Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

1925-05-05 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1925:7, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

7

Nr ?.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1925 kl. 3 c. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande, nr 7, i

anledning av väckt motion, 1:139, om utredning rörande

vissa åtgärder för beredande av ökat antal vårdplatser a

sanatorierna i riket.

I en inom första kammaren väckt och till dess andra tillfälliga utskott hän- Motionen.

visad motion nr 139 hava herrar Rune m. fl. hemställt, att riksdagen ville

besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

1) att ovannämnda utredning måtte särskilt med hänsyn till sanatorierna

även omfatta frågan, i vilken grad måtten på den s. k. luftkuben för sjuksalarna

därstädes kunde sänkas utöver vad medicinalstyrelsen hittills medgivit, och i

stället golvytan per patient i sjuksalarna bliva det normgivande för sjuksalarnas

högst beläggning, därvid dock de nu gällande bestämmelserna för måtten på

golvytan jämväl borde kunna nedsättas, och

2) att Kungl. Maj:t måtte föranstalta därom, att utredningen sker skyndsamt,

för att genom nya bestämmelser i ämnet vård måtte kunna snarast beredas

ytterligare en hel del av tuberkulos lidande, vilka nu avvakta plats å sanatorierna.

Beträffande motivering får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen av medicinalstyrelsen samt Yttranden.

berett Svenska landstingsförbundet och Svenska nationalföreningen mot tuberkulos

tillfälle yttra sig i ärendet, och äro de yttranden, som avgivits, bifogade

detta utlåtande såsom bilagor.

Platsbristen vid landstingens tuberkulossjukhus är för närvarande betydande, utskottet.

Ett synnerligen stort antal tuberkulossjuka gå därför miste om en vård, som, om

den i tid kunde beredas dem, skulle kunna medföra förbättring eller fullständigt

tillfrisknande. Under den långa tid, som dessa sjuka maste vänta pa att

plats skall kunna beredas dem å sanatorium, förvärras tillika ofta deras sjukdom,

enär de i många fall leva under sådana förhållanden, att vila, kraftig föda,

tillgång till solljus och vistelse i ren och frisk luft under dygnets alla timmar

— de viktigaste medlen att hjälpa människokroppen att övervinna sjukdomen

— ej stå dem till buds. Det måste därför framstå som ett viktigt samhällsintresse

att avhjälpa denna platsbrist, sa långt på fragan inverkande

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.

faktorer det medgiva. Lyckligast vore givetvis, att sanatorierna avsevärt kunde

utvidgas. Då detta emellertid för närvarande ej låter sig göra utan alltför stora

uppoffringar från det allmännas sida, torde andra utvägar böra sökas för att

bereda ökade möjligheter till vård av lungsjuka. Närmast erbjuder sig då den

väg, som av motionärerna anvisats, eller ett medgivande, att flere patienter få

mottagas i de redan upprättade sanatorierna. Visserligen hava medicinalstyrelsen

och nationalföreningen avrått härifrån. Det torde emellertid böra framhållas,

att inom andra läkarkretsar liksom bland de för ifrågavarande sanatorier ekonomiskt

ansvariga råder den uppfattningen, att ett ökat antal patienter kunna

mottagas på sanatorierna utan att vårdens effektivitet därigenom äventyras.

Utan större kostnader skulle då ett avsevärt antal nya patienter kunna komma

under sakkunnig vård och undanryckas de ohygieniska förhållanden, under

vilka de eljest nödgas leva. En dylik utvidgad verksamhet för sanatorierna står

också i full överensstämmelse med de av Kungl. Maj :t givna direktiven vid den

i motionen omnämnda utredningen. Utskottet anser således, att frågan om rätt

att intaga ett ökat antal patienter å sanatorierna bör upptagas till prövning, och

instämmer i så måtto i motionens syfte. Utskottet finner sig däremot icke kunna

förorda, att, såsom i motionen begärts, golvytan per patient i sjuksalarna skulle

bliva det normgivande för sjuksalarnas beläggning, då genom ett sådant krav

prövningen av frågan icke skulle bliva allsidig och förutsättningslös. Den prövning,

utskottet sålunda anser sig böra förorda, torde lämpligen kunna uppdragas

åt medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, som genom nådigt beslut den 1

oktober 1924 erhållit uppdrag att utreda frågan om åstadkommande av enklare

och billigare byggnader för allmänna sjukvårdsanstalter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att första kammaren för sin del måtte i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att frågan, huruvida icke ökat antal patienter

må kunna mottagas å tuberkulossjukanstalterna, göres till föremål

för en allsidig och förutsättningslös utredning.

