Sök i Ratio Lex

'Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0

1925-05-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1925:6, 'Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

''Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0.

1

Nr C).

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1925 kl. 3 e. in.

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 6, i

anledning av väckt motion, 1:155, angående utredning

rörande ordnandet av befälsutbildningen för den svenska

handelsflottan m. m.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hänvisad

motion nr 155 har herr Enhörning hemställt att riksdagen ville besluta

att anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning, huru

befälsutbildningen för den svenska handelsflottan må kunna lämpligen ordnas,

och vidtaga de åtgärder, som med anledning av denna utredning kunna visa

sig erforderliga.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har erhållit del av yttranden, som över en liknande motion i andra

kammaren avgivits av kommerskollegium och Sveriges fartygsbefäls förening,

och äro dessa yttranden såsom bilagor fogade vid detta utlåtande.

Såväl av motionärens framställning som av de över motionen avgivna yttrandena

framgår, att utbildningen av befäl för handelsflottan f. n. är otillfredsställande

ordnad. Å ena sidan är det tydligt, att nu gällande krav på 12

månaders tjänstetid å större segelfartyg för inträde å navigationskola icke

längre kan uppehållas, då segelfartygens antal alltjämt minskas, om icke särskilda

anstalter vidtagas för att bereda styrmansaspiranter möjligheter till utbildning

å segelfartyg. Å andra sidan framhålles med styrka från fartygsbefäl,

att den sjömanserfarenhet, som endast kan vinnas å segelfartyg, är nödvändig

för befälet även å maskindrivna fartyg och att således ett frångående

av kravet å en längre tjänstetid å segelfartyg skulle vara till nackdel för befälsutbildningen.

Utskottet anser, att fordran på största möjliga duglighet hos

det svenska fartygsbefälet bör upprätthållas. Den utbildning, som blivande fartygsbefäl

skall genomgå, måste därför vara av den art, att den tillgodoser

förenämnda krav. Då, såsom redan nämnts, befälsutbildningen enligt nu gällande

bestämmelser för närvarande möter stora svårigheter, synes frågan om

åtgärders vidtagande böra göras till föremål för allsidig utredning. Vid denna

utredning torde böra undersökas, huruvida och i vilken mån segelfartygstjänsten

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 saml. 2 avd. 6 höft. (Nr 6—7.) 1

Motionen.

Yttranden

av kommerskollegium

m. fl.

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

kan minskas och, om en minskning skulle befinnas böra genomföras, vilken annan

kvalificerad sjötjänst eller annan utbildning, som bör sättas i segelfartygstjänstens

ställe. Utredningen måste givetvis utgå från den förutsättningen, att

kraven å befälets duglighet ej få äventyras. Skulle utredningen i denna punkt

giva vid handen, att inskränkning i nu föreskriven tjänstetid å segelfartyg ej

med hänsyn till upprätthållandet av befälets yrkesskicklighet bör ske eller att endast

en mera obetydlig inskränkning i nu stadgade 12 månader kan äga rum,

synes frågan, huru möjligheterna till fullgörande av sådan sjötjänst lämpligast

skola kunna tillgodoses, böra upptagas till prövning. Därvid torde böra undersökas,

huruvida staten själv bör bedriva skolskeppsverksamhet, avseende yrkesutbildning

för sjöfolk, eller om och i så fall på vilka villkor staten bör understödja

enskilda rederier, som äga segelfartyg och äro villiga att medtaga och utbilda

befälsaspiranter. Jämväl andra med befälsutbildningen sammanhängande

frågor synas, i den mån de kunna bidraga till utbildandet av allsidigt dugligt

och kunnigt fartygsbefäl, böra upptagas till prövning. Bland sådana frågor

tillåter sig utskottet nämna utbildningen av maskinbefäl å handelsfartyg samt

utbildning för radiotjänst. Den föreslagna utredningen torde lämpligen kunna

utföras av kommerskollegium.

