Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1925-03-23 · 153 sidor, varav 145 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 145 av 153 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1925:1, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr I.
Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 192.7 kl. (i e. in
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(l:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t i punkt 1 under
nionde huvudtiteln föreslagit riksdagen att dels bestämma antalet ordinarie
befattningar i jordbruksdepartementet på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............. —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............ —
3 kansliråd........................................................................................ B 30
3 förste kanslisekreterare......................................................................... B 26
1 registrator ....................................................................................... B 22
5 andre kanslisekreterare........................................................................ B 21
1 kansliskrivare ...................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt....................................................................... B 7
1 förste kanslibiträde......................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ............................................................................... B 5
1 kanslibiträde..................................................................................... B 4;
dels godkänna följande ändrade stat för jordbruksdepartementet, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 158,900
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 10,000
förslagsanslag kronor 172,400;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till jordbruksdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 171,100 kronor,
med 1,300 kronor till 172,400 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sant!. 1 höft. (Nr 1.) ■
Departementets
avdelning
av Kungl.
Maj:ts kansli.
(ordinarie
anslag.)
[1.]
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Beträffande motiveringen för detta förslag har departementschefen åberopat
vad chefen för finansdepartementet den 31 december 1924 vid behandling
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående
ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden,
vartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Riksdagen har numera fattat beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
Detta beslut, som bland annat innebär, att kvinnliga befattningshavare
icke skola vara berättigade åtnjuta lön enligt högsta löneklassen i vederbörande
lönegrad i den för manliga och kvinnliga befattningshavare beslutade
gemensamma löneplanen, föranleder, att den i staten för jordbruksdepartementet
ingående anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
kan nedsättas med 500 kronor till 158,400 kronor samt att anslaget
till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli i följd härav kan
begränsas till 171,900 kronor. Likaså föranledes av riksdagens beslut förändring
i benämningen av de i 7:e, respektive 4:e lönegraderna upptagna
förste kanslibiträdes- och kanslibiträdesbefattningarna.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts
förevarande förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i jordbruksdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet.
.......................................................... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlönings
-
reglementet............................................................ —
3 kansliråd............................................................... B 30
3 förste kanslisekreterare........................................ B 26
1 registrator ............................................................ B 22
5 andre kanslisekreterare....................................... B 21
1 kansliskrivare........................................................ B 11
1 förste expeditionsvakt ........................................ B 7
1 kanslibiträde ........................................................ B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5
1 kontorsbiträde....................................................... B 4;
b) godkänna följande ändrade stat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas från och med budgetåret
1925—1926:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ..................................... kronor 158,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. ................................ » 10,000
Förslagsanslag kronor 171,900;
c) vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget
till jordbruksdepartementets avdelning av Kungl.
Majrts kansli,] nu kronor 171,100, med 800 kronor
till 171,900 kronor.
2:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 2 Egnahemsföreslagit
hemställer utskottet, . uddning
inom dcyarttm&nt
& t
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår . , , ,
. . (extra anslag.)
ror egnanemsavdemmgen inom jordbruksdepartementet ^ j
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
26,100 kronor.
Lantbruksstyrelsen in. in.
3:o) Under punkt 3 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels bestämma
antalet ordinarie befattningar hos lantbruksstyrelsen på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör ...................................................... \ 3
4 byråchefer .......................................................................................... B 30
1 byrådirektör å fiskeribyrån ........................................................... B 28
2 byrådirektörer å lantbruksbyrån .................................................... B 26
2 förste byråingenjörer .................................................................... B 26
1 sekreterare........................................................................................... B 24
1 kassör och bokhållare......................................................................... B 21
1 notarie ................................................................................................. B 21
3 kansliskrivare.............................................................. B 11
1 förste expeditions vakt....................................................................... B 7
6 förste kanslibiträden .......................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................................................ B 5
1 kanslibiträde...................................................................................... B 4
1 skrivbiträde .......................................................................................... B 2;
dels godkänna följande ändrade stat för lantbruksstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Lantbruk sstyrelsen.
(ordinarie
anslå?.)
[3.]
Utskottet.
4 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ......... kronor 182,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 5,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 39,700
Förslagsanslag kronor 226,900;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till lantbruksstyrelsen,
nu 221,100 kronor, med 5,800 kronor till 226,900 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran, än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut angående
ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden
funnit anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän hos lantbruksstyrelsen
kunna nedsättas med 1,900 kronor eller från 182,200 kronor
till 180,300 kronor samt att anslaget till styrelsen sålunda kan begränsas
till 225,000 kronor, varjämte utskottet iakttagit den förändrade benämning
å vissa tjänster, som enligt riksdagens beslut bör vidtagas.
Under hänvisning tillika till utskottets utlåtande nr 29 i anledning av
väckt motion om inrättande av två laborator stjänster i fiskeribiologi hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos lant
-
bruksstyrelsen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör .................................................... A 3
4 byråchefer ........................................................ B 30
1 byrådirektör å liskeribyrån................................ B 28
2 byrådirektörer å lantbruksbyrån .................... B 26
2 förste byråingenjörer............................................ B 26
1 sekreterare ............................................................ B 24
1 kassör och bokhållare ........................................ B 21
1 notarie.................................................................... B 21
3 kansliskrivare...................................................... B 11
1 förste expeditionsvakl ...................................... B 7
6 kanslibiträden...................................................... B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5
1 kontorsbiträde....................................................... B 4
1 skrivbiträde........................................................... B 2;
b) godkänna följande ändrade stat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1925—
1926:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 5
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 180,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 5,000
Avlöningar .till icke-ordinarie befattningshavare
ni. m................................. » 39,700
Förslagsanslag kronor 225,000;
c) vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget
till lantbruksstyrelsen, nu 221,100 kronor, med 3,900
kronor till 225,000 kronor.
4:o) Under punkt 4 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må till lantbruksingenjörer
och extra lantbruksingenjörer ävensom till lantbruksstipendiater,
vilka förordnas att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning, för den
tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode,
av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete
enligt taxa, beräknade för eu var befattningshavare till 2,600 kronor för
år räknat; dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola
i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att
meddela de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tilllämpning
av dessa bestämmelser; dels ock för nu angivna ändamål såsom
tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.
På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater på grund av
arbete enligt taxa beviljats från och med 1918.
För ändamålet är för budgetåret 1924—1925 uppfört ett extra förslagsanslag
av 25,000 kronor. Gällande bestämmelser i ämnet återfinnas i kungörelsen
den 13 juni 1924 (nr 212).
Departementschefen har ansett tillskotten till dyrtidstillägg åt lantbruksingenjörer
och lantbruksstipendiater böra för budgetåret 1925—1926 utgå å
samma antagna inkomst som förut samt beräknas efter enahanda bestämmelser,
som gälla i avseende å dyrtidstilläggen.
Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag, i överensstämmelse med
Kungl. Maj:ts under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda
förslag, redan beslutat, att gällande grunder i fråga om dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst skola gälla jämväl för budgetåret 1925
—1926.
Tillskott till
dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer
och
lantbruksstipendiater.
(extra anslag.)
[4.1
Utskottet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vid sådant förhållande och då utskottet i övrigt icke funnit något att
erinra mot Kung!. Maj:ts förevarande framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1925—30 juni
1926 må till lantbruksingenjörer och extra lantbruksmgenjörer
ävensom till lantbruksstipendiater, vilka förordnas
att i lantbruksingenjörs ställe utföra förrättning,
för den tid förordnandet varar, utöver dyrtidstillägg pa
grund av lön eller arvode, av statsmedel utgå tillskott
därtill på grund av inkomster för arbete enligt taxa,
beräknade för en var befattningshavare till 2,600 kronor
för år räknat;
b) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare
föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning
av dessa bestämmelser;
c) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
för lantbruksingenjörer och lantbruksstipendiater
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 23,000 kronor.
Assistenter 5:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda
h”ingenjörer3 framställning hemställer utskottet,
(extra anslag.)
15.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom bidrag till avlönande av assistenter hos lantbruksingenjörer
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 36,000 kronor.
Avlöningsstat
för stats•
konsulenter.
(ordinarie
anslag.)
16.]
6:o) Under punkt 6 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels besluta,
att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från
och med budgetåret 1925—1926 äga tillämpning å ordinarie statskonsulent;
dels bestämma antalet ordinarie statskonsulenter på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 statskonsulent i
boskapsskötsel ...............................
........................ B 24
1 » »
svinskötsel ....................................
........................ B 24
1 * »
får- och getskötsel .......................
....................... B 24
1 » h
mejerihushållning.........................
