Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 34

1925-04-17 · 23 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 22 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:34, Bankoutskottets utlåtande Nr 34

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1925 kl. 2 e- m.

Utlåtande, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln,

innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna.

Bankoutskottet får härmed avgiva utlåtande över nedannämnda till utskottet

hänvisade framställningar rörande elfte huvudtiteln.

A. Civila peusionsväsendet.

l:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 109 dnj.

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats- ^g åt*slöjdrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen läraren a.

medgiva, att slöjdläraren i Skara stads skoldistrikt Albert Larsson må — Larsson.

utan hinder av den omständigheten att han först efter den 1 januari 1920

förklarats berättigad till understöd från småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt

— erhålla förhöjning i det honom tillerkända understödet

å 450 kronor årligen med ett belopp, som med 300 kronor överstiger hälften

av detta understöd, eller med 525 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet anförts och då Kungl. Maj:ts utskottet.

förslag står i överensstämmelse med ett förut av riksdagen meddelat beslut

i ett likartat fall, har utskottet ansett sig höra tillstyrka en förhöjning av

det Larsson tillerkända understödet, på sätt bestämmes i övergångsstadgandena

till kap. IV, mom. 2, i reglementet för statens anstalt för pensionering av

folkskollärare m. fl., oaktat han icke före den 1 januari 1920 förklarats berättigad

till understöd.

Den pension, som sålunda skulle komma Larsson till del, är visserligen,

såsom också departementschefen framhåller, ganska obetydlig, särskilt i betraktande

av Larssons långvariga och betydelsefulla verksamhet på slöjdundervisningens

område. Larsson har emellertid icke varit direkt anställd i

statens tjänst, och har utskottet vid sådant förhållande ansett sig icke höra

tillstyrka någon ytterligare åtgärd för beredande åt honom av pension eller

understöd av statsmedel. Det vill emellertid synas, som om Larsson borde

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 sand 27 käft. (Nr 3k.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Ång.

understöd

från statens

anstalt för

pensionering

av förskollärare

m. fl.

åt förra småskollärarinnan

Anna

Dahl.

TJtskotlet.

Ang.

pension åt

dag''dna na

L. F, Svensson

och 0. A.

Runsten.

kunna erhålla någon tilläggspension från den kommun, där han under en

osedvanligt lång tid — omkring 48 år — utövat en gagnande verksamhet.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

2:o) I en till riksdagen den 20 nästlidna mars avlåten proposition nr 195

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förra småskollärarinnan Anna Dahl må av styrelsen för statens

anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. tillerkännas ett årligt understöd

av 600 kronor, att utgå från och med ingången av år 1925.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, att Anna Dahl, som

är född den 6 juli 1872, avlagt småskollärarinneexamen samt tjänstgjort

såsom lärarinna vid småskola eller mindre folkskola under en tid av tillhopa

15 år. På egen begäran erhöll hon på grund av uppkommen nervsjukdom

år 1908 avsked från sin lärarinnebefattning, varefter hon, när hennes

hälsotillstånd det medgivit, uppehållit mera tillfälliga förordnanden såsom

lärarinna under tillhopa något mera än 4 ''/2 år. Sedan sommaren 1919 har

hon på grund av sin sjukdom icke kunnat uppehålla någon tjänst och vårdas

alltsedan den 14 mars 1920 å Växjö hospital.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till de i ärendet åberopade omständigheterna finner även utskottet

det vara billigt, att Anna Dahl berättigas att från statens anstalt

för pensionering av folkskollärare m. fl. uppbära ett årligt understöd, och

har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj:t i

sådant hänseende föreslagit.

Utskottet hemställer alltså,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna

riksdagens bifall.

B. militära pensionsväsendet.

3:o) I en till riksdagen avlåten, den 6 nästlidna mars dagtecknad proposition

nr 117 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att arbetarna vid flottans varv i Karlskrona, förmannen

vid ekipagedepartementet Ludvig Ferdinand Svensson och daglönaren vid

artilleridepartementet Oskar Alfred Runsten må vid avsked ur tjänsten

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

3

komma i åtnjutande av pension utan hinder av att de ej uppnått därtill

berättigande levnadsålder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Svensson är född år 1875 och

Runsten år 1876 samt att de i mera än 25 år från 20 års ålder tjänstgjort

vid flottan och att de för framtiden på grund av sinnessjukdom torde vara

oförmögna till arbete.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har i ett flertal fall medgivit, att pension finge utgå till daglönare

vid marinen, oaktat de icke uppfyllt stadgade villkor beträffande

tjänstetid. Ifrågavarande daglönare kunna visserligen räkna en tjänstetid

av mera än 25 år men hava icke uppnått föreskrivet antal levnadsår. Enligt

avgivna läkarintyg äro de emellertid för framtiden oförmögna till arbete.

Vid sådant förhållande synes billigheten fordra, att de komma i åtnjutande

av den pension, som eljest skulle hava utgått till dem efter uppnådd pensionsålder.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

4:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr

118 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att förre båtsmannen vid Blekinge 6:e kompani Ola

Persson Lindqvist må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan tjugu

år från tjugu års ålder, att utgå från och med augusti månad 1924.

Av statsrådsprotokollet framgår, att Lindqvist, som är född den 26 mars

1868, avskedats ur krigstjänsten den 27 juni 1905 efter en tjänstetid av

20 år 5 månader, därav 17 år 3 månader från 20 års ålder. Han är alltså

icke reglementsenligt berättigad till pension från flottans pensionskassa.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Då Lindqvist tjänat kronan över 20 år, har utskottet i likhet med departementschefen

ansett billigheten bjuda, att, såsom för övrigt tidigare

medgivits i liknande fall, Lindqvist tilldelas pension, såsom om han innehaft

20 tjänstår från 20 års ålder räknat.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

5:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 162

har Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riks
-

Utskottet.

Ang.

pension åt f.

båtsmannen

O. Persson

Lindqvist.

Utskottet.

Ang.

pension åt f.

båtsmannen

N. E. Engman.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Ang.

pensions/örbättring

åt

verkmästarna

K. 0. Sandström

och

G. W. Andersson.

Ang.

ersättning till

värnpliktige

L. P. A ii ssons

moder.

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

dagen medgiva, att förre båtsmannen vid Norrlands 2:a kompani Nils Erik

Engman må tilldelas pension, såsom om han tjänat kronan 20 år från 20

års ålder, att utgå från och med februari månad 1925.

Av handlingarna i ärendet framgår, att Engman, som är född den 20

december 1850, antagits till båtsman den 23 februari 1874 samt avskedats

ur krigstjänsten den 7 maj 1892 efter en tjänstetid av 18 år 2 månader

14 dagar, räknat från 20 års ålder. Han är alltså icke reglementsenligt

berättigad till pension från flottans pensionskassa.

I övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Även utskottet anser billighetsskäl tala för att Engman, såsom tidigare

i likartade fall medgivits, kommer i åtnjutande av pension, såsom om han

innehaft 20 tjänstår från 20 års ålder.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

6:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 130

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att vardera av verkmästarna å månadslönarstat vid flottans varv

i Karlskrona Klas Olof Sandström och Gustaf Wilhelm Andersson må

från och med månaden näst efter den, varunder — efter uppnådda 55 levnadsår

— avgång från tjänsten äger rum, under sin återstående livstid

uppbära årlig pensionsförbättring med 1,155 kronor 60 öre, att utgå från

anslag, som är eller må varda beviljat till pensionsförbättring för viss

personal vid marinen, och i samma ordning som fyllnadspension.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare i liknande fall meddelade

beslut får utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

7:o) I eu till riksdagen avlåten, den 13 nästlidna mars dagtecknad proposition

nr 163 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att till avlidne värnpliktige Lars Peter Nilssons

moder, änkan Carolina Pettersson född Fex, må, utan hinder därav

att Nilssons under militärtjänstgöring ådragna sjukdom medfört döden

först efter det två år förflutit från det sjukdomen blev känd, ur beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond från och med den 1 januari 1925

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

5

utbetalas den livränta, vartill hon eljest kan anses berättigad enligt do

beträffande ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

stadgade grunder.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag, som står i överensstämmelse med av riksdagen Vt,kottet,

tidigare i liknande fall lämnade medgivanden, har icke givit utskottet

anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

♦

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

C. Allmäuna indragningsstaten.

I. Ang. justitiedepartementet.

8:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr åyUgf^nder_

176 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag åt f. valet.

av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att förre vaktkonstapeln Anders Petter Rasks anka.

Johansson Rasks änka Carolina Kristina Rask, född Petersdotter, ma från

och med den 1 mars 1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära

ett årligt understöd av 300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har vid åtskilliga tillfällen beviljat understöd av statsmedel Utskottet.

åt änkor efter avlidna vaktkonstaplar, vilka icke varit delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa. På grund härav vill utskottet förorda, att

sådant understöd beredes även änkan Rask. Emellertid torde detsamma

icke böra bestämmas till högre belopp än som i liknande fall plägat medgivas

eller 240 kronor årligen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, må medgiva, att förre vaktkonstapeln

Anders Petter Johansson Rasks änka Carolina Kristina

Rask, född Petersdotter, må från och med den 1 mars

1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver

i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära ett årligt understöd av tvåhundra

fyrtio kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

II. Ang. utrikesdepartementet.

petition åt ^ en riksdagen den 20 nästlidna mars avlåten proposition nr 166

färre kansli- bar Kungl. Maj:t, med åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för samma dag, under

ninjen i S:t Punkt 6:o) föreslagit riksdagen medgiva, att förre kanslivaktmästaren vid

jetst?aP9 beskiekningen 1 S:t Petersburg Jaan Sarap må från och med den 1 januari

1925 under sin återstående livstid uppbära pension å allmänna indragningsstaten

med ett belopp av 800 kronor, dock att därutöver icke må utgå

pensionstillägg, pensionsförhöjning eller dyrtidstillägg.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Även utskottet anser det vara billigt, att Sarap, vilken under många

år tjänat svenska staten, då hans arbetsförmåga numera på grund av

sjuklighet är för framtiden .väsentligen nedsatt, erhåller något bidrag till

sitt uppehälle i form av pension, och har utskottet icke något att erinra

mot vad Kungl. Maj:t i sådant avseende föreslagit.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts förevarande framställning må av

riksdagen bifallas.

pentifn åt 10:o) 1 punkt 7:0 av ^^nämnda proposition nr 166 har vidare föreslagits,

portvakten att riksdagen må medgiva, att portvakten och kanslivaktmästaren vid be
vaktmästaren

skicknjngen 1 Madrid Pedro Fernandez må från och med dagen näst efter

vid bestick- den, då han kan komma att entledigas från sin ifrågavarande anställning,

nt(lrid Pedro ^nfer ska återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

Femandez. arBs pension av 1,200 kronor, dock att därutöver icke må utgå pensionstillägg,

pensionsförhöjning eller dyrtidstillägg.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet, vartill utskottet

får hänvisa.

På grund av vad i ärendet förekommit anser även utskottet, att Fernandez,

som under 34 år varit anställd vid svenska beskickningen i Madrid

och numera uppnått en ålder av 73 år, bör beredas en årlig pension av

statsmedel, då han lämnar sin anställning. Utskottet har alltså funnit

sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att Kungl. Maj:ts föreliggande framställning må

vinna riksdagens bifall.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

7

III. Ang. försvarsdepartementet.

ll:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 119

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förre hantverkaren vid Norrlands trängkår Per Olof

Johansson må från och med den 1 januari 1925 under sin återstående

livstid uppbära pensionsförbättring till belopp av 742 kronor för år, att

utgå från allmänna indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna

i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring

åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

vid armén och marinen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet åberopats till stöd för ifrågavarande

framställning har utskottet ansett sig böra förorda bifall till

densamma.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts föreliggande

proposition.

Ang.

pensions/örbältring

åt f.

han tverkaren

P. 0. Johans
-

Uiskottet.

12:o) I en till riksdagen den 6 sistlidna mars avlåten proposition nr 120

har Kungl. Maj:t,

Ang

Skantz.

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, förslagit riks- f. d. sergeandagen

medgiva, att f. d. sergeanten vid Dalregementet Lars Erik Skantz ten L- Emå

från och med den 8 augusti 1924 under sin återstående livstid uppbära

pensionsförbättring till belopp av 653 kronor för år räknat, att utgå från

allmänna indragningsstaten och åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring

åt officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare vid

armén och marinen.

I fråga om utredningen i ärendet tillåter sig utskottet att hänvisa till

propositionen.

