Sök i Ratio Lex

Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1925—1926, m. m. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för nästa budgetår vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. På sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 januari 1925

1925-06-03 · 52 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 47 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:45, Betänkande, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1925—1926, m. m. Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för nästa budgetår vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder. På sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 januari 1925

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

1

Jii- 45.

Ankom till riksdagens kansli den 3 juni 1925 ld. 10 f. m

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1925—1926, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed

förslag till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för nästa

budgetår vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av vid årets statsverksproposition fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 2 januari 1925 (bilaga till

1925 års statsverkspropositien: inkomsterna), underställde dåvarande chefen

för finansdepartementet nämnda dag Kungl. Maj:ts prövning finansplan

för statsregleringen vid den nu samlade riksdagen ävensom beräkning av

statens inkomster för nästkommande budgetår eller tiden 1 juli 1925—30

juni 1926. Departementschefen anmälde därvid, bland annat, riksräkenskapsverkets

skrivelse den 9 december 1924 med inkomstberäkning för

nämnda tid, vilken skrivelse återfinnes i nyssnämnda protokollsutdrag.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en den 15 maj 1925 dagtecknad proposition

nr 232 dels avgivit förslag om fortsatt uttagande av omsättnings- och

utskänkningsskatt å spritdrycker under instundande budgetår, dels ock föreslagit

ändring av de i statsverkspropositionen gjorda beräkningarna beträffande

två inkomsttitlar, nämligen stämpelmedlen och tullmedlen. I det

följande kommer utskottet att vid behandling av de särskilda bevillningarna

lämna redogörelse dels för innehållet i riksräkenskapsverkets nämnda

skrivelse dels ock ej mindre för vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

och i propositionen nr 232 föreslagit än även för vad föredragande departementschefen

för egen del anfört.

Till ovannämnda vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokoll

har departementschefen tillkännagivit sin anslutning i stort sett till riksräkenskapsverkets

förslagsberäkning, vilken departementschefen funnit

vara präglad av nödig försiktighet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand- 35 höft. (Nr ’i5.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Rikaräken - stcapsverket.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket till en början

anfört följande:

»De svårigheter, som i allmänhet under icke normala tider möta vid

förntberäkning av framtida inkomster, äro särskilt framträdande vid förevarande

titel. De omständigheter, som kunna inverka förändrande på de

för den gångna tiden givna siffrorna, äro nämligen i detta fall både många

och ovissa. Av de upplysningar riksräkenskapsverket inhämtat synes dock.

framgå, att, om än konjunkturerna för vissa industrier, särskilt trävara-,

pappers- och cellulosaindustrierna, äro synnerligen dåliga, på det hela de

inkomster, för vilka enskilda skattskyldiga skola debiteras nästa ar, toide

komma att i någon mån utvisa förbättring.

Här nedan behandlar riksräkenskapsverket till en början endast den del

av inkomsttiteln, som benämnes »Skatt å inkomst och förmögenhet». I

riksstaten för innevarande år är denna skatt upptagen med 133,000,000

kronor.

Enligt från statistiska centralbyrån erhållna preliminära uppgifter svara

häremot följande faktiskt debiterade belopp:

För enskilda.................... kronor 105,320,851

A-skatt av bolag ............ »__39,009,853 144,330,704.

Härav kunna, enligt vad i det följande framhålles, 93 procent eller således

i runt tal 134,200,000 kronor antagas komma att inflyta.»

Med ledning bland annat av berörda preliminära sifferuppgifter samt

under antagande att inkomst- och förmögenhetsskatten komme att utgå

efter samma procenttal å grundbeloppen som för åren 1921 1924 har

riksräkenskapsverket beräknat, att den år 1925 debiterade skatten skulle

uppgå till 151.4 miljoner kronor.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket vidare anfört följande:

»Att iakttaga är vidare, att ovan beräknade debiterade belopp icke kommer

att sammanfalla med det influtna och för budgetårets statsreglering

behållna beloppet å denna skattetitel. Å ena sidan tillkomma nämligen till

det beräknade beloppet rester från föregående budgetår och en del efterdebiterade

belopp, å andra sidan måste frånräknas avkortade, avskrivna

och restituerade samt på restiängd till följande budgetår kvarstående belopp.

Enligt det i riksräkenskapsverket gjorda sammandraget över överståthållarämbetets

och länens debiterings- och uppbördsredogörelser för

budgetåret 1923—1924 framkommo för inkomsttiteln »A I. 3. a. «. Skatt å

inkomst och förmögenhet» följande belopp, angivna i miljoner kronor:

Uppdebiterade ............................................................ 141.33

Härav efterdebiterade c:a ...................................O-40

således enligt taxeringslängden 140.9 3.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillning sutskottets betänkande Nr 45. 3

Avkortningar och avskrivningar uppgingo enligt debiterings-

och uppbördsredogörclserna till................ 6.8 2

Institutioner enligt budgetredovisningen................ 2.2 7

Tillsammans 9.0 9

vilket utgör 6.45 procent av det enligt taxeringslängderna debiterade beloppet.

Man torde således vara på den säkra sidan, om man antager, att

mot den under ett budgetår debiterade skatten svarar ett för statsregleringen

behållet belopp av 93 procent.»

I enlighet härmed har riksräkenskapsverket i sitt till Kungl. Maj:t

överlämnade förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 uppfört

skatt å inkomst och förmögenhet med 93 procent av det för år 1925

beräknade beloppet av debiterad skatt eller med 140.8 miljoner kronor.

Rörande B-skatten å aktiebolag m. fl. har riksräkenskapsverket anfört

följande:

»B-skalt å aktiebolag'' m. fl., som i riksstaten för budgetåret 1924—1925

beräknats till 2,000,000 kronor, har enligt statistiska centralbyråns förut

nämnda uppgifter för innevarande år debiterats med 3,379,733 kronor.

Denna del av inkomst- och förmögenhetsskatten infördes genom nådiga

förordningen den 31 oktober 1919, nr 733, om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt.

Efter i 19 § 1 mom. av 1919 års förordning meddelade bestämmelser angående

inkomst- och förmögenhetsskatt för andra skattskyldiga än inländska

aktiebolag och solidariska bankbolag samt A-skatt för inländskt

aktiebolag eller solidariskt bankbolag, föreskrives i de följande momenten

av samma paragraf:

’2 mom. Utöver den inkomstskatt, varom i 1 mom. är stadgat, skall av

där omförmält bolag erläggas inkomstskatt med viss procent av ett grundbelopp,

vilket utgör två kronor för varje fullt hundratal kronor av den

del av bolagets nästföregående år till beskattning enligt nyssnämnda moment

taxerade inkomst, som icke i vanlig ordning utdelats till delägarna;

dock efter avdrag av de å sagda inkomst belöpande kronoutskylder, ävensom,

i fråga om försäkringsaktiebolag, av vinstutdelning till försäkringstagare

eller av för samma ändamål reserverade medel. (B-skatt).

3 mom. I den mån enligt 2 mom. beskattade tillgångar i vanlig ordning

utdelas, äger bolaget åtnjuta restitution med viss procent av ett

grundbelopp, vilket utgör två kronor för varje fullt hundratal kronor

av de till delägarna sålunda utdelade tillgångar, skolande därvid iakttagas,

att sammanlagda beloppet av restituerade medel icke må uppgå till

högre belopp än de av bolaget enligt 2 mom. erlagda skattemedel. Restitution

sker i den ordning, som är stadgad i fråga om restitution av kronoutskylder.

’

Beloppen av uppbörd och restitution av B-skatt hava enligt budgetredovisningarna

uppgått till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements
chefen.

Skatt

Restitution

Kronor

Kronor

1920 ..................................

....................... 10,828,462

—

1921..................................

....................... 12,523,344

42,487

1922 .................................

....................... 11,556,620

129,171

7,-3% 1923 ..................

....................... 107,462

407,198

’/7 1923—3% 1924 .........

....................... 4,657,606

1,015,196

Summa 39,673,495

1,594,052.

Den under tiden januari 1920—juni 1924 influtna B-skatten uppgår således,

efter fråndrag av restitnerad skatt, till 38,079,443 kronor, för vilket

belopp restitution jämlikt nyss anförda förordning kan komma att påyrkas.

Vid sådant förhållande och då tabellen här ovan visar, att uppbörden

av denna skatt snabbt minskas — på ett år, från 1922 till 1923, till

mindre än hälften — men restitutionen är i hastig tillväxt — den har,

under samma tid mer än sexdubblats — torde det endast vara en tidsfråga,

när restitutionen kommer att överstiga uppbörden. I allt fall har

riksräkenskapsverket icke ansett sig för budgetåret 1925—1926 kunna påräkna

någon behållen B-skatt.»

I anslutning till vad sålunda anförts har riksräkenskapsverket i sitt

förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 uppfört inkomstoch

förmögenhetsskatten på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

«. Skatt å inkomst och förmögenhet ................ 140,800,000

f). B-skatt å aktiebolag m. fl................................ — 140,800,000.

Departementschefen har beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten

till en början erinrat om riksräkenskapsverkets nyssnämnda beräkning

samt vidare fortsatt som följer:

»Beträffande beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i statsverkspropositionerna

till 1923 och 1924 års riksdagar hade inom finansdepartementet

tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats

i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. Även innevarande år har

beräkningen skett med användande av samma tillvägagångssätt. Resultatet

framgår av de uppgifter, som lämnas i tabellerna A och B, vilka torde få

fogas vid statsrådsprotokollet såsom bilaga I.1

Tabell A upptager utfallet av 1924 års taxeringar. Korrigering av den

i fjolårets statsverksproposition intagna uppställningen beträffande dessa taxeringar

har skett med hänsyn till de faktiskt erhållna taxeringsresultaten.

Med utgångspunkt från tabell A har uppgjorts tabellen B, vilken angiver

det beräknade resultatet av 1925 års taxeringar.

Vid utarbetande av tabellen B har så tillgått, att man vidtagit vissa höjningar

och sänkningar av de i tabellen A förekommande detaljsiffror. Angående

dessa förskjutningar må meddelas följande.

1 Dessa tabeller äro intagna å sidorna 6 och 7 här nedan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 5

Inkomst av jordbruksfastighet har sänkts vad angår enskilda med 4 procent

och beträffande aktiebolag m. fl. med 8 procent. Sänkningen har

huvudsakligen motiverats med den nedgång, inkomsten av skogsbruk utan

tvivel har att uppvisa för år 1924. I den för enskilda antagna nedsättningen

har dock hänsyn jämväl tagits till inträffad minskning av inkomst

från det egentliga jordbruket. Som bolagens inkomst av jordbruksfastighet

väsentligen torde utgöras av inkomst av skogsbruk, har sänkningen för dessa

beräknats så högt som till 8 procent.

Inkomsten av annan fastighet har däremot, med hänsyn till att inkomsten

av hyresfastigheter under år 1924 i genomsnitt varit högre än under år

1923, ansetts kunna upptagas till ett något förhöjt belopp. För bolagen,

vilkas inkomst av annan fastighet huvudsakligen utgöres av inkomst från

i rörelse använd fastighet, har någon höjning av inkomst från annan fastighet

icke beräknats. För enskilda har höjningen begränsats till 4.5 procent.

Vad beträffar inkomsten av kapital, har denna otvivelaktigt stigit under år

1924. Dels hava räntesatserna under nämnda år varit ej obetydligt högre

än under närmast föregående år, vilket givit upphov till högre ränteinkomster,

dels hava utdelningarna å aktier enligt verkställda undersökningar avsevärt

höjts år 1924 i jämförelse med år 1923. Med anledning härav har beträffande

enskilda räknats med en höjning av kapitalinkomsten om 15 miljoner kronor.

För aktiebolag in. fl. har den i tabell A angivna siffran för kapitalinkomsten

bibehållits oförändrad i tabell B, enär den allmänna ökningen av kapitalinkomsten

beträffande dessa skattskyldiga torde motvägas av att vissa tillfälliga,

vid 1924 års taxering upptagna kapitalinkomster komma att bortfalla.

I fråga om beloppet för inkomst av arbetsanställning m. m. har en relativt

obetydlig höjning vidtagits. Lönesatserna torde visserligen under år 1924 i

medeltal hava legat på ungefär samma höjd som under år 1923. Arbetslösheten

har däremot under förstnämnda år varit mindre. Av än större

betydelse är emellertid, att arbetskontlikterna under år 1924 varit få och

mindre omfattande, medan föregående år karaktäriserats av stora och långvariga

konflikter. Med hänsyn till anförda förhållanden torde den i tabell

B förutsatta höjningen av den taxerade inkomsten av arbetsanställning m. m.

med omkring 1 procent vara väl grundad.

Beträffande inkomst av rörelse eller yrke har beräknats eu ökning av sammanlagt

15 miljoner kronor. Vid fastställandet av denna ökning har man

utgått från att industri, handel och sjöfart ävensom privatbankerna i samband

med den fortskridande stabiliseringen skola uppvisa någon förbättring.

Vad särskilt angår industrien, torde de i regel stegrade produktionssiffrorna

tyda på att 1924 års vinstresultat förbättrats eller åtminstone bibehållits vid

samma nivå som för år 1923. Beträffande flera stora industrigrenar torde

detta i avsevärd utsträckning vara att hänföra till förut angivna omständighet,

att år 1924 i motsats till närmast föregående år haft att uppvisa endast

få och mindre omfattande arbetskonflikter. För handelns vidkommande tyder

den stegrade importen och exporten på ökad omsättning. Privatbankerna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Tab. A. Beräkningar angående 1924 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

Tillsammans

in. fl.

Inkomst av fast egendom:

1. Jordbruksfastighet.......................................

376.1

37.0

413.1

2. Annan fastighet..................... ....................

HO.o

65.0

175.0

Summa

486.1

102.o

588.1

Inkomst av kapital .............................................

345.2

40. o

385.2

Inkomst av arbetsanställning m. m......................

3,269.0

3,269.o

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ........... • •••

486.5

343.5

830. o

Summa uppskattad inkomst

4,586.8

485.5

5,072.8

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 inom. 4:o) bevillningsförordningen

217.i

3.6

221.3

2. För kommunalutskylder..............................

276.0

69.0

345.0

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

36.0

9.0

45.0

Summa avdrag

529.7

81.6

611.3

Återstod

4,057.1

403. o

4,461.0

1/oo av den taxerade förmögenheten........................

240. o

—

240,o

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

4,297.1

403.9

4,701.0

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ........................

2,635.4

—

2,635.4

Beskattningsbart belopp.......................................

1,661.7

403.9

2,065.6 .

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ..............................

105.4

39.o

144.4

Skatteprocent i medeltal.......................................

6.3i %

9.6 6 %

Uträknad B-skatt

Summa behållen skatteinkomst

B. 4

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt 147.8

Därav inflytande: Enskilda + A-skatt| 135.1

B-skatti 2.0

137.1

torde likaledes hava under året avsevärt stärkt sin ställning. Av hela den

uppskattade ökningen av nu ifrågavarande inkomstkälla hava 8.5 miljoner

kronor hänförts till enskilda skattskyldiga och 6.5 miljoner kronor till aktiebolag

m. fl.

Sammanställas nu de omnämnda höjningarna och minskningarna, kan

alltså mot den vidtagna sänkningen av inkomst av jordbruksfastighet om

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

7

Tab. B. Beräkningar angående 1925 års skattetaxeriugar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag

m. 11.

Tillsammans

Inkomst av fast egendom:

1. .Jordbruksfastighet

2. Annan fastighet ......

Summa

Inkomst av kapital ..........................................

Inkomst av arbetsanställning m. m. ..................

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest ............

Summa uppskattad inkomst

Avdrag:

Enligt 11 § 2 mom. bo) bevillningsförordningen

För kommunalutskylder ..............................

Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna

avdrag ...................................................

361

115

476

660

3,300

495

4,631

218

242

32

34

66

99

40

350

489

4

60

Summa avdrag;

492

72

Återstod

1/ao av den taxerade förmögenheten........................

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp

Utnyttjade orts- och familjeavdrag .......................

Beskattningsbart belopp.......................................

Skatteprocent i medeltal......................................

Uträknad skatt (exkl. B-skatt) ..............................

Uträknad B-skatt ................................................

4,139

240

417

4,379

2,635

417

1,744

6-34 %

110. c

417

9.06 %

40.3

Summa uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt]

Därav inflytande: Enskilda + A-skattj

B-skattj

395

180

575

400

3,300

845_

5,120

222

302

40

564

4,556

240

4,796

2,635

2,161

150.9

• 3.0

153.»

