Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till civil tjänstepensionslag jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

1925-05-25 · 41 sidor, varav 36 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 36 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:50, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till civil tjänstepensionslag jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1925 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till

civil tjänstepensionslag jämte åtskilliga i ämnet väckta

motioner.

I en till riksdagen avlåten, den 13 mars 1925 dagteeknad proposition nr

153, som hänvisats till behandling av bankoutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till lag angående rätt till

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid vissa verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen (civil tjänstepensionslag),

dels besluta,

att de pensioner, som med tillämpning av civila tjänstepensionslagen

beviljas, skola utgå till förutvarande tjänsteman

vid tullverket av det i tullverkets utgiftsstater upptagna förslagsanslaget

till pensioner åt avskedade tjänstemän,

vid lotsverket av det för sådant ändamål i pensionsstaten för lotsstyrelsen

samt lots- och fyrstaten upptagna förslagsanslag,

vid patent- och registreringsverket av reservationsanslaget till upprätthållande

av sistnämnda ämbetsverks verksamhet,

vid försäkringsinspektionen av reservationsanslaget till upprätthållande

av sistnämnda ämbetsverks verksamhet, samt

vid annat verk av särskilt anvisat anslag till pensionering av civila

tjänstinnehavare;

samt att det anslag eller de medel, från vilka pensionerna sålunda utbetalts,

skall beredas gottgörelse från den civila pensionsfonden med belopp,

svarande mot pensionsfondens efter fastställd fördelningsgrund uträknade

andel i pensionsutgifterna;

dels besluta, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser i fråga

om pension att tillsvidare gälla för sådan kvinnlig befattningshavare, som

efter ikraftträdandet av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser

angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat

allmänt uppdrag tillträder statstjänst, vilken förut kunnat innehavas

endast av man och å vilken lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående rätt

till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket

statens järnvägar och statens vattenfallsverk eller civila tjänstepensionslagen

icke äger tillämpning; skolande sådan befattningshavare vara skyldig

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 saml. 38 höft. (Nr 50.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Motioner.

att underkasta sig de bestämmelser i fråga om pension, som i samband

med en blivande lönereglering för det verk eller den stat, befattningshavaren

tillhör, må varda för tjänsten stadgade;

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för finansdepartementet i yttrande till statsrådsprotokollet

den 31 december 1924 samt av t. f. chefen för samma departement

i yttrande till statsrådsprotokollet ovanberörda den 13 mars 1925 angivna

grunder utfärda bestämmelser i fråga om pensionering av efterlevande

barn till kvinnliga befattningshavare i statens tjänst.

Lydelsen av berörda lagförslag skall i det följande av utskottet återgivas.

Till utskottets behandling hava vidare hänvisats följande i anledning av

nämnda proposition väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren:

nr 263 av herr Johansson, Johan Bernhard;

nr 286 av herr Fehr;

nr 287 av herr Petrén, Alfred; samt

nr 288 av herr Ekman, Karl Johan;

inom andra kammaren:

nr 376 av herr Johansson i Edsbyn;

nr 382 av herrar Fjellman och Holmgren;

nr 445 av herr Laurén;

nr 446 av herrar Lindskog och Lovén;

nr 447 av herr Lithander; samt

nr 448 av herr Granath, med instämmande i motionens syfte av ytterligare

en ledamot av kammaren.

I motionen I: 263 har hemställts, »att riksdagen vid antagande av Kungl.

Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag måtte besluta, att landshövding,

som icke omedelbart före tillträdet till befattningen innehaft ordinarie statstjänst,

varmed varit förenad rätt till pension, skall äga komma i åtnjutande

av full pension vid 67 levnadsår och 10 tjänstår såsom landshövding».

Uti ovanberörda motion 1:286 föreslås, »att riksdagen för den händelse

Kungl. Maj:ts proposition nr 153 i huvudsak vinner riksdagens bifall, måtte

företaga sådan ändring av det i propositionen ingående förslaget till civil tjänstepensionslag,

att den enligt denna lag utgående tjänstepension icke må

underkastas minskning på grund av samtidigt utgående reservbefälspension».

Motionen 1:287 innehåller yrkande, »att riksdagen ville besluta sådan

ändring i Kungl. Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag, att pensionsåldern

fastställes till 60 levnads- och 30 tjänstår för första vaktfru och

vaktfru vid såväl fångvården som statens tvångsarbetsanstalter, för husmodern

vid Bona uppfostringsanstalt samt för uppsyningsmän, överkonstaplar

s. 3 Kontrollera mot PDF

liankoutskottets utlåtande Nr 50.

3

och konstaplar, anställda å fångvårdens sinnessjukavdelningar, och till 62

levnads- och 30 tjänstår för övriga uppsyningsman, överkonstaplar och

konstaplar inom fångvården, för yrkesmästare inom fångvården, för uppsyningsman,

förste förmän, maskinist och förmän vid Bona uppfostringsanstalt,

för uppsyningsman, förste förmän och förmän vid statens tvångsuppfostringsanstalter

samt för den manliga ekonomipersonalen vid statens hospital och

asyler».

I motionen 1: 288 hår hemställts, att riksdagen måtte vidtaga den ändring

av ifrågavarande lagförslag, att 19 § 1 mom. c) erhåller följande lydelse:

»då han, efter att under fem på varandra följande år till följd av sjukdom,

vanförhet eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra, finnes vara för framtiden

till tjänstgöring oförmögen eller då han efter att hava uppnått pensionsåldern,

oavbrutet under sex månader på grund av någon av nämnda anledningar

varit och fortfarande finnes vara till tjänstgöring oförmögen.»

Uti motionen II: 376 har vidare framställts förslag, »a) att riksdagen må

besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag till civil tjänstepensionslag

m. m., som innefattas i proposition nr 153, att högsta pensionsåldern för

kvinnlig befattningshavare sättes till 64 år, samt

b) att vederbörande utskott må i lagtext, bilagor samt för övrigt vidtaga

härför erforderliga ändringar.»

I motionen II: 382 hava motionärerna, under åberopande av vad reservanter

inom 1921 års pensionskommitté anfört vid avgivande av kommitténs

i propositionen (sid. 71) omnämnda, den 6 februari 1925 avgivna yttrande i

fråga om avfattningen av 25 § i lagförslaget m. m., hemställt, att riksdagen

måtte, med frångående av motsvarande delar av Kungl. Maj:ts förslag, besluta

i överensstämmelse med de grunder, som sålunda i motionen angivits. I

vad motionen, som jämväl berör Kungl. Maj:ts proposition nr 257, avser nu

ifrågavarande proposition, innefattar densamma yrkande om uteslutande av

25 § i lagförslaget.

Motionen II: 445 innefattar hemställan, att riksdagen måtte, med ändring

av Kungl. Maj:ts förslag, »besluta, att från stadgandet i 25 §, c) i förslaget

till civil tjänstepensionslag undantages såväl reservstatspension som pension

enligt reservbefälsförordningarna ».

Uti motionen II: 446 har föreslagits, att riksdagen ville för sin del besluta

sådant tillägg till 19 § 3 mom. av det av Kungl. Maj:t i proposition nr 153 framlagda

förslag till civil pensionslag, att berörda moment erhåller följande lydelse:

»3. Befinnes tjänsteman, som i 2 mom. avses, urståndsatt att på tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för handen,

varom i 2 mom. b) eller c) sägs, må tjänstemannen, därest han uppnått

en levnadsålder, som med högst sju år understiger den för hans tjänst

bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen, på därom av vederbörande

myndighet gjord framställning, förklaras skyldig att avgå från tjänsten.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

I föregående stycke nämnd framställning må icke av vederbörande myndighet

avlåtas, innan tjänstemannen beretts tillfälle att, därest han därtill

finner anledning, inom viss, av myndigheten fastställd tid inkomma med

till Konungen ställda påminnelser i ärendet; skolande sålunda avgivna påminnelser

åtfölja myndighetens framställning till Konungen.»

I motionen II: 447 har hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta

sådan ändring i den av Kungl. Maj:t föreslagna civila tjänstepensionslagen,

att statstjänsteman, som uppnått en viss levnads- och tjänstålder, i enlighet

med i motionen angivna grunder tillerkännes rätt att vid avgång från

tjänsten före pensionsålderns inträde komma i åtnjutande av avkortad

tjänstepension.

Slutligen har i motionen II: 448 yrkats, »att riksdagen måtte besluta, det

pensionsåldern för manliga befattningshavare, tillhörande ekonomipersonalen

vid statens hospital och asyler, fångvårdsstaten, statens tvångsarbetsanstalter

och uppfostringsanstalten å Bona, inom lönegraderna 1 — 10 av nu gällande

avlöningsreglemente, måtte fastställas till 62 levnads- och 30 tjänstår».

Beträffande motiveringen för såväl propositionen som motionerna tillåter

sig utskottet att, i den mån redogörelse i det följande ej lämnas, hänvisa

till desamma.

Utskottet.

Visso allmänna

synpunkter.

Pensions

uppdelning i

avgifts- och

statspension.

Innan utskottet ingår på behandling av det genom propositionen framlagda

förslaget till civil tjänstepensionslag, har utskottet ansett sig böra i korthet

beröra vissa av föredragande departementschefen behandlade allmänna spörsmål,

vilka äga samband med det föreliggande lagförslaget.

Vad först beträffar frågan om pensions uppdelning i avgifts- och statspension,

innebär det av 1921 års pensionskommitté framlagda och av departementschefen

förordade förslaget, att den vid kommunikationsverken tillämpade

anordningen med uppdelning av pensionsunderlaget i ett statspensionsunderlag,

omfattande två tredjedelar och ett avgiftspensionsunderlag, omfattande

en tredjedel, icke skulle komma till användning inom den allmänna

civilförvaltningen i samma syfte som vid kommunikationsverken. Till följd

härav skulle ej heller tjänstepensionen utgå såsom statspension, beräknad i

förhållande till antalet tjänstår, och såsom avgiftspension, bestämd efter antalet

år, under vilka pensionsavgifter erlagts. I stället skulle vid tjänstepensionsbeloppets

bestämmande hänsyn tagas allenast till antalet tjänstår och,

i den mån fulla antalet dylika år ej uppnåtts, reduktion av pensionsbeloppet

i dess helhet ske i förhållande till det felande antalet tjänstår; och skulle

på grund härav avgiftsskyldigheten ej, såsom gäller vid kommunikationsverken,

upphöra efter 30 avgiftsår.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som i befordringshänseende

in. m. äro rådande inom den allmänna civilförvaltningen, delar utskottet

den av föredragande departementschefen uttalade meningen, att det icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 5

vore lämpligt att, såsom under ärendets förberedande behandling från vissa

håll påyrkats, till nu ifrågavarande verk överflytta det vid kommunikationsverken

år 1920 införda systemet med särskild beräkning av avgiftsår

oeh avgiftspension samt avgiftsskyldighetens upphörande efter 30 avgiftsår;

och har utskottet fördenskull ansett sig böra biträda den uppfattning, som

legat till grund för lagförslaget i hithörande delar.

Vidkommande härefter spörsmålet om pensionsavgifternas uppbörd och redovisning,

vilken fråga varit föremål för särskild utredning av 1921 års pensionskommitté,

avser det av departementschefen förordade förslaget, som i

huvudsak överensstämmer med vad kommittén hemställt, en omläggning av

nu tillämpad anordning, ehuru denna omläggning icke innebär en övergång

till det tidigare av särskilda sakkunniga ifrågasatta systemet med uppförande i

själva löneplanen av den »nettolön», som, efter avdrag av pensionsavgifterna

från bruttolönen, utbetalas till befattningshavaren. Anordningen med särskilda

avgifter för egen pensionering har ansetts böra tillsvidare bibehållas och avgifterna

fortfarande tillföras fonden för civila tjänstinnehavares pensionering.

Däremot skulle enligt förslaget pensionsavgifterna — i stället för att, såsom

för närvarande sker, redovisas månadsvis — omföras årsvis från vederbörande

avlöningsanslag till fonden för civila tjänstinnehavares pensionering.

Själva omföringsåtgärden skulle verkställas av statskontoret före juli månads

utgång varje år, därvid beräkningen av det belopp, som skulle omföras,

skulle grundas på uppgiften i vederbörande verks stat å antalet befattningshavare

i de särskilda lönegraderna. Sedan omföringen verkställts, skulle statskontoret

till de s. k. huvudförvaltningarna, d. v. s. de verk, som hava eget

konto i rikshuvudboken, översända meddelande om omföringen, och skulle

vederbörande verk sedermera hava att vid utbetalning av avlöningen räkna

med årsavlöningen minskad med den årliga pensionsavgiften.

Mot det förslag, som sålunda framlagts, hava under ärendets förberedande

handläggning från vissa håll framställts erinringar. Dessa erinringar har

utskottet emellertid, i likhet med departementschefen, funnit icke .vara av

beskaffenhet att böra föranleda ett frångående av förslaget, vilket synts utskottet

vara ägnat att medföra vissa önskvärda förenklingar i det hittills

tillämpade systemet. Utskottet vill sålunda ansluta sig till vad på nu ifrågavarande

punkt i propositionen förordats.

