat sätt reducerade genom vidtagande av därför

erforderliga förändringar i gällande tulltaxa.

Med undantag för vissa kautschuksvaror finnas i gällande tulltaxa såsom

delar till åkdon och fordon (automobiler) endast nämnda underreden och med

gummiringar försedda hjul till sådana åkdon och fordon (i rubriken 1098).

Då emellertid även karosserier för bilar ofta förekomma till införsel och

dessas tullbeskattning efter vikttullsatser, varierande mellan 1 krona 20 öre

per kilogram, enligt rubriken 221: sadelmakararbeten och 8 öre per kilogram

enligt rubriken 750: järnplåtvaror, icke synes inspektionen vara särdeles

lämplig, vill inspektionen i detta sammanhang föreslå, att även karosserier

till automobiler upptagas i rubriken 1098.

En rättvisare beskattning av olika karosserier skulle därigenom även uppnås

av det skälet att ofta ett karosseri till en dyrbar vagnstyp är betydligt

lättare än det till en billig och därför med nuvarande tulltaxebestämmelser

procentuellt ojämn och olämplig tullbeskattning uppkommer.

Stora svårigheter möta också ofta på grund av använt förpackningssätt

att med nuvarande tullförfarande fastställa den tullpliktiga vikten av karosserierna.

Inspektionen har för sitt ställningstagande till föreliggande fråga låtit

verkställa utredning om verkningarna av nu gällande tulltaxas bestämmelser

vid införsel av delar till automobiler, vad tabellerna I och III beträffar

i den utsträckning dylik införsel hittills förekommit och beträffande tabell

II på sätt, som med tillämpning av nu gällande tulltaxa skulle bliva resul
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 17

bitet för samtliga delar till eu Ford-touring automobil, sadaua dessa .skulle

komma att införas för sammansättning härstädes.

För vinnande av största möjliga noggrannhet vid bedömandet av resultaten

härvid för olika bilmärken och särskilt med hänsyn till resultaten

för sådana delar, vilka äro beroende av bestämmelser om förtullning efter

värde, hava värdena vid en och samma tidpunkt tagits till norm för bedömandet.

Utredningens resultat föreligger i bifogade tabeller, nämligen tabell l:

Jämförande kalkyler för Hägra av de vanligast förekommande reservdelerna

till Ford, och 3 andra typer automobiler betecknade A, B, C tabell II:

Kalkyl över samtliga delar i en komplett Ford-touring-vagn och tabell

III: Kalkyler å en del vanliga reservdelar för F or d-aiit omobiler.

Av tabell 1* framgår att av de i densamma upptagna vanligast förekommande

reservdelarna tullen för de i tulltaxan särskilt nämnda delarna till

Ford-automobilen växlar mellan 5 och 44.2 % av värdet och att genomsnittstullen

uppgår till 26.7 %'' av värdet.

För de tre övriga bilmärkena växlar motsvarande tull mellan 5 % och

24.6 Genomsnittstullen utgör sålunda beräknad för A 10.2 %, för B

13 % och för C 9.7 % av värdet.

Av samma tabell framgår, att för de icke i tulltaxan särskilt nämnda delarna

tullen för delarna till Ford växlar mellan 6.3 % och 50.7 % av värdet

under det att tullen för motsvarande delar till övriga upptagna märken

växlar mellan 1.4 % och 23.2 % av värdet.

Genomsnittstullen är här för Forddelar 31.9 %, för A 10.8 %, för B

12.8 % och för C 9.4 % av värdet.

Utföres motsvarande jämförelse för såväl i tulltaxan nämnda som i densamma

icke särskilt nämnda delar uppstår för Forddelarna en gt>nom.snittstull

av 29.7 %, för A lO.s %, för B 12.9 % och för C 9.5 %.

Delarna till en Fordautomobil äro således under nuvarande förhållanden

procentiskt betydligt högre tullbeskattude än motsvarande delar till automobiler

av övriga här medtagna märken och har detta givetvis sin förklaring

i de låga försäljningspriser, som Fordfabrikcrna på grund av sin standardiserade

masstillverkning kunna erbjuda.

Inspektionen tillåter sig i detta sammanhang framhålla, att resultatet av

nuvarande tullbeskattning på området icke kan sägas vara tillfredsställande,

och att sålunda av vad som framkommit av tabell I skäl synas föreligga

för vidtagande av sådana förändringar i tulltaxan, att tullbeskattning av

här omliandlade varor på ett rättvisare sätt än i förhållande till kvaliteterna

— särskilt med fäst avseende vid fördyringen genom ständigt vidtagande

av moderniseringar och förbättringar av högre kvaliteter (lyxautomobilmärken)

— genomföres.

Även i tabell II hava delarna grupperats i sådana, som i nuvarande tulltaxa

äro särskilt nämnda och sådana som icke äro i densamma nämnda

varjämte även tillbehör och verktyg bär medtagits.

Genomsnittsprocenten för de förra utgör 16.2 % och för de icke särskilt

nämnda delarna 26.3 % av värdet.

Särskilt tydligt framträder här verkningen av tilläggstullen på grund av

lackeringen å vissa Forddelar.

Av till denna tabell fogat sammandrag framkommer såsom sammanlagt

värde för samtliga erforderliga delar, tillbehör och verktyg till en Fordautomobil

1,070 kronor 17 öre. För dessa belöpande tullavgift uppgår till

226 kronor 36 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. .74 höft. (Kr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Då inköpspriset jämte frakt- och assuranskostnader för motsvarande vagn

från Köpenhamn är 1,413 kronor 60 öre och under förutsättning att samtliga

delar kunna beräknas betinga enahanda kostnader till Köpenhamn skulle alltså

kostnaderna för sammansättning och pålagd vinst vid sammansättning i

Köpenhamn utan tullbeskattning därstädes före försäljning till Sverige uppgå

till 343 kronor 43 öre.

Då en sålunda från Köpenhamn införd där sammansatt automobil inklusive

tull i Sverige står i ett värde av 1,635 kronor 64 öre skulle alltså utöver

värdet av de till Sverige införda delarna med för dem här erlagd tull,

tillsammans 1,296 kronor 53 öre, för sammansättningskostnad och vinst

finnas en marginal av 329 kronor 11 öre eller i det närmaste samma siffra,

som ovan framkommit för motsvarande ändamål i Köpenhamn, för att densamma

skulle kunna försäljas till samma pris som den i Köpenhamn sammansatta

vagnen.

Givetvis anser sig tullbehandlingsinspektionen icke i stånd att bedöma

storleken av den nedsättning i tullbeskattningen, som kan erfordras för att

en tilltänkt sammansättningsindustri skall kunna anses med utsikt till framgång

komma till stånd. Så mycket mindre har inspektionen ansett sig härutinnan

höra avgiva något som helst förslag, som hänsyn härvid givetvis

även bör tagas till det berättigade kravet på bibehållandet av tillräckligt

tullskydd för bevarandet av utsikter för, att vid uppkomsten av en inhemsk

sammansättningsindustri, vissa delar av utländskt fabrikat skola kunna bliva

ersatta med delar av svenskt material och svensk tillverkning.

Då emellertid ovannämnda mariginal för Sveriges vidkommande ställer sig

något ofördelaktigare särskilt om — såsom inspektionen tror sig med skäl

böra förutsätta — arbets- och andra omkostnader ställa sig något ofördelaktigare

för företagaren i Stockholm än i Köpenhamn, finner inspektionen

även här anledning föreligga för ett beaktande av den här behandlade framställningen

och dess syfte.

