Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner med förslag till förordning angående utförselbevis för råg och vete.

1925-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1925:7, Betänkande, i anledning av väckta motioner med förslag till förordning angående utförselbevis för råg och vete.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

11

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1925 kl. ‘/i3 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

med förslag till förordning angående utförselbevis för råg

och vete.

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 115 i

första kammaren av lierr Alexander Nilsson m. fl. och nr 155 i andra

kammaren av herr Westman m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte

antaga såsom bilaga till motionerna fogat förslag till förordning angående

utförselbevis för råg och vete av följande lydelse:

Förslag

till

förordning angående utförselbevis för råg och vete.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Den, som av omalen råg eller omalet vete, varöver han utan hinder av

tullverket kan inom riket fritt förfoga, på en gång till utförsel angiver och

med en och samma lägenhet sjöledes eller på järnväg utför sammanlagt

eller av någotdera slaget minst 500 kilogram, äger, såvida den utförda

varan skäligen kan anses marknadsgill, av vederbörande tullmyndighet erhålla

bevis om utförseln, med angivande tillika av det tullbelopp, som

skolat utgå vid införsel av sådan vara till enahanda myckenhet.

Utförsel till svensk frihamn berättigar icke till erhållande av utförselbevis.

§ 2.

Innehavare av utförselbevis vare berättigad att, inom sex månader från

det angivningen till utförsel ägt rum, mot bevisets återställande

antingen utan tullavgifts erläggande införa omalen eller malen råg eller

omalet eller malet vete till så stor myckenhet, att den tull, som enligt

tulltaxan skolat därå belöpa, är lika med det i utförselbeviset angivna tullbeloppet,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

eller, i den män för varor, som nu sagts, inom förenämnda tid av sex

månader influtna tullavgifter, efter avdrag av] två procent, därtill lämna

tillgång, hos generaltullstyrelsen utbekomma sagda belopp med avdrag pv

två procent.

§ 3.

Av Konungen meddelas närmare föreskrifter rörande utfärdande av utförselbevis

samt författningens tillämpning i övrigt.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 1925 och gäller till och

med den 31 juli 1927.

Beträffande motiveringen för detta förslag får utskottet hänvisa till motionerna.

Frågan om utförselbevis för råg och vete har senast, varit föremål för

riksdagens prövning år 1924, då Kungl. Maj:t genom proposition nr 56 för

riksdagen framlade ett förslag, som utom i fråga om bestämmelsernas giltighetstid

hade enahanda innehåll som det ovan intagna förslaget. Kungl.

Maj ds nämnda proposition avsåg en permanent anordning med utförselbevis,

under det att det nu föreliggande förslaget avser en provisorisk dylik anordning

för tiden 1 augusti 1925—31 juli 1927.

1924 års bevillningsutskott hemställde i sitt i anledning av propositionen

avgivna betänkande, nr 23, att propositionen icke måtte föranleda någon

liksdagens åtgärd, vilken hemställan bifölls av båda kamrarna. Ett reservationsvis

framställt yrkande om en provisorisk anordning med utförselbevis,

gällande två år, vann icke heller riksdagens bifall. Ur den av utskottet

anförda utförliga motiveringen må här erinras om följande.

Utskottet framhöll till en början, att förslaget om utförselbevis för råg

och vete i främsta rummet avsåge att få till stånd konkurrens med kvarnarna

om den svenska brödsäden och att därigenom höja priserna på densamma.

Vidare anförde utskottet, att utförselbevisen skulle, i den mån de kunde

komma till användning, få karaktär av exportpremier, samt framhöll åtskilliga

stora brister, med vilka deras tillämpning måste vara förenad.

Utförselbevisen vore sålunda ägnade att i främsta rummet gynna de trakter

av landet, där spannmålspriserna redan utan utförselbevis vore högst, samt

ett relativt fåtal av landets jordbrukare. Utförselbevisen skulle vidare

verka fördyrande på de enklare och billigare vetemjölssorterna samt på

allt rågmjöl utan att höja priserna på de högsta kvaliteterna vetemjöl,

varigenom utförselbevisen skulle befrämja den rådande tendensen att an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7. 13

vända det dyrare amerikanska vetemjölet i stället för det i näringsvärde

likställda, av svenskt vete framställda mjölet. Huvudparten av utskottets

utredning gick emellertid ut på att påvisa, att utförselbevisen i själva

verket icke skulle vara i stånd att skapa den konkurrens med kvarnarna

som åsyftats.

Utskottet yttrade sig jämväl om utförselbevisens berättigande ur

nationalekonomisk synpunkt samt framhöll därvid, att i Tyska riket, där

ett system med utförselbevis tillämpats, dessa varit av geografiska skäl

motiverade, men att sådana skäl för Sveriges vidkommande icke förefunnes.

Då den export, som utförselbevisen vore avsedda att framkalla,

icke heller eljest syntes hava några särskilda nationalekonomiska skäl för

sig, framstode det för utskottet såsom en, nationalekonomiskt sett, oklok

åtgärd att exportera en nödvändighetsvara, som landet producerade i otillräcklig

mängd för eget behov, allrahelst som det pris de exporterade varorna

betingade, skulle minskas med transportkostnaderna samtidigt som

importvarornas pris skulle ökas med motsvarande kostnader.

Under åberopande av vad bevillningsutskottet vid 1924 års riksdag sålunda

och i övrigt anfört i detta ämne samt då, sedan nämnda riksdag

intagit ställning till frågan, några nya skäl för införande av utförselbevis

för råg och vete icke tillkommit, får utskottet hemställa,

att förevarande motioner, 1:115 av herr Alexander

Nilsson m. fl. och II: 155 av herr Westman m. fl., med

förslag till förordning angående utförselbevis för råg

och vete, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1925.

På bevillningsutskottets vägnar:

ERIK RÖING.

Närvarande: herrar Röing, Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Pers, Bärg, Boren*,

Johan Bergman, Månsson i Hagaström, Jönsson i Boa, Olsson i Ramsta, Johansson

i Kullersta, Lithander, Olsson i Golvvasta, Bengtsson i Kullen*, Lövgren i

Nyborg, Björnsson, Johansson i Hornsberg*, Alexis Björkman* och Björklund*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 7.

Reservationer:

av herrar Wohlin, Johan Nilsson i Kristianstad, Boman, Borell, Jönsson

i Boa, Lithander, Olsson i Golvvasta och Bengtsson i Kullen, vilka ansett,

att utskottet bort tillstyrka bifall till de i ämnet avgivna motionerna; samt

av herr Olsson i Ramsta, som anfört:

»Då jag biträtt det beslut, till vilket utskottet kommit, har det icke varit

av principiella betänkligheter mot antagandet av förordning angående utförselbevis

för råg och vete, utan därför att jag för närvarande anser en

sådan åtgärd ej vara erforderlig.

Man bör enligt mitt förmenande först avvakta resultatet av lagen om

belåning av spannmål för att se, vad inverkan detta belåningsinstitut kan

hava på prisbildningen på den svenska spannmålsmarknaden, innan man

ånyo upptager frågan om utförselbevis för råg och vete.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.