Sök i Ratio Lex

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

1925-02-24 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 1TU 1925:4, Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande Nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1925 kl. 3 e. m.

Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande

nr 4, i anledning av väckt motion angående bestämda

sammanträdestider för riksdagens kamrar.

I eu inom första kammaren väckt cell till dess första tillfälliga utskott

för behandling hänvisad motion, nr 138, har herr Bergman hemställt, att

första kammaren måtte för sin del besluta följande tillägg till § 1 i de reglementariska

föreskrifterna för riksdagen: Sammanträdena höra så vitt möjligt

så anordnas, att regelbundet avbrott i förhandlingarna inträder efter

tre, högst fyra timmars session. Kvällsplenum må icke utsträckas längre

än till kl. 12 midnatt.

I avseende å motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Mot motionärens förslag att riksdagen genom ett tillägg till § 1 i de

regleincntariska föreskrifterna skulle införa en regelbunden lunchrast

exempelvis kl. 1 c. in. och ett obligatoriskt avslutande av aftonplenum kl. 12

midnatt, synas vägande invändningar kunna göras såväl ur praktiska som

ur konstitutionella synpunkter.

Ett ovillkorligt, på förhand fixerat avbrott på en timme i förmiddagsförhandlingarna

skulle i vida mindre grad än den nuvarande ordningen möjliggöra

en smidig anpassning efter de förhandénvarande omständigheterna,

och såväl genom eu dylik anordning som genom den föreslagna förkortningen

av aftonplena skulle säkerligen en sådan ''föga önskvärd förlängning

av riksdagsarbetet förorsakas, som motionären själv i sin motivering medgivit

möjligheten utav.

Utskottet bestrider givetvis icke önskvärdheten av att något göres för

undvikande av alltför långt utsträckta nattplena och för ett talrikare bevistande

av sammanträdena. Det kunde t. ex. tänkas, att förmiddags- och

aftonplena utlystes vid en något tidigare tidpunkt på dagen än vad nu är

brukligt. Men sådana och liknande åtgärder kunna vidtagas utan någon

ändring i de reglementariska bestämmelserna. För första kammarens vidkommande

kan i detta sammanhang tilläggas, att, såsom framgår av den

vid utskottets samtidigt härmed avgivna utlåtande nr 5 fogade översikten,

antalet nattplena under de senaste fem riksdagarna varit förhållandevis

litet, samt att de sällan utsträckts någon avsevärd tid efter midnatt.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 sand. 1 avd. 3 höft. (Nr 4—5.)

Utskottet.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

!

2 Första Hammarens första tillfälliga utslcotts utlåtande Kr 4.

För övrigt häradet mer än en gång vid behandling av hithörande spörsmål

i riksdagen erinrats om alt ledamöternas självdisciplin torde vara det bästa

och säkraste medlet att åstadkomma nödig begränsning av debatter och

sammanträden.

Det synes vidare utskottet tvivelaktigt, huruvida ett bifall till motionens

yrkande skulle låta förena sig med grundlagens föreskrifter.

Då det i riksdagsordningens § 51, andra stycket, stadgas: ”Talman

äger ej makt att, utan kammarens samtycke, något dess sammanträde avsluta”,

torde detta få anses innebära, att talmannen äger taga initiativ till

förhandlingarnas avslutning, men att sådan avslutning ej kan äga rum,

utan att kammaren, på talmannens hemställan, därtill givit sitt samtycke.

En bestämmelse av i motionen åsyftad art skulle emellertid på förhand beskära

detta talmannens initiativ, och synes följaktligen stå i strid med

ifrågavarande grundlagsbestämmelses innebörd.

Utskottet vill slutligen, i sammanhang med såväl denna som övriga vid

innevarande riksdag väckta motioner om ändring i föreskrifterna angående

kammarens arbetssätt, erinra därom, att riksdagen nyligen beslutat införande

i grundlagen av bestämmelser om öppen omröstning. Denna reform

kommer att på flera sätt djupt ingripa i riksdagens arbetsmetoder, och det

torde därför vara skäl att först under någon tid inhämta erfarenhet om dess

verkningar i detta avseende, innan man går att besluta om ytterligare förändringar

i kammarens arbetssätt.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

alt förevarande motion icke måtte till någon första kammarens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 24 februari 1925.

På utskottets vägnar:

ERIK ANDERSON.

. ■Nar''''arande vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet: herrar Anderson

i Hägelåkra, Pauli, Johansson i Hornsberg, Svärson*, Andersson* i Myggenäs och Vrång*

samt fröken Hesselgren. a

* Ej närvarande vid utlåtandets slut justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.