141.2

l.o

Summa behållen skatteinkomst

142.2

18 miljoner kronor ställas en höjning av inkomsten av övriga inkomstkällor

om sammanlagt 66 miljoner kronor. Såsom slutresultat har härur framgått

en nettoökning av 48 miljoner kronor.

Vad härefter beträffar avdragsposterna, har beloppet för sådana avdrag,

som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o bevillningsförordningen — d. v. s. för

ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkrings
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

premier m. m. — bibehållits ungefär oförändrat. I fråga om avdragen för

kommunalutskylder har sänkning vidtagits med 43 miljoner kronor, vilken

sänkning beräknats med ledning av de sammanlagda, till betalning förfallna

kommunalutskylderna respektive år. Övriga vid bevillningstaxeringen ej

åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader, vissa förluster

m. m., hava sänkts med 5 miljoner kronor. Såväl sistnämnda avdrag som

avdragen för kommunalutskylder hava i tabell B fördelats på enskilda och

aktiebolag i samma proportion som motsvarande avdrag i tabell A.

Slutligen har sextiondedelen av den taxerade förmögenheten i beräkningen

bibehållits oförändrad vid det belopp, som antagits för 1924 års

taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet skulle enligt

förestående beräkningar bliva för enskilda 4,379 miljoner kronor samt för

aktiebolag 417 miljoner kronor eller tillsammans 4,796 miljoner kronor.

Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga avgå orts- och

familjeavdrag, vilka upptagits med samma belopp som beträffande 1924 års

taxerin g.

Den nu verkställda beräkningen avviker endast i ringa mån från riksräkenskapsverkets.

Såsom närmare framgår av efterföljande sammanställning,

har i finansdepartementets beräkning den sammanlagda uppskattade

inkomsten upptagits till ett belopp, som med 11 miljoner kronor understiger

i iksräkenskapsverkets motsvarande siffra. Samtidigt hava avdragsposterna

i finansdepartementets beräkning upptagits till 7 miljoner kronor högre

belopp än enligt riksräkenskapsverkets kalkyl. Sextiondedelen av den

taxerade förmögenheten har i båda beräkningarna upptagits till samma belopp.

Såsom resultat av angivna skillnader framgår, att de beskattningsbara

beloppen enligt finansdepartementets beräkning understiga de av riksräkenskapsverket

antagna siffrorna med 18 miljoner kronor. Hava sålunda

de båda beräkningarna i fråga om totalsumman av'' de beskattningsbara

beloppen givit nära sammanfallande resultat, skilja de sig däremot beträffande

denna summas fördelning på enskilda och aktiebolag, i det att enligt finansdepartementets

beräkning en större andel hänföres till aktiebolagen än enligt

riksräkenskapsverkets uppskattning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

!)

Inkomst av fast egendom ...............................................

» » kapital ...........................................................

» » arbetsanställning m. m. ............................

» » rörelse eller yrke eller eljest ....................

Riksrukcn- skapsverkets

beräkning

Milj. kr.

610

378

3,300

843

Finansde- partementets

beräkning

Milj. kr.

575

400

3,300

845

Summa uppskattad inkomst

Avdrag ................................................................................

Återstod

7«o av den taxerade förmögenheten ...............................

5,131

552

4,579

240

5,120

564

4,556

240

Till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp ...

Utnyttjade orts- och familjeavdrag ..............................

4,8.19

2,640

4,796

2,635

Beskattningsbart belopp................................

Därav:

2,179

2,161

a) Enskilda skattskyldiga..........................................

1,768

1,744

b) Aktiebolag m. fl............................................................

411

417

Medelskatteprocenten bär år 1924 för enskilda skattskyldiga uppgått till

6.34 procent och för aktiebolag m. fl. till 9.6 6 procent. Med den obetydliga

ändring, som beräknats i avseende å de taxerade beloppen, har det ansetts

riktigt att även för 1925 års taxering antaga, att skatten skall i medeltal

utgå efter samma procenttal. Såsom uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt

(exkl. B-skatt) skulle härigenom framgå ett sammanlagt belopp om

150.9 miljoner kronor.

Av den uträknade inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatt) beräknas

inflyta 93.5 5 procent, d. v. s. samma procenttal som riksräkenskapsverket

med ledning av räkenskaperna för budgetåret 1923—1924 framräkna!.

Enligt detta antagande skulle alltså 141.2 miljoner kronor komma att inflyta.

Den uträknade B-skatten a aktiebolag m. fl. har enligt finansdepartementets

uppskattning upptagits till 3.o miljoner kronor, vilket innebär en nedsättning

i förhållande till 1924 års taxering med omkring 12 procent. För beräknande

av den behållna inkomsten av ifrågavarande skatt under budgetåret 1925—1926

saknas säkra hållpunkter. Med hänsyn till att restitutionerna av denna

skatt äro i hastig tillväxt, bar riksräkenskapsverket — såsom tidigare angivits

— för sin del icke ansett sig kunna för nämnda budgetår påräkna

någon ^ behållen inkomst. Enligt min mening bör dock B-skatten kunna

utan åsidosättande av tillbörlig försiktighet för nästkommande budgetår upptagas

till l.o miljon kronor.

I enlighet med de nu angivna beräkningsgrunderna torde efter vederbörlig

avrundning inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande

budgetår böra upptagas till 141 miljoner kronor av skatt å inkomst och

s. 10 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen
-

Motion II: 260

av herr

Lithander

ni. fl.

P. M. från

finansdeparte

mentets

ludgelbyrå

10 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

förmögenhet och till 1 miljon kronor av B-skatt å aktiebolag m. fl. eller

sammanlagt till 142 miljoner kronor. Härvid har jag, såsom tidigare antytts,

utgått från att någon sänkning av det procenttal av grundbeloppet,

med vilket skatten skall uttagas, icke kan äga rum utan att nämnda procenttal

fortfarande bör beräknas till det senast fastställda eller 175.»

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört, har Kungl.

Maj:t dels föreslagit riksdagen besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1925 skall utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, dels ock upptagit

ifrågavarande inkomsttitel i det i statsverkspropositionen intagna förslaget

till riksstat på följande sätt

n. Skatt å inkomst och förmögenhet ........ kronor 141,000,000

/>•. B-skatt å aktiebolag m. fl.................... » 1,000,000 142,000,000.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 260, har av herr Lithander m. fl. — under åberopande av

motiveringen till en av samma personer väckt motion, nr 219, i vilken

föreslagits, att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 skulle upptagas

andel i aktiebolaget Vin- och spritcentralens vinst för år 1925 med 5

miljoner kronor — hemställts, att i inkomst- och förmögenhetsskatten

måtte vidtagas den nedsättning, som möjliggjordes genom bifall till det i

motionen 219 i andra kammaren framställda förslaget.

Rörande utfallet av 1925 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

har utskottet från finansdepartementets budgetbyrå emottaga följande, den

27 maj 1925 dagtecknade promemoria:

»Efterföljande beräkningar äro i huvudsak grundade på särskilt infordrade

uppgifter rörande utfallet av taxeringarna i de taxeringsdistrikt, där taxeringsarbetet

hunnit avslutas den 15 innevarande maj. För landsbygden föreligga

härvid relativt fullständiga uppgifter. Jämväl för städerna ha uppgifter

inkommit för ett avsevärt antal taxeringsdistrikt. För Stockholms

stad föreligga emellertid ännu ej några motsvarande sammanräkningar

rörande taxeringsresultaten. Ett större antal i Stockholm taxerade bolag

hava dock underkastats särskild undersökning.

Beskattningsbart belopp.

Aktiebolag Övriga

Jlilj. kr. Alilj. kr.

Stockholm ......................................................................... 197.8 444.3

Göteborg................................................................................ 52.9 ^ 147.0

Övriga städer med mer än 15,000 invånare................ 80. i * 333.5

Städer med mindre än 15,000 invånare........................ 33.i 233.6

Samtliga städer 363.9 1,158.4

................... 36.8 566.1

Hela riket 400.7 1,724.5

Landsbygd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Be villningn utskottets betänkande Nr 45. 11

Beräknad skatteprocent i medeltal............... 9.6 6 6.34

Milj. kr. Milj. kr.

Uträknad skatt (exklusive B-slcatt) 38.7 _109.3

148.0

Härav beräknas inflyta 95.2 procent eller............................... 140.9

Beträffande B-skatten kunna några säkra slutsatser rörande den inflytande

skattens storlek ej dragas av de föreliggande taxeringsuppgifterna. Åtskilliga

tecken tyda dock på att inkomsten från denna skattetitel skall bliva högre

än som beräknats i årets statsverksproposition.

Förestående beräkningar äro verkställda under förutsättning att inkomstoch

förmögenhetsskatten skall utgå med 175 procent å skattens grundbelopp.»

Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten för år 1924 och första

kvartalet 1925 har bevillningsutskottet från riksräkenskapsverket erhållit

följande uppgifter:

o. Skatt å inkomst- och förmögenhet.

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet...............kr. 7,518,799: 75 134,240,810: 01 141,759,609: 7 6 2,856,401: os

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 1,138,499: 07 1,370,993: 59 2,509,492:6 6 535,272: 17

Behållen inkomst kr. 6,380,300: 6 8 132,869,816:4 2 139,250,117: 10 2,321,128:91

fi. B-skatt å aktiebolag m. fl.

Influtet...............kr. 87,120:81 3,475,287:9 0 3,562,408:71 53,595: 10

Utgifter för inkomsttiteln

... » 178,733: 85 244,844: 13 423,577: 98 113,925:87

Behållen inkomst kr. — 3,230,443:7 7 3,138,830:7 3 —

Brist ................... » 91,613:0 4 60,330:7 7

Mot den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av inkomst- och

förmögenhetsskatten, vid vilken beräkning förutsatts, att skatten bestämmes

att för år 1925 oförändrat utgå med 175 procent av de i 19 § förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp, har utskottet,

efter att hava erhållit del av ovan intagna, inom finansdepartementets

budgetb-yrå upprättade promemoria rörande utfallet av 1925 års

taxering, icke funnit anledning till erinran.

Utskottet.

Av skäl, som utskottet här nedan under punkterna 4, 7 och 8 kommer

att närmare angiva, har utskottet ansett, att de av Kungl. Maj:t senast

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

föreslagna beräkningarna av stämpelmedlen och tullmedlen samt, under

förutsättning av bibehållen skattesats, den i statsverkspropositionen gjorda

beräkningen av sockerskatten kunna höjas, beträffande envar av inkomsttitlarna

med 1 miljon kronor. Enligt vad statsutskottet ''rörande budgetställningen

meddelat, kommer slutsumman av sådana av riksdagen beslutade

utgifter, vilka skola täckas av andra statsinkomster än lånemedel,

att — bortsett från en numera beslutad ökning i avsättningen till statsverkets

fond av rusdrycksmedel, vilken utgiftsökning motsvaras av en

lika stor ökning på riksstatens inkomstsida — med omkring 2.3 miljoner

kronor understiga vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.

Statsutskottet har vidare meddelat, att utskottet funnit sig kunna föreslå

en höjning av den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av

titeln »diverse inkomster» med omkring 0.« miljon kronor ävensom att

summan av de båda beloppen i varje fall komme att i statsutskottets förslag

till statsreglering utgöra 3.1 miljoner kronor. Därjämte har riksdagen, på

förslag av bankoutskottet (memorial nr 24), beslutat att av riksbankens

för år 1924 och föregående år tillgängliga vinstmedel taga i anspråk

ett belopp, som med 1.5 miljoner kronor överstiger vad i statsverkspropositionen

i sådant hänseende föreslagits. Vid nu angivna förhållanden

har utskottet funnit möjlighet föreligga att för nästkommande budgetår

vidtaga skattesänkningar, motsvarande ett belopp av 7.6 miljoner kronor.

Vid övervägande av spörsmålet, vilka skatter i sådant hänseende böra

ifrågakomma, har utskottet ansett riktigt att låta sänkningen träffa både

den direkta och den indirekta beskattningen. Bland de indirekta skatter,

vilkas sänkning kan anses önskvärd, har utskottet funnit sockerskatten

böra i främsta rummet komma i fråga. Denna skatt intager nämligen en

särställning inom vårt beskattningssystem i så måtto, som den är den

enda accis, vilken träffar en nödvändig livsförnödenhet. Vidare kommer i

betraktande, att en sänkning av sockerskatten bör kunna bliva till gagn

för den inhemska betodlingen. Den nedsättning av sockerskatten, som

utskottet kommer att sålunda föreslå, torde medföra en inkomstminskning

av 3.6 miljoner kronor och bör, med hänsyn till vad rörande beräkningen

av sockerskatten nyss anförts, föranleda, att det belopp, till vilket sockerskatten

upptagits i statsverkspropositionen, minskas med 2.6 miljoner kronor.

I avseende å den direkta beskattningen har utskottet velat erinra om

följande. Sedan genom beslut av 1919 års riksdag den ändringen införts i

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, att denna skatt utgår

efter visst av riksdagen för varje statsregleringsperiod fastställt procenttal

av skattens i förordningen angivna grundbelopp, har procenttalet utgjort

för år 1920 155 och sedermera alltjämt 175. Då bevillningsutskottet år

1920 föreslog sistnämnda siffra, anförde utskottet, i anledning av då föreliggande

förslag om ytterligare höjning av skatteprocenten, att i diskussionen

om 1919 års bestämmelser 170 procent av grundbeloppet torde

hava rätt allmänt ansetts såsom maximum. För bevillningsutskottet fram
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

13

står det såsom angeläget att, då tillfälle därtill gives, bereda någon lättnad

i det skattetryck, som inkomst- och förmögenhetsskatten med det nuvarande

procenttalet innebär, särskilt för näringslivet. Enligt ovan meddelade

siffror återstår möjlighet att vidtaga en skattesänkning, som medför en

inkomstminskning av 4 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar

ungefär en sänkning med 5 enheter av det procenttal, efter vilket inkomstoch

förmögenhetsskatten utgår. Utskottet har således ansett sig böra föreslå,

att sistnämnda skatt för år 1925 uttages med 170 i stället för av Kungl.

Maj:t föreslagna 175 procent av grundbeloppet. Inkomst- och förmögenhetsskatten

bör vid bifall till detta utskottets förslag för nästkommande

budgetår beräknas till 138 miljoner kronor, därvid det på B-skatten belöpande

beloppet torde kunna lämnas oförändrat.

Beträffande ovan (sid. 10) nämnda, i andra kammaren av herr Lithander

m. fl. väckta motion får utskottet framhålla, att förutsättningen för densamma

förfallit genom att motionen nr 219, vilken avstyrkts av statsutskottet

(utlåtande nr 104), icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

I sammanhang med beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

har inom utskottet fråga uppkommit om borttagande av den i nämnda

skatt ingående B-skatten å aktiebolag m. fl.

Det har därvid erinrats, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

den 16 maj 1924, nr 165, anhållit, att Kungl. Maj:t ville föranstalta.

om utredning angående B-skattens upphävande och därvid, i den mån det

befunnes erforderligt att ersätta denna skatt, beakta, bland annat, vad i

bevillningsutskottets betänkande nr 39 anförts rörande särskilda stämpelavgifter,

samt för 1925 års riksdag framlägga de förslag, som kunde av

utredningen föranledas.

Något förslag i ämnet har icke blivit innevarande riksdag förelagt.

Rörande frågans nuvarande läge har utskottet inhämtat följande.

Kungl. Maj:t har den 6 juni 1924 anmodat kammarrätten att inkomma

med utlåtande över riksdagens ovannämnda skrivelse jämte det förslag till

bestämmelser, vartill utlåtandet kunde föranleda.

Kammarrätten, som den 4 december 1924 avgivit det infordrade utlåtandet,

har därvid såsom sin uppfattning uttalat, att B-skatten såsom

medel att tillvarataga den verkliga eller förmenta särskilda skattekraften

hos bolagen med hänsyn till deras fondbildningar icke borde bibehållas;

och har kammarrätten tillstyrkt, att B-skatten måtte bliva avvecklad utan

anordnande av någon ersättning. Kammarrätten har emellertid, om det

skulle befinnas nödvändigt att sätta något i B-skattens ställe, ifrågasatt

viss anordning. Slutligen har kammarrätten föreslagit vissa bestämmelser

i syfte att reglera det restitutionsförfarande, som komme att erfordras,

så länge något bolag funnes kvar, som innehade B-beskattade medel, utan

att mot dem svarande restitution erhållits.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken
skapsverket.

Utskottet, som sålunda finner att utredning i frågan pågår, inskränker

sig till att uttala förhoppningen, att förslag till lösning av här avhandlade

spörsmål måtte föreläggas nästa års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte besluta, att inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1925 skall utgå med 170

procent av de i 19 § förordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

B) att inkomst- och förmögenhetsskatten måtte för

budgetåret 1925—1926 beräknas på följande sätt:

Inkomst- och förmögenhetsskatt:

re. Skatt å inkomst och

förmögenhet kr. 137,000,000

p. B-skatt å aktiebolag

m. 11................. » 1,000,000 kr. 138,000,000.

