Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om kompletterande dekorering av andra kammarens plenisal.

1925-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:60, Utlåtande, i anledning av väckt motion om kompletterande dekorering av andra kammarens plenisal.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

1

Nr 00.

Ankom (ill riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. V* 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om kompletterande dekorering

av andra kammarens plenisal.

I en inom andra kammaren av herr Rydén jämte fyra andra av kammarens

ledamöter väckt motion nr 102, vilken hänvisats till bankoutskottet,

har hemställts, »att riksdagen måtte dels uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontor

att genom konstnären Axel Törneman och arkitekt Aron

Johansson låta utföra kompletterande dekorering av andra kammarens

plenisal i enlighet med det förslag, som av fullmäktige den 28 juli 1914

överlämnades, dels ock bemyndiga fullmäktige att av anslaget till riksdagskostnader

bestrida för denna dekorering erforderliga utgifter.»

Såsom motionärerna erinra, väcktes vid 1914 års senare riksdag motion,

i vilken hemställdes, att riksdagen måtte besluta att uppdraga åt fullmäktige

i riksgäldskontoret att genom arkitekten Aron Johansson och

konstnären Axel Törneman låta utarbeta plan till kompletterande dekorering

av andra kammarens plenisal och att därefter förelägga riksdagen,

om möjligt redan samma års riksdag, den sålunda utarbetade planen för

prövning och eventuellt godkännande.

I avgivet utlåtande förklarade sig bankoutskottet icke hava något att

erinra mot motionens förslag, och tillstyrkte bifall till detsamma, dock

med uttalande, att den ifrågavarande planen borde åtföljas av kostnadsförslag.

Utskottets hemställan blev av riksdagen bifallen. Sedan efter

anmodan av fullmäktige dels plan och kostnadsberäkningar för ifrågavarande

dekorering dels ock fem skisser till de planerade målningarna

m. m. uppgjorts samt berörda förslag på utskottets anmodan underkastats

granskning ur konstnärlig synpunkt av en särskild nämnd, avgav utskottet

den 29 augusti 1914 förnyat utlåtande i ärendet, däri utskottet under

hänvisning till ett av den sakkunniga nämnden avgivet yttrande i övrigt

anförde, att med hänsyn till de tryckta tiderna utskottet icke ville föreslå

riksdagen att fatta beslut angående dekoreringens utförande. Förslaget

föranledde i enlighet med utskottets hemställan icke heller någon riksdagens

åtgärd.

I motionen anföres vidare:

»Då förutsättningarna för uppskovet med slutförandet av plenisalens

dekorering numera icke längre föreligga, och då det synts oss synnerligen

önskvärt, att denna dekorering måtte få fullföljas i enlighet med den förut

uppgjorda och av vederbörande sakkunniga tillstyrka planen i syfte att

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 samt. U6 höft. (Nr 60—61.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

Utskottet.

förläna salen en mera enhetlig och ur skönhetssynpunkt tilltalande verkan,

tillåta vi oss att föreslå åtgärder i denna riktning. Enligt vad vi inhämtat,

hava jämväl de sakkunniga, som år 1914 yttrade sig över det då uppgjorda

förslaget, med undantag av konstnären Richard Bergh, som under tiden

avlidit, förklarat sig vidhålla sin uppfattning om önskvärdheten av att 1914

års plan måtte komma till utförande.

Kostnaderna för dekoreringen beräknades, på sätt av det ovanstående

framgår, år 1914 till 33,000 kronor, vilket belopp med hänsyn till det

ändrade penningevärdet numera torde få höjas. Vi förutsätta, att utskottet

härom från riksgäldsfullmäktige införskaffa nödig utredning. Kostnaderna

torde få bestridas av anslaget till riksdagskostnader.»

Vid denna frågas senaste behandling förelågo såväl plan jämte kostnadsberäkning

som ock erforderliga skisser till de målningar, vilka voro

avsedda att utföras. Dessa skisser hava emellertid numera förkommiti.

Vid sådant förhållande och med hänsyn jämväl till den långa tid, som

förflutit sedan ärendet sist behandlades, synas några åtgärder i motionens

syfte icke böra vidtagas utan att en förnyad utredning först verkställes.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra, att riksdagen nyligen

på förslag av utskottet uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

låta verkställa en närmare utredning av frågan om bland annat utförande

av vissa anordningar inom riksdagshuset för beredande åt riksdagen

av större utrymme samt ökad bekämlighet och trevnad. Enligt

vad utskottet inhämtat, hava fullmäktige anförtrott ifrågavarande utredning

åt en särskild delegation. Denna delegation torde i samband med

sina övriga uppdrag jämväl böra taga under övervägande, vilka åtgärder

lämpligen må vidtagas i avseende å den i motionen berörda frågan om en

kompletterande dekorering av andra kammarens plenisal.

Erforderliga kostnader för frågans närmare utredning m. m. torde böra

bestridas av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader

för riksdagens hus.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion

II: 102, må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att genom här ovan omförmälda delegation närmare

utreda, vilka åtgärder må vidtagas i fråga om en ytterligare

dekorering av andra kammarens plenisal.

Stockholm den 22 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 60.

3

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Lindley, Vindahl, Johansson i

Kriggeråker, Pettersson i Olovstorp, Dalberg, Lindgren och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Hyberg, Ktoo,

Johansson i Edsbyn, Paulsen och Uddenberg i Varberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.