Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning rörande ändring av bestämmelserna i kungl. stadgan den 16 sept. 1918 för fortsättningsskolan 6 § så, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på det sätt, att den omfattar endast en årskurs och minst etthundraåttio undervisningstimmar, förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid.

1925-05-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1925:10, Skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning rörande ändring av bestämmelserna i kungl. stadgan den 16 sept. 1918 för fortsättningsskolan 6 § så, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på det sätt, att den omfattar endast en årskurs och minst etthundraåttio undervisningstimmar, förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Utskottet.

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1925 kl. 5 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10, i anledning

av väckt motion om utredning rörande sådan

ändring i stadgan för fort sättning sskolan, att fortsättningsskola

på landet må kunna omfatta endast en årskurs.

I en inom första kammaren väckt och till företa kammarens första tillfälliga

utskott för behandling hänvisad motion, nr 187, hava herr Schedin m. fl. hemställt,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning

rörande ändring av bestämmelserna i kungl. stadgan den 16 sept. 1918 för fortsättningsskolan

6 § så, att fortsättningsskola på landet må kunna anordnas på

det sätt, att den omfattar endast en årskurs och minst etthundraåttio undervisningstimmar,

förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet liar i vederbörlig ordning inhämtat utlåtande över motionen från

skolöverstyrelsen samt, efter att hava satt dels centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening, dels ock Sveriges folkskollärarförbund i tillfälle att

till utskottet inkomma med yttranden i ämnet, från dessa fått mottaga de yttranden,

vilka jämte skolöverstyrelsens utlåtande äro såsom bilagor fogade härvid.

Utskottet tillåter sig erinra därom, att innevarande riksdags statsutskott i

avgivet utlåtande (nr 8, punkt 185) i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, punkt 180, gjorda framställning rörande

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor jämte i ämnet väckta

motioner (I: 37 av herr Karl Johan Ekman m. fl. och II: 62 av herr Lindman

m. fl.), i vilka framförts yrkanden rörande begränsning av fortsättningsskolans

lärotid, anfört bland annat följande:

Utskottet vill erinra därom, att vid 1924 års riksdag förelågo motioner

med begäran, att fortsättningsskola på landet måtte kunna anordnas genom en

ettårig kurs. Utskottet ansåg sig icke kunna biträda dessa förslag, då härigenom

fortsättningsskolans karaktär och uppgift skulle förryckas, och utskottets uppfattning

delades jämväl av riksdagen. Utskottet har fortfarande samma åskådning

i denna fråga. Ifrågavarande skolform befinner sig i en jämn och stark

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 9

tillväxt, och utskottet liåller före, att det vore för fortsättningsskolans utveckling

i hög grad olyckligt att nu vidtaga åtgärder, som kunna vara ägnade att rubba

det syftemål, denna skola vill vinna.”

Utskottet hemställde om avslag å motionerna, och denna hemställan har av

riksdagen bifallits.

Härjämte kan i detta sammanhang erinras därom, att innevarande riksdag,

med bifall till vad statsutskottet uti avgivet utlåtande, nr 58, hemställt, i fråga

om de för fortsättningsskolan gällande huvudsakliga grunder och bestämmelser,

beslutit dels att i skoldistrikt, som vid folkskola, tillhörande någon av folkskolans

huvudformer, eller vid mindre folkskola av Dl-form anordnat obligatorisk

sjunde årsklass, fortsättningsskolekursen må, under de villkor Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva, kunna omfatta allenast en årskurs med minst etthundraåttio

undervisningst i inmar, dels ock att den tid, under vilken skolpliktig skall

vara skyldig att deltaga i undervisningen vid fortsättningsskola med endast en

årskurs, må kunna av skoldistrikt utsträckas intill femhundrafyrtio undervisningstimmar.