I tabell III upptagas diverse reservdelar till Fordautomobiler vilka nu

förekomma till införsel för att ersätta förslitna delar till i sammansatt skick

införda vagnar.

Ä bladen 1—5 återfinnas vissa i gällande tulltaxa nämnda delar under det

att icke nämnda delar återfinnas å bladen 6—9.

Av denna tabell jämförd med tabell II synes med önskvärd tydlighet framgå

det stora antalet tulltaxerubriker, vilka komma i tillämpning för de många

olika i en automobil ingående delar, vilka icke äro i nu gällande tulltaxa

särskilt nämnda. Fn stor del av dessa (upptagna å bladen 6 och 9) draga

med tillämpning av nuvarande bestämmelser en tull betydligt överstigande

15 % av värdet.

Av sammandraget till tabell II är det möjligt att beräkna tullnedsättningen

för samtliga de delar till en Fordbil, vilka ej äro i tulltaxan nämnda,

under förutsättning att dessa skulle beläggas med en tull av 15 % av värdet,

och skulle denna nedsättning belöpa sig till skillnaden mellan där upptagna

tullbelopp 138 kr. 46 öre och under sådana förhållanden utgående 78 kronor

91 öre, eller 59 kronor 55 öre.

Med åberopande av vad ovan anförts finner tullbehandlingsinspektionen

sig därför, i det tredubbla syftet att dels därigenom tullbehandlingen av

automobildelar skulle komma att i möjligaste grad förenklas dels även en

mot de olika varuslagens värde bättre och rättvisare tullbeskattning åvägabragtes

samtidigt som i föreliggande motion innefattat önskemål i erforderlig

grad skulle kunna tillmötesgås, böra föreslå

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

19

dels att rubriken 1098 erhåller följande lydelse : Järnvägs- och spårvägsvagnar

i förening med motorer eller ångmaskiner; åkdon och fordon, ej

särskilt nämnda, även med motor försedda, underreden därtill samt karosserier

till autoinobiler; ävensom med gummiringar försedda hjul till sådana

åkdon eller fordon................................................................ 100 kr. — 15: —,

dels att en ny rubrik införes i tulltaxan, nämligen: 1098 V*: Delar, ej särskilt

nämnda, till autoinobiler,

dels även att tullsatsen för i sistnämnda rubrik upptagna delar bestämmes

till vissa procent av värdet.

Stockholm av tullbehandlingsinspektionen den 7 april 1925.

C. E. LINDMARK.

Bilaga B.

Kungl. kommerskollegium.

Genom remiss den 24 nästlidne februari har Ni berett fullmäktige i Jernkontoret

tillfälle att avgiva yttrande över en av herr Eliel Löfgren i riksdagens

andra kammare väckt motion angående revision av gällande bestämmelser

om tull å automobiler och automobildelar.

I anledning därav få fullmäktige, sedan t. f. överingenjören i Jernkontoret

docenten Alf Grabe inkommit med infordrat yttrande i ämnet, härmed äran

översända avskrift av nämnda yttrande samt för egen del instämma i vad

t. f. överingenjören i sitt yttrande anfört och hemställt.

Stockholm den 27 mars 1925.

På fullmäktiges i Jernkontoret vägnar:

EMIL KINANDER.

Axel Koraen.

Avskrift.

Bilaga

till fullmäktiges i Jernkontoret yttrande.

Till herrar fullmäktige i Jernkontoret.

Med anledning av bilagda motion nr 89, 1925 rörande revision av tulltaxan

så att tullen å importerade för automobiler erforderliga delar tillhopa

blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler i den proportion, som

må finnas skälig, vilken motion remitterats till undertecknad för yttrande,

får jag härmed vördsamt anföra följande:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

Någon särskild tullrubrik för automobildelar finnes icke uti gällande tulltaxa,

utan förtullas sådana delar efter olika rubriker, såsom plåtarbeten, motorer

m. m. Tullsatsen är beräknad efter vikt, och det är under sådana omständigheter

svårt att bilda sig någon åsikt om huru tullen å delarne till en automobil

ställer sig i förhållande till tullen å den färdiga automobilen. Enligt meddelanden,

som undertecknad under hand erhållit från generaltullstyrelsen, lärer

redan nu en ej obetydlig marginal i motionens riktning förefinnas för dyrare

automobiler, under det att förhållandet vid billigare bilar är omvänt.

En revision av tulltaxan så att motionens syfte blir tillgodosett synes sålunda

innebära övergång till värdetull eller åtminstone kombinerad vikt och värdetull

för automobildelar och eventuellt införande av nya tullrubriker. Huru en

dylik förändring skulle verka i samband med tulltaxans övriga bestämmelser

låter sig icke överskådas, förrän ett bestämt förslag föreligger.

Beträffande själva huvudfrågan, huruvida det från järnhanteringens sida

något finnes att erinra mot att tullen å delarne sättes lägre än å den färdiga

bilen, synes mig saken ligga så, att det givetvis är för de svenska stålverken

önskvärt, att en hopsättningsindustri kommer till stånd inom landet, men å

andra sidan bör tullen å delarne ej sättas så lågt, att den uppmuntrar till

införande av även sådana delar, som eljest skulle kunna med fördel tillverkas

inom landet av svenskt material. Det synes mig tydligt, att, så snart överhuvudtaget

tullen å delarne tillhopa understiger tullen för den färdiga bilen,

motiv finnes för en sammansättningsindustri, under förutsättning givetvis,

att tullrestitution beviljas vid export av färdiga automobiler.

Undertecknad får sålunda vördsamt hemställa, att herrar fullmäktige ville

uttala,

att det från järnhanteringens synpunkt icke finnes något att invända emot

att möjligheter beredas för uppkomsten av industri med ändamål att här hopsätta

automobiler, men

att marginalen mellan tullen på delarne och den färdiga automobilen icke

bör göras så stor, att därigenom uppmuntras till import av sådana färdiga

delar, som eljest med fördel tillverkas av svenskt järn inom landet vid ifrågavarande

fabriker, samt anhålla,

att Jernkontoret måtte bliva satt i tillfälle att yttra sig över ett eventuellt

förslag till revision av tulltaxan, innan detsamma antages.

Stockholm den 20 mars 1925.

ALF. GBAISK.

Rätt avskrivet betyga:

Axel Koraen. F. Alin.

s. 21 Kontrollera mot PDF

liv villn in <1 tutt sköttel s betänkande Nr 44.

21

Hilaga C.

Till Kungl. kommerskollegium.

Genom skrivelse den 24 februari 1925 har kungl. kommerskollegium anlmllit

om Stockholms handelskammares yttrande i anledning av den av herr

Eliel Löfgren i riksdagens andra kammare väckta motionen, nr 89, om sådan

revision av tulltaxan, att tullen å importerade för automobiler erforderliga

delar blir väsentligt lägre än tullen å färdiga automobiler i den proportion,

som må finnas skälig.

Såvitt handelskammaren kunnat utröna, synes det ej alldeles uteslutet, att

eu fabrikation av även billigare personautomobiler, lämpade för svenska landsvägar

och svenska terrängförhållanden, skulle efter hand kunna komma till

stånd här i riket, vilken med utsikt till framgång borde kunna upptaga tävlan

med åtminstone vissa av de billigare utländska märkena på området. Med

den tekniska erfarenhet, som här i landet förefinnes, och med den föreliggande

tillgången på erforderliga råmaterialier av åtskilliga slag, måste i varje fall

vissa naturliga betingelser för eu dylik industri anses vara förhanden.