I fråga om kvinnliga befattningshavares pensionsförhållanden vill utskottet

erinra, att vid föredragning den 31 december 1924 av frågan om ordnandet

av de kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och pensionsförhållanden dåvarande

chefen för finansdepartementet lämnade en redogörelse för de förslag

beträffande de kvinnliga tjänstemännens pensionering, som framlagts av de

s. k. behörighetssakkunniga samt av 1921 års lönekommitté i samband med

avgivande av förslag angående ordnande av ifrågavarande befattningshavares

löneförhållanden ävensom av 1921 års pensionskommitté. (Statsverkspropo
-

Uppbörd oeh

redovisning

av pensionsavgifter.

Kvinnliga

befattningshavares

pensionsförhållanden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

sitionen. Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 173—

181). I anslutning härtill angav departementschefen sin principiella ställning

till vissa de kvinnliga befattningshavarnas pensionering berörande frågor,

vilka, vad angår tjänstepensioneringen, rörde kvinnornas pensionsålder samt

de avgifter, de borde åläggas att gälda för ifrågavarande pensionering.

I fråga om den kvinnliga pensionsåldern anförde departementschefen därvid,

bland annat, att delade meningar vore rådande rörande lämpligheten

av dess höjning upp till den manliga pensionsåldern, 67 år. De skäl, som

hade anförts för den ena och den andra uppfattningen härutinnan, kunde

icke anses vara av den beskaffenhet, att någon säker ledning för frågans

bedömande därifrån kunde hämtas. Hittills föreliggande erfarenhet om

kvinnliga befattningshavares tjänstgöring vid högre ålder vore icke särskilt

omfattande; såvitt anginge den tid av en kvinnas liv, varom här

närmast vore fråga, eller mellan 60 och 67 år, syntes nära nog varje erfarenhet

saknas. Såsom 1921 års pensionskommitté erinrat, hade den hittillsvarande

lägre pensionsåldern för kvinna icke grundats på någon mera

ingående utredning. Därest man, på sätt såväl pensionskommittén som

lönekommittén föreslagit, genom särskilda bestämmelser undanröjde de

olägenheter, som ur tjänstens synpunkt kunde befaras till följd av en

höjning av den kvinnliga pensionsåldern, ansåge sig departementschefen

kunna tillstyrka, att den kvinnliga pensionsåldern sattes lika med den

manliga.

Skulle, på sätt sålunda förordats, samma pensionsålder bliva gällande

för kvinna som för man, syntes några vägande skäl ej heller kunna anföras

mot pensionskommitténs förslag om lika avgifter för manliga och

kvinnliga befattningshavares egen pensionering. Den merkostnad för statsverket,

som vid lika pensionsunderlag och lika pensionsavgifter skulle

uppkomma för de kvinnliga befattningshavarnas pensionering, bleve av

mindre betydelse, därest pensionsåldern sattes lika för man och kvinna.

För övrigt kunde denna merkostnad uppvägas genom en lämplig anordning

av familjepensioneringen, vilken borde ombesörjas av statsverket mot

samma avgifter, som manlig innehavare av motsvarande befattning hade

att erlägga till vederbörande änke- och pupillkassa.

I sitt utlåtande (nr 17) i anledning av förslaget om ordnande av kvinnliga

befattningshavares avlöningsförhållanden m. m. anförde statsutskottet

beträffande dessa befattningshavares pensionsförhållanden huvudsakligen,

att, då såsom departementschefen erinrat så gott som ingen erfarenhet

förelåge om kvinnliga tjänstemäns arbetsförmåga i de åldrar, varom vore

fråga, enligt utskottets mening försiktigheten syntes bjuda att, intill dess

sådan erfarenhet vunnits, stanna vid den av 1921 års lönekommitté föreslagna

pensionsåldern eller 64 år. Skulle erfarenheten framdeles visa, att

en ytterligare höjning av pensionsåldern kunde utan olägenhet ske, vore

en dylik höjning lätt att genomföra, varemot, i händelse erfarenheten

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 7

skulle visa ett motsatt förhållande, en sänkning av en för hög pensionsålder

måste medföra större svårigheter.

Reservationsvis framhöllo tio ledamöter av utskottet såsom sin mening,

att riksdagen borde taga ställning till frågan om pensionsålder m. m. för

ifrågavarande befattningshavare först sedan förslag i pensionsfrågan i hela

dess vidd blivit för riksdagen framlagt.

Sedan riksdagens kamrar i anledning av Kungl. Maj:ts förslag angående

ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas löne- och pensionsförhållanden

stannat i olika beslut, vilka blivit föremål för gemensam omröstning, har riksdagen

i skrivelse den 6 sistlidna mars (nr 63) anmält sitt beslut i berörda

fråga. Riksdagens beslut innebär, att manliga och kvinnliga befattningshavare

skola uppbära lön enligt en för män och kvinnor gemensam löneplan,

varvid dock kvinna icke skall vara berättigad komma i åtnjutande av lön

enligt sista löneklassen inom vederbörande lönegrad.

Beträffande pensionsförhållandena innebär beslutet icke något ställningstagande.

Föredragande t. f. departementschefen bar i förevarande fråga anfört, att

då riksdagen i samband med lönefrågan icke gjort något uttalande angående

ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas pensionsförhållanden,

han saknade anledning närmare ingå på de principiella spörsmål angående

denna pensionering, till vilka chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen

redan tagit ställning. I enlighet med förberörda åsikt borde alltså

i allmänhet pensionsåldern ävensom avgifterna för egen pensionering vara

lika för män och kvinnor. Av riksdagens beslut i lönefrågan finge emellertid

anses följa, att pensionsunderlaget borde bestämmas lägre för kvinna

än för man. För bådas del borde pensionsunderlaget avpassas efter slutlönen

på billigaste ort, och då denna enligt riksdagens beslut bleve en löneklass

lägre för kvinna än för man, borde pensionsunderlaget för kvinna

sänkas i motsvarande mån.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ordnandet av

kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden m. m. till

bankoutskottets behandling i vissa delar hänvisats två inom andra kammaren

väckta motioner nr 204 och 217. Dessa motioner, vilka lära få anses

i sin helhet besvarade genom riksdagens beslut i anledning av statsutskottets

förberörda utlåtande nr 17, torde icke påkalla något utskottets yttrande.

I anledning av nu föreliggande proposition har motionsvis (II: 376) beträffande

kvinnliga befattningshavares pensionsålder yrkats, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att högsta pensionsåldern

för kvinnlig tjänsteman skulle fastställas till 64 år. Av motiveringen framgår

icke, huruvida motionären härmed endast avsett en sänkning för kvinnliga

befattningshavares vidkommande av den i 17 § av lagförslaget gene
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets

yttrande.

Lagförslaget.

rellt angivna pensionsåldern eller jämväl åsyftat en motsvarande sänkning

av pensionsåldern för de i bilagan B vid lagförslaget angivna befattningar,

beträffande vilka särskilda bestämmelser rörande pensions- och tjänstålder

skulle gälla.

Beträffande pensionsavgifter och pensionsunderlag för kvinnliga tjänstemän

har utskottet icke något att erinra mot vad Kungl. Maj:t föreslagit,

Yad åter angår de kvinnliga befattningshavarnas pensionsålder måste givetvis

ett ställningstagande till denna fråga innebära svårigheter särskilt med

hänsyn därtill, att erfarenhet rörande sådana befattningshavares tjänstgöring

vid högre ålder hittills endast i ringa grad föreligger och ej heller inom en

avsevärd tidrymd torde kunna ernås. Ehuru vid sådant förhållande vissa

skäl kunde synas tala för att åtminstone tills vidare för kvinnliga tjänstemän

fastställa en lägre pensionsålder än den för manliga befattningshavare

i allmänhet gällande, bör å andra sidan ej förbises möjligheten av att genom

särskilda bestämmelser med avseende å skyldighet att från tjänsten avgå

undanröja de olägenheter, som till äventyrs kunna föranledas av en höjning

utav den kvinnliga pensionsåldern. I sådant hänseende vill utskottet särskilt

framhålla den i lagförslagets 19 § 3 mom. föreslagna och av utskottet i det

följande tillstyrkta bestämmelsen, enligt vilken tjänsteman, som befinnes urståndsatt

att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden, i vissa

fall må, därest han uppnått en levnadsålder, som med högst sju år understiger

den för hans tjänst bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen

på därom av vederbörande myndighet gjord framställning förklaras skyldig

att avgå från tjänsten. Ytterligare torde böra framhållas, att, på sätt framgår

av förenämnda bilaga B vid lagförslaget, för ett avsevärt antal kvinnliga

befattningar, för vilka på grund av göromålens mera krävande beskaffenhet

en lägre pensionsålder ansetts påkallad, en sådan enligt förslaget skulle bliva

gällande. Det bör ej heller förbises, att en sänkning av den allmänna pensionsåldern

för kvinnliga befattningshavare givetvis måste vara ägnad att

inverka på frågan om dessa befattningshavares pensionsavgifter. Med hänsyn

till vad nu anförts har utskottet icke funnit skäl tillstyrka motionärens hemställan

utan ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, vilket ock principiellt

synes bäst överensstämma med den ståndpunkt, riksdagen intagit i

lönefrågan.

Då utskottet nu övergår till behandling av det föreliggande lagförslaget,

vill utskottet till en början såsom allmänt omdöme uttala, att utskottet vid

granskning av förslaget funnit detsamma vara i det hela tillfredsställande

och väl avvägt. Förslaget har ock i allmänhet i de delar, där avvikelser

ej betingas av inom civilförvaltningen rådande särskilda förhållanden, anslutits

till bestämmelserna i den år 1920 antagna pensionslagen för kommunikationsverken.

Då utskottet på grund av vad nu angivits funnit sig böra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. !*

i allt väsentligt biträda Kungl. Maj:ts förslug, har utskottet ansett sig

kunna i det följande inskränka sitt yttrande till att endast beröra de delar

av lagförslaget, beträffande vilka ändringar eller tillägg motionsvis påyrkats

eller i övrigt ansetts böra ifrågakomma.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya lagen äga tillämpning å

tjänstemän, vilka äro eller bliva underkastade avlöningsreglementet den

22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, eller avlöningsreglementet

den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Då Kungl.

Maj:t i särskild proposition (nr 183) angående lönereglering för landshövdingarna

och befattningshavare vid länsstyrelserna föreslagit, att landshövding

skulle inordnas under det nya civila avlöningsreglementets bestämmelser,

har i det nu föreliggande lagförslaget förutsatts, att landshövdingarna

även skulle bliva underkastade den civila tjänstepensionslagen.

Emellertid har statsutskottet i sitt numera avgivna utlåtande (nr 112) i

anledning av berörda löneregleringsförslag tillstyrkt, att för landshövdingarna

fortfarande skulle gälla särskild lönestat, vadan de icke skulle

bliva underkastade nyssnämnda avlöningsreglemente. I följd härav skulle

landshövding icke heller enligt den formulering, som givits åt 1 § i förevarande

lagförslag, bliva underkastad bestämmelserna i lagen. Ltskottet

har under sådana förhållanden haft att överväga, huruvida för landshövdingarna

borde fortfarande liksom hittills gälla bestämmelserna i 1907

års pensionslag — varvid särskilda föreskrifter erfordrades med avseende

å pensionsunderlag, pensionsavgifter m. in. — eller om ifrågavarande

befattningshavare borde genom särskild föreskrift inordnas under den

föreslagna civila tjänstepensionslagen. Utskottet har för sin del funnit

lämpligast, att landshövdingarna efter erhållen lönereglering varda underkastade

den nya lagen, och förordar alltså, att i 1 § av lagen angives,

att densamma skall äga tillämpning jämväl å ifrågavarande befattningshavare.

— Av vad nu föreslagits föranledas vissa formella ändringar

i bilagan A vid lagförslaget.

Vid bifall till vad sålunda förordats förutsätter utskottet, att bland de

avlönings villkor, som komma att utfärdas i samband med löneregleringen

för landshövdingarna, intages föreskrift om skyldighet för dem att underkasta

sig bestämmelserna i förevarande lag.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att innevarande års riksdag

beslutit lönereglering för professorer vid statsuniversitet, varvid dessa befattningshavare

liksom landshövdingarna ställts utanför det nya avlöningsreglementets

tillämpning. Det synes utskottet önskvärt, att även professorerna

i pensionshänseende varda underkastade bestämmelserna i den nya civila

tjänstepensionslagen, och utskottet har haft under övervägande att i 1 § av

lagen intaga särskild föreskrift härom. Då utskottet emellertid funnit sig

icke kunna utan närmare utredning avgöra, i vad mån jämkningar i lagens

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

bestämmelser i olika hänseenden kunna erfordras för professorernas vidkommande,

har utskottet nu endast velat uttala, att förevarande spörsmål

synes böra göras till föremål för övervägande från Kungl. Maj:ts sida.

De i 19 § av lagförslaget intagna bestämmelserna innebära bland annat

vissa skärpningar i nu gällande föreskrifter med avseende å skyldighet att

avgå från tjänsten före uppnådd stadgad pensionsålder. Mot förslaget på

denna punkt hava, på sätt av propositionen framgår, redan under ärendets

förberedande behandling framställts vissa erinringar Motionsvis (I: 288) har

ock nu påyrkats sådan ändring av 1 mom. c) av ifrågavarande paragraf,

varigenom bestämmelserna skulle, i vad de avse innehavare av domarämbete,

närmare anknytas till nu gällande föreskrifter. I en till utskottet ingiven

skrift har vidare styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannanämnd hemställt,

att paragrafen i sin helhet måtte så avfattas, att bestämmelserna

om tjänstemans tvångspensionering icke skärptes utöver vad i 1907 års

pensionslag stadgats.