Redan på den grund, att motionärernas nu förevarande hemställan står i motsättning

till riksdagens nyligen fattade beslut i fråga om ovannämnda motioner,

vilkas yrkanden dock voro mindre vittgående än det här föreliggande, anser

sig utskottet förhindrat att tillmötesgå den av motionärerna gjorda framställningen.

Härtill kommer, att utskottet, vad angår själva sakfrågan, anser det mindre välbetänkt

att på det tidiga utvecklingsstadium, där fortsättningsskolan för närvarande

befinner sig, vidtaga åtgärder i enlighet med motionärernas ifrågavarande

förslag, då därigenom fortsättningsskolans karaktär och uppgift skulle

förryckas och dess utveckling i avsedd riktning och omfattning äventyras. I

överensstämmelse med de synpunkter som anförts av skolöverstyrelsen och de

i ärendet hörda sammanslutningarna, anser sig utskottet således böra avstyrka

bifall till förevarande motion.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 maj 1925.

På utskottets vägnar:

ERIK ANDERSON.

Närvarande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet:

herrar Anderson i Hägelåkra, Pauli, Vrång, fröken Hesselgren, herrar Magnuson,

von Stockenström och Schedin.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

Reservation

dels av herrar Anderson i Hägelåkra och Vrång, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort liava följande lydelse:

”Erfarenheten har givit vid handen, att fortsättningsskolans uppdelning på

två år innebär ett allvarligt hinder för vidkommande barn att under ifrågavarande

tid erhålla stadigvarande och för framtiden betydelsefullt förvärvsarbete,

ett förhållande, som särskilt i fattiga hem mången gång måste giva anledning

till ekonomiska bekymmer.

Beträffande timantalet för fortsättningsskolans undervisning vill emellertid

utskottet uttala den mening, att nu stadgad tidslängd i allmänhet ej må

undergå någon avkortning, och detta framför allt å orter, där undervisningen

i folkskolan försiggår efter någon svagare typ. Särskilt i sådana trakter blir

fortsättningsskolan ett mycket värdefullt tillskott till den undervisning, som

lämnats i folkskolan, och detta desto mer, som barnen efter genomgången folkskolekurs

kunna anses ej blott vara bättre utvecklade för att nöjaktigt tillgodogöra

sig den fortsatta undervisningen, utan ock hava kommit till en mera självständig

uppfattning om nyttan av samma undervisning.

Med anledning av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om

utredning rörande ändring av bestämmelserna i kungl. stadgan

den 16 sept. 1918 för fortsättningsskolan 6 § så, att fortsättningsskola

på landet må kunna anordnas på det sätt, att den

omfattar endast en årskurs med trehundrasextio undervisningstimmar,

förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid.

’ ’

dels ock av herr Schedin,

Bilaga 1.

Skolöverstyrelsens utlåtande.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

Sedan Skolöverstyrelsen genom nådig remiss den 20 februari 1925 blivit av

Kungl. Maj:t anbefalld att avgiva av Utskottet begärt yttrande rörande en av

herr Schedin m. fl. väckt motion (nr 187) om utredning rörande sådan ändring

i stadgan för fortsättningsskolan, att fortsättningsskola på landet må kunna

omfatta endast en årskurs, får Överstyrelsen härmed beträffande ifrågavarande

motion anföra följande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

11

Den av 1918 års riksdag beslutade omdaningen av fortsättningsskolan åsyftade

att göra denna skolform bättre lämpad att giva de unga eu förberedande

utbildning för deras framtida verksamhet inom närings- och samhällslivet. Den

förutvarande fortsätt ningsskolan höll sig med avseende på de ledande synpunkterna

för sitt arbete inom folkskolans ram och syftade i allmänhet endast

till att hos lärjungarna befästa och i någon ringa mån utvidga den allmänbildning,

som av dem inhämtats i folkskolan. En bidragande orsak till donna begränsning

av såväl läroplanen för fortsättningsskolorna av äldre typ som deras

verksamhet i det hela har man utan tvivel att söka i den för dessa skolor bestämda

korta undervisningstiden, omfattande allenast en enda årskurs om sammanlagt

180 timmar. Att under en så kort lid kunna ej blott hos lärjungarna

underhålla redan förvärvade kunskaper utan därjämte även bjuda dem något

väsentligt nytt var icke gärna möjligt. Fortsättningsskolan kom därför i regeln

att få karaktären av enbart repetitionskurs.

