Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

1925-02-12 · 7 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 3TU 1925:1, Utlåtande i anledning av väckta motioner om vissa ändringar i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslå kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

I

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1925 kl. 1 e. in.

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande i anledning

av väckta motioner om vissa ändringar i reglementariska

föreskrifter för riksdagen.

I en inom forsta kammaren vackt och till dess tredje tillfälliga utskott hänvisad

motion, nr 185, har herr Bergström, David, m. fl. hemställt,

dels ”att, under förutsättning av omförmälda grundlagsbestämmelsers definitiva

antagande, följande bestämmelser angående sättet för öppen omröstning

införas i reglementariska föreskrifter för riksdagen, lämpligen såsom

§ 11:

§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och

justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 8 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa sig

från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som

vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan kunna

råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens ledamöter begär

rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen

före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall ske

jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende

sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop framställes

av minst 1/10 av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt

omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet antecknas,

huru varje ledamot röstat.

4: o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i värdera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet

iakttages, att ledamöterna uppropas i den ordning, vari de innehava plats i

samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande ledamot

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 12 sand. 3 avd. 1 höft. (Nr 1—2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart

efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för

kammaren;

dels ”ad numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för

riksdagen ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras samt att första

delens tredje punkt i nuvarande § It ändras på så sätt, att efter semikolon

insattes följande: ”och må sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren

äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet i medkammaren

avslutats”.

I en inom samma kammare väckt, likaledes till dess tredje tillfälliga utskott

hänvisad motion, nr 191, har herr Högberg hemställt,

dels ”att kammaren, om det vilande grundlagsändringsförslaget angående öppen

omröstning av riksdagen tilläventyrs skulle antagas, för sin del ville besluta,

att i reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny 11 § så

lydande:

§ 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

1 :o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens

ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och

justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses.

Medan omröstning verkställes, må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen

därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa

sig från sina platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter,

som vilja rösta för nej-propositionen. Om härvid talmannen finner tvekan

kunna råda om omröstningens resultat eller någon av kammarens ledamöter

begär rösträkning, verkställes votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest

talmannen före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall

ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst

ärende sist vid voteringspropositionens godkännande begäran om namnupprop

framställes av minst 1jU) av kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt

omedelbart användas; i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet

antecknas, huru varje ledamot röstat.

4:0. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i vardera

kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats

vid talmansbordet för att över omröstningen föra anteckning. Vid omröstningen

iakttagas, att ledamöterna uppropas länsvis i den ordning de innehava

plats i samlingssalen. Vid första omröstningen under riksdagen göres

början med Stockholms stad, vid den andra omröstningen med närmast efterföljande

län och så vidare enligt länsordningen i medlemsförteckningen. När
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

8

varande ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar: Ja, Nej, Avstår.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren samt later i kammaren anslå vilken lånebank är i

lur att börja vid följande omröstning;”

dels,

”att numreringen av paragraferna i reglementariska föreskrifter för riksdagen

ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras

samt att första delens tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt, att

efter semikolon insättes följande: ''och må sammanräkning av rösterna icke i

någondera kammaren liga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet

i medkammaren avslutats’;

samt att vederbörande utskott behagade företaga de jämkningar i förslagets

ordalydelse, som kunna finnas påkallade.”

Beträffande de till stöd för omförmälda förslag framställda motiven får utskottet

hänvisa till motionerna.

Vid 1922 års riksdag antogs såsom vilande ett förslag om ändrad lydelse av

§§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen, vilket förslag genom konstitutionsutskottets

memorial nr 1 förelagts innevarande riksdag till slutligt avgörande. I omförmälda

grundlagsändringsförslag stadgas bl. a., att omröstning i riksdagens

kamrar i regel skall ske öppet, utan att fullständiga bestämmelser rörande

verkställandet av dylik omröstning meddelas. För det fall att det vilande

grundlagsändringsförslaget slutligt antages, är det sålunda påkallat att fastställa

erforderliga bestämmelser rörande tillvägagångssättet vid öppen omröstning.

Enligt de i förevarande motioner framlagda förslagen, vilka i huvudsak äro

av samma innehåll, skulle bestämmelser rörande omröstningssättet införas i § 11

av reglementariska föreskrifter för riksdagen. Beträffande omröstningsmetoden

föreslås i båda motionerna, att, därest rösträkning skall äga rum, omröstningen

städse skall ske medelst namnupprop (uppropsmetoden), men att avgörandet

under viss förutsättning skulle kunna, utan upprop, konstateras därigenom,

att vederbörande meningsgrupper var i sin tur på talmannens anmodan resa

sig från sina platser (uppresningsmetoden). Den först nämnda metoden, uppropsmetoden,

skall omedelbart användas, då talmannen före omröstningens

början så beslutar, då omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen

samt då vid den slutliga voteringen i visst ärende begäran om namnupprop

sist vid voteringspropositionens godkännande framställes av minst en tiondel

av kammarens ledamöter; i detta sistnämnda fall skall jämväl i det tryckta

protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat. I andra fall, än nu sagts,

skall uppresningsmet oden komma till användning; om emellertid, sedan uppresning

ägt rum, talmannen finner tvekan kunna råd* om omröstningens resultat

eller någon ledamot begär rösträkning, skulle upprop företagas.

