Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. .

1925-02-10 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1925:8, Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse och förvaltning. .

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 februari 1925 kl. 3 e. in.

Utlåtande, angående verkställd granskning av riksbankens styrelse

och förvaltning. .

Enligt § 4 i den för bankontskottet gällande instruktion bar utskottet

att undersöka och granska riksbankens tillstånd och huru densamma styrd

och förvaltad blivit, och bör utskottet därvid med synnerlig uppmärksamhet

följa de fullmäktiges åtgärder, som avse metalliska kassans upprätthållande

samt myntutväxlingens fortgång och bestånd. Sedan utskottet

numera fullgjort detta uppdrag, får utskottet avgiva berättelse över den

verkställda granskningen.

För granskningens verkställande har utskottet tagit del av dels fullmäktiges

i riksbanken allmänna och särskilda protokoll för tiden från och

med den 10 januari 1924, intill vilken dag ansvarsfrihet beviljats för

deras i protokollen antecknade beslut och åtgärder, och till början av innevarande

års riksdag, dels de av vederbörande revisorer avgivna berättelser

om verkställd granskning av riksbankens såväl huvudkontors som samtliga

avdelningskontors i orterna förvaltning under år 1923, dels ock fullmäktiges

med utskottets memorial nr 1 till riksdagen överlämnade berättelse angående

riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning år 1924, ävensom de

av styrelserna för riksbankens avdelningskontor i avseende å dessa kontors

förvaltning under samma år lämnade redogörelser.

I fråga om metalliska kassans ställning, sedelutgivningen, in- och utlåningsrörelsen

ävensom övrig verksamhet vid riksbankens huvud- och

avdelningskontor samt vid Tumba bruk tillåter sig utskottet att för en

närmare kännedom om hithörande förhållanden hänvisa till de utförliga

sifferredogörelser, som lämnats i de berättelser, vilka avgivits av riksdagens

revisorer och riksbankens fullmäktige, liksom i utskottets förut till riksdagen

avlåtna memorial nr 1.

Ä sin utlånings- och övriga rörelse under år 1924 har riksbanken erhållit

en vinst av 17,905,568 kronor 22 öre.

I avseende härå hänvisas till de specificerade uppgifter beträffande huvudoch

avdelningskontorens vinst- och förlusträkningar, som förekommo i

utskottets nyssnämnda memorial nr 1 (sid. 25).

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 8 saml. 7 höft. (Nr 8.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Ang. tjänstebostäder

åt

riksbankens

tjänstemän.

l:o.

Bevisorerna hava under § 14 i sin berättelse angående riksbanken anfört

följande (sid. 16—19):

»Enligt 22 § i det för befattningshavare vid riksdagens verk gällande

avlöningsreglementet skall ersättning för tjänstebostad, däri inbegripen

gottgörelse för centraluppvärmning, om sådan finnes anordnad, bestämmas

med hänsyn till det hyrespris, som i orten i allmänhet gäller för liknande

lägenhet, och fastställas genom överenskommelse mellan vederbörande

myndighet och tjänstemannen. Kan sådan överenskommelse icke

träffas, skall frågan hänskjutas till den lönenämnd, som i 35 § av samma

avlöningsreglemente omförmäles.

Vidare bär i de av delegerade för riksdagens verk den 5 november 1921

meddelade bestämmelser i fråga om övergång till de från och med den

1 januari 1922 gällande lönestaterna för tjänstemän vid riksdagens verk

stadgats, att tjänsteman, som den 31 december 1921 innehade och den 1

januari 1922 fortfarande innehar tjänstebostad i av statsverket disponerad

lägenhet, må, så länge han, utan att på egen ansökan vara förflyttad,

kvarstår i samma befattning, som han vid övergången på den nya

lönestaten innehade, dock högst i tio år, med hänsyn till värdet av förut

åtnjuten bostadsförmån kunna erhålla skälig nedsättning i den hyra, som

eljest enligt 22 § i avlöningsreglementet skolat åsättas lägenheten.

Med ledning av dessa bestämmelser hava fullmäktige i riksbanken genom

särskilt meddelade beslut fastställt de hyresbelopp, vilka ännu äro

gällande för de inom riksbankens lokaler upplåtna tjänstebostäder^.

