Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir, i vad angår pensionsväsendet.

1925-04-28 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:38, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående avlöningsförmåner m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs revir, i vad angår pensionsväsendet.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Nr 38.

Ankom till riksdagens kansli den 28 april 1925 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående avlöningsförmåner

m. m. åt vissa kronojägare i Villingsbergs

revir, i vad angår pensionsväsendet.

I en till riksdagen avlåten, den 20 februari 1925 dagtecknad proposition

nr 94 har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva,

dels att i propositionen omnämnda sju, förut såsom skogvaktare hos

Villingsbergs och Vargöns aktiebolag, numera såsom extra kronojägare i

Villingsbergs revir anställda personer må vid anställning såsom ordinarie

kronojägare för uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas den tid

utöver tre år, under vilken de innehaft stadigvarande (ordinarie) anställning

såsom skogvaktare hos nämnda bolag;

dels att nämnda personer må såsom tjänstår för erhållande av egen

pension tillgodoräknas hela den tid, de innehaft stadigvarande (ordinarie)

anställning såsom skogvaktare hos berörda bolag;

dels ock att de befordringsavgifter, som ifrågavarande personer vid

anställning såsom ordinarie kronojägare hava att erlägga för inträde i

civilstatens änke- och pupillkassa, må till den del, desamma överstiga

vad vederbörande haft att erlägga, därest hans ålder vid anställningen

såsom ordinarie kronojägare uppgått till 35 år, gäldas av domänverkets

medel.

Denna proposition har hänvisats till bankoutskottet, i vad den rör

pensionsväsendet, samt i övrigt till jordbruksutskottet; och torde bankoutskottet

sålunda hava att uttala sig beträffande dels förslaget om tillgodoräknande

av tjänstår för egen pension, dels ock frågan om bestridande

av befordringsavgifter för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa.

Av utredningen framgår, att Kungl. Maj:t den 11 april 1924 bemyndigat

länsstyrelsen i Örebro län att för kronans räkning av Vargöns aktiebolag

inköpa de så kallade Villingsbergs-egendomarna i Örebro och Värmlands län

— vilka fastigheter från 1898 ägts av Villingsbergs aktiebolag och efter

detta bolags likvidation 1917 övergått i Vargöns aktiebolags ägo — för en

köpeskilling av 4,050,000 kronor och under vissa av domänstyrelsen och

nämnda bolag uppställda villkor i övrigt. Bland de senare ingick, att vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38. •>

utgången av år 1923 hos bolaget anställda, å ifrågavarande egendomar tjänstgörande

skogvaktare skulle tillförsäkras fortsatt anställning i köparens,

d. v. s. statens tjänst.

Beträffande ordnandet av ifrågavarande befattningshavares pensionsförhållanden

har kommunikationsvcrkcns löncnämnd i avgivet utlåtande anfört

följande:

Beträffande pensionsförhållandena kunde erinras därom, att i lagen den 11

oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension — vilken

lag i huvudsak vore gällande för ordinarie tjänsteman vid domänverket —- saknades motsvarighet till bestämmelsen i 20 § 1 mom. andra stycket uti

lagen den 1 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid kommunikationsverken. Enligt sistnämnda författningsrum finge,

i det fall att enskilt företag övertagits av staten, där ej Konungen annorledes

bestämde, tjänsteman, som vid sådant övertagande övergått till statstjänst,

såsom tjänstår för erhållande av tjänstepension efter prövning av

verkets styrelse tillgodoräknas jämväl tid, varunder han innehaft fast anställning

vid nämnda företag.

De befattningshavare, om vilka i förevarande ärende vore fråga, syntes, i

analogi med vad i berörda författningsrum stadgats beträffande tjänstemän

vid kommunikationsverken, skäligen böra tillerkännas rätt att såsom tjänstår

för erhållande av pension enligt de för domänverkets tjänstemän gällande

bestämmelserna tillgodoräkna jämväl den tid, varunder de innehaft fast

(ordinarie) anställning vid det enskilda bolaget.