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första hammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Utskottet anser det sålunda föreslagna systemet innebära en såvitt möjligt tillfredsställande

lösning av spörsmålet om sättet för verkställande av öppen omröstning

i riksdagens kamrar. Att rättighet att begära rösträkning städse hålles

öppen för varje kammarens ledamot, synes ligga i omröstningsbegreppets natur.

Likaledes lärer det, såsom i förslagen förutsättes, vara väl motiverat att i vissa

fall omedelbart använda uppropsmetoden. Å andra sidan synes en väsentlig

föidel ligga däri, att tillfälle beredes till begagnande av uppresningsmetoden,

en anordning, varigenom i vissa fall ett avgörande lätt och säkert kan vinnas

utan att individuell rösträkning äger rum. Utskottet vill i detta sammanhang

även betona, att denna metod i stor utsträckning användes.i främmande länder

och i vissa representantförsamlingar utgör det vanligaste sättet för omröstnings

verkställande.

Beträffande de allmänna principerna för omröstningssättet ansluter sig utskottet

alltså till motionärernas förslag. I fråga om bestämmelsernas utformning

i denna del har utskottet ej heller något att erinra och kan sålunda,

vad angår de i båda motionerna framställda likalydande förslagen till

mom. 1—3 i § 11 av reglementariska föreskrifter, tillstyrka föreliggande

förslag.

Beträffande sättet för namnupprops verkställande, föreligga i motionerna i

viss mån skilda förslag. Enligt motionen 1: 185 skulle ledamöterna nämligen

uppropas i den ordning, vari de innehava plats i samlingssalen, dock att vice

talmännen först uppropas, varemot enligt motionen I: 191 uppropet varje

gång skulle påbörjas med en annan valkrets än vid föregående upprop. Några

avgörande skäl för att vid omröstning medelst namnupprop frångå den vid

upprop eljest brukliga ordningsföljden synas utskottet icke hava förebragts,

vartill kommer, att förändring i ordningsföljden vid varje nytt upprop lätteligen

skulle leda till en viss osäkerhet och därigenom orsaka ökad tidsutdrägt.

Utskottet vill sålunda tillstyrka det i motionen I: 185 framställda

förslaget.

Enligt utskottets mening är det ändamålsenligt att, såsom i motionerna föreslås,

införa bestämmelserna om öppen omröstnings verkställande i reglementariska

föreskrifter för riksdagen, och synes härvid § 11 i omförmälda

föreskrifter utgöra den lämpligaste platsen. Emellertid lärer det vara påkallat

att bibehålla den nuvarande § 11 såsom sista moment i samma paragraf,

da de här givna bestämmelserna om gemensam votering naturligt ansluta

sig till de föreslagna nya stadgande^; härigenom vinnes jämväl den

fördelen, att ändring av paragrafernas numrering och korrigering av därav

beroende hänvisningar bliva överflödiga.

Vad slutligen beträffar den i motionerna föreslagna ändringen i första delens

sista punkt i nuvarande § 11, avseende att bringa denna i överensstämmelse

med bestämmelserna rörande det nya omröstningssättet, anser sig utskottet

icke bära tillstyrka densamma. Denna punkt synes nämligen, därest

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

den föreslagna omröstningsmetoden genomföres, utan olägenhet kunna utgå,

då i detta fall något egentligt behov av densamma icke längre förefinnes.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att kammaren i anledning av motionerna I: 185 och I: 191 och

under förutsättning, att det vilande förslaget till ändrad lydelse av

§§ 60, 65 och 75 riksdagsordningen av riksdagen antages och av

konungen gillas, måtte för sin del besluta följande ändrade lydelse

av § 11 i reglementariska föreskrifter för riksdagen:

§ 11.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola

kammarens ledamöter, sedan voteringsproposition efter given varsel

upplästs och justerats, intaga sina platser, varefter voteringspropositionen

ånyo uppläses. Medan omröstning verkställes, må ingen

bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane

talmannen därefter först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen,

att resa sig från sina platser, varefter samma uppmaning

riktas till de ledamöter, som vilja rösta för nej-propositionen. Om

härvid talmannen finner tvekan kunna råda om omröstningens resultat,

eller någon av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes

votering medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum,

därest talmannen före omröstningens början så beslutar, samt då

omröstning skall ske jämlikt 65 § riksdagsordningen. Om vid den

slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens

godkännande begäran om namnupprop framställes av minst 1/i0 av

kammarens ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas;

i detta fall skall jämväl i det tryckta protokollet antecknas,

huru varje ledamot röstat.

4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, böra i

vardera kammaren minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar,

taga plats vid talmansbordet, för att över omröstningen föra

anteckning. Vid uppropet iakttages, att ledamöterna uppropas i den

ordning, vari de innehava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen

först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet

något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Omedelbart efter det omröstningen

avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.