På grund härav lyckades fortsättningsskolan ej heller tillvinna sig något allmännare

intresse elier förtroende varken hos lärjungarna eller deras målsmän,

såsom framgår bland annat därav, att endast omkring en fjärdedel av de barn,

för vilka den var avsedd, begagnade sig av dess undervisning.

Fortsättningsskolan av 1918 års typ avser visserligen även den att, såsom det

visat sig behövligt och nödvändigt, hos lärjungarna befästa de insikter och färdigheter,

som de under den föregående skolundervisningen förvärvat, men den

vill därjämte giva undervisningen ett nytt läroinnehåll genom att mera omedelbart

inrikta denna på det praktiska livet, särskilt vederbörande orters näringsliv,

och sålunda giva lärjungarna en förberedande utbildning för deras framtida

levnadsuppgifter. Och framför allt vill den genom att ännu någon tid behålla

de unga under sitt vårdande och värnande inflytande söka att på den inverka

uppfostrande och. karaktärsdanande.

Skall emellertid fortsättningsskolan bliva i stånd att i fråga om kunskapsmeddelande

och karaktärsfostran uträtta vad som med densamma åsyftats, så

kräves med nödvändighet, att den under icke allt för kort tid får behålla lärjungarna

under sitt inflytande. På grund av den erfarenhet, som vunnits dels

vid våra egna fortsättningsskolor av den äldre typen, dels ock vid fortsättningsskolor

med annan organisation inom främmande länder, framför allt i Tyskland,

rådde under den förberedande behandlingen av frågan om vår fortsättningsskolas

omdaning full enighet därom, att fortsättningsskolans undervisningstid

icke borde bestämmas till mindre än 360 timmar, fördelade på minst två läsår.

Och i enlighet härmed fattade ock riksdagen sitt beslut i denna angelägenhet.

Denna utökning av fortsättningsskolans undervisningstid från den förutvarande,

som omfattade allenast en årskurs om 180 timmar, till två årskurser om sammanlagt

minst 360 timmar, kan icke såsom i den föreliggande motionen säges, betraktas

såsom "en för organisationen i dess helhet mindre viktig detalj”. Den

utsträckta undervisningstiden utgör tvärtom en grundförutsättning för, att den

nya fortsättningsskolan skall kunna erhålla den karaktär, som åsyftats och fylla

de uppgifter, som blivit densamma förelagda.

En begränsning av fortsättningsskolans undervisningstid till hälften av den nu

fastställda, varom i motionen hemställes, skulle sålunda enligt Överstyrelsens

mening medföra menliga följder för fortsättningsskolan i dess helhet, såväl den

allmänna som den yrkesbestämda, men i särskild grad för donna senare. Skall

nämligen undervisningen i det för dessa skolor kännetecknande ämnet arbetskunskap

kunna bliva av den betydelse för lärjungarnas praktiska utbildning,

som med densamma avses, så ar den tid, som enligt gällande fortsättningsskole
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

stadga bör anslås till detta ämne, omkring 180 timmar, samt då det omfattar

verkstadsarbete, omkring 240 timmar, att betrakta såsom ett minimum, som ej

kan underskridas utan att syftet med undervisningen förfelas. En sådan åtgärd,

som den av motionärerna föreslagna skulle sålunda omöjliggöra upprättandet

av yrkesbestämda fortsättningsskolor av den art, som de av 1918 års riksdag

beslutade, och kan icke anses stå i god överensstämmelse med nämnda riksdags

skrivelse angående de praktiska ungdomsskolorna, vari bland annat uttalas, att

den yrkesbestämda fortsättningsskolan bör stå som det mål, som bör eftersträvas

överallt, där förutsättningarna äro för handen för denna skolform’’.

