Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 69

1925-05-28 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:69, Bankoutskottets utlåtande Nr 69

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Utskottet.

Nr 69.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1925 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av väckt motion angående utredning rörande

förbättring av pensioner åt änkor efter befattningshavare i

statens tjänst.

Bankoutskottet hade i sitt utlåtande nr 55 i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till kungörelser om ny pension för vissa

pensionerade f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer

ävensom med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst m. fl. pensionärer m. m., dels ock i ämnet väckta

motioner meddelat, att utskottet komme att avgiva särskilt yttrande över

en i anledning av nämnda proposition väckt, i berörda utlåtande omförmäld

motion II: 451 av herrar Fjellman och Petersson i Lerhäcksbyn, däri

hemställts, »att riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 198 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det täcktes Kungl.

Maj:t låta utreda på vad sätt en förbättring av pensionerna av äldre typ

må kunna beredas änkor efter befattningshavare i statens tjänst samt därefter

snarast möjligt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda.»

Beträffande motiveringen för berörda hemställan får utskottet hänvisa

till motionen.

Såsom jämväl i motionen framhålles, råder en bestämd skillnad mellan

statens åtaganden beträffande å ena sidan f. d. befattningshavares pensionering

och å andra sidan familjepensioneringen. Utskottet vill i detta avseende

erinra, att, medan staten själv i huvudsak ombesörjer befattningshavarnas

pensionering, familjepensioneringen däremot överlämnats åt befattningshavarna

själva, varvid dock staten medverkat vid upprättandet av de för

denna pensionering avsedda kassor samt anslagit medel till förvaltningsbidrag

och i vissa fall bidragit till själva pensioneringen. Sådan familjepensioneringen

för närvarande är ordnad, företer densamma stora ojämnheter.

Pensioneringsgrunderna skifta, avgifterna äro på olika sätt beräknade

och någon enhetlig grund för statens bidrag förefinnes icke. Under

sådana förhållanden måste det givetvis vara förenat med stora svårigheter

att genomföra en pensionsreglering, på sätt i motionen avses. Det må

vidare erinras, att staten i ganska stor utsträckning tillgodosett det på

grund av penningvärdets fall inträdda behovet av en förbättring av änke
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

3

pensionerna genom att bevilja dels pensionstillägg dels ock dyrtidstillägg,

vilka senare beräknas efter gynnsammare grunder än de i allmänhet gällande.

Det är alltså jämförelsevis betydande uppoffringar staten fått vidkännas

uti ifrågavarande hänseende. Att staten nu skulle ikläda sig

ytterligare förpliktelser beträffande änkepensioneringen finner sig utskottet

därför icke kunna tillstyrka, så mycket mindre som detta efter all sannolikhet

skulle kunna leda till en fullständig omläggning av den ställning,

staten hittills intagit till familjepensioneringen. Härtill kommer, att en

dylik åtgärd givetvis kunde vara ägnad att hos delägarna i vederbörande

pensionskassor minska intresset för att, där så anses erforderligt, själva

sörja för en förbättring av pensionstagarnas ställning. Under sådana

omständigheter har utskottet icke ansett sig höra tillstyrka någon utredning

i motionens syfte.

Utskottet får alltså hemställa,

att förevarande motion II: 451 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Berge, Anderson i Hägelåkra,

Bondeson, Ström, Bodin och Östergren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Bäcklund, Boven, Ryberg,

Höglund, Johansson i Edsbyn och Uddenberg i Varberg.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 69.

Reservation

av herr Uddenberg i Varberg, som ansett, att utskottets utlåtande och

förslag bort hava följande lydelse:

»Såsom jämväl — — — — i motionen avses. Det må emellertid icke

förbises, att staten redan genom beviljande av dyrtidstillägg och pensionstillägg

i viss mån erkänt behovet av en förbättring av änkepensionerna

och jämväl iklätt sig förpliktelser i berörda avseende. Med hänsyn till

nyssnämnda svårigheter torde pensionstilläggen endast vara att anse såsom

ett provisorium, avsett att förbättra de särskilt låga familjepensionerna.

Det må i detta sammanhang vidare erinras, hurusom sakkunniga för centralisering

av det statsunderstödda pensionsväsendet framlagt vissa förslag

till familjepensioneringens ordnande, men att dessa, i vad de angå statstjänarnas

familjepensionering, hittills icke lett till några resultat. Enligt

utskottets mening torde emellertid frågan om en ytterligare förbättring av

nämnda pensioner vara värd beaktande och vill det synas utskottet, som

om i samband med den utredning om åstadkommande av enhetliga grunder

för familjepensioneringen, som anförtrotts åt pensionskommittén, det borde

tagas under övervägande, huruvida och i vad mån en dylik förbättring

särskilt av de lägre änkepensionerna må kunna utan alltför betungande

kostnader genomföras. Utskottet har därför ansett sig böra tillstyrka en

skrivelse till Kungl. Maj:t i motionens syfte.

Under åberopande av det anförda, får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion,

II: 451, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning, huruvida

och i vad mån en förbättring av pensioner av äldre

typ må kunna beredas änkor efter befattningshavare i

statens tjänst samt därefter för riksdagen framlägga

det förslag, vartill en dylik utredning må föranleda.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.