Stockholm den 5 maj 1925.

På utskottets vägnar:

N. J. F. ALMKVIST.

Närvarande: Se utlåtande nr G.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Första kammarens undfå tillfollit/a uisL''utls utlåtande Nr 7.

9

Bilagor.

Till Riksdagens första'' kammares andra tillfälliga utskott.

I skrivelse den 20 februari 1925 till kungl. medicinalstyrelsen bär herr statsrådet

och chefen för kungl. socialdepartementet anbefallt kungl. styrelsen, bland

annat, att avgiva och till riksdagens första kammares andra tillfälliga utskott

överlämna av utskottet begärt yttrande i anledning av en inom sagda kammare

av herrar A. O. Rune m. fl. väckt motion, nr 139, om utredning rörande vissa

åtgärder för beredande av ökat antal vårdplatser å sanatorierna i riket.

Med anledning härav får kungl. styrelsen anföra följande.

Det i förevarande motion framförda yrkandet angives grunda sig på ett av

Kungl. Maj:t den 1 oktober 1924 åt byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen

givet uppdrag att verkställa viss utredning. Kungl. Maj :t uppdrog nämligen då

åt dessa båda ämbetsverk att gemensamt utreda frågan om åstadkommande av

enklare och billigare byggnader för allmänna sjukvårdsanstalter samt utarbeta

förslag till anvisningar för sådana byggnaders utförande. I det av vederbörande

statsråd gjorda, till grund för detta Kungl. Maj:ts beslut liggande uttalandet

förekommer bland annat den av motionärerna citerade passus, att det vore (såväl

ur sjukvårdens synpunkt som med hänsyn till nödvändigheten av sparsamhet

med allmänna medel) »påkallat att verkställa en utredning, huruvida icke

kostnaderna för uppförandet av allmänna sjukvardsanstalter skulle kunna nedbringas

genom en rationell begränsning av utrymmesbehovet» (sistnämnda

fyra ord kursiverade av motionärerna).

På grund av vad i motionen anförts hemställa motionärerna, att riksdagen

ville besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

»1) att ovannämnda utredning måtte särskilt med hänsyn till sanatorierna

även omfatta frågan, i vilken grad måtten på den så kallade luftkuben för sjuksalarna

därstädes kunde sänkas utöver vad medicinalstyrelsen hittills medgivit,

och i stället golvytan per patient i sjuksalarna bliva det normgivande för sjuksalarnas

högsta beläggning, därvid dock de nu gällande bestämmelserna för måtten

på golvytan jämväl borde kunna nedsättas, och

2) att Kungl. Maj:t måtte föranstalta därom, att utredningen sker skyndsamt,

för att genom nya bestämmelser i ämnet vård måtte kunna snarast beredas

ytterligare en hel del av tuberkulos lidande, vilka nu avvakta plats å sanatorierna».

Beträffande dessa således av motionärerna framställda yrkanden får medicinalstyrelsen

anföra följande.

Sedan statsbidrag till såväl uppförande eller inrättande som ock drivandet av

tuberkulossjukvårdsanstalter blivit av 1908 och 1909 års riksdagar beviljat, uppdrogs

i de med anledning av dessa beslut utfärdade författningarna (vilka visserligen

sedermera undergått en del ändringar, dock ej uti här ifrågavarande

avseende) åt medicinalstyrelsen dels att (efter kungl. överintendentsämbetets —

numera kungl. byggnadsstyrelsens hörande) granska de ritningar, som skulle

läggas till grund för uppförandet av de tuberkulossjukvårdsanstalter, för vilka

byggnadsbidrag begärdes, dels ock att, innan dylikt bidrag till vederbörande

utbetaltes, avsyna och godkänna de utförda byggnadsarbetena. Det enda direk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

tiv,'' som därvid gavs styrelsen, var att anstalten i fråga skulle »vara på tillfredsställande

sätt anordnad».

