Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av justitieombudsmannens framställning om uppflyttning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen vid justitieombudsmansexpeditionen.

1925-04-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:43, Utlåtande, i anledning av justitieombudsmannens framställning om uppflyttning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen vid justitieombudsmansexpeditionen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande Nr 43.

I

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1925 kl. 1 e. in.

Utlåtande, i anledning av justitieombudsmannens framställning om

uppflyttning i högre lönegrad av sekreterarbefattningen

vid justitieombudsmansexpeditionen.

I en till bankoutskottet ställd, den 18 nästlidna mars dagtecknad skrivelse

har riksdagens justitieombudsman gjort framställning, att utskottet

ville föreslå riksdagen besluta, att sekreterarbefattningen vid justitieombudsmansexpeditionen

måtte från och med den 1 juli 1925 uppflyttas

till 16:e lönegraden enligt gällande avlöningsreglemente.

Till stöd för detta förslag har justitieombudsmannen anfört följande:

»Uti de avlöningsstater, som vid utgången av år 1921 voro gällande för

statsdepartementen och flertalet centrala ämbetsverk, frånsett kommunikationsverkens

styrelser, funnos upptagna ett antal befattningar med avlöning

enligt den s. k. andra normalgraden. Avlöningen utgjorde 5,800

kronor, därav lön 3,600 kronor, tjänstgöringspenningar 1,800 kronor och

ortstillägg 400 kronor, vartill kunde komma två ålderstillägg å lönen, vart

och ett å 500 kronor. Härjämte åtnjöte befattningshavarna i nämnda grad,

förutom dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor.

I det förslag till ny definitiv lönereglering för statsdepartement och centrala

ämbetsverk, som innefattades i det av 1902 års löneregleringskommitté

den 3 november 1920 avgivna betänkandet, föreslog kommittén i vad

angick frågan om placering i det nya avlöningssystemet av tjänster, tillhörande

den s. k. andra normalgraden, att en uppdelning av dessa tjänster

skulle ske sålunda, att flertalet befattningshavare inom ifrågavarande grad

— sekreterargraden — hänfördes till den nya 15 :e lönegraden (med begynnelseavlöning

i ortsgrupp G, till vilken ortsgrupp Stockholm är hänförd, av

7,668 kronor och med slutavlöning av 9,060 kronor), medan förste kanslisekreterartjänsterna

jämte ett fåtal andra befattningar placerades i 16:e

lönegraden (med begynnelseavlöning i ortsgrupp G av 8,580 kronor och

med slutavlöning av 10,020 kronor).

Sedan kommittén fall efter fall angivit, vilka tjänster enligt dess mening

borde tillhöra sistnämnda lönegrad, anförde kommittén i sitt i ämnet avgivna

betänkande, att förutom de av kommittén särskilt nämnda tjänsterna

en eller annan befattning inom de centrala verken, tillhörande andra normalgraden,

måhända kunde påvisas, beträffande vilken befattning det

kunde ifrågasättas att likställa densamma med de tjänster, som av kommittén

hänförts till 16:e lönegraden. För utrönande av befogenheten av en

dylik uppflyttning skulle emellertid erfordras en vida mera ingående jämförande

undersökning av de särskilda tjänstemännens arbetsuppgifter

samt de kvalifikationer och krav i övrigt, som måste ställas på tjänsternas

Bihang till riksdagens orotokoll 1925. S samt 32 haft. (Nr Mi.) 1

Justitieom
budsmannen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

innehavare, än vad kommittén varit i tillfälle att företaga. Det syntes

kommittén fördenskull få bero på ytterligare utredning, huruvida några

tjänster utöver de av kommittén föreslagna skulle hänföras till 16:e lönegraden.