Kungl. Maj:ts förslag, som står i överensstämmelse med av riksdagen

tidigare i liknande fall tillämpade grunder, har icke givit utskottet anledning

till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

Viskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

understöd 1?:.o) 1 en tm riksdafien avlåten, den 6 nästlidna mars dagtecknad profit

skrivbi- position nr 123 har Ivungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

trädet c F. bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag.

minderåriga lorGslagit riksdagen medgiva, att ett vart av avlidne skrivbiträdet vid

barn. Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Filip Einar Holmbergs och hans

änka Helfrid Wilhelmina Holmbergs, född Klasson, barn Karl Erik Filip,

Karl Birger Fredrik, Karin Gunvor Wilhelmina och Bengt Einar må från

och med den 1 april 1925 till och med det år, varunder det fyller 18 år,

komma i åtnjutande av understöd från allmänna indragningsstaten med

120 kronor årligen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Holmberg varit anställd i

statens tjänst under omkring 17 år, att han vid sin död efterlämnat förutom

änka, född år 1892, nyssnämnda fyra barn, samtliga minderåriga,

samt att någon behållning i boet efter Holmberg icke förefunnits.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I likhet med departementschefen anser utskottet det vara billigt, att

något understöd av statsmedel beredes Holmbergs efterlevande, och torde

detta höra ske i form av uppfostringsbidrag till makarnas minderåriga

barn. Beträffande understödsbeloppen har utskottet icke haft något att

erinra mot statskontorets av departementschefen biträdda förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må vinna

riksdagens bifall.

pensU>n3''åt f. 14:0^ 1 en 1411 riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition nr 128

underofficeren bär Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

AncUrsJon. statsradsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att förre konstituerade underrofficeren av 3:e graden vid

flottan Karl Ernst Vilhelm Andersson må från och med den 1 juli 1923

under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en

årlig pension av 700 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, bland annat, att Andersson, som är

född år 1884, under en tid av 6 år vant anställd vid Karlskrona kustartilleriregemente,

att han den 1 december 1911 inskrivits vid sjömanskåren

och den 31 december 1918 konstituerats till underofficer vid flottan,

att han erhållit avsked från tjänsten från och med den 1 juli 1923, att

han lider av kronisk lungsjukdom, som ansetts stå i samband med i tjänsten

adragen lungsjukdom, att hans arbetsförmåga till följd av berörda sjuklighet

ansetts vara nedsatt till hälften, samt att han är medellös och

har, jämte hustru, fem minderåriga barn att försörja.

På grund av gällande bestämmelser är Andersson icke berättigad till

erhållande av pension från flottans pensionskassa.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34. 9

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

I likhet med såväl statskontoret som departemenschefen anser utskottet utskottet.

med hänsyn till föreliggande omständigheter det vara skäligt, att en pension

beredes Andersson, och har utskottet icke funnit anledning till erinran

mot det i sådant avseende föreslagna beloppet. Utskottet har alltså funnit

sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

15:o) I en till riksdagen den 6 nästlidna mars avlåten proposition ,

....... pension åt f.

nr 129 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen biiagt ut- daglönaren C.

drag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit J. Jonasson.

riksdagen medgiva, att förre daglönaren vid marinens centrala beklädnadsverkstad

i Karlskrona Carl Johan Jonasson må från och med den 1 april

1924 under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig penson av 350 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Jonasson, som är född år 1860,

varit anställd såsom skomakeriarbetare vid marinens centrala beklädnadsverkstad

i Karlskrona under en tid av omkring 16 år och att han den

31 mars 1924 avskedats på grund av driftsinskränkning vid verkstaden.

Enligt ett under påföljande maj månad utfärdat läkarintyg lider Jonasson

av hjärtsjukdom samt av nervinflammation i vänstra underarmen och är

på grund härav för framtiden mindre arbetsför.

Med hänsyn till antalet tjänstår är Jonasson ej berättigad till erhållande

av pension.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört har utskottet ansett, utskottet.

att Jonasson för sin återstående livstid bör komma i åtnjutande av en

pension av statsmedel, vilken enligt myndigheternas förslag torde böra

-fastställas till 350 kronor, att utgå på sätt i propositionen föreslagits.

Utskottet får alltså hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

vinna riksdagens bifall.

16:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition An9-

....... ,, pensionsför
nr

147 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen biiagt utdrag vattring åt

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit f-J- under
i

. j xi j.4. officeren r.

riksdagen medgiva, att förre underofficeren av andra graden vid flottan, Johansson.

maskinisten Peter Magnus Johansson må räknat från och med den 4

december 1923 under sin återstående livstid uppbära pensionsförbättring

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt

avlidne löjtnanten

E, O

A. Åbergs

moder.

Utskottet.

Ang.

pensioner åt

vissa daglönare

vid

marinen.

till belopp av 592 kronor för år räknat, att utgå från allmänna indragningsstaten

samt åtnjutas i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 15

juni 1922 (nr 336) med grunder för pensionsförbättring åt officerare och

underofficerare samt civilmilitära beställningsbavare vid armén och marinen.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Under hänvisning till av riksdagen tidigare i ett flertal likartade fall

meddelade beslut får utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl.

Maj:ts förevarande förslag, hemställa,*

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

17:°) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition

nr 148 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att avlidne löjtnanten E. O. A. Åbergs moder, änkan

Anna Albertina Aberg, född Eriksson, må från och med den 1 oktober

1924, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten

uppbära en årlig pension av 500 kronor.

Av åberopade statsrådsprotokollet framgår, att Åberg den 28 september

1924 avlidit genom olycksfall under tjänsteflygning.

Beträffande den i övrigt förebragta utredningen i ärendet får utskottet

hänvisa till propositionen.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må

vinna riksdagens bifall.

18:o) I en till riksdagen den 13 nästlidna mars avlåten proposition nr 160

har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att envar av förmannen Anders Johan Brodin, daglönarna Anders

Olofsson och Thure Carlsson samt förra daglönarna Johan David Fredriksson

och Per Håkansson må från och med månaden näst efter den, varunder han

erhållit avsked från sin anställning vid flottans varv i Stockholm, under

sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten uppbära årlig pension,

Brodin, Fredriksson och Håkansson med 450 kronor, Olofsson med 400 kronor

och Carlsson med 350 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

att Brodin, som är född den 1 september 1857, innehar omkring 24 tjänstår;

att han på grund av sjukdom är ur stånd att sköta sitt arbete vid

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

11

flottans varv; att han är gift; samt att lian för år 1923 uppbar avlöning

från varvet med omkring 3,000 kronor;

att Olofsson, som är född den 27 december 1858, innehar omkring 19

tjänstår; att han på grund av stark nedsatt synförmåga icke kan användas

till egentligt arbete; att han saknar egna medel; samt att han för år 1923

uppbar avlöning från varvet med omkring 2,050 kronor;

att Carlsson, som är född den 11 maj 1857, innehar omkring 15 tjänstår;

att han på grund av sjukdom är oförmögen till vidare arbete vid flottans

varv; att han är gift; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från

varvet med omkring 3,000 kronor;

att Fredriksson, som är född den 6 januari 1857, vid avgång från sin

anställning vid varvet den 6 januari 1925 innehade omkring 22 tjänstår;

att han på grund av ålder är oförmögen till vidare arbete; att han saknar

egna medel; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från varvet med

omkring 3,000 kronor; samt

att Håkansson, som är född den 26 november 1859, vid avgång från sin

anställning vid varvet den 18 januari 1925 innehade omkring 20 tjänstår;

att han på grund av sviter efter slaganfall är oförmögen till arbete; att

han är gift; samt att han för år 1923 uppbar avlöning från varvet med

omkring 2,900 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag, vilket står i överensstämmelse

med tidigare beslut av riksdagen i likartade fall, har utskottet icke funnit

anledning till erinran mot detsamma, varför utskottet hemställer,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition må av

riksdagen bifallas.