....................... B 24;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
7
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för statskonsulenter; dels godkänna följande särskilda bestämmelse
att från och med budgetåret 1925—1926, utöver vad i 13 §
3 mom. i förenämnda avlöningsreglementc stadgas, lända till efterrättelse*
beträffande ordinarie statskonsulent:
Ordinarie statskonsulent skall, med bibehållande av den lönegrad, lian
innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt,
låta sig förflyttas till annan befattning inom statsförvaltningen med liknande
arbetsuppgifter; dels besluta, att, där ordinarie statskonsulent enligt
hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
vid ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle
hava i den befattning, han vid utgången av juni månad 1925 innehar, i
förskott uppburit för juli manad 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande; dels medgiva, att kostnaderna
för berörda övergångsanordning må bestridas av den i staten för
statskonsulenter upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva
löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement m. fl. verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande ordinarie
statskonsulenter; dels ock, vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten
av det under nionde huvudtiteln, avdelningen B Lantbruksstyrelsen
m. m., underavdelning statskonsulenter och deras biträde, upptagna
ordinarie anslaget till statskonsulenter under samma underavdelning uppföra
under rubriken statskonsulenter: »avlöningsstat» ett ordinarie förslagsanslag
av 34,800 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 8—22.)
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande
motioner nämligen nr 28 i första kammaren av herr Nilsson, Johan i
Kristianstad m. fl. och nr 185 i andra kammaren av herr Hedlund i
Häste har hemställts, att Kungl. Maj:ts förslag i förevarande avseende
måtte såtillvida ändras, att de ordinarie statskonsulenterna måtte uppföras
i lönegrad B 26.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är uppfört ett ordinarie anslag till
statskonsulenter med 29,000 kronor. AnslagsbelÖppet, som bortsett från den
av budgetårets omläggning betingade övergångsanordningen utgått med oförändrat
belopp från och med år 1919, disponeras enligt följande stat:
Motioner.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Orts-
tillägg
Summa
Statskonsulenten
i boskapsskötsel.........
3,600
1,800
400
5,800
» svinskötsel ............
» får- och getskötsel ■■■
» mejerihushållning . .
3,600
3,600
3,600
8 8 8
00 00 00
400
400
400
5.800 J
5.800 i
5.800
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare 500
kronor.
» fröodling...............
3,600
l.soo
400
5,800
Summa kronor
18,000
9,000
2,000
29,000
Anm.: Ortstillägg utgår endast i det fall, att statskonsulents bostadsort är Stockholm.
Det föreliggande löneregleringsförslaget är grundat på ett i enlighet med
av Kungl. Maj:t den 3 december 1920 meddelat uppdrag av 1902 års löneregleringskommitté
utarbetat förslag, vilket avser att inordna samtliga fem
ordinarie statskonsulenter under det genom beslut av 1921 års riksdag för
statsdepartementen och vissa verk tillhörande den civila statsförvaltningen
antagna nya avlöningssystemet [avlöningsreglemente den 29 juni 1921 (nr 451);
ändrat genom kung. den 15 juni 1922 (nr 367), den 1 juni 1923 (nr 165)
samt den 27 juni 1924 (nr 287)]. Kungl. Maj:ts förslag innebär emellertid
lönereglering för allenast fyra statskonsulentbefattningar, nämligen statskonsulenterna
i mejerihushållning, boskapsskötsel, svinskötsel samt får- och
getskötsel, varemot statskonsulentbefattningen i fröodling ansetts böra ställas
på övergångsstat för att, sedan den blivit vakant, kunna indragas. Departementschefen
liar till stöd för anordningen i sistberörda hänseende anfört
följande.
Genom de av Kungl. Maj:t den 8 september 1924 (nr 403) utfärdade
stadgar för statens centrala frökontrollanstalt hade åt anstaltens föreståndare
uppdragits en del av de arbetsuppgifter, som hittills ålegat statskonsulenten
i fröodling, nämligen bl. a. att biträda lantbruksstyrelsen med verkställande
av utredningar i fröfrågor samt att stå i förbindelse med vederbörande
tjänstemän hos hushållningssällskapen för utbytande av erfarenhetsrön cch
upplysningar i fröfrågor. Statskonsulentens arbetsuppgifter, i vad de avsåge
befrämjande av betes- och vallkulturen, borde, sedan den omläggning av
betes- och vallföreningens organisation kommit till stånd, som departementschefen
hade för avsikt att i annat sammanhang närmare angiva, överflyttas
till föreståndaren för nämnda förening. Sedan sålunda en uppdelning av de
med ifrågavarande statskonsulentbefattning förenade arbetsuppgifterna kommit
till stånd, bleve befattningen i fråga överflödig och kunde så snart den bleve
ledig indragas. Då emellertid befattningen ej kunde förväntas bliva vakant
förrän under loppet av budgetåret 1925—1926, borde befattningen för nämnda
budgetår upptagas på övergångsstat.
utskottet. Enligt det av Kungl. Maj:t framlagda löneregleringsförslaget skulle nämnda
fyra statskonsulenter placeras i lönegraden B 24, motsvarande lönegraden
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
9
B 15 i nuvarande löneplan. Departementschefen har som skäl härför anfört,
följande.
»Såsom av utredningen framgår, hava statskonsulenterna tidigare varit likställda
med bland andra statsgeologer och statens fiskeriintendenter, vilka
befattningshavare för närvarande tillhöra 15:de lönegraden men för vilka
förslag föreligger till uppflyttning i lönegraden B 16, motsvarande lönegraden
B 26 i den nya löneplan, som chefen för finansdepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor den 31 december 1924 framlagt.
Chefen för finansdepartementet har redan uttalat sin anslutning till detta förslag,
i vad avser statsgeologerna, och för egen del ämnar jag senare göra
hemställan om fiskeriintendenternas uppflyttning till förenämnda lönegrad.
Emellertid anser jag mig ej böra förorda en motsvarande placering för statskonsulenterna.
Skälet för den påyrkade höjningen av statsgeologernas och
fiskeriintendenternas löneställning har nämligen framförallt varit hänsynen
till de höga vetenskapliga kompetenskrav — i allmänhet filosofie doktorsgrad
— som ansetts böra ställas på dem. En motsvarande synpunkt kan icke göras
gällande för statskonsulenternas del, vilkas teoretiska utbildning i huvudsak
begränsas till den, som meddelas vid lantbruksinstitutens konsulentkurser.
Därest nu kravet på statskonsulenternas placering i lönegraden B 16 vunne
bifall, skulle just avsikten med höjningen av fiskeriintendenternas och statsgeologernas
löneställning bliva förfelad, alldenstund den åsyftade differentieringen
mellan befattningshavare med högre och lägre teoretisk utbildning
ej skulle komma till stånd. Jag anser mig således ej kunna tillstyrka, att
statskonsulenterna hänföras till högre lönegrad än den 15:de, motsvarande
lönegraden B 24 i den nya löneplanen. En jämförelse mellan lönebeloppen
i denna lönegrad och de löneförmåner, som tillkomma jordbrukskonsulenterna,
torde giva vid handen, att någon svårighet att ur denna krets rekrytera
statskonsulentbefattningarna ej torde vara att befara.» I
I de i ämnet väckta motionerna åter yrkas på statskonsulenternas placering
i lönegraden B 26 och åberopas till stöd härför huvudsakligen vad lantbruksstyrelsen
i sitt i statsrådsprotokollet återgivna yttrande anfört för eu
sådan placering. Lantbruksstyrelsen har ansett, att de fordringar, som numera
ställdes på statskonsulenternas såväl teoretiska som praktiska insikter,
vore så stora, att de väl tålde en jämförelse med kvalifikationerna för de
ovanberörda mera vetenskapliga befattningarna, vilka departementschefen
funnit böra placeras i 26 lönegraden. Styrelsen anförde i sådant avseende,
att de föreskrivna kompetensvillkoren för statskonsulenter — vilka i varje
fall förutsatte förutom förutgången praktisk utbildning treåriga studier vid
lantbruksinstitut jämte viss annan teoretisk utbildning — i praktiken ingalunda
kunde anses tillfyllestgörande utan att därjämte ovillkorligen måste
fordras för att kunna antagas till statskonsulent omfattande praktisk erfarenhet
exempelvis genom tjänstgöring såsom konsulent hos hushållningssällskap
samt omfattande fackstudier såväl inom landet som i utlandet.
För egen del synes utskottet motionärerna i likhet med lantbruksstyrelsen
hava anfört vägande skäl för en uppflyttning i lönegrad av statskonsulentbefattningarna.
Då utskottet å andra sidan icke kunnat undgå tillerkänna
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
de av departementschefen framhållna synpunktei*na ett visst berättigande,
vill utskottet tillstyrka befattningarnas placering i lönegraden B 25.
Beträffande frågan om avlöningsvillkor, förflyttningsskyldigliet och övergångsbestämmelser
ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Beträffande slutligen anslagsfrågan föranledes av vad utskottet här ovan
föreslagit en höjning med 4 x 480 = 1,920 kronor i det i Kungl. Maj:ts förslag
till stat för statskonsulanterna upptagna förslagsanslaget till avlöningar
eller till 36,240 kronor. För vikariatsersättningar föreslås skola uppföras
ett särskilt anslag, likaledes av förslagsanslags natur. För att utjämning i
statens slutsumma må vinnas, torde detta höra bestämmas till 460 kronor.