C) att motionen II: 260 av herr Lithander m. 11., om

nedsättning i inkomst- och förmögenhetsskatten, måtte

anses besvarad genom vad utskottet ovan under A)

hemställt.

2:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Biksräkenskapsverket har anfört följande:

»Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning, vilken i riksstaten

för innevarande budgetår är upptagen till 3,000,000 kronor, har enligt till

statistiska centralbyrån inkomna uppgifter i taxeringslängderna för innevarande

år debiterats med 3,728,416 kronor. Biksräkenskapsverket föreslår,

liksom föregående år, att denna skatt i riksstaten höjes till 3,400,000

kronor, till vilket belopp i sådant fall även det under sjunde huvudtiteln

anvisade extra anslaget ''Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga

i landsting’ bör upptagas.»

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Bevillninymtskottets betänkande Nr 45.

Ifrågavarande inkomsttitel liar i statsverkspropositionen upptagits med det Statsverksav

riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 3,400,000 kronor. p p

Av riksräkenskapsverket har utskottet beträffande denna inkomsttitel för Vt,kotte!.

år 1924 och första kvartalet 1925 erhållit följande uppgifter:

l:a halvåret 1924 2:a4ialvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet ........... kr. 307,030: 11 3,273,099:1? 3,580,129:2 8 121,173: 83

Utgifter för inkomsttiteln

... » 19,987:9 5 19,906:29 39,894: 24 5,847: 3 4

Behållen inkomst kr. 287,042:16 3,253,192:88 3,540,235:0 4 115,326:49.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att bevillning av fast egendom samt av inkomst

måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas

till........................................ kronor 3,400,000.

3:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning.

Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen

den 23 oktober 1908 erläggas av vissa handlande och han delsexpediter

samt. för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras

avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar.

Den behållna inkomsten av dessa avgifter har uppgått till

Riksräken

skapsvcrket.

år 1919

»

»

1920

1921

1922

första halvåret 1923

budgetåret 1923—1924

kronor 283,240

» 392,534

» 374,526

» 358,501

» 247,054

» 487,820.

A denna inkomsttitel, vilken i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförts

med 350,000 kronor, har under de fyra månaderna juli—oktober 1924

influtit netto icke mindre än 177,413 kronor, motsvarande för helt år

532,239 kronor. Då anledning icke föreligger att beräkna en lägre siffra

för budgetåret 1925—1926 än för nu löpande budgetår, har riksräkenskapsverket

—■--uppfört här ifrågavarande inkomsttitel med 500,000 kronor.»

Departementschefen har uttalat, att han i betraktande av under de senare Departementsåren

fortgående stegring av behållna inkomsten å ifrågavarande titel även c *7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

funnit en höjning av det i riksstaten upptagna beloppet höra äga rum, men

att han ansett de hittills för helt budgetår kända nettoinkomsterna icke giva

anledning att beräkna högre belopp än 450,000 kronor.

Statsverks- Förevarande inkomsttitel har följaktligen i Kungl. Maj:ts förslag till riksproposi

tonen. upptag^ till 450,000 kronor.

Utskottet. Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att denna

inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925 visar följande ställning:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kv^rt. 1925

Influtet kr. 257,008: 64 237,590:5 3 494,599:17 155,059:82

Utgifter för inkomsttiteln.

. » 379: 74 _309: 2 4 688: 9 8 24: 6 5

Behållen inkomst kr. 256,628: 90 237,281:2 9 493,910:19 155.035777^

I likhet med vad Kungl. Maj:t föreslagit får utskottet hemställa,

att bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och

rättigheter måtte för budgetåret 1925

—1926 beräknas till ......................... kronor 450,000.

4:o.

Riksrttken
ikapsvcrket.

Stämpelmedlen.

Riksräkenskapsverket har anfört:

»Stämpelmedel, bevillning, hava enligt budgetredovisningarna, i den mån

de till statsverket inlevererats och för statsreglering en behållits, utgjort:

år 1919 .................................................... kronor 66,900,369

» 1920 ..........................

» 1921 .........................

» 1922 ..........................

första halvåret 1923

budgetåret 1923—1924

60,143,222

54,934,371

47,698,065

22,657,644

41,658,844.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppet av de

stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, har detta belopp

under åren 1920—1923 utgjort:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

17

1920

1921

1922

1923

kronor

kronor

kronor

kronor

Handlingar till laglartsprotokollet ...............

15,362,319

11,215,152

9,657,889

9,540,488

Handlingar till intecknings- och tomträtts-

protokollen ..........................................

2,420,490

3,321,085

1,768,284

1,464,806

Handlingar till äktenskapslörordsprotokoll ...

8,845

10,420

17,995

26,170

Handlingar till bouppteckningsprotokoll:

Bouppteckningar ....................................

15,706,967

16,736,364

13,920,371

12,492,567

Testamenten, till vilka hänsyn ej tagits vid

bouppteckningens stämpelbeläggning......

2,512

5,785

827

189

M orgongåvobrev ....................................

209

—

—

—

Avhandlingar'' om lösöreköp .....................

37,015

75,841

85,411

81,198

Till länsstyrelserna avgivna deklarationer om

gåva .....................................................

1,223,305

895,687

676,077

1,926,124

Summa kronor

34,761,662

32,260,334

26,126,854

25,531,542

Rörande arvsskatt och skatt för gåva utfärdades den 19 november 1914

nådig förordning (nr 381), vilken trätt i kraft den 1 januari 1915. Till

dessa skatter äro av de i förestående statistik upptagna avgifter hänförliga,

utom avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna

om gåva, även de i beloppen för rubriken »handlingar till lagfar

tsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikomissbrev

rörande fast egendom.

Sammanlagt hava ifrågavarande skatter belöpt sig till:

år 1919 .................................................... kronor 21,728,394

» 1920 .................................................... » 17,056,152

» 1921 .................................................... » 17,946,906

» 1922 .................................................... » 14,992,789

» 1923 ................................................... » 14,552,983.

För budgetåret 1925—1926 torde man kunna beräkna arvsskatt och skatt

för gåva till 13,000,000 kronor.

Förestående beräkning bar gjorts, då det kan vara av ett visst intresse

att känna, huru mycket arvsskatt och skatt på gåva inbringa, ehuru de

icke redovisas särskilt för sig i räkenskaperna och beräkningen icke inverkar

på efterföljande utredning, som avser hela skattetiteln »Stämpelmedel».

Genom nådiga förordningen den 27 juni 1924, nr 270, hava vissa smärre

ändringar vidtagits i gällande förordning angående stämpelavgiften. Om

dessa ändringar bär dock bevillningsutskottet vid innevarande års riksdag

uttalat, att de icke synas vara av den betydelse, att hänsyn till desamma

behöver tagas vid inkomstberäkningen.

I riksräkenskapsverket tillhandakomma skrivelser den 3 oktober och 15

november 1924 meddelar generalpoststyrelsen, att de från styrelsen månad

för månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1923 samt

intill utgången av september månad 1924 framgå av nedanstående tabell,

vari endast avrundade belopp insatts.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 saml. 35 höft. (Nr 45.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Hind

År

9 2 3

År 19 2 4

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Uppbörd

per månad

miljoner

kronor

Uppbörd

per kvartal

miljoner

kronor

Ökning (+)

resp. minsk- ning (—) från

år 1923 i %

Januari ........................

3.75

3.10

Februari........................

4.19

4.41

Mars ...........................

2.17

10.11

1.88

9.37

— 7.3

April ...........................

4.05

4.08

Maj..............................

4.72

4.90

Juni ...........................

3.2 8

12.05

2.84

11.77

— 2.3

Juli.............................

3.36

2.92

Augusti ........................

3.5 8

5.10

September.....................

2.64

9.68

1.71

9.73

+ l.G

Oktober........................

2.88

2.62

2.62

— 9.0

j November.....................

4.4 2

—

—

i December .....................

2.64

9.94

—

—

Summa

41.68

för tio mån.

33.49

I riksstaten för innevarande budgetår äro stämpelmedlen beräknade till

40,000,000 kronor, ocb till detta belopp föreslår generalpoststyrelsen att

denna titel upptages jämväl för budgetåret 1925—1926. Enligt förestående

tablå bar uppbörden under de tolv månaderna november 1923—oktober

1924 uppgått till 40.55 miljoner kronor.

Under förutsättning av fortsatt tillämpning av såväl förordningen den

17 maj 1923 om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror som ock förordningen

den 13 april 1922 om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 6

november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper, vilkas giltighetstid utgår den 30 juni 1925 enligt i år givna

förordningar nr 129 och 115, har riksräkenskapsverket beräknat stämpelmedlen

för budgetåret 1925—1926 till 40,000,000 kronor.»

Statsverks- I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag har stämpelmedlen i statspropositionen.

ve r ks p r opo si ti o nen upptagits till 40,000,000 kronor.

Trop. nr 55. Genom en den 6 februari 1925 dagtecknad proposition, nr 55, har Kungl.

Maj:t framlagt förslag om fortsatt tillämpning till och med den 30 juni

1926 av den nu till utgången av juni månad år 1925 gällande förordningen

den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i

vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror.

På hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 17) har riksdagen

numera bifallit Kungl. Maj:ts nämnda förslag.

Trop. nr 98. Genom en den 20 februari 1925 dagtecknad proposition, nr 98, har Kungl.

Maj:t föreslagit vissa smärre ändringar i gällande förordning angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ävensom förlängd

giltighet för de nu gällande förhöjda stämpelsatserna i förordningen. På

hemställan av bevillningsutskottet (betänkande nr 21) har denna proposition

av riksdagen numera bifallits.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 19

I proposition (lön 20 mars 1925, nr 220, har Kungl. Maj:t föreslagit vissa

smärre ändringar i förordningen angående stämpelavgiften. Den av Kungl.

Maj:t föreslagna förordningen i ämnet har numera blivit på bevillningsutskottets

hemställan (betänkande nr 33) av riksdagen antagen.

I ovannämnda proposition nr 232, har jämväl föreslagits, att beräkningen av

stämpelmedlen, vilka i statsverkspropositionen upptagits till 40,000,000 kronor

måtte höjas till 43,000,000 kronor. Till stöd härför har chefen för finansdepartementet

till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet

anfört följande:

Stämpelmedlen hade under innevarande budgetår visat en allt mer framträdande

tendens till ökning. Enligt budgetredovisningen för 1923—1924

utvisade stämpelmedlen en behållen inkomst av 41.7 miljoner kronor. För

månaderna juli—december 1924 redovisade generalpoststyrelsen en stämpeluppbörd

av 20.9 miljoner kronor mot 19.3 miljoner kronor för samma månader

1923. Under månaderna januari—april innevarande år uppginge beloppet

till i runt tal 18 miljoner kronor, medan motsvarande siffra föregående år

stannade vid 15.2 miljoner kronor. Med hänsyn till den ökning av uppbörden,

som inträffat under nu löpande budgetår, syntes det — även om den

osäkerhet, som alltid vidlåde beräkningen av denna inkomsttitel, toges i betraktande

— vara befogat att för budgetåret 1925—1926 räkna med en inkomst

av 43 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har från riksräkenskapsverket inhämtat, att förevarande

inkomsttitel, stämpelmedel, för år 1924 och första kvartalet 1925

utvisar följande ställning:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet................ kr. 21,610,889:0 5 20,618,504:18 42,229,393:2 3 13,342,833:2 5

Utgifter för in
komsttiteln

.... » 97,052:74 225,095:99 322,148:73 150,169:48

Behållen inkomst kr. 21,513,836:31 20,393,408:19 41,907,244:50 13,192,663:77.

Enligt en från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift har å

inkomsttiteln under april månad 1925 i behållen inkomst influtit 3,822,595

kronor 71 öre.

Då enligt ovan omförmälda, inom finansdepartementets budgetbyrå uppgjorda

approximativa överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen

för budgetåret 1924—1925 å förevarande inkomsttitel beräknats inflyta ett

belopp av 44.5 miljoner kronor, har utskottet ansett den av Kungl. Maj:t

i propositionen nr 232 föreslagna beräkningen av inkomsttiteln kunna

höjas med 1 miljon kronor eller till 44 miljoner kronor.

Utskottet får sålunda hemställa,

Vrop. nr 220.

Vrop. nr 232

Utskottet.

att stämpelmedlen måtte för budgetåret 1925—1926

beräknas till...................................... kronor 44,000,000.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken
skapsverket.

Statsverks
propositionen
-

Utskottet.

5:o.

Lastpenningarna.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Lastpenningar, bevillning, hava lämnat en behållen inkomst av

år 1918 ........................

» 1919 .......................

» 1920 ........................

» 1921 ........................

» 1922 ........................

budgetåret 1923—1924

kronor 450,180

» 579,388

» 864,435

» 585,511

» 599,781

» 585,907.

Den redan år 1920 av generaltullstyrelsen väckta och av kommerskollegium

och statskontoret omfattade tanken, att lastpenningarna borde i samband

med en eventuell omreglering av fyr- och båkmedlen avskaffas, har

sedermera befunnit sig under utredning, därvid man avsett atit undersöka

möjligheten och lämpligheten av en ändring av nuvarande system för beräknandet

och uppbörden av allmänna sjöfartsavgifter med undantag a-v

lotsavgifter. Denna utredning bär jämlikt nådig föreskrift vilat från och

med den 1 januari 1923 men numera, på grund av nådigt beslut den 13

sistlidne juni ånyo upptagits. Då den emellertid, enligt vad riksräkenskapsverket

inhämtat, ännu icke så fortskridit, att man kan vänta lastpenningarnas

borttagande under det budgetår, som nu är i fråga, har ämbetsverket

upptagit inkomsttiteln ''lastpenningar’ jämväl i nu föreliggande

förslag.

Enligt nådiga förordningen den 2 maj 1924, nr 104, vilken trädde i kraft

den 1 juli 1924 och gäller till och med den 30 juni 1927, är befrielse i vissa

fall från erläggande av lastpenningar medgiven. Förordningen avser i

huvudsak en fortsatt tillämpning av förut gällande förordning av den 19

maj 1922, nr 208, dock så, att den nya förordningen medgiver något mindre

lättnader i skyldigheten att erlägga lastpenningar. Vid sådant förhållande

torde man kunna till grund för beräkningen för budgetåret 1925—

1926 lägga medeltalet av lastpenningbeloppen för år 1922 och budgetåret

1923—1924. Då detta medeltal utgör 592,844 kronor, hemställer riksräkenskapsverket,

att lastpenningarna uppföras i riksstaten med oförändrat

belopp, 600,000 kronor.»

I statsverkspropositionen har förevarande inkomsttitel upptagits med det

av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet, 600,000 kronor.

Från riksräkenskapsverket har utskottet erhållit uppgift, att lastpenningarna

tillfört statsverket en behållen inkomst av 334,473 kronor 62 öre första halvåret

1924 och 343,472 kronor 2 öre andra halvåret 1924 eller sålunda 677,945

kronor 64 öre för hela året 1924 samt 170,460 kronor 93 öre första kvartalet

1925.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

21

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att lastpenningarna måtte för budgetåret 1925—1926

beräknas till......................................... kronor 600,000.

6:o.

Automobilskattemedel.

Rörande upptagande å riksstaten av förevarande inkomsttitel har departe- Departement»- mentschefen anfört följande: chefen.

»Härefter ber jag att få anmäla frågan om upptagande å riksstaten av en

ny inkomsttitel, nämligen automobilskattemedel. Under denna benämning

sammanfattas för närvarande inkomster enligt följande huvudsakliga bestämmelser,

nämligen:

Automobilskatt (Sv. ffs. 1922 : 260, 1923 : 74, 1924 : 128) utgår, för helt

kalenderår räknat, med följande belopp:

a) för motorcykel utan bi vagn med femton kronor;

b) för motorcykel med bivagn med tjugufem kronor;

c) för annan automobil, med ringar av mjuk kautschuk, med åtta kronor

för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens egen vikt vid

användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri; samt

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk,

med femtio kronor för varje påbörjat tal av etthundra kilogram av automobilens

egen vikt vid användning av tyngsta till automobilen hörande karosseri.

Särskild skatt å automobilgummiringar (Sv. ffs. 1922:261,1923:73)

utgår med en krona 50 öre för varje helt kilogram av ringens vikt.

Skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket från utlandet

införts, (Sv. ffs. 1923: 11, 1924: 264) utgör, för varje påbörjad dag,

a) beträffande motorcykel 25 öre;

b) beträffande lastautomobil med ringar av mjuk kautschuk, som icke äro

massiva, tre kronor;

c) beträffande lastautomobil med massiva ringar av mjuk kautschuk fem

kronor;

d) beträffande lastautomobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk

åtta kronor; samt

e) beträffande annan automobil en krona.

Särskild skatt å bensin och motorsprit skall erläggas med 5 öre för liter

jämlikt förordningen den 23 maj 1924 (nr 126), som, i vad densamma avser

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

särskild skatt å bensin, tillämpats från och med den 1 juni 1924, men, i

vad den avser särskild skatt å motorsprit, träder i kraft först den 1 juli

1929.

De jämlikt nu anförda bestämmelser influtna medlen bokföras hos statskontoret

såsom diverse medel och tillfalla rikets städer för att användas för

dessas gatu- och väghållning samt landsbygden för att användas företrädesvis

till förbättring och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt

betydelsefulla vägar och broar, allt enligt de fördelningsgrunder, som innefattas

i förordningen den 20 juni 1924 (nr 258).

I samband med anmälan av sitt beslut om sistnämnda förordning, som

trädde i stället för den tidigare i ämnet gällande förordningen av den 2

juni 1922 (nr 262), anhöll 1924 års riksdag i skrivelse den 10 juni 1924

(nr 326), att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning rörande automobilskattemedlens

uppförande å riksstaten samt för riksdagen framlägga det förslag

i ämnet, vartill utredningen kunde giva anledning. Över riksdagens

berörda skrivelse hava riksräkenskapsverket, statskontoret samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen avgivit infordrade utlåtanden. Härvid har riksräkenskapsverket

hemställt, att i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—

1926 måtte uppföras dels å inkomstsidan under rubriken ’A. Egentliga

statsinkomster. I. Skatter’ en ny titel: ’5. Automobilskattemedel’, dels å

utgiftssidan under sjätte huvudtiteln och rubriken ''Väg- och vattenbyggnadsväsendet’

tvenne nya titlar: ''Gatu- och väghållning i rikets städer,

reservationsanslag, att av automobilskattemedel direkt utgå’ och ''Förbättring

och underhåll av för den allmänna samfärdseln särskilt betydelsefulla

vägar och broar, m. m.'', reservationsanslag, att av automobilskattemedel

direkt utgå’. Detta förslag har biträtts av väg- och vattenhyggnadsstyrelsen

ävensom, ehuru med viss tvekan, av statskontoret.

I sin inkomstberäkning för budgetåret 1925—1926 har nu riksräkenskapsverket,

i överensstämmelse med den i förberörda utlåtande gjorda hemställan,

å inkomstsidan uppfört automobilskattemedel och beräknat inkomsten

för nämnda budgetår å denna titel till 15,000,000 kronor.

För egen del biträder jag riksräkenskapsverkets och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

mening, att automobilskattemedlen och de med dem sammanhörande

utgiftsanslagen böra uppföras å riksstaten. Statskontorets uttalade

tveksamhet i detta spörsmål synes i sak vara föranledd av de konsekvenser,

som åtgärden kunde medföra i avseende å vissa andra statsmedel. Såsom

jag senare kommer att anmäla, har jag emellertid igångsatt en undersökning

i syfte att klarlägga, i vad mån vissa uppbördsmedel i statens verksamhet,

vilka nu tillföras vederbörande utgiftsanslag, böra uppföras i budgeten som

självständiga inkomsttitlar. Det tinnes då anledning att till prövning upptaga

jämväl frågan om den budgetära behandlingen av de medel, som statskontoret

ansett kunna ur förevarande synpunkter jämföras med automobilskattemedlen.

»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

23

Såsom departementschefen erinrat i ovan återgivna anförande, har riks- iciksräkenräkenskapsverket

beräknat inkomsten för budgetåret 1925—1926 å automobil- okapsverket.

skattemedlen till 15,000,000 kronor. Till stöd härför har riksräkenskapsverket

i nämnda skrivelse anfört bland annat följande:

»Influtna automobilskattemedel utgjorde, enligt vad som framgår av

statskontorets tryckta utdrag ur de under dess förvaltning stående fonders

och diverse medels räkenskaper, för tiden

7i—30/<; 1923 ............................................ 4,045,897 kronor samt för

budgetåret 1923—1924 ............................ 9,142,612 kronor.

Enär samma skattesatser, som gälla beträffande de i automobilskattemedlen

under första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 ingående

objektskatterna allt fortfarande gälla i så gott som oförändrat skick,

kunna ovan anförda siffror läggas till grund för beräkningen av vad som

kan väntas inflyta å samma skattetitlar under budgetåret 1925—1926.

Automobilismen har under senare år varit stadd i stark utveckling, och

erfarenheten har visat, att den automobilbeskattning, som infördes att gälla

från och med år 1923, icke haft någon hämmande verkan på denna utveckling.

Fastmera har användandet av motorfordon trots skatten i hög grad

ökats, så att antalet i bruk varande sådana fordon, vilket vid ingången

av år 1922 torde hava utgjort cirka 45,000 nu uppskattas till omkring

65,000, därvid märkes, att hela ökningen faller på egentliga automobiler.

Under år 1923 importerades omkring 12,000 personautomobiler. 2,500 lastautomobiler

och 2,150 motorcyklar. Värdet av hela denna import har uppgått

till omkring 36,000,000 kronor, medan vmrdet av importen utav bensin

och olja för motorfordon uppskattats till 35,000,000 kronor och av automobilgummi

till i runt tal 8,000,000 kronor.

Att automobilismens utveckling icke kommer att avstanna torde få anses

som visst, varför ännu högre importsiffror säkerligen kunna beräknas

för innevarande och nästpåföljande år. På grund härav har riksräkenskapsverket

ansett sig böra för budgetåret 1925—1926 uppskatta den del

av automobilskattemedlen, som utgöres av automobilskatt, särskild skatt

å gummiringar och skatt å automobil, som för tillfälligt brukande i riket

från utlandet införes, till 10,000,000 kronor. För beräkning av den totala

inkomsten av automobilskattemedel bör härtill läggas den särskilda skatten

å bensin. Då hela konsumtionen av bensin för andra än industriella ändamål

kan beräknas uppgå till omkring 100,000,000 liter för år, skulle skatten

räknad efter 5 öre per liter, komma att belöpa sig till 5,000,000 kronor.

Inkomsttiteln automobilskattemedel skulle alltså sammanlagt kunna beräknas

uppgå till 15,000,000 kronor, med. vilket belopp, riksräkenskapsverket

även uppfört densamma---.» I

I enlighet med departementschefens förslag har i statsverkspropositionens statsverksförslag

till riksstat närmast efter inkomsttiteln lastpenningar upptagits propositionen.

automobilskattemedel såsom ny inkomsttitel med det av riksräkenskapsverket

beräknade beloppet, 15,000,000 kronor. I nämnda förslag till riksstat

hava vidare å sjätte huvudtiteln under rubriken »väg- och vatten
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

byggnadsväsende*;» uppförts två mot den nya inkomsttiteln svarande

extra reservationsanslag att direkt utgå av automobilskattemedel, nämligen

det ena å 3,000,000 kronor till förbättring och underhåll av städernas för

automobiltrafiken viktiga gator och vägar och det andra å 12,000,000

kronor till motsvarande arbeten på landsbygden eller å tillhopa 15,000,000

kronor (statsverkspropositionens förslag till riksstat för budgetåret 1925—

1926: VI, B, 11 och 12).

utskottet. Riksdagen har numera, på hemställan av statsutskottet (utlåtande nr 6,

punkterna 11 och 12), anvisat nyssnämnda, av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslag

att direkt utgå av automobilskattemedel.

Från statskontoret har utskottet erhållit följande uppgift angående den

redovisade uppbörden av automobilskattemedel under tiden juli 1924—

mars 1925:

automobilskatt och skatt å gummiringar:

juli—dec. 1924 ........ kronor 1,825,659: 7 3

järn—mars 1925 » 597,069:9 6 2,422,729:6 9

bensinskatt:

juli—dec. 1924 ........ kronor 4,991,443: 7 8

järn—mars 1925 » 1,618,224:98 6,609,668:76

Summa kronor 9,032,398: 4 5.

Utskottet har icke något att erinra mot att i riksstaten automobilskattemedel

upptages såsom ny inkomsttitel med av Kungl. Maj:t föreslaget belopp.

Utskottet får förty hemställa,

att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 måtte under

egentliga statsinkomster upptagas följande inkomsttitel

sålunda:

automobilskattemedel, bevillning........ kronor 15,000,000.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

25

7:o.

Tullmedlen.

Rörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Tullmedel, bevillning, hava enligt budgetredovisningarna lämnat en behållen

inkomst av:

år 1920.................................................... kronor 144,674,952

» 1921.................................................... » 102,333,299

» 1922.................................................... » 108,714,123

» 1923 (V7—3%) ................................ » 62,452,153

budgetåret 1923—1924 ........................ » 149,320,831

I riksstaten för budgetåret 1924—1925 äro dessa medel upptagna till

123,500,000 kronor.

Enligt nådiga kungörelsen den 20 maj 1922 (nr 203) genomfördes från.

och med den 22 i samma månad en tullförhöjning å kaffe, vilken beräknats

komma att under ett år tillföra statskassan nya inkomster till ett sammanlagt

belopp av 15,000,000 kronor. Med utgången av nyss omförmälda

månad inträffade även den förändringen, att de förordningar, som reglerade

glidtullarna å spannmål, upphörde att gälla, varefter de tullsatser,

som gällde före glidtullsystemets införande, åter trädde i kraft.

Generaltullstyrelsen har . i skrivelse till riksräkenskapsverket den 7

nästlidne månad beräknat den inflytande uppbörden av tullmedel för budgetåret

1925—1926 till omkring 135,000,000 kronor under förutsättning av

normal import och oförändrade tullsatser.

Riksräkenskapsverket har låtit upprätta följande tabell, utvisande den

debiterade tulluppbörden under tiden december 1922—november 1923 och

motsvarande tid åren 1923—1924.

Månad 1922—1923 1923—1924

December........................................................ 11,799,472:9 9 14,028,551:4 4

Januari ........................................................ 9,287,454:7 2 10,703,989:13

Februari ........................................................ 8,842,242:3 7 10,271,058:71

Mars................................................................ 10,993,304:2 7 10,560,831:17

April................................................................ 11,391,865:91 14,491,209:0 2

Maj ................................................................ 11,665,868: 83 13,928,608: 42

Juni................................................................ ll,275,940:oi 11,198,426:8 0

Juli ................................................................ 9,962,557:03 12,262,309:2 3

Augusti ........................................................ 12,521,360: 5 2 11,633,382: 29

September .................................................... 13,793,805: 65 13,702,441: 38

Oktober............................................................ 15,661,768:8 4 13,238,389:7 6

November .................................................... 14,549,233: 53 13,231,661: 7 8

Summa kronor 141,744,874:6 7 149,250,859:13

Av denna tablå framgår, att stegring förefunnits även under den sist

tilländalupna årsperioden.

Riksrdkensk

ap sv er ket.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Avkortningar och restitutioner för denna titel hava utgjort:

Vi—s% 1923 ............................................ kronor 1,004,523

Vt 1D23—''■''% 1924 .................................... » 2,350,569

Genom nådiga kungörelsen den 20 sistlidne juni, nr 246, vilken trätt i

kraft den 1 juli 1924, liar för tobak och tobaksva.ror stadgats tullfrihet

och de förutvarande tullavgifterna överförts till tobaksskatt. (Tull skall

dock allt fortfarande utgå dels för färdiga tobaksvaror, som från utrikes

ort ankommande resande för eget bruk — utöver viss mindre kvantitet —

medföra, dels ock för av vederbörligen legitimerad handelsresande från

utrikes ort medförda prov å dylika varor). Den härigenom förorsakade

minskningen i tullinkomst har, enligt det vid propositionen den 14 mars

1924, nr 192, fogade utdraget av statsrådsprotokollet, av föredragande departementschefen

beräknats till 6,000,000 kronor för år. Utan denna minskning

skulle man, i stället för ovan anförda, av generaltullstyrelsen beräknade

belopp 135,000,000 kronor, kunnat för budgetåret 1925—1926 motse en

tulluppbörd av 141,000,000 kronor.

Generaltullstyrelsens förslag synes innebära en befogad försiktighet. I

denna inkomsttitel ingår emellertid även av riksdagen särskilt beslutad

mertull å arrak och rom, vilken för budgetåret 1925—1926 av generaltullstyrelsen

beräknats till cirka 700,000 kronor. Beträffande denna mertull

förefinnas synnerligen starka skäl för ett utbrytande från de övriga tullmedlen

så att den må bliva budgetärt och räkenskapsmässigt förd för sig.

I detta hänseende erinrar riksräkenskapsverket om föreskriften i nådiga

förordningen den 9 juni 1922, nr 252, om ändrad lydelse av 1 § i förordningen

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, enligt vilken ifrågavarande

mertull tillhör de medel, av vilka överskottet utöver visst belopp

skall ingå till nyssnämnda fond. Det måste då ligga vikt uppå, att

årsbel Öppet direkt och utan särskild utredning er hålles genom bokföringen,

vilket för närvarande icke är fallet. För detta ändamål föreslår riksräkenskapsverket,

att mertullen upptages såsom särskild inkomsttitel, lämpligen

i riksstaten placerad bland de övriga rusdryckstitlarna.

Om man minskar det av generaltullstyrelsen beräknade beloppet av

tullmedel, 135,000,000 kronor, med beloppet av mertull å arrak och rom,

700,000 kronor, erhålles 134,300,000 kronor, med vilket belopp riksräkenskapsverket

uppfört tullmedel i förslagstabellen.

Önskvärdheten av att redan i den för redovisningen normerande riksstaten

särskilja vad som vid tillämpningen måste särskiljas inskränker sig

icke till nu ifrågavarande inkomsttitel utan förefinnes även i avseende

på andra inkomst- eller anslagstitlar, och en successiv reform i nu antydda

hänseende av riksstatens såväl inkomst- som utgiftssida är enligt

riksräkenskapsverkets mening ur många synpunkter påkallad. Detta skulle

i princip endast innebära ett konsekvent fullföljande av 1911 års stora budgetreform

och skulle ur praktisk synpunkt medföra många fördelar. Riksräkenskapsverket

har för avsikt att efter hand fullfölja denna tanke.»

Riksräkenskapsverket har vidare anfört:

»Mertull å arrak och rom. Av skäl, som riksräkenskapsverket vid behandlingen

av titeln ''Tullmedel’ nyss närmare utvecklat, har ämbetsverket

funnit inkomsterna av den av riksdagen särskilt beslutade mertullen

å arrak och rom böra i riksstaten uppföras under en särskild titel i samband

med övriga skatter å sprit- och maltdrycker. Jämväl mertullen å

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 27

arrak och rom är nämligen närmast att anse som en form av beskattning

av dessa drycker.

Den behållna inkomsten av denna tull utgjorde:

år 1921 .................................................... kronor 1,249,069

» 1922 .................................................... » 1,082,411

» 1923 :;7(;) .................................... » 583,103

budgetåret 1923 — 1924 ............................ » 863,641.

För budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 bar generaltullstyrelsen beräknat

inkomsten till 800,000 respektive 700,000 kronor.

På sätt framgår av ovanstående äro såväl de verkliga som de beräknade

inkomsterna å denna titel sjunkande, och siffrorna för de fyra första månaderna

av innevarande budgetår (behållen inkomst — 243,907 kronor)

giva onekligen stöd åt den av generaltullstyrelsen senast föreslagna sänkningen.

Riksräkenskapsverket bär fördenskull —--uppfört mertull å arrak

och rom med av generaltullstyrelsen föreslaget belopp 700,000 kronor.»

Departementschefen har anfört:

»Tullmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 123.5

miljoner kronor. Under månaderna december 1923—november 1924 har beloppet

av influtna tullmedel uppgått till ej mindre än närmare 147 miljoner

kronor. Det må dock beaktas, att efter den vid 1924 års riksdag beslutade

omläggningen av tobaksbeskattningen från och med den 1 juli 1924

gäller tullfrihet för tobak och tobaksvaror, och att de förutvarande tullavgifterna

— utom i vissa obetydliga undantagsfall — överförts till tobaksskatt.