Om också denna industri icke skulle kunna upptaga konkurrensen med en

lättare och i massfabrikation tillverkad bil, är förhållandet —• även ifråga om

ett märke av nu angivet slag — dock i viss mån annorlunda då det gäller

delar till automobiler. En tillverkning och sålunda icke enbart en montering

av sådana delar borde kunna åtminstone under vissa betingelser utan svårighet

äga rum inom Sverige, som ju har att uppvisa en mångsidigt utvecklad metallindustri.

De arbetstillfällen och den förbrukning av råmaterial, som en blott monteringsindustri

av i motionen avsedd beskaffenhet och sålunda baserad på

delar av utländsk tillverkning skulle medföra för landet, synas icke vara av

den betydelse, att de stå i proportion till de intressen, som i förevarande fall

kunna äventyras, därest för ernåendet av en dylik monteringsindustri väljes

den närmast till hands liggande utvägen att till förfång för en svensk tillverkning

sänka tullen å automobildelar. Endast skäl av mycket tungt vägande

natur böra enligt handelskammarens mening föranleda statsmakterna att genom

en dylik tullpolitisk åtgärd gynna uppkdmsten av en sammansättningsindustri

inom landet.

Härtill kothmer, att, enligt vad handelskammaren varit i tillfälle att inhämta,

ej mindre än ett 100-tal av tulltaxans rubriker för närvarande komma

till tillämpning vid införtullning av delar till automobiler. Ett flertal av

dessa rubriker omfatta varor, som hava användning för en mångfald andra

ändamål än såsom automobildelar. Skulle nu sådana delar, som i motionen

uppenbarligen avsetts, utbrytas ur dessa rubriker och med lägre tull sammanföras

under en gemensam rubrik, bleve följden givetvis den, att ett och samma

varuslag skulle komma att bliva underkastat olika tullsats, allt eftersom detsamma

erhölle användning såsom automobildel eller för annat ändamål. Till

denna olägenhet skulle komma den rent tulltekniska svårigheten att avgöra,

huruvida en införd vara vore avsedd att användas för det ena eller det andra

ändamålet. En tullnedsättning enligt nu angivna grunder bleve därför ägnad

att medföra olägenheter för vår egen industri på dessa områden, vilken ju

omfattar många olikartade och mångskiftande tillverkningsgrenar.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då det särskilt med hänsyn

till det stora antal tulltaxepositioner, vilka heröras av en ifrågasatt sänkning

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

av tullen å hithörande material, synes svårt för handelskammaren att erhålla

en klar överblick över konsekvenserna av en sådan åtgärd, nödgas handelskammaren

för sin del ställa sig avböjande till densamma.

Därest emellertid en sänkning av tullen å automobildelar på de av motionären

anförda skäl anses böra vidtagas, bör dock i varje fall ett beslut härom

föregås av en mycket noggrann och ingående utredning rörande den tilltänkta

åtgärdens tulltekniska och nationalekonomiska verkningar.

Stockholm den 10 mars 1925.

För Stockholms handelskammare:

K. A. WALLENBERG.

W. G. Stiernstedt.

Bilaga D.

Till Kungl. kommerskollegium.

Genom remiss den 24 februari 1925 har kungl. kommerskollegium anhållit

om Sveriges Maskinindustriförenings yttrande med anledning av den

vid innevarande riksdag av herr Eliel Löfgren väckta motion, nr 89 i andra

kammaren, om sådan revision av tulltaxan, att tullen å importerade för

automobiler erforderliga delar tillhopa blir väsentligt lägre än tullen å

färdiga automobiler i den proportion, som må finnas skälig.

Med anledning härav får styrelsen för Sveriges Maskinindustriförening

äran anföra följande.

Till en början må framhållas, att motionärens uppgifter rörande tull å

automobildelar och vissa konsekvenser därav i fråga om möjligheten att

här i landet bedriva automobilsammansättning i industriell skala av från

utlandet importerade delar icke äro allmängiltiga. I själva verket torde de

i motionen angivna omständigheter, som f. n. skulle förhindra en dylik

sammansättningsindustris upprättande, icke vara förhanden annat än ifråga

om de billigaste fabrikaten, i all synnerhet Ford-bilarna. Enligt vad styrelsen

inhämtat, gäller för de medeldyra bilarna av åtskilliga här i landet

välkända märken, att tullen å delar utfaller med omkring 9 å 10 % av

delarnas värde. I jämförelse med tullsatsen för färdiga automobiler, 15 %

av värdet, ställer sig tullen å delar för dessa märkens vidkommande

sålunda redan nu så, att det i motionen framhållna syftet är i realiteten

för handen.

Att genom en speciell undantagslagstiftning bereda särskilda lättnader

för ett visst automobilfabrikat anser styrelsen icke böra ifrågakomma. Däremot

har styrelsen icke något att erinra emot att genom en omläggning i

viss mån av tullskyddet för automobiler en måhända erforderlig något bredare

marginal mellan tullskyddet å automobiler och delar därtill åstadkommes,

dock under förutsättning att sådan omläggning sker genom en

lämplig höjning av tullen å färdiga automobiler, vilken tull i vårt land

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44. 23

är, både absolut räknat och i jämförelse med i utlandet tillämpade tullsatser

å automobiler, allt för låg.

En höjning av tullen å färdiga automobiler torde enligt styrelsens åsikt

icke behöva vara av permanent karaktär, utan kunde modifieras sedan den

svenska automobilindustrien under någon tid fått tillfälle att växa sig stark,

så att den sedermera även utan skydd av den förhöjda tullen kunde bestå

i konkurrensen.

Den hopsätta i n gsi n d us t ri, som eventuellt kunde komma till stånd vid en

anordning av tullskyddet enligt motionärens förslag, skulle säkerligen finna

med sin fördel förenligt att här i landet låta framställa vissa automobildelar.

Härigenom kunde den svenska industrien, framför allt den svårt

betryckta järnhanteringen och vissa metallindustrier, få utsikt till en

ökad verksamhet, medförande arbetstillfällen av vida större betydelse

än det relativt obetydliga direkte sammansättningsarbetet kan representera.

En förutsättning för en sådan önskvärd utveckling vore emellertid, att

nu gällande tullskydd å de halv- och helfabrikat, som i en automobil ingående

delar utgöra, icke förminskades.

I detta avseende vill styrelsen särskilt framhålla följande punkt:

Tulltekniskt sett torde delarna till en automobil tillhöra endera av de två

kategorierna: i tulltaxan särskilt nämnda samt i tulltaxan ej särskilt

nämnda.

Vad den första kategorien beträffar — dit höra bl. a. motorcylindrar,

motorkolvar, vevaxlar, vevstakar, ventiler, rullager — borde det vara uteslutet

att minska gällande tullskydd redan av den anledning, att det icke

lärer kunna objektivt avgöras, huruvida de införda delarna skola användas

till sammansättning av automobiler eller till andra ändamål. Det synes i

alla händelser enligt styrelsens förmenande oriktigt att placera automobilmontage

i en gynnad särklass för sig.

Vidkommande den andra kategorien, i tulltaxan ej särskilt nämnda automobildelar,

vilka sålunda äro de enda för vilka av tulltekniska skäl en

reduktion av tulltaxan i motionens syfte skulle kunna ifrågakomma, lärer

densamma innesluta åtskilliga varuslag, vilkas beskaffenhet kunde göra det

sannolikt, att även en sammansättningsindustri skulle hava fördel av att

köpa svenskt fabrikat. Bland sådana automobildelar må nämnas:

Lackerade stänkskärmar,

Motorhuvar,

Suffletter,

Kylare,

Hjul,

Hör och rördelar av metall,

Karosserier,

Styrinrättningar,

Fotsteg,

Startvevar,

Länkar och steg,

Rattar,

Lager,

Kilar, bult och stift,

Packningar,

Bussningar,

Skruv- och skiftnycklar, samt

Diverse verktyg m. m.