För att kunna bedöma storleken av dessa hyresersättningar hava revisorerna

infordrat närmare uppgifter angående beskaffenheten av de bo

stadslägenheter, som under år 1923 varit upplåtna till riksbankens tjänstemän.

En sammanfattning av dessa uppgifter meddelas liärnedan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

3

0

Ö

M

Jungfru-

kammare

:©

M

Serverings-

rum

Badrum

Tambur

Golv- yta

m 2

Hyra

Innehavarens

tjänsteställning

Anmärkningar

StoCkholm.........

3

i

i

100.8

600

t. 1. brandmästare I

fri värme

2

i

i

61.2

350

vice d:o

d:o

2

i

i

64.6

350

övermaskinist

d:o

Göteborg *...,......

2

i

i

59

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

59

350

d:o

d:o

3

i

i

i

i

i

83.5

1,200

kammarskrivare

7

i

i

i

i

i

273.5

2,520

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

47

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

47

350

d:o

d:o

| Malmö ............

3

i

i

57.9

350

d:o

d:o

| Falun...............

7

i

i

i

i

328.8

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

65.9

350

vaktmästare

d:o

Gävle...............

7

i

i

i

i

253.8

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

57.1

400

vaktmästare

d:o

Halmstad .........

7

i

i

i

i

385.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

i

i

115.8

400

vaktmästare

d:o

i Härnösand ......

6

i

i

i

i

247.7

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

3

i

i

82.3

40<)

vaktmästare

d:o

! Jönköping ......

7

i

i

i

233

1,500

verkst. styrelseled.

| Kalmar ............

7

i

i

i

i

i

349.7

1,800

d:o

d:o

1 ■

2

i

i

66.4

350

vaktmästare

d:o

I Karlskrona ......

2

i

i

122.4

350

d:o

d:o

Karlstad............

6

i

i

i

i

202.9

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

59.8

350

vaktmästare

d:o

Kristianstad......

5

i

i

i

i

i

179.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

j

2

i

i

43.8

350

kassör

d:o

.

2

i

i

56.9

350

vaktmästare

d:o

i Linköping.........

5

i

i

i

i

i

260-5

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

68.9

350

vaktmästare

d:o

Luleå...............

4

i

i

i

i

i

233

1,500

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

70.9

300

vaktmästare

d:o

Mariestad .........

2

i

49.7

350

d:o

d:o

4

i

i

112.9

600

registrator

d:o

Nyköping .........

5

i

i

i

i

i

215

1,500

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

67.7

300

vaktmästare

■

4

i

i

i

i

121.9

900

kamrerare

Suridsvall .........

7

i

i

i

i

i

284.2

1,560

verkst. styrelseled.

1 delv. fri v. (1 el.)

2

i

i

49.4

350

vaktmästare

j fri värme

4

i

i

i

130.3

1,000

kamrerare

| d:o (1 el.)

Umeå...............

5

i

i

i

i

270.7

1,500

verkst. styrelseled.

2

i

65.8

300

vaktmästare

Uppsala............

6

i

i

i

i

i

229.7

1,560

verkst. styrelseled.

j fri värme (1 el.)

2

i

i

119

350

vaktmästare

d:o

2

i

i

59

350

värmelednrgskötare

d:o

Visby...............

2

i

i

56.1

350

vaktmästare

d:o

Vänersborg ......

6

i

i

i

i

i

292.6

1,500

verkst. styrelseled.

2

i

i

38.8

300

vaktmästare

Växjö...............

5

i

i

i

i

i

272.2

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

112

350

vaktmästare

d:o

1

i

i

83.7

250

värmelednrgskötare

d:o

7

i

i

i

i

i

303.3

1,800

verkst. styrelseled.

d:o

2

i

i

70.9

420

vaktmästare

d:o

Östersund.........

2

i

49.2

350

d:o

d:o jämte

1

| el. lj. 100 kwt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fullmäktige.

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Av förestående uppgifter framgår, att hyresersättningama för i riksankens

fastigheter upplåtna tjänstebostäder utan avseende å de växande

hyresprisen å olika orter fastställts till enhetliga belopp allt efter,

lagenhetens storlek eller befattningshavarens tjänsteställning. Undantag

har endast i ett par enstaka fall skett beträffande bostäder inom

Stockholm och Göteborg.

