Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tillfällig tullfrihet å vissa slag av spannmål m. m.

1925-02-19 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:6, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tillfällig tullfrihet å vissa slag av spannmål m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1925 kl. ’/I 2 3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner om

tillfällig tullfrihet å vissa slag av spannmål m. m.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 119

i första kammaren av herr Örne m. fl. och nr 159 i andra kammaren av

herrar Vennerström och Johansson i Uppmälby, har hemställts, »att riksdagen

måtte besluta:

a) tullfrihet intill den 1 augusti 1925 å spannmål, omalen, råg och vete;

h) lämplig jämkning i kvarnskyddet för mjöl av råg och vete; samt

c) restitution av tullen å vid tullfrihetens ikraftträdande inom landet

befintlig importerad och förtullad omalen spannmål — råg och vete —

samt av sådan spannmål vid svenska kvarnar framställt mjöl, resp. efterbeskattning

av vid tullfrihetens upphörande inom landet befintlig importerad

spannmål och mjöl av utländsk spannmål».

I den till stöd för yrkandet anförda motiveringen hava motionärerna till

en början framhållit, hurusom under senare år vid riksdagens behandling

av skyddstullsfrågor den grundsatsen varit vägledande, att några väsentliga

ändringar i gällande tullsatser, vare sig för industri eller jordbruk,

icke borde vidtagas i annan ordning än i samband med en genomgripande

förändring av Sveriges handelspolitik. Därefter hava motionärerna

uttalat sig för en fortsatt tillämpning i stort sett av nämnda grundsats,

men framhållit, att detta icke hehövde innebära krav på bibehållandet

av en tullsats, vilkens karaktär på grund av särskilda förhållanden ändrats

så, att tullen från att vara en skyddstull blivit en finanstull. I ett dylikt

fall behövde man nämligen icke befara, att en ändring av tullsatsen

skulle medföra någon inre rubbning av förhållandet mellan olika områden

av det ekonomiska livet, och man kunde därför behandla tullsatsen uteslutande

från statsfinansiella och sociala synpunkter. Efter dessa principiella

uttalanden hava motionärerna, med erinran om den år 1924 kvantitativt

felslagna svenska brödspannmålsskörden, framhållit, att, då till

följd av skördens otillräcklighet endast små kvantiteter av densamma för

närvarande funnes i marknaden och jordbrukarna själva nödgades i vida

större utsträckning än under normala år för eget behov inköpa spannmål

och produkter därav, tullen å brödspannmål måste anses hava övergått

Motionerna.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

Utskottet.

från skyddstull till finanstull. Då denna finanstull hårt tryckte olika

samhällsgrupper, vore det fullt motiverat att upphäva densamma under

tiden intill nästa svenska skörd. Därav komme i nuvarande läge de

svenska spannmålsproducenterna i stort sett icke att lida något men utan

tvärtom liksom övriga medborgare att draga fördel.

I frågan, huruvida det statsfinansiella läget medgåve spannmålstullens

upphävande under den avsedda delen av innevarande år, hava motionärerna

uttalat den uppfattningen, att den stora spannmålsimporten under

den gångna delen av hudgetåret kunde antagas hava säkerställt den för

budgetåret beräknade inkomsten av denna tull. Beträffande de svårigheter,

som äro förenade med kortvariga ändringar i tulltaxan, hava motionärerna

anfört, att desamma syntes kunna i detta fall lösas genom anordning av

dels tullrestitution vid tullfrihetens ikraftträdande och dels efterbeskattning

vid tullfrihetens upphörande. Motionen innehåller, som nämnts, yrkande

även om jämkning i kvarnskyddet för mjöl. Rörande det belopp, till vilket

mjöltullen, vid bifall till yrkandet i fråga om tullfrihet för spannmål,

borde sänkas, hava motionärerna överlämnat åt bevillningsutskottet att

avgiva förslag.