Utskottet har för sin del icke kunnat finna de erinringar, som framförts

mot förslaget, vara av beskaffenhet att böra föranleda ändring på nu ifrågavarande

punkt. På sätt av utredningen i propositionen framgår måste nämligen

erfarenheten anses hava visat, att ur statsverkets synpunkt behov föreligger

av ökad möjlighet till förtidspensionering i anledning av genom sjukdom

eller liknande orsak vållad oförmåga att behörigen fullgöra tjänståligganden.

Med de föreskrifter beträffande beräkning av pensionsbelopp

vid tvångspensionering, som innefattas i lagförslaget, kunna ej heller enligt

utskottets förmenande de ifrågasatta skärpningarna skäligen anses innebära

någon obillighet mot befattningshavarna. Utskottet vill ock erinra, att 1920

års pensionslag för kommunikationsverken i förevarande hänseende redan

innehåller bestämmelser av i stort sett samma innebörd som de nu föreslagna.

Vad särskilt angår domarbefattningar må vidare framhållas, att

Kungl. Maj:ts förslag i förhållande till vad 1921 års pensionskommitté

hemställt, innebär en lindring såtillvida, som kommittéförslagets stadgande

om skyldighet jämväl för domare att avgå från sin tjänst, då han till följd

av nedsatt arbetsförmåga belinnes ur stånd att för framtiden behörigen sköta

tjänsten, efter yrkande av Svea hovrätt uteslutits i Kungl. Maj:ts förslag.

\ idkommande 19 § 3 mom. har i motionen II: 446 påyrkats, att däri omformäld

framställning rörande avgångsskyldighet för tjänsteman, vilken

befunnits urstandsatt att på tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänståligganden

och uppnått en levnadsålder, som med högst sju år understiger

stadgad pensionsålder, icke må av vederbörande myndighet avlåtas utan

att tjänstemannen beretts tillfälle att i ärendet avgiva påminnelser. Det

sålunda framställda förslaget torde överensstämma med vad redan nu i

allmänhet tillämpas vid behandling av frågor om förtidspensionering.

Det synes emellertid vara lämpligt, att denna praxis nu lagfästes. Ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

11

skottet finner alltså skäl föreligga att tillstyrka en bestämmelse av i motionen

angiven innebörd och har i lagförslaget infört sådan föreskrift.

Vad härefter angår fastställandet av tiden för normal avgångsskyldighet

innebär Kungl. Maj:ts förslag, som i detta avseende väsentligen överensstämmer

med nuvarande bestämmelser, att sådan skyldighet skulle inträda

för domare vid utgången av den månad, under vilken han fyller

sjuttio år, och för annan tjänsteman vid uppnående av den för honom

stadgade pensionsåldern, dock med rätt för den myndighet, som äger meddela

avsked, att under vissa förutsättningar låta med avskedet anstå högst

intill uppnådda 70 års ålder. Möjligheten att kvarstå i tjänst efter uppnådd

åldersgräns omfattar alltså för båda kategorierna en tid av tre år utöver

den gällande allmänna pensionsåldern, ehuru denna rätt för andra befattningshavare

än domare gjorts beroende av administrativ prövning i varje

särskilt fall.

Till vad sålunda föreslagits kan utskottet i huvudsak ansluta sig. Utskottet

vill emellertid betona, att med hänsyn till .statens intresse av

effektivitet i tjänstgöringen anstånd med avsked endast i undantagsfall

bör ifrågakomma. Beträffande bestämmelsens affattning vill utskottet,

vad angår annan befattningshavare än domare, förorda, att åt densamma

gives sådant innehåll, att anstånd med avsked icke i något fall må medgivas

mer än tre år utöver den för vederbörande befattning stadgade pensionsåldern.

Härav skulle bliva följden, att även för tjänsteman, för vilken

gäller lägre pensionsålder än sextiosju år, möjligheten att kvarstå i tjänst

skulle begränsas till tre år efter uppnådd åldersgräns, varigenom sådan

tjänsteman icke skulle, såsom enligt nu gällande bestämmelser och det

föreliggande lagförslaget är medgivet, kunna beviljas rätt att kvarstanna

i tjänst intill uppnådda sjuttio år.

I samband härmed torde böra beröras det i motionen II: 447 framställda

yrkandet, vilket går ut på ett återupplivande i en eller annan form av

den gamla bestämmelsen i 16 § av reglementet för civilstatens pensionsinrättning

den 9 juni 1899, enligt vilken befattningshavare kunde frivilligt

mot pension avgå vid en tidigare tidpunkt än pensionsåldern. I avseende

härå vill utskottet i likhet med föredragande departementschefen

framhålla, att det icke kan anses överensstämmande med statens intresse

att förtidspensionera en befattningshavare, så länge han är tjänstduglig.

Är befattningshavaren åter urståndsatt att behörigen fullgöra sina åligganden,

innebär givetvis en från tjänstemannens sida uttalad önskan ett

underlättande av förtidspensionering enligt 19 § 3 mom. Utskottet har

på nu angivna grunder ansett sig böra avstyrka bifall till motionen.

Beträffande lagförslagets 25 § hava motionsvis framställts olika ändringsförslag.

Längst går i detta hänseende motionen II: 382, vari yrkats,

Motion

II: 447.

25 §.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Bilagor till

lagförslaget.

Pensionsun

dtrlag och

pensionsavgifter.

Pensions - och tjänst - ålder.

att paragrafen i sin helhet måtte ur förslaget utgå, I motionen 1:286

har hemställts, att tjänstepension icke må underkastas minskning på grund

av samtidigt utgående reservbefälspension. Motionen II: 445 slutligen innefattar

yrkande om sådan ändring, att från stadgandet i 25 § c) undantages

såväl reservstatspension som pension enligt reservbefälsförordningarna.

De sålunda framställda förslagen ansluta sig till särskilda yttranden

inom 1921 års pensionskommitté vid behandling av frågan om bestämmelser

rörande förening av flera pensioner eller av pension med lön

eller arvode.

Utskottet har för sin del icke funnit skäl föreligga att tillstyrka ett

frångående av Kungl. Maj:ts förslag på nu förevarande punkt. Principiellt

sett överensstämmer förslaget i denna del med den ståndpunkt, som legat

till grund för motsvarande stadgande i 1907 års pensionslag. Att alldeles

utesluta de föreslagna bestämmelserna lärer under sådana förhållanden icke

kunna ifrågakomma. Vad åter angår behandlingen av reservstatspension

och pension enligt reservbefälsförordningarna vill utskottet i likhet med

1921 års pensionskommitté framhålla, att berörda pensioner i avseende å

rätt till pensions- och dyrtidstillägg för närvarande äro likställda med

vanliga statspensioner och att anledning fördenskull icke synes föreligga

att i nu ifrågavarande hänseende stadga ett särskilt undantag för dessa

pensioner. Det må vidare erinras att, enligt Kungl. Maj:ts förslag i

sista stycket av förevarande paragraf, det sammanlagda avdragsfria pensionsbeloppet

höjts från nu gällande 3,000 kronor till 5,000 kronor, vadan,

därest lönen eller arvodet och pensionen eller pensionerna tillsammans

understiga sistnämnda belopp, avdrag hädanefter skall äga rum endast i

den mån, som erfordras för att totalsumman icke må överstiga 5,000

kronor. På grund av vad nu anförts har utskottet funnit sig böra avstyrka

bifall till motionärernas ovanberörda förslag.

Vad härefter angår de vid lagförslaget fogade bilagorna föranleder

Kungl. Maj:ts i bilagan A innefattade förslag i fråga om tjänstepensionsunderlag

och pensionsavgifter icke annan utskottets erinran än att viss

ändrad uppställning av bilagan föranledes av vad utskottet i det föregående

hemställt beträffande lagens tillämplighet å landshövdingar; och

har utskottet i bilagan vidtagit erforderlig ändring.

I fråga om bilagan B, innehållande för vissa befattningar särskilda bestämmelser

rörande pensionsålder samt för hel pension erforderligt antal

tjänstår hava motionsvis påyrkats vissa ändringar i Kungl. Maj:ts förslag.

Sålunda hava i motionerna I: 287 och II: 448 föreslagits sänkning av pensions-

och tjänståldern för vissa befattningar vid fångvårdsstaten, statens

uppfostringsanstalt å Bona, statens tvångsarbetsanstalter samt hospital

och asyler. Vidare har i motionen I: 263 hemställts, att för hel pension

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

13

erforderligt antal tjänstår för landshövding skulle sänkas från av Kungl.

Maj:t föreslagna 25 till 10 år.

Vidkommande de i förstnämnda två motioner framställda yrkandena

liar utskottet efter prövning icke funnit skäl föreligga att frångå Kungl.

Maj:ts på pensionskommitténs hemställan närmast grundade förslag beträffande

nu avsedda personalgrupper. Vad åter angår sistnämnda motion

torde visserligen skäl föreligga för eu sänkning av tjänståldern för landshövding.

Härvid må emellertid erinras, att redan Kungl. Majits förslag

innebär en avsevärd nedsättning av landshövdings tjänstålder, som för

närvarande utgör 35 år men enligt lagförslaget skulle, i likhet med vad

för justitieråd och regeringsråd föreslagits, fastställas till 25 år. Att

under sådana förhållanden tillstyrka en ytterligare sänkning har utskottet

icke ansett lämpligt, helst Kungl. Maj:ts av utskottet tillstyrkta förslag

beträffande beräkning av tjänstår för pension (18 §) öppnar möjlighet för

tillgodoräknande under vissa förutsättningar jämväl av arbete utom statens

tjänst. Utskottet kan således icke tillstyrka bifall till motionärens förslag.

Beträffande pensions- och tjänstålder för befattningshavare vid egendoms-

och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet torde erfordras ett

tillägg till Kungl. Maj:ts förslag, avseende akademifogden samt dennes

assistent. I detta avseende har i en till utskottet överlämnad, inom finansdepartementet

utarbetad promemoria anförts följande:

Enligt Kungl. Maj:ts förslag till 1908 års riksdag angående lönereglering

för rikets universitet m. m. (prop. nr 97) skulle fogden vid universitetet i

Uppsala vara berättigad till hel pension vid uppnådda 67 levnads- och 35

tjänstår.

På grund av en av herr Trygger väckt motion (I: 60) beslöt emellertid

riksdagen (skrivelse nr 8 sid. 7 och 35), att fogden skulle vara berättigad

att avgå från tjänsten med hel pension vid uppnådda 65 levnads- och 20

tjänstår.

I motionen anfördes, bland annat, att dåvarande akademifogden, som utnämndes

till sin befattning 1892 och 1915 uppnådde 67 års ålder, i pension

blott skulle, med tillämpning av pensionslagen, erhålla 23/sr, av föreslagna

lönen eller 3,022 kronor, samt att den, som komme att utnämnas till akademifogde,

sannolikt redan då uppnått en avsevärd ålder, ty förr torde han

ej hava förvärvat den erfarenhet och skicklighet, som erfordrades, och tillfälle

att förvärva dessa egenskaper i någon underordnad eller universitetstjänst

torde i allmänhet ej finnas. Fogdens föregående tjänstgöring komme

således i regel att ske hos enskilda. Det stannade emellertid ej vid att

fogden i regel sent komme att anställas i det allmännas tjänst, han måste

ock i tid lämna sin plats, vars göromål förvisso icke vore avpassade efter

åldringars krafter, varför 65 år syntes böra vara den högsta åldersgränsen.

Anförda omständigheter syntes böra föranleda därtill, att fogdens fulla pensionsrätt

inträdde efter 20 tjänstår såsom fogde samt 65 levnadsår. Till

stöd för att ej vanlotta honom i pensionsavseende kunde åberopas, att, om

det vore något, som vore ägnat att draga en administrativt duglig man till

fogdetjänsten, så vore det pensionsrätten — tryggheten för ålderdomen.

Bestämmelser i ämnet utfärdades genom kungörelse den 13 juni 1908

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

(Svensk författningssamling, bihang nr 55) och hava således icke influtit i

1907 års pensionslag.

Genom proposition, nr 153, har Kungl. Maj:t framlagt förslag till civil

tjänstepensionslag, avsett att gälla för befattningar, å vilka avlöningsreglementet

för statsdepartement m. fl. verk äger tillämpning. I bilaga B till

sagda förslag hava upptagits de befattningar, för vilkas innehavare särskild

pensions- och tjänstålder skall gälla.

Enligt Kungl. Maj:ts proposition, nr 115, är avlöningsreglementet för

statsdepartement m. fl. verk avsett att äga tillämpning å befattningshavare

vid egendoms- och skogsförvaltningen vid Uppsala universitet, i följd varav

civila tjänstepensionslagen också kommer att gälla för nämnda befattningshavare.

I förenämnaa bilaga B hava upptagits skogsförvaltare, assistent vid skogsförvaltningen

och skogvaktare, var och en med en pensionsålder av 65 år

och en tjänstålder av 35 år, allt i överensstämmelse med vad nu gäller.