Utsikterna till en lönande avsättning för montageändamål av svenska tillverkningar

inom ifrågavarande varugrupper lära dock vara synnerligen

ovissa, om den inhemska industrien icke får behålla det efter våra förhållanden

knappa tullskydd, som nu gällande tullsatser innebära för hithörande

varor.

På grund av det anförda får styrelsen för Sveriges Maskinindustriförening

hemställa,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

att i den remitterade motionen åsyftad revision av tulltaxan måtte ske

genom eu höjning av tullsatsen å färdiga automobiler till 25 % av värdet,

vilken tullsats dock skulle undergå modifiering, sedan den svenska automobilindustrieh

under någon tid satts i tillfälle att växa sig tillräcklig stark

för att utan skydd av deh förhöjda tullsatsen kunna bestå i konkurrensen,

men uttalar samtidigt alt styrelsen på det bestämdaste måste avstyrka ett

förverkligande av motionärens syfte genom sänkning av nu gällande tUllskydd

å delar till automobiler.

Stockholm den 22 april 1925.

Sveriges Maskinindustriförening:

E. JACOBSSON.

Amos Kruse.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44

Jämförande kalkyler för några av de vanligast förekommande reserv
-

Kor

d

A

Tull i

In-

Tull i

Vikt

Värde

Rubrik

Tull

pro-

köps-

Vikt

Värde

Rubrik

Tull

pro-

cent

värde

cent

av

per

av

Kg.

Kr.

Kr.

värdet

kg.

Kg.

Kr.

Kr.

värdet

IJelar särskilt

nämnda.

Cylinder.........

38.—

43.—

1035

19.—

44.2

1.13

70—

178.74

1036

25.—

14—

1.—

2.16

1038

0.50

23.1

2.16

1.200

4.41

1038

0.60

13.6

Framfjäder......

8.—

4.32

788

1.60

37—

0.54

13—

15.80

788

2.60

16.5

Bakläder ......

19.—

11.36

788

3.80

33.6

0.60

17.500

18.66

788

3.50

18.9

Vevaxel .........

6.400

12.7 4

1041

0.64

5—

1.99

12.500

63.2 4

1041

3.16

5.—

0.620

0 _

1041

0.10

5.—

3.28

1.150

12.38

1041

0.62

5.—

1 Ventiler per 10

j stycken ......

0.84 0

1.81

8961)

0.17

9.3

2.15

1.550

12.3 8

896 D

0.6 2

5.—

i Kannringar per

10 stycken

0.400

2.09

884 D

O.io

5.—

5.23

0.2 50

4.13

884 D

0.21

5.—

j Växellådsdrev...

1.060

2.42

1054

0.13

5.4

2.30

1.150

8.25

1054

0.41

5—

Kardandrev ---

O.800

2.33

1054

0.12

5.—

7.7 7

0.6 20

6.89

1054

0.34

5.—

Bakaxel .........

3.—

6.35

1052

0.32

5.—

2.12

5.800

11.01

1052

0.55

5.—

Undre vevhus..

13.—

13.39

753 A

1.95

14.6

1.03

12—

39.19

753 A

1.96

5.—

Startmotor • • •

8.500

18.92

1060 A

4.68

24.7

2.28

20.500

206.2 5

1060 A

20.63

10.—

Rullager.........

0.2 00

2.12

1047

0.30

14.2

10.60

0.3 20

12.50

1047

0.63

5.—

Summa

100.310

125.01

33.41

26.7

157.040

593.73

60.88

10.2

Delar ej särskilt

!

nämnda.

Stänkskärm:

fram .........

7.—

6.91

749 C

3.60

50.7

0.99

9—

27.51

749 C

4.50

IB.4

5.200

5.62

749 C

2.60

46.3

1.08

5.200

27.51

749 C

2.60

9.5

Motorhuv ......

6.800

8.26

749 C

3.40

41.2

1.21

11—

32.30

753 B

1.65

5.1

Sufflett .........

20.-

63.63

221

24—

37.7

3.18

26.500

137.49

221

31.80

23.1

Kylare............

10.900

25.92

930 AA

9.2 7

35.8

2.38

17—

137.4 9

930 AA

14.4 5

10.5

Framhjul ......

5.—

6.91

894 CC

2.35

34—

1.38

11—

39.89

894 EE

1.32

3.3

Bakhjul .........

9.500

12.14

894 CC

4.47

36.8

1.28

17.200

48.14

894 EE

2.06

4.3

Fälg...............

5.ioo

2.89

894 EE

0.61

21.1

0.57

7—

7.55

894 EE

0.84

11.1

Framspindel

1.100

2.68

895 EE

0.17

6.8

2.44

1.550

9.61

895 EE

0.23

2.4

Fjäderbult per

10 stycken ...

0.840

1.90

896 E

0.2 0

10.5

2.26

1.500

4.18

896 E

0.3 0

7.3

Bakaxelkåpa ...

21.—

22.56

894 D

2.62

11.2

1.07

25—

82.50

750 A

4.13

_5.—

Bromstrumma.

1.200

0.69

753 A

0.18

26.1

0.68

6.500

8.25

753 B

0.98

11.9

Bromsbackar...

0.8 00

0.86

883 E

0.12

14—

1.08

3.150

6.89

882 E

0.38

5.5

Framaxel ......

7.600

9.—

894 EE

0.91

10.1

1.18

11.500

48.14

894 EE

1.88

2.9

Summa

102.040

169.96

54.30

31.9

153.100

617.4 0

66.62

10.8

Totalsumma

202.350! 294.97

87.71

29.7

1.46

310.140

1,211.13

127.45

10.5

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

27

Bilaga E.

(Tablå i.)

delarna till Ford, och 3 andra typer automobiler betecknade A, B och C.

B

C

In-

Tull i

In-

Tull i

In-

köps-

Vikt

Värde

Rubrik

Tull

pro-

köpa-

Vikt

Värde

Rubrik

Tull

pro-

köpa-

värde

cent

värde

cent

värde

per

av

per

av

per

kg-

Kg.

Kr.

Kr.

värdet

kg-

kg-

Kr.

Kr.

värdet

kg.