För de större lägenheter, vilka anvisats åt verkställande styrelseleda - mot er vid avdelningskontoren, har sålunda, frånsett Göteborg, genomgående

fixerats en hyra av 1,800 kronor för bostad med fullständig centraluppvärmning,

1,560 kronor för bostad med delvis inrättad dylik uppvärmning

och 1,500 kronor för bostad utan värme.

För de mindre lägenheterna gälla med undantag för Stockholm Kliande

hyresbelopp:

för 3 rum och kök med centraluppvärmning kr. 400: —

» 3 » » » utan » » 350;_

» 2 » » » med » » 350:_

» 2 » » » utan » » 300:_

» 1 » » » » » » 100:_

Det av fullmäktige i riksbanken sålunda tillämpade förfaringssättet vid

bestämmande av hyresersätfningarna anse revisorerna icke stå i överensstämmelse

med gällande författningsföreskrift. Enligt revisorernas

mening hade en uppskattning av lägenheten i första hand bort äga rum

med hänsyn tagen i varje särskilt fall till de å orterna gällande hyresprisen

och lägenhetsinneha varen därefter å detta värde medgivas skälig

nedsättning enligt förenämnde den 5 november 1921 meddelade bestämmelser.

Då i övrigt de fastställda hyresbeloppen synas i och för sig synnerligen

låga, anse sig revisorerna böra ifrågasätta, om icke fog föreligger

för en omreglering jämväl i detta hänseende.

I anslutning härtill hava revisorerna funnit sig böra påpeka, att hyresersättningar

jämväl för sådana bostadslägenheter, vilka upplåtits till

andra än befattningshavare i riksbanken, i ett par fall varit fastställda

till belopp, som måste anses anmärkningsvärt låga.

Sålunda bär ordföranden i styrelsen för avdelningskontoret i Uppsala

i riksbankens hus därstädes förhyrt en lägenhet om 6 rum, jungfrukammare,

badrum och kök med delvis fri värme (två värmeelement) till ett

pris av 1,800 kronor för år. Vidare har till en suppleant inom styrelsen

för avdelningskontoret i Karlstad i bankens fastighet å denna plats upplåtits

en dublett med fri värme till 300 kronor för år.

En reglering även av ifrågavarande hyror synes revisorerna påkallad.»

Utskottet har ansett sig böra inhämta fullmäktiges yttrande i detta och

det under 2:o) här nedan antecknade ärende; och hava med anledning

härav fullmäktige i skrivelse den 29 nästlidna januari såvitt nu är i

fråga anfört följande.

»De beslut, som nu blivit föremål för revisorernas anmärkningar och

vilka dessa anse icke stå i överensstämmelse med gällande författningsföreskrift,

fattades vid olika tillfällen under senare delen av år 1921, nämligen

dels den 29 oktober beträffande bostäder åt vissa befattningshavare

tillhörande vaktpersonalen, dels ock den 8 december i fråga om bostäder

åt verkställande styrelseledamöter vid riksbankens avdelningskontor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande Nr 8.

Ehuru ifrågavarande beslut, vilka på sin tid ej föranledde någon erinran

vare sig hos bankoutskottet eller från dåvarande revisorers sida, ej

torde kunna bliva föremål för förnyad prövning ur synpunkten av deras

överensstämmelse med meddelade stadgande!! i bankoreglementet eller

eljest gällande bestämmelser, vilja fullmäktige dock till bedömande upptaga

frågan, huruvida en lindring av de bestämda hyresersättningarna

kan anses påkallad.

Med avseende härå få da fullmäktige beträffande arvodena till verkställande

styrelseledamöterna erinra, att dessa äro lika vid alla kontor —

12,000 kronor för år — utom vid kontoren i Göteborg och Malmö, där de

äro bestämda till 15,000 kronor för år, ooli alltså äro bestämda oberoende

av dyrortsgrupperingen.