Den härigenom förorsakade minskningen i tullinkomsten bär beräknats till

6 miljoner kronor för år. Emellertid torde det kunna förväntas, att tullmedlen

för innevarande budgetår i verkligheten komma att inflyta med ett

icke obetydligt högre belopp än det i riksstaten upptagna. För budgetåret

1925—1926 har generaltullstyrelsen beräknat den inflytande tulluppbörden

till omkring 135 miljoner kronor under förutsättning av normal import och

oförändrade tullsatser. Riksräkenskapsverket har anslutit sig till denna beräkning

men därjämte, på anförda skäl, föreslagit, att den år 1920 beslutade

mertullen å arrak och rom — av generaltullstyrelsen för budgetåret 1925—

1926 beräknad till 700,000 kronor — skulle upptagas såsom särskild inkomsttitel

bland rusdrycksmedelstitlarna. I sitt förslag till inkomstberäkning bar

riksräkenskapsverket alltså upptagit tullmedlen med 134.3 miljoner kronor.

Beräkningen av förevarande inkomsttitel är givetvis synnerligen vansklig,

helst densamma omedelbart röner inflytande av växlingarna i de ekonomiska

konjunkturerna. Med beaktande av de allmänna synpunkter å den sannolika

ekonomiska utvecklingen, som jag framlagt i finansplanen för ifrågavarande

statsregleringsperiod, har jag likväl funnit den av generaltullstyrelsen och

riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av det belopp i tullmedel, som kan

förväntas inflyta under budgetperioden, vara präglad av nödig försiktighet.

I samband med den av mig förut omförmälda frågan om ordnandet av

avsättningarna till statsverkets fond av rusdrycksmedel har jag för avsikt

Departements
chefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

föreslå, att mertullen å arrak och rom icke vidare skall bidraga till rusdrycksmedelsfonden.

Vid ett bifall till detta förslag finnes ingen anledning

att upptaga mertullen såsom särskild inkomsttitel. I mitt förslag till

riksstat har jag förty uppfört tullmedlen med ett belopp av 135 miljoner

kronor.»

Statsverks- Tullmedlen hava alltså i statsverkspropositionen upptagits till 135,000,000

propositionen. kronori

Prop. nr 230. I proposition den 8 maj 1925, nr 230, bar Kungl. Maj:t, till följd av ett

mellan Sverige och Spanien avslutat handelsavtal, framlagt förslag angående

åtskilliga ändringar i gällande tulltaxa, vilket förslag numera, på hemställan

av bevillningsutskottet (betänkande nr 39), av riksdagen bifallits. Såsom

framgår av det vid sistnämnda proposition fogade statsrådsprotokollet motsvara

ändringarna, med utgångspunkt från importsiffrorna för år 1924, en

sammanlagd minskning av tulluppbörden å omkring 3.8 miljoner kronor

för år.

Prop. nr 232. I den ovan omnämnda propositionen nr 232 har Kungl. Maj:t föreslagit,

att i riksstaten för budgetåret 1925—1926 tullmedlen måtte uppföras med

132,000,000 kronor eller sålunda med ett belopp, som med 3,000,000 kronor

understiger det i statsverkspropositionens riksstatsförslag upptagna. Till stöd

härför har chefen för finansdepartementet till det vid propositionen nr 232

fogade statsrådsprotokollet anfört följande:

»Nettoinkomsterna av tullmedlen uppgingo för budgetåret 1923—1924

till 149.3 miljoner kronor. Häri ingingo spannmålstullarna med omkring

17 miljoner kronor. För de tio första månaderna av nämnda budgetår

utgjorde tulluppbörden 123.5 miljoner kronor, därav i spannmålstullar

omkring 13.6 miljoner kronor; för innevarande budgetår äro motsvarande

siffror 118.7 miljoner kronor och 14. i miljoner kronor. Månaderna januari

—april uppvisa en tulluppbörd av 46. i miljoner kronor år 1924 samt 44.8

miljoner kronor år 1925. För budgetåret 1924—1925 synes man kunna motse

en tulluppbörd av omkring 140 miljoner kronor. En minskning gent

emot budgetåret 1923—1924 är föranledd redan av den år 1924 beslutade

omläggningen av tobaksbeskattningen, som på sin tid antogs komma att

medföra en sänkning med omkring 6 miljoner kronor för år. När det

gäller att beräkna tullmedlen för budgetåret 1925—1926, har man att

taga hänsyn till vissa omständigheter, som verka i sänkande riktning. I

siffrorna för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 ingå spannmålstullarna

med avsevärt högre belopp än under år med normal skörd; för åren 1921

och 1922 uppgingo spannmålstullarna till allenast 9.1, respektive 7.5 miljoner

kronor. Vidare påkallar det med proposition nr 230 framlagda,

av handelsavtalet med Spanien föranledda förslaget till ändringar i tulltaxan

en sänkning av tullmedlen, vilken sänkning synes kunna beräknas

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

29

till 3 å 4 miljoner kronor. Vid nu angivna förhållanden torde man icke

böra upptaga tullmedlen för budgetåret 1925—1926 till högre belopp än

132 miljoner kronor.»

Enligt utskottet från riksräkenskapsverket tillhandakomna uppgifter utvisar

ifrågavarande inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925

följande ställning:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart, 1925

Influtet...............kr. 72,852,229: 95 75,102,745: 41 147,954,975: 3 6 33,841,276: 90

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 1,020,672:98 1,196,278:27 2,216,951:25 614,785:80

Behållen inkomst kr. 71,831,556: 97 73,906,467:14 145,738,024:11 33,226,491:10

En från riksräkenskapsverket sedermera lämnad uppgift utvisar, att

under april månad 1925 å ifrågavarande inkomsttitel influtit i behållen

inkomst 11,581,901 kronor 96 öre.

De av riksdagen beslutade tullförändringarna beträffande färdiga lösa

glas till s. k. termosflaskor (betänkande nr 12), konstgjorda garvningsämnen

(betänkande nr 14), grammofoner, fonografer och dylika för återgivande

av musik m. m. inrättade instrument samt delar därtill (betänkande

nr 18), ledbultkättingar med en längd å rullen av mindre än 6

millimeter (betänkande nr 23) samt automobildelar (betänkande nr 44)

torde kunna lämnas åsido vid beräkningen av inkomsttiteln.

Vid övervägande av de förhållanden, som på sätt ovan ur motiveringen

till propositionen nr 232 återgivits böra beaktas vid beräkningen av förevarande

inkomsttitel, har utskottet ansett den sänkning av den i statsverkspropositionen

gjorda beräkningen, som otvivelaktigt bör vidtagas, kunna

begränsas till 2 miljoner kronor och inkomsttiteln sålunda i riksstaten

för nästkommande budgetår kunna upptagas till 133 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framlagda förslag om vissa ändringar

i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, avseende bland

annat att mertullen å arrak och rom icke vidare skulle bidraga till nämnda

fond, har, på sätt sammansatta stats- och bevillningsutskottet i memorial

nr 9 anmält, förfallit. Det kunde därför ifrågasättas att, i enlighet med vad

riksräkenskapsverket (se ovan sid. 26 o. f.) ifrågasatt, uppföra mertullen

under särskild titel i samband med övriga skatter, från vilka bidrag tillföras

fonden. Men i avvaktan på det resultat av en fortsatt utredning rörande

bestämmelserna om avsättning till rusdrycksmedelsfonden, som torde vara

att förvänta till nästkommande års riksdag, har utskottet icke velat ifrågasätta

någon ändring i sättet för mertullens redovisning i riksstaten.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

Utåkottet.

att tullmedlen måtte för budgetåret 1925—1926 beberäknas

till .................................. kronor 133,000,000.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Riksräken
tkaptverket.

8:o.

Sockerskatten.

Hörande denna inkomsttitel har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Sockerskatt, bevillning, är i riksstaterna för budgetåren 1923—1924 och

1924—1925 upptagen till 26,000,000 respektive 25,000,000 kronor.

Den behållna inkomsten bar utgjort:

år 1920 ................................................... kronor 26,646,282

» 1921 .................................................... » 25,113,690

» 1922 .................................................... » 24,718,447

» 1923 (Vi—3%).................................... » 11,679,525

budgetåret 1923—1924 ........................ » 28,266,992

I en från komtrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria

anföres: »Den influtna sockerskatten för budgetåret 1923—1924 bär

uppgått till 28,266,992 kronor, vilket innebär ett betydande överskott gent

emot den beräknade inkomsten. Tillgängliga uppgifter om från sockerfabrikerna

utlämnat socker under innevarande kvartal (juli—september),

jämförda med motsvarande siffror för kvartalet juli—september 1923, utvisa

en fortsatt böjning i den debiterade sockerskatten så till vida, som

nämnda skatt för innevarande kvartal uppgår till omkring 7,900,000 kronor,

varemot för samma kvartal under föregående år svarar ett belopp av

6,085,630 kronor 96 öre. Ehuru den ökning i myckenheten till fritt bruk

utlämnat, som inträtt under nämnda budgetår, tyder på en ökning i sockerkonsumtionen,

torde försiktigheten bjuda att icke upptaga inkomsten av

sockerskatten för budgetåret 1925—1926 till högre belopp än 27,000,000

kronor.»

Emellertid synes kontrollstyrelsen vid fixerandet av denna slutsiffra

icke hava tagit tillbörlig hänsyn till skatten å det socker, som införes till

riket, vilken skatt uppbäres och redovisas av tullverket. Den behållna

inkomsten å sistnämnda skatt uppgick

år 1922 till............................................... kronor 1,041,715

» 1923 (Vi—3%) till ............................ » 121,407

budgetåret 1923—1924 till .................... » 3,445,706

och har av generaltullstyrelsen för budgetåret 1924—1925 beräknats till

3,000,000 kronor.

Den betydande stegring i behållna skattemedel av nämnda art, som kan

iakttagas vid en jämförelse mellan år 1922 och budgetåret 1923—1924 torde

innebära ett kraftigt stöd åt det i kontrollstyrelsens ovanberörda promemoria

gjorda antagandet om en ökning av sockerkonsumtionen. Den av:

tullverket under månaderna juli—oktober uppburna sockerskattens belopp

synes också tyda på att ökningen även kommer att fortsätta under innevarande

budgetår.

De influtna skattemedlen under denna tid uppgå nämligen till 2,201,380

kronor eller nära 2/s av hela det belopp, som inflöt genom tullverket å

denna inkomsttitel föregående budgetår.

All sannolikhet synes sålunda tala för att sockerskatten under budgetåret

1925—1926 kommer att inflyta med minst lika stort belopp som under

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

31

nästförflutna budgetår, varför rik.s räkenskaps verket i sin förslagstabell

uppfört sockerskatten med ett till 28,000,000 höjt belopp.»

Med enahanda belopp, 28,000,000 kronor, bar sockerskatten upptagits i

statsverkspropositionen förslag till riksstat.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat, utvisar ifrågavarande

inkomsttitel för år 1924 och första kvartalet 1925 följande ställning:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet............... kr. 12,938,669: 64 16,948,685: is 29,887,354: 82 6,378,244: 76

Utgifter för inkomsttiteln

.... » 1,901:60 2,487:0 2 4,388:62 281:6 1

Behållen inkomst kr. 12,936,768: 04 16,946,198:16 29,882,966:20 6,377,963:15.

A sockerskatten har, enligt vad utskottet vidare inhämtat, under april

månad 1925 i behållen inkomst influtit 2,011,310 kronor 95 öre.

Den behållna inkomsten av sockerskatten har uppgått till för budgetåret

1923—1924 28.3 miljoner kronor, för kalenderåret 1924 29.9 miljoner

kronor, för de tio första månaderna av innevarande budgetår 25.3 miljoner

kronor samt har för hela sistnämnda budgetår, enligt ovannämnda, inom

finansdepartementets budgetbyrå verkställda överslagsberäkning, antagits

komma att uppgå till 29 miljoner kronor. De anförda siffrorna giva enligt

utskottets mening vid handen, att sockerkonsumtionen inom landet

stegrats i den omfattning, att sockerskatten skulle under förutsättning

av oförändrad skattesats kunna beräknas för nästkommande budgetår

lämna en behållen inkomst av 29 miljoner kronor eller 1 miljon kronor

mera än vad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.

Den skattesänkning å socker, som utskottet, i enlighet med vad ovan

under punkten l:o) anförts, ansett böra vidtagas, belöper sig till 2 öre

för kilogram. Sockerskatten skulle följaktligen komma att uttagas med

14 öre för kilogram. Med denna skattesats torde sockerskatten kunna

beräknas under budgetåret 1925—1926 lämna eu behållen inkomst av * 14/1(.

av 29 miljoner eller 25.3 7 5 miljoner kronor, vilket belopp torde kunna

avrundas till 25.4 miljoner kronor. Sockerskatten skulle sålunda beräknas

till ett belopp, som med 2.6 miljoner kronor understiger vad Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit.

Sockerskatten regleras genom förordningen den 19 maj 1922 (nr 210)

angående beskattning av socker. Förslag om erforderlig ändring av 21 §

i nämnda förordning framlägger utskottet härmed. Någon annan ändring

i författningen synes icke påkallas av skattesänkningen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Skattens belopp

och beskattningens

omfattning.

A) att riksdagen måtte besluta, att 21 § i förordningen

den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning

av socker skall från och med den 1 juli 1925 hava följande

ändrade lydelse:

21 %.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller

allmänt sockernederlag, skall med nedan angivna undantag

erläggas skatt med 14 öre för varje kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart

till förtäring av människor (denaturerats) eller som,

under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats

för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag

eller för utförsel ur riket genom tullkammare

under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan

bestämmas för utförsel av nederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet

samtidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket

erläggas enahanda skatt av 14 öre för varje

kilogram; dock må obeskattat socker från tullkammare

överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller

annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver

för försändning av oförtullat gods från tullkammare

till tullkammare, och med användande av

förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt

formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni

1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt,

må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt

påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande

skatt för infört socker vad i tullstadgan finnes

föreskrivet rörande tullavgifter.

B) att sockerskatten måtte för budgetåret 1925—1926

beräknas till....................................... kronor 25,400,000.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45,

33

9:o.

Tobaksskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Tobaksskatt, bevillning. Statens utnyttjande av tobaken som inkomstkälla

skedde före den 1 juli innevarande år, dels i form av en ordinarie

tobaksskatt, beräknad i vissa procent av försäljningspriset, dels genom en

särskild skatt å tobaksvaror, beräknad efter stycketal eller vikt och dels

genom licens- och tullavgifter å importerad tobak. Härtill kommer dessutom

utdelning å staten tillhöriga aktier i A.-B. Svenska Tobaksmonopolet.

Genom nådiga förordningen den 20 juni 1924 (nr 245), som trädde i

kraft den 1 juli i år, hava vissa ändringar i tobaksbeskattningen genomförts.

Den ändrade tobaksbeskattningen innebär i sina huvuddrag, alt de förutvarande

tullavgifterna å såväl råtobak som färdiga tobaksvaror överförts

till en efter stycketal respektive vikt utgående skatt, i samband varmed

till skydd för den svenska tobaksodlingen monopolets utövare berättigats

att tillgodoföra sig ett mot råtobakstullen svarande belopp för varje inköpt

kilogram av svensk tobak, att den ordinarie och särskilda skatten

sammanslagiits till en efter värdet utgående procentuell skatt, att, med

bibehållande i övrigt av ungefär den förutvarande sammanlagda skattebelastningen

å tobak och tobaksvaror, 3 procent av monopolbolagets totalomsättning

överförts från vinst till skatt, i samband varmed den i licensavgiften

ingående andelen till monopolbolaget, som tidigare utgått med

18 procent av priskurantpriset, begränsats till högst 14 procent av samma

pris, att skattesatserna de olika varuslagen emellan så avvägts, att med

utgångspunkt från den förutvarande skattebelastningen den beslutade

överföringen av vinst till skatt i huvudsak drabbar röktobak, som förut

varit lågt beskattad och som visat den ojämförligt kraftigaste omsättningen,

samt därefter i fallande skala snus, cigarretter, tuggtobak och cigarrer,

samt att den sedan år 1922 införda merbelastning, som utöver tullen

åvilar de importerade varorna, bibehålies, ehuru med någon jämkning

nedåt.

Till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 14 mars 1924 har departementschefen

i fråga om beräkningen av statsverkets olika inkomster

av tobakshanteringen anfört följande: T>e under särskilda titlar uppförda

inkomsterna av tobakshanteringen hava sålunda i förslaget1 till riksstat

för budgetåret 1924—1925 uppskattats till belopp, som härefter angivas,

därvid till jämförelse meddelas motsvarande siffror i riksstatema för år

1922 och budgetåret 1923—1924:

1922 1923—1924 1924—1925

kronor kronor kronor

Tobaksskatt ................................ 35,000,000 32,000,000

Särskild skatt å tobaksvaror ... 2 8,000,000 11,000,000

Utdelning .................................... 9,000,000 8,990,000

30.000. 000

10.000. 000

11,600,000

52,000,000 51,990,000 51,600,000

Riksräken
skapsverket.