Vid fullgörandet av dessa styrelsen sålunda åliggande granskningsuppdrag

har styrelsen till utgångspunkt tagit, att de tuberkulossjukvårdsanstalter, vilka

staten på ovannämnda sätt understött, borde hava till uppgift icke blott att

omhändertaga smittförande tuberkulossjuka och därigenom hindra dessa att till

sin omgivning sprida smittan, utan även — och detta minst lika viktigt — att

vid dessa anstalter skulle kunna åt de sjuka beredas en rationell vård i enlighet

med rådande principer för meddelande av sanatoriebehandling.

I detta senare hänseende tillämpade styrelsen till en början kravet på minst

25 kubikmeter luftkub för varje patient, ett krav, vilket styrelsen stödde på

föreliggande erfarenhet dels från utlandet, dels från de tidigare i vårt land uppförda

sanatorierna, de som uppförts för medel av konung Oskar II :s jubileumsfond.

Under de senaste åren har emellertid, såsom även framgår av motionen, medicinalstyrelsen

ansett sig kunna, med hänsyn till vikten av att i möjligaste mån

nedbringa. det stora ^antalet på plats vid tuberkulossjukvårdsanstalt väntande,

nedsätta sitt krav pa luftkubens storlek till 20 kubikmeter per vuxen patient

och 15 kubikmeter per patient i sådana rum, som uteslutande äro avsedda att

beläggas med barn (patienter under 15 år). Styrelsens härom uttalade uppfattning,

innehållen i en till Kungl. Maj:t den 30 oktober 1923 avlåten skrivelse,

vilken sedermera refererades i Kungl. Maj :ts framställning till riksdagen

om beviljande av driftkostnadsbidrag till tuberkulossjukvårdsanstalter, lämnades

av denna utan anmärkning, varefter till direktionerna för statsunderstödda

tuberkulossjukvårdsanstalter av styrelsen utsändes en cirkulärskrivelse i ärendet.

Med begagnande av däri gjort erbjudande har sedermera en hel del direktioner

gjort och fått (i mer eller mindre mån) beviljade ansökningar om utökning

av platsantalet vid respektive anstalter. Denna ökning har tills dato uppgått

till inemot 400 platser.

Något ytterligare nedsättande av fordringen på luftkub per patient anser sig

styrelsen icke kunna medgiva eller tillstyrka, då den redan gjorda innebär ett

nedgående till det minimikrav i detta hänseende, som är oundgängligt, om en

tuberkulossjukvårdsanstalts karaktär av sanatorium — således avsett för kurativ

behandling -—- skall kunna bibehållas. Styrelsen har sig också bekant, att

även i våra grannländer upprätthållas minst samma fordringar på luftkub som

de, vilka styrelsen numera uppställt.

Styrelsen håller likaledes före, att — fortfarande med hänsyn till att de nu

av styrelsen fasthållna kraven på luftkubens storlek äro minimifordringar —

det icke är lämpligt medgiva ett tillämpande av olika principer vid olika sjukhus,

innebärande en rätt att — låt vara undantagsvis — nedåt göra jämkningar

med avseende på luftkuben. I detta sammanhang vill styrelsen framhålla, att de

i motionen meddelade måtten på rumshöjd (2,85 m.) samt luftkub (18 kbm.)

per vuxen individ för ett planerat centralsanatorium i Norrbottens län icke hänföra

sig till några av styrelsen granskade (och för dess del godkända) ritningar

eller beskrivningar rörande denna anstalt. Då motionärerna, strax efter anförandet

av nyssnämnda mått, vidare framhålla, att golvytan »vid praktisk form ej

behöver överstiga 5,25 kvadratmeter per vuxen individ, motsvarande 3,75 kvadratmeter

för barn under 15 år», så vill styrelsen häremot genmäla, att den

gängse uppfattningen bland sanatorieläkarne i vårt land liksom annorstädes är

att dessa golvmått icke få understiga 6 kvadratmeter respektive 5 kvadratmeter,

en åsikt som styrelsen delar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

■Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

11

På grand av det anförda, varav framgår styrelsens åsikt om det olämpliga i

att förefintligt behov av ökat antal platser för vård av tuberkulossjuka tillgodoses

genom en så höggradig sänkning av redan anordnade tuberkulossjukvårdsanstalters

kvalitet som den, vilken ett genomförande av motionärernas förslag

faktiskt skulle draga med sig, får styrelsen för sin del bestämt avråda ett

tillmötesgående, i större eller mindre utsträckning, av sagda förslag.

Stockholm den 21 mars 1925.

Einar Eden.

B. Bättre.

Gustaf Tägtström.

Till Första kammarens andra tillfälliga utskott,

Stockholm.

Sedan första kammarens andra tillfälliga utskott i skrivelse den 19 sistlidne

februari berett Svenska landstingsförbundet tillfälle att till utskottet inkomma

med yttrande över en. av herr Rune m. fl. i första kammaren väckt motion, nr

139, om utredning rörande vissa åtgärder för beredande av ökat antal vårdplatser

å sanatorierna i riket, har förbundets styrelse härmed äran anföra följande.

Den i förevarande motion påtalade platsbristen vid landstingens tuberkulossjukhus

är av rätt gammalt datum. Den har under de senaste årens penningknapphet

med åtföljande stagnation i tuberkulossjukhusbyggandet blivit alltmera

kännbar, och av allt att döma torde någon förändring till det bättre icke

vara att förvänta under den närmaste tiden. Betydelsefullt är härutinnan ett av

vederbörande departementschef till protokollet rörande 1924 års statsverksproposition

gjort uttalande i fråga om nödvändigheten att iakttaga återhållsamhet

vid uppförandet eller inrättandet av nya tuberkulosanstalter, vilket uttalande

meddelats medicinalstyrelsen och av denna delgivits samtliga landsting. Omförmälda

platsbrist utläses ur de årligen av medicinalstyrelsen publicerade statistiska

berättelserna, såsom närmare framgår av bilagda utdrag ur det senast

utkomna siffermaterialet angående platsantal och beläggning vid landstingens

tuberkulossjukhus år 1923 — bilaga 1 —. Dessa siffror angiva, att överbeläggningen

å ifrågavarande anstalter är synnerligen allmän och betydande. En så

att säga beständig överbeläggning, visande sig i ett högre medeltal för antalet

vårdade per dag än det ordinarie antalet sjukplatser, förekom sålunda vid fyra

sanatorier, och överbeläggning under vissa tider på året kan sägas utgöra regel.

Utvägen att genom minskning av den föreskrivna luftkuben per patient råda

bot mot platsbristen vid tuberkulosanstalterna har, såsom motionärerna antytt,

redan beträtts, och det torde vara en inom såväl landstings- som läkarkretsar

rätt allmän uppfattning, att man utan större risk torde kunna och böra gå vidare

på denna väg, eller i varje fall att förevarande fråga bör göras till föremål

för en grundlig utredning. Med hänsyn till den betydelse, denna fråga äger järn
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Första hammarens andra tillfälliga utshotts utlåtande Nr 7.

väl för spörsmålet om ett förbilligande av sjukhusbyggnaderna, bör den givetvis

upptagas till behandling vid det utredningsarbete, som jämlikt kungl. beslut

den 1 oktober 1924 uppdragits åt medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen, och,

enligt vad förbundsstyrelsen under hand erfarit, torde sagda utredningsarbete

med all sannolikhet komma att omfatta jämväl omförmälda fråga. För vinnande

av betryggande garanti, att så verkligen blir fallet, och med hänsyn till vikten

av att utredningen i denna punkt kommer att bedrivas med största möjliga

skyndsamhet, är emellertid ett bifall till motionen önskvärd, och styrelsen får

sålunda för sin del i princip tillstyrka sådant.

