Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av spannmålstullarna.

1925-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:5, Betänkande, i anledning av väckta motioner om upphävande av spannmålstullarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1925 kl. */» 3 e. in.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

upphävande av spannmålstullarna.

I en inom andra kammaren väckt, till bevillningsutskottet hänvisad

motion, nr 2, har herr Herou m. fl. hemställt, »att riksdagen måtte besluta

upphäva tullsatserna för samtliga de varuslag, som falla under rubrikerna

74—79 b i gällande tulltaxa».

I en likaledes inom andra kammaren väckt och till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 157, hava herrar Månsson i Hagaström och Lövgren

i Nyborg hemställt,

»att riksdagen måtte

a) besluta upphäva tullsatserna å spannmål, omalen och malen, till följd

varav rubrikerna 74—79 i tulltaxan skulle erhålla följande ändrade

lydelse:

Spannmål:

Omalen:

74, råg, vete och korn, ävensom ärter och bönor, tjänliga till människoföda,

fria.

75, havre, ävensom vicker, sojahönor samt andra ärter'' och bönor, ej

till nästföregående rubrik hänförliga, fria.

76, malt, även krossat, fritt.

77, majs, fri.

78, andra slag, fria.

Malen:

79 a, gryn av havre, fria.

79 b, gryn, andra slag, mjöl, alla slag, ävensom mjöl av arrowrot

och andra vegetabilier, ej till annan rubrik hänförliga, fria.

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att de under tulltaxans rubriker

74—79 b upptagna tullarna å omalen och malen spannmål måtte

även för tiden från och med den 1 juli 1925 till innevarande års

slut upphävas».

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 7 sand. 5 höft. (Nr 5—8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa yrkanden, torde utskottet

få hänvisa till motionerna.

En ledande grundtanke vid uppbyggandet av det hos oss gällande tullsystemet

har varit den inbördes avvägningen av å ena sidan jordbrukstullarna

och å den andra industritullarna, en avvägning, som är påkallad

bland annat därav, att jordbruket och dess binäringar äro förbrukare i stor

utsträckning av den tullskyddade inhemska industriens produkter. Bevillningsutskottet

har under senare år upprepade gånger avstyrkt framkomna

förslag om upphävande av spannmålstullarna och därvid i flera fall stött

sitt avstyrkande på ovan berörda förhållande. Vad utskottet sålunda hemställt

har vunnit riksdagens bifall.

Numera har genom tull- och traktatkommitténs utredningar, vilka omfatta

tiden intill världskrigets utbrott, en jämförande belysning givits åt frågan

om det gällande tullsystemets verkningar och betydelse för jordbruket och

för industrien. Av vad kommittén i berörda hänseende förebragt (betänkande

angående tullsystemets verkningar i Sverige före världskriget, del I) må här

omnämnas följande. I fråga om tullsystemets inverkan på jordbrukarnas

ekonomi har kommittén (sid. 104 o. följ.) sökt uträkna dels jordbruksproduktionens

belastning genom tullarna å maskiner och förnödenheter, använda

vid jordbruksdriften, samt å byggnadsmaterial, dels tullbelastningen å jordbrukarnas

konsumtionsvaror samt dels värdet av den jordbrukarna tillflytande

inkomsten till följd av tullarna å brödsäd. Med stöd av sålunda utförda

beräkningar har kommittén funnit sig kunna antaga (sid. 108, 109), att tullsystemet

medfört fördelar för brukare av större och medelstora jordbruk i Sydsverige

(med gårdar ned till 30 hektar) och för brukare av större jordbruk i

Mellansverige (med gårdar över 100 hektar), medan för samtliga övriga jordbrukare

bördan av tullsystemet övervägt fördelarna och detta i starkt växande

progression, ju mindre brukningsdelarna varit. För brukare av de minsta

brukningsdelarna, 1—2 hektar, beräknas tullbördan ha uppgått till närmare

70 kronor per hektar i genomsnitt. En beräkning av totalbeloppet av nettotullbördan

för landets jordbrukare i deras förenade egenskap av producenter

och konsumenter har givit ett årligt belopp av omkring 36 miljoner kronor.