Kungl. Maj:t frångick emellertid pa förevarande punkt löneregleringskommitténs

förslag. Enligt 1921 års statsverksproposition, som i denna del

anslöt sig till ett inom kommittén reservationsvis framfört yrkande, hänfördes

nämligen samtliga andragradstjänster till 16 :e lönegraden, varvid

dock, såsom framgår av föredragande departementschefens yttrande till

statsrådsprotokollet, förutsattes, att en dylik åtgärd endast vore att betrakta

såsom en anordning tillsvidare, i det att departementschefen tänkte

sig, att det skulle få bliva en uppgift för den då föreslagna lönenämnden

eller annan särskild beredning att efter närmare prövning föreslå den omreglering,

d. v. s. den nedlyftning av vissa tjänster till den 15 :e och uppflyttning

av vissa tjänster till den 17 :e lönegraden, som kunde finnas vara

av förhållandena påkallad.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag blev icke av riksdagen bifallet, utan

fann sig riksdagen i stället böra lägga löneregleringskommitténs förslagtill

grund för sitt beslut. Efter att hava angivit kommitténs och departementschefens

ståndpunkter i fragan anförde riksdagen i sin skrivelse i ämnet,

nr 55 år 1921, härom följande:

^Riksdagen kan för sin del icke dela den av departementschefen angivna

ståndpunkten. Att nu företaga en samfälld uppflyttning av samtliga ifrågavarande

befattningar till den 16:e lönegraden och, under åberopande av

att en dylik anordning endast är att betrakta som ett provisorium, sedermera

eventuellt företaga en nedlyftning av vissa tjänster till den 15 :e

lönegraden, torde ej lämpligen låta sig göra. Men själva utgångspunkten

för departementschefens uppfattning, nämligen att man borde utgå från

den 16:e lönegraden som den normala, kan riksdagen ej heller dela. Den

nuvarande s. k. andra normalgraden tjänar som bekant till förebild för ett

flertal olika lönetyper inom skilda grenar av statsförvaltningen. En placering

av denna grad i den 16:e lönegraden skulle alltså medföra vittgåenda

ekonomiska konsekvenser, på samma gång motsvarande krav skulle

resas från kommunikationsverkens sida och, därest de bifölles, vålla en

rubbning av det för dessa verk nyligen beslutade lönesystemet. Riksdagen

har därför ansett sig böra i förevarande punkt lägga löneregleringskommitténs

förslag till grund för sitt beslut.’

I den tjänsteförteckning, som finnes bifogad avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, hava de dittills varande

andragradstjänstemännen placerats i lönegrad i enlighet med riksdagens

berörda beslut.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 30 september 1921 av vissa framställningar

rörande dåvarande andragradstjänsters placering å den nya

löneskalan erinrade dåvarande chefen för finansdepartementet om vad som

sålunda i ämnet förekommit samt uttalade, att nämnda spörsmål syntes

höra underkastas förnyad utredning, vilken lämpligen borde uppdragas åt

allmänna civilförvaltningens lönenämnd.

I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t

åt lönenämnden att till utredning upptaga, bland annat, berörda fråga

samt till Kungl. Maj :t inkomma med det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutxkottets utlåtande Nr 43.

3

I det utlåtande, lönenämnden i anledning- av Kungl. Maj:te berörda uppdrag

don 9 november 1923 avgivit, har nämnden till en början angivit sin

uppfattning rörande den närmare innebörden av det nämnden givna uppdraget,

och har nämnden i fråga därom anfört, att nämnden ansett det

samma icke avse andra tjänster än sådana, som omedelbart före de nya

avlöningsbestämmelsernas tillämpning å vederbörande tjänst tillhörde

andra normalgraden. Till följd härav har lönenämnden funnit sig icke

böra i detta sammanhang närmare sysselsätta sig med sådana befattningar,

särskilt vid lokalstater, vilka visserligen vid den nya löneregleringen placerats

i enahanda lönegrad som tjänst, tillhörande förutvarande andra

normalgraden, men dock icke tidigare ansetts tillhöra nämnda grad. Vidare

har nämnden med hänsyn till riksdagens nyligen fattade beslut i ämnet

funnit sig icke böra ingå på någon allmän utredning av frågan om

vilken lönegrad i det nya lönesystemet bör anses i stort sett motsvara den

förutvarande andra normalgraden eller huruvida den vid kommunikationsverken

förekommande högre sekreterargraden (IT:e lönegraden) bör

anses hava sin motsvarighet bland de tidigare andragradstjänstema.