Vid fastställande av den hyresersättning, som enligt 22 § av avlöningsreglementet

skulle åsättas de åt dessa befattningshavare anvisade tjänstebostäder,

både fullmäktige väl att i första band taga hänsyn till det hyrespris,

som å varje ort i allmänhet gällde för liknande lägenhet, men måste

■därvid dock icke blott medgiva skälig nedsättning av hyran enligt de av

revisorerna åberopade övergångsbestämmelserna av den 5 november 192f

utan även beakta vad löneregleringskommittén i sitt avgivna utlåtande

(sid. 96) i denna fråga anfört, nämligen att »vid hyresbeloppens fastställande

för nuvarande befattningshavare vid riksdagens verk bör moderation

iakttagas, då ett omedelbart tillämpande av föreskrift om, att full

hyra skall erläggas för upplåten tjänstebostad, i vissa fall skulle kunna

medföra, att de befattningshavare, vilka nu åtnjuta bostadsförmån in natura,

genom löneregleringen ej komme att erhålla någon ökad inkomst

eller till och med lede minskning i avlöningshänseende». Detta uttalande

lämnades utan erinran av sä vill bankoutskottet som riksdagen.

I anslutning till berörda uttalande kunde ej heller fullmäktige undgå

att såsom särskild anledning till moderation vid fastställande av hyres

ersättningen för nu ifrågavarande tjänstebostäder taga i betraktande den

omständigheten, att de flesta av dessa bostäder måste anses vara för stora

och därigenom för dyra i förhållande till avlöningen för de befattningshavare,

som enligt det nya avlöningsreglementet äro skyldiga att taga

dem i besittning. Vid planläggningen av riksbankens byggnader har man

nämligen varit i första band beroende av de utrymmen, som avsetts för

riksbankens och eventuellt post- eller telegrafverkens tjänstelokaler, och

därvid ej alltid kunnat avpassa tjänstebostäderna efter befattningshavarnas

mindre anspråksfulla behov. Detta missförhållande var emellertid

tidigare i avlöningshänseende av underordnad betydelse, då alla verkställande

styrelseledamöter för sina tjänstebostäder vidkändes lika avdrag.

Skulle nu, såsom revisorerna ifrågasätta, en omreglering vidtagas av

dessa hyresersättningar och därvid huvudsakligast tagas hänsyn till de å

orterna gällande hyresprisen, komme detta att leda därtill, att verkställande

styrelseledamot vid kontor, beläget i något av de nordligaste länen,

eller å annan ort, där rörelsen är livligare och därmed ansvaret också

är större, skulle, sedan hyresersättningen frånräknats, få mindre avlöning

än verkställande styrelseledamot vid kontor, beläget i stad, där

hyreskostnaderna äro mindre, beroende antingen på geografisk belägenhet

eller på mindre livlig rörelse.

Detta framgår närmare av följande utdrag ur socialstyrelsens statistik

rörande allmänna bostadsräkningar år 1920:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

Årlig medelhyra per lägenhet utan centralvärme:

Malmö.....................

2 rum

och kök

.... 405

5 rum

och kök

1,241

6 rum

och kök

1,670

7 rum

ocli kök

2,339

Falun ..................

.... 426

1,241

1,447

1,816

Gävle ....................

.... 483

1,369

1,709

2,206

Halmstad................

.... 301

1,006

1,300

1,613

Härnösand .............

.... 397

1,214

1,390

1,835-

Jönköping .............

.... 349

1,043

1,317

1,792

Kalmar .................

.... 314

933

1,147

1,560

Karlskrona.............

.... 345

968

1,313

1,674

Karlstad ................

.... 487

1,322

1,681

2,037

Kristianstad .........

.... 307

913

1,050

1,342

Linköping .............

.... 436

1,374

1,670

2,067

Luleå .....................

.... 552

1,527

1,687

2,090

Mariestad .............

.... 262

892

1,105

1,453

Norrköping.............

.... 474

1,273

1,588

2,050

Nyköping.................

.... 438

1,147

1,421

1,771

Sundsvall .............

.... 625

1,465

1,643

2,187

Umeå ....................

.... 650

1,668

1,748

1,966

Uppsala .................

... 463

1,330

1,641

2,012

Visby .....................

.... 252

792

1,067

1,372

Vänersborg.............

... 329

930

1,157

1,691

Västerås .................

.... 548

1,474

1,819

2,267

Växjö ......................

.... 264

840

1,088

1,347

Örebro ......................