Förslaget till stat skulle sålunda erhålla följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ................ kronor 36,240
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........................................... » 460
Förslagsanslag kronor 36,700.
Mot statskonsulentbefattningens i fröodling överförande å övergångsstat
har utskottet intet att erinra. Själva övergångsstaten har givits följande
lydelse: I
Övergångsstat för stntskonsulenteii i fröodling.
Lön
Tjänst- görings- j
penningar
Orts-
tillägg
Summa
i kronor
kronor |
kronor
i kronor
|
Efter i) år kan lönen bojas!
S tatskonsu len ten i fröod- ling ........................1 3,600
1,800
400
5,800 j
med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare]
500 kronor.
Alun. '' Ortstillägg utgår endast i det fall, att statskonsulentens bostadsort är Stockholm.
I fråga om övergångsstaten skall utskottet göra hemställan under punkt 7.
Under framhållande tillika att utskottet under punkt 87 här nedan tillstyrker
den av departementschefen på sätt ovan nämnts förordade omläggningen
av svenska betes- och vallföreningens organisation, hemställer utskottet
nu,
att riksdagen må med anledning av Kungl. Maj:ts
förevarande framställning och de i ämnet väckta motionerna
I: 28 och II: 185
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och med
11
Jordbruksutskottejs utlåtande Nr 1.
budgetåret 1925—1926 äga tillämpning å ordinarie statskonsulent;
b)
bestämma antalet ordinarie statskonsulenter på föl
-
jande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statskonst!lent i boskapsskötsel ............................ B 25
1 » » svinskötsel.................................... B 25
1 » » får- och getskötsel .................... B 25
1 » » mejerihushållning...................... B 25;
e) godkänna det här ovan intagna förslaget till stat
för statskonsulenter;
d) godkänna följande särskilda bestämmelse att från
och med budgetåret 1925—1926, utöver vad i 13 § 3
mom. i förenämnda avlöningsreglemente stadgas, lända
till efterrättelse beträffande ordinarie statskonsulent.
Ordinarie statskonsulent skall, med bibehållande av
den lönegrad, han innehar, vara pliktig att. när helst så
av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till
annan befattning inom statsförvaltningen med liknande
a rbetsuppgifter;
e) besluta, att, där ordinarie statskonsulent enligt
hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon del av
avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig
löneförbättring — i förskott, vid ingången av juli
månad 1925 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren
skulle hava i den befattning, han vid utgången av juni
månad 1925 innehar, i förskott uppburit för juli månad
1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna da
fortfarande varit gällande;
f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i staten för statskonsulenter
upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å
den definitiva löneregleringen för befattningshavare vid
statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande ordinarie statskonsulenter;
h)
vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten
av det under nionde huvudtiteln, avdelningen B Lanthruksstyrelsen
in. m., underavdelning statskonsulenter
och deras biträde, upptagna ordinarie anslaget till stats
-
12 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
konsulenter under samma underavdelning uppföra under
rubriken statskonsulenter: »avlöningsstat» ett ordinarie
förslagsanslag av 36,700 kronor.
stat för stats- ^ndei åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt an
konsuient
er. J_ort hemställer utskottet i överensstämmelse med Kungl. Maj ds under punkt
(ordinarie 7 gjorda framställning,
anslag.)
[7.1 att riksdagen må
a) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
under punkt 6 framlagda förslaget till övergangsstat
för statskonsulenten i fröodling;
b) förklara, att de villkor.och bestämmelser, som nu
gälla, för åtnjutande av avlöningar å staten för statskonsulenter,
skola vara gällande även i fråga om avlöning
å nämnda övergångsstat;
c) vid bifall härtill, under rubriken statskonsulenter:
»övergångsstat» • uppföra ett ordinarie anslag av 5,800
kronor.
Stipendiat i
boskapsskötsel
och mejerih ushållning
m. vi.
(extra anslag.'')
[8.1
8:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 8 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för budgetåret 1924—1925
till en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
m. in. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 2,500 kronor.
lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet m. m.
akademien. 9:o) Under„ Punkt 9 ha*'' Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels be(ordinarie
sluta> att avlömngsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
anslag.) ock vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall från
[9.] ock me(i budgetåret 1925 1926 äga tillämpning å befattningshavare vid
lantbruksakademien; dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos
lantbruksakademien på följande sätt:
liefattning
1 sekreterare.......................
1 kamrerare och notarie......
Lönegrad
B 30
B 22;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslag till stat för lantbruksakademien; dels godkänna följande särskilda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.
13
bestämmelse att från och med budgetåret 1925—1926 lända till efterrättelse
beträffande tjänstemän vid lantbruksakademien: I stället för
vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet sägs skall i tillämpliga hänseenden
gälla bestämmelserna i 1 mom. av samma paragraf; dels besluta,
att därest den, som den 1 juli 1925 är ordinarie innehavare av befattningen
såsom lantbruksakademiens sekreterare, enligt dittills gällande
avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl
i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
vid ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava
i den befattning, han vid utgången av juni månad 1925 innehar, i förskott
uppburit för juli månad 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande; dels medgiva, att kostnaderna
för berörda övergångsanordning må bestridas av den i staten för
lantbruksakademien upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän; dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den
definitiva löneregleringen för befattningshavare vid statsdepartement m. fl.
verk lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande
befattningshavare vid lantbruksakademien; dels ock, vid bifall härtill,
med uteslutande ur riksstaten av det däri upptagna ordinarie anslaget
till lantbruksakademiens sekreterare, under benämning lantbruksakademien
uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 12,900 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 23—38.)
Till avlöning av lantbruksakademiens sekreterare är i riksstaten uppfört
ett ordinarie anslag å 5,600 kronor.
Den av 1913 års riksdag för befattningshavaren godkända staten har
följande utseende:
Lön
kronor
Tjänst- i
görings- penningar
kronor
Orts-
tilläg-g
kronor
Summa
kronor
Lantbruksakademiens sekre- terare, tillika ledamot och
sekreterare i styrelsen för
centralanstalten för försöks- väsendet på jordbruksom- rådet samt ordförande i
anstaltens nämnd............
5,000
2,500
600
8,100
Efter fem år kan lönen höjas
med 600 kronor. Tjänst- göringspenningarna bestri- das av lantbruksakademiens
medel.
Det må nämnas, att angivna ålderstillägg bestrides från det för huvudtiteln
gemensamma anslaget till ålderstillägg.
Utöver i staten upptagna löneförmåner utgår tillfällig löneförbättring
med 1,000 kronor, därav 700 kronor lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar,
samt dyrtidstillägg enligt de för oreglerade verk gällande
grunder. På grund av beslut av 1924 års riksdag åtnjuter befattnings
-
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
havaren därjämte provisoriskt lönetillägg med 900 kronor, därest han äger
intill tio sådana tjänstår, som berättiga till ålderstillägg, samt med 1,740
kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika tjänstår.
Befattningshavaren åtnjuter även rätt till pension enligt de i 1907 års
civila pensionslag stadgade grunder.
Föreskrifter om de för befattningen gällande avlöningsvillkoren äro
meddelade i kungörelse den 24 oktober 1913 (nr 269).
Rörande befattningshavarens arbetsuiipgifter äro föreskrifter intagna i
de för lantbruksakademien gällande stadgarna av den 31 december 1913
(nr 385), ändrade genom kungörelse den 9 november 1917 (nr 735) och
kungl. brev den 7 februari 1924.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser dels ny definitiv lönereglering
för lantbruksakademiens sekreterare, dels ock inrättande av en
ordinarie kamrerar- och notarietjänst vid samma akademi.
Förslaget om lönereglering för akademiens sekreterare, som grundar sig
på ett av 1902 års löneregleringskominitté den 14 december 1922 avgivet
utlåtande, går ut på, att lantbruksakademiens sekreterare skulle inordnas
i det av 1921 års riksdag antagna lönesystemet för statsdepartementen
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Förslaget
i fråga utgör således ett led i de arbeten, som sedan ett flertal år tillbaka
pågått, i syfte att överföra allt flera grenar av den civila förvaltningen
till det nya lönesystemet.
I avseende å befattningshavarens placering i löneskalan åsyftar Kungl.
Maj:ts förslag icke någon ändring i befattningshavarens löneställning.