Lönenämnden har sålunda funnit sitt uppdrag böra huvudsakligen avse

den av 1902 års löneregleringskommitté förutsatta ytterligare undersökning,

huruvida till äventyrs några förutvarande andragradstjänster finnas,

som, ehuru de vid den senaste löneregleringen hänförts till 15 :e lönegraden,

likväl skäligen böra uppflyttas till närmast högre lönegrad. T

några enstaka fall har emellertid lönenämnden, på grund av föreliggande

omständigheter, funnit sig böra förorda uppflyttning till än högre lönegrad

av vissa tjänster liksom i ett par fall sänkning eller indragning av

tjänster. Vidare har lönenämnden inskränkt sin undersökning till att omfatta

allenast i tjänsteförteckningen upptagna tjänster av nu ifrågavarande

slag, d. v. s. ordinarie sådana. Beträffande tjänster på extra stat

eller andra icke-ordinarie befattningar har lönenämnden ansett kunna förutsättas,

att uppflyttning till högre lönegrad endast undantagsvis borde

ifrågakomma.

Uti den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Maj:t föreslagit uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, därvid särskilda förslag om ändringar

i vederbörande ämbetsverks tjänsteförteckningar, som därav föranledas,

framlagts i samband med förslag till fastställande av dessa verks

stater för budgetåret 1925—1926. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t,

med åberopande av statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december

1924, under rubrik ''För liera huvudtitlar gemensamma frågor’ (avd.

II) föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,

som må påkallas av blivande beslut i nämnda frågor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, har Kungl. Maj:t vid framläggandet

av förslag till uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, vilket förslag icke omfattar andra tjäll- •

sfer än de, allmänna civilförvaltningens lönenämnd gjort till föremål för

sin utredning, ansett sig böra uppställa de fordringar i skilda hänseenden,

lönenämnden för uppflyttning till högre lönegrad funnit böra vara vägledande.

Vad nämnda fordringar beträffar, har lönenämnden vid verkställandet

enligt det angivna programmet av den åt nämnden uppdragna undersökningen

ansett vissa allmänna synpunkter böra följas. Efter att hava erinrat

om behandlingen av frågan om sekreterarbefattningarnas vid kom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

munikationsverken placering i lönegrad har lönenämnden sålunda anfört,

att man icke utan vidare finge utgå därifrån, att varje befattning, som

uppfyllde de utav kommunikationsverkens lönekommitté uppställda fordringarna

i fråga om innehavarens teoretiska utbildning — högre examen

på det juridiskt-administrativa området eller därmed jämförlig kompetens

— och ställning såsom byråchefs närmaste man, borde uppflyttas i lönegrad.

. För att en dylik åtgärd skulle äga rum, syntes utöver nämnda kvalifikationer

i avseende å tjänstens innehavare böra fordras, att de uppgifter,

vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig dem, som

eljest tillkomme en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende böra

fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad föredragningsskyldighet

med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse.

Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden

av mera krävande art, syntes i allmänhet tjänsten vara av beskaffenhet

att böra hänföras till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara

förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap

direkt under verkschefen för en mera betydande avdelning av verket, dock

under förutsättning tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras

högre teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier.

En dylik högre tjänsteställning syntes även undantagsvis kunna anses befogad

för vissa tjänster, vilka visserligen icke kunde hänföras till någon

av nyss antydda kategorier men dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer

och krävande arbetsuppgifter vore att anse såsom fullt jämförliga

med sådana tjänster, som förut nämnts.

Statsutskottet har i avgivet utlåtande (nr 13) behandlat förslaget om bemyndigande

för Kung!. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser, som

kunde påkallas av blivande beslut rörande uppflyttning i lönegrad av vissa

tjänster, vilka tillhört förutvarande andra normalgraden, ävensom en i

ämnet väckt motion. I nämnda utlåtande har utskottet angivit sin principiella

ställning till de allmänna synpunkter, Kungl. Maj:t funnit sig

böra lägga å förevarande fråga. Utskottet har därvid tillkännagivit, att

utskottet, i likhet med Kungl. Maj:t, ej haft något att erinra mot de av

lönenämnden angivna fordringarna för uppflyttning, dock att utskottet

ansett, att hänsyn jämväl borde tagas till, huruvida oavvisligt behov för

vederbörande ämbetsverk kunde anses föreligga, att tjänsteman, varom

fråga vore, bereddes förbättrad löneställning.

