Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pensioner eller understöd åt visso i riksdagens tjänst anställda befattningshavare samt änkor efter sådana befattningshavare. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade motioner angående pensioner eller understöd åt vissa hos riksdagen anställda befattningshavare samt änkor efter sådana befattningshavare. l:o.

1925-03-03 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:19, Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pensioner eller understöd åt visso i riksdagens tjänst anställda befattningshavare samt änkor efter sådana befattningshavare. Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet hänvisade motioner angående pensioner eller understöd åt vissa hos riksdagen anställda befattningshavare samt änkor efter sådana befattningshavare. l:o.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

1

Nr 19.

Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1925 kl. 3 e. in.

Utlåtande, i anledning av väckta motioner om pensioner eller understöd

åt visso i riksdagens tjänst anställda befattningshavare

samt änkor efter sådana befattningshavare.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade motioner angående pensioner eller understöd åt vissa

hos riksdagen anställda befattningshavare samt änkor efter sådana befattningshavare.

l:o.

I en inom första kammaren av herr Clason jämte tre av kammarens

övriga ledamöter väckt motion nr 67 har hemställts, »att riksdagen må besluta,

att till en var av notarierna i första kammarens kansli A. Göransson

och friherre O. T. Hermelin må från och med månaden efter den, då han

upphör att uppbära arvode i riksdagens tjänst, få såsom årlig pension

under hans återstående livstid utgå från riksgäldskontoret ett belopp av

1,800 kronor, att påföras förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus».

Till stöd för detta förslag har i motionen erinrats, att riksdagen tidigare

i vissa fall beviljat pensioner åt befattningshavare, som under en lång

följd av år varit anställda hos riksdagen.

Härefter anföra motionärerna följande:

»Nu föreligga åter fall, då riksdagen synes böra tilldela pension åt två

befattningshavare, som under en mycket lång följd av år troget tjänat densamma.

Det gäller denna gång två notarier i första kammarens kansli.

Den ene, f. d. sekreteraren i arméförvaltningen Axel Göransson, som är

född den 14 januari 1854 och alltså fyllt 71 år, antogs till kanslist hos första

kammaren 1886 och blev notarie (stenograf) därstädes 1887 samt har alltsedan

dess tjänstgjort såsom sådan. Med innevarande riksdag har han varit

i riksdagens tjänst under fyrtio år och under 47 lagtima eller urtima riksdagar.

Han åtnjuter sedan 1921 pension från statskontoret å 4,600 kronor

jämte dyrtidstillägg.

Den andre, kanslisekreteraren friherre Olof Tryggve Hermelin, som är

född den 3 augusti 1856 och således i år fyller 69 år, blev kanslist hos

första kammaren 1883 och notarie (stenograf) 1885 samt tjänstgör alltjämt

såsom sådan. Hans tjänstår uppgå alltså, med innevarande riksdag, till

fyrtiotre, riksdagarnas antal till femtio. Vid 1922 års riksdag erhöll han

såsom amanuens i försvarsdepartementet pension av 1,350 kronor jämte dyrtidstillägg.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 14 höft. iNr 19 20.) 1

Ang.

pensioner åt

stenograf erna

friherre O. T.

Hermelin och

A. Göransson.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

Den tjänstgöring kamrarnas stenografer hava att fullgöra är, som bekant,

både fysiskt och psykiskt i hög grad krävande och ansträngande. Båda ha

utfört den med plikttrohet, skicklighet och noggrannhet. Att ett arbete av

denna art vid den ålder de numera uppnått hotar att bliva för ansträngande,

är emellertid självfallet. Likasom i de föregående ovan relaterade fallen

synes oss erkänsla och billighet kräva, att de få i form av pension mottaga

ett uttryck av riksdagens uppskattning av deras långvariga och plikttrogna

arbete.

Notariearvodet i kamrarna är dagarvode, vars slutsumma för riksdag

alltså i någon mån betingas av riksdagens längd. Det har under de tre

senaste riksdagarna uppgått för vardera till i medeltal 2,736 kronor per år,

dyrtidstillägg oberäknat. Om pensionsbeloppet sättes till två tredjedelar av

arvodet, skulle det uppå till 1,800 per år. Vi finna ett sådant belopp skäligt,

och vilja alltså föreslå detta. Tillika synes det oss lämpligt, att det

får för var och en av dem utgå såsom årlig pension från och med månaden

näst efter den, under vilken han upphör att uppbära arvode i riksdagens

tjänst.»