1 Nämligen ett i statsverkspropositionen framlagt förslag.

! Å tilläggsstat till riksstaten för är 1922.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sam/. 35 höft. (Nr 45.)

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Av den till promemorian1 hörande och vid statsrådsprotokollet fogade

tabellen I (bilaga 10),1 2 däri inlagts de av mig föreslagna skattesatserna,

framgår, att — med utgångspunkt från 1923 års omsättning och priser —

följande skattebelopp kunna antagas komma att inflyta till statsverket,

nämligen omkring 45,340,000 kronor tobaksskatt, utgående i procent av priskurantpriset,

och omkring 8,310,000 kronor tobaksskatt, utgående per styck

eller kilogram, d., v. s. tillhopa omkring 53,650,000 kronor. Till jämförelse

må anföras följande under sagda förutsättning beräknade intäkter med

nu gällande tull- och skattesatser (i runda tal):

Tull för oarbetad tobak........................ kronor 4,920,000

» » arbetad » » 1,200,000

Tobaksskatt ............................................ » 32,250,000

Särskild skatt å tobaksvaror................ » 10,950,000

kronor 49,320,000.

Ökningen i tobaksskatten utgöres huvudsakligen av de från vinst till

skatt överförda tre procent å totalomsättningen (136,725,000 kronor) eller

omkring 4,100,000 kronor.

Den på grundval av 1923 års omsättning och priser verkställda beräkningen

torde med hänsyn till den prissänkning, som enligt vad jag tidigare

anfört lärer kunna förutses, behöva göras till föremål för vissa jämkningar.

År 1923 utgjorde hela omsättningen, såsom nämnt, omkring

136,725,000 kronor, och den procentuella tobaksskatten uppgick till 32,250,000

kronor, vilket motsvarar en genomsnittsprocent av 23.6. Den för

instundande budgetår beräknade tobaksskatten av 30,000,000 kronor motsvarar

efter samma procent ett omsättningsbelopp av cirka 127,000,000 kronor.

Av förutnämnda tabell 1 framgår, att hela den av mig föreslagna

skattebelastningen utgör cirka 39.24 procent av priskurantpriset. Efter

denna procentsats skulle en beräknad omsättning av 127,000,000 kronor

lämna i runt tal 50,000,000 kronor.

Vid en beräkning av övriga inkomster av tobaksbanteringen, utdelning i

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet samt inkomst- och förmögenhetsskatt,

bör uppmärksammas, att dessa inkomstposter för budgetåret 1924—

1925 hänföra sig till monopolets verksamhet under kalenderåret 1924. Under

nämnda verksamhetsår kommer emellertid monopolbolaget att under hälften

av året arbeta med nu gällande skattesatser, och eventuell prissänkning

torde icke komma att vidtagas, förrän de nya skattesatserna trätt i

kraft. Vid sådant förhållande synes mig för instundande budgetår utdelningen

kunna upptagas till 9,000,000 kronor, varjämte inkomst- och förmögenhetsskatten

torde böra beräknas till 2,200,000 kronor.

Statsverkets inkomster under budgetåret 1924—1925 torde alltså kunna

i runda tal uppskattas till följande belopp, därvid till jämförelse angivas

motsvarande inkomster, därest gällande tull- och skattesatser skolat tilllämpas:
-

1 Åsyltar en inom finansdepartementets lagbyrå upprättad promemoria angående tobaks

beskattningen.

2 Här ej avtryckt
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

35

Enligt gällande tull
-

och skattesatser

kronor

Råtobakstull ................................................... 4 900 000

Tull å importerade färdiga tobaksvaror........ 1,200 000

Tobaksskatt ...................................................... SoioOO.OOO

csarskdd skatt å tobaksvaror .......................... 10,000,000

Inkomst- och förmögenhetsskatt .................... 3^500^000

Utdelning ........................................................... 11,600,000

Summa 61,200,000

Enligt föreslagna

skattesatser

kronor

50.000. 000

2,200,000

9,000,000

61.200.000.

En omräkning av vissa i det uti innevarande års statsverksproposition

framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1924—1925 uppförda inkomsttitlar

torde alltså hora företagas. Sålunda torde titlarna tullmedel

och utdelning i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet böra sänkas till

respektive 114 och 9 miljoner kronor, under det att de till en titel tobaksskatt

sammanförda inkomsttitlarna tobakskatt och särskild skatt å tobaksvaror

torde höra upptagas med sammanlagt 50 miljoner kronor. Däremot

torde ett bifall till det nu framlagda förslaget icke behöva medföra någon

ändring av det belopp å 135 miljoner kronor, varmed titeln inkomst- och

förmögenhetsskatt upptagits i förenämnda riksstatsförslag, med hänsyn

tdi de forsiktiga beräkningar, vilka ligga till grund för berörda belopps

uppförande i sagda förslag.’

. 1 överensstämmelse med vad departementschefen sålunda föreslagit har

L nnn nnna^en för budSetåret 1924-1925 titeln tobaksskatt uppförts med

50,000,000 kronor.

Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet har i skrivelse till finansdepartementet

den 24 sistlidne september ansett sig kunna uppskatta inkomsten

av tobaksskatten för budgetåret 1925—1926 till samma belopp, eller 50 000 000

kronor. Denna beräkning har gjorts under förutsättning av oförändrade

skattesatser samt med utgångspunkt från någorlunda konstant totalförbrukning

och med en beräknad mindre sänkning av nu gällande priser i

överensstämmelse med ett i samband med tobaksheskattningsomläggningen

intaget tillägg till det mellan staten och tobaksmonopolet gällande kontraktet,

vilket tillägg innehåller en bestämmelse, som förpliktar tobaksmonopolet

att vid prissättningen »så avväga den del av belastningen ä

•*v.a,ran’ ?oni avser lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig inkomst

å rörelsen».

Riksräkenskapsverket, som icke har något att erinra mot den av tobaks
verkställda

beräkningen, har---uppfört skatten med

50,000,000 kronor.»

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag har tobaksskatten i statsverks- Statsverkspropositionens

förslag till riksstat upptagits till 50,000,000 kronor. propositionen.

Beträffande nettoinkomsterna å titlarna tobaksskatt och särskild skatt å

tobak har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

kr. 18,101,033:8 2 21,609,198:14 39,710,231:9 6 12,861,743: 89

Tobaksskatt

Särskild skatt å

tobak

» 6,292,456:8 7 1,028,690:8 7 7,321,147:7 4

Å titeln tobaksskatt bar, enligt vad från riksräkenskapsverket sedermera

inhämtats, under april månad 1925 influtit i behållen inkomst 3,456,567

kronor 7 öre.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen hava titlarna tobaksskatt

och särskild skatt å tobak från och med budgetåret 1924—1925 sammanmanförts

till en titel, tobaksskatt.

Enligt punkt 5 av den år 1924 av Kungl. Maj:t å statens vägnar enligt

riksdagens bemyndigande (proposition nr 192 och riksdagens skrivelse

nr 150 år 1924) träffade tilläggsöverenskommelsen till det mellan staten

samt aktiebolaget svenska tobaksmonopolet den 12 februari 1915 upprättade

kontraktet angående utövande av svenska statens tobaksmonopol åligger

det bolaget, att vid fastställandet av tobaksvaras priskurantpris, varom

förmäles i § 7 av huvudkontraktet, så avväga den del av belastningen å

varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

högre än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig

inkomst å rörelsen.

De prissänkningar å olika tobaksvaror, som av bolaget till följd av nämnda

bestämmelse vidtagits eller kunna komma att vidtagas, måste, då tobaksskatten

till en del utgår i procent av priskurantpriset, medföra en minskning

av statens inkomster av tobaksskatten, under förutsättning att konsumtionen

ej väsentligen ökas. Det har synts utskottet angeläget att,

därest en sådan minskning framträder, Kungl. Maj:t redan vid början

av nästkommande års riksdag framlägger sådant förslag om höjning av

skattesatserna för tobak, som kan erfordras för att inkomsten av tobaksskatten

för budgetåret 1925—1926 skall komma att uppgå till minst 50

miljoner kronor. Under betonande härav har utskottet ansett sig kunna

godtaga den av Kungl. Maj:t föreslagna beräkningen av tobaksskatten.

Utskottet får sålunda hemställa,

att tobaksskatten måtte för budgetåret 1925—1926

beräknas till

. kronor 50,000,000.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

37

10:o.

Brännvinstillverkningsskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Brännvinstillverkningsskatt, bevillning, är i riksstaterna för nedannämnda Riksräkenår

uppförd med följande belopp: skapsverket.

år 1919 .............................................

....... kronor

2,800,000

» 1920 ............................................

........ »

8,000,000

» 1921 ...........................................

....... »

15,000,000

» 1922 ............................................

........ »

17,000,000

» 1923 (''A—3%)...........................

........ »

6,000,000

budgetåret 1923—1924 ................

........ »

13,000,000

behållna inkomsten bar utgjort:

år 1919 ............................................

....... kronor

6,479,309

» 1920 ............................................

........ »

17,739,919

» 1921 ............................................

........ »

12,702,868

» 1922 ............................................

........ »

13,668,520

» 1923 (7,—3%)............................

........ »

4,732,922

budgetåret 1923—1924 ................

........ »

14,461,210

I riksstaten för innevarande budgetår bar ifrågavarande inkomsttitel

uppförts med 14,000,000 kronor. Enligt vad som i en inom kontrollstyrelsen

utarbetad promemoria frambålles, kunna några sådana förhållanden

icke väntas inträda, varigenom väsentlig förändring med avseende å behållningen

av brännvinstillverkningsskatten skulle uppkomma för budgetåret

1925—1926. Med hänsyn till utfallet för senaste budgetår synes en böjning

för 1925—1926 kunna ifrågasättas. Kontrollstyrelsen bar i skrivelse

den 3 sistlidne oktober föreslagit, att inkomsttiteln nu skulle upptagas till

ett belopp av 14,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverket anser sig dock böra stanna vid 14,400,000 kronor.»

I enlighet med vad kontrollstyrelsen föreslagit har departementschefen Departementsansett,

att förevarande] inkomsttitel bör upptagas med ett till 14,500,000 cAe/en.

kronor avrundat belopp.

Med sistnämnda belopp, 14,500,000 kronor, har sålunda brännvinstillverk- Statsverks.

ningsskatten upptagits i statsverkspropositionen förslag till riksstat. propositionen.

Beträffande brännvinstillverkningsskatten för år 1924 och första kvartalet Utskottet.

1925 har utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat följande uppgifter:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet................ kr. 6,235,416: 58 11,778,258:35 18,013,674:93 2,421,870:49

Utgifter för inkomsttiteln.

....... » 1,600,195:44 991,389:02 2,591,584:46 687,765:01

Behållen inkomst kr. 4,635,221: 14 10,786,869:33 15,422,090:4 7 1,734,105:48.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Ovan under punkt 7 har nämnts, att Kungl. Maj:ts förslag om vissa

ändringar i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

icke vunnit riksdagens bifall. Med hänsyn härtill har utskottet ansett

anledning saknas att, på sätt Kungl. Maj:t i den i statsverkspropositionen

intagna specifikationen av statsverkets inkomster föreslagit, frångå den

hittills brukliga ordningen och formen för upptagandet i riksstaten av de

inkomsttitlar, som skola lämna bidrag till nämnda fond. Utskottet uppför

därför i sitt förslag till specifikation den förevarande inkomsttiteln

samt inkomsttitlarna rusdrycksförsäljningsmedel och maltskatt i följd, med

titlarnas slutsumma utförd.

Utskottet får hemställa,

att brännvinstillverkningsskatten måtte för budgetåret

1925—1926 beräknas till........... kronor 14,500,000.

ll:o.

Rusdrycksförsäljningsmedel.

Riksräken
skapsverket
-

Kiksräkenskapsverket har anfört följande:

»Rusdrycksförsäljningsmedel. Ä denna titel, som är avsedd att upptaga

rusdrycksbolagens vinstmedel för föregående kalenderår, hava till statsverket

influtit i behållen inkomst under nedanstående år följande belopp:

år 1919 ................................................... kronor 12,098,539

» 1920 ................................................... » 28,840,599

» 1921 ...............i.................................... » 37,383,097

» 1922 .................................................... » 21,128,374

» 1923 (Yj—3%)................................... » 13,074,778

budgetåret 1923—1924 ........................ » 14,501,517 I

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria anföres rörande denna

skatt: ''Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagna

till 15 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel

under budgetåret 1923—1924 var 14.5 miljoner kronor. Huruvida vinstmedlen

för innevarande budgetår verkligen komma att uppgå till beräknat

belopp, är ännu alltjämt omöjligt att med säkerhet förutsäga. Av tillgängliga

statistiska uppgifter att döma, torde emellertid bruttovinsten å

rusdrycksförsäljningen, trots en konsumtionsökning av spritdrycker från

26.3 miljoner till omkring 28.5 miljoner liter, komma att stanna något

under motsvarande bruttovinst för år 1923. Systembolagens inköp av spritdrycker

(exklusive omsättningsskatt) och viner belöpte sig sålunda under

de åtta första månaderna 1924 till endast 52 miljoner kronor mot 53 miljoner

kronor under samma tid år 1923, och då handelsvinsten å samtliga

försäljningsrörelser utom egen utskänkning, där viss förhöjning inträtt,

i år utgår med praktiskt taget samma procentuella tillägg å inköpspriset

som förra året och inköpsprisen komma att ytterligare sjunka under sista

kvartalet, medför detta självfallet även en minskning absolut taget av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

39

bruttovinsten å försålda rusdrycker. Då för innevarande år varken något

större överskott eller någon större brist kan väntas uppkomma i för utskylder

reserverade medel, är frågan huruvida nettovinsten kommer att

uppgå till i riksstaten angivet belopp närmast beroende av huruvida den

nedgång, som enligt inom kontrollstyrelsen verkställda beräkningar otvivelaktigt

ägt rum i systembolagens omkostnader, är tillräcklig att kompensera

den av prissänkningarna förorsakade nedgången i brutto vinsten

å varor. Då det ekonomiska utbytet av bolagens verksamhet sålunda för

närvarande synes undergå någon minskning torde försiktigheten bjuda,

att rusdrycksförsäljningsmedlen beräknas under budgetåret 1925—1926

inflyta med ett till 13 miljoner kronor minskat belopp.’

Riksräkenskapsverket finner, att de av kontrollstyrelsen anförda omständigheterna

böra föranleda en sänkning av denna inkomsttitels beräkning,

men anser, att, då under senaste budgetår uppnåtts 14,500,000 kronor,

sänkningen kan stanna vid 13,500,000 kronor, vilket belopp ämbetsverket

uppfört i sin förslagstabell.»

Departementschefen har anfört, att chefen för kontrollstyrelsen i en till departementschefen

inkommen, den 18 december 1924 dagtecknad promemoria

meddelat, att enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter rörande rusdrycksförsäljningsbolagens

beräknade nettovinst av 1924 års rörelse, denna

vinst skulle komma att uppgå till i runt tal 15.3 miljoner kronor. Enär,

såvitt då kunde bedömas, under innevarande försäljningsår sådana förhållanden

icke komme att inträffa, att rusdrycksförsäljningsbolagens ekonomiska

avkastning i väsentligare grad skulle påverkas, syntes det av kontrollstyrelsen

tidigare beräknade beloppet av under budgetåret 1925—1926 inflytande rusdrycksförsäljningsmedel

kunna höjas med 1 miljon kronor till 14 miljoner

kronor.

I enlighet med den i sistberörda promemoria angivna beräkningen tillstyrkte

departementschefen, att rusdrycksförsäljningsmedlen upptoges med

14,000,000 kronor.

Med 14,000,000 kronor har sålunda förevarande inkomsttitel upptagits i

statsverkspropositionen förslag till riksstat.

Från riksräkenskapsverket har utskottet inhämtat, att å förevarande inkomsttitel

influtet i behållen inkomst:

l:a halvåret 1924 ............................ kronor 14,499,970: 7 4

2:a » » ............................ » 314,176: 3 7

Hela året » ............................ » 14,814,147: n

l:a kvart. 1925 ................................ » 105,917: 6 4

april » ................................ » 355,377: o5.

Utskottet får hemställa,

Departements
chefen.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

att rusdrycksförsäljningsmedlen måtte för budgetåret

1925—1926 beräknas till .................... kronor 14,000,000.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Siksräken
skapsverket.

12:o.

Maltskatt.