2.55

i

43.—

87.54

1035

21.50

24.6

2.04

54.—

115.50

1036

25.—

21.6

2.14

3.68

0.975

3.77

1038

0.49

13.—

3.87

i.—

6.60

1038

0.50

7.G

6.60

! 1.22

12.400

11.62

788

2.4 8

21.8

0.94

19.—

19.80

788

3.80

19.2

1.04

1.06

12.600

12.53

788

2.52

20.1

0.99

26.—

33.—

788

5.2 0

15.8

1.27

5.06

8.420

30.19

1041

1.51

5.—

3.59

27.—

169.13

1041

8.46

6.—

6.26

| 10.77

0.820

4.53

1041

0.28

5.—

5.52

1.—

19.80

1041

0.99

5.—

19.80

! 7.99

1.—

10.58

8961)

0.53

o.—

10.58

1.—

33.—

896 D

1.65

5.—

33.-

j 16.52

0.8 00

4.54

884 D

0.28

5.—

15.13

0.240

6.60

884 D

0.83

5—

27.50

1 7.17

0.800

10.57

1054

0.58

5.—

13.21

1.—

12.38

1054

0.62

5.—

12.88

] 11.11

1.97 5

22.64

1054

1.18

5.—

11.46

0.500

22.6 9

1054

1.13

5—

45.38

[ 2.08

4.050

5.28

1052

0.2 6

5.—

1.30

5.—

18.15

1052

0.91

5.—

3.68

3.2 7

3.500

14.34

753 A

0.72

5.—

4.io

19.—

66.—

753 A

3.80

5.—

3.47

i 10.06

8.640

120.75

1060 A

12.08

10.—

13.98

20.—

330.—

1060 A

33.-

10.—

16.50

i 39.06

0.14 0

3-4 7

1047

0.21

6.1

24.7 9

1.—

49.50

1047

2.48

5.—

49.60

98.620

342.3 5

44.4 2

13.—

175.740

902.15

87.37

9.7

3.06

5.060

21.18

749 C

2.58

12.—

4.18

8.—

28.05

749 C

4.—

14.8

3.51

5.29

3.500

13.59

749 C

1.75

12.9

3.88

4.500

24.7 5

749 C

2.25

9.1

5.60

2.94

7.700

16.61

749 C

3.85

23.2

2.16

16.—

49.50

753 B

2.4 0

4.8

3.09

5.19

23.700

166.03

221

28.44

17.1

7.01

40.—

247.50

221

48.—

19.4

6.19

8.0 9

13.350

75.4 7

930 AA

11.85

15.—

5.66

23.—

214.50

930 AA

19.55

9.1

9.83

3.68

7.770

21.88

894 CC

3.65

16.7

2.82

10.200

16.50

894 EE

1.22

7.4

1.62

2.80

9.050

21.88

894 CC

4.25

19.4

2.42

15.—

72.19

894 EE

1.80

2.5

4.81

1.08

5.400

6.79

894 EE

0.6 5

9.1

1.26

8.—

12.8 8

894 EE

0.96

7.8

1.55

6.20

1.840

8.30

895 EE

0.2 0

2.4

6.19

1.500

16.50

895 EE

0.28

1.4

1.10

2.75

2.025

10.58

896 E

0.41

3.9

5.22

1.600

19.80

896 E

0.30

1.5

1.32

3.8 0

28.500

99.7 5

893 A

4.99

5.—

3.50

27.—

198.—

893 A

9.90

5 —

7.38

2.69

3.—

5.28

753 B

0.4 5

8.6

1.74

5 —

13.20

894 EE

0.60

4.5

2.64

2.19

1.800

5.28

895 EE

0.20

3.8

4.06

3.—

6.19

883 E

0.4 5

7.5

2.06

4.19

9.150

27.17

894 EE

1.10

4.—

2.97

17.—

78.88

894 EE

2.04

2.6

4.61

120.84 5

499.69

63.82

12.8

179.7 00

997.4 4

93.7 0

9.4

j 3.91

219.465

842.04

108.24

12.9

3.84

355.4 4 0

1,899.59

181.07

9.5

5.34

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Bilaga F.

(Tablå II.)

Kalkyl över samtliga delar i en komplett Ford touring-vagn.

I tulltaxan särskilt nämnda delar.

Delens benämning

;

Vikt

kg-

Värde

eif

Stock-

holm

kr.

Tulltaxe-

rubrik

Tull

kr.

j Tull i !

procent!

av |

värdet''

Bensinmotor........................

lVO.ooo

200.66

992 A

20.0 7

i !

! 10. o

I Förgasare ..........................

1.100

3.58

1034 ZZ

0.36

lO.o 1

Ljuddämpare .....................

4.200

2.79

1056 B

1.05

37.6 I

Fläkt .................................

0.700

2.50

1034 T

0.26

lO.o i

1 Vattenrör ...........................

0.900

0.65

712

0.01

2.1

j Bensinrenare........................

0.500

1.29

1056 B

0.13

9.7

Kranar ..............................

0.165

0.7 3

1059 A

0.08

11.3

Kokosmatta ........................

1.000

1.42

277

0.0 7

4.9

Gummimatta........................

1.450

1.60

636 B

1.16

72.6

Bakaxel, kompl...................

38.000

50.72

1054

4.56

9.0

Kardanaxel, kompl................

2O.000

22.84

1052

. 1.20

5.4

Ackumulatorbatteri...............

lö.ooo

28.29

1067 A

5.12

18.1

j Elektriska ledningskablar......

1.905

8.91

917

0.6 7

7.5

I

Slang lör kablarna .............

O.ioo

0.43

542 A

0.04

9.3

j

i Induktionsapparat ..............

3.000

11.78

1087 D

1.17

lO.o

1 Elektrisk startmotor ............

8.450

19.71

1060 A

4.65

23.6

| Belysningsgenerator ...........

6.900

21.22

1060 A

3.80

17.9

Elektriska signalhorn............

0.900

2.98

1087 11

0.29

lO.o

j

! Strömställare .....................

0.240

1.77

1079 B

0.18

7.5

J

Relä .......... .....................

0.1 90

1.64

1087 II

0.16

lO.o

! Ampérmätare .....................

0.060

1.25

1260 BB

0.13

lO.o

1

Bult, mutter, spik och dylikt

7.090

10.29

779/81 m. fl.

1.45

13.5

Bensinrör ..........................

O.no

0.28

906

0.02

5.9

i Bomullssnöre .....................

Ö.010

0.13

535

0.03

23.0

1 Innerslangar........................

4.280

13.37

643 B

5.14

38.4

Ytterdäck ...........................

22.000

88.49

643 A

26.4 0

29.s

i Framljäder ........................

8.000

3.97

788

1.60

40.3

Bakfjäder ...........................

19.700

11.64

788

3.94

33.8

Kylareslangar .....................

0.2 90

0.60

639 B

0.15

25.0

Fläktrem ...........................

O.070

0.39

215

0.04

10.3

Avloppsrör ........................

0.400

0.36

756

0.02

5.7

i

Gummipackning ..................

0.120

0.22

635

0.06

27.3

'' Mässingsbult........................

931 FF

1

Spiralfjädrar........................

788

1

Smörjkoppar........................

0.355

1.03

1056 B

0.10

8.8

!

Mässingsskruv och bricka......

931 FF

Mässingsbult........................

931 FF

-

Rullager..............................

0.250

4.2 7

1047

0.38

8.9

Rullagerhylsor .....................

0.230

2.58

1047

0.35

13.4

Tändstift ...........................

O.400

1.08

896 D

0.08

7.4

339.066

524.86

84.86

16.2

I tulltaxan ej särskilt nämnda delar.

Kylare.............................i...|

lO.soo

24.84 !

930 AA

9.18

37.0

Insugningsrör .....................j

1.300

0.82

883 II

0.20

23.8

Utblåsningsrör.....................!

2.370

0.99

883 D

0.36

86.0

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

29

Delens benämning

Vikt

kg.

Värde

eif

Stock-

holm

ko.

Tulltaxe-

rubrik

Tull

kr.

Tull i

procent

av

värdet

Golvbräda, bakre..................

2.4 50

1.000

0.95

0.82

^59 C

259 c:

0.74

(180

77.f

36.6

» » 2 ............

1.050

0.82

39.0

67.0

102.7

96.8

38.4

24.2

35^4

18.9

» » 3 ............

Baksä tesdy na........................

Framsätesdyna.....................

Vindskyddshållare, h. o. v.

Vindskyddslönster ............

Sufflett ..............................