Med avseende å befattningshavarnas familjepensionering har statskontoret

yttrat huvudsakligen följande:

Statskontoret finge erinra, att riksdagen år 1913, under förutsättning att

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

vunne tillämpning å tjänstemän vid statens vattenfallsverk och att i följd

därav tjänstemän vid nämnda verk bleve förpliktade till delaktighet i civilstatens

änke- och pupillkassa, medgivit, att de tilläggsavgifter, vilka enligt

§ 16 i reglementet för nämnda kassa, ävensom de befordringsavgifter, som

jämlikt § 14 i samma reglemente skulle till kassan utgivas av förmän,

maskinskötare och vakter, vilka före 1913 års ingång anställts vid Trollhätte

kanalverk, finge utbetalas av vederbörande verks medel. År 1921 både vidare

riksdagen medgivit, att såsom bidrag till beredande av delaktighet i telegrafverkets

änke- och pupillkassa för den från aktiebolaget Stockholmstelefon

av telegrafverket övertagna personal, vilken erhållit ordinarie tjänst vid

nämnda verk, finge av telegrafmedel till berörda kassa utbetalas ett belopp

av 81,912 kronor.

Statskontoret finge ytterligare erinra, att riksdagen -— i samband med den

vid 1918 års riksdag beslutade reglering av avlöningsförhållandena m. m.

för personal vid statens hospital och asyler — såsom bidrag till befordringsavgifter,

vilka befattningshavare, tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonalen

vid dessa anstalter, hade att, därest de från och med år 1919 tillträdde

befattning å ordinarie stat enligt reglementet för civilstatens änkeoch

pupillkassa, erlägga, beviljat ett anslag av 230,000 kronor.

De extra kronojägare, om vilka i ärendet vore fråga, syntes böra beredas

samma förmån, som under liknande förhållanden medgivits ett flertal andra

befattningshavare. Då medelåldern för befordran till ordinarie kronojägare

för närvarande, enligt vad statskontoret inhämtat, kunde anses utgöra 34 år,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

skulle nu ifrågavarande extra kronojägare, även om de förut varit anställda

i statens tjänst, fått vid befordran till ordinarie vidkännas befordringsavgifter

till avsevärda belopp. Det borde dock icke ifrågakomma, att dessa extra

kronojägare i förevarande avseende bereddes större förmåner än domänstyrelsens

egen extra personal. De extra kronojägare, som vid blivande inträde

i änke- och pupillkassa icke fyllt 35 år, syntes därför själva böra vidkännas

hela befordringsavgiften, och de, som vid nämnda tidpunkt fyllt 35 år, torde

även själva böra vidkännas befordringsavgifter till belopp, som de skolat

erlägga, därest de vunnit inträde i kassan vid 35 års ålder, medan återstående

befordringsavgifter torde böra utgå av domänverkets medel.

Styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa har bland annat lämnat

följande uppgift för en var av ifrågavarande personer angående dels befordringsavgiftens

storlek under förutsättning att delaktigheten började med juli

månad 1925, dels även den del av nämnda avgift, som enligt statskontorets

förslag skulle erläggas av vederbörande tjänstinnehavare själv, ävensom den

del, som enligt samma förslag skulle utgå av domänverkets medel:

I-

Delaktigheten börjar den 1 /7 1925

Namn

Född

Befordrings-

avgift

1 Kronor

Tjänstinneh.

andel

Kronor

Domän- verkets bidrag

Kronor

7/''xo 1874

8 Ilo 1887

S1/e 1894

12/i0 1890

*1 io 1886

17/« 1892

!5/12 1886

1,499: 40

703: so

295: so

520: 20

765: —

418: 20

754: so

540: so

540: 6 0

295: so

520: 20

540: oo

418: 20

540: co

958: so

163: 20 I

- 1

224: 40 i

214: 20

Hellström, Oskar Edvard ..................

Persson, Per Emanuel .....................

Karlsson, Erik Einar ........................

Johansson, Karl Viktor .....................

Summa kronor

— !; 4,957: 20

3,396: 6 0

1,560: eo !