I justitieombudsmansexpeditionen fanns före ikraftträdandet den 1 januari

1922 av det nya avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens

verk den 18 juni 1921 en sekreterarbefattning, motsvarande andra

normalgraden. Vid löneregleringen placerades denna tjänst i likhet med

motsvarande befattningar inom de centrala ämbetsverken i 15:e lönegraden.

Då nu fråga uppkommit om uppflyttning av ett flertal av sistnämnda

befattningar, har jag funnit mig böra väcka förslag om uppflyttning jämväl

av sekreterartjänsten vid justitieombudsmansexpeditionen.

De göromål, som åligga sekreteraren, på vilken givetvis ställes fordran

att hava förvaltat domarämbete, äro bland annat att för justitieombudsmannen

anmäla inkomna klagomål och andra ärenden samt, efter vederbörlig

beredning, föredraga dem för justitieombudsmannen, att uppsätta

de skrivelser, varom justitieombudsmannen giver anmodan, att på begäran

meddela klagande och andra vederbörande upplysningar om ärendenas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande År 4.''i. 5

Käng samt att, efter anmodan av justitieombudsmannen, medfölja honom

å inspektionsresoma och därunder biträda vid handläggningen av förekommande

ärenden.

Härutöver finner jag mig böra framhålla, att sekreterare)] vid första

granskningen föredrager alla inkommande ärenden, icke blott de lättare.

De lina uppgift är icke inskränkt till ärendenas första behandling såsom

nyinkomna utan omfattar även beredning och föredragning av samma

ärenden, sedan infordrade yttranden inkommit och ärendena efter påminnelsetidens

utgång föreligga i skick att kunna företagas till avgörande.

Denna föredragning, som skall ligga till grund för bestämmande, huruvida

klagomålen äro av beskaffenhet att ej kunna föranleda vidare åtgärd

från justitieombudsmannens sida eller skola göras till föremål för ytterligare

behandling, är i många fall av vidlyftig natur och kräver en synnerligen

noggrann beredning beträffande såväl handlingarnas innehåll som de

lagbestämmelser, vilka kunna vara tillämpliga med avseende på de i

klagomålen anmärkta förhållanden. Härtill kommer, att det synes mig,

ur arbetsbesparande synpunkt och för arbetets jämna gång å expeditionen,

vara mycket önskvärt, att sekreterarens befattning med ärendena icke

regelmässigt upphör i alla sådana fall, då den senast berörda föredragningen

resulterar i att ytterligare åtgärder kunna ifrågasättas. I vissa

fall bör det kunna anförtros åt sekreteraren att, i den mån hans övriga

göromål det tillåta, uppsätta förslag till skrivelser. Härigenom vinnes,

förutom undvikande av dubbla arbetskrafter för samma sak, jämväl den

fördelen att sekreteraren, som vid förfall för byråchefen hör äga förutsättningar

att upprätthålla dennes befattning, erhåller den därför erforderliga

övningen.

I sitt ovanberörda utlåtande, som i denna del gillats av såväl Kungl.

Maj:t som statsutskottet, har lönenämnden förklarat sig anse, att särskilt

avseende borde fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning

vore förenad föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande

verksstyrelse. Om en dylik skyldighet förekomme i större omfattning och

beträffande ärenden av mera krävande art, syntes i allmänhet tjänsten

vara av beskaffenhet att böra hänföras till den högre lönegraden. Det anförda

torde otvivelaktigt giva vid handen, att sekreterarbefattningen vid

justitieombudsmansexpeditionen helt uppfyller de fordringar, som ansetts

höra ställas på de förutvarande andragradstjänsterna för uppflyttning i

16:e lönegraden. Att sekreterarens vid justitieombudsmansexpeditionen

föredragningsskyldighet icke sker med ledamots ansvar torde här sakna

betydelse, då ju detta förhållande beror på justitieombudsmansämbetets

alldeles säregna art. En jämförelse mellan denne sekreterares åligganden,

vilka för att kunna rätt fyllas förutsätta en ganska vidsträckt författningskännedom,

och de göromål, som åligga innehavarna av de av Kungl.