.... 490

1,424

1,747

2,283

Östersund..................

.... 632

1,507

1,879

2,196

På grund av det anförda finna fullmäktige, att fog icke föreligger för

att nu företaga en omreglering av ky reser sättningarna för verkställande

styrelseledamöterna. I den mån dessa avgå och befattningarna tillsättas

med nya innehavare, inträder omreglering automatiskt.

Vidare hava revisorerna påpekat, att hyresersättningar jämväl för sådana

bostadslägenheter, vilka upplåtits till andra än befattningshavare i

riksbanken, i ett par fall — till professor B. H. Dahlberg i Uppsala och

rådman H. Lidberg i Karlstad — varit fastställda till belopp, som ansetts

anmärkningsvärt låga, samt därför funnit en omreglering av ifrågavarande

hyror vara påkallad.

Med anledning härav få fullmäktige till en början meddela, att förutom

till postverket och telegrafverket riksbanken upplåtit lokaler till nedanstående

hyresgäster, vilka icke äro befattningshavare i riksbanken:

Hyresbelopp

tidigare nu

gällande gällande

kronor kronor

vid kontoret i Göteborg:

Aktiebolaget Joh:s Skoglund & C:o.....4,000 16,000

A. Kruger & Son aktiebolag................ 1,800 12,500

Firman A. G. Friländer....................... 2,500 ^,000

fr. V*, 22

» Vio 23

» Vio 24

Utan värme.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8. 7

■vid kontoret i Karlstad:

Rådmannen C. H. Lidberg....................

II y r o s 1)

tidigare

gällande

kronor

200

e lopp

nu

gällande

kronor

2 300

fr.

Vid

21

vid kontoret i Linköping:

Tandläkaren Joll. Olsson (8 rum och

kök)........................................................

1,200

33,300

»

710

22

Andra arméfördelningens stab ............

—

3 4,500

»

7,o

18

Firman G. Gustafsson ...........................

2,800

35,500

»

1

i 4

21

Denna lokal är nu uthyrd till Nya

Centralbryggeriet för .......................

_

36,000

7m

24.

vid kontoret i Nyköping:

Folkskolläraren Erik Danielsson (2 rum)

_

x350

»

710

24

vid kontoret i Uppsala:

Professorn B. H. Dahlberg...................

1,200

11,800

»

7m

18

Förre postmästaren C. E. E. Wennström

(4 rum och kök) ................................

750

>1,000

»

7m

22

Handlanden Gustaf Grönblad (2 rum)

—

1750

»

7,o

21

Beträffande den till professor Dahlberg i Uppsala uthyrda lägenheten

må nämnas, att denne för den uppvärmning, som lämnas genom två värmeelement,

erlägger 100 kronor årligen, vadan det angivna hyresbeloppet

gäller för bostaden utan värme. Professor Dahlberg har förhyrt bostaden

alltsedan den 1 oktober 1904. Den höjning i hyresbeloppet, som för honom

skedde år 1918, var måttlig, och äro fullmäktige fullt på det klara med att

den nu utgående hyran är särdeles moderat. Men fullmäktige anse, att

skyldig hänsyn hör tagas till en mångårig hyresgäst, alldeles oavsett om

han tillhör riksbanken eller icke. Det är dessutom att märka, att professor

Dahlberg så väl vårdat den förhyrda bostaden, att den är i mycket

gott skick, utan att nämnvärda reparationer krävts under den långa

hyrestiden.

Vad rådman Lidbergs lägenhet i Karlstad beträffar, må erinras, att

denna ursprungligen utgjorde vaktmästarens vid därvarande kontor hostad.

Såsom sådan visade den sig vara icke lämplig. Dess utrymme var

otillräckligt, och den var, såsom belägen över porten och bildad med stora

ytterväggsytor, kall. Fördenskull framställdes redan år 1898, såsom närmare

framgår av statsrevisorernas berättelse till 1900 års lagtima riksdag

angående riksbanken, krav på utvidgad och förbättrad bostad för vaktmästaren.

