Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av väckt motion om utgivande av ett större historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

1925-05-28 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:70, Utlåtande, i anledning av väckt motion om utgivande av ett större historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1925 kl. 12 in.

Utlåtande, i anledning av väckt motion om utgivande av ett större

historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska riksdagen.

I en inom andra kammaren av herr Rydén vackt, till bankoutskottets

förberedande behandling hänvisad motion nr 101 hemställes, »att riksdagen

måtte besluta, att ett större historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska

riksdagen skall utgivas såsom ett led i firandet av lialvtusenårsminnet av

den svenska riksdagens tillvaro, ävensom uppdraga åt herrar riksgäldsfullmäktige

att gå i författning om detta besluts verkställande».

Till stöd för berörda hemställan anföres i motionon följande.

»År 1935 inträffar halvtusenårsminnet av den första med säkerhet kända

riksdag i vår historia. Det var som bekant under Engelbrelds befriande

resning, som representanter för adeln, prästerna, borgerskapet och bönderna

år 1435 sammanträdde till ett riksmöte i Arboga. Första gången var, såvitt

hittills kända historiska källor angiva, bondeståndet företrätt vid ett svenskt

riksmöte. Under mer än fyra århundraden kom därefter den svenska riksdagen

att grundas på den indelning i riksstånd, vars konturer skönjas i sammansättningen

av riksmötet i Arboga.

Vid sidan av det engelska parlamentet är den svenska riksdagen den äldsta

alltjämt bestående folkrepresentationen i världen. I allt väsentligt har den

utvecklats på svensk grund och bjuder genom en mängd säregna drag såväl

historikern och den statsrättslärde som politikern och statsmannen ett synnerligt

intresse. Då därjämte den svenska riksdagens tillkomst är förknippad

med ett av vår historias dyrbaraste minnen — den händelse som med

all rätt betecknats som det svenska nationalmedvetandets födelsestund —- torde det vara självklart, att halvtusenårsminnet av riksmötet i Arboga i

sinom tid blir på ett värdigt sätt högtidlighållet.

Det angelägnaste, som framstår i samband med ett iirande av detta halvtusenårsminne,

synes mig vara skapandet av ett verkligt standardverk över

den svenska riksdagen. Ett sådant finnes icke. Vissa områden av riksdagens

historia kunna nog sägas vara nödtorftigt genomforskade, men mycket

återstår ännu i detta avseende. En mängd statsrättliga arbeten och avhandlingar

över olika sidor av det svenska riksdagsskicket har under tidernas

lopp sett dagen, men viktiga sidor av detsamma sakna alltjämt eu

erforderlig vetenskaplig behandling. Alla dessa arbeten äro därjämte utströdda

på de mest skilda publikationer:- historiska arbeten, handböcker,

gradualavhandlingar, monografier över särskilda riksdagar, utgivna riksdagsakter,

biografier, memoarer o. s. v. Ett samlat, vetenskapligt och historiskt

fullödigt arbete över den svenska riksdagen finnes icke. Skapandet av ett

standardarbete, innefattande såväl riksdagens historia som de viktigaste

statsrättsliga problemen angående densamma, framstår såsom en synnerlig

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 70.

angelägenhet av både historisk och praktisk art. På ett värdigare sätt synes

mig icke heller den svenska riksdagen kunna hugfästa halvtusenårsminnet

av sin tillvaro än genom åstadkommandet av ett sådant arbete.

Det är min förhoppning, att under riksdagens lopp kunna efter samråd

med personer, som på detta område representera särskilda insikter, framlägga

en utförligare skisserad plan för detta arbetes läggning. Då det emellertid

ligger i öppen dag, att ett sådant arbete kräver ett skyndsamt igångsättande,

därest det skall kunna bliva färdigt till år 1935, har jag ansett mig böra,

innan motionstiden utgått, frambära förslag i ärendet.»

Vidare har motionären till utskottet överlämnat följande promemoria:

»För det historiska och statsrättsliga arbetet om den svenska riksdagen

har jag tänkt mig följande allmänna plan:

I. En allmän sammanhängande framställning om svenska riksdagens

uppkomst och utveckling fram till våra dagar.