Maj :t till uppflyttning föreslagna andragradstjänsterna, torde även giva

vid handen, att den förres åligganden i vissa fall äro av mera kvalificerad

art än de senares.

På grund härav får jag vördsamt hemställa, att utskottet med begagnande

av sin initiativrätt ville föreslå riksdagen besluta, att sekreterarbefattningen

vid justitieombudsmansexpeditionen skall från och med den

1 juli 1925 hänföras till 16:e lönegraden, avd. A, i det för befattningshavare

vid riksdagens verk gällande avlöningsreglemente.

I sammanhang härmed vill jag ytterligare andraga följande. Enligt

kung], förordningen den 7 december 1883 angående expeditionslösen utgår

opaginerad Kontrollera mot PDF

Löne
nämnden.

K Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

för avskrifter av till justitieombudsmannen ingivna handlingar m. in.

ävensom för diariebevis viss expeditionslösen. Inkomsten härav tillfaller

för närvarande sekreteraren, som därvid emellertid har att svara för de

med avskrifternas verkställande förenade kostnaderna. Denna sekreterarens

löneinkomst torde kunna beräknas till omkring 400 kronor om året.

Därest sekreterarbefattningen bleve uppflyttad i 16:e lönegraden, synes

berörda expeditionslösen lämpligen krama indragas till statsverket i likhet

med vad som beträffande befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen, å vilka avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 äger tillämpning, skett genom kungl. kungörelserna

den 22 december 1922 (nr 594) angående redovisning till statsverket

av viss expeditionslösen och den 1 juni 1923 (nr 178) i enahanda ämne.»

Över justitieombudsmannens ifrågavarande framställning bär utskottet

inhämtat yttrande från lönenämnden för riksdagens verk, som i skrivelse

den 17 innevarande april anfört följande:

I framställningen an föres, hurusom Kungl. Maj:t uti den till innevarande

års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit uppflyttning

i högre lönegrad av vissa tjänster tilihörande förutvarande andra normal - graden, därvid Kungl. Maj:t ansett sig böra uppställa de fordringar för

sådan uppflyttning, som civilförvaltningens lönenämnd funnit böra vara

vägledande.

I avseende härpå har lönenämnden i huvudsak anfört, att man icke utan

vidare finge utgå därifrån, att varje befattning, som uppfyllde de utav

kommunikationsverkens lönekommitté uppställda fordringarna i fråga om

innehavarens teoretiska utbildning — högre examen på det juridiska administrativa

området eller därmed jämförlig kompetens — och ställning

såsom byråchefs närmaste man borde uppflyttas i lönegrad.

För att en dylik åtgärd skulle äga rum syntes utöver nämnda kvalifikationer

i avseende å tjänstens innehavare böra fordras, att de uppgifter,

vilka vore förenade med befattningen, i viss man närmade sig dem, som

eljest tillkomme en byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende böra

fästas.vid det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad föredragningsskyldighet

med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelso.

Förekomma en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden

av mera krävande art, syntes i allmänhet tjänsten vara av beskaffenhet

att böra hänföras till den högre lönegraden.

Mot de sålunda angivna fordringarna för uppflyttning i lönegrad har

riksdagen, i sammanhang med sitt beslut om bemyndigande för Kungl.

Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser, som för ifrågavarande uppflyttning

kunde påkallas, tillkännagivit sig icke hava något att erinra,

dock att riksdagen ansett, att hänsyn jämväl borde tagas till, huruvida

oavvisligt behov för vederbörande ämbetsverk kunde anses föreligga, att

tjänsteman, varom vore fråga, bereddes förbättrad löneställning.

Vid granskning av den redogörelse justitieombudsmannen lämnat för de

göromål, som åvila sekreteraren å justitieombudsmansexpeditionen, vilken

redogörelse i huvudsak överensstämmer med vad 1902 års löneregleringskommitté

angivit för befattningen i fråga i sitt år 1921 avgivna betänkande

om reglering av löneförhållandena vid riksdagens verk, har

lönenämnden funnit, att sekreterarens arbetsuppgifter enligt nämndens

mening måste anses uppfylla de angivna fordringarna för uppflyttning i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 43. 7

lönegrad. Den omständigheten, att sekreterarens föredragningsskyldighet

icke åker med ledamots ansvar, finner lönenämnden — i likhet med vad

justitieombudsmannen också framhåller — i detta fall sakna l>etydelse.