Den hos riksdagen, dess kamrar och utskott samt kansli anlitade personalen

innehar såsom bekant icke fast anställning utan antages i mån av

behov tillfälligt för varje riksdag. I stor utsträckning bestrides ifrågavarande

arbete av statstjänstemän, vilka vid sidan av och med tillfällig

ledighet från sin statstjänst åtaga sig anställningen hos riksdagen mot

en ersättning, som i allmänhet torde överstiga avlöningen vid innehavande

statsbefattning. Att en även under längre tid innehavd anställning i

riksdagens tjänst i och för sig skulle kunna anses berättiga till erhållande

av särskild pensionsförmån bör under sådana förhållanden av principiella

skäl icke ifrågakomma. Utskottet måste därför ställa sig i hög

grad betänksamt mot varje förslag, som kan vara ägnat att medföra prejudicerande

verkan i sådan riktning. I de enstaka fall, då riksdagen

tidigare beviljat pensioner åt befattningshavare, som under lång tid innehaft

anställning hos riksdagen, torde anledningen därtill enligt utskottets

förmenande närmast vara att söka antingen i att befattningshavarens

verksamhet ansetts hava varit av särskild betydelse för riksdagens arbete

eller att befattningshavaren funnits vara i behov av något understöd.

Då utskottet haft att från de utgångspunkter, som här antytts, bedöma

det i förevarande motion väckta förslaget, har utskottet funnit sig icke

kunna tillstyrka, att särskild pension på grund av riksdagstjänstgöringen

skulle beredas notarien Göransson, vilken, såsom i motionen uppgivits, i

egenskap av f. d. sekreterare i arméförvaltningen uppbär pension från

statsverket till belopp av 4,600 kronor årligen förutom dyrtidstillägg.

Vidkommande härefter förslaget om pension åt notarien friherre Hermelin

åtnjuter denne, såsom i motionen antytts, i egenskap av f. d. amanuens

i försvarsdepartementet enligt medgivande av 1922 års riksdag en årlig

pension av 1,350 kronor förutom pensions- och dyrtidstillägg. Med hänsyn

till den jämförelsevis ringa pensionsförmån, som sålunda tillkommer

friherre Hermelin, har utskottet funnit sig böra förorda, att denne på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19. 3

grund av sin långvariga anställning hos riksdagen tillerkännes ett årligt

understöd under sin återstående livstid. Detta understöd synes skäligen

böra bestämmas till 1,400 kronor eller samma belopp, som av 1923 års

riksdag beviljats f. d. registratorn i första kammarens kansli W. Geete.

Understödet torde, i anslutning till vad tidigare i liknande fall ägt rum,

böra anvisas från förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt

kostnader för riksdagens hus och utgå från och med kalenderåret näst

efter det, varunder friherre Hermelin sista gången tjänstgör hos riksdagen.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

a) att riksdagen, i anledning av förevarande motion

I: 67, må medgiva, att till notarien i första kammarens

kansli, kanslisekreteraren friherre Olof Tryggve Hermelin

må från och med kalenderåret näst efter det, varunder

han sista gången tjänstgör hos riksdagen, under

hans återstående livstid av förslagsanslaget till riksdagsoch

revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus

utgå ett årligt understöd av ettusen fyrahundra kronor;

samt

b) att förenämnda motion I: 67 i övrigt icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o.

I en inom första kammaren väckt motion nr 1 har herr von Geijer hemställt,

»att riksdagen måtte bevilja kanslirådet O. E. Paulis änka Hilma

Vilhelmina Pauli ett understöd av 600 kronor årligen att från riksgäldskontoret

utgå under hennes återstående livstid».

I motiveringen har anförts, bland annat, följande:

»Kanslirådet Pauli, som avled i januari 1910, hade under en mycket lång

tid innehaft anställning vid riksdagens tryckeriexpedition. Han tjänstgjorde

nämligen därstädes år 1867 såsom motläsare och under aren 1868 1880 så
som

korrekturläsare. Efter ett uppehåll av fem år (1881—188a), varunder

Pauli ej innehade någon anställning vid tryckeriexpeditionen, antogs han år

1886 till exDeditionens föreståndare och innehade sedermera denna befattning

till slutet av 1909 års riksdag. Sammanlagt har Pauli således tjänstgjort

hos riksdagen under en tid av ej mindre än 38 år. ^ Den avlöning,

han senast åtnjöt i egenskap av tryckeriexpeditionens föreståndare, uppgick

till 15 kronor om dagen eller omkring 450 kronor för månad.

Bouppteckningen efter kanslirådet Pauli utvisade en behållning av 2,730

kronor. Den pension, änkefru Pauli uppbär efter honom, uppgår till 720

kronor årligen jämte dyrtidstillägg därå, vilket för år 1923 utgjorde 440 kronor.