Riksräkenskapsverket har anfört följande:

»Maltskatt, bevillning, tillförde statsverket under nedannämnda år följande

inkomstbelopp:

år 1919........................................................ kronor 2,616,204

» 1920....................................................... » 4,423,902

» 1921........................................................ » 4,294,883

» 1922........................................................ » 3,693,186

För första halvåret 1923 uppfördes titeln i enlighet med kontrollstyrelsens

förslag med 2,200,000 kronor, under det att i själva verket 1,698,752

kronor under sistnämnda tidsperiod utgjorde den behållna inkomsten.

Under nämnda tid utgick maltskatten med 17 öre för de första 100,000

kilogrammen malt, som under visst tillverkningsår tillverkas vid bryggeri,

där även andra maltdrycker än av första klassen få tillverkas, 20 öre för

nästa 100,000 kilogram och 23 öre för varje kilogram utöver 200,000 kilogram.

En höjning bär emellertid ägt rum genom förordningen den 1 juni

1923 (nr 140), vilken trädde i kraft den 1 oktober samma år. Enligt nämnda

förordning skall för malt, som i skattepliktigt bryggeri användes vid tillverkning

av maltdryck, skatt erläggas med 75 öre för varje kilogram, dock

att för varje bryggeri skatten för de första under tillverkningsåret avverkade

100,000 kilogrammen malt utgår med 65 öre för kilogram och för de

nästa 100,000 kilogrammen med 70 öre för kilogram.

Den avsevärda höjning av maltskatten, som av statsfinansiella skäl sålunda

ägt rum, beräknades för budgetåret 1923—1924 ha en sådan inverkan

på skattens behållna inkomst, att skatten i riksstaten för nämnda tidsperiod

uppfördes med 11,000,000 kronor.

Emellertid inflöto under nämnda budgetår av beräknade 11,000,000 kronor

allenast 8,969,411 kronor. Anledningen till att den influtna maltskatten

så väsentligen understigit den beräknade är icke att söka i nedgång

av maltavverkningen, vilken tvärtom visar stegring under samma tid gent

emot föregående motsvarande period, och som under budgetåret 1923—1924

utgjorde 22,698,823 kilogram, varigenom den debiterade maltskatten kom

att belöpa sig till 12,667,293 kronor. Orsaken till underskottet sammanhänger

i stället, enligt vad som i en till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen

överlämnad promemoria framhålles, därmed att upplupna maltskattebelopp,

vilka erlades av sådana bryggerier, som åtnjöto anstånd med

skattebetalningen, influtit först under början av innevarande budgetår.

För innevarande budgetår har maltavverkningen beräknats till 22,000,000

kilogram och har inkomsten av maltskatt för samma tid i riksstaten upptagits

till 15,000,000 kronor. Beträffande budgetåret 1925—1926 torde maltavverkningen,

med den tendens till ökning i nämnda avverkning, som kunnat

konstateras, böra beräknas till 23,000,000 kilogram, varemot approximativt

svarar en debiterad maltskatt av 16,100,000 kronor. Detta belopp

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 41

bör likväl minskas med utgifter för restitutioner och eftergifter med förslagsvis

900,000 kronor, vadan den behållna inkomsten skulle bliva

15,200,000 kronor. På grund härav synes inkomsten av maltskatt böra i

riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas med oförändrat belopp, och

riksräkenskapsverket har förty — — — uppfört inkomsttiteln med

15,000,000 kronor.»

Med enahanda belopp, 15,000,000 kronor, är inkomsttiteln upptagen i statsverkspropositionens

förslag till riksstat.

Enligt vad utskottet från riksräkenskapsverket inhämtat utvisar maltskatten

för senare halvåret 1924 och första kvartalet 1925 följande ställning:

l:a halvåret 1924 2:a halvåret 1924 1924, hela året l:a kvart. 1925

Influtet................ kr. 6,353,818: 9 5 9,174,805:9 5 15,528,624:9 0 3,060,708:7 8

Utgifter för inkomsttiteln

... » 549,089:88__471,475: 18 1,020,565:0 6 109.276:5 9

Behållen inkomst kr. 5,804,729: 07 8,703,330: 77 14,508,059: 84 2,951,432: 19.

Första halvåret 1924 har därjämte å särskild maltskatt influtit en behållen

inkomst av 425,259 kronor 10 öre.

För april månad 1925 utvisar maltskatten, enligt vad utskottet vidare

inhämtat, en behållen inkomst av 112,627 kronor 80 öre.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att maltskatten måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas

till................................................ kronor 15,000,000.

13:o.

Omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker.

Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning. Denna

uppfördes å 1921 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 47,000,000

kronor, å 1922 års riksstat och tilläggsstat med tillsammans 67,000,000 kronor,

å riksstaterna för första halvåret 1923 och budgetåret 1923—1924 med

35.000. 000, respektive 43,700,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 med

38.000. 000 kronor.

Den behållna inkomsten utgjorde:

år 1921 .................................................... kronor 46,335,932

» 1922 .................................................. » 55,995,723

» 1923 (‘/i—30/6).................................. » 27,460,003

budgetåret 1923—1924 ........................ » 39,533,490.

Statsverks
propositionen.

Utskottet.

Biksräken
skapsverket.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Statsverks
propositionen.

Trop. nr 232.

42 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Enligt nådiga förordningen den 22 juni 1920 (nr 330) utgjorde omsättningsskatten

25 procent av det belopp, för vilket rusdrycksförsäljningsbolagen

inköpa spritdrycker, och utskänkningsskatten 2 kronor för varje liter.

Genom nådiga förordningen den 22 juni 1921 (nr 325) fördubblades

från och med den 1 juli 1921 skattesatserna till respektive 50 procent och

4 kronor, eu ökning, vars förutsatta inverkan på riksstaten för år 1922

framträdde i inkomsttitelns höjande till 62,000,000 kronor. Vidare höjder

genom nådiga förordningen den 9 juni 1922 (nr 249) omsättningsskatten till

65 procent, under det att utskänkningsskatten allt fortfarande skulle utgå

med 4 kronor för varje liter. Genom förordningen den 8 juni 1923 (nr 155)

vilken trädde i kraft den 1 juli samma år ändrades ånyo skattesatserna.

Omsättningsskatten utgår i enlighet med denna förordning, med däri genom

kungl. förordning den 20 juni 1924 (nr 228) företagna smärre ändringar,

för närvarande med 50 procent av det belopp för vilket detaljhandelsbolagen

inköpa spritdrycker; dock att skatten för renat egentligt

brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken

1 buteljera! skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken

skulle hava betingat vid inköp å fat. Utskänkningsskatten utgår med

2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker.

För renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt utgår

emellertid icke utskänkningsskatt.

I en från kontrollstyrelsen inkommen promemoria anföres beträffande

här ifrågavarande inkomsttitel, att då under tiden juli—oktober innevarande

år influtit omkring 12,600,000 kronor (d. v. s. på 1U år 33 procent av

det för hela budgetåret beräknade beloppet, 38,000,000 kronor), och spritdryckskonsumtionen

under månaderna juli—oktober normalt något understiger

1U av årsförsäljningen, det beräknade beloppet sannolikt torde komma

att inflyta. Då emellertid redan beslutade och eventuellt ytterligare prissänkningar

helt komma att kompensera den sannolikt något ökade konsumtionen

under återstoden av detta och nästkommande budgetår, torde, under

förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt

kunna beräknas inflyta med oförändrat belopp eller 38,000,000

kronor under budgetåret 1925—1926.

Kiksräkenskapsverket har icke något att erinra mot denna kontrollstyrelsens

beräkning.»

I statsverkspropositionens riksstatsförslag har omsättnings- och utskänkningsskatten

upptagits med det av kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket

beräknade beloppet, 38,000,000 kronor.

I propositionen nr 232 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 15

maj 1925, bland annat föreslagit riksdagen att antaga följande

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

43

Förslag

till

förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen den 8 juni

1923 (nr 155) angående omsättuings- och utskänkniugsskatt ä spritdrycker.

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker med däri genom förordningen

den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar skall äga fortsatt tilllämpning

intill utgången av juni månad år 1926.

Till det vid propositionen nr 232 fogade statsrådsprotokollet har föredragande

departementschefen anfört bland annat följande:

»Gällande bestämmelser angående omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker innefattas i förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) med däri

genom förordningen den 20 juni 1924 (nr 228) gjorda ändringar.

Enligt berörda bestämmelser, som gälla intill utgången av juni månad

år 1925, upptages omsättningsskatt för spritdrycker vid detaljhandelsbolagens

inköp av dylika drycker och utgår med 50 procent av det belopp, som dryckerna,

skatten oberäknad, betinga i inköp; dock att skatten för renat egentligt

brännvin med högst 40 procent alkoholhalt samt för sprit skall, då drycken

i buteljerat skick inköpes hos partihandelsbolag, utgå efter det pris, drycken

skulle hava betingat vid inköp å fat. För spritdrycker, vilka utskänkas,

upptages utskänkningsskatt med 2 kronor för liter egentligt brännvin och

4 kronor för liter av andra spritdrycker; utskänkningsskatt utgår dock

icke för renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt. Nu

nämnda skattesatser havä oförändrade tillämpats från och med den 1 juli

1923; de jämlikt förordningen den 20 juni 1924 vidtagna ändringarna avsågo

allenast sättet för uppbärandet och redovisandet av omsättningsskatten.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker lämnade för budgetåret

1923—1924 en behållen inkomst av 39.5 miljoner kronor. I ri kasta ten

för innevarande budgetår är inkomsttiteln i fråga uppförd med ett belopp av

38 miljoner kronor. Enligt tillgängliga uppgifter har omsättningsskatten

influtit med 26.3 miljoner kronor under tiden 1 juli 1924—30 april 1925

och utskänkningsskatten med 5.5 miljoner kronor under samma tid; för motsvarande

månader under budgetåret 1923—1924 inflöto i omsättningskatt

27.1 miljoner kronor och i utskänkningsskatt 6.2 miljoner kronor. Tillhopa

har omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker alltså givit 31.8

miljoner kronor under innevarande budgetårs tio första månader emot 33.3

miljoner kronor under motsvarande tid av budgetåret 1923—1924.

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har omsättnings- och

utskänkningsskatten å spritdrycker upptagits med samma belopp som för

Departementschefen

den

15/s 1925.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Utskottet.

innevarande budgetår eller 38 miljoner kronor. Därvid har förutsatts, att

gällande skattesatser skulle oförändrade tillämpas under nästkommande budgetår.

De nu kända uppgifterna rörande utfallet under löpande budgetåret

av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker, jämte vad övrigt

jag i ärendet inhämtat, synas ej giva anledning till annat antagande än

att under angivna förutsättning ifrågavarande skatt alltjämt kan beräknas

komma att inflyta med det i riksstatsförslaget upptagna beloppet. Om jag

ock i det följande kommer att föreslå vissa jämkningar av den i årets statsverksproposition

framlagda inkomstberäkningen, förefinnes likväl intet behov

att höja eller sänka omsättnings- och utskänkningsskatten. Jag tillstyrker

sålunda, att 1923 års förordning med däri år 1924 vidtagna ändringar förlänas

fortsatt giltighet intill utgången av juni månad år 1926.»

Utskottet har icke funnit anledning till erinran emot vare sig det i

propositionen nr 232 framlagda förslaget att under nästkommande budgetår

uttaga omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med oförändrade

skattesatser eller den i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av förevarande

inkomsttitel.

Utskottet får förty hemställa,

A) att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 232, i vad densamma avser fortsatt upptagande

av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

antaga det med propositionen framlagda förslaget

till förordning angående fortsatt tillämpning av

förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker; samt

B) att omsättnings- och utskänkningsskatt å sprit
drycker

måtte för budgetåret 1925—1926 beräknas

till ................................................... kronor 38,000,000.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1925—1926 äro bevillningarna

— utom postbevillningen — tillika med mantalspenningar och

prästerskapets till statsverket indragna tionde uppförda under rubrikerna

»A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.» Under förutsättning ej mindre

att riksdagen godkänner bevillningsutskottets här ovan intagna förslag än

även att mantalspenningar och prästerskapets tionde uppföras med av Kungl.

Maj:t föreslagna belopp, respektive 950,000 och 2,648,700 kronor, komma inkomsttitlarna

under nämnda rubrik »Skatter» i den av riksdagen beslutade

riksstaten att uppföras med följande belopp:

I.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1.

2.

3.

4.

5.

Mantalspenningar .......................... 950,000

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,648,700

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning:

a. Skatt å inkomst

och förmögenhet

........ 137,000,000

p. B-skatt å aktiebolag

in. fl. 1,000,000 138,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,400,000

c. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning

..................... 450,000

d. Stämpelmedel, bevillning..... 44,000,000

e. Lastpenningar, bevillning..... 600,000 186,450,000

Automobilskattemedel, bevillning............. 15,000,000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 133,000,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 25,400,000

c. Tobaksskatt, bevillning....... 50,000,000

d. Brännvinstillverk
ningsskatt,

bevill
-

ning .......... 14,500,000

e. Rusdrycksförsälj
ningsmedel,

bevillning.

....... 14,000,000

f. Maltskatt, bevillning 15,000,000 43,500,000

g. Omsättnings- och utskänknings
skatt

å spritdrycker, bevillning 38,000,000 289,900,000

Kronor

494,948,700

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Generalpoststyrelsen

den

I6/n 1924.

14:o.

Postmedlen.

Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptagen till

ett belopp av 15,000,000 kronor, vilket belopp beräknats bliva postverkets

överskott å rörelsen 1924.

I skrivelse den 15 november 1924 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott

av postverkets rörelse, som borde upptagas i riksstaten för

budgetåret 1925 1926, hade generalpoststyrelsen beräknat det ekonomiska

resultatet av poströrelsen under år 1924 sålunda:

inkomster, omkring ........................ 65.8 miljoner kronor

driftkostnader, omkring ................ 52.4 » »

överskott 13.4 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsens nämnda skrivelse innehåller, enligt riksräkenskapsverkets

i dess skrivelse den 9 december 1924 lämnade referat, vidare följande.

Beträffande 1925 års överskott framhåller generalpoststyrelsen till en

början vanskligheten av att, så beroende som den vida övervägande delen

av postverkets inkomster är av konjunkturerna på handelns och näringarnas

områden, med större anspråk på tillförlitlighet kalkylera ifrågavarande

inkomster längre tid i förväg och såsom ett belysande exempel på

nämnda inverkan anför generalpoststyrelsen förhållandena under innevarande

år, då stillaståendet i näringslivet åstadkommit en viss stagnation

i posttrafiken med ty åtföljande inkomstminskning.

Vad beträffar frankoteckensuppbörden, som utgör huvudparten av postverkets

inkomster och som mest röner inverkan av konjunkturväxlingarna,

har densamma, om verkningarna av vidtagna portoändringar bortelimineras,

år 1923 visat en stegring i jämförelse med år 1922 av omkring 6

procent, under det att ökningen från 1923 till 1924 torde utgöra högst

3 procent. I tidigare avgivna förslag till beräkning av postverkets inkomstöverskott

har generalpoststyrelsen anmält, hurusom under åren

1911—1915, då i stort sett normala ekonomiska förhållanden rådde i vårt

land, den genomsnittliga årliga ökningen i uppbörden varit omkring 5

procent. Vid 1922 års slut belöpte sig uppbörden, med verkningarna av

portoförhöjningarna fråndragna — efter att hava visat en abnormt stor

ökning under kristiden — till ungefärligen det belopp, vartill man kommer

vid beräknande av en kontinuerlig ökning av 1911 års uppbörd med

4 procent, och vid utgången av år 1924 torde uppbörden utan portoförhöjningar

befinna sig obetydligt över kurvan för en kontinuerlig ökning

av 4 procent.

Måhända skulle man på grund av att uppbörden, med bortseende från

portoändringarna, under de sigta åren hållit sig vid och över kurvan för

4 procent kontinuerlig ökning böra kalkylera med, att ej heller för år

1925 frankoteckensintäkterna utan portoförhöjningar skulle sjunka under

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

47

sagda kurva. Med hänsyn särskilt till de rådande osäkra förhållandena

på det ekonomiska området anser generalpoststyrelsen sig emellertid icke

böra räkna med större ökning än den under år 1924 i förhållande till år

1923 nu uppskattade, eller 3 procent.

Övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen för tidningsabonnemang,

befordran av utgivarkorsband, registrering av ankomna försändelser

m. m., torde komma att förete någon ökning år 1925 i förhållande till

år 1924. Till största delen är denna ökning beroende på de ändringar beträffande

postavgifterna vid postabonnemang å tidningar, som beslutats

av 1924 års riksdag och vilka enligt gjorda beräkningar uppskattas innebära

en inkomststegring av cirka 400,000 kronor.