Alldeles särskilt vill Överstyrelsen framhålla den verkan, som den ifrågasatta

beskärningen ^av fortsättningsskolans arbetstid med all säkerhet skulle komma

att utöva i fråga om de för flickor avsedda yrkesbestämda fortsättningsskolorna

med husligt arbete. Denna skolform har på de flesta håll omfattats med synnerligt

intresse såväl av skolmyndigheterna som av lärjungarna och deras målsmän,

och skolor av denna typ hava därför redan upprättats inom ett stort antal

skoldistrikt. Den erfarenhet, som vunnits vid dessa skolor, har emellertid oförtydbart

ådagalagt, att, om det praktiska arbete i hushållsgöromål och kvinnlig

slöjd, vilket ingar såsom en väsentlig del i arbetet där, skall medföra det gagn.

som därmed avses, den till ämnet anslagna tiden ej får tillmätas allt för kort

utan bör uppgå till helst 240, lägst 180 timmar. Begränsas fortsättningsskolans

sammanlagda undervisningstid till 180 timmar, varav en avsevärd del måste

anslås till modersmål och medborgarkunskap, så finnes påtagligen ingen möjlighet

att erhålla för undervisning i husligt arbete behövlig tid, och den glädjande

utveckling, vari donna typ av den nya fortsättningsskolan för närvarande

befinner sig, skulle sålunda därmed hämmas. Beträffande den kvinnliga ungdomens

utbildning i fortsättningsskolan uttalade vederbörande departementschef

i den till 1918 års riksdag avgivna propositionen angående praktiska ungdomsskolor,

att det borde kunna uppställas som en fordran, vilken efter en

viss övergångstid borde vara uppfylld, att inom varje skoldistrikt tillfälle på

ett eller annat sätt .skulle vara berett lör den kvinnliga ungdomen att erhålla

undervisning i husligt arbete. Detta uttalande ansåg sig också riksdagen i sin

skrivelse med anledning av nämnda proposition böra för sin del understryka.

För ett förverkligande av den fordran, som i förenämnda uttalande kommit till

uttryck, skulle en sådan anordning av fortsättningsskolan som den i här berörda

motion föreslagna komma att utgöra ett avgjort hinder, och motionärernas hemställan

synes sålunda stå i motsättning även till detta riksdagens uttalande i

förevarande angelägenhet.

Bestämmandet av hur fortsättningsskolans undervisningstid skall förläggas

har inom vissa gränser överlåtits åt de lokala fortsättningsskolestyrelserna, på

det att nödig hänsyn därvid skall kunna tagas till på de skilda orterna rådande

olika förhållanden och fortsättningsskolans undervisning så förläggas, att den

icke onödigt inkräktar på de ungas förvärvsarbete. Inom det övervägande flertalet

skoldistrikt på landsbygden är fortsättningsskolans undervisning samlad

till sex veckor, antingen sammanhängande och förlagda till januari och februari

månader eller fördelade på december och januari månader med ett kortare uppehåll

vid jultiden. Vid eu sådan förläggning av undervisningstiden torde fortsättningsskolan

i möjligast ringa grad inkräkta på arbetstiden för den inom

lanthushållningen sysselsatta ungdomen. Med en sådan anordning kunna ock

lärjungarna, vilka i regeln avgå från folkskolan under det kalenderår de fylla

tretton år, hinna med att hava sin fortsättningsskolplikt helt fullgjord under

de första veckorna av det kalenderår, under vilket de fylla femton år. En till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 13

framemot sextonårsåldern varande skolplikt, vilken i motionen framhålles såsom

en olägenhet, torde sålunda endast undantagsvis behöva komma i fråga.