2.500

8.000

8.000

1.060

8.4 50

20.00 0

2.0 so

1.12

10.05

9.02

2.16

24.50

67.75

13.02

259 C

221

221

895 CC

691

221

221

0.75

10.32

9.6 0

0.88

5.0 2

24.—

Ivarosseri ..........................

Instrumentbräda..................

Styrinrättning .....................

Fotsteg, h. o. v. ..................

Instrumentbräda ..................

Kylareskydd........................

Stänkskärm, bakre, h. o. v. ...

Del till motorhuv ...............

lOO.ooo

2.000

9.000

7.400

1.400

1.550

lO.ooo

0.4 0 0

2.100

1.300

6.320

196.4 8

1.60

8.65

3.02

0.95

1.42

5.7 8

1.12

1.90

0*65

4.58

750

259 C

894 CC

749 C

749 C

749 C

749 C

749 C

895 CC

749 C

749 C

8.—

O.60

4.23

3.7 0

0.7 0

0.78

5.—

0.2 0

1.05

4.1

37.5

48.9

122.5

73.7

54.6

86.5

17.9

55.8

100.0

69.0

Olfcskydtf, h. o. v.............:.

0.65

3.16

(5.32 0

8.15

3.97

9.14

2.2 9

18.67

749 C

894 CC

749 C

749 C

894 CC

894 CC

895 CC

3.16

38.8

65.2

72.2

34''9

38.9

47.2

29.2

Lackerade de-

Stänkskärm, fram, h. o. v. ...

Låda för induktionsapparat...

13.2 0 0

1.000

15.440

6.60

O.so

7.26

lar av järn

och järnplåt

17.740

17.68

1.29

8.34

0.38

0.7 50

0.685

0.90

1 896 C 1

1. 749 C (

0.36

40.0

3.26

2.76

11.04

2.03

753 B

894 EE

0.S1

0.50

2.85

0.3!»

24.8’

21.8

21.8

19.2

4.900

Fälgar, fram och bak, 4 st. ...

19.600

894 EE

894 EE

0.600

1.64

896 E

0.12

7.3

23.000

15.4 0

894 EE

2.7 6

17.9

6.591

1.700

894 EE

895 EE

0.78

22 6

0.2 6

29.7

0.8 50

1.68

895 EE

0.18

7.6

2.500

1.42

895 EE

0.88

26.4

Bakaxelstag, h. o. v.............

Bromsstänger, h. o. v. .........

4.200

1.080

1.650

2.50

0.52

2 11

895 EE

895 EE

895 EE

0.63

0.16

0.24

25.2

31.2

11.5

O.oio

0.91

895 EE

0.14

1.03

0.86

8.600

9.66

894 EE

10.7

24.o

22.4

110.5

2.430

883 E

2.000

1.750

1.34

895 EE

0.30

2.10

1.90

647

Kopplingsarmstift ..............

Inställningsarm för gas.........

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Vikt

kg-

Värde

cil

Stock-

holm

kr.

Tulltaxe-

rnbrik

Tull

kr.

Tull i

procen

av

värdet

Diverse små-

| 895 E )

delar"av järn

9.800

13.92

{ 896 E J

1.9 2

13. s

hänförliga

1 754 B J

till 895/6 E

och 754 B

931 FF

259 C

Diverse små-

0.6 90

2.14

643 B

0.47

22.0

delar av a. ä.

647

än järn

338 m. fl.

374.34 5

526.05

138.4 6

26.3

Verktyg och tillbehör.

i-... i

0.0 7 0

O.il

251 C

0.0 7

63.6

1

1.150

1.60

931 FF

0.58

35.9

0.080

0.43

639 B

0.04

9.3

0.100

0.30

562 B

0.15

50. o

0.2 00

0.18

804 B

0.02

15.4

0.080

0.22

804 B

0.01

4.0

0.3 00

0.17

804 B

0.03

4.1

0.080

0.39

749 C

0.04

10.3

.

0.37 0

0.65

831 B

0.07

11.4

0.200

0.48

831 B

0.04

9.8

0.200

0.36

805

0.01

4.0

2.000

2.29

1034 L

0.23

lO.o

3.840

10.82

749 C

1.67

15.4

O.iöo

1.38

749 C

0.0S

5.4

8.320 |

19.27 |

3.04

15.8

Delens benämning

.

Kulskålar ......................

Fälgklammer...................

I Strömfördelaredosa..........

Packningsringar .............

: Klämmor ......................

Bakfjäderhängsle .............

» spännstycke.......

Framfjäderspännstycke

| Nummerplåthållare..........

bstartmedbringare.............

I Slangklämmor ................

Varmluftsrör...................

j Styrarmskula ...............i

Stödlager ......................

J Kylarestag......................

j Reglereringsarmar ..........

I Bakskärmstag ................

I Hållare för instr.-brädan ■

| Startkontakt...................

Länkstång......................

Bussning ......................

Startvevhållare...............

Kilar ............................

Stift........v.....................

Ledningshållare .............

Svängel .........................

Fjäderhängslen................

Forbindelsestyck .............

Bakfjäderstöd ................

Spindelbultar ................

Kontrollaxelstag .............

Packningar ...................

Nummer och patentplåtar.

Navkapsel .......................

Mellanlägg av trä.............

Kabelskor.......................

Bussningar......................

Pumphandtag ...........

Pump (exkl. handtag).

Pumpslang.................

| Vei''ktygsväska ....._•

Skruvnyckel ..............

Oljekanna

Skiftnyckel

Skruvmejsel

Ringjärn......

Domkraft ...

Strålkastare

Baklvkta ...

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

31

Sammandrag.

1

I. I tulltaxan särskilt nämnda delar

II. I tulltaxan ej särskilt nämnda delar

III. Verktyg och tillbehör ...............

Vikt

kg.

Värde

kr.

Tull

kr.

Tull i

procent

av

värdet

Inköps- värde

per kg.

339.066

374.846

8.820

524.86

526.05

19.27

84.86

138.46

3.04

16.2

26.3

15.8

1.55

1.41

2.82

721.780 1 1,070.17

226.36

21.2 | 1.48

Ovanstående värde uppdelas i:

Inköpspris......................................................... kronor 930.58

Frakt och övriga omkostnader ........................... »_139,59

Kronor 1,070.17.

För motsvarande vagn irån Köpenhamn är:

Inköpspriset ............ sv. kronor 1,339.04

Frakt etc. ................................................... » » 72.56

Assurans...................................................... » » 2.—

Sv. kronor 1,413.60.

Bilaga G.

(Tablå III.)

Kalkyler å en del vanliga reservdelar för Ford automobiler.

Roll* och kullager.

Del

nr

Benämning

Vikt

kg-

Värde

kr.

Rubrik

Tull

Kr.

Tull i

procent

av

värdet

2508

Rullager ...........................

0.650

1.S4

1047

0.98

73.1

2593

Rullagerhylsa .....................

0.4 00

2.59

1047

0.6 0

23.2

2833

Rullagerhylsa.....................

0.140

0.6 0

1047

0.21

35.o

2834

Rullager ...........................

0.2 00

2.12

1047

0.30

14.2

2509

Rullagerhylsa.....................

0.225

0.28

1050

0.0 9

39.1

2704

Kona för kullager ..............

0.090

0.29

1050

0.04

14.8 1

1019

Rullager ...........................

0.94 0

1.90

1047

1.41

It''2 \

1020

Rullagerhylsa.....................

0.550

0.6 0

1050

0.2 2

36.7 ,

1018

Kullager ...........................