IV. Ang. socialdepartementet.

19:o) I eu till riksdagen avlåten, den 20 nästlidna mars dagtecknad proposition

nr 175 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

dels att polismannen Gustaf Söderström må från och med månaden näst

efter den, varunder han avgår från sin anställning såsom polisman, under

sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig

pension av 800 kronor, under villkor att pension till lika stort belopp utgår

från landsting eller kommun;

dels ock att å ifrågavarande pension må utgå dyrtidstillägg enligt de

grunder, som äro eller kunna varda fastställda för f. d. befattningshavare i

statens tjänst, med iakttagande likväl, att dyrtidstillägget skall beräknas å det

Utskottet.

Ang.

pension åt

polismannen

O. Söderström.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt

förste amanuensen

hos

riksarkivet

och skolöverstyrelsen

L. G. Strömsten.

sammanlagda pensionsbeloppet men av statsmedel bestridas allenast med vad

som av det sålunda beräknade dyrtidstillägget belöper på den från allmänna

indragningsstaten utgående delen av pensionsbeloppet.

Av utredningen i ärendet framgår, att Söderström, som är född den 1 april

1859, tjänstgjort såsom polis- och fjärdingsman å olika orter inom Uppsala

län alltsedan den 1 december 1893 mot en avlöning, som under senaste

kalenderåret uppgått till 3,090 kronor och till inemot hälften bestritts av

statsmedel.

Beträffande utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa till

propositionen.

Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst anser utskottet det vara

billigt, att, såsom för övrigt tidigare medgivits i likartade fall, staten bidrager

till kostnaden för Söderströms pensionering. Utskottet har under

sådana förhållanden helt anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

framställning.

V. Ang. ecklesiastikdepartementet.

20:o) Uti en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagtecknad proposition

nr 136 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotollet över ecklesiastikärenden för samma dag, i punkten

l:o föreslagit riksdagen medgiva, att förste amanuensen hos riksarkivet och

skolöverstyrelsen Lars Gustaf Strömsten må från och med månaden näst

efter den, da han lämnar sina anställningar hos nämnda ämbetsverk, å allmänna

indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära en årlig

Pension av 2,004 kronor, med iakttagande likväl, att pensionstillägg ej må

av Strömsten åtnjutas samt att dyrtidstilliigg å pensionen skall utgå efter

de grunder, som i sadant avseende gälla för nyreglerade pensioner.

Av handlingarna i ärendet framgår bland annat följande:

Strömsten, som är född den 25 mars 1858, har avlagt folkskollärarexamen

och filosofie kandiatexamen. Under tiden från och med höstterminen 1891

till och med den 13 september 1897 var han först extra ordinarie och sedan

ordinarie lärare vid Stockholms stads folkskolor. Till slutet av år 1904

ägnade han sig däreiter åt lantbruk. Sedan han från och med februari 1905

varit extra biträde i riksarkivet, antogs han till extra ordinarie amanuens den 1

maj 1907 och erhöll från och med år 1909 fast amanuensarvode mot viss

daglig tjänstgöringsskyldighet. I dåvarande överstyrelsen för rikets allmänna

läroverk antogs Strömsten till extra ordinarie amanuens från och med den 1

januari 1906 och förordnades till ordinarie amanuens från och med den 9

april 1906. Alltsedan år 1906 har han således varit tjänstgörande i bägge

dessa ämbetsverk och har under sin tjänstetid icke åtnjutit någon tjänstledighet,

med undantag för semester. I årlig avlöning har Strömsten upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottels utlåtande Nr 34.

13

l)urit dels i överstyrelsen för rikets allmänna läroverk, sedermera läroverksöverstyrelsen

och skolöverstyrelsen under åren 1906 och 1907 600 kronor,

åren 1908—1910 900 kronor, år 1911 1,200 kronor, åren 1912—1919 1,500

kronor samt åren 1920 och 1921 1,800 kronor, dels ock i riksarkivet under

år 1909 1,000 kronor, åren 1910—1916 1,200 kronor, åren 1917 och 1918

1,600 kronor, första halvåret 1919 900 kronor, senare halvåret 1919 1,200

kronor samt åren 1920 och 1921 i samband med ökad tjänstgöringsskyldighet

3,000 kronor. Under hela den tid, han haft samtidig anställning inom de

båda verken har hans sammanlagda dagliga tjänstgöringstid uppgått till

minst det timtal, som författningsenligt ålegat ordinarie befattningshavare,

samt under vissa senare tidsperioder till och med överstigit sagda timtal. Tjänstgöringstiden

liar från och med september 1924 utgjort 3 Va timmar i riksarkivet

och 3 ''/a timmar i skolöverstyrelsen. Från och med år 1922 uppbar

Strömsten hos såväl riksarkivet som skolöverstyrelsen reducerad avlöning

enligt 12:e lönegraden 13:e löneklassen i löneplanen för manliga tjänstemän

i kungörelsen den 31 december 1921 (nr 778) med avlöningsbestämmelser för

icke-ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen. Genom beslut den 27 juni 1924

förklarade Kungl. Maj:t Strömsten berättigad att, räknat från och med den

1 januari 1924, såsom förste amanuens hos riksarkivet och skolöverstyrelsen

för en sammanlagd tjänstgöringstid av sju timmar dagligen uppbära lön

motsvarande den som utgår i 17:e löneklassen avdelning B av löneplanen i

9 § av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Riksdagen har tidigare i vissa fall, senast förlidet år, beviljat pension

åt icke-ordinarie befattningshavare i amanuensställning inom den civila

statsförvaltningen. Med hänsyn härtill har utskottet ansett sig böra tillstyrka,

att pension beredes jämväl förste amanuensen Strömsten, vilken

under omkring 20 år varit anställd i statstjänst. Mot vad Kungl. Maj:t i

sådant avseende föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

21:o) Under punkt 2:o av nämnda proposition nr 136 har föreslagits, att

riksdagen må medgiva, att extra ordinarie vaktmästaren vid nationalmuseum

Anders August Ström må från och med månaden näst efter den,

varunder han frånträder sin befattning, under sin återstående livstid å

allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension av 500 kronor.