Han har fördenskull enligt förslaget hänförts till lönegraden B 30, motsvarande
lönegraden B 20 i nuvarande löneplan, eller samma lönegrad,
till vilken avdelningsföreståndarna vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet hänförts enligt ett av högskolornas löneregleringskommitté
utarbetat förslag. Då emellertid med hänsyn till den ledareställning
i förhållande till centralanstalten, som lantbruksakademiens
sekreterare intager, en viss åtskillnad i lönehänseende nu råder mellan
lantbruksakademiens sekreterare och avdelningsföreståndarna vid centralanstalten,
i det att den förre utöver de avlöningsförmåner, som jämväl
tillkomma de senare, åtnjuter ett ortstillägg å 600 kronor, och denna löneskillnad
skulle i det närmaste försvinna, därest provisoriskt lönetillägg
för budgetåret 1925—1926 tillerkännes avdelningsföreståndarna vid centralanstalten
med samma belopp som under budgetåret 1924—1925 och akademiens
sekreterare samtidigt inordnas i nämnda lönegrad, har departementschefen
ansett akademiens sekreterare böra beredas ett särskilt arvode i
egenskap av ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten samt
ordförande i dess nämnd, vilket arvode föreslås till samma belopp som av
högskolornas löneregleringskommitté föreslaget chefsarvode vid skogsförsöksanstalten
eller 700 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Innan utskottet övergår till att redogöra för de avlöningsvillkor, som
ansetts böra stadgas för avlöningens åtnjutande, ävensom de grunder, efter
vilka kostnaderna för sekreterarens avlöning böra utskiftas mellan statsverket
och akademien, torde först få lämnas redogörelse för Kungl. Mai ds
förslag i vad detsamma avser inrättande av en kamrerar- och notariebefattning
vid anstalten.
Enligt de av Kungl. Majd den .‘51 december 1913 (nr 385) fastställda
stadgarna för lantbruksakademien utgöras akademiens tjänstemän av — förutom
sekreteraren — kamrerare, notarie, bibliotekarie samt trädgårdsdirektör.
Kamrerar- och notariebefattningarna kunna enligt stadgarna innehavas av
samma person, och så är ock för närvarande förhållandet. Avlöningen
uppgår till 1,000 kronor för kamreraren och 1,200 kronor för notarien, vartill
kommer dyrtidstillägg enligt de för befattningshavare vid oreglerade
verk gällande grunder. Samtliga dessa löneförmåner bestridas av akademiens
medel.
Innehavaren av kamrerar- och notariebefattningarna vid akademien ombesörjer
för närvarande tillika kamrerar- och notariegöromålen vid centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet och åtnjuter härför ett i
staten för denna anstalt för nämnda ändamål uppfört arvode å 3,000 kronor.
Härå har ej utgått tillfällig löneförbättring men väl dyrtidstillägg enligt
grunderna för oreglerade verk, vilket bestrides från huvudtitelns allmänna
dyrtidstilläggsanslag.
I fråga om inrättandet av en kamrerar- och notariebefattning vid akademien
anför departementschefen:
»Det lär ej kunna förnekas, att det kameralt-administrativa arbete, som
åvilar landtbruksakademiens notarie och kamrerare ävensom innehavaren av
motsvarande befattning vid centralanstalten, är såväl krävande som ansvarsfullt.
De statsmedel, som årligen passera nämnda institutioners
kassor, uppgå till avsevärda belopp, vartill komma de enskilda medel, i
form av donationsfonder in. m., varöver ifrågavarande institutioner förfoga.
Med hänsyn till önskvärdheten att konsolidera den kamerala administrationen
synes det mig både klokt och lämpligt, att en sammanslagning
sker av de arvodesbelopp, vilka för ifrågavarande tre befattningars avlönande
nu utgå, och att sålunda möjlighet beredes att vid akademien i ordinarie
ställning fästa en person, som kan ägna hela sin arbetskraft åt de
uppgifter, som här föreligga. Visserligen kan invändas, att en dylik förening
av de skilda arvodesbeloppen kan äga rum även utan att en ny befattning
upprättas, och sant är, att en dylik anordning redan kommit till
genomförande, i det fr. o. in. den 1 juli 1924 innehavaren av notariebefattningen
vid akademien även övertagit kamrerarskapet därstädes ävensom
uppdraget som redogörare vid centralanstalten. Emellertid synes mig, att
en dylik mera tillfällig förening av dessa tjänster ej innebär den garanti
för stadga i det kamerala administrationsarbetet, som staten med sitt ej
oväsentliga bidrag för ändamålet synes kunna kräva, och då den ytterligare
uppoffring, som ställes på statsverket, därest en ordinarie befattning skulle
upprättas, inskränker sig till ett förhållandevis obetydligt belopp, torde be
-
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
tänkligheter ur statsfinansiell synpunkt knappast behöva möta mot den
föreslagna anordningen.
Jag vill också påpeka, att jämväl på andra håll behov av en förstärkning
av den kamerala administrationen gjort sig kännbar — en naturlig
följd av den reformering av det statliga räkenskapsväsendet, som sedan ett
flertal år tillbaka pågått. Statsmakterna hava också funnit skäl att tillgodose
detta behov, såsom t. ex. skett vid karolinska institutet genom inrättande
1921 av en ordinarie kamrerarbefattning därstädes.»
I anslutning till att lönereglering enligt 1921 år§ avlöningsreglemente
skulle genomföras för lantbruksakademiens sekreterare, har departementschefen
utgått ifrån, att även akademiens kamrerare och notarie bör inordnas
i det nya lönesystemet, och har departementschefen ansett befattningshavaren
i fråga böra hänföras till lönegraden B 22 i den nya löneskalan,
motsvarande lönegraden B 14 i nuvarande löneplan. De arbetsuppgifter,
som komma att åvila befattningshavaren i fråga, äro nämligen,
framhåller departementschefen, av natur att vara hänförliga delvis
till en första och delvis till en andra gradens tjänst, och det torde da
få anses rimligt, att befattningen placeras i en lönegrad emellan dessa
båda befattningstyper. Löneförmånerna i nämnda lönegrad uppgå till
6,816 kronor såsom begynnelseavlöning och 8,124 kronor såsom slutavlöning.
Härtill kommer dyrtidstillägg enligt grunderna för nyreglerade
verk.
Beträffande härefter frågan om fördelningen av kostnaderna för befattningshavarnas
avlöning mellan statsverket och akademien, så innebär
Kungl. Maj:ts förslag, vad först angår sekreteraren, att lantbruksakademiens
bidrag till sekreterarens avlöning höjes från nuvarande 2,500
kronor till 3,500 kronor samt att statsverket skulle tillskjuta återstående
belopp, varigenom statsverkets kostnad — oberäknat dyrtidstillägg —
skulle uppgå till 7,000 kronor till begynnelseavlöningen och 8,440 kronor
till slutavlöningen. Då statsverkets kostnad under samma förutsättning
för närvarande utgör 6,600 resp. 7,200 kronor, skulle således den på statsverket
belöpande kostnadsökningen uppgå till 400 resp. 1,240 kronor.
Att märka är emellertid, att dyrtidstillägget vid ny reglerade befattningar
utgår efter ett procenttal, som är 18 enheter lägre än procenttalet för
dyrtidstillägget vid nyreglerade befattningar. Till följd härav skulle i
själva verket staten komma att i stället, för begynnelseavlöningens del,
få förmånen av en kostnadsminskning med omkring 700 kronor, medan
kostnadsökningen, i vad angår slutavlöningen, begränsas till omkring 140
kronor, vartill kommer det särskilda arvodet å 700 kronor på centralanstaltens
stat.
Vidkommande därnäst kamreraren och notarien innebär förslaget i
denna del, att akademiens bidrag bestämmes till 3,000 kronor och att återstoden
av avlöningen faller på statsverket.
I förslaget förutsattes vidare att, statsverket svarar för avlöningen till
de båda befattningshavarna i dess helhet samt att akademiens bidrag in
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 17
flyter till statskassan och tillgodoföres vederbörande anslag såsom särskilda
uppbördsmedel.
I frågan om befattningshavarnas ställning till dyrtidstillägget har departementschefen
anfört följande:
»Enligt 5 § i nu gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst den 15 juni 1923 (nr 265)
gäller, att dyrtidstillägg, med vissa undantag, beräknas endast å de avlöningsförmåner,
som utgå av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av
statsmedel och dels av andra medel, beräknas dyrtidstillägg endast å den
del därav, som utgår av statsmedel; dock att dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
— däribland lantbruksakademiens sekreterare — beräknas å
hela det belopp, vartill hans avlöningsförmåner författningsenligt uppgå
utan avseende därå, att till bestridande av nämnda institutions utgifter användas
jämväl andra medel än statsmedel. De särskilda föreskrifter, som
sålunda meddelats rörande beräkning av sekreterarens dyrtidstillägg, hava
närmast avseende på tjänstgöringspenningarna, vilka enligt en vid gällande
stat fogad anmärkning bestridas av .lantbruksakademiens medel. Då jag nu
föreslår, att statsverket framdeles skall svara för hela avlöningen till sekreraren
ävensom till kamreraren och notarien, följer därav utan vidare, att
dyrtidstillägg skall utgå på ifrågavarande löneförmåner i deras helhet. Den
i dyrtidstilläggsförfattningen intagna föreskriften om beräkning av sekreterarens
dyrtidstillägg kommer sålunda att sakna betydelse och torde, därest
framdeles i annat sammanhang ändring sker i författningen, kunna bortfalla.