Däremot har akademifogden, för vilken 1907 års pensionslag icke angiver

någon särskild pensions- eller tjänstålder, ej blivit upptagen i bilagan B.

Härav skulle då följa, att med civila tjänstepensionslagens ikraftträdande

den allmänna pensionsåldern (67 levnadsår och 35 tjänstår) skulle bliva för

fogden gällande. Med hänsyn till de särskilda bestämmelser i fråga om

pensions- och tjänstålder, som enligt vad förut sagts nu gälla för befattningen

i fråga, torde emellertid böra övervägas, om icke alltjämt särskilda regler

i sådant hänseende äro påkallade.

De skäl, som på sin tid anfördes till stöd för att tjänståldern för akademifogden

skulle bestämmas till 20 år, synes numera icke böra tillmätas den

betydelse, att de i pensionshänseende skapa en fullständig undantagsställning

för akademifogden i jämförelse med övriga befattningshavare i statens tjänst.

Att märka är, att nuvarande innehavaren av akademifogdebefattningen, som

är född 1881 och tillträdde tjänsten år 1916, vid 65 år kommer att uppnå

30 tjänstår. Närmast till hands ligger att likställa akademifogden med

assistenten av 2:a klass för jordbruket vid fångvårdsstaten, iantbruksinspektoren

vid statens uppfostringsanstalt å Bona och assistenten av 3:e klass för

jordbruket vid statens tvångsarbetsanstalter, vilka samtliga tjänster med avseende

å till dem hörande göromål i stort sett torde kunna jämföras med

akademifogdebefattningen. För dessa befattningar gäller enligt förslaget

till civil tjänstepensionslag en pensionsålder av 65 år och en tjänstålder av

25 år.

Såsom ytterligare skäl för att icke fastställa tjänståldern för akademifogden

lägre än till 25 år kan framhållas, att enligt 18 § i förslaget till civil

tjänstepensionslag möjlighet finnes att såsom tjänstår för pension få tillgodoräkna

jämväl tid, varunder tjänsteman utom statens tjänst utfört arbete

av sådan beskaffenhet, som kan anses hava varit till särskilt gagn för

hans arbete i statstjänst.

Vad beträffar assistenten hos akademifogden, synes denne, såvitt angår

pensions- och tjänstålder, böra likställas med assistenten vid skogsförvaltningen

vid Uppsala universitet, för vilken föreslagits en levnadsålder av 65

år och en tjänstålder av 35 år.

I enlighet med vad sålunda ifrågasatts, varemot utskottet icke funnit anledning

till anmärkning, och under erinran att riksdagen numera besluta

det nya avlöningsreglementets tillämpning å ifrågavarande befattningshavare,

har utskottet i bilagan B till lagförslaget under rubriken Uppsala universitet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 15

egendoms- och skogsförvaltningen, infört befattningarna fogde samt assistent

vid egendomsförvaltningen med pensions- och tjänstålder av respektive 65

och 25 samt 65 och 35 år.

Utskottet har vidare, i anslutning till uppställningen av Kungl. Maj:ts i

proposition nr 183 framlagda förslag beträffande lönereglering för landshövdingar

och befattningshavare vid länsstyrelserna, ansett lämpligt, att

rubriken länsstyrelserna i bilagan B ändras till landsstaten. Ytterligare

påkallas ändring i bilagan till följd av riksdagens beslut beträffande benämningen

å assistenterna inom yrkesinspektionen, vilka alltså uppförts under

titeln yrkesinspektörsassistent och yrkesinspektrisassistent i stället för, enligt

Kungl. Maj:ts förslag, assistent av l:a, respektive 2:a klass.

Beträffande pensions- och tjänstålder för kvinnliga befattningshavare har

utskottet i det föregående uttalat sig.

I fråga om de medel, av vilka pensioner, beviljade enligt civila tjänstepensionslagen,

böra utgå, liksom beträffande såväl pensionering av kvinnliga

befattningshavare vid de verk, för vilka ny definitiv lönereglering icke

blivit genomförd, som kvinnliga befattningshavares familjepensionering har

utskottet intet att erinra mot vad föredragande departementschefen i propositionen

uttalat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen må

I) med förklarande, att Kungl. Maj:ts i förevarande

proposition nr 153 framlagda förslag till lag angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

(civil tjänstepensionslag) icke kunnat av riksdagen i

oförändrat skick antagas, för sin del antaga följande,

såsom utskottets förslag betecknade förslag till lag i

ämnet:

Övriga

förslag.

Hemställan.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

Förslag

till

lag angående rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid

vissa verk, tillhörande den civila statsförvaltningen

(civil tjänstepensionslag).

Härigenom förordnas som följer:

1 kap.

Allmänna bestämmelser.

1 %.

För envar ordinarie tjänsteman,

å vilken avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, eller

avlöningsreglementet den 9 juni

1922 (nr 379) för befattningshavare

vid lots- och fyrstaten äger tilllämpning

och vilken tillsättes genom

förordnande på viss tid eller

genom fullmakt eller konstitutorial,

skola i fråga om rätt till tjänstepension

och skyldighet att avgå från

tjänsten gälla de i denna lag givna

bestämmelser.

1 §.

För envar ordinarie tjänsteman,

å vilken avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, eller

avlöningsreglementet den 9 juni

1922 (nr 379) för befattningshavare

vid lots- och fyrstaten äger tilllämpning

och vilken tillsättes genom

förordnande på viss tid eller

genom fullmakt eller konstitutorial,

ävensom för landshövding skola i

fråga om rätt till tjänstepension

och skyldighet att avgå från tjänsten

gälla de i denna lag givna

bestämmelser.

2 §.

Tjänstepension tillkommer ej:

a) den, som i andra fall än i 12 § och 20 § 1 mom. a) avses, avgår från

tjänsten utan att vara skyldig därtill enligt bestämmelserna i denna lag;

b) den, som blivit avsatt eller på grund av tjänstefel skild från

tjänsten; samt

c) den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

3 §.

1. Såsom bidrag till kostnaden för beredande av tjänstepension skall

av den med tjänstemannens befattning förenade avlöningen utgå pensionsavgift

till belopp för år räknat, som för befattningen eller för den löne
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

17

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

grad, till vilken befattningen är hänförd, finnes angivet i den vid denna

lag fogade bilaga A.

2. Pensionsavgifterna överföras, på sätt Konungen föreskriver, till fonden

för pensionering av civila tjänstinnehavare (civila pensionsfonden). Erforderliga

föreskrifter om fondens förvaltning meddelas av Konungen.

3. För tid, under vilken tjänsteman icke är berättigad att uppbära

avlöning, skall ett belopp, motsvarande pensionsavgiften för samma tid,

av tjänstemannen inbetalas till vederbörande verk enligt de närmare föreskrifter,

som av Konungen meddelas.

4 §.

1. Fråga om rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av

tjänstepension prövas av Konungen vad angår tjänsteman, som avses i

12 §, ävensom beträffande tjänsteman, som, oaktat skyldighet för honom

inträtt att avgå från tjänsten, ej söker avsked.

2. I andra fall än i 1 mom. avses prövas fråga om erhållande av

tjänstepension av statskontoret, dock att beträffande tjänsteman vid tullverket

prövningen ankommer på generaltullstyrelsen.

5 §.

1. Ansökning om tjänstepension för tjänsteman, som avses i 12 §, skall

ingivas i vederbörande statsdepartement.

Ansökning om tjänstepension i andra fall skall ingivas, där fråga är

om tjänsteman i chefs- eller därmed jämförlig ställning eller ock justitieråd

eller regeringsråd, till statskontoret, där fråga är om tjänsteman vid

tullverket, till generaltullstyrelsen, samt eljest till den myndighet, under

vilken tjänstemannen lyder, skolande denna myndighet med eget utlåtande

överlämna ansökningen till statskontoret.

2. Ansökning om pension skall vara åtföljd av:

a) åldersbetyg för sökanden;

b) styrkt tjänsteförteckning jämte styrkt uppgift å av sökanden, utöver

semester och därmed jämförlig ledighet, åtnjuten tjänstledighet, varvid i

varje fall skall uppgivas anledningen till ledigheten;

c) uppgift, huruvida sökanden utom den tjänst, för vilken pension sökes,

tillika innehar annan statstjänst eller för sådan tjänst åtnjuter pension; samt

d) därest pension sökes av anledning, som angives i 19 § 1 mom. b)

eller c) eller ock 2 mom. b) eller c), intyg av vederbörande verksläkare

eller, om sådan icke finnes, av annan legitimerad läkare angående sökandens

otjänstbarhet samt i, fall, som avses i 19 § 1 mom. b) och 2 mom. b)

{olycksfall i tjänsten), tillika utredning om de närmare omständigheter,

varunder olycksfallet inträffat.

3. Ansökning av tjänsteman om avsked må ej beviljas, innan sökandens

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 38 höft. (Nr 50.) -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

rätt till pension, där sådan fråga förekommer, blivit i vederbörlig ordning

avgjord.

4. Föreligga sådana omständigheter, att tjänsteman enligt föreskrifterna

i denna lag synes vara skyldig att avgå från sin befattning, och gör han

icke själv ansökning om avsked, skall det ämbetsverk eller den myndighet,

tjänstemannen tillhör eller varunder han lyder, anmäla förhållandet hos

Konungen och därvid avgiva yttrande rörande den pension, som synes

böra tillkomma tjänstemannen.

6 §.

1. För beräkning av tjänstepension åt tjänsteman skall, där ej annorlunda

är i denna lag stadgat, gälla det tjänstepensionsunderlag, som för

befattningen eller för den lönegrad, till vilken befattningen är hänförd,

finnes angivet i den vid denna lag fogade bilaga A.

2. Av tjänstepensions belopp anses två tredjedelar utgöra statspension

och en tredjedel avgiftspension.

7 %.

Tjänstepension utgår, där ej annorlunda i denna lag stadgas, från och

med dagen näst efter den, då avgång från tjänsten ägt rum, till och med

den månad, under vilken pensionstagaren avlider eller pensionsrätten

eljest upphör.

Utbetalning av pension sker månadsvis i efterskott.

8 *•

Tjänstepension utbetalas av statskontoret eller, där särskilda medel för

ändamålet stå till annat verks förfogande, av detta verk.

9 §.

Det anslag eller de medel, från vilka pensionerna utbetalts, skola från

civila pensionsfonden erhålla gottgörelse med så stor del av kostnaden,

som enligt vetenskaplig sannolikhetsberäkning finnes kunna av fonden

gäldas. Sådan beräkning skall äga rum minst en gång vart tionde år

och verkställas enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Konungen.

10 %.

Därest tjänsteman, å vilken denna lag äger tillämpning, avgår från sin

tjänst utan att för densamma komma i åtnjutande av tjänstepension samt

i sammanhang därmed övergår till statstjänst, med vilken följer skyldighet

att till annan pensionsfond än den civila pensionsfonden erlägga avgift

för beredande av tjänstepension, skall kapitalvärdet av de pensionsavgifter,

som för av honom innehavd befattning under hans tjänstetid influtit till

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande Nr 50.

19

Kungl. Maj:fn förslag: Utskottets förslag:

sistnämnda fond, överföras till pensionsfonden vid det verk, till vilket han

övergår.

11 $.

Upphör tjänsteman, å vilken denna lag äger tillämpning, i annat fall

än i 10 § sägs att innehava ordinarie anställning i statens tjänst och är

han icke berättigad till tjänstepension enligt denna lag, skall, vare sig han

innehar annan statstjänst eller ej, för beredande åt honom av pension jämlikt

lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring, från den civila

pensionsfonden till pensionsstyrelsen inbetalas kapitalvärdet av de pensionsavgifter,

som för av honom innehavd befattning under hans tjänstetid influtit

till fonden, i den mån desamma icke på grund av bestämmelserna i

10 § blivit tagna i anspråk. Vad nu är sagt gäller dock ej i fråga om

den, som vid avgång från tjänsten icke är svensk medborgare.

2 kap.

Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom förordnande

på viss tid.

12 §.

1. Har generaldirektör, vilken tillsatts genom förordnande på viss tid,

under minst tolv år innehaft generaldirektörsbefattning eller har han,

oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen

till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad att vid avgång

från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det för tjänsten

gällande tjänstepensionsunderlaget.

Därest sådan tjänsteman, innan han uppnått tolv års tjänstetid i befattningen,

avgår från tjänsten antingen på grund av att förordnandet upphör

utan att efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att

han till följd av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits

oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, så ock därest han eljest

före berörda tid utan egen begäran nödgas avgå från sin befattning, äger

han uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det för

tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

2. Har byggnadschef hos byggnadsstyrelsen eller kustbevakningsinspektör

vid tullverket under minst tolv år innehaft sin befattning eller har sådan

tjänsteman, oavsett tjänstetidens längd, på grund av olycksfall i tjänsten

blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad att

vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det för

tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

Därest byggnadschef eller kustbevakningsinspektör, innan han uppnått

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj ds förslag: Utskottets förslag:

tolv års tjänstetid i befattningen, avgår från tjänsten antingen på grund

av att honom meddelat förordnande upphör utan att efterföljas av förnyat

förordnande eller på grund därav, att han till följd av sjukdom, som

ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen till nöjaktig

vidare tjänstgöring, äger han, om han innehaft befattningen minst sex

år, uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det

för tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

3. Har depåchef vid stuteristaten under minst tolv år innehaft depåchefsbefattning

och tillika uppnått en levnadsålder av sextiosju år eller

har han, oavsett tjänstetid och levnadsålder, på grund av olycksfall i

tjänsten blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring, är han berättigad

att vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till belopp, motsvarande det

för tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

Enahanda pensionsbelopp är depåchef, även om han ej uppnått en levnadsålder

av sextiosju år, efter minst tolv års tjänstetid i depåchefsbefattning

berättigad att vid avgång från befattningen uppbära, därest avgången sker

antingen på grund av att honom meddelat förordnande upphör utan att

efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han till följd

av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen

till nöjaktig vidare tjänstgöring.