Bevillningsutskottet har i sitt denna dag avgivna betänkande, nr 5,

i anledning av väckta motioner om spannmålstullarnas definitiva upphävande,

på anförda skäl uttalat, att frågan härom icke borde upptagas

till övervägande utan samband med frågan om revision av det tullskydd,

som industrien åtnjuter. Den sålunda uttryckta ståndpunkten

vilar, såsom av motiveringen för densamma framgår, på uppfattningen

om det gällande tullsystemets uppgift att innebära en avvägning av jordbrukets

och industriens intressen i fråga om tullskydd. Kan det nu påvisas,

att de hos jordbrukarna inneliggande lagren av spannmål för närvarande

äro så obetydliga som motionärerna antagit, måste jordbrukarintresset

av spannmålstullarnas bibehållande under den i motionen för

deras suspenderande avsedda tiden vara väsentligen avlägsnat. I ett dylikt

läge har det synts utskottet uppenbart, att principen om sambandet mellan

frågorna om spannmålstullarna och om industritullarna saknar tillämpning.

Då utskottet från nu angivna utgångspunkt haft att överväga det föreliggande

förslaget, har utskottet till eu början funnit, att med hänsyn till

det ekonomiska betryck, under vilket större delen av vårt folk för närvarande

lever, det vore i hög grad önskvärt, att åtgärder kunde vidtagas,

som vore ägnade att motverka levnadskostnadernas stegring, i

vilket hänseende en suspension av spannmålstullarna borde kunna förväntas

bliva av betydelse.

För att utskottet skulle kunna förorda en dylik åtgärd, fordras emellertid

icke blott, att den förutsättning kan påvisas vara förhanden, från

vilken motionärerna i första hand hava utgått, att nämligen endast obetydliga

lager av spannmål finnas inneliggande hos jordbrukarna, utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr li. 7

även att det statsfinansiella läget kali anses medgiva den inkomstminskning,

som tullsuspensionen skulle medföra. Därjämte måste utskottet för

ett tillstyrkande uppställa fordran, att förhållandena vid den kortvariga

tullfrihetens ikraftträdande och upphörande kunna på ett tillfredsställande

sätt ordnas.

I nu berörda hänseenden har utskottet föranstaltat om erforderliga utredningar,

varjämte utskottet låtit införskaffa och sammanställa statistiska

uppgifter, ägnade att belysa den föreliggande frågan.

Angående mängden av hos jordbrukarna inneliggande lager bär Sveriges

allmänna lantbrukssällskap ställt till utskottets förfogande uppgifter från ett

antal hushållningssällskap i södra Sverige. Dessa uppgifter, vilka omfatta

endast till avsalu avsedda lager samt angivits vara ofullständiga, utvisa för

Gotlands län, Kalmar läns södra landstingsområde, Malmöhus och Hallands

län sammanlagt 7,156 ton vete och 1,905 ton råg samt för Kristianstads län

2,000 å 3,000 ton vete och råg, uppgifter vilka synas ägnade att stödja den

uppfattning, åt vilken motionärerna givit uttryck.

Av utskottet införskaffade statistiska uppgifter avse:

arealens fördelning efter ägoslag samt åkerjordens användning och skörd

inom olika länder åren 1921—1924 enligt internationella lantbruksinstitutets

i Rom publikationer;

areal och skörd av vete och råg inom de olika världsdelarna åren 1920—

1924 enligt internationella lantbruksinstitutets i Rom publikationer;

skörd och förbrukning av vete och råg i Sverige under åren 1906—1923;

Sveriges införsel av vete och råg åren 1896—1913 samt 1922—1924;

tullinkomsten i Sverige å vete och råg åren 1922—1924, för år 1924 fördelad

månadsvis; samt

detaljpriserna i Sverige å vete- och rågmjöl under tiden oktober 1924—

januari 1925 enligt socialstyrelsens prisstatistik.

Därjämte hava till utskottet överlämnats uppgifter dels från Svenska kvarnföreningen

angående den kvantitet svenskt vete och svensk råg av 1924 års

skörd, som till föreningen anslutna kvarnar inköpt intill den 24 januari

1925, ävensom angående priset ej mindre å vissa utländska spannmålssorter

under tiden 1 september 1924—31 januari 1925 än även å kvarnföreningens

partipriser å vete- och rågmjöl under tiden september—december 1924, dels

ock från kvarnaktiebolaget Tre Kronor angående kooperativa förbundets

inköp av svenskt vete och svensk råg av 1924 års skörd intill den 2 februari 1925.