»
Vad vidare angår de särskilda avlöning svillkor, som ansetts böra stadgas,
så har i fråga om förflyttningsskyldighet för de båda befattningshavarna
till annan befattning föreslagits, att i sådant avseende
skall tillämpas — icke såsom eljest skulle varit fallet — föreskrifterna
i avlöningsreglementets 13 § 3 mom. utan stadgandena i 1 mom. av samma
paragraf, d. v. s. de föreskrifter om förflyttningsskyldigket, som stadgats
för tjänsteman vid statsdepartement eller centralt ämbetsverk.
Avlöningsanslaget har i enlighet med hittills följda grunder för dess
bestämmande beräknats till (11,460 + 7,668 =) 19,128 kronor eller i runt
tal 19,100 kronor, varifrån dock avgår akademiens bidrag eller tillhopa
6,500 kronor, vadan anslaget skulle i riksstaten uppföras med 12,600 kronor.
Anslaget har upptagits som förslagsanslag. För vikariatsersättningar har
ansetts böra i staten uppföras ett belopp, likaledes av förslagsanslags natur,
med 300 kronor. Staten för lantbruksakademien har enligt förslaget
följande utseende:
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... kr. 19,100
Anm. Till lantbruksakademiens sekreterare, tillika ledamot och
sekreterare i styrelsen för centralanstalten lör försöksväsendet
på jordbruksområdet samt ordförande i anstaltens nämnd, utgår
arvode med belopp, som finnes angivet i anstaltens stat.
Härifrån avgår, att bestridas av lantbruksakademiens
medel, ................................................................ kr. 6,500 fcr. 12,600
Förslagsanslag kr. 12,600
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................ » 300
Förslagsanslag kr. 12,900.
I fråga om övergång till det nya lönesystemet har slutligen föreslagits
hittills tillämpade övergångsbestämmelser.
Förevarande förslag anknyter sig, såsom av statsrådsprotokollet framgår,
till en av lantbruksakademien gjord utfästelse att på sätt ovan nämnts
höja sitt bidrag för avlönande av här ifrågavarande två befattningshavare
med tillhopa 1,800 kronor eller till 6,500 kronor. Beträffande sekreteraren
skulle, framhåller departementschefen, staten härigenom, för begynnelseavlöningens
del, få förmånen av en kostnadsminskning av omkring 700
kronor medan kostnadsökningen i vad angår slutavlöningen begränsades
till 140 kronor, vartill komme det särskilda arvodet, å 700 kronor, på
centralanstaltens stat. Vid angivet förhållande vill utskottet, som visserligen
icke förbiser, att förslaget i vad rör lantbruksakademiens sekreterare
kan vara ägnat att väcka en viss tveksamhet ur löneregleringsteknisk
synpunkt, tillstyrka vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit.
Under åberopande av det anförda och med förmälan tillika att utskottet
under punkt 172 här nedan tillstyrker provisoriskt lönetillägg åt avdelningsföreståndarna
vid centralanstalten för budgetåret 1925—1926 med
samma belopp som under budgetåret 1924—1925 hemställer utskottet
att riksdagen må
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, skall från och
med budgetåret 1925—1926 äga tillämpning å befattningshavare
vid lantbruksakademien;
b) bestämma antalet ordinarie befattningar hos lantbruksakademien
på följande sätt:
Befattning
1 sekreterare .................
1 kamrerare och notarie
Lönegrad
. B 30
B 22;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
19
c) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förslag till stat för lantbruksakademien
;
d) godkänna följande särskilda bestämmelse att från
och med budgetåret 1925—1926 lända till efterrättelse
beträffande tjänstemän vid lantbruksakademien:
I stället för vad i 13 § 3 mom. i avlöningsreglementet
sägs skall i tillämpliga hänseenden gälla bestämmelserna
i 1 mom. av samma paragraf;
e) besluta, att därest den, som den 1 juli 1925 är
ordinarie innehavare av befattningen såsom lantbruksakademiens
sekreterare, enligt dittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring
— i förskott, vid ingången av juli månad 1925 till
honom skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp,
motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1925 innehar,
i förskott uppburit för juli månad 1925, om de
dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i staten för lantbruksakademien
upptagna anslagsposten för avlöningar till
ordinarie tjänstemän;
g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende
å den definitiva löneregleringen för befattningshavare
vid statsdepartement m. fl. verk lämnade medgivanden
må i tillämpliga delar gälla även beträffande befattningshavare
vid lantbruksakademien;
h) vid bifall härtill, med uteslutande ur riksstaten
av det däri upptagna ordinarie anslaget till lantbruksakademiens
sekreterare, under benämning lantbruksakademien
uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 12,900 kronor.
10:o) Under punkt 10 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt förslag
till stat för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926, ävensom förklara, att de
villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för anstalten för ordinarie befattningar upptagna avlöningar, skola
vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten; dels ock,
vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till centralanstalten för försöks
-
Centralanst
alten för för*
söksväsendet
på jordbruksområdet.
(ordinarie
anslag.)
[10.]
Utskottet.
20 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
väsendet på jordbruksområdet, nu 251,300 kronor, med 2,100 kronor till
253,400 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 39—44.)
Jämlikt beslut av 1924 års riksdag uppgår ordinarie anslaget till centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet till 251,300 kronor.
Utöver anslaget stå till anstaltens förfogande beräknade inkomster till
belopp av 15,800 kronor, därav från jordbruket 5,000 kronor, från ladugården
6,000 kronor och hyresinkomst 4,800 kronor. Sammanlagt disponeras
således till täckande av anstaltens utgifter ett belopp av (251,300 +
15,800 =) 267,100 kronor. Den för anstalten gällande avlöningsstaten
slutar på ett belopp av 121,100 kronor, varifrån dock vid anslagsberäkningen
avdragits ett belopp av 10,700 kronor motsvarande avdrag för
bostäder, som upplåtits till tjänstemän vid anstalten. Omkostnadsstaten
uppgår sammanlagt till 156,700 kronor.
I anstaltens stat äro uppförda åtta arvoden till avlöning av assistenter.
Arvodesbeloppen uppgå till för en var 4,400 kronor, vartill kommer en
arvodesförhöjning med 400 kronor efter 5 år. Vid anstaltens avdelning
för husdjursskötsel och mejerihantering äro anställda två assistenter, vilka
dock båda tjänstgöra å underavdelningen för husdjursskötsel. Vid mejeriavdelningen,
där tidigare två extra assistenter funnits, tjänstgör för närvarande
blott en extra assistent. I
I anslutning till det av utskottet under nästföregående punkt tillstyrkta
förslaget har i det nu föreliggande förslaget till stat för centralanstalten
upptagits ett arvode med 700 kronor till lantbruksakademiens sekreterare
i egenskap av ledamot och sekreterare i styrelsen för centralanstalten
samt ordförande i dess nämnd, samt å andra sidan uteslutits det i samma
stat nu uppförda anslaget å 3,000 kronor för bestridande av kamreraroch
notariegöromål. Vidare innefattar förslaget en ökning av den i anstaltens
omkostnadsstat ingående anslagsposten till avdelningen för mejerihantering
med 4,400 kronor för beredande av medel till ytterligare en
assistent vid nämnda avdelning, i anledning varav omkostnadsstaten företer
en ökning från 140,900 kronor till 145,300 kronor.
Beträffande anslagsökningen för ytterligare ett assistentarvode har utskottet
funnit sig icke böra motsätta sig framställningen i denna del, då
utskottet blivit övertygat om att här föreligger ett behov, vilket icke
torde låta sig avvisas.
I anslutning till de sålunda förordade ändringarna och i överensstämmelse
med departementschefens förslag skulle staten för anstalten erhålla
följande utseende:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
21
Tjänst-
Lön
görings
Orts-
Summa
pen-
tillägg
ningar
Arvode till lantbruksakademiens se-
kretcrare i egenskap av ledamot och
sekreterare i styrelsen för central-
anstalten samt ordförande i dess
nämnd .................................
—
—
—
700
1 avdelningsföreståndare ...............
5,000
2,500
—
7,500
(Efter 5 år kan lönen höjas
5 » ...............
25,000
12,500
—
37,500
| med 600 kronor.
1 överassistent..............................
3,600
1,800
400
5,800
Efter 5 år kan lönen höjas
1 » ..............................
3,600
1,800
400
5,800
med 500 kronor och efter
1 laborator .................................
3,600
2,000
—
5,600
10 år med ytterligare 500
2 laboratorer .............................
7,200
4,000
—
11,200
kronor.
_
_
__
4,400
\
(Efter 5 år kan arvodet
7 assistenter, arvoden ..................
—
—
—
30,800
( höjas med 400 kronor.
Efter 3 år kan lönen höjas
1 vaktmästare...............................
1,100
650
150
1,900
med 100 kronor, efter 6
år med ytterligare 100
4 » ..............................
4,400
2,600
600
7,600
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor.
säger avlöning
—
—
—
118,800
Till centralanstaltens övriga utgifter
—
—
—
145,300
summa kronor
—
—
264,100
Anm.: 1. Så länge avdelningsföreståndare eller överassistent åtnjuter bostad in natura,
skola för avdelningsföreståndare å lönen avdragas 1,200 kronor om året samt för överassistent
ortstillägg ej utgå ävensom å lönen avdragas 600 kronor årligen.