Vad i motionen säges om att golvytan per patient i stället för luftkuben bör

bliva normgivande för sjuksalarnas högsta beläggning har styrelsen emellertid

icke för sin del kunnat biträda. Oavsett huruvida en ändring av bestämmelserna

i antydd riktning kan anses önskvärd, något som styrelsen för sin del betvivlar,

redan på grund av den ogynnsamma ställning, som härigenom skulle beredas

förefintliga sjukhus, uppförda med luftkuben såsom normgivande för platsantalet,

synes det i varje fall olämpligt att genom alltför snäva direktiv lägga

hinder för en förutsättningslös utredning.

Stockholm den 20 mars 1925.

För Svenska landstingsförbundets styrelse:

Johan v. Bahr.

Sven Oden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

13

iMiitssintiil och beläggning vid landstingens vårdanstalter för

tuberkuloss.jnka år li)2:i.

Vårdanstalt

Ord. antal

sjukplatser

Antal vårdade per dag

Hela

antalet

Å

allmänt

rum

Mede - tal

Högsta

antal

Lägsta

antal

Vattholma sanatorium (Uppsala län).......

23

23

22

23

18

Sanatoriet å Löt (Södermanlands län).......

98

98

98

103

89

Blommenhov, Nyköping..............

24

24

23

26

18

Stratomta (Östergötlands län)...........

30

30

29

30

25

Kolmårdssanatoritt (Östergötlands län) ......

180

168

174

181

159

Jönköpings läns tbc.-sjukhus i Eksjö.......

113

113

112

114

107

Kronobergs läns sanatorium å Lugnet.......

80

74

72

75

62

Kalmar läns sanatorium Målilla (Kalmar län) . . .

130

130

125

130

122

Gotlands läns tbc.-sjukv.-anst. i Eollingbo.....

25

20

22

26

15

Fur (Blekinge län)................

63

52

66

72

59

Broby sanatorium (Kristianstads län).......

102

80

93

102

75

| avd. för Malmöhus län.....

150

144

143

153

137

Orupssanatoriet <

[ » > Malmö stad......

60

60

62

63

54

Fagereds sanatorium (Hallands län)........

108

102

106

in

95

Länssanat. å Svenshögen (Göt. o. Bohus län) ....

127

118

129

137

118

Kroppefjälls sanatorium (Älvsborgs län)......

87

87

86

89

77

Västeråsens sanatorium (d:o)...........

50

48

50

53

43

Dalbobergens sanatorium v. Vänersborg......

28

28

26

28

21

Sjö-Gunnarsbo sanatorium (Älvsborgs län).....

142

136

141

148

128

Bolltorps sanatorium (d:o)............

30

30

31

35

27

Stora Ekeberg (Skaraborgs län)..........

180

168

168

191

147

Tuberkulossjukhuset i Arvika.....''......

143

125

139

159

119

Garphytte sanatorium (Örebro län)........

116

104

101

118

81

Lindesbergs tuberkulossjukhus..........

26

26

22

26

13

Kopparbergs tuberkulossjukhus (Örebro län) ....

26

26

26

27

23

Skogsfjället (Västmanlands län)..........

84

72

75

83

63

Folkarbo tuberkulossjukhus (Kopparbergs län) . . .

29

29

29

29

23

Högbo (Kopparbergs län).............

183

170

177

185

166

Gävleborgs läns tbc.-sjukhus vid Mohed......

141

131

138

141

134

Länssanatoriet i Sundsvall............

| 100

100

81

102

57

Utanede sjukhem (Västernorrlands län)......

20

20

20

21

18

Solliden (Jämtlands län).............

40

40

40

43

36

Norrbottens läns tbc.-sjukh. i Sandträsk......

80

80

81

83

79

Anstalten Hälsan (Norrbottens län)........

18

18

18

18

16

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Första hammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 7.

Till Första kammarens andra tillfälliga utskott.