Därest depåchef, innan han uppnått tolv års tjänstetid i depåchefsbefattning,

avgår från tjänsten av anledning, som i nästföregående stycke

avses, äger han, om han innehaft sådan befattning under minst sex år,

uppbära pension till belopp, som med 1,000 kronor understiger det för

tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget.

13 §.

Innehade tjänsteman, som i 12 § avses och som avgår från tjänsten före

uppnådd tolv års tjänstetid i befattningen, vid tillträdandet av sitt förordnande

sådan tjänst, som tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial, skall

han erhålla pension minst till det belopp, som skolat i pension tillkomma

honom, om han intill tiden för avgången ur tjänst kvarstått i sin förra

befattning.

14 §.

Har tjänsteman, som i 12 ''§ avses, innan han uppnått en levnadsålder

av sextiosju år, avgått från befattningen med pension, skall, intill dess

pensionstagaren uppnått sagda ålder, å den honom tillkommande pensionen

avdragas stadgad pensionsavgift, vilken överföres till den civila pensionsfonden.

15 i

Befmnes tjänsteman, som i 12 § avses, före utgången av den tid, erhållet

förordnande gäller, vara till följd av olycksfall i tjänsten eller av sjuk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50. 21

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

dom oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring eller har Konungen av

annan anledning förklarat förordnandet skola upphöra, skall tjänstemannen

vara skyldig avgå från befattningen; och skall i sammanhang med beslut

om förordnandets upphörande frågan om hans rätt till pension avgöras.

3 kap.

Tjänstepension för ordinarie tjänstemän, som tillsättas genom fullmakt

eller konstitutorial.

16 i

1. För tjänsteman, vilken tillsättes genom fullmakt eller konstitutorial,

skall i nedan angivna fall gälla ett annat tjänstepensionsunderlag än det,

som för befattningen eller för den lönegrad, vartill befattningen är hänförd,

finnes angivet i den vid denna lag fogade bilaga A, nämligen

a) för tjänsteman, som utan något sitt förvållande varder förflyttad till

befattning med lägre tjänstepensionsunderlag, det tjänstepensionsunderlag,

som vid förflyttningen var för honom gällande; samt

b) för innehavare av sådan befattning, för vilken till följd av befattningens

nedflyttning till lägre lönegrad dittills gällande tjänstepensions"

underlag sänkes, det tjänstepensionsunderlag, som vid nedflyttningen var

för honom gällande.

2. I fall, som i 1 mom. avses, skall efter förflyttningen eller nedflyttningen

vid pensionsavgiftens beräknande sa anses som hade förändringen

icke ägt rum.

17 %.

Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken tjänstemannen

uppnår en levnadsålder av sextiosju år; dock att för vissa be

fattningar gäller en lägre pensionsålder, pa sätt stadgas i bilaga 13 till

denna lag.

18 §.

1. Tjänstår beräknas för tid, under vilken tjänsteman, efter fyllda aderton

år, i statens tjänst innehaft ordinarie eller extra ordinarie befattning

eller annan anställning, som prövas vara därmed jämförlig, eller ock bestritt

förordnande å sådan tjänst. Vid sådan tjänstårsberäkning skall avdrag göras

för tid, omfattande minst femton dagar i följd, under vilken ledighet från

tjänsten ägt rum, dock icke för tid varunder tjänsteman utan att tjänstgöra

å sin befattning ägt uppbära oavkortad lön eller eljest åtnjutit ledighet

på grund av sjukdom, olycksfall i tjänsten eller offentligt uppdrag eller

för fullgörande av honom åliggande militär tjänstgöring eller för resa,

som med vederbörligt tillstånd företagits till egen utbildning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

2. Har enskilt företag övertagits av staten, må, där ej Konungen annorlunda

bestämmer, tjänsteman, som vid sådant övertagande övergått till

statstjänst, såsom tjänstår för erhållande av tjänstepension efter prövning

tillgodoräknas jämväl tid, varunder han innehaft fast anställning vid

nämnda företag. ■

3. Efter prövning av Konungen i varje särskilt fall må tjänsteman

kunna förklaras berättigad att få såsom tjänstår för pension tillgodoräkna

intill två tredjedelar av den tid, han utom statens tjänst må hava utfört

sådant arbete av direkt allmännyttig beskaffenhet, som kan anses hava

varit till särskilt gagn för hans arbete i statstjänst.

4. I fråga om tjänstepension för den, som vid avgång från sin tjänst

innehar pension för annan statstjänst, må tid, som tagits i beräkning såsom

tjänstår för sådan pension, ånyo tillgodoräknas endast i den mån vederbörande

därunder fullgjort annan tjänstgöring än den, på vilken den förra

tjänstårsberäkningen grundats.

19 §.

1. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för innehavare av domarämbete

:

a) vid utgången av den månad, under vilken han fyller sjuttio år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och olycksfallet tinnes för

framtiden medföra oförmåga för honom att behörigen sköta sin tjänst;

c) då han beflnnes vara till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte, i

andra fall än under b) sägs, ur stånd att för framtiden behörigen sköta

sin tjänst eller då han, efter att hava uppnått pensionsåldern, oavbrutet

under sex månader på grund av någon av nämnda anledningar varit och

fortfarande tinnes vara till tjänstgöring oförmögen.

2. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för annan tjänsteman än i

1 mom. avses:

a) vid uppnående av den för

honom stadgade pensionsåldern,

Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten

avskeda, den myndigheten likväl

obetaget att låta anstå med avskedet,

därest och så länge tjänstemannen

prövas kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre

än till utgången av den månad,

under vilken lian fyller sjuttio år;

b) då han träffats av olycksfall i tjänsten och olycksfallet finnes för

framtiden medföra oförmåga för honom att behörigen sköta sin tjänst

a) vid uppnående av den för

honom stadgade pensionsåldern,

Konungen eller, där viss ämbetsmyndighet

äger att från tjänsten

avskeda, den myndigheten likväl

obetaget att låta anstå med avskedet,

därest och så länge tjänstemannen

prövas kunna på ett tillfredsställande

sätt gagna det allmänna,

dock icke i något fall längre

tid än tre år;

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

23

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

samt han av vederbörande myndighet prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra

i annan befattning vid verket;

c) då han befinnes vara till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte i

andra fall än under b) sägs eller till följd av nedsatt arbetsförmåga ur

stånd för framtiden att behörigen sköta sin tjänst samt han av vederbörande

myndighet prövas icke lämpligen kunna tjänstgöra i annan befattning

vid verket.

3. Befinnes tjänsteman, som i 2 mom. avses, urståndsatt att på tillfredsställande

sätt fullgöra sina tjänståligganden och är ej sådant fall för

handen, varom i 2 mom. b) eller c) sägs, må tjänstemannen, därest han uppnått

en levnadsålder, som med högst sju år understiger den för hans tjänst

bestämda pensionsåldern, kunna av Konungen, på därom av vederbörande

myndighet gjord framställning, förklaras skyldig att avgå från tjänsten.

Sådan framställning må icke avlåtas,

utan att tjänstemannen beretts

tillfälle att inom viss, av vederbörande

myndighet fastställd Hd

inkomma med yttrande i ärendet;

skolande avgivet yttrande åtfölja

framställningen till Konungen.

20 §.

1. Rätt att vid avgång från tjänsten komma i åtnjutande av tjänstepension

tillkommer:

a) innehavare av domarämbete, vilken uppnått pensionsåldern, under

förutsättning att han vid avgången kan räkna minst tio tjänstår;

b) tjänsteman, för vilken skyldighet att avgå från tjänsten inträtt enligt

bestämmelsen i 19 § 2 mom. a) under förutsättning, att han kan räkna

minst tio tjänstår;

c) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 19 § 1 mom. b) eller 2 mom. b)

är skyldig att avgå från tjänsten;

d) tjänsteman, som enligt bestämmelserna i 19 § 1 mom. c) eller 2 mom. c)

är skyldig att avgå från tjänsten; samt

e) tjänsteman, som med tillämpning av bestämmelsen i 19 § 3 mom. förklarats

vara skyldig att avgå från tjänsten.

2. I 19 § 2 mom. avsedd tjänsteman, vilken vid uppnående av pensionsåldern

icke kan räkna tio tjänstår och alltså då icke är berättigad till

erhållande av pension, må icke heller sedermera komma i åtnjutande av

sådan, även om han på grund av stadgandet i 19 § 2 mom. a) tillåtes

kvarstå i tjänsten efter pensionsålderns inträde.

21 $.

Beloppet av tjänstepension i fall, som avses i 20 § 1 mom. a) och b),

(ålderspension) bestämmes enligt följande grunder:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

a) Innehar tjänstemannen minst trettiofem tjänstår eller, där ett

lägre antal tjänstår linnes för hans befattning angivet i bilaga B till

denna lag, minst detta antal tjänstår, utgår hel pension. Denna utgör

samma belopp som det för tjänstemannen vid tiden för hans avgång

från tjänsten gällande tjänstepensionsunderlaget, dock att för tjänsteman,

som under kortare tid än tre år innehaft den befattning, från vilken avgång

äger rum, beloppet av hel pension skall utgöra medeltalet av de

högsta pensionsunderlag, vilka under vart och ett av de senast förflutna

tre åren före avgången varit gällande för honom; och skall, därest sådan

tjänsteman under någon del av nämnda tid, utan att tillika innehava

tjänst, som i denna lag avses, innehaft annan statstjänst, med vilken rätt

till pension är förenad, pensionsunderlag beräknas jämväl för den tid,

sådan tjänst innehafts, varvid, om för sådan tjänst icke gäller något

pensionsunderlag, i sådant avseende skall beräknas det belopp, som bestämts

såsom pension för tjänsten.

b) Uppgår antalet tjänstår icke till det, som enligt bestämmelserna i a)

förutsättes för erhållande av hel tjänstepension, utgår avkortad tjänstepension

till belopp, som utgör så stor del av hel pension, som motsvarar

det mindre antalet tjänstår i förhållande till det antal tjänstår, som erfordras

för bekommande av hel pension, med iakttagande att, därest vid

sammanräkning av vederbörandes tjänstår del av fjärdedels år uppkommer,

denna del räknas såsom full fjärdedel av år.

22 %.

Tjänstepension i fall, som avses i 20 § 1 mom. c), (invalidpension) utgår

med det belopp, som motsvarar det för tjänstemannen vid tiden för olycksfallet

gällande tjänstepensionsunderlaget.

23 §.

1. Beloppet av tjänstepension till tjänsteman, som avses i 20 § 1 mom. d)

och e), (sjukpension) bestämmes enligt de i 21 § angivna grunder; dock

utgår sådan pension med lägst sjuttiofem procent av hel pension.

2. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 1 mom. gäller den inskränkningen,

att tjänstepensionen icke må överstiga den pension, som tjänstemannen

skulle hava erhållit, därest han med det för honom gällande

pensionsunderlaget kvarstått i befattningen till den levnadsålder, vid vilken

skyldighet att avgå från tjänsten inträder.

24 §.

Därest vid beräkning av tjänstepensions belopp enligt grunderna i detta

kapitel beloppet finnes icke vara i helt krontal jämnt delbart med tolv,

skall pensionsbeloppet avrundas till närmast högre sålunda delbara tal.

s. 25 Kontrollera mot PDF

B (inkoutskottets utlåtande Nr 50.

25

Kungl. Maj:ts förslag:

Utskottets förslag:

4 kap.

Minskning eller indragning av pensionsbelopp.

25

Tjänstepension för tjänst, som avses i denna lag, må endast med de inskränkningar,

som här nedan stadgas, åtnjutas samtidigt med lön, arvode

eller pension för annan sådan tjänst eller annan statstjänst, nämligen:

a) den, som vid avgång från tjänsten innehar eller sedermera erhåller

annan ordinarie statstjänst, må för den tid, lön eller arvode för sådan

tjänst åtnjutes, uppbära allenast den del av tjänstepensionen, som anses

såsom avgiftspension; dock må, där lönen eller arvodet understiger tjänstepensionen,

utöver avgiftspensionen utgå så stort belopp av statspensionen,

att pension och lön eller arvode tillsammans motsvara summan av tjänstepensionen

och en tredjedel av lönen eller arvodet;

b) den, som vid avgång från tjänsten redan åtnjuter eller samtidigt

därmed erhåller pension för annan tjänst, som avses i denna lag, må uppbära

dels avgiftspension för båda tjänsterna, dels ock den av statspensionerna,

som är större, eller, om båda statspensionerna äro lika, halva beloppet

av vardera;

c) den, som vid avgång från tjänsten åtnjuter eller samtidigt eller sedermera

erhåller pension för statstjänst, å vilken denna lag icke äger tillämpning,

må för den tid, sådan pension åtnjutes, av tjänstepensionen enligt

denna lag uppbära avgiftspensionen samt därutöver i förekommande

fall så stort belopp av statspensionen, som må erfordras för att tjänstepensionen

enligt denna lag jämte vad av den andra pensionen får vid

sådan förening åtnjutas skall motsvara sammanlagda beloppet av den

större pensionen och en tredjedel av den mindre eller, om båda pensionerna

äro lika, den ena av dem, ökad med en tredjedel.