2. Därest vaktmästare åtnjuter bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse,
skola av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor samt för lyse 25 kronor för år.
I de fall, då dylik befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme men
icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att
den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kung], Maj:t att efter
omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum.
Från statens slutsumma 264,100 kronor bör avgå bostadsavdrag med
10,700 kronor, varefter att täckas av anstaltens ordinäre anslag återstå
253,400 kronor. Då anslaget för budgetåret 1924—1925 uppgår till 251,300
kronor, utgör den erforderliga anslagsökningen 2,100 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagt förslag till stat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926, ävensom
förklara, att de villkor och bestämmelser, som
nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten för
anstalten för ordinarie befattningar upptagna avlö
-
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Internationella
lantbruksinstitutet
i Rom.
(extra anslag.)
in.]
Utskottet.
Internationella
frysinstitutet
i
Paris.
(extra anslag.)
[12.]
ningar, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna
å den nya staten;
b) vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till
centralanstalten för försöks väsendet på jordbruksområdet,
nu 251,300 kronor, med 2,100 kronor till 253,400 kronor.
ll:o) Under punkt 11 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor.
För bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella
lantbruksinstitutet i Rom hava av riksdagen anvisade medel stått till
Kungl. Maj:ts förfogande från och med 1907. Medelsbehovet beräknades
för budgetåret 1923—1924 till 12,000 kronor och för innevarande budgetår
till 11,000 kronor. På grund av förefintlig behållning å tidigare beviljade
anslag ansågs emellertid för förstnämnda budgetår ett anslag å 10,800
kronor tillräckligt och behövde för det nu löpande budgetåret något nytt
anslag icke anvisas.
Anslagsäskandet avser att bereda medel dels med, såsom hittills, 9,000
kronor till Sveriges andel i kostnaderna för upprätthållande av lantbruksinstitutets
verksamhet under 1926, vilken andel utbetalas genom utrikesdepartementet
för kalenderår i början av året, dels med 1,000 kronor för
ett ombuds eventuella deltagande i institutets under 1926 sammanträdande
generalförsamling och dels med 2,000 kronor till bestridande av lantbruksakademiens
kostnader för upprätthållande av Sveriges direkta förbindelser
med institutet.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran. Utskottet
hemställer därför,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
12:o) Under punkt 12 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella frysinstitutet
i Paris anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
2,000 kronor.
För Sverige har lämnats bidrag för tiden 1911—1919 till internationella
föreningens för frysindustrier verksamhet och, sedan föreningen ombildats
till internationella frysinstitutet i Paris, för tiden därefter till samma
institut. Från och med 1921 har riksdagen för nämnda ändamål anvisat
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
23
särskilda reservationsanslag, utgående för 1922 med 5,000 kronor, för första
halvåret 1923 med 3,600 kronor, för budgetåret 1923—1924 med 2,800 kronor
samt för budgetåret 1924—1925 med 2,000 kronor.
Då kostnaderna för budgetåret 1925—1926 för Sveriges medlemsskap i
ifrågavarande institut — däribland årsbidraget för 1926 — delvis kunna
täckas av å anslaget förefintlig reservation, kan enligt statsrådsprotokollet
anslagsanvisningen liksom för innevarande budgetår begränsas till 2,000
kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till bestridande av kostnaden för
Sveriges deltagande i internationella frysinstitutet i Paris
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett exti’a reservationsanslag
av 2,000 kronor.
Undervisningsanstalter för jordbruk och lånt
mann
anäringar.
13:o) Under punkt 13 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse
behov vid lantbruksinstitutet vid Ultima anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 23,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 46—49.)
I det ordinarie anslaget till lantbruksinstitutet vid Ultuna ingår i den
1917 fastställda staten en anslagspost till institutets övriga utgifter, det vill
säga utom avlöningar, vilken jämlikt beslut vid 1919 års riksdag är upptagen
till 34,600 kronor. Från denna anslagspost gäldas utgifter för bränsle
och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning, kost åt frielever, förbrukningsartiklar
m. m., dagsverken och körslor, foder åt hästar, bibliotek, exkursioner
och diverse utgifter.
Då de till dessa utgifter avsedda medel visat sig otillräckliga, har riksdagen
till täckande av uppkomna brister å förenämnda anslagspost och
bestridande av ökade kostnader för därmed avsedda olika ändamål under de
senaste åren anvisat anslag såväl å extra stat som ock å tilläggsstat. Till diverse
behov vid institutet för budgetåret 1923—1924 anvisades ett extra anslag
av 24,000 kronor.
I punkt 10 i nionde huvudtiteln av 1924 års statsverksproposition föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret 1924—1925 för ändamålet
anvisa ett till 12,000 kronor begränsat anslag. I en inom riksdagen väckt
motion 1:24 hemställdes, att anslaget i fråga måtte bestämmas till 24,000
Utskottet.
Diverse behov
vid lantbruksinstitutet
vid
Ultuna.
(extra anslag.)
[13.]
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Byggnadsarbete
vid
lantbruksinstitutet
vid
Ulluna.
(extra anslag.)
[14.]
kronor. I sitt över motionen avgivna utlåtande nr 1 punkt 10 uttalade
jordbruksutskottet, att utskottet vore ense med motionären därom att den
av Kungl. Maj:t föreslagna nedsättningen kunde komma att medföra vissa
svårigheter beträffande verksamheten vid institutet men erinrade samtidigt,
att beskärningen ansetts nödvändig av sparsamhetsskäl. I enlighet med utskottets
hemställan anvisade riksdagen för budgetåret 1924—1925 ett anslag
av 12,000 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas har departementschefen
ansett institutets utgifter, vilka — lärarlöner oberäknade — i den av
Kungl. Maj:t för innevarande budgetår fastställda staten upptagas till sammanlagt
46,600 kronor, böra för instundande budgetår beräknas till 51,650
kronor. Då till täckande av medelsbehovet står av ordinarie anslaget till
institutet till förfogande 34,600 kronor, skulle extra anslag för diverse utgifter
erfordras till belopp av 17,050 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser emellertid därjämte anvisande
av medel för förnyande av plåttaket å institutets elevbyggnad, i
vilket avseende enligt departementschefens uttalande föreligger ett behov,
som icke kan utan allvarlig olägenhet åsidosättas. För detta ändamålet beräknas
6,000 kronor. Det erforderliga extra anslaget uppgår sålunda till
sammanlagt (17,050 6,000 =) 23,050 kronor, vilket belopp avrundats till
23,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den gjorda anslagsberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 23,000 kronor.
14:o) Under punkt 14 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till byggnadsarbete
vid lantbruksinstitutet vid Ultuna anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 29,675 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 49—53.)
Sedan för nybyggnad för den till Ultuna förlagda lantbruksskolans lärlingar
anvisats tillhopa 200,000 kronor å extra stat för åren 1920 och
1921, anhöll institutets styrelse i skrivelse den 25 augusti 1920, att anslag
måtte anvisas dels med 66.800 kronor till ombyggnad av den gamla
lärlingsbyggnaden till lokaler för mathållningen vid institutet, dels ock
med 37,200 kronor till inredning i rektorsbyggnadens botten- och suterrängvåningar
av de nuvarande restaurationslokalerna till bibliotek och ekonomilokaler
eller tillsammans 104,000 kronor. Styrelsen bifogade ritningar till
dessa arbeten, upprättade av byggnadsingenjören V. Holmgren. I sedermera
avlåten skrivelse hemställde institutets styrelse, att omförmälda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
25
anslag måtte på grund av stegring av priserna på byggnadsområdet höjas
med 25 procent eller till 130,000 kronor.
Sedan lantbruksstyrelsen och byggnadsstyrelsen i ärendet avgivit utlåtanden,
föreslog Kungl. Maj:t under punkten 17 i 1921 års statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, riksdagen anvisa för omförmälda omändringsarbeten
å extra stat för 1922 ett reservationsanslag av 136,000 kronor.
I en den 11 februari 1921 avlåten proposition, nr 73, föreslog Kungl.
Maj:t därefter riksdagen att såsom ytterligare anslag till uppförande av
den nya lärlingsbyggnaden å extra stat för 1922 anvisa ett reservationsanslag
av 140,000 kronor.
I sitt över berörda framställningar avgivna utlåtande nr 51 tillstyrkte
jordbruksutskottet i punkt 1, efter införskaffande av nytt kostnadsförslag,
såsom ytterligare anslag för uppförande av en lärlingsbyggnad vid Ultuna
ett till 100,000 kronor nedsatt anslag. I punkt 2 av samma utlåtande
tillstyrkte utskottet ett till 104,000 kronor nedsatt anslag för ombyggnad
av den nuvarande lärlingsbyggnaden samt ändringar i rektorsbostaden, av
vilket anslag 66,800 kronor skulle anvisas å extra stat för 1922.