Departementschefen har för egen del i nu förevarande hänseenden anfört:

»I pensionsfrågan torde jag få erinra, hurusom Kungl. Maj:t och riksdagen

vid upprepade tillfällen medgivit, att kronojägare, som uppnått pensionsålder

och tidigare varit anställd såsom skogvaktare i enskild tjänst men

vid den enskilda skogens försäljning till kronan åtföljt densamma och vunnit

anställning som kronojägare vid skogsstaten, fått för pensionsbeloppets bestämmande

räkna sig till godo den tid, vederbörande varit anställd såsom

skogvaktare å samma skog även i enskild tjänst, (se prop. nr 12/1921,

35/1922, 18/1923 och 34/1924; R. skr. nr 67/1921, 303/1922, 318/1923 och

81/1924). Det torde emellertid, såsom kommunikationsverkens lönenämnd

ovan framhållit, vara synnerligen lämpligt att redan från början ordna

ifrågavarande befattningshavares pensionsfråga. Jag torde i detta sammanhang

jämväl få erinra om att 1921 års pensionskommitté i sitt betänkande

med förslag till civil tjänstepensionslag (st. off. utr. 1924: 56 sid. 59) framhållit,

att då det ej sällan torde vara förenat med avsevärda svårigheter att

först vid den tidpunkt, då befattningshavaren avginge från tjänsten, bedöma

i vad mån han borde såsom tjänstår få tillgodoräkna sig tid, varunder han

utom statens tjänst utfört arbete, det syntes kommittén önskligt att, där så

utan olägenhet kunde ske, denna fråga upptoges till prövning redan vid befattningshavarens

anställande i statstjänst. Jag tillstyrker således, att ifrågavarande

befattningshavare redan nu böra tillförsäkras rätt att såsom tjänstår

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

7

för egen pension tillgodoräkna sig hela den tid, de innehaft stadigvarande

anställning såsom skogvaktare hos ovannämnda bolag.

Vad slutligen angår befattningshavarnas ställning i avseende å familjepensioneringen,

fmner jag i likhet med statskontoret, att de av ifrågavarande

befattningshavare, som vid blivande inträde i civilstatens änke- och

pupillkassa icke fyllt 35 år, själva höra vidkännas hela befordringsavgiften,

och att de, som vid nämnda tidpunkt fyllt 35 år, själva höra vidkännas

befordringsavgifter till belopp, som de skolat erlägga, därest de vunnit inträde

i kassan vid 35 års ålder, medan återstående befordringsavgifter torde

höra utgå av domänverkets medel. Då jag, såsom ovan nämnts, förutsätter,

att befattningshavarna från och med den 1 juli 1925 utnämnas till ordinarie

kronojägare, skulle alltså kostnaderna komma att fördelas på sätt angives

i ovanstående, av styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa uppgjorda

tabell.»

I fråga om utredningen i övrigt får utskottet hänvisa till propositionen.

Vad Kungl. Maj:t i skilda hänseenden föreslagit beträffande pensionsförhållandena

för här ifrågavarande befattningshavare står i överensstämmelse

med vad riksdagen tidigare i åtskilliga fall medgivit och har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet har på grund härav ansett sig

höra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och får alltså

hemställa,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition, såvitt densamma nu är föremål för

prövning, må medgiva,

dels att ifrågavarande sju, förut såsom skogvaktare

hos Villingbergs och Vargöns aktiebolag, numera såsom

extra kronojägare i Villingsbergs revir anställda personer

må såsom tjänstår för erhållande av egen pension tillgodoräknas

hela den tid, de innehaft stadigvarande (ordinarie)

anställning såsom skogvaktare hos berörda bolag;

dels oek att de befordringsavgifter, som ifrågavarande

personer vid anställning såsom ordinarie kronojägare

hava att erlägga för inträde i civilstatens änke- och pupillkassa,

må till den del, desamma överstiga vad vederbörande

haft att erlägga, därest hans ålder vid anställningen

såsom ordinarie kronojägare uppgått till 35 år,

gäldas av domänverkets medel.

Stockholm den 28 april 1925.

På hankoutskottets vägnar:

Utskottet.

K. J. GUSTAFSSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 38.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av törsta kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Dalberg, Berge, Andersson

i Hägelåkra, Bondeson, Bodin och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Winkler, Borggren, Bäcklund, Olsson i Berg, Rgberg, Kloo,

Johansson i Edsbyn och Paulsen,

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:161 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avlöningsförmåner m. rn. åt vissa kr ono jäg are i Villingsbergs revir, i vad angår p s. 3 i texten