Beträffande tullsystemets inverkan på industrien har kommittén (sid. 109 o.

följ.) visserligen ansett en sådan beräkning som den rörande jordbruket utförda

icke kunna åstadkommas, men på grund av verkställda kalkyler har kommittén

dock funnit sig kunna framlägga siffror, vilka betecknats såsom ägnade att giva

en fingervisning rörande storleken av de belopp, med vilka man i nu ifrågavarande

hänseende hade att räkna. Sålunda har kommittén ansett den inkomst,

som industritullarna bereda industrien, kunna uppskattas till, för år, mera

än 100 miljoner kronor eller, närmare bestämt, till något belopp mellan 100

och 125 miljoner kronor samt beräknat industriens tullbelastning, härrörande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

3

från den fördyring av anläggningar, maskiner och arbetskraft, som tullarna

"medföra, till 33.2 miljoner kronor årligen. Om de sålunda framkomna siffrorna,

jämförda med det förut anförda beloppet, 36 miljoner kronor, för nettobelastningen

å jordbrukarna, har kommittén uttalat, att desamma, bur osäkra

kalkylerna än kunde vara, gåve vid handen, att, vid jämförelse mellan tullsystemets

betydelse för jordbruket och för industrien i dess helhet, en avgjord

övervikt borde falla på den senare.

Det resultat, till vilket kommittén i nu berörda ämne kommit, giver otvetydigt

vid handen, att den åsyftade jämvikten mellan tullskyddet för jordbruket

och tullskyddet för industrien icke blivit förverkligad i det gällande

tullsystemet, utan att detta fastmera skänker industrien en utpräglad företrädesställning.

Härmed har ett starkt ytterligare skäl tillkommit för den

ståndpunkt, som bevillningsutskottet och riksdagen, såsom ovan erinrats,

tidigare intagit till förslag om upphävande av spannmålstullarna. I överensstämmelse

härmed hyser utskottet alltjämt den uppfattningen, att förslag

härom eller överhuvud någon fråga om avsevärd och bestående minskning

av det tullskydd, jordbruket åtnjuter, icke bör upptagas till övervägande utan

samband med frågan om revision av det tullskydd, som tillkommer industrien.

Av sålunda anförda skäl får utskottet hemställa,

att motionerna II: 2 av herr Herou in. 11. och II: 157

av herrar Månsson i Hagaström och Lövgren i Nyborg,

om upphävande av spannmålstullarna, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune, Boman, Pers, Bärg,

Borell*, Johan Bergman Månsson i Hagaström, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta,

Johansson i Kullersta, Olsson i Golwasta, Bengtsson i Kullen *, Lövgren i Nyborg,

Björnsson, Alexis Björkman*, Olsson i Gävle och Johansson i Krogstorp.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 5.

Reservationer:

av herrar Månsson i Hagaström, Lövgren i Nyborg och Olsson i Gävle,

vilka yrkat,

att riksdagen måtte

besluta att från och med 1 juli 1925 upphäva tullsatserna å spannmål,

omalen och malen, till följd varav rubrikerna 74—79 i tulltaxan

skulle erhålla följande ändrade lydelse:

Spannmål:

Omalen:

74, råg, vete och korn, ävensom ärter och bönor, tjänliga till människoföda,

fria.

75, havre, ävensom vicker, sojabönor samt andra ärter och bönor, ej

till nästföregående rubrik hänförliga, fria.

76, malt, även krossat, fritt.

77, majs, fri.

78, andra slag, fria.

Malen:

79 a, gryn av havre, fria.

79 b, gryn, andra slag, mjöl alla slag, ävensom mjöl av arrowrot

och andra vegetabilier, ej till annan rubrik hänförliga, fria;

av herrar Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Borell, Jönsson

i Boa, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen och Johansson i Krogstorp,

mot utskottets motivering; samt

av herr Bärg, mot viss del av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.