I postverkets inkomster av utrikes rörelsen beräknas däremot år 1925

minskning inträda vid jämförelse med år 1924. Ifrågavarande inkomster

utgöras av transitersättning för utländska försändelsers befordran över

Sverige, portoandelar för försändelser från utlandet samt extra ordinarie

uppbörd. Transitersättningen bestämmes för en tid av tre år i sänder

på grundval av statistik, som upptages under viss i världspostkonventionen

bestämd tid. En sådan statistisk period bar pågått under tiden 15

oktober—11 november 1924, och på densamma skall grundas transitgottgörelsen

för åren 1924—1926. Denna statistik torde icke hinna bliva bearbetad

samt vederbörande avräkningar utställda i sådan tid, att något

belopp på grund av densamma hinner vare sig utbetalas under år 1925

eller inflyta till postverket under samma år.

Såsom tidigare framhållits är det för övrigt vanskligt att beträffande

likvider från andra postverk med sannolikhet beräkna tidpunkten, då dylika

likvider bliva fullgjorda.

Vad beträffar inkomster för bestyr, som ligga utom ramen för postverkets

egentliga verksamhet, anför generalpoststyrelsen följande.

Ersättningen för stämpelväsendets handhavande, vilken inbetalas till

postverket året efter det, densamma avser, synes kunna beräknas till ungefär

samma belopp, som för bestyret influtit under år 1924.

Gottgörelsen för postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden

tillföres likaledes postverket året efter det, som densamma avser.

Ifrågavarande ersättning är beroende av — förutom antalet utsända debetsedlar

— postanvisningsavgiftens storlek, antalet inbetalade skattepostanvisningar

och skattepostanvisningarnas medelbelopp. Ersättningen

sammansättes nämligen av dels en avgift av 5 öre per utsänd debetsedel,

dels ock för varje inbetalad skattepostanvisning vanlig postanvisningsavgift

minskad med 5 öre å förenämnda medelbelopp. Sedan från och

med den 1 oktober 1924 postanvisningsavgiften sänkts med genomgående

5 öre per avgiftsgrupp, minskas således enbart av denna anledning postverkets

nu ifrågavarande, under år 1925 inflytande ersättning med 5 öre

per inbetalad skattepostanvisning i jämförelse med den år 1924 bekomna

ersättningen. Skulle dessutom medelbeloppet per skattepostanvisning, vilket

under nästföregående skatteinbetalningsperiod utgjorde i runt tal 59

kronor, sjunka till 50 kronor eller därunder — något som icke synes otroligt

— minskas postverkets ersättning med ytterligare 10 öre per skattepostanvisning.

Sedan utbetalningen av folkpensioner från och med år 1924 omlagts att

ske kvartalsvis i stället för tidigare månadsvis, kommer postverkets ersättning

för verkets bestyr med utbetalande av folkpensioner, vilken inflyter

till postverkets kassa året eftpr det, ersättpingen avser, att undergå

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

en betydande minskning. I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är för

sagda gottgörelse, avseende år 1924, beviljat ett förslagsanslag av 155,000

kronor. En approximativ beräkning bar givit vid banden, att postverket

under år 1925 torde komma att tillföras ersättning motsvarande ungefärligen

sistnämnda belopp.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande, vilken sönderfaller

i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens

inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens

handläggning å postanstalterna, upptages till samma

belopp som för år 1924, eller omkring 800,000 kronor. Av detta belopp utgöra

500,000 kronor ersättning för de direkta merutgifterna. Sistnämnda;

summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat

uppdelat på olika i sagda stat ingående titlar.

År 1925 kommer jämlikt 1924 års riksdags beslut en ny rörelsegren att

tilläggas postverket, nämligen postgirorörelsen. Givetvis är det,, innan

denna rörelse någon tid varit i funktion, omöjligt att med tillförlitlighet

beräkna postverkets inkomster av densamma. Generalpoststyrelsen anser

sig emellertid kunna utgå ifrån, att postgirorörelsen skall under det första

året lämna ungefärligen så stor inkomst, som erfordras för att täcka

postverkets samtliga kostnader för rörelsegrenen. I vad dessa utgöra, påtagbara

merkostnader för postverket, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna

uti förslaget till driftkostnadsstat. Generalpoststyrelsen upptager

ett belopp av 400,000 kronor å inkomstsidan.

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen kommit till det resultatet,

att postverkets inkomster av poströrelsen under år 1925, därest

nuvarande posttaxor, som äro fastställda att gälla till och med utgången

av sistnämnda år, oförändrade bibehållas, kunna beräknas till 66.5 miljoner

kronor. I det förenämnda förslaget till driftkostnadsstat har generalpoststyrelsen

på däri närmare angivna skäl föreslagit upptagande under

de särskilda huvudutgiftstitlarna av de belopp, som framgå av nedanstående

tabell, vari jämväl införts motsvarande siffror ur den fastställda

driftkostnadsstaten för år 1924 ävensom öknings- respektive minskningsbelopp.

,

Ökning (-f)

resp. minsk
-

År 1924

År 1925

ning —) år

1925 i för- hållande till

år 1924

Kronor

Kronor

Kronor

A.

Avlöningar ........................................

26,490,000

27,090,000

+

600,000

B.

Pensioner ............................................

1,225,000

1,325,000

+

100,000

C.

Omkostnader:

1. Postbefordran ............................

13,200,000

13,800,000

+

600,000

2. Övriga omkostnader....................

4,665,000

4,765,000

+

100,000

D.

Världspostkongressen i Stockholm

350,000

år 1924............................................

350,000

—

—

E.

Avsättning till förnyelsefond ........

1,170,000

1,220,000

+

50,000

F.

Dyrtidstillägg ....................................

4,500,000

5,300,000

+

800,000

Summa kronor

51,600,000

53,500,000

+ 1,900,000

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

49

Hot ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1925 skulle således

under angivna förutsättningar bliva följande:

inkomster...........

driftkostnader ..

1)6.5 miljoner kronor

53.5 » »

överskott 13.o miljoner kronor.

Beräkningarna äro, såsom nämnts, gjorda under förutsättning att nu

utgående postavgifter skola bliva gällande jämväl under hela år 1925.

Visserligen hava vid världspostkongressen i Stockholm fattats åtskilliga

beslut, vilka kunna tänkas inverka på de avgifter, som i Sverige skola

upptagas för internationella försändelser, men generalpoststyrelsen är icke

beredd att nu taga ståndpunkt härtill, och — med hänsyn till, att kongressens

beslut skola tillämpas först från och med den 1 oktober 1925 —

lära under alla förhållanden eventuella ändringar icke bliva av nämnvärd

ekonomisk betydelse.

_ I fråga om de inrikes postavgifterna har generalpoststyrelsen emellertid

ansett sig böra taga under övervägande, huruvida icke en sänkning

av paketportot nu bör vidtagas. Under det att så gott som alla övriga

postavgifter numera nedsatts, utgår paketportot fortfarande med de belopp,

vartill det bestämts genom beslut av 1920 års riksdag. Jämfört

med avgifterna före världskriget företer brevportot nu en höjning av 50

procent, varemot paketportots höjning varierar i de olika viktgrupperna

mellan 166 och 86 procent samt utgör i medeltal 122 procent. Från affärsvärlden

har också hos generalpoststyrelsen gjorts framställningar om

nedsättning av paketportot. Postverkets pakettrafik visar under de senaste

åren en icke obetydlig nedgång, vilket synes tyda på, att avgifterna

nu icke äro lämpligt avvägda. Med hänsyn härtill har inom generalpoststyrelsen

igångsatts en utredning, vilken visserligen icke ännu är slutförd,

men styrelsen har dock kommit till den uppfattningen, att en nedsättning

bör vidtagas, och har styrelsen för avsikt att framdeles inkomma

till Kungl. Maj :t med förslag härom. Angående nedsättningens omfattning

har styrelsen ännu icke intagit någon bestämd ståndpunkt, men det

torde böra räknas med, att en sådan nedsättning — vilken dock icke lärer

böra träda i kraft tidigare än den 1 juli 1925 kan komma att medföra

en inkomstminskning av omkring 2 miljoner kronor per år. Detta belopp

antages dock efter hand komma att nedgå genom en av portosänkningen

föranledd ökning av trafiken. Den på år 1925 belöpande inkomstminskningen

skulle därför, vid bifall till generalpoststyrelsens blivande förslag,

icke bliva större än omkring hälften av det ovan angivna minskningsbeloppet

per år, eller alltså omkring 1 miljon kronor.

I anslutning härtill föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet

av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1925—1926 till 12

miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit överskottet från postverket till 12,000,000 Siksräken

kronor, under anförande att det av generalpoststyrelsen framhållna och åbe- skapLerklt.

ropade stillaståendet i näringslivet syntes vara ett ofrånkomligt faktum och

att även övriga av styrelsen anförda skäl för dess beräkning syntes vara

hållbara.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. 35 höft. (Nr k5.)

-i

opaginerad Kontrollera mot PDF

50 Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

Departements- Departementschefen har, efter att hava redogjort för generalpoststyrelsens

ehefen. QCb riksräkenskapsverkets beräkningar beträffande postverket, anfört följande:

»Beträffande poströrelsens resultat under år 1925 har jag ansett mig böra

i någon mån frångå generalpoststyrelsens beräkningar. Sålunda synes mig

tillräcklig anledning icke föreligga att nu kalkylera med en så låg ökningsprocent

för frankoteckensuppbörden som 3 procent, då man under de senaste

åren i genomsnitt haft att räkna med en kontinuerlig ökning av 4 procent

eller däröver. Vad angår den av generalpoststyrelsen ifrågasatta portosänkningen

för paket, vill jag visserligen giva min anslutning till ett dylikt

förslag, men jag anser dock, att paketportot i varje fall icke bör sänkas mer

än som motsvarar nedgången i den allmänna prisnivån.

Å andra sidan är att iakttaga viss ökning av postverkets driftkostnader

i anledning av det förslag i fråga om ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensionsförhållanden, som kommer att föreläggas 1925

års riksdag. Oavsett denna ökning bör överskottet å poströrelsen kunna,

på grund av vad jag nyss anfört, upptagas till 13 miljoner kronor i det

föreliggande budgetförslaget.

Vid mina beräkningar angående det överskott från postverket, som kan

vara att påräkna för den nu förestående statsregleringen, har jag, i likhet

med generalpoststyrelsen, icke kunnat taga någon hänsyn till ifrågasatt omläggning

av postverkets inlevereringar av rörelseöverskotten, i syfte att dessa

inlevereringar må äga rum månadsvis eller kvartalsvis.»

Statsverks- Postmedlen hava sålunda i statsverkspropositionen upptagits med 13,000,000

propositionen.

e A kronor.

Generalpost- I skrivelse den 20 februari 1925 bär generalpoststyrelsen gjort framställstyrelsen^den

niu„ beträffande postavgifterna för tiden efter 1925 års utgång. Därvid har

styrelsen förklarat sig dåmera vara i tillfälle meddela, att franeoteekensuppbörden

under år 1924 visat en stegring av allenast 2.5 procent vid jämförelse

med 1923 års uppbörd, allt med bortseende från verkningarna av

vidtagna portoändringar, samt att ökningen under januari 1925 varit ungefär

enahanda .Enligt en överslagsvis gjord avslutning av postverkets bokslut för

år 1924 lcomme överskottet för nämnda år att uppgå till 13.8 miljoner

kronor. Vad beträffade det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse

under år 1926, vore det med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer, som

inverkade på postverkets inkomster och driftkostnader, icke möjligt att så

lång tid i förväg framlägga tillförlitliga kalkyler, och funne styrelsen under

förhandenvarande förhållanden försiktigheten bjuda att med utgångspunkt

från nuvarande posttaxor icke räkna med högre överskott än 14 miljoner

kronor.

Prop nr 133 1 proposition den 13 mars 1925 nr 133 har Kungl. Maj:t framlagt förslag,

och motion avseende i huvudsak, att de nu gällande postavgifterna med undantag av

1:256.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45. 51

avgifterna för postabonnemang å tidning och för utgivarkorsband skola aga

fortsatt giltighet tillsvidare, dock att för tiden från och med den 1 juli 192a

sk all gälla dels att viktsatsen, vara befordringsavgiften för inrikeskorsband,

som innehåller uteslutande blindskrift, beräknas, skall höjas från oOO till

1,000 gram, dels att paketavgifterna, som för närvarande utgöra för intill

1 kilogram 80 öre, för mer än 1 men ej över ''5 kilogram 1 krona 10 ore,

för mer än 3 men ej över 5 kilogram 1 krona 40 öre samt för varje kilogram

eller del därav utöver 5 kilogram 80 öre, skola nedsättas till respektive

60 öre, 90 öre, 1 krona 20 öre och 60 öre, dels att den särskilda tilläggsavgiften

för s. k. ilpaket, vilken för närvarande utgör 1 krona 40 öre för

var vikt av 5 kilogram eller del därav, skall utgå med 100 procent å befordringsavgiften,

dock lägst 1 krona, och att den sålunda bestämda ilavgiften

skall, i vad angår skrymmande paket, beräknas å den för dessa enligt gällande

bestämmelser med 50 procent förhöjda befordringsavgiften, dels ock

att högsta vikten för tjänstepaket, som utan särskild tilläggsavgift må befordras

med snabbaste postlägenhet (såsom ilpaket), skall utgöra 1 /.2 kilogiam.

I fråga om postavgifterna för postabonnemang å tidning och för utgivarkorsband

har i nyssnämnda proposition vidare framlagts förslag, avseende i

huvudsak att de nuvarande avgifterna skola äga fortsatt giltighet till utgången

av år 1926, dock att för tiden från och med den 1 juli 1925 skall

gälla, dels att utöver nuvarande viktavgift för utgivarkorsband skall, då

försändelses vikt icke överstiger 25 gram, utgå en särskild avgift av 1 öre

per försändelse, dels att för sådana utgivarkorsband, som sändas till vissa

tidningars återförsäljare (kommissionärskorsband), skall införas en lägre avgift

av 18 öre för varje vikt av 1 kilogram eller del av 1 kilogram, dels

ock att maximivikten för tidningsexemplar, som skall befordras efter postabonnemang,

skall höjas från nuvarande 200 till 250 gram.

I enlighet med bevillningsutskottets i betänkande nr 35 gjorda hemställan

har riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t i propositionen nr 133 sålunda föreslagit

ävensom — med anledning av en inom första kammaren av herr Pers

väckt motion, nr 256 — beslutat, att utgivare av tidning, som utkommer

minst två gånger i veckan, skall äga att, därest utgivaren ombesörjer de

postabonnerade tidningsexemplarens inslagning till vederbörande abonnemangspostanstalter,

för sålunda expedierade tidningsexemplar av postverket uppbära

6 procent av postavgiften för tidningarna.

Enligt vad utskottet inhämtat har postverkets överskott å rörelsen under

kalenderåret 1924 uppgått till 13,857,244 kronor 32 öre.

Utskottet har funnit postmedlen kunna, i likhet med vad som skett i

statsverkspropositionen, upptagas till 13,000,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet får förty hemställa,

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 45.

att överskott å postverket måtte i riksstaten för budgetåret

1925—1926 beräknas till ........ kronor 13,000,000.

Stockholm den 3 juni 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande:

vid beslut angående punkten l:o:

herrar Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers

Bärg, Boren, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta, Lithander, Olsson i

Golvyasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Svensson i Grindstorp, Carlsson

i Gävle och Andersson i Katrineholm;

vid beslut angående punkterna 2:o, 3:o, 4:o, 5:o, 6:o, 7:o, 8:o, 9:o, 10:o, ll:o, 12:o

och 14:o samt vid beslut angående beräkning av omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker (under punkten 13:o):

herrar Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune, Boman,

Pers, Bärg, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta,

Lithander, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Lövgren i Nyborg, Björnsson, Ericson i

Boxholm och Andersson i Katrineholm;

vid beslut angående propositionen nr 232, i vad densamma avser fortsatt upptagande

av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker (under punkten 13:o):

herrar Röing, Wohlin, Gustaf Nilsson i Kristianstad, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune,

Örne*, Boman, Pers, Boren, Johan Bergman, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Lithander,

Hedlund i Östersund*, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen, Björnsson, Björklund*,

Granath* och Ericson i Boxholm. •

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Särskilt yttrande

av herrar Bärg och Lövgren i Nyborg, vilka såsom sin mening uttalat,

att, innan någon sänkning av inkomst- och förmögenhetsskatten föreslagits,

den år 1922 beslutade provisoriska förhöjningen av tullen å kaffe

bort upphävas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:332 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1925—1926, m. m. s. 8 i texten