Med stöd av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att första kammaren för sin del måtte besluta anhålla, att

Kungl. Maj:t ville låta verkställa en allsidig utredning, huru

befälsutbildningen för den svenska handelsflottan må kunna

lämpligen ordnas, och vidtaga de åtgärder, som med anledning

av denna utredning kunna visa sig erforderliga.

Stockholm den 5 maj 1925.

På utskottets vägnar:

N. J. F. ALMKVIST.

Närvarande vid ärendets slutbehandling inom utskottet:

herrar Almkvist, Rooth*), Julin, Jönsson, J*), i Slätåker, Andersson, Per*), i Arbrå

och Bondeson.

'') Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 0.

3

Bilagor.

Stockholm den 19 mars 1925.

Till Riksdagens andra kammares tredje tillfälliga utskott.

Genom nådigt beslut den 13 februari 1925 har kungl. kommerskollegium

anbefallts att till Eder inkomma med yttrande över två motioner, nr 124 angå^

ende understödjande av yrkesutbildningen av befäl för den svenska handelsflottan

och nr 258 (l:a kammaren nr 155) angående befälsutbildningen vid den

svenska handelsflottan.

I anledning härav får kollegium anföra följande.

Kollegium vill först vitsorda riktigheten av i motionen nr 124 lämnade uppgifter

rörande det svenska segelfartygstonnagets minskning. Efter motionens

överlämnande har ytterligare ett av våra få större segelfartyg upphört att vara

svenskt, nämligen »Manhem» om 2,022 ton, som försålts till utlandet.

Den betydande nedgången i segelfartygstonnaget under de senare åren har

givetvis i hög grad ökat svårigheterna för särskilt styrmansaspiranterna att

erhålla den för inträde vid navigationsskola stadgade tjänstetiden av 12 månader

å segelfartyg av över 100 tons bruttodräktighet. Kollegium har också

under senare år, i vad angår inträde vid navigationsskola, i stor utsträckning

medgivit eftergifter från stadgad fordran å segelfartygstjänst. Sålunda har

kollegium under läsåret 1924—1925 medgivit inträde i styrmansklass, därest

omkring 33 månader sammanlagd tjänstetid till sjöss blivit fullgjord och därav

9 månader å segelfartyg av nyss nämnd storlek. Den, som trots bristande sjötjänst

vunnit dylikt inträde, har emellertid att efter examen förskaffa sig den

bristande sjötjänsten för erhållande av styrmansbrev, då kollegium icke medgivit

eftergifter från den härför alltjämt gällande fordran på 42 månaders sjötjänst,

därav minst 12 månader å större segelfartyg.

För att i någon mån bidraga till här nämnda svårigheters avhjälpande hava

under föregående år två rederiaktiebolag Portunus och Pollux erhållit understöd

för bedrivande av skolskeppsverksamhet, varom kollegium får meddela

följande.

Genom nådigt brev den 6 juni 1924 tilldelade Kungl. Maj:t rederiaktiebolaget

Portunus för bedrivande med bolaget tillhöriga, i fartygsregistret under

nr 5834 införda barkskeppet »C. B. Pedersen» av viss skolskeppsverksamhet

ett anslag ur handels- och sjöfartsfonden å 500 kronor för varje elev, som visades

hava tjänstgjort minst 12 månader i Östersjö- eller vidsträcktare fart i

tjänst på däck å ifrågavarande fartyg, dock tillhopa högst 10,000 kronor, under

villkor, bland annat, att bolaget underkastade sig den inspektion av fartyget

och elevernas tjänstgöring därå, som kollegium funne anledning föranstalta,

att elever till det- antal, bolaget funne sig böra mottaga, uttoges efter

samråd med av kollegium utsedda representanter för statsverket, därvid under

i övrigt lika förhållanden företräde lämnades åt elevaspirant med god skolunderbyggnad,