I fråga om den i detta ärende förebragta utredningen tillåter sig utskottet

att hänvisa till propositionen.

Med hänsyn till vad i propositionen anförts till stöd för Kungl. Majds

Utskottet.

Ang.

pension åt

e. o. vaktmästaren

vid

nationalmuseum

A. A. Ström.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ang.

pension åt

assistenten

G A. H.

Dahlstedt.

Ang.

pension åt

portvakten

Emma Sofia

Andersson.

Ang.

pension åt

städerskan

vid högre all
-

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

förslag har utskottet funnit sig böra biträda detsamma; och hemställer

utskottet förty,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

vinna riksdagens bifall.

22:o) I punkt 3:o av samma proposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

avdelning G. A. H. Dahlstedt må från och med månaden näst efter den,

varunder han avgår från sin befattning vid riksmuseet, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig pension

till belopp av 3,200 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Dahlstedt, som är född den 8

februari 1856, sedan hösten 1890 varit anställd vid riksmuseet, först såsom

amanuens och därefter från och med den 30 december 1914 såsom assistent,

samt att han, förutom tjänstgöring såsom assistent vid Bergianska trädgården

under sommarmånaderna åren 1892—1905, under sin tjänstgöring vid riksmuseet

icke innehaft annan tjänst. Dahlstedt uppbär för närvarande ett

arvode av 4,600 kronor, vartill kommer tillfällig löneförbättring med 900

kronor. Härjämte har Dahlstedt alltsedan år 1918 enligt årligen återkommande

beslut av riksdagen uppburit ett personligt lönetillägg av 500

kronor om året, vadan hans sammanlagda avlöningsförmåner sålunda

uppgå till 6,000 kronor.

Beträffande utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Under erinran om riksdagens tidigare beslut i fråga om pension åt

assistenter vid riksmuseet hemställer utskottet,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må

av riksdagen bifallas.

23:o) Med biträdande av vad under punkt 4:o av ifrågavarande proposition

nr 136 föreslagits och under hänvisning till den i propositionen lämnade

utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

att riksdagen må medgiva, att portvakten vid statens

historiska museum Emma Sofia Andersson må från

och med månaden näst efter den, varunder hon avgår

från sin anställning vid museet, under sin återstående

livstid uppbära å allmänna indragningsstaten en årlig

pension till belopp av trehundratjugu kronor.

24:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 5:o av

förevarande proposition nr 136 gjorda framställning och under hänvisning till

den i propositionen förebragta utredningen i ärendet får utskottet hemställa,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

15

att riksdagen må medgiva, att städerskan vid högre manna lära
.

« 0 verket t Gävle

allmänna läroverket i Gävle kofta hnksson ma tran s0^a Eriksoch

med månaden näst efter den, under vilken hon sonfrånträder

sin anställning vid läroverket, under sin

återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära

en årlig pension av tvåhundrafemtio kronor.

25:o) Uti punkt 6:o av ifrågavarande proposition nr 136 har föreslagits,

att riksdagen må medgiva, att förre förste vaktmästaren och portvakten vid

högre latinläroverket å Norrmalm i Stockholm Johan Axel Lindqvists änka

Augusta Lindqvist må från och med den 1 april 1924 under sin återstående

livstid, så länge hon förbliver ogift, å allmänna indragningsstaten uppbära

ett årligt understöd av trehundra kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till propositionen.

Ang.

understöd &

allmänna in•

dt agningsstalen

åt

f irre förste

vaktmästaren

J. A. Lindqvists

änka.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

26:o) Under punkt 7:o av propositionen nr 136 har föreslagits, att riksdagen

må medgiva, att vaktmästaren vid högre allmänna läroverket å Södermalm

i Stockholm Hildegard Constantia Törnblom, född Johansson, må

från och med månaden näst efter den, under vilken hon entledigas från sin

anställning vid läroverket, under sin återstående livstid å allmänna indragningsstaten

uppbära — i stället för henne av 1917 års riksdag tillerkänt

pensionsbelopp av 600 kronor — en årlig pension av 1,100 kronor.

Av handlingarna i ärendet framgår, bland annat, att Hildegard Constantia

Törnblom, som är född den 15 december 1847 och alltsedan år 1872 oavbrutet

tjänstgjort såsom vaktmästare vid ifrågavarande läroverk, genom

beslut av 1917 års riksdag tillerkänts en årlig pension av 600 kronor, att

utgå från och med månaden näst efter den, varunder hon avginge från sin

befattning. Törnblom har emellertid icke tillträtt denna pension utan kvarstår

alltjämt vid vaktmästarbefattningen, i vilken hon, enligt vad i propositionen

framhållits, under hela sin långa tjänstgöringstid med osedvanlig

klokhet, omtanke och trohet på ett i alla avseenden utmärkt sätt fullgjort

alla sina åligganden.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Ang.

pension åt

vaktmästaren

Hildegard

Const antia

Törnblom.

Även utskottet finner det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, vtekottet.

att Hildegard Constantia Törnblom, då hon efter mer än 53 års utmärkt väl

vitsordad tjänstgöring vid ifrågavarande läroverk kommer att avgå från

sin anställning, tillerkännes pension efter de grunder, som numera pläga

tillämpas vid beviljande av pension åt med henne likställd vaktmästare vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Ang.

pension åt

tv ätt för est änder

sk an vid

institutet för

blinda å Tomteboda

Augusta

Charlotta

Karlsson och

vårdarinnan

vid samma

anstalt Anna

Maria Svensdotter.

Ang.

pension åt

öv erläravtn

vid tekniska

skolan

i Stockholm

C. A. Sandvall

och

lärarinnan

vid samma

skola Maria

Carolina

Kardell.

högre allmänt läroverk. Utskottet har fördenskull ansett sig böra tillstyrka

bifall till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj ds ifrågavarande

framställning.

27:o) Kungl. Majd har i punkt 8:o av propositionen nr 136 föreslagit

riksdagen medgiva, att en var av tvättförestånderskan vid institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda Augusta Charlotta Karlsson och vårdarinnan

vid samma anstalt Anna Maria Svensdotter må under sin återstående livstid

uppbära pension å allmänna indragningsstaten, Augusta Charlotta Karlsson

med 400 kronor och Anna Maria Svensdotter med 500 kronor, att utgå

till en var av dem från och med månaden näst efter den, under vilken hon

entledigas från sin befattning.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Augusta Charlotta Karlsson sedan

den 1 mars 1907 och Anna Maria Svensdotter sedan den 1 maj 1901 utan

avbrott varit anställda i institutets tjänst och därunder med stor duglighet

och flit skött sina åligganden, samt att en var av dem för närvarande uppbär

en kontant årlig avlöning av 696 kronor ävensom åtnjuter fri kost,

bostad med värme och lyse samt fri tvätt, vilka förmåner uppskattats till

600 kronor för år.

