Första kammarens andni tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
1925-03-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
FK 2TU 1925:2, Första kammarens andni tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2
Dokumentets text
Första kammarens andni tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
1
\r *>
il I IW*
Ankom till riksdagens kansli den 3 mars 1925 kl. 5 c. in.
Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 2 i anledning
av väckt motion, nr 2, om utredning i syfte att
åt hos rikets häradshövdingar anställda, icke rättsbildade
biträden, bereda förbättrade anställnings- och avlöningsförhållanden
m. m.
I eu inom första kammaren väckt och till ''dess andra tillfälliga utskott Motionen
hänvisad motion, nr 2, har herr Luterkort hemställt, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t;; måtte hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t verkställa utredning
om i vilken utsträckning hos rikets häradshövdingar finnas anställda
icke rättsbildade, manliga eller kvinnliga, biträden, vilka under längre tid
bibehållits vid sina anställningar samt med anledning därav och arten av
deras arbete må anses äga skäliga anspråk å fastare anställningsform, avlöning
eller tillskott till avlöning av statsmedel, pension eller ersättning i
annan form, ävensom att för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen
må föranleda.
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.
t
Utskottet får erinra därom, att frågan om fastare anställning av de icke Historik
rättsbildade biträdena å domsagornas kanslier åtskilliga gånger av riksdagen
prövats, senast vid 1919 års riksdag. Sedan herr Lindhagen i en vid denna
riksdag väckt motion, nr 91, hemställt, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t
anhålla om undersökning, i vilka fall och på vad sätt skrivbiträdena, som
äro i domsagornas kansli — eventuellt även hos häradsskrivare och landsfiskaler
— på ett stadigvararide sätt sysselsatta med skrivarbete, skulle kunna
erhålla fast anställning med rätt till sjukhjälp, semester och pension, anförde
statsutskottet i sitt utlåtande nr 68 över motionen bland annat följande:
»I förevarande motion har motionären återupprepat sitt många gånger
framförda, men av riksdagen ständigt förkastade yrkande om undersökning,
huruvida icke å domsagornas kanslier sysselsatta skrivbiträden borde erhålla
fast anställning med rätt till sjukhjälp, semester och pension.
Det huvudskäl, som tidigare föranlett riksdagen att avslå motionärens yrkande,
har varit, att det arbete, varom här är fråga, ålåge vederbörande
domhavande att utföra eller bekosta mot åtnjutande av den rätt till sportler,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 samt. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 1
2
Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.
Utskottet.
som inginge i domhavandens avlöning. Denna omständighet åter betingas av
den väsentligt olikartade arbetsmängd, som förefinnes inom särskilda domsagor.
Så kan bos vissa häradshövdingar tidvis föreligga behov av ett större
antal skrivbiträden och å andra tider av ett mindre antal sådana. Hos andra
domhavande åter kan arbetet utföras utan något mer eller mindre stadigvarande
biträde. Att under sådant förhållande under statens medverkan fast
anställa å varje domsagekansli ett större eller mindre antal skrivbiträden
med rätt till sjukhjälp, semester och pension, utan att i samband därmed
förändrade bestämmelser komme till stånd rörande domhavandes sportelrätt,
har synts riksdagen icke vara skäligt.» — — — — — _.
Statsutskottets hemställan att motionen icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda, blev härefter av riksdagen bifallen.
Spörsmålet om ifrågavarande biträdens anställningsform bar sedermera
kommit i ett annat läge. Sedan riksdagen i skrivelse den 21 juni 1920 (nr
157) anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning rörande frågan,
huruvida sportelsystemet såsom avlöningsform för domare lämpligen
borde avskaffas eller under nuvarande förhållanden bibehållas, och för riksdagen
framlägga de förslag, som kunde av utredningen föranledas, samt särskilda
sakkunniga den 24 september 1921 avlämnat betänkande i ämnet,
tillkallades särskilda sakkunniga för att inom justitiedepartementet biträda
med överarbetning av förslaget. Sistnämnda sakkunniga avlämnade den 28
februari 1923 betänkande med förslag till lönereglering för befattningshavare
i domsagorna m. in. I detta betänkande (statens offentliga utredningar
1923: 27) har å sid. 50—Öb behandlats frågan om de icke rättsbildade biträdena
i domsagorna och framlagts förslag till dessas fastare anställning och
löneförmåner in. in. Därjämte bar, bland annat, lämnats en på infordrade
uppgifter från '' samtliga häradshövdingar grundad redogörelse för de i domsagorna
december 1922 anställda fasta biträdena och deras avlöningsförmåner
m. m.
Ifrågavarande löneregleringsförslag, över vilket rikets häradshövdingar och
hovrätter jämte andra myndigheter yttrat sig, är för närvarande beroende på
Kungl. Majrts prövning.
Utskottet anser sig i likhet med motionären ''höra understryka det behjärtansvärda
i att de för arbetet å domarkanslierna nödvändiga biträdena erhålla
en fastare, mera tryggad ställning. Utskottet har emellertid icke ansett sig
kunna biträda motionärens yrkande. Det huvudskäl, som tidigare föranlett
riksdagen att avslå liknande yrkande, nämligen att frågan om biträdenas
anställning under statens medverkan icke bör lösas utan sammanhang med
förändrade bestämmelser rörande domhavandenas sportelrätt, bär av motionären
icke bemötts och är också enligt utskottets förmenande fortfarande
giltigt. Såsom ytterligare skäl till utskottets avstyrkande hållning kommer,
att, såsom ovan anförts, utredning med förslag till lösning av frågan om
För sta kammarens (ludra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2,
3
avlöningsförhållandena vid domsagorna i sin helhet utarbetats, varvid även
de icke riittsbildade biträdenas anställnings- och avlöningsförhållanden upptagits
till behandling. Dä så är fallet och då riksdagen redan förut begärt,
att Kungl. Maj:t mätte för riksdagen framlägga förslag rörande omläggning av
häradshövdingarnas löneförhållanden, vilket förslag även omfattar nu föreliggande
ämnen, finner utskottet icke anledning föreligga att ånyo hos Kungl.
Maj:t hemställa om utredning och förslag.
Med stöd av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att förevarande motion icke måtte till någon första kammarens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 mars 1925.
På utskottets vägnar:
N. J. F. ALMKVIST.
Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet: herrar Almkvist,
.Julin, Winberg*, Nilsson, X. A., i Östrabo, Andersson. H.,* i Boda.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
av herr Winberg.
Reservation
Stockholm 1925. P. Palmquists Aktiebolag
255818
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.