Genom fullmäktiges beslut den 19 januari 1900 blev den saken

ordnad. Från den 1 oktober samma år stod den gamla vaktmästarbostaden

outhyrd, intill dess kontorsstyrelsen år 1902, efter det lägenheten reparerats

för en kostnad av 312 kronor 68 öre, uthyrde densamma mot en årlig

hyra av 120 kronor. Denna hyra betalades till den 1 oktober 1910. Från

och med den 1 oktober 1911 uthyrdes lägenheten mot en årlig hyra av 200

kronor till nuvarande rådmannen i Karlstad C. H. Lidberg, vilken den 3

december 1913 förordnades att från och med den 1 januari 1914 vara suppleant

i styrelsen för avdelningskontoret i Karlstad. Hyran höjdes från 1 2 3

1 Utan värme.

2 Höjningen föranledd av att centraluppvärmning anordnats för hela bankbyggnaden under

år 1921.

3 Inklusive värme.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

och med deii 1 oktober 1921 till 300 kronor i anledning av att värmeledning

detta ar anordnades i hela bankbyggnaden. Emellertid har lägenheten ej

bebotts av radman Lidberg, utan av en nära anhörig till honom, som varit

och är vid svag hälsa. I betraktande av rummens beskaffenhet — det ena

rummet har en längd av 4.96 meter och en bredd av 3.46 meter och det

andra, en längd av 3.41 och en bredd av 3.28 meter — och belägenhet anse

fullmäktige hyran skälig. Att vid hyresbeloppens bestämmande ej inverkar,

huruvida hyresgästen tillhör ett kontors styrelse eller ej, framgår

därav, att Gustaf Grönblad i Uppsala varit suppleant i därvarande kontors

styrelse sedan den 22 juni 1904, men då han år 1921 hyrde en dubblett,

fick han för denna betala en årlig hyra av 750 kronor.

. Den redogörelse, som lämnats rörande uthyrning av såväl bostadslägenheter

till andra än befattningshavare i riksbanken, inalles sex till antalet,

som även kontors- och expeditionslokaler, visar, att, ehuru de bostadslägenheter,

som i riksbankens fastigheter upplåtits till andra än befattningshavare

i riksbanken, icke äro flera till antalet och sålunda äro av ringa

betydelse för resultatet av riksbankens verksamhet, fullmäktige likväl

aktgiya på hyresmarknadens läge vid hyresbeloppens bestämmande. Fullmäktige

anse emellertid, att skyldig hänsyn bör tagas till hyresgäster,

som länge bebott av dem innehavda lägenheter och därmed väl vårdat desamma.

»

Beträffande först hyresersättningarna för de lägenheter inom bankens

fastigheter, som upplåtits åt befattningshavare i banken, hava fullmäktige

framhållit, hurusom vid fastställandet av dessa ersättningar fullmäktige dels

jämlikt de av revisorerna åberopade övergångsbestämmelserna den 5 november

1921 medgivit skälig nedsättning av hyran, dels ock i enlighet med ett

av fullmäktige återgivet uttalande av löneregleringskommittén icke kunnat

undgå att såsom särskild anledning till moderation taga i betraktande den

omständigheten, att de flesta av bostäderna måste anses vara för stora och

därigenom för dyra i förhållande till avlöningen för vederbörande befattningshavare.

Därest en omreglering nu vidtoges, skulle detta kunna leda

till vissa ojämnheter i avseende ä befattningshavarnas avlöningsförhållanden.

Samtidigt framhålla fullmäktige, att i den mån verkställande styrelseledamöterna

komme att avgå och deras befattningar tillsättas med nya innehavare,

en omreglering inträdde automatiskt.

Utskottet är av den mening, att en reglering av här ifrågavarande

hyresersättningar bör ske senast i samband med vederbörande befattningshavares

avgång från tjänsten eller då ny innehavare tillträder densamma.

Vad härefter angår hyresersättningarna för bostadslägenheter, som upplåtits

till andra än befattningshavare i banken, hava revisorerna framhållit,

att dessa i ett par fall varit fastställda till belopp, som måste anses anmärkningsvärt

låga, och funnit en reglering även av dessa hyror påkallad. I

avseende härå hava fullmäktige anfört, att beträffande särskilt den inom

fastigheten i Uppsala uthyrda lägenheten hyran vore särdeles moderat men

borde härvid erinras, att densamma av nuvarande innehavaren förhyrts alltsedan

den 1 oktober 1904 och att hänsyn borde tagas till en mångårig

hyresgäst, oavsett om han tillhörde riksbanken eller icke. Vidkommande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

9

den inom fastigheten i Karlstad uthyrda dubbletten ansåge fullmäktige i

betraktande av rummens beskaffenhet och belägenhet hyran vara skälig.