Till justitieombudsmannen hänskjutas ärenden av de mest skilda slag

och berörande så gott som alla grenar av förvaltningen. På sekreteraren

ä justitieombudsmansexpeditionen måste därför, enligt lönenämndens mening,

ställas krav på ingående och mångsidig författaingskännedom samt

god omdömesförmåga. Lönenämnden vill ock framhålla det önskvärda i

att löneförmånerna tillmätas så, att en dugande jurist finner med sin fördel

förenligt att under en längre tid stanna på befattningen och ställa den

erfarenhet, han därunder samlar, till förfogande.

Lönenämnden förordar alltså, att sekreterarbefattningen hos justitieombudsmannen

uppflyttas till l(i:e lönegraden i nu gällande eller motsvarande

lönegrad i den föreslagna nya löneplanen för befattningshavare

vid riksdagens verk; och torde därvid höra föreskrivas, att, såsom justitieombudsmannen^

föreslagit, den expeditionslösen, — beräknad till omkring

400 kronor om året — som nu tillkommer sekreteraren, indrages till statsverket.

Vid eventuellt beslut om uppflyttning av ifrågavarande befattning till

högre lönegrad torde samtidigt böra föreskrivas, att för nuvarande tjänstinnehavaren

utfärdat konstitutorial skall gälla även för den till högre

lönegrad uppflyttade tjänsten ävensom att det så skall anses, som om

tjänsten redan vid nuvarande innehavarens tillträde till densamma tillhört

den högre lönegraden.

Utskottet har vid granskning av föreliggande förslag kommit till

den uppfattningen, att med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åligga

sekreteraren å justitieombudsmansexpeditionen, sekreterarbefattningen bör

uppflyttas till 16:de lönegraden eller motsvarande lönegrad i blivande ny

löneplan för befattningshavare vid riksdagens verk. Utskottet har därför

ansett sig böra tillstyrka bifall till justitieombudsmannens framställning.

Såsom justitieombudsmannen föreslagit och lönenämnden förordat, torde

den expeditionslösen, som nu tillkommer sekreteraren, böra indragas till

statsverket i överensstämmelse med vad som föreskrivits beträffande befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk enligt kungl.

kungörelserna den 22 december 1922 (ur 594) angående redovisning till statsverket

av viss expeditionslösen och den 1 juli 1923 (nr 178) i enahanda ämne.

Vad beträffar lönenämndens förslag, att för nuvarande tjänstinnehavaren

utfärdat konstitutorial skall gälla även för den till högre lönegrad uppflyttade

tjänsten, ävensom att det så skall anses, som om tjänsten redan

vid nuvarande innehavarens tillträde till densamma tillhört den högre lönegraden,

har utskottet icke haft något att däremot erinra, då förslaget står

i överensstämmelse med vad riksdagen medgivit i motsvarande fall beträffande

tjänster inom den civila statsförvaltningen.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 43.

att riksdagen må

dels besluta, att sekreterarbefattningen vid justitieombudsmansexpeditionen

skall från och med den 1 juli

1925 hänföras till 16:e lönegraden, Avd. A, av den i

gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid

riksdagens verk intagna löneplan; skolande för nuvarande

tjänstinnehavaren utfärdat konstitutorial gälla

även för den till högre lönegrad uppflyttade tjänsten,

därvid jämväl skall så anses, som om tjänsten redan

vid nuvarande innehavarens tillträde till densamma

tillhört den högre lönegraden;

dels ock, vid bifall härtill, besluta, att den expeditionslösen,

som nu tillkommer innehavaren av ifrågavarande

befattning, skall från och med den 1 juli 1925 indragas

till statsverket.

Stockholm den 30 april 1925.

På bankoutskottets vägnar:

K. J. GUSTAFSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av törsta kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Dalberg, Berge, Andersson

i Hägelåkra, Bondeson, Bodin och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Borggren, Backlund, Olsson i Berg, Loven, Rgberg, Kloo,

Svensson i Betingetorp och Johansson i Edsbyn.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.