Såsom överstyrelsen redan i annat sammanhang, i sitt yttrande angående en vid

årets riksdag inom första kammaren väckt motion (nr 16), meddelat, torde i det

stora hela, efter vad Överstyrelsen inhämtat, föga eller intet vara att anmärka

med avseende på lärjungarnas skolgång i landsbygdens fortsättningsskolor. Och

av folkskolinspektörer har meddelats, att inom flera inspektionsområden inga

särskilt framträdande svårigheter eller olägenheter visat sig i fråga om tillämpningen

av de nu gällande författningsbestämmelserna rörande fortsättningsskolplikten.

Visserligen hava på ett och annat håll en del svårigheter uppstått,

särskilt under de första åren efter skolornas upprättande, men vanligen hava

dessa kunnat undanrödjas genom det stöd fortsättningsskolan haft att påräkna

hos dess styrelse samt genom tillmötesgående av vederbörande arbetsgivare.

Vad fortsättningsskolans uppfostrande inverkan angår, så torde denna skola

hava en viktig uppgift att fylla även beträffande landsbygden, alldeles särskilt

i områden med rörlig befolkning, även om på skilda orter behovet av en sådan

påverkan framträder på olika sätt och formerna för dess tillgodoseende böra

vara något växlande.

Några för landsbygden i här berörda avseende säregna förhållanden av den

betydelse, att de skulle påkalla särskilda, ensamt landsbygden gällande författningsbestämmelser,

hava efter vad Överstyrelsen kunnat finna, hittills icke framträtt.

Ej heller hava några bärande skäl för en sådan särskild lagstiftning av

motionärerna förebragts.

På grund av vad sålunda anförts finner Överstyrelsen sig för sin del böra

avstyrka den i föreliggande motion gjorda hemställan.

Stockholm den 7 april 1925.

Aug. Falk.

Hjalmar Berg.

Hjälmar Werner.

Bilaga 2.

Centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskolelärareförening utlåtande.

Till Riksdagens första kammares första tillfälliga utskott.

Genom skrivelse av den 19 nästlidna mars har första kammarens första tillfälliga

utskott berett centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening

tillfälle att till utskottet inkomma med yttrande över en inom första kammaren

väckt motion, nr 187, rörande sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan,

att fortsättningsskola på landet må kunna omfatta endast en årskurs.

Centralstyrelsen får med anledning därav anföra följande.

De obligatoriska fortsättningsskolorna äro avsedda att bereda tillfälle till fortsatt

undervisning och uppfostran åt den från folkskolan avgångna ungdomen,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.

för så vitt ej denna ungdom kommer i åtnjutande av annan däremot svarande

utbildning. Den minimitid, som av statsmakterna fastställts för fortsättningsskolundervisningen,

synes icke kunna minskas, utan att syftet med skolornas

upprättande i mycket väsentlig mån förfelas. En undervisningstid av trehundrasextio

timmar måste fasthellre anses rimligt tilltagen, då det gäller den ungdom,

som vid trettonårsåldern lämnar folkskolan och som i många fall under

övergångsåldern icke får tillfälle att komma i åtnjutande av annan fortbildning.

Jämväl ur synpunkten av det lämpliga i att behålla ungdomen under

skolans fostrande inflytande måste det anses som i hög grad nödvändigt att låta

fortsättningsskolans undervisningstid bliva vid vad den nu är. Centralstyrelsen

förbiser därvid icke att, såsom i motionen påpekas, i ett eller annat fall bevistandet

av fortsättningsskolan kan för den skolpliktige eller hans målsman

vara förenat med vissa ekonomiska uppoffringar. Emellertid håller centralstyrelsen

före, att dessa uppoffringar i det hela, genom att fortsättningsskolorna

på lämpligaste sätt anordnas, skola så småningom komma att kännas allt mindre

tryckande och att på de håll, där nu en viss avoghet råder mot fortsättningsskolan,

så småningom ett annat betraktelsesätt skall tränga igenom.