Utskottet anser för sin del, att hyran för omförmälda lägenhet i Uppsala

måste anses vara särdeles låg, och torde en omreglering av hyran för denna

liksom för övriga ifrågavarande lägenheter böra vidtagas, så snart sådant

lämpligen kan ske.

På grund av vad sålunda i ärendet anförts, har utskottet endast velat vad

däri förekommit för riksdagen

omförmäla.

2:o.

Revisorerna hava vidare under § 15 i sin förenämnda berättelse anfört

följande (sid. 19—20):

»Revisorerna hava vid granskning av 1923 års räkenskaper uppmärksammat

följande vid huvudkontoret redovisade förvaltningskostnader:

Bevakning av bankens inre lokaler samt de banken omgivande

gator och allmänna platser med respektive två

detektivkonstaplar och tre patrullerande poliskonstaplar

................................................ kronor 20,810:42

Belysning av gata mellan riksdags- och riksbankshusen

med fyra lyktor ..................................... » 921:30

Renhållning av dels halva gatan mellan riksdags- och

riksbankhusen, dels gatan runt riksbankshuset mot

Mälaren och Norrströms båda grenar samt den s. k.

riksbron över stora Norrström, dels ock de båda gårdarna

samt de icke mattbelagda korridorerna i riksbankens

källarvåningar .............................. » 4,200: —

Underhållsarbeten å bron över stallkanalen, omfattande

järnkonstruktionerna och träbeläggningen............ » 2,996: 49.

Beträffande dessa kostnader hava revisorerna inhämtat följande.

Sedan fullmäktige i riksbanken i enlighet med beslut den 27 september

1906 hos överståthållarämbetet för polisärenden hemställt, att Stockholms

polisstyrelse måtte ombesörja erforderlig polisbevakning av riksbankshuset,

omfattande tillsyn såväl över bankens inre lokaler som å banken

omgivande gator och allmänna platser, mot det att riksbanken gäldade

alla med denna bevakning förenade kostnader, träffades överenskommelse,

att dylik bevakning skulle utövas av två detektivkonstaplar och tre patrullerande

poliskonstaplar under villkor att riksbanken till ersättning för bevakningen

gäldade ett belopp av 9,864 kronor. Nämnda ersättningsbelopp

utgick till och med år 1917. Den 11 juli 1918 beslöto fullmäktige på hemställan

av överståthållarämbetet, att riksbanken skulle för tiden från och

med den 1 januari samma år till ämbetet utbetala det högre belopp, vartill

kostnaden för ifrågavarande bevakning då belöpte eller tillhopa 20,810 kronor

42 öre. Av nämnda belopp hänförde sig 9,016 kronor 67 öre till den

inre och 11,793 kronor 75 öre till den yttre bevakningen. Samma ersätt
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. S sand. 7 höft. (Nr 8.) 2

Ang. polisbevakning

m. m. vid

riksbanken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Revisorernas

uttalande.

Fullmäktige.

Utskotlet.

10 Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

ning å 20,810 kronor 42 öre har på sätt ovan angivits utgått jämväl under

år 1923.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att förutom denna med

Stockholms stad överenskomna bevakning finnas invid riksbanken tvenne

militärposter.

För belysning av gatan mellan riksdags- och riksbankshusen äro å vardera

sidan av gatan anbragta fyra lampor. För de å västra sidan befintliga

lamporna bestrider riksbanken årligen belysningskostnaderna, under

det att riksgäldskontoret svarar för belysningen å motsatta sidan. Något

avtal med Stockholms stad angående denna belysningsanordning har, såvitt

revisorerna kunnat finna, icke träffats.

Renhållningen av halva gatan mellan riksdags- och riksbankshusen samt

hela den väster därom belägna gångbanan runt riksbankshuset har i enlighet

med ett mellan fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret den

4 oktober 1906 träffat avtal årligen ombesörjts av riksbanken. Renhåll - ningsbestyret har av riksbanken genom kontrakt uppdragits åt särskild

entreprenör mot en senast den 26 maj 1922 fastställd ersättning av 4,200

kronor, därvid renhållningen jämväl omfattat den s. k. riksbron ävensom

de båda gårdarna och vissa korridorer i riksbankens källarvåningar.