samt att aspirant skulle, för att kunna antagas till elev å fartyget,

avlägga én skriftlig förklaring om sin avsikt att för framtiden ägna sig

åt sjötjänst, vilken förklaring, i förekommande fall, skulle bestyrkas genom

intyg av aspirantens målsman. Sedermera har Kungl. Maj :t genom nådigt brev

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

den 19 september 1924, i anledning av framställning av förenämnda bägge bolag,

funnit gott, bland annat, dels förklara, att nyssberörda anslag finge avse

jämväl skolskeppsverksamhet, bedriven med det rederiaktiebolaget Pollux tillhöriga,

i fartygsregistret under nr 4514 införda barkskeppet »Beatrice», dels

ock medgiva sådan ändring i nyssnämnda villkor, att anslag finge utgå jämväl

för elev, som visades hava tjänstgjort sammanlagt minst 9 månader i östersjö-

eller vidsträcktare fart i tjänst på däck å nu ifrågavarande fartyg eller

ettdera av dem, samt att anslaget för varje sådan elev med mindre än 12 månaders

tjänstgöringstid skulle utgå med ett i förhållande till tjänstgöringstidens

längd reducerat belopp.

Det förtjänar i detta sammanhang uppmärksammas, att Sjömanna sällskapet

i Göteborg på vissa villkor ävenledes lämnat rederiaktiebolaget Pollux ett anslag

å 6,500 kronor för bedrivande av skolskeppsverksamhet.

Förutom nu nämnda, av rederiaktiebolaget Portunus och Pollux föregående

år påbörjade skolskeppsverksamhet bedrives sådan verksamhet endast av Rydbergska

stiftelsen, jämväl understödd av statsmedel. Då denna verksamhet endast

pågår under sommarmånaderna, kan densamma, ehuru icke mindre än 120

elever varje år medtagas å stiftelsens fartyg, icke i större mån avhjälpa svårigheterna

för erhållande av sjötjänst å segelfaryg.

Det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke sådan omläggning av denna

verksamhet skulle kunna ske, att skolskeppets expeditioner kunde pågå under

längre tid, än nu är fallet, exempelvis 5 ä 6 månader.

Härför erfordras emellertid betydligt större bidrag till stiftelsen.

Innevarande år hava ytterligare framställningar om understöd för bedrivande

av skolskeppsverksamhet gjorts, nämligen av dels huvudredaren N. J. Idén för

barkskeppet »Virgo», dels huvudredaren A. Lindblom för barkskeppet »Rolf»,

å vilka fartyg ett visst antal elever skulle kunna medtagas under förutsättning

av vissa statliga bidrag per elev. Dessa framställningar hava ännu icke

slutbehandlats.

Segelfartygens ständiga minskning nödvändiggör enligt kollegii mening särskilda

åtgärder från statens sida i händelse nu stadgade fordringar å segelfartygst

jänst skola bibehållas.

Enligt kollegii mening bör därför bliva föremål för närmare utredning

dels frågan, om och i vilken mån segelfarygstjänsten kan minskas, utan att

därigenom befälets duglighet äventyras, och, om en minskning skulle befinnas

böra genomföras, vilken annan kvalificerad sjötjänst eller annan utbildning,

som bör sättas i segelfartygstjänstens ställe,

dels ock frågan, huruvida staten eventuellt själv bör bedriva skolskeppsverksamhet,

avseende yrkesutbildning för sjöfolk, eller om staten bör understödja

enskilda segelfartygsrederier, som äro villiga att medtaga och utbilda sjöfolk.

Den utredning, som sålunda ifrågasattes, synes kollegium jämväl böra omfatta

andra aktuella frågor angående däcksbefälets utbildning såsom frågan om

beaktande vid undervisningen i navigationsskolorna av radiospöfsmålet samt

frågan om ökad undervisning i svenska språket, vilka båda spörsmål i anledning

av framställning i ämnet äro föremål för kollegii bedömande.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker kollegium motionärernas hemställan

om utredning.

K. A. Fryxell.

A. Carell.

C. G. Linse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förda lammarens andra tillfätliga utskotts utlåtande År 0.