Slutligen tillåter sig centralstyrelsen erinra därom, att riksdagen, som i skrivelse

till Kungl. Maj :t år 1924 hemställt, att skoldistrikt med obligatorisk sjunde

folkskolklass må kunna anordna fortsättningsskola med ett-årig kurs, därvid

anslutit sig till den uppfattningen, att uti lärokursen för den sjunde folkskolklassen

skulle upptagas det väsentligaste av vad som meddelas i första årskursen

vid vederbörande distrikts fortsättningsskolor. Kungl. Maj :ts i anledning

av nämnda riksdagsskrivelse till riksdagen innevarande år avlåtna proposition

ansluter sig jämväl till denna riksdagens ståndpunkt. Centralstyrelsen finner

det i hög grad önskvärt,'' att riksdagen alltfort måtte hävda den åskådning, åt

vilken förenämnda skrivelse ger uttryck, nämligen att en åtta-årig obligatorisk

folkundervisning bör upprätthållas.

I anslutning till vad sålunda framhållits uttalar centralstyrelsen sin förhoppning

om att motionen nr 187 i första kammaren icke måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm den 6 april 1925.

A centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärareförening vägnar:

Carl Lidman.

Edvin Stålfelt.

Bilaga 3.

Sveriges folkskoilärarförbunds utlåtande.

Till Ordföranden i första kammarens första tillfälliga utskott.

Sedan första kammarens första tillfälliga utskott genom skrivelse av den 19

ds satt styrelsen för Sveriges Folkskollärarförbund i tillfälle att inkomma med

yttrande över den i första kammaren av hr Schedin m. fl. väckta motionen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första hammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10. 15

om utredning rörande sådan ändring i stadgan för fortsättningsskolan att

fortsättningsskola på landet må kunna omfatta endast en årskurs, får förbundsstyrelsen

härmed anföra följande:

Fortsättningsskolan enligt 1918 års typ avser att giva de från folkskolan avgångna

och i annan skola icke intagna en viss undervisning utöver den som

meddelas i egentlig folkskola. Den tid, som för detta ändamål står fortsättningsskolan

till buds, är enligt förbundsstyrelsens mening så knapp, att varje beskärning

av densamma måste anses mindre välbetänkt. En författningsändring

i motionens syfte måste bli så mycket betänkligare, som den avsedda indragningen

av ett fortsättningsskolår komme i stor utsträckning att drabba sådana

barn, som genomgått endast, svaga former av den egentliga folkskolan. Förbundsstyrelsen

delar icke motionärernas uppfattning, att svårigheter, som

visat sig vid upprättandet av fortsättningsskolor böra tillmätas avgörande betydelse

vid bedömande av en ny skolas möjligheter att fylla sin uppgift. Den

tid fortsättningsskolan prövats synes förbundsstyrelsen alldeles för kort, för att

styrelsen för sin del på grundval av gjorda erfarenheter skulle kunna fälla ett

tillförlitligt omdöme om denna skolas möjligheter och olägenheter. Detta så mycket

mindre som fortsättningsskolan på grund av att lagen ännu ej trätt i kraft,

aldrig varit prövad i full utsträckning. Förbundsstyrelsen håller emellertid

före, att fortsättningsskoleplikten under vissa omständigheter bör kunna få fullgöras

på ett år. I sådana fall måste dock bestämda och fullgoda garantier ställas

för att fortsättningsskolans allmänna syfte och det undervisningsresultat den

är ämnad att giva icke på något sätt äventyras. Då förbundsstyrelsen sålunda

ej delar motionärens uppfattning anser den sig icke under några omständigheter

kunna förorda ett tillstyrkande av föreliggande motion.

Stockholm den 22 mars 1925.

På förbundsstyrelsens vägnar:

Leander Wallerius.

Sekreterare i Sveriges Folkskollärarförbund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.