0.850

9.59

1047

1.28

13.3

1046

Rullager ...........................

0.4 70

1.12

1047

0.71

63.4 j

1048

Rullagerhylsa.....................

0.400

2.03

1047

0.60

29.6 j

22.41

6.44

28.7

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Kugghjul med bearbetade kuggar.

Del

nr

Benämning

Vikt

kg-

Värde

kr.

Rubrik

Tull

kr.

Tull i

procent

av

värdet

2520 B

Differentialdrev ..................

0.600

1.55

1064

0.08

" '' ''

0.0

2524 C

» ..................

O.ioo

0.69

1064

0.03

5.0

2597 B

Kardandrev........................

0.3 00

2.33

1054

0.12

5.0

3047 B

Kamaxeldrev .....................

0.7 00

1.38

1054

0.08

5.8

3048 B

» .....................

0.3 SO

0.86

1054

0.0 5

5.8

3301

Backdrev...........................

2.200

3.71

1054

0.26

7.0

3306

Halvfarts (bo .....................

2.2 00

3.97

1054

0,26

6.5

3313

Trippeldrev........................

1.000

2.42

1054

0.13

5.4

3300 B

Växellåda...........................

34.000

45.66

1054

4.08

8.9

1027

Differentialdrev ..................

1.050

2.12

1054

0.13

6.1

1043 B

Snäckdrev ........................

4.500

10.36

1054

0.54

5.2 j

1044 B

» ........................

4.400

15.47

1054

0.7 7

• 5,0 1

5137

Generatordrev....................

0.2 00

0.6 0

1054

0.08

5.0 i

91.12

.....“Cse

7.2

Cylindrar och kolvar.

3000 C

Cylinder ...........................

38.ooo

43 —

1035

19.—

44.2

3020 G

Kanna ..............................

1.000

2.16

1038

0.50

23.1

S 200

Cylinder ...........................

93.000

129.—

1036

27.90

21.6

S 200 D

> ...........................

139.000

300 —

1036

41,70

13.9

S 214

Kanna ..............................

2.000

6.4 8

1038

1 —

15.4

480.64

90.10

18.7 |

Släta axlar, lager ej särskilt nämnda, vevaxlar och vevstakar.

2581

Kardanaxelbussning ............

0.180

0.42

1052

0.02

5,0

2505

Bakaxel..............................

3.000

6.35

1052

0.32

5,0

3042

Kamaxelbussning ...............

0.200

0.48

1052

0.0 2

5,o

3269 C

Svänghjul...........................

14.400

6,48

1052

0.86

13,8

3304

Backdrevbussning ..............

0.250

0.7 8

1052

0.04

5.o

3309

Bussning f. halvfart ............

0.140

0.3 7

1052

0.02

5.0

3320

Bussning ...........................

O.ioo

0.85

1052

0-02

5.o

2595 B

Kardanaxel ........................

5.600

5.18

1052

0.33

6.4

3031

Vevaxel lager .....................

0.480

0.56

1052

0.03

5.0

3032

» .....................

0.280

0.56

1052

0 03

5.0

3033

» .....................

0.2 80

0.5 2

1052

0.03

5,0

3043

Kamaxellager .....................

0.170

0.60

1052

0.08

5,o

1013

Bakaxel..............................

8.000

6.87

1052

0.48

7.0

1033

Differentialaxel ..................

0.900

1.86

1052

0.09

5.0

1034

Kardanaxel ........................

11.500

6.8 7

1052

0.6 9

lO.o

3024

Vevstake ...........................

0.62 0

2 —

1041

0.10

5.o

3030

Vevaxel ..........................

6.400

12.74

1041

0.64

5.o

3041

Kamaxel ..........................

1.450

4.82

1041

0.22

5.0

57.26

3.9 7

6.9

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

33

Fjädrar och fjäderblud.

Del

nr

Benämning

Vikt

kg.

Värde

kr.

Rubrik

Tull

kr.

Tull i

procent

av

värdet

3800

1

Fram fjäder ........................

8.000

4.8 2

788

1.60

37.0

3802 B

Fjäderblad nr 2..................

1.600

0.6 5

788

0.8 0

46.2

3803 B

» » 3..................

1.300

0.5 G

788

0.26

46.4

3806 B

» » 5..................

0.8ÖO

0.87

788

0.17

45.9

3806 B

» » 6..................

0.650

0.28

788

0.13

46.4

3824

Bakfjäder........................

19.ooo

11.86

788

3.80

33.5 i

3825 B

Fjäderblad nr 1..................

4.000

2.03

788

0.80

39.4

3826 B

» » 2..................

3.800

1.43

788

0.66

46.2

3827 B

» » 3..................

2.800

1.25

788

0.56

44.8

1077

Bakfjäder...........................

12.000

11.86

788

2.4 0

21.1

33.61

10.68

31.8

Maskindelar av mässing''.

3926

Kylare ..............................

12.100

27.65

930 A A

10.29

37.2 j

3925 C

» ...................

10.800

25.9 2

930 AA

8.76

33.8

3925 E

» ..............................

10.9 00

25.92

930 AA

9.2 7

35.8

S 540

» ............................

10.4 00

31.32

930 AA

8.84

28.2

110.81

37.16

33.5 1

Maskindelar av järn och järnplåt, ej särskilt nämnda.

2501

Bakaxelkåpa .....................

10.40 0

11.28

894 D

1.25

ll.i

2512 C

Differentialkåpa..................

1.950

2.94

883 D

0.2 9

lO.o

2513?C

» ..................

1.100

1.34

883 D

0.17

12.7

2526 b

Differentialkors ..................

0.4 00

1.47

896 D

O.os

5.4

2575

Kopplingsring..................

0.840

0.8 2

896 D

0.0 7

8.5

3001

Cylinderlock .....................

12.600

10.87

882 D

1.50

14.5 1

3023

Kannringar ............ per 100

4.000

20.87

884 D

1.04

5.o j

6207 B

Blandn. kammare ...............

0.760

4.58

895 D

0.23

5.o

3052 B

Ventil .................. per 100

8.400

18.06

896 d

1.68

9.3

3060 B

Avgasrör .........................

2.600

2.16

883 d

0.38

17.6

3062

Insugningsrör.....................

1.260

1.78

883 D

0.19

11.0

3100

Vevhus...........................

13.000

13.3 9

753 A

1.95

14.6

3321

Drivlläns ..........................

2.100

5.18

895 D

0.82

6.2

3311

Bromstrumma ....................

3.100

4.15

894 D

0.37

8.9

3328

Koppl. lameller ...... per 100

8.4 00

12.87

896"''D

1.68

13.1

3329

» ..... » »

8.400

13.44

896’D

1.68

12.5

3332

Kopplingstrumma ..............

0.900

2.20

895 D

0.14

6.4

3331

Drevaxel ...........................

1.200

2.16

895 D

0.18

8.3

2582

Kardanaxelrör.....................

7.ioo

7.52

894 D

0.85

11.8

5201

Tändstift ......................

0.116

1.08

896 D

0.05

5.0

3009 B

Cylinderlocksgavel...............

0.930

1.51

883 D

0.14

9.3

3101

Vevhuslock ........................

1.800

0.60

753 A

0.2 0

33.3

3369

Universalfläns.....................

0.8 60

1.12

895 D

0.13

11.6

3413

Växelband ........................

0.510

1.04

895 D

0.08

7.7

1001

Axelkåpa.........................

22.200

21.60

894 D

2.66

12.8

1028

Differentialkåpa................