I en vid utlåtandet fogad reservation yrkades emellertid avslag å såväl
Kungl. Maj:ts som jordbruksutskottets berörda båda framställningar. Såsom
skäl härför åberopades, att under rådande förhållanden anslag borde beviljas
till allenast oundgängliga behov. Sådant förelåge icke här, även
om det vore önskvärt, att begärda nybyggnads- och omändringsarbeten
kunde utföras. Den nedsättning av anslagsäskandena, som ansetts kunna
göras, gåve vid handen, att om frågan Unge vila ännu något år, stor utsikt
funnes för att ny lärlingsbyggnad kunde uppföras för det ursprungligen
beräknade priset. Vid gemensam votering segrade de i reservationen framställda
yrkandena.
I skrivelse den 25 augusti 1921 gjorde institutsstyrelsen ny framställning
samt anhöll därvid, jämte det styrelsen begärde ett tilläggsanslag av
74,000 kronor för uppförande av den nya lärlingsbyggnaden, att till omändringsarbetena
måtte göras tillgängligt ett belopp av 130,000 kronor.
Kungl. Maj:t fann emellertid framställningen i vad den avsåg lärlingsbyggnaden
icke föranleda någon åtgärd samt att med omändringsarbetena
borde anstå tills vidare.
I skrivelse den 17 augusti 1922 gjorde styrelsen för institutet ånyo framställning
om medelsanvisning till samma omändringsarbeten. I anledning
härav beviljade 1923 års riksdag efter framställning av Kungl. Maj:t för
budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av 49,400 kronor för den gamla
lärlingsbyggnadens inredning till restauranglokaler. Med omändring av
de gamla restauranglokalerna i rektorsbyggnaden ansågs däremot böra
anstå (se IX H. T. 1923 sid. 17).
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Diverse behov
vid lantbruks■
och
mejeriinstitutet
vid
Alnarp.
(extra anslag.)
[15.]
Förevarande framställning avser beredande av anslag för utförande av
de ovanberörda omändringsarbetena i institutets rektorsbyggnad. Departementschefen
har härom yttrat följande.
»Av vad i ärendet anförts, synes mig till fullo styrkt, att ett ofrånkomligt
behov föreligger av förbättrade biblioteks- och ekonomilokaler vid Ultuna
lantbruksinstitut. Vid sådant förhållande och då genom restaurationens
numera verkställda förflyttning från rektorsbyggnadens botten- och suterrängvåningar
sistnämnda lokaler kunna tagas i anspråk för ändamålet, anser jag
utförandet av de härför erforderliga omändringsarbetena icke längre böra
undanskjutas.»
Utskottet har vid besök på platsen övertygat sig om att ett bestämt behov
föreligger av förbättrade lokaler i angivet avseende. Då därtill de föreslagna
anordningarna synts utskottet ändamålsenliga och praktiska, anser utskottet,
att anslag för ändamålet nu bör anvisas. Mot det beräknade beloppet har
utskottet icke funnit skäl till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till byggnadsarbete vid lantbruksinstitutet
vid Ultuna anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 29,675 kronor.
15:o) Under punkt 15 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till diverse
behov vid lantbruks- och mejerinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 9,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 54—57.)
I det ordinarie anslaget till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
ingår en anslagspost »till institutets övriga utgifter» å 43,700 kronor,
avsedd för utgifter till bränsle och lyse, byggnadsunderhåll, renhållning,
kost åt frielever, förbrukningsartiklar, dagsverken och körslor, foder åt hästar,
bibliotek, exkursioner m. m. och diverse utgifter. Som denna anslagspost
befunnits otillräcklig, har riksdagen årligen från och med 1918 anvisat
förstärkningsanslag. För budgetåret 1923—1924 anvisades sålunda
för diverse behov vid nämnda institut, ett extra anslag av 17,450 kronor.
Under punkt 11 i nionde huvudtiteln av 1924 års statsverksproposition
föreslog Kungl. Maj:t anvisande för budgetåret 1924—1925 av ett till 6,000
kronor nedsatt anslag. I sitt häröver avgivna utlåtande, nr 1 punkt 11,
hänvisade jordbruksutskottet till sitt under punkt 10 av samma utlåtande
beträffande motsvarande anslag till Ultuna lantbruksinstitut gjorda uttalande
(se ovan punkt 13) och hemställde om anvisande av det av Kungl.
Maj:t äskade anslaget. Riksdagen fattade sitt beslut i överensstämmelse
härmed.
Departementschefen har ansett institutets utgifter, vilka — lärarlöner
oberäknade — i den av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår fastställda
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
27
staten upptagas till 61,920 kronor, böra för instundande budgetår beräknas
till 64,920 kronor. Då till täckande av medelsbehovet stå av ordinarie
anslaget till institutet till förfogande 43,700 kronor samt såsom inkomster
utöver statsbidrag beräknas inflyta 12,220 kronor, skulle extra anslag erfordras
till belopp av 64,920 — (43,700 + 12,220=) 55,920 = 9,000 kronor.
Utskottet, som icke finner ardedning till erinran mot anslagberäkningen,
hemställer,
att riksdagen må till diverse behov vid lantbruksocli
mejeriinstitutet vid Alnarp anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 9,000 kronor.
16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för budgetåret 1924—1925
till uppehållande av verksamheten vid Fredrika-BremerFörbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa anvisa
för budgetåret 1925—1926
a) till avlöningar ett extra anslag av 17,500 kronor,
b) till ålderstillägg åt lärarinnepersonalen ett extra
förslagsanslag av 2,400 kronor.
17:o) Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande
av ökat understöd åt lantmannaskolor för läsåret 1924—1925 anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg
samt särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis
svarande belopp.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom lantbruksstyrelsen erinrat, har föregående års riksdag beviljat
anslag att uppföras i riksstaten för innevarande budgetår för beredande
av ökat understöd med 10 procent åt folkhögskolor för arbetsåret 1924—
1925.
Vid sådant förhållande synes det vara ofrånkomligt att bereda medel
för dylikt tilläggsanslag jämväl till lantmannaskolorna för samma läsår.
Ökat understöd bör emellertid, i överensstämmelse med vad tidigare gällt
för dylikt understöd till lantmannaskolor, utgå först efter en på företedd
redogörelse över skolans inkomster och utgifter grundad noggrann prövning
av hehovet av ökat understöd och med belopp, som högst må uppgå
till, såsom för läsåret 1923—1924, 10 procent av skolan eljest enligt gällande
bestämmelser tillkommande understöd av statsmedel, anslag till
Utskottet.
Lanthushållningateminariet
å Rimforsa.
(extra anslag.)
[16.1
Ökat understöd
åt lantmannaskolor.
(extra anslag.)
[17.]
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Understöd åt
lanthushållsskolor.
(ordinarie
anslag.)
[18.]
Utskottet.
Ökat understöd
åt lanthushållsskolor.
(extra anslag.)
[19.]
ålderstillägg eller särskilt dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat.
Liksom tidigare bör ökat understöd utgå oberoende av, huruvida inom
orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.»
Under erinran att det ordinarie anslaget till understöd åt
skolor upptagits med oförändrat belopp, 350,000 kronor, hemställer utskottet
i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt
lantmannaskolor för läsåret 1924—1925 anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 35,000
kronor, att utgå med högst 10 procent av skolan eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd av
statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt dyrtidstillägg
till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende
av huruvida inom orten tillskjutes däremot helt
eller delvis svarande belopp.
18:o) Under punkt 18 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lanthushållsskolor, nu 170,000
kronor, med 30,000 kronor till 200,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 60.)
Mot den av ökad medelsåtgång motiverade höjningen av anslaget har
utskottet intet att erinra och hemställer därför,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt lanthushållsskolor, nu 170,000 kronor, med
30,000 kronor till 200,000 kronor.
19:o) Under punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande
av ökat understöd åt lanthushållsskolor för läsåret 1924—1925 anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor,
att utgå med högst 10 procent av skolan eljest enligt gällande bestämmelser
tillkommande understöd av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt oberoende av huruvida
inom orten tillskjutes däremot helt eller delvis svarande belopp.
(Statsrådsprotokollet sid. 60—62.)
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ämnet anfört, att av
skäl, som beträffande lantmannaskolorna anförts, medel torde böra göras
tillgängliga för beredande av ökat understöd under läsåret 1924—1925 åt
jämväl lanthushållsskolorna. Beträffande prövningen av behovet av ökat
understöd samt dettas begränsning borde gälla detsamma, som anförts i
fråga om lantmannaskolorna.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
29
Då utskottet icke finner anledning till erinran mot den gjorda anslagsberäkningen
hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av ökat understöd åt
lanthushållsskolor för läsåret 1924—1925 anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor, att utgå med högst 10 procent av skolan eljest
enligt gällande bestämmelser tillkommande understöd
av statsmedel, anslag till ålderstillägg samt särskilt
dyrtidstillägg till lärarpersonalen icke inräknat, samt
oberoende av huruvida inom orten tillskjutcs däremot
helt eller delvis svarande belopp.