Därest med tillämpning av de under a), b) och c) givna bestämmelserna

sammanlagda beloppet av lönen eller arvodet och pensionen eller

av pensionerna understiger femtusen kronor, skall avdrag å pensionsbeloppet

äga rum endast i den mån, som erfordras för att pensionen tillsammans

med vad vederbörande åtnjuter i lön eller arvode eller annan

pension icke må överstiga femtusen kronor.

26 §.

Om den, som är berättigad till tjänstepension enligt denna lag, tillika

är berättigad till pension från pensionsförsäkringsfonden på grund av inbetalning

till pensionsstyrelsen jämlikt 11 § i denna lag eller däremot

svarande stadgande i annan lag eller författning rörande pensionering av

befattningshavare i statens tjänst, skall pensionen från pensionsförsäk
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

ringsfonden räknas såsom del av den honom enligt denna lag tillkommande

tjänstepensionen, vilken alltså för den tid, pensionen från pensionsförsäkringsfonden

åtnjutes, skall minskas med sistnämnda pensions belopp.

27

1. Om pensionstagare undergår frihetsstraff, som omfattar minst en månad,

eller är intagen å någon statens tvångsarbetsanstalt, må han under

tiden åtnjuta allenast avgiftspensionen.

Har pensionstagare blivit dömd till straffpåföljd, vilken utestänger från

behörighet och rättigheter, som omförmälas i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

i stället för avsättning till straff enligt 2 kap. 17 § strafflagen, må han

från och med månaden näst efter den, under vilken utslaget vunnit laga

kraft, åtnjuta allenast avgiftspensionen.

2. Har pensionstagare, som avses i 1 mom., anhörig, vilken för sitt

uppehälle är beroende av honom, må den myndighet, som »utbetalningen

av pensionen åligger, kunna medgiva sådan anhörig rätt att uppbära statspensionen

eller del därav, dock endast.för tid, varunder pensionstagaren

undergår frihetsstraff eller är intagen å någon statens tvångsarbetsanstalt.

28 %.

Pensionsbelopp, som icke uttagits inom tre år, sedan det förfallit till

betalning, är förverkat och tillfaller den civila pensionsfonden, dock med

rätt för statskontoret att, på därom gjord framställning, medgiva beloppets

utbetalning.

5 kap.

Lagens tillämplighet m. m.

29 §.

Därest justitieråd eller regeringsråd avgått från sitt ämbete för fullgörande

av något av Konungen meddelat uppdrag, varmed rätt till pension

icke är förenad men för vilket ersättning av statsmedel utgår, samt

Konungen förordnat, att vad i fråga om justitieråds- eller regeringsrådsämbete

är stadgat angående rätt för innehavaren att erhålla pension av

statsmedel mot uppfyllande av de för denna rätt honom åliggande förpliktelser

skall gälla i avseende å berörda uppdrag så länge den avgångne

uppdraget innehar, skola i sådant hänseende tillämpas de i denna lag meddelade

bestämmelserna.

30 $.

Har diplomatisk eller konsulär tjänsteman försatts i disponibilitet och

åtnjuter han exspektansarvode eller annan eljest med rätt till tjänstepen
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

27

Kungl. Maj:ts förslag: Utskottets förslag:

sion icke förenad avlöning av statsmedel till belopp i intetdera fallet understigande

det för den av honom senast innehavda ordinarie befattningen

bestämda pensionsunderlaget, skall han vara underkastad bestämmelserna

i denna lag, varvid för honom skall i tillämpliga delar gälla vad

för nämnda ordinarie befattning är stadgat, och må vid tillämpning av

bestämmelserna i 18 § såsom tjänstår för pension åt sådan tjänsteman beräknas

även tid, varunder han åtnjutit sådant exspektansarvode eller sådan

annan avlöning, som ovan sägs.

31

Från tillämpningen av denna lag må genom beslut av Konungen kunna

undantagas tjänstemän, vilka vid statens övertagande av enskilt företag

övergått till tjänst, som avses i lagen; och skola i sammanhang med

sådant beslut meddelas föreskrifter i fråga om pensionsavgift för tjänst,

som av sådan tjänsteman innehaves.

32 §.

De närmare föreskrifter, som utöver vad denna lag innehåller kunna

finnas erforderliga för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1925.

Övergångsbestämmelser.

1. Därest vid tillämpning av de i 21 § angivna grunder hänsyn skall

tagas jämväl till pensionsunderlag eller pension för tjänst, som av vederbörande

innehafts, innan denna lag blev tillämplig å honom, skall därvid

så anses, som hade för nämnda tjänst gällt det pensionsunderlag eller den

pension, som vid vederbörandes pensionering gäller för samma eller närmast

motsvarande tjänst.

2. Därest tjänsteman skulle vid avgång från tjänsten hava enligt de

pensionsbestämmelser, som för honom gällde, innan denna lag blev å honom

tillämplig, kommit i åtnjutande av högre pensionsbelopp för samma tjänst

än med tillämpning av stadgandena i denna lag, skall pensionen utgå med

nämnda högre belopp.

3. Därest tjänsteman, som avses i denna lag, utan ändring beträffande

innehavande lönegrad förflyttas till befattning, å vilken icke denna lag

och ej heller lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för

ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och

statens vattenfallsverk äger tillämpning, skall tjänstemannen, så länge

han kvarstår i den befattningen, vara underkastad föreskrifterna i denna lag.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Bilaga A.

I. Befattningar, som tillsättas genom förordnande på viss tid.

Befattning

Tjänste-

pensions-

underlag

Pensions- j

avgift

Kr.

Kr.

Generaldirektör ..................................................................

9,000

540

Byggnadschef hos byggnadsstyrelsen.......................................

7,000

420

Kustbevakningsinspektör vid tullverket....................................

6,000

360

Depåchef vid stuteristaten ...................................................

5,500

330

II. Befattningar, som tillsättas genom fullmakt eller konstitutorial.

1. Befattningar vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen.

A. Tjänsteman i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Lönegrad eller befattning

Tjänste- pensions- und erlag

Pensions-

avgift

1

Kr.

Kr.

l:a lönegraden ....................................... ...........................

7,296

438

2:a » ....................................................................

7,896

474

3:e » .....................................................................

8,496

510

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd

8,796

528

Justitieråd och regeringsråd................................................

9,996

600

B. Andra tjänstemän

Lönegrad

Tjänstepensionsunderlag

Pensions-

avgift

Man

Kvinna

Kr.

Kr.

Kr.

l:a lönegraden...................................................

1,320

1,236

36

2:a » ...................................................

1,404

1,320

39

3:e » ..................................................

1,476

1,404

42

4:e » ...................................................

1,560

1,476

45

5:e » ..................................................

1,644

1,560

48

6:e » ...................................................

1,716

1,644

51

T-e » ...................................................

1,824

1,716

57

8:e » ...................................................

1,920

1,824

63

9:e » .................................................

2,040

1,920

69

10:e » ...................................................

2,160

2,040

75

ll:e v ..................................................

2,304

2,160

84

12:e > ...................................................

2,436

2,304

90

13:e » ...................................................

2,640

2,436

102

14:e » ...................................................

2,844

2,640

114

15:e » ..................................................

3,036

2,844

129

I6:e » ...................................................

3,240

3,036

141

17:e » ...................................................

3,444

3,240

156

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

29

18:e lönegraden

19:e »

120:c »

| 21:a »

j 22:a »

23:e »

24:e »

125:e *

i 26:e

127:e »

| 28:e »

] 29:e »

I 30:e »

Tjänstepensionsunderlag

Peneions

avgilt

Man

Kvinna

Kr.

Kr.

Kr.

3,684

3,444

174

3,924

3,684

192

3,924

3,684

192

4,200

3,924

213

4,476

4,200

234

4,764

4,476

255

5,076

4,764

279

5,400

5,076

303

5,724

5,400

330

6,035

5,724

354

6,360

6,036

378

6,684

6,360

399

6,996

6,684

420

För överläkare av l:a och 2:a klass vid statens hospital och asyler skola tillämpas de särskilda

pensionsanderlag och de pensionsavgifter, som gälla för befattningar tillhörande 30:e

respektive 29:e lönegraden.

2. Befattningar vid lots- och fyrstaten.

Lönegrad

l:a lönegraden

2:a

3:e

»

4:e

5:e

»

6:e

*

7:e

8:e

»

9:e

»

10:e

» . .

ll:e

»

12:e

»

13:e

>

Tj änstepensionsunderlag

Pensions
-

Man

Kvinna

avgift

Kr.

Kr.

Kr.

1,404

1,320

39

1,560

1,476

45

1,644

1,560

48

1,716

1,644

51

1,824

1,716

57

1,920

1,824

63

2,040

1,920

69

2,160

2,040

75

2,304

2,160

84

2,436

2,304

90

3,924

3,684

192

5,724

5,400

330

6,036

5,724

354

För lotspersonal, tillhörande 10:e lönegraden, utgör tjänstepensionsunderlaget 2,640, respektive

2/f36 kronor och pensionsavgiften 102 kronor. För övrig lotspersonal skola tillämpas det

pensionsunderlag och den pensionsavgift, som gälla för närmast högre lönegrad än den, till

vilken respektive befattning hör.

III. Landshövdingar.

TjänstepenBions-

nnderlag

Pensionsavgift

Landshövding...............................................................

Kr.

9,996

Kr.

600

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Bilaga B.

För innehavare av nedanstående befattningar gäller i fråga om pensionsoch

tjänstålder vad här nedan finnes särskilt angivet.

Befattning

Pen
sions
ålder.

Lev
nadsår
-

För hel

pension

erforder

ligt antal

tjänstår

Belattnin

Pen-

sions-

ålder.

Lev-

nadsår

För hel

pension

erforder- ligt antal

t j anstår

65

25

65

25

65

25

65

25

65

35

65

35

65

35

65

35

65

35

65

35

67

25 1

Högsta domstolen.

j Justitieråd ........................

67

25

Regeringsrätten.

i Regeringsråd .....................

67

25

Fångvårdsstaten.

J Assistent av 2:a klass, för

jordbruket........................

65

25

Uppsyningsman..................

65

35

Yrkesmästare av l:a klass ...

65

35

» » 2:a »

65

35

Överkonstapel.....................

65

35

I Första vaktfru ..................

65

35

Vaktkonstapel ..................

65

35

Vaktfru..............................

65

35

Statens uppfostrings-

anstalt å Bona.

Lantbruksinspektor, tillika

avdelningsföreståndare......

65

25

Uppsyningsman..................

65

35

Förste förman ..................

65

35

Maskinist...........................

65

35

Förman ...........................

65

35

Husmoder ........................

65

35

Sjökarteverket.

Förste aktuarie .................

65

35

Aktuarie ...........................

65

35

Kartograf...........................

65

35

Ritare eller gravör...............

65

35

Ritbiträde ........................

63

33

Y rkesinspektionen.

Yrkesinspektör ..................

65

25

Yrkesinspektris ..................

65

25

Yrkesinspektörsassistent ____

Yrkesinspektrisassistent ____

Underinspektör................

Statens tvångsarbetsanstalter.

Assistent av 3:e

jordbruket..........

Trädgårdsmästare ■

Uppsyningsman ....

Förste förman.......

Förman .............

Första vaktfru ....

Vaktfru .............

klass, för

Medicinalstyrelsen.

Medicinalråd ...................

Hospital och asyler.

Läkarpersonal.

Överläkare av l:a klass ....

Hospitalsläkare av l:a klass.

Överläkare av 2:a klass ....

Hospitalsläkare av 2:a klassLäkare

vid Visby hospital .

Sjukvårdspersonal.

Uppsyningsman av l:a klassFörestånderska

av l:a klass-.

Uppsyningsman av 2:a klass..

Överskötare.......................

Förestånderska av 2:a klass..

Skötare.............................

Översköterska....................

Sköterska..........................

65

65

65

65

65

60

55

60

60

55

BO

55

33

33

33

33

33

30

25

30

30

25

30

25

25

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets flyr slag:

Peri-

För hel

Ten-

För hel

sions-

pension

sions-

pension

J! c f a

t t n i n g

ålder.

erforder-

Befattning ålder.

erforder-

Lev-

ligt antal

Lev-

ligt antal

nadsår

tjänstår

nadsår

tjänstår

Uppsala universitet.

Hospital och asyler (forts.).

Ekonomipersonal.

Maskinmästare av l:a klass ...

65

1 35

» » 2:a » ...

65

35

Befallningsman ..................

65

35

Hantverksföreståndare av l:a

klass ..............................

65

35

Maskinist av l:a klass.........

65

35

Trädgårdsmästare ...............