Med anledning därav, att utskottet genom skrivelse den 19 sistlidne februari

lämnat Svenska nationalföreningen mot tuberkulos tillfälle att yttra sig över en

av herr Rune väckt motion om vissa åtgärder för beredande av ökat antal vårdplatser

vid sanatorierna, anhaller styrelsen för Svenska nationalföreningen mot

tuberkulos att få anföra följande:

Sanatoriebehandlingen mot lungtuberkulos åsyftar väsentligen att genom allmänna

hygieniska och dietetiska åtgärder utveckla och stärka människokroppens

egen strävan att övervinna sjukdomen. Erfarenheten har visat, att det viktigaste

och kraftigaste medlet att understödja denna strävan hos människokroppen är

att försätta den sjuke under möjligast gynnsamma hygieniska villkor. Bland de

moment, som befunnits vara viktigast i detta avseende, äro att nämna vila, krafla

föda, tillgång till solljus samt vistelse i ren och frisk luft under dygnets alla

timmar. En luft, som i möjligaste måtto är ren från damm, bakterier, illaluktande

ämnen och andra föroreningar, utgör ett fundamentalt och oeftergivligt villkor

för att en sanatoriekur skall kunna vara till största möjliga gagn för den

sjuke, och det är därför vid sanatoriernas planläggning och organisation liksom

ock i den dagliga ledningen av desamma nödvändigt att tillse, att i detta avseende

intet får efterlåtas. Den erfarenhet, som vunnits rörande det luftutrymme,

som bör finnas tillgängligt för varje patient, även fastän fönstren i sjukrummen

hållas öppna så gott som hela dygnet, talar för att denna luftvolym bör hållas

relativt stor.

Vid de svenska sanatorierna tillämpades från början för statsbidrags erhållande

en luftvolym av 25 kbm. per patient. Sedermera har i detta avseende en

sänkning medgivits till 20 kbm. för vuxna och 15 kbm. i rum uteslutande avsedda.

att beläggas med minderåriga patienter. Enligt styrelsens bestämda uppfattning

bör icke en vidare avknappning av luftvolym per patient medgivas.

Golvytan synes icke böra sättas lägre än 5 kvm. i rum för barn och omkring 6

kvm. i rum för vuxna.

Styrelsen har beträffande denna fråga inhämtat upplysningar från grannländerna

Norge, Danmark och Finland och kan meddela, att i Danmark följande

krav ställas: i 1-sängsrum 40 kbm. luft och 12 kvm. golvyta, i rum för flera

patienter 24 kbm. luft och 6 V2 kvm. golvyta. Från sistnämnda bestämmelse ha

myndigheterna dock lämnat dispens ned till en luftkub mellan 21—22 kbm. I

Finland kräves i rum med 4 eller flera patienter minst 20 kbm. volym, och vid

ett nyligen uppfört större sanatorium i Norge är luftkuben i allmänna sjuksalar

23,90 kbm.

Det framgår sålunda, att man icke heller i dessa länder ansett sig kunna tilllämpa

en nedsättning av luftkuben i den utsträckning motionären åsyftar, och

orsaken härtill ligger givetvis däri, att man icke känner sig övertygad om möjligheten

att göra detta och samtidigt behålla största möjliga terapeutiska utbyte

av anstalterna. Man måste nämligen fasthålla vid, att tuberkulossjukvårdsanstalterna

böra betraktas som verkliga vårdanstalter, där bästa möjliga resurser

böra finnas för att förhjälpa de sjuka till att återvinna hälsa och arbetskrafter.

Vore ändamålet med anstalterna uteslutande att isolera de sjuka och

avlägsna dem från hemmen, kunde möjligen andra synpunkter anläggas. Men

s. 15 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliya utskotts utlåtande Nr 7.

15

ändamålet med statens frikostiga understöd till uppförande och drivande av tuberkuloss

jukvårdsan stal terna har säkerligen icke blott varit att isolera de sjuka

utan ävea att bereda dem verkligt god sjukvård. Denna synpunkt på anstalternas

uppgift omfattas även av nationalföreningens styrelse, och styrelsen kan

under sådana omständigheter icke tillstyrka några åtgärder, vilka enligt dess

uppfattning äro ägnade att minska anstalternas möjligheter att lämna sina

patienter en fullgod sjukvård.

Stockholm den 27 februari 1925.

På styrelsens vägnar:

0. Medin.

/ Gustaf Neander.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.