I fråga om utredningen i övrigt hänvisar utskottet till propositionen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och får sålunda hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

28:o) Under punkt 9:o av förevarande proposition har hemställts, att riksdagen

må medgiva, att en var av överlärar en vid tekniska skolan i Stockholm

Carl August Sundvall och lärarinnan vid samma skola Maria Carolina

Kardell må från och med månaden näst efter den, varunder vederbörande

befattningshavare entledigas från sin tjänst vid skolan, under sin återstående

livstid å allmänna indragningsstaten uppbära en årlig pension, Sundvall av

2,500 kronor och Maria Carolina Kardell av 1,500 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas följande:

Sundvall, som är född den 10 januari 1855, har alltsedan år 1881 oavbrutet

tjänstgjort vid ifrågavarande läroanstalt med utmärkta vitsord. Sedan

nyssnämnda år har han varit underlärare i frihandsteckning vid tekniska

söndags- och aftonskolan, sedan år 1902 överlärarc i ornamentsmodellering

med gipsgjutning vid samma söndags- och aftonskola och sedan år 1903

överlärare i samma ämne vid tekniska skolan för kvinnliga lärjungar. Sedan

år 1890 är han tillika föreståndare för läroanstaltens gipsgjuteri. Sundvalls

undervisningsskyldighet omfattar sammanlagt 33 veckotimmar. Hans sammanlagda

avlöningsförmåner å ifrågavarande befattningar såsom över- och

s. 17 Kontrollera mot PDF

lian ko u t sko Hets utlåtande Nr 34.

17

underlän!tv hava, frånsett dyrtidstillägg, från och med år 1920 utgjort: i

aftonskolan såsom överlärare i modellering 1,542 kronor, i kvinnliga skolan

såsom överlärare 963 kronor och i aftonskolan såsom underlärare i frihandsteckning

1,519 kronor, vartill kommit 200 kronor i arvode såsom föreståndare

för gipsgjuteriet, allt för år räknat.

Maria Carolina Kardell, som är född den 13 juli 1856, har sedan år 1888

tjänstgjort oavbrutet med utmärkta vitsord såsom underlärarinna i tekniska

skolan för kvinnliga lärjungar med undervisning för närvarande i frihandsteckning,

geometrisk konstruktionsritning och målning. Alltsedan år 1890

har hon tjänstgjort, likaledes oavbrutet, med utmärkta vitsord såsom underlärarinna

i högre konstindustriella skolan med undervisning i mönsterritning

med tillämpningar. Hennes undervisning omfattar sammanlagt 27 undervisningstimmar

i veckan och hennes avlöningsförmåner å vid undervisningsanstalten

innehavda befattningar, frånsett dyrtidstillägg, hava från och med

år 1920 utgjort 2,538 kronor.

Med avseende å utredningen i övrigt tillåter sig utskottet att hänvisa till

propositionen.

Under erinran att riksdagen vid upprepade tillfällen beviljat pensioner åt utskottet.

befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm, får utskottet, som icke

haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag, hemställa,

att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

29:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 10:o av samma proposition Ang.

framställda förslag och med hänvisning till den i propositionen lämnade ut- pe”^™e at

redningen i förevarande ärende får utskottet, under åberopande jämväl av maskinisten

vad i nästföregående punkt anförts, hemställa,

att riksdagen må medgiva, att andre maskinisten vid

tekniska skolan i Stockholm Lans Gustaf Carlson må

från och med månaden näst efter den, varunder han

entledigas från sin tjänst vid skolan, under sin återstående

livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta

en årlig pension av ettusen kronor.

vid tekniska

skolan

i Stockholm

L. G. Carlson.

30:o) Under punkt ll:o av meranämnda proposition nr 136 har hemställts, Ang.

att riksdagen må medgiva, att vaktmästaren vid bergsskolan i Filipstad undtrst6d &t

vaktmästaren

Anders Olssons änka Lovisa Olsson, född Nyqvist, må från och med den 1 a. Olssons

oktober 1925 under sin återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nu- änka.

varande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd

av 180 kronor, under villkor att hon för samma tid erhåller årligt

understöd från järnkontoret med 120 kronor; skolande dyrtidstillägg å sammanlagda

understödsbeloppet beräknas enligt de grunder, som äro eller kunna

varda fastställda för änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst

m. fl., med iakttagande likväl att av det sålunda beräknade dyrtidstillägget

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt 27 höft. ("Sr Vi.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Ang.

pension åt

två änkor

efter deltagare

i Vegaexpeditionen.

skall av statsmedel bestridas allenast vad som belöper på den av statsmedel

utgående delen av understödsbeloppet och allenast under villkor, att järnkontoret

bestrider kostnaderna för dyrtidstillägget å den del av understödet,

som bekostas av järnkontoret.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande:

Anders Olsson, som från midsommaren 1890 till den 1 november 1893

biträtt med uppehållandet av vaktmästarsysslan vid bergsskolan, har alltsedan

sistnämnda tidpunkt intill sitt den 5 december 1924 timade frånfälle

innehaft anställning vid skolan som ordinarie vaktmästare, vilken befattning

han skött på ett synnerligen förtjänstfullt sätt. Änkan Olsson, som är född

den 22 januari 1862, äger inga andra tillgångar än dels hälften av boets

till 995 kronor 94 öre uppgående behållning, dels ock diverse lösöre, värderat

till 520 kronor. Efter mannens död har änkan, som förut i stor utsträckning

varit mannen behjälplig med skötandet av vaktmästarbefattningen, av

fullmäktige förordnats att tills vidare till den 1 oktober 1925 uppehålla

nämnda befattning. Någon förlängning av detta förordnande har dock icke

ansetts kunna ifrågakomma.

Såsom i propositionen erinrats, har riksdagen till upprätthållande av verksamheten

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun alltsedan år 1873 lämnat

bidrag, vilka från och med år 1917 utgått med s/6 av kostnaderna, under det

att övriga kostnader avsetts skola bestridas av järnkontorets medel. I enlighet

med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1922 års riksdag

godkänna omorganisation av berörda bergsskolor. Vad bergsskolornas personal

angår, innebar omorganisationsbeslutet bland annat, att ordinarie vaktmästare

vid ovannämnda bergsskolor, i likhet med rektorer och ordinarie

lärare, skulle från och med den 1 juli 1922, då omorganisationen skulle taga

sin början, åtnjuta avlöning till samma belopp, som de ordinarie avlöningsförmåner

utgjorde, vilka enligt gällande bestämmelser tillkomme motsvarande

ordinarie befattningshavare vid de tekniska fackskolorna. I fråga om kostnaderna

för bergsskolorna skulle liksom dittills staten bidraga med s/r. och

järnkontoret med 2/5.