65

35

Hantverksföreståndare av 2:a

klass ..............................

65

35

Maskinist av 2:a klass.........

65

35

Köksf örestånderska av 1 :a

•

klass ..............................

60

30

Magasinsföreståndare .........

65

35

i Arbetsförestånderska............

60

30

1 Bageriförestånderska............

60

30

Chaufför ...........................

65

35

Eldare av l:a klass ............

65

35

j Hantverkare .....................

65

3°

1 Köksförestånderska av'' 2:a

I klass ..............................

60

30

1 Post- och stadsbud ............

65

35

! Tvättförestånderska av l:a

klass ...........................

60

30

Eldare av 2:a klass ............

65

35

Föreståndare i stall, ladugård

och svinstall.....................

65

35

Tvättförestånderska av 2:a

klass ..............................

60

30

Landsstaten.

Landshövding.....................

67

25

Generaltullstyrelsen och

tullstaten.

T ullstaten.

Gränstullmästare ...............

62

30

Tullmästare........................

65

35

Gränsöveruppsyningsman .....

62

30

Kustöveruppsyningsman ......

62

30

Tullöveruppsyningsman ......

65

35

Gränsuppsyningsman .........

62

30

Kustuppsyningsman ............

62

30

Tulluppsyningsman ............

65

35

Förste kustvakt..................

62

30

Kustvakt ...........................

62

30

Tillsyningsman ..................

65

35

Kustbevakningsbiträde.........

62

30

Tullvakt ...........................

65

35

Egendoms- och skogsförvaltningen.

Fogde ..............................

Assistent vid egendomsför-

65

65

j 25

35

valtningen .....................

Skogsförvaltare • ...............

65

35

Assistent vid skogsförvalt- ningen ...........................

65

35

Skogvaktare........................

'' 65

35

Skolöverstyrelsen.

Ledamot å folkskol- och yr- kesskolavdelningarna .........

67

!

25

Lantbruksstyrelsen.

Generaldirektör ..................

67

10 1

Byråchef för lantbruksärenden

67

25 1

Statskonsulenter.

Statskonsulent ..................

65

25 !

Lantbruksakademien.

Sekreterare ........................

67

25 |

Flyinge hingstdepå och

stuteri.

Beridare ...........................

62

30 |

Strömshoims hingstdepå.

Beridare ...........................

62

30 j

Rikets allmänna kartverk.

1. Den geodetiska avdelningen.

Observator ........................

65

!

35 i

Statsgeodet........................

65

35

2- Den topografiska andel-

ningen.

Gravör eller heliogravyrritare

65

35 i

i

3. Avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten.

Statskartograf.....................

65

35

Ritare ...........................

63

33 !

Ritbiträde ........................

63

33

Sveriges geologiska under-

sökning.

Statsgeolog ........................

65 1

35

Såsom chef för lantbruksstyrelsen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

Utskottets förslag:

Fen-

För hel

! Pen-

För hel

sions-

pension

sions-

pension

Befattning

ålder.

erforder-

Befattning ålder.

erforder-

Lev-

ligt antal

Lev-

ligt antal

nadsår

tjänstår

j nadsår

tjänstår

Sprängfimnesinspek
tionen.

Sprängämnesinspektör.....

Inspektionen över elektriska

anläggningar för

belysning eller arbetsöverföring.

Inspektör...........................

Lotsstyrelsen.

Fyringenjörkontoret.

Fyringenjör...................

Verkmästare ................

T

Lots- och fyrstaten.

Distriktsbefäl och personal d!

distriktsexpeditioner.

Lotskapten ........................t

Lotslöjtnant........................I

Lotspersonal.

Överlots ...........................

Lotsförman å l:a klass lots
piats

.............................

Lotsförman å 2:a klass lots
plats

..............................

Lots å l:a klass lotsplats ...

I » » 2:a » »

l Lotsförman å 3:e klass lots
plats

..............................

i Lots å 3:e klass lotsplats

65

65

65

65

65

60

60

60

60

60

60

25

25

62 I 30

62 30

35

35

35

30

30

30

30

30

30

Lots- och fyrstaten (forts.).i

Personal a fyrskepp och fyr ,

samt å gasstation.

Fyrmästare å l:a klass fyrskepp

..............................1

Distriktsfyrmästare ............

Fvrmästare & l:a klass fyr...

» » gasstation ......

» » 2:a klass fyrskepp

................... .........j

Fyrmästare å 2:a klass fyr...

» » 3:e » fyr-''

skepp ..............................

F''yrmästare å 3:e klass fvr...

Fyrvaktare » l:a » fyrskepp

..............................

Fyrvaktare å l:a klass fvr ...

» » gasstation .....

» » 2:a och 3:e klass

fyrskepp.........................

Fyrvaktare å 2:a och 3:e klass

fyr .................................

Fyrbiträde å fyrskepp.........

» »fyr ...............

» » gasstation ......

Personal å lotsverkets ångfartyg.

Befälhavare......................

Maskinist..........................

Statens provningsanstalt.

Överdirektör ....................

Avdelningschef ...............

Förste avdelningsingenjör ..

62

65

65

62

6?

65

62

65

62

65

62

62

65

62

65

62

62

62

65

65

65

30

35

35

30

30

35

30

35

30

35

30

30

35

30

35

30

30

30

25

25

25

För tjänsteman, som varit anställd vid beskickning eller konsulat i Ostasien eller Brasilien

minst fem år, är pensionsåldern 60 år och det för hel pension erforderliga antalet tjänstår 30.

För innehavare av kontorsbiträdes- och skrivbiträdesbefattningar utgör pensionsåldern 63 levnadsår

samt det för hel pension erforderliga antalet tjänstår 33;

II), med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, besluta,

att de pensioner, som med tillämpning av civila

tjänstepensionslagen beviljas, skola utgå till förutvarande

tjänsteman

vid tullverket av det i tullverkets utgiftsstater upptagna

förslagsanslaget till pensioner åt avskedade

tjänstemän,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

vid lotsverket av det för sådant ändamål i pensionsstaten

för lotsstyrelsen samt lots- och fyrstaten upptagna

förslagsanslag,

: ’ ’ vid patent- och registreringsverket av reservations
anslaget

till upprätthållande av sistnämnda ämbetsverks

verksamhet,

vid försäkringsinspektionen av reservationsanslaget

till upprätthållande av sistnämnda ämbetsverks verksamhet,

samt

vid annat verk av särskilt anvisat anslag till pensionering

av civila tjänstinnehavare;

samt att det anslag eller de medel, från vilka pensionerna

sålunda utbetalts, skall beredas gottgörelse

från den civila pensionsfonden med belopp, svarande

mot pensionsfondens efter fastställd fördelningsgrund

uträknade andel i pensionsutgifterna;

III) , likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

besluta, att Kungl. Maj:t skall äga meddela bestämmelser

i fråga om pension att tillsvidare gälla för

sådan kvinnlig befattningshavare, som efter ikraftträdandet

av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag tillträder

statstjänst, vilken förut kunnat innehavas endast av

man och å vilken lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän

vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk eller civila tjänstepensionslagen

icke äger tillämpning; skolande sådan befattningshavare

vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser

i fråga om pension, som i samband med

en blivande lönereglering för det verk eller den stat,

befattningshavaren tillhör, må varda för tjänsten stadgade;
IV)

, jämväl med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig övensstämmelse

med de av chefen för finansdepartementet i yttrande

till statsrådsprotokollet den 31 december 1924

samt av t. f. chefen för finansdepartementet i yttrande

till statsrådsprotokollet den 13 mars 1925 angivna

grunder utfärda bestämmelser i fråga om pensionering

av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare

i statens tjänst; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 98 höft. (Nr 50.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

B) att förenämnda motioner 1:263, 286, 287 och 288

samt II: 376, 445, 446, 447 och 448, ävensom motionen

11:382 i vad den avser nu förevarande proposition, i

den mån motionerna icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet ovan anfört och hemställt, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholin, Vindahl, Johansson i Friggeråker,

Pettersson i Olovstorp, Dalberg, Berge, Lindgren och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Lovén, Ryberg,

Höglund, Johansson i Edsbyn och Uddenberg i Varberg.

Reservationer:

I. I fråga om Kungl. Maj:ts förslag i dess helhet:

av herrar Vindahl, Bäcklund, Lovén, Berge och Höglund, vilka ansett,

att utskottets utlåtande oeh förslag bort hava följande lydelse:

3Som av propositionen framgår, är det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget

byggt på principer, som i åtskilliga avseenden avvika från den ståndpunkt,

riksdagen funder senare år intagit i vissa grundläggande pensionsspörsmål.

Genom antagandet av lagen den 4 juni 1920 angående rätt till

tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar och statens vatten fallsverk hava statsmakterna för det

långt övervägande flertalet av statsanställda godkänt vissa principer för

pensionsväsendets ordnande. Dessa principer äro sålunda knutna till ett

flertal av de nuvarande befattningshavarna. Genom uppdelningen av pensionen

i tjänstepension och avgiftspension samt bestämmelsen om att pensionsavgift

skall erläggas under 30 år för erhållande av full avgiftspension

har eu rationell grund blivit lagd för denna del av pensionsproblemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bonkoutskottetfs utlåtande Nr åt).

Men i den nu framlagda propositionen göres ett avsteg från detta system

genom förslaget att i den civila tjänstepensions lagen skulle stadgas, att

hel pension utgår oberoende av avgiftstklens längd. Enligt utskottets

mening hava icke några bärande skäl anförts för dylik olikställighet mellan

två statsanställda befatta ingshavargrupper.

Likaså upptager Kung]. Maj:ts proposition sammanfallande pensionsålder

för kvinnor och män. Av den behandling, samma spörsmål erhöll

vid detta års riksdag, framgick oförtydbart, att ett flertal ledamöter av

riksdagen icke ville godkänna en dylik anordning. Densamma hade också

pa det mest bestämda sätt avstyrkts av samtliga de ämbetsverk, hos vilka

hittills kvinnor i något större antal varit anställda. Jämväl av detta skäl

synes ett godtagande nu av Kung]. Maj:ts förslag böra vara uteslutet.

Den tid, som står utskottet till buds för behandling av ifrågavarande proposition,

medger emellertid icke en så ingående omarbetning av förslaget,

som vore erforderlig för att detsamma skulle i förändrat skick kunna föreläggas

riksdagen. På grund härav återstår endast för utskottet att nu föreslå

riksdagen att icke godtaga Kung!. Mands föreliggande förslag, men att

i skrivelse till Kungl. Makt anhålla om framläggande till nästa åra riksdag

av nytt förslag till civil tjänstepensionslag, i vilket tillämpas samma

principer, som i den ovan omförmälda, för kommunikationsverken gällande

pensionslagen samt med iakttagande av, att för kvinnor bestämmes en

lägre pensionsålder än för män. Först genom ett dylikt uppskov beredes

riksdagen rådrum för ett verkligt övervägande av de synnerligen betydelsefulla

frågor, det här gäller.

Därmed bleve det även möjligt att i ett sammanhang pröva, huruvida

och i vilken omfattning pensionering av extra ordinarie personal lämpligen

bör ske. Förslag till ett generellt ordnande av denna hittills partiellt

besörjda angelägenhet lär efter därom av Kungl. Maj:t anordnad

utredning förefinnas. Då vissa bestämmelser rörande pensionering av den

ordinarie personalen obestridligt influeras av vad som kan vara stadgat för

den extra ordinarie, skulle ett dylikt samtidigt bedömande givetvis innebära

en uppenbar fördel.

Ett beslut om dylikt uppskov förutsätter dock, att vissa jämkningar nu

göras i de hittills gällande pensionsbestämmelserna för den civila tjänstepersonalen.

Sålunda torde i kungörelsen den 29 juni 1921 (nr 456) med bestämmelser

för vissa tjänstemän vid statsdepartement och andra till den

civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om rätt till pension böra

^ndtagas de ändringar, som föranledas av det vid innevarande års riksdag

fattade beslutet om ändring i vissa delar av avlöningsreglementet den 22

juni 1921 (nr 451). Likaledes torde i kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 3S0)

med bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga

om rätt till pension böra vidtagas de jämkningar, som föranledas av de

utav riksdagen beslutade ändringarna i avlöningsreglementet den 9 juni

1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten. Utskottet har

utarbetat förslag till författningsändringar i nu angivna hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, med avslag å såväl Kungl. Maj:ts

ifrågavarande proposition som ock förenämnda motioner

I: 263, 286, 287 och 288 samt IT: 376, 445, 446, 447 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uankoutskottets utlåtande Nr 50.

448 ävensom motionen II: 382, i vad den avser nu förevarande

proposition, må

dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1925,

godkänna följande

Förslag

till

ändrad lydelse i vissa delar av 1, 2 och 3 §§ i kungörelsen den 29 juni

1921 (nr 456) med bestämmelser för vissa tjänstemän vid statsdepartement

och andra till den civila statsförvaltningen hörande verk i fråga om

rätt till pension:

1 %■

För eu var — — — äger tillämpning, ävensom för landshövding skola

i fråga om rätt till pension samt skyldighet att avgå från tjänsten tills

vidare och intill dess annorledes varder förordnat gälla de i denna kungörelse

meddelade bestämmelser.

2 *.

