Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion i fråga om pensionsförhållandena för vissa kammarskrivare i tullverket.

1925-05-25 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:67, Utlåtande, i anledning av väckt motion i fråga om pensionsförhållandena för vissa kammarskrivare i tullverket.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 87.

Utskottet.

Nr 67.

. Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1925 kl. 5 e. m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion i fråga om

pensionsförhållandena för vissa kammarskrivare i

tullverket.

I en till bankoutskottet hänvisad, inom andra kammaren av herr Pehrsson

i Göteborg väckt motion nr 380, i anledning av Kung! Maj:ts proposition

nr 190 angående godkännande av tullverkets utgiftsstater för budgetåret

1925—1926 m. m., har hemställts, »att riksdagen behagade besluta, att de

kammarskrivare i tullverket, som enligt beslut av 1922 års riksdag tilldelats

eller i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag kunna komma att tilldelas rätt

till avlöning i 17:e löneklassen, skola erlägga avgift till pensionsfonden efter

den lönegrad deras avlöning utgår och således vid avgång med pension som

kammarskrivare erhålla pension enligt samma lönegrads pensionsunderlag».

Tillika har anhållits »att, om denna motion vinner riksdagens bifall, dess

beslut måtte verka retroaktivt för de kammarskrivare på 1923 års lönestat,

som före beslutets ikraftträdande avgått med pension; allt dock med villkor,

att dessa kammarskrivare erlägga skillnaden mellen pensionsavgiften i 10:e

och 9:e lönegraden under den tid de uppburit avlöning enligt 17:e löneklassen».

Beträffande de skäl, motioniiren anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom i motionen antytts, har 1922 års riksdag — i samband med beslut

om lönereglering för tullverket, varvid kammarskrivarna hänfördes till 9:e

lönegraden, omfattande löneklasserna 12—16 — medgivit, att kammarskrivare,

vilken vid 1923 års ingång innehade å tullverkets ordinarie eller extra stat

uppförd kammarskrivarbefattning och som överginge på den vid nämnda

tidpunkt ikraftträdande nya staten, skulle, sedan han med tillämpning jämväl

av avlöningsreglementets bestämmelser om tillgodoräknande av tjänstetid

kunde anses hava tillhört den för kammarskrivarbefattning avsedda lönegradens

högsta löneklass i sex år, äga att under de för uppflyttning i högre

löneklass eljest föreskrivna villkor åtnjuta lön i närmast högre löneklass

inom närliggande lönegrad, såsom om denna löneklass tillhörde den för

kammarskrivare bestämda lönegraden.

Av riksdagens skrivelse i ämnet framgår, att avsikten med nu nämnda

medgivande —- som innebär rätt för ifrågavarande kammarskrivare att komma

i åtnjutande av ytterligare ett ålderstillägg utöver de för 9:e lönegraden upptagna

— varit att bereda befattningshavarna i fråga en gottgörelse för deras

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 67. 7

i jämförelse med flera andra verks personal längre tjänstgöringstid i extraordinarie

anställning.

Enligt Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag framlagda och av riksdagen

numera antagna förslag har nyssnämnda medgivande utsträckts att

omfatta jämväl dem, som före 1917 års utgång antagits till e. o. kammarskrivare

vid lokaltullförvaltningen och som med eller efter ingången av år

1923 befordrats eller befordras till ordinarie kammarskrivare.

Motionärens förslag avser, att riksdagen skulle fatta beslut av innebörd,

att ifrågavarande befattningshavare till följd av den förbättrade löneställning,

som sålunda tillerkänts dem, skulle i pensionshänseende likställas med personal,

tillhörande hittillsvarande like lönegraden i avlöningsreglementets

löneplan.

Enligt utskottets mening torde de skäl, som föranlett berörda medgivande

med avseende å placering i löneklass, icke med fog kunna åberopas till stöd

för beredande åt ifrågavarande befattningshavare av en särställning i pensionshänseende.

Utskottet kan därför av principiella skäl icke tillstyrka

bifall till motionen; och får utskottet alltså, under framhållande jämväl att

ett bifall till förslaget synes ägnat att medföra betänkliga konsekvenser,

hemställa,

att förevarande motion II: 380 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BEKNIP ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Berge, Andersson

i Hägelåkra, Bondeson, Ström, Bodin och Östergren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund,

Lovén, Byherg, Höglund, Johansson i Edsbyn och Uddenberg i Varberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.