Detta arbete måste läggas förhållandevis brett och förutsätter på åtskilliga

områden källforskningar. Så t. ex. i fråga om yngre medeltiden, där

sannolikt viktiga områden måste genomforskas i danska och vissa andra

utländska arkiv. Så ock beträffande frihetstiden, vilket skede spelar en så

oerhörd roll för riksdagsskickets utveckling, men som hittills genomforskats

övervägande med hänsyn till den politiska historien i allmänhet.

Arbetet bör jämväl omfatta den riksdagshistoriska utvecklingen under

tiden efter 1866. Hela kampen om den allmänna rösträtten, rösträttsreformen

1907—09 och författningsrevisionen 1918—21 höra denna historiska framställning

till, även om viktigt källmaterial saknas för fällande av historiska

slutomdömen angående personers och partiers betydelse för utvecklingen.

Man torde böra beräkna, att detta allmänna riksdagshistoriska verk, som

bör avfattas på ett för en större allmänhet njutbart sätt, kommer att omfatta

åtskilliga band.

II. Speciella arbeten. Till det riksdagshistoriska verket böra knytas

vissa särskilda arbeten beträffande ärenden av större principiell eller praktisk

räckvidd inom vårt svenska riksdagsskick. Sålunda framträder i första

hand behov av en ingående undersökning beträffande gemensamma votering

sinstitutet, där frånvaron av eu samlad vetenskaplig framställning

ideligen skapar svårigheter. I viss mån gäller detta jämväl sammanjämkningsförfarandet,

som borde bli föremål för en mera ingående undersökning

än den i den statsvetenskapliga litteraturen hittills tillgängliga. Båda dessa

arbeten komma jämväl att fylla rent praktiska uppgifter i och för riksdagsarbetet.

Avhandlingar om exempelvis remisspraxis, propositionsvägran, interpellationsinstitutets

utveckling, försöken att genom massinstämmanden skapa en

form för dagordning o. s. v. böra ingå i denna serie av verket.

Speciella egendomligheter för svenskt riksdagsskick, såsom dechargeförfarandet,

opinionsnämnden och ombudsmannainstitutionen böra erhålla en

fyllig framställning. Särskilt vore en ingående undersökning av förstnämnda

institut av stort praktiskt värde för den närmast kommande tiden,

då detta av åtskilligt att döma kommer att bli föremål för överväganden

av riksdagen. Statsrevisionen förtjänade att erhålla en historisk och statsvetenskaplig

belysning. Riksdagens verk — riksbanken och riksgäldskontoret

— borde även erhålla en, låt vara begränsad, plats i verkets speciella del.

Åtskilliga andra specialavhandlingar torde under arbetets lopp framträda

som önskvärda eller nödvändiga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 70. 7

///. Arbetets utförande. Det synes lämpligast, att riksgäldsfullmäktige

tillsätta en redaktionskommitté av exempelvis tre personer, som får övervakandet

av planläggningen om hand. Denna bemyndigas att tillsätta en

ledare för arbetet samt att bestämma om medarbetare för olika uppgifter».

Utan att vilja taga ståndpunkt till den av motionären här ovan angivna

plan anser sig även utskottet böra framhålla önskvärdheten av att i samband

med firandet av den svenska riksdagens femhundraåriga tillvaro

ett arbete utgives rörande riksdagens historia och de viktigaste statsrättsliga

problemen angående densamma. Utgivandet av ett sådant arbete bör

emellertid enligt utskottets mening föregås av en närmare utredning

beträffande arbetets omfattning och planläggning; och synes det vara

lämpligt, att riksdagen uppdrager åt fullmäktige i riksgäldskontoret att

för ändamålet tillkalla några på detta område sakkunniga personer. Det

sålunda erforderliga förberedande arbetet bör enligt utskottets förmenande

avslutas inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas nästa års

riksdag.

Kostnaderna för ifrågavarande utredning torde böra bestridas av förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens bus.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen, - i anledning av förevarande motion

II: 101, må uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret

att, i överensstämmelse med vad bär ovan angivits,

låta verkställa utredning angående utgivande av ett

historiskt och statsrättsligt arbete om den svenska

riksdagen.

Stockholm den 28 maj 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Johansson i Friggeråker,

Berge, Ström, Abrahamsson och Östergren; samt

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Borggren, Backlund,

Lovén, Höglund, Johansson i Edsbyn och Uddenberg i Varberg.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.