I grundlagsenlig ordning har utskottet i anledning av motionerna begärt

generaltullstyrelsens yttrande med förslag till bestämmelser rörande sådan

tullrestitution vid tullfrihetens ikraftträdande, som avsåges i punkten c) av

motionärernas hemställan. Utredning rörande frågan om efterbeskattning

och uppgörande av författningsförslag i ämnet har utskottet, efter samråd

med finansdepartementet, avsett att låta verkställa genom särskilt tillkallad

sakkunnig.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6.

Från nämnda departement har utskottet även begärt uppgifter rörande

utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår, i den mån dylika uppgifter

redan nu kunde lämnas.

Med anledning härav har tillfälle beretts utskottet att taga del av en i

departementet i början av innevarande februari månad verkställd approximativ

överslagsberäkning rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1924

—1925. Från finansdepartementets sida har betonats, att en så tidigt som 5

månader före budgetårets utgång verkställd beräkning av budgetutfallet måste

bliva ytterst approximativ. Av sådan anledning bar det icke ansetts lämpligt

att befordra beräkningen till trycket, utan inskränker sig utskottet till att

ur densamma återgiva följande. Under det att tidigare förmodats, att det

löpande budgetåret skulle komma att lämna ett relativt stort överskott, utvisar

beräkningen ett överskott, som är synnerligen obetydligt. Förande

orsakerna härtill finner man i huvudsak dels å utgiftssidan brister under

flertalet huvudtitlar, bland annat en av mul- och klövsjukan föranledd brist

av 8 å 9 miljoner kronor, och dels å inkomstsidan, att vissa affärsdrivande

verk komma att lämna mindre överskott än som upptagits i riksstaten,

varigenom dessa verk utvisa i jämförelse med den i riksstaten beräknade

inkomsten ett underskott av omkring 9 miljoner kronor.

Bevillningsutskottet har ovan såsom en av förutsättningarna för att utskottet

skulle kunna tillstyrka det föreliggande förslaget angivit, att det statslinansiella

läget kunde anses medgiva den inkomstminskning som tullsuspensionen

måste föranleda. Såvitt av ovan omnämnda, av utskottet införskaffade

sammanställning månadsvis av inkomsterna av spannmåls- och mjöltullarna

för år 1924 kan bedömas, skulle denna inkomstminskning kunna uppskattas

till ett belopp av omkring 8 miljoner kronor. I varje fall måste det

röra sig om ett belopp, för vars täckning genom överskott å budgeten

de tillgängliga kalkylerna icke giva det ringaste stöd. Härmed är givet, att

den nyssberörda förutsättningen i det statsfinansiella läget icke kan anses

föreligga.

Denna omständighet har varit för utskottet avgörande. Om än det vill

synas, som om de hos jordbrukarna inneliggande lagren skulle kunna antagas

vara så pass obetydliga, att något större skyddsintresse av spannmålstullarnas

bibehållande under tiden intill dess nästa skörd kommer i marknaden knappast

kan anses föreligga, finner sig utskottet sålunda av statsfinansiella skäl förhindrat

att tillstyrka bifall till de föreliggande motionerna.

Sedan utskottet intagit denna ståndpunkt i frågan, har utskottet avstått

från att fullfölja eller låta fullfölja utredningarna om tullrestitution och efterbeskattning.

Beträffande dessa frågor har utskottet endast velat anföra, att

utskottet vid förberedande överläggning kommit till den uppfattningen, att

eu lösning av desamma erbjuder mycket stora svårigheter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 6. 9

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:119 av herr örne in. fl.

och II: 159 av herrar Vennerström och Johansson i Uppmälby,

om tillfällig tullfrihet å vissa slag av spannmål

m. m., icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Rune, Örne, Boman, Pers,

Boren*, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson i Kullersta, Lithander, Hedlund

i Östersund*, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen*, Lövgren i Nyborg, Björnsson,

Carlsson i Gävle, Åström och Olsson i Gävle.

*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservation

av herrar Lövgren i Nyborg, Åström och Olsson i Gävle, mot vissa delar

av motiveringen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.