3.200

4.28

894 D

0.38

8.9

1636

Kardanaxelrör.....................

14.200

13.22

894 D

1.70

12.9

180.98

19.89

10.7

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 samt. 34 höft. (Nr 44.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

Ford-delar av järn och järnplåt (ej lack), andra än maskindelar.

Del

nr

Benämning

Vikt

kg-

Värde

kr.

Rubrik

Tull

kr.

Tull i

procent |

av

värdet

2566

Bromsbackar .....................

O.soo

0.86

883 E

0.12

14.0

2691

Framaxel...........................

7.600

9.—

894 EE

0.91

10.1

2694 B ;

Framspindel .....................

1.100

2.68

895 EE

0.17

6.3

2696 C

» ....................

0.860

0.82

896 E

0.0 7

8.5

2710

Spindelbult......................

0.180

0.2 7

896 E

0.0 1

14.»

2718

0.084

0.19

896 E

0.02

10.5

2717

Parallellstag.......................

1.600

2.16

895 EE

0.24

ll.l

2721 C

Krampa ......... .................

0.190

0.6 0

896 E

0.04

6.7

2725 B

Förbindelsestång ...............

0.8 70

1.04

895 EE

0.13

12.5

2733

V-stag'' ..............................

3.400

2.33

894 EE

0.41

17.6

2803 B

Hjulnav ...........................

1.750

3.50

895 EE

0.2 G

7.4

2815 C

» ...........................

2.000

2.59

895 EE

0.30

11.6 ;

2845 B

Fälg ................................

5.100

2.89

894 EE

0.6 1

21.1

2851 B

Ram, sidostycke..................

8.000

8 2 1

894 EE

0.96

11.7

2853

» , framstycke ...............

1.800

1.17

895 EE

0.2 7

23.1

2855

» , bakstycke..................

3.400

1.64

894 EE

0.41

25.0

3221

Strömfördelaredosa ............

0.25 0

0.9 5

896 E

0.05

5.3 i

3439

Bromspedal........................

0.510

0.91

S95 EE

O.os

8.8

3449

Kontrollaxel ....................

1.800

''0.91

895 EE

0.27

29.7

3075 B

Ramlager...........................

0.85 0

1.61

895 EE

0.13

8.6

3539

Rattstö dlager .................

0.840

1.04

895 EE

0.13

12.5

2510

Packdosa......... per 100

5.500

3.40

754 B

1.10

31.8

2510 A

Stålskiva ............... » 100

1.550

1.78

754 B

0.81

17.9

2529

Tryckning ........................

0.075

0.19

896 E

0.02

10.5

2557

Bromsbandsträckare...........

0.0 80

O.os

896 E

0.02

25.o

2562

Arm för d:o ...... per 100

4.860

17.28

896 E

0.S 7

5.o

| 2714

Spindelbussning...... » 100

1.500

2.03

896 E

0.30

14.8

2721 B

Kulbult............................

0.100

0.2 4

896 E

0.02

8.3

2728

Kulskål................. per 100

4.000

4.75

896 E

0.S0

16.8

2827

Navfläns .....................

0.600

0.86

895 EE

0.0 9

25-7

1056

Bromsbackar .....................

2.400

2.89

883 E

0.36

12.5

! 1073

Bakaxelstag.....................

4.250

5.36

894 EE

0.51

9.5

1102

Fjäderhängsle.....................

0.3 25

0.48

896 E

0.07

14.6 i

nu

Nav .................................

3.600

4.45

894 EE

0.4 3

9.7

1113

Brunnstrumma ..................

3.600

2.68

753 B

0.54

20.1

1105 C

Bakhjul ...........................

26.soo

28.12

893 B

2.68

9.5

1100

Bussning ............ .............

0.145

0.48

896 E

0.03

6.3

1120

Ram, sidostycke...............

24.000

11.68

894 EE

2.8»

25.0

1106 C

Fälg .................................

8.000

6.7 0

894 EE

0.96

14.3

TT 25

Bromsfäste ........................

4.500

4.49

894 EE

0.54

19.0

142.56

18.15

12.7 :

!

Lackerade järn- och järnplåtvaror, ej särskilt nämnda.

2800 E

Hjul, fram-......................

4.5 00

6.91

894 CC

2.12

30.7

2800 F

''> » ......................

5.000

6.91

894 CC

2.35

34.0

2814 H

» bak- ........................

9.500

12.14

! 894 ce

4.4 7

■ 36.8

2849

Reservfälgshållare ...............

5.500

4.49

; 894 ce

2.59

57.7

3503 D

Rattekrar...........................

0.6 5 0

1 I.»

i 895 ce

0.33

28.2

3512 C

Styrinrättning.....................

7.500

5.4 9

| 894 ce

3.53

j 64.8

3900

Startvev ...........................

0.7 50

0.60

895 ce

0.38

63.3

3947 B

Kylareskydd .....................

1.600

1.78

749 C

0.80

46.2

4050

Motorhuv...........................

6.800

8.25

749 C

0.40

41-2

4800 B

Framskärm .....................

| T.ooo

6.91

1 749 C

3.5 0

50.7

4803 G

Bakskärm..........................

5.200

5.6 2

1 749 C

2.60

46.3

4812

Fotsteg.............................

| 4.200

2.16

749 C

2.io

97.2

4814 C

Sidoskärm .......................

; 3.300

2.55

i 749 C

1.66

64.7

4830

Fotsteg............................

1.300

0.86

749 C

0.65

75.o

7838

Vindskyddshållare..............

O.soo

0.99

895 ce

0.4 0

i 40.4

66. T 8 i

30.8 7

46.2

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 44.

35

Bilaga H.

Utdrag ur belgiska tulltaxan rörande tullsatserna å automobiler

och vissa delar därav.

Einluhrzöllc per

100 kg.

Maximal-

taril

Fr. C.

Mini in al- tar i f

Fr. C.

cient

1100 Automobilwagen:

a) Gestelle mit oder ohne Motor, mit oder ohne Ivarosse
rie,

im Stiickgewichte von:

4.000 kg. lind mehr ■ .......................................

2.000 bis 4,000 kg.:

1. Wagen lur Reisende...................................

2. andere ..................................................

weniger als 2,000 kg..............................................

b) Karosserie:

1. fur Automobilwagen zur Beförderung der Waren-.j

2. iur Automobilwagen zur Beförderung der Rei
senden.

...........................................................j

c) Tragrahmen zu Gestellen, aus getriebenem Stahlbleeh

d) Felgen aus Eisen oder aus Stahl:

1. in geraden Stangen .....................................

2. Armaturen för Vollreifen von Lastautomobilen ...

3. andere............................................•''...............

e) Teile und lose Studie, nicht besonders tarifiert:

1. ledig ...........................................................

2. nicht ledig ......................................... ad val j

1101 Zubehödeile för Automobile, Wagen und Fahrräder, nicht;

besonders tarifiert, wie Scheinweder, Azetylengeneratoren,

Latemen, Hupen, Pneumatikpumpen, Gepäckhalter,

Laternenhalter, Pumpenhalter, Kleiderschutzer.

Kettenschutz usw........................................... ad val.:

ISO.—

1

O

r£>

480.—

160.—

360.—

120.—

480.—

160.—

36.—

12.-

480.—

160.—

ISO.—

SO.—

36.—

12.-

60.—

20.—

60.—

20.—

480.—

160.—

36 %

12%

45%

15 %

^ -t Tf-t CO CO CO

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:326 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående revision av gällande bestämmelser om tull ä automobiler och automobildelar. s. 1 i texten