Vad slutligen beträffar underhållet av bron över stallkanalen ävensom

av gatan mellan riksbanks- och riksdagshusen, har detsamma alltsedan tillkomsten

av berörda byggnader bestritts av riksbanken gemensamt med

riksgäldskontoret. Riksbron underhålles däremot enligt en mellan staten

och Stockholms stad år 1906 träffad överenskommelse av staden, vilken

bekostat brons uppförande.

Det har väckt revisorernas uppmärksamhet, att kostnaden för här ifrågavarande

yttre polisbevakning, renhållning, belysning och underhåll i så

stor utsträckning, som av den nu lämnade redogörelsen framgår, pålagts

riksbanken. Då emellertid ifrågavarande trafikled mellan de å ömse sidor

om Helgeandsholmen belägna stadsdelarna är helt tillgänglig för allmänheten,

synes det revisorerna skäligt, att Stockholms stad bestrider ifrågavarande

kostnader.

Enligt revisorernas mening böra underhandlingar inledas med Stockholms

stad för ernående av en överenskommelse i enlighet med vad revisorerna

sålunda uttalat.»

I avseende härå hava fullmäktige i sin ovannämnda skrivelse meddelat,

att utredning i ärendet påginge och att, så snart denna blivit slutförd, det

syntes fullmäktige lämpligt att gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret

underhandlingar inleddes med vederbörande myndigheter i Stockholms

stad.

Då enligt vad fullmäktige meddelat utredning i ärendet pågår och underhandlingar

med vederbörande myndigheter i Stockholms stad komma

att inledas, så snart denna utredning blivit slutförd, har utskottet, under

uttalande av sin anslutning till syftet med revisorernas förevarande framställning,

endast velat vad i saken förekommit för riksdagen

omförmäla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 8.

11

3:o.

Vid granskning av ovannämnda protokoll och berättelser har utskottet Ang. p>otoi

övrigt ej funnit något förhållande, som påkallat särskilt yttrande från

utskottets sida.

4:o.

Efter granskning av riksbankens räkenskaper för år 1923 hava riksda- Ang. tilUtyrgens

senast församlade revisorer i sin därom avgivna berättelse meddelat, atu^ars frihet.

att vid riksbankens förvaltning under den tid granskningen omfattat revisorerna

ej funnit något att erinra, samt att de för sin del ansåge, att ansvarsfrihet

borde fullmäktige beviljas.

De revisorer, som, valda av riksdagen, granskat avdelningskontorens i

orterna förvaltning år 1923, hava likaledes i sina berättelser tillstyrkt

ansvarsfrihet för kontorens styrelser. I enlighet med föreskriften i § 4

av den för utskottet gällande instruktion vill utskottet meddela, att med

avseende å riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning under den tid,

granskningen omfattat, utskottet ej funnit anledning till erinran utöver

vad här ovan förekommit, samt att utskottet för sin del anser, att ansvarsfrihet

bör beviljas fullmäktige.

Utskottet hemställer alltså,

att ansvarsfrihet må fullmäktige i riksbanken beviljas

dels för förvaltningen under år 1923 av bankens såväl

huvudkontor som samtliga avdelningskontor i orterna,

dels ock för de beslut och åtgärder, som finnas antecknade

i fullmäktiges protokoll från och med den

10 januari 1924 till och med den 9 januari innevarande

år.

Stockholm den 10 februari 1925.

På bankoutskottets vägnar:

BERNH. ERIKSSON.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande AV S.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

av första kammaren: herrar Gustafsson i Stensholm, Vindahl, Svensson, C. E., Enhörning,

Bondeson, Ström och Östergren;

av andra kammaren: herrar Eriksson i Grängesberg, Winkler, Borggren, Hamrin, Löpen,

Rijberg, Kloo och Svensson i Betingetorp.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:34 Skrivelse till fullmäktige i riksbanken, angående verkställd granskning av riksbankens stgrelse och förvaltning. a1 i texten