1. Har generaldirektör — — — ovan stadgas.

2. A. Har i tullverket — — — av tullmedel.

B. Har depåchef — — — indragningsstaten.

C. Har byggnadschef hos byggnadsstyrelsen, vilken jämlikt ovan

nämnda författningsrum tillsatts genom förordnande på viss tid, under minst

tolv år innehaft sin befattning eller har han, oavsett tjänstetidens längd,

på grund av olycksfall i tjänsten blivit oförmögen till nöjaktig vidare tjänstgöring,

är han berättigad att vid avgång från tjänsten åtnjuta pension till

belopp av 7,000 kronor.

Därest byggnadschef, innan han uppnått tolv års tjänstetid i befattningen,

avgår från tjänsten, antingen på grund av att förordnandet upphör utan att

efterföljas av förnyat förordnande eller på grund därav, att han till följd

av sjukdom, som ej föranletts av olycksfall i tjänsten, befunnits oförmögen

till nöjaktig vidare tjänstgöring, äger han, om han innehaft befattningen

minst sex år, uppbära pension till belopp av 6,000 kronor.

3. Innehade tjänsteman — — — förra befattningen.

4. Pension må — — — svensk medborgare.

5. Såsom pensionsavgift — — — avdragas:

för generaldirektör---räknat,

för kustbevakningsinspektör — — — räknat,

för depåchef — — — räknat, och

för byggnadschef ett belopp av 420 kronor, jämväl för år räknat.

Avgår----rum.

6. Beflnnes generaldirektör, kustbevakningsinspektör, depåchef eller byggnadschef,

om vilken nu är fråga, — — — avgöras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankont skottets utlåtande Nr 50.

För de i 3 kap. av förenämnda avlöningsreglemente avsedda tjänstemän

ävensom för landshövding skola i fråga om rätt till pension — — — särskilda

föreskrifter.

Har diplomatisk — — — är stadgat.

a) För bestämmande av pensions belopp skola för ifrågavarande tjänstemän

gälla nedan angivna särskilda tjänstepensionsunderlag:

För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning:

tilra

lönegraden................................................................................................ 7,296

2:a » ............................................................................................... 7,896

3:c » ................................................................................................ 8,496

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd .............................. 8,796

Justitieråd, regeringsråd och landshövding ........................................................ 9,996

För andra tjänstemän:

Man Kvinna

Kr. Kr.

l:a lönegraden ........................................................................ 1,320 1,236

2:a » 1,404 1,320

3:e » 1,476 1,404

4:e » 1,560 1.476

öre » 1,644 1,560

6:e » 1,716 1.644

7 re » 1,824 1,716

8:e » 1,920 1,824

9re » 2,040 1,920

10:e > 2.160 2,040

lire » 2,304 2,160

12re » 2,436 2,304

13:e > 2,640 2,436

14:e > 2,844 2,640

löre » 3,036 2,844

16re » 3,240 3,036

17:e » 3,444 3,240

18re » 3,684 3,444

19re » 3,924 3,684

20:e » 3,924 3,684

21ra » 4,200 3,924

22:a » 4,476 4,200

23re » 4,764 4,476

24:e » 5,076 4,764

25:e » 5,400 5,076

26:e » 5,724 5,400

27re > 6,036 5,724

28re » 6,360 6,036

29:e » 6,684 6,360

30re » 6,996 6,684

b) Därest vid beräkning — — — delbara tal.

c) För tjänsteman, om vilken nu är fråga, skall pensionsavgiften, där

ej annorlunda under h) stadgas, utgå med nedan angivna belopp, för år

räknat:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankouiskottets utlåtande Nr 50.

För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning:

l:a lönegraden........................ ........................................

2: a ■> ........................................................

3:e » ................................................................

4:e » med undantag av justitieråd och regeringsråd

Justitieråd, regeringsråd och landshövding ..........................

Kr.

438

474

510

528

600

För andra tjänstemän:

1 :a lönegraden ............................

Kr.

.... 36

16:e lönegraden ..............

Kr.

.................. 141

2:a

» ............................

.... 39

17:e » ..............

.................. 156

3:e

» ............................

.... 42

18:e » ..............

.................. 174

4:e

.... 45

19:e » ..............

.................. 192

5:e

2> ............................

.... 48

20:e » ..............

.................. 192

(i:e

» ................. .......

... 51

21 :a > ..............

.................. 213

7:e

» ............................

— 57

22:a » .............

.................. 234

,S:e

» ............................

.... 63

23:e » ..............

.................. 255

9:e

» ............................

.... 69

24:e » ..............

.................. 279

10:e

» ........................

.... 75

25:e » ..............

.................. 303

1 l:e

» ............................

.... 84

26:e » ..............

................. 330

12:e

» ............................

... 90

27:e » ..............

.................. 354

13:e

* ............................

.... 102

28 :e >> ...............

................ 378

14:e

» .........-..................

... 114

29:e » ...............

.................. 399

15:e

> ............................

.... 129

30:e » ...............

.................. 420

d) Pensionen utgår — — —

e) Tjänstår beräknas--

eljest

— egen

upphör.

utbildning.

Såsom tjänstår — — — ordinarie befattning,

f) Därest vid — — — befattning.

g) Därest tjänsteman---belopp.

h) För överläkare — — — för befattningshavare i 30:e respektive 29:e

lönegraden;

dels, likaledes med tillämpning från och med den

1 juli 1925, godkänna följande

Förslag

till

ändrad lydelse i vissa delar av kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 380) med

bestämmelser för ordinarie tjänstemän vid lots- och fyrstaten i fråga

om rätt till pension:

För en var — — — särskilda föreskrifter.

a) För ifrågavarande tjänstemän skola gälla nedan angivna särskilda tjänst*1- pensionsunderlag; och skola av dem erläggas pensionsavgifter till nedanstående

belopp för år räknat:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

39

l:a lönegraden

2:a

»

3:e

»

4:e

5:e

6:e

»

7:e

»

8:e

»

9:e

»

10*

»

ll:e

»

12:e

»

13»

»

i Tjiinstepensionsntiderlag

Lönegrad ------~-----i —:--

Man | Kvinna

Ptmsiona

avgift

1

Kr.

Kr.

Kr.

........................... .................... 1,404

1,330

39

................................................J 1,560

1,476

45

...............................................1 1,644

1,560

48

................................................! 1,716

1,644

51

................................................j 1,824

1.716

................................................| 1,920

1,824

63

................................................ 2,040

1.920

69

................................................I 2,160

2,040

75

................................................1 2,304

2,160

84

................................................i 2,436

2,304

90

................................................! 3,924

3,684

192

................................................j 5,724

5,400

330

................................................[ 6,036

5,724

354

i

För lotspersonal, tillhörande 10:e lönegraden, utgör tjänstepensiousunderlaget 2,040, respektive

2,436 kronor och pensionsavgiften 102 kronor. För övrig totspersonal skola tillämpas det

pensionsttnderlng och den pensionsavgift, som gälla för närmast högre lönegrad än den, till

vilken respektive befattning hör.

b) Därest vid — — — delbara tal.

c) Pensionen utgår — — — eljest upphör.

d) Tjänstår beräknas — — — egen utbildning.

e) Därest vid — — — motsvarande befattning.

f) Därest tjänsteman — — — högre belopp.

g) Den tjänsteman — — — pensionsväsendets centralisering;

dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta i överensstämmelse med vad

ovan angivits utarbeta samt för riksdagen snarast möjligt

framlägga nytt förslag till civil tjänstepensionslag.»

II. I fråga om kvinnliga befattningshavares pensionsförhållanden:

av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka i anslutning

till ovanberörda motion II: 376 ansett, att utskottets yttrande i

förevarande hänseende bort hava följande lydelse:

»Beträffande pensionsavgifter — — — Kungl. Maj:t föreslagit.

Vad åter angår de kvinnliga befattningshavarnas pensionsålder måste

givetvis ett ställningstagande till denna fråga innebära svårigheter särskilt

med hänsyn därtill, att erfarenhet rörande sådana befattningshavares

tjänstgöring vid högre ålder hittills endast i ringa grad föreligger. Åven

om de olägenheter, som kunna föranledas av en höjning utav den kvinnliga

pensionsåldern, i viss mån torde kunna undanröjas genom införande

av de i förslaget framlagda särskilda bestämmelserna med avseende å

skyldighet att från tjänsten avgå — exempelvis genom 19 § 3 mom. i lag
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets utlåtande Nr 50.

förslaget — har utskottet dock med hänsyn till vad nyss anförts funnit

försiktigheten bjuda att för kvinnliga tjänstemän alltjämt upprätthålla en

lägre pensionsålder än den för manliga befattningshavare i allmänhet gällande.

En mot befattningshavarens egen önskan att kvarstanna i befattningen

juridiskt hållbar bevisning om att han ’för framtiden’ är ur stånd att

''behörigen sköta sin tjänst’ torde vara synnerligen svår att prestera även

i fall, där det är ett uppenbart statens intresse att avgång ur tjänsten

finge äga rum. Att vid sådant förhållande förorda en så betydande höjning

av pensionsåldern, som föreslås i propositionen, har utskottet icke

funnit tillrådligt. I detta avseende synes också den tidigare behandlingen

av samma ärende i riksdagen i samband med frågan om kvinnornas löneställning

höra vara vägledande. Av denna behandling framgick uppenbart,

att en pensionsålder på 64 år ansågs vara den högsta åldersgräns,

som nu hör ifrågakomma för kvinnliga befattningshavare. I enlighet härmed

har utskottet stannat för att föreslå denna som högsta åldersgräns.

Av vad sålunda föreslås torde emellertid icke böra följa, att en motsvarande

sänkning sker beträffande sådana i bilagan B vid lagförslaget upptagna

befattningar, för vilka enligt propositionen skulle stadgas en lägre

pensionsålder än den nu angivna. För dessa befattningar torde de åldrar,

som i nämnda bilaga upptagits, kunna anses skäliga och alltså böra godkännas.

Däremot torde böra stadgas, att beträffande kvinnlig innehavare

av befattning, för vilken i bilagan B angivits högre pensionsålder än 64

år, skall såsom pensionsålder gälla sistnämnda antal levnadsår. Bestämmelse

härom torde böra införas såsom anmärkning vid bilagan B.

Av vad nu föreslagits föranledas vidare vissa ändringar i lagförslagets

17 §.»•

III. I fråga om lagförslaget:

beträffande 17 §:

av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka under

hänvisning till förestående reservation ifråga om kvinnliga befattningshavares

pensionsförhållanden yrkat, att paragrafen måtte erhålla följande

lydelse:

17 §.

Pensionsåldern inträder vid utgången av den månad, under vilken tjänstemannen

uppnår en levnadsålder, manlig tjänsteman av sextiosju och kvinlig

tjänsteman av sextiofyra år; dock att för vissa befattningar gäller en

lägre pensionsålder, på sätt stadgas i bilaga B till denna lag.

beträffande 19 §:

1) av herr Gustafsson i Stensholm, vilken med hänsyn till den av administrationen

oberoende ställning, som vårt statsskick tillerkänt domar
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Hanka utskottets utlåtande Nr r>0.

41

makten, ansett, att i mom. av denna paragraf borde erhålla följande lydelse:
-

19 $.

1. Skyldighet att avgå från tjänst inträder för innehavare av domarämbete

:

a) vid utgången av den månad, under vilken han fyller sjuttio år;

b) då han träffas av olycksfall i tjänsten och olycksfallet fmnes för

framtiden medföra oförmåga för honom att sköta sin tjänst.

IV. I fråga om Bilaga B vid lagförslaget:

1) av herrar Bäcklund, Lovén och Höglund, vilka hemställt, att riksdagen

— under förutsättning, att civil tjänstepensionslag vid innevarande

års riksdag antages — måtte i anledning av förenämnda motion 1:287

vidtaga sådan ändring av bilagan B, att pensions- och tjänstålder för

nedan angivna befattningar vid fångvårdsstaten, statens uppfostringsanstalt

å Bona samt statens tvångsarbetsanstalter bestämmes på sätt framgår

av följande tablå:

Befattning

Pensionsålder

Levnadsår

För hel pen- sion erforder- ligt antal

tjänstår

Fångvårdsstaten.

Överkonstapel......................................................................

63

33

Första vaktfru .....................................................................

63

33

Vaktkonstapel.......................................................................

63

33

Vaktfri! ..........................................................................

63

33

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

Förste förman ...................................................................

63

33

Förman ............ ...............................................................

63

33

Husmoder ..........................................................................

63

33

Statens tvångsarbetsanstalter.

Förste förman ...................................................................

63

33

63

33

Första vaktfri! ....................................................................

63

33

Vaktfri! ..............................................................................

63

33

2) av herrar Pettersson i Olovstorp och Johansson i Edsbyn, vilka under

hänvisning till förestående reservation i fråga om kvinnliga befattningshavares

pensionsförhållanden yrkat, att den vid bilagan fogade anmärkningen

måtte erhålla följande lydelse:

»För kvinnlig innehavare av sådan befattning, för vilken här ovan angivits

högre pensionsålder än 64 år, inträder pensionsåldern vid 64 levnadsår.

För tjänsteman — — — tjänstår 33.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. S samt. 38 höft. (Nr 50).

4

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:349 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till civil tjänstepensionslag. s. 5 i texten