5:o. Då i fråga, varom uti 65 § riksdagsordningen förmäles, kamrarna

fattat stridiga beslut, och dessa ej på vederbörande utskotts

förslag blivit sammanjämkade, åligger det utskottet att uppsätta för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

slag till voteringspropositioner för den omröstning, som, enligt

nämnda §, skall för frågans avgörande i kamrarna äga rum. Sedan

sådant förslag blivit godkänt, utsäde talmännen efter överenskommelse

dag för omröstning. Vid densamma iakttages, att votering

över varje särskild fråga, som blir föremål för omröstning, bör i

båda kamrarna samtidigt företagas.

Över var och en sådan omröstning i första kammaren skall protokoll

genast därefter uppsättas, justeras och avsändas till andra

kammaren, där sammanräkningen av båda kamrarnas ledamöters

röster verkställes, varefter utgången av omröstningen ofördröjligen

meddelas första kammaren och det utskott, som frågan handlagt.

Sådant ärende skall sättas främst på föredragningslistan för

dagen.

Stockholm den 12 februari 1925.

På utskottets vägnar:

K. VON GETJER,

Närvarande: herrar von Geijer, Bergström, David, Thulin, Hansson, G. WDahl,

Heuterskiöld och Hellberg*.

*) Kj närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herr Dahl, som anfört: ”Det väsentliga syftet med kravet å öppen omröstning

i riksdagen torde vara beredande av en ordning för fastställande av,

huru ledamöterna röstat.

Detta syfte synes mig ändamålsenligast kunna vinnas genom avgivande av

röstsedlar, betecknade med ledamots namn eller platsnummer i kammaren, och

upptagande i protokollet eller bilaga därtill av uppgift å ledamöternas röstning.

Denna ordning tillgodoser icke önskemålet av omedelbar offentlighet

åt de särskilda ledamöternas röstning.

Men dylik omedelbarhet är, enligt min mening, ej önskvärd. Det sensationsmoment,

som ingår i kravet på omedelbar kännedom om röstgivningen, faller

utanför det legitima syftet med den öppna omröstningen. Och den — verkliga

eller förmenta — påverkan, som ledamots röstning skulle kunna öva på annan

ledamots röstgivning, bör ej främjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Första kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 1.

Jag har alltså kommit till den mening, att bestämmelserna om den öppna

omröstningens verkställande borde utformas med tillämpning av ovan antydda

förfarande.

Därest så skedde, skulle ordningen för uppropet äga mindre betydelse.

Vid det omröstningsförfarande, som utskottet förordar, synes mig herr Högbergs

förslag om namnupprop med växlande början vara ändamålsenligt och

alltså hava bort — med viss redaktionell jämkning — upptagas i utskottets

förslag.”

2) av herr Reuterslciöld, som anfört: ”Utskottet har visserligen accepterat det

utkast, som medföljde konstitutionsutskottets memorial, men varken givit detta

den ur formell synpunkt önskvärda överarbetningen ej heller genom sin motivering

stärkt eller förklarat dess innehåll. Utskottet synes utgå från den

felaktiga uppfattningen, att uppresningsförfarandet vore ett slags i annan

form framträdande acklamationsförfarande, som skulle nödvändiggöra, att

räkning måste medgivas, om blott en kammarledamot så begär. Vore detta

fallet, så vore uppresningsförfarandet ingen omröstning i grundlagens mening

och kunde icke tillstyrkas. Efter min mening är emellertid uppresningsförfarandet,

som alltid förutsätter justering av bestämd voteringsproposition,

ett verkligt omröstningsförfarande, som till förenkling kan med fullt fog användas,

så snart det icke visat sig, eller av talmannen kan antagas, att stark

meningsskiljaktighet föreligger, då räkning bör äga rum genom namnupprop,

så snart över huvud öppen votering ifrågakommer.

Men utskottet har därjämte åtminstone i lagtexten låtit bestå en sammanblandning

av vad grundlagen åtskilt, nämligen votering och omröstning. Med

votering menar grundlagen den akt, som efter acklamationsförfarandet kan

av en var begäras och som omfattar två moment: voteringspropositionens bestämmande

och justering å ena sidan samt å den andra vad grundlagen kallat

omröstning, d. v. s. individuellt tillkännagivande, öppet eller hemligt, av anslutning

till endera propositionen, samt bedömande av frågan, vilkendera av

voteringspropositionens båda förslag därigenom erhållit majoritet. Vad ordningsstadgan

eller de reglementariska föreskrifterna nu måste reglera, det är

blott sättet för omröstning i denna mening.

Vidhållande min förut uttalade uppfattning, alt bestämmelserna bort införas

icke i reglementariska föreskrifter utan i ordningsstadga och arbetsordning

samt därvid utformas klarare än vad nu skeft, har jag, då motion härom nu

ej förelegat, dock ansett mig kunna i huvudsak biträda det slut, vartill utskottet

kommit, ehuru med reservation både mot motivering och formulering.”

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.