Till Riksdagens andra kammares tillfälliga utskott Nr 3.

Sveriges fartygsbefälsförening, som beretts tillfälle att till utskottet inkomma

med yttrande över motioner angående fartygsbefälsutbildning, får,

efter det motionerna varit föremål för behandling pa allmänna sammanträden

med föreningsmedlemmar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg, vördsamt

anföra följande:

Till en början vilja vi framhålla att det väckt en viss förvåning hos fartygsbefälet,

att motionerna framkommit. Någon fartygsbefälsbrist föreligger nämligen

icke, såvida med fartygsbefäl menas endast det navigationskunniga befälet,

vilket av motionernas innehåll synes vara fallet. Tvärtom finnes, även då

seglationen fullt pågår, ett antal befäl, vilka ej kunna erhålla anställning. Någon

brist i den närmaste framtiden torde ej heller uppstå och detta av lätt förklarliga

skäl. Motionärerna påvisa själva, att segelfartygens antal nedgått högst

betydligt. Följden härav måste bliva att ett stort antal befäl härigenom bliva

tillgängliga för de maskindrivna fartygen. Även om dessa befäl måhända i

flera fall icke längre äro ungdomar, äro de dock tjänstedugliga och med

den uppfostran de erhållit genom segelfartygstjänsten, ur ekonomisk synpunkt,

särskilt lämpliga å maskindrivna fartyg. En annan omständighet, som även

den måste tagas i betraktande, är den förändring i fartygens storlek, som alltmera

gjort sig gällande. Fartyg på 8 ä 10,000 ton bliva allt mera vanliga och

ersätta härvid fyra eller fem andra fartyg, varå befälet tillsammans utgjort

12 eller 15 i antal, då däremot det större fartyget icke har användning för mera

än fyra.

Om vi sålunda äro övertygade om att befälsbrist icke råder och ej heller under

de närmaste åren kommer att uppstå, äro vi å andra sidan på det klara med

att om minskningen i segelfartygens antal fortsätter och kungl. förordningen

angående rättighet att föra befäl å handelsfartyg icke ändras, måste^den tidpunkten

inträffa, då brist på fartygsbefäl uppstår. Fn utredning av frågan kan

därför icke anses omotiverad, även om densamma enligt vår mening väckts

tidigare än som av behovet påkallats.

En bidragande orsak är den alltmera rådande bristen på vad man inom sjöfartskretsar

kallar dugande sjömän. Genom segelfartygens decimering och den

ovilja mot tjästgöring å dessa, som förefinnes, bliver utbildningen och kunskapen

i de göromål, som tillhöra sjömansyrket, ej i tillräcklig grad tillgodosedd,

och det är endast en tidsfråga, när kännedom om allt vad »sjömansarbete»

heter har försvunnit, om ej åtgärder för dess bibehållande vidtagas. Sådant arbete

måste emellertid utföras även på maskindrivna fartyg, varför det är nödvändigt,

att åtgärder vidtagas för undervisning i dessa saker. Beträffande denna

yrkesutbildning vilja vi instämma med motionärerna, att det är en statens skyldighet

att även på detta område ombesörja utbildningen.

En allsidig utredning av befälsutbildningen har enligt vår mening även en

stor betydelse däri, att man därvid icke kan underlåta göra utredning även i

vad det angår utbildning av maskinbefäl för handelsfartyg. På detta område

föreligger redan brist, och det är egendomligt, att motionärerna, som ej kunna

ha svävat i okunnighet härom, icke med ens en antydan berört detta förhållande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

Frågan om den teoretiska utbildningen av befälet bör givetvis även ingå i

en sådan utredning. En omläggning av densamma i sådan riktning att den mera

avpassas efter nutida krav synes oss vara nödvändig.

Med stöd av vad vi anfört, anse vi det önskvärt, att den av motionärerna föreslagna

utredningen måtte bifallas.

Stockholm den 27 februari 1925.

Sveriges fartygsbefälsförening

N. Larsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.