Därjämte har hon några gånger erhållit ett tillfälligt understöd av

200 kronor från Frimurareorden; detta har dock ej utgått regelbundet för

varje år. Utöver de nu angivna beloppen har fru Pauli, som uppnått en

ålder av 75 år, ej någon inkomst eller utsikt att från annat håll erhålla

sådan. I sitt äktenskap hade makarna Pauli en son, som för närvarande

Ang.

årligt understöd

åt

hav stil adel

O. E Paulis

änka.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Ang.

ärligt understöd

å vaktmästaren

J.

A. Alanieltes

änka.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

tjänstgör såsom korrekturläsare vid riksdagens tryckeriexpedition men eljest

icke har någon stadigvarande anställning. Sonens ekonomiska ställning är

sådan, att han ej kan bidraga till moderns uppehälle. Ej heller kan dylikt

bidrag påräknas från andra anhöriga till henne.»

Beträffande vissa vid motionen fogade bilagor får utskottet hänvisa till

densamma.

Då kanslirådet Paulis anställning hos riksdagen icke varit av den art, att

den skulle hava för honom själv kunnat grunda rätt till pension, och i betraktande

av den långa tid — omkring 16 år — som förflutit, sedan han

lämnat denna anställning, har utskottet funnit sig icke böra förorda, att på

grund av berörda anställning pension eller understöd skulle tilldelas hans

änka, vilken för övrigt, på sätt i motionen omnämnts, åtnjuter henne författningsenligt

tillkommande pension i anledning av mannens statstjänst.

Utskottet anser sig alltså böra avstyrka bifall till motionärens förslag och

hemställer,

att förevarande motion 1:1 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

3:o.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren under

nr 29 av herrar von Geijer och Rune och den andra inom andra kammaren

under nr 30 av herrar af Ekenstam och Hagman, har hemställts,

att riksdagen måtte besluta, »att till J. A. Maniettes änka Emma Matilda

Maniette, född Olsson, måtte från och med den 1 februari 1925 under

hennes återstående livstid, så länge hon förbliver ogift, utgå ett årligt

understöd av 500 kronor».

I motionen anföres bland annat:

»Den 6 januari innevarande år avled vaktmästaren J. A. Maniette. Maniette

har allt sedan 1882 eller sammanlagt 43 år haft anställning vid riksdagens

tryckeriexpedition som vaktmästare samt under de tider riksdagen eller kyrkomöte

icke varit samlade bestritt ordinarie tjänst dels som vaktmästare och

förste vaktmästare i civildepartementet, dels, efter departementalreformens

genomförande, som förste expeditionsvakt i socialdepartementet. Från sistnämnda

befattning erhöll han den 1 mars 1923 efter uppnådd pensionsålder

avsked med pension.

. Efterlevande äro hustrun Emma Matilda Maniette, född Olsson, samt en

till myndig ålder kommen son.

Hustrun, som är född den 4 november 1860, är berättigad till en årlig

pension från civilstatens änke- och pupillkassa av 200 kronor. Sonen kar

haft anställning vid statens järnvägsbyggnader i Norrland och vid Tomteboda,

men är för närvarande utan fast arbete.

Enligt inhämtade upplysningar finnes ingen nämnvärd behållning i boet.»

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 19.

5

Att riksdagen på grund av den anställning av tillfällig natur, som

vaktmästaren Maniotte — låt vara under en lång följd av år — vid sidan

av sin ordinarie statstjänst innehaft i riksdagens tryckeriexpedition, skulle

boreda särskild pensionsförmån åt hans änka, anser sig utskottet av principiella

skäl icke kunna tillstyrka. Emellertid har utskottet funnit sig

höra förorda, att änkan Maniette i betraktande av hennes svaga ekonomiska

ställning och med anledning av mannens långvariga anställning

i riksdagens tjänst må, i likhet med vad under senare år i några fall medgivits

beträffande änkor efter avlidna vaktmästare i riksdagens tjänst,

tilldelas en gratifikation en gång för alla; och synes denna gratifikation

höra bestämmas till samma belopp, som beviljats i nyssnämnda fall eller

1,000 kronor, att utgå från förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

samt kostnader för riksdagens hus.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motioner

1:29 och II: 30, må åt vaktmästaren hos riksdagens

tryckeriexpedition J. A. Maniettes änka Emma Matilda

Maniette, född Olsson, såsom gratifikation anvisa ett

belopp av ettusen kronor, att utgå av förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader

för riksdagens hus.

Stockholm den 3 mars 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Lindley, Johansson i Friggeråker, Pettersson i Olovstorp,

Dalberg, Berge, Andersson i Hägelåkra och Lindgren; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg. Backlund, Olsson i Berg. Lavin,

Rgberg, Kloo, Johansson i Kdsbyn och Ernfors.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.