Beträffande utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

På grund av vad i propositionen anförts finner utskottet det vara billigt,

att änkan Olsson beredes understöd av statsmedel. Beträffande storleken

härav samt fördelningen av understödsbeloppet mellan statsverket och järnkontoret

ävensom grunderna för beräkning av dyrtidstillägg har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

31:o) Uti punkt 12:o av ifrågavarande proposition nr 136 har slutligen

föreslagits, att riksdagen må medgiva, att en var av kommendörkaptenen

vid kungl. flottan Erik Cornelius Brusewitz änka Maria Johanna Kristina

opaginerad Kontrollera mot PDF

lian koutskottets utlåtande Nr 34.

1!)

Brusewitz, född Ryssberg, och båtsmannen Peter Magnus Jansson Lustig*

änka Stina Maria Jansson, född Andcrsdotter, må från och med den 1 juli

1924 under sin återstående livstid, så länge de förbliva i sitt nuvarande änkestånd,

från allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd, änkan Brusewitz till

ett belopp av (100 kronor och änkan Jansson till ett belopp av 400 kronor.

Av utredningen i ärendet framgår bland annat följande:

»Såsom en gård av det erkännande, varmed svenska folket hyllade förtjänsten

av ett stort och lyckligen utfört värv» anvisade 1880 års riksdag

i anledning av inom riksdagen väckta förslag om nationalbelöningar åt deltagarna

i den med ångaren Vega fullbordade kringseglingen av Asien åt

professorn A. E. Nordenskiöld och kaptenen i kungl. flottan, sedermera amiralen

A. A. L. Palander af Vega ett ärligt anslag av 4,000 kronor för dem

vardera, att från och med 1881 under deras återstående livstid utgå från

allmänna indragningsstaten, utan att dessa anslag finge tagas i beräkning

vid frågan om den pension, vartill de eljest kunde vara eller bliva berättigade,

varjämte riksdagen ställde till Kungl. Maj:ts förfogande på extra

stat för år 1881 ett belopp av 50,000 kronor, att av Kungl. Maj:t användas

till lämpliga belöningar åt övriga deltagare i förevarande forskningsfärd;

och hade riksdagen vid bestämmande av sistnämnda belopp, därav det skulle

ankomma å Kungl. Maj:t att tilldela vederbörande belöningar i den form,

Kungl. Maj:t kunde pröva lämplig, antagit, att dymedelst icke någon belöning

borde komma att i värde understiga 1,000 kronor, vilket belopp syntes vara

tillräckligt för anskaffande åt män av besättningen å Vega av ett eget hem för

deras ålderdom, vilket enligt riksdagens mening vore den »säkerligen mest

kärkomna belöningen för deras ansträngningar och umbäranden».

I Vegafärden deltogo, bland andra, dåvarande löjtnanten, sedermera kommendörkaptenen

vid flottan E. C. Brusewitz samt båtsmannen P. M. Jansson

Lustig, den förstnämnde i egenskap av sekond å ångaren. Från ovannämna

av riksdagen anslagna belopp å 50,000 kronor tillerkändes Brusewitz en

belöning av 4,000 kronor och Jansson Lustig ett belopp av 1,000 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för svenska sällskapet för antropologi

och geografi efter framställningar av Brusewitz’ änka Maria Johanna Kristina

Brusewitz, född Kyssberg, samt Jansson Lustigs änka Stina Maria Jansson,

född Andersdotter, anhållit om beredande åt en var av dem av nödigt årligt

understöd av allmänna medel.

Beträffande änkan Brusewitz inhämtas av handlingarna i ärendet, att hon

är född den 6 november 1861 och sedan den 21 juni 1919 änka efter kommendörkaptenen

Brusewitz. Hennes förmögenhet utgöres av ett antal aktier,

vara sista årsutdelningen uppgått till sammanlagt 527 kronor. Från flottans

pensionskassa åtnjuter hon gratial till belopp av 810 kronor jämte därå belöpande

dyrtidstillägg. Enligt egen uppgift häftar hon i skuld för 1,800

kronor. Såsom framgår av två bland handlingarna befintliga intyg befinner

hon sig i mycket bekymmersamma omständigheter.

I fråga om Stina Maria Jansson framgår av handlingarna, att hon är

född den 26 oktober 1843 och änka sedan den 31 oktober 1906 efter Jansson

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

Utskottet.

Lustig, samt att hon icke har andra inkomster än 139 kronor 20 öre i pension

jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring. På grund av sin ålder

och dessutom skada i högra armen, förorsakad av armbrott, är hon oförmögen

uträtta något förvärvsarbete. Enligt egen uppgift häftar hon i skuld

för ett belopp av 600 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlutande erinrat om 1880 års riksdags ovan

återgivna uttalande, vilket syntes statskontoret giva tydligt uttryck för en

önskan från riksdagens sida att bidraga till beredande av en sorgfri ålderdom

åt Vegamännen. Med hänsyn härtill och då riksdagen genom ett tidigare beslut

beviljat pension åt änkan efter amiralen Palander af Vega, har statskontoret

tillstyrkt beredande av understöd även i nu avsedda fall, vilka understöd

föreslagits till 800 kronor för änkan Brusewitz och 400 kronor för änkan

Jansson.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Riksdagens avsikt med den nationalbelöning, som tillerkändes deltagarna

i Vegaexpeditionen, synes främst hava varit att bereda dem en tryggad

ålderdom. Av de föreliggande handlingarna framgår, att änkorna efter två

av deltagarna i expeditionen nu befinna sig i eu ekonomiskt bekymmersam

ställning, vilket föranlett vederbörande att hos det allmänna söka det bistånd,

som kan anses erforderligt. Riksdagen har redan i ett fall tidigare be
hjärtat

behov av understöd för änkan till en av deltagarna i Vegaexpeditionen,

och det synes mig ingalunda opåkallat att jämväl i nu förevarande

fall ifrågasätta ett ingripande från det allmännas sida. I likhet med vad i

framställningen till 1921 års riksdag om pension åt änkefru Palander från

Kungl. Maj:ts sida framhölls, torde förevarande fråga icke böra bedömas

efter sedvanliga grunder för beräknande av änkepension utan snarare betraktas

ur den synpunkten att avsikten med den av 1880 års riksdag be
slutade

nationalbelöningen bör säkerställas. Mot de av statskontoret föreslagna

beloppen har jag ingen annan erinran än att understödet till änkan

Brusewitz torde böra bestämmas till 600 kronor för år.»

Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i detta fall biträder utskottet

Kungl. Maj:ts förslag om beredande av understöd åt änkorna

Brusewitz och Jansson. Storleken av dessa understöd synes utskottet

emellertid böra bestämmas till 500 kronor för vardera av ifrågavarande

personer.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, må medgiva, att vardera av

kommendörkaptenen vid kungl. flottan Eric Cornelius

Brusewitz änka Maria Johanna Kristina Brusewitz,

född Ryssberg, och båtsmannen Peter Magnus Jansson

Lustigs änka Stina Maria Jansson, född Andersdotter,

må från och med den 1 juli 1924 under sin återstående

livstid, så länge de förbliva i sitt nuvarande änkestånd,

från allmänna indragningsstaten uppbära årligt understöd

till belopp av femhundra kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

21

VI. Ant;, handelsdepartementet,

32:o) 1 en till riksdagen avlåten den 13 nästlidna mars dagtecknad

proposition nr 124 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen stod åt f. torv.

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, Ståndaren

föreslagit riksdagen medgiva, att förre torvskoleföreståndaren John HaUmén j. Hallmén.

må, räknat från och med den 1 januari 1925, under sin återstående livstid

å allmänna indragningsstaten uppbära ett årligt understöd av ettusen

kronor.

Av utredningen i ärendet framgår, att Hallmén, som är född den 1 april

1863, från och med år 1904 varit anställd såsom lärare samt från och med

år 1908 till och med år 1922 såsom föreståndare för den upplösta svenska

torvindustriföreningens med statsmedel understödda, från och med år 1923

nedlagda torvskola i Markaryd; att han under sin tjänstgöring vid torvskolan

drabbats av svår ögonsjukdom, som gjort honom numera fullständigt

oförmögen till arbete, samt att han vore fullständigt medellös.

I yttrande har kommerskollegium framhållit, hurusom statsmakterna

under åren 1908—1922 understött den ifrågavarande torvskolan med sammanlagt

123,300 kronor, och att i jämförelse härmed svenska torvindustriföreningens

egna bidrag till skolans upprätthållande varit oväsentliga.

Hallmén hade under den tid han tjänstgjort såsom föreståndare för skolan

i sin nämnda egenskap varit godkänd av vederbörande centrala statsmyndighet

och alltså fullgjort en uppgift, vars fyllande utgjorde ett statligt

intresse. Kollegium ansåge därför, att staten ägde starka skäl för

hans bispringande, då han nu råkat i ett nödläge, varur han på grund

av sin ögonsjukdom ej syntes hava någon möjlighet att genom eget arbete

förhjälpa sig.

Statskontoret har i ärendet yttrat sig på följande sätt:

»Givetvis kan det icke, såsom sökandeföreningen ansett, föreligga någon

plikt för staten att bereda pension åt Hallmén i anledning av hans verksamhet

vid den av föreningen tidigare bedrivna torvskolan. Ej heller

lärer det förhållandet, att sagda skola åtnjutit understöd av statsmedel, i och

för sig utgöra skäl för utverkande på billighetshänsyn av sådan pension.

För vidtagande av dylik åtgärd synes emellertid tala den omständigheten,

att ''uppehållandet av samma skola fyllt ett statens intresse och att undervisningen

vid densamma stått under överinseende av statlig myndighet. I

sådant avseende synas för bifall till den nu gjorda ansökningen kunna gälla

ungefärligen samma skäl, som i nådiga propositionen nr 142 till 1921 års

riksdag (punkt 14) åberopats som stöd för framställning om pension åt

föreståndaren för tekniska yrkesskolan i Jönköping J. Karling.

Statskontoret, som i anledning av det anförda icke anser sig böra motsätta

sig framställning till riksdagen om beviljande av den nu ifrågasatta

pensionen, får emellertid hemställa, att någon reduktion företages i det i

sådant avseende föreslagna beloppet, då dels kommerskollegium vid beräknandet

av Hallméns avlöning synes hava uppskattat förmånen av fri bostad

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

■ i»

■ Utskottet..

till väl högt belopp och dels pensionsavgifter icke blivit av Hallmén erlagda.

Statskontoret får för sin del hemställa, att pensionen fastställes till

1,000 kronor. Det synes rimligt, att pettsioneh får utgå från och med den

1 januari 1925.»

Såsom statskontoret framhåller, har staten givetvis icke någon skyldighet

att åt Hallmén bevilja någon pension på grund av hans verksamhet

vid svenska torvindustriföreningens numera upplösta torvskola. Den omständigheten

att skolan åtnjutit statsunderstöd lärer icke heller i och för

sig utgöra skäl för att ens av billighetshänsyn utverka en sådan pension.

Emellertid framgår av utredningen, att Hallmén under sin tjänstgöring

vid skolan drabbats av svår ögonsjukdom, på grund varav han enligt

läkarintyg är oförmögen till arbete. Med hänsyn härtill samt till övriga

ömmande omständigher vill det synas utskottet, som om anledning kunde

förefinnas för staten att träda hjälpande emellan. Utskottet har därför

ieke velat motsätta sig förslaget om ett årligt understöd åt Hallmén till

det belopp, statskontoret förordat och vartill departementschefen anslutit sig.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj-.ts ifrågavarande

framställning.

Stockholm den 17 april 1925.

På bankoutskottets vägnar:

K. J. GUSTAFSSON.

Reservationer:

vid punkten 13:o) (ang. understöd åt skrivbiträdet C. F. E. Holmbergs

minderåriga barn):

av herr Kloo, som yrkat,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,

må medgiva, att ett vart av avlidne skrivbiträdet

vid Carl Gustafs stads gevärsfaktori Carl Filip Einar

Holmbergs och hans änka Helfrid Wilhelmina Holmbergs,

född Klasson, barn Karl Erik Filip, Karl Birger

Fredrik, Karin Gunvor Wilhelmina och Bengt Einar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 34.

23

må från och med den 1 april 1925 till och med det år,

varunder det fyller 18 år, komma i åtnjutande av understöd

från allmänna indragningsstaten med etthundra

kronor årligen; samt

vid punkten 32:o) (ang. årligt understöd åt f. torvskoleföreståndaren

J. Hallmén):

av herr Bindley, som yrkat avslag å Kungl. Maj:ts proposition.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:134 Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande elfte huvudtiteln, innefattande anslagen till pensionsoch indragningsstaterna. s. 1 i texten