20:o) Under punkt 20 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid
lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor, nu 60,000 kronor,
med 20,000 kronor till 80,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 62.)
Av utredningen i ärendet framgår, att ålderstillägg till ifrågavarande
lärarpersonal för 1924 utgått till lärarpersonalen vid lantmannaskolor med
48,500 kronor, till lärarpersonalen vid lanthushållsskolor med 12,000 kronor
och till lärarpersonalen vid lantbruksskolor med 10,000 kronor eller
sammanlagt med 70,500 kronor samt att under 1925 ålderstillägg torde
komma att tillerkännas ett avsevärt antal därtill berättigade lärare vid
ifrågavarande skolor, i följd varav anslaget borde höjas till 80,000 kronor.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor och lantbruksskolor, nu 60,000
kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.
21:o) Under punkt 21 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
besluta, att de för budgetåret 1924—1925 gällande allmänna grunder för
dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor och lanthushållsskolor samt
lantbruksskolor skola gälla jämväl för budgetåret 1925—1926; dels medgiva,
att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som för tilllämpning
av förberörda allmänna grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg
må befinnas erforderliga; dels medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid
Fredrika-Bremer-Förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa må
från och med den 1 juli 1925 och tillsvidare under budgetåret 1925—1926
Utskottet.
Ålder »tillägg
åt föreståndare
och lärare
vid lantmannaskolor,
lanthushållsskolor
och
lantbruksskolor.
(ordinarie
anslag.)
[20.1
Utskotlet.
Dyrtidstillägg
åt föreståndare
och
lärare vid
lantmannaskolor,
lanthushållsskolor
och lantbruksskolor.
(extra anslag.)
[21.]
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna
grunder, som för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande
personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare föreskrifter, som
Kungl. Maj:t kan för tillämpning av sagda grunder finna erforderliga;
dels ock för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra förslagsanslag av 150,000 kronor.
Från och med 1920 har riksdagen anvisat anslag till dyrtidstillägg åt
lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbrukskolor. Från
sålunda anvisade anslag har från och med 1921 med riksdagens medgivande
utgått dyrtidstillägg till lärarinnepersonalen vid Fredrika-BremerFörhundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa. Anslaget är för budgetåret
1924—1925 upptaget till 165,000 kronor såsom extra förslagsanslag.
Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag redan på statsutskottets
förslag beslutat, att de för budgetåret 1924—1925 gällande allmänna grunder
för dyrtidstillägg åt, bland andra, lärare vid folkhögskolor skola gälla
jämväl för budgetåret 1925—1926. Motsvarande grunder böra enligt utskottets
mening i tillämpliga delar gälla beträffande dyrtidstillägg åt
lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och lantbruksskolor. I anslutning
härtill och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) besluta, att de för budgetåret 1924—1925 gällande
allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor
och lanthushållsskolor samt lantbruksskolor
skola gälla jämväl för budgetåret 1925—1926;
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av förberörda allmänna
grunder för ifrågavarande dyrtidstillägg må befinnas
erforderliga;
c) medgiva, att åt lärarinnepersonalen vid FredrikaBremer-Fprbundets
lanthushållningsseminarium å Rimforsa
må från och med den 1 juli 1925 och tillsvidare
under budgetåret 1925—1926 utgå dyrtidstillägg i huvudsaklig
överensstämmelse med de allmänna grunder, som
för samma tid komma att gälla beträffande motsvarande
personal vid lanthushållsskola, och jämlikt de närmare
föreskrifter, som Kungl. Maj:t kan för tillämpning av
sagda grunder finna erforderliga;
d) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 7.
31
22:o) Enligt anmälan i punkt 22 bär, på grund av beräknad reservation
å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budgetåret
1925—1926 till utbildningskurser för kontrollassistenter icke ansetts erforderlig,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
23:o) Under punkt 23 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande
av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 65—66.)
Riksdagen har under flera år anvisat anslag till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare. För ett vart av åren
1920—1922 utgick anslaget, som har natur av reservationsanslag, med
36,000 kronor. För tiden därefter har på grund av tillgänglig reservation
nytt anslag för ändamålet icke erfordrats.
Av utredningen i ärendet framgår, att medelsbehovet för ändamålet för
1924 beräknats till 23,200 kronor samt att på grund av beräknad reservation
å anslaget för 1925 behöver anvisas allenast 8,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning,
hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän och svinskötare anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
8,000 kronor.
24:o) Under punkt 24 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande
av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland
och Dalarna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 66 och 67.)
Till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna har riksdagen anvisat å extra stat för vart och ett
av åren 1918—1922 ett reservationsanslag av 7,000 kronor. För tiden därefter
har på grund av förefintlig reservation å tidigare anslag nytt anslag
för ändamålet icke behövt anvisas.
Departementschefen har beräknat medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
till 5,000 kronor samt framhållit, att någon reservation å anslaget
till den 1 juli 1925 icke torde vara att förvänta.
Utbildningskurser
för
kontrollasi>i8tenler.
[22. |
Utbildningskurser
för
ladugårdsförmän
och
svinskötare.
(extra anslag.)
[23.]
Utskottet.
Utbildningsleutser
för
kvinnliga
ladu
gårdsskölare
i Norrland
och Dalarna.
(extra anslag.
[24.]
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
tändning 8- kurser i
beteskultur
och ängsskötsel.
(extra anslag.)
[25.1
Utskottet.
Förstärkning
av anslaget
tillhovbeslat/sskolan
vid
Alnarp.
(extra anslag.)
[26.1
Utskottet biträder framställningen och hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 5,000 kronor.
25:o) Under punkt 25 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till anordnande
av utbildningskurser i beteskultur och ängskötsel anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 67 och 68.)
Till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel har
riksdagen såsom reservationsanslag för 1919 anvisat 2,000 kronor samt för
vart och ett av åren 1920—1922 4,000 kronor. För första halvåret 1923
erfordrades intet anslag med hänsyn till att kurserna pläga anordnas under
juli eller augusti månader. Däremot beräknades jämväl för budgetåret
1923—1924 medelsbehovet till 4,000 kronor, men behövde på grund av
förefintlig reservation å tidigare anslag för ändamålet anvisas allenast
2,000 kronor. Utgifterna under budgetåret 1924—1925 beräknades kunna
helt täckas av reserverade medel, varför nytt anslag för sagda budgetperiod
icke anvisats.
Medelsbehovet för ändamålet beräknas på grund av minskade kostnader
för anordnandet av kurserna sänkt till 3,500 kronor. Någon reservation
till den 1 juli 1925 anses ej vara att påräkna.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot framställningen,
hemställer,
att riksdagen må till anordnande av utbildningskurser
i beteskultur och ängskötsel anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 3,500
kronor.
26:o) Under punkt 26 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till förstärkande
av anslaget till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 1,200 kronor.
Enär det ordinarie anslaget till hovbeslagsskolan vid Alnarp — vilket
till och med 1918 var uppfört å extra stat — till följd av dyrtiden visade
sig otillräckligt, anvisades till täckande av uppkommen och motsedd brist
vid skolan under 1918 och 1919 å tilläggsstat för sistnämnda år ett anslag
av 5,000 kronor. Jämväl för tiden därefter har riksdagen årligen
anvisat medel till förstärkande av skolans ordinarie anslag. I riksstaten
för innevarande budgetår är för ändamålet uppfört ett extra anslag av
1,200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande År 1. 33
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser täckande av motsedd
brist vid hovbeslagsskolan under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926. Då förstärkningsanslag
till föreslaget belopp av utredningen i ärendet att döma
icke torde kunna undvikas, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkande av anslaget till
hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 1,200 kronor.
27:o) Ordinarie reservationsanslaget till understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter är i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 upptaget med oförändrat belopp, 120,000 kronor.
På sätt framgår av den under punkt 27 lämnade redogörelsen för anslaget
till förstärkning av ordinarie anslaget till understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter är — därest, såsom förslaget innebär,
de för ifrågavarande stipendier nu gällande grunder bibehållas oförändrade
— med hänsyn till beräknad reservation å det ordinarie anslaget något
extra anslag för ändamålet för budgetåret 1925—1926 icke erforderligt.
Då jämväl utskottet anser grunderna för stipendierna böra under instundande
budgetår bibehållas oförändrade, hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till understöd
åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
med oförändrat belopp 120,000 kronor.
28:o) Ordinarie reservationsanslaget till högre utbildning i trädgårdsfacket
har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits
utan angivet belopp.
Departementschefen har till motivering härför anfört, att då den statsfinansiella
situationen alltjämt kräver iakttagande av sparsamhet, utdelande
av stipendier av förevarande slag ej heller under nästinstundande
budgetår borde äga rum. Anslag för samma budgetår skulle således ej
erfordras för ändamålet. Därest det emellertid för visst undantagsfall
skulle visa sig särskilt angeläget att utdela något enstaka stipendium,
torde Kungl. Maj:t kunna anvisa erforderligt belopp från nionde huvudtitelns
anslag till extra utgifter. I
I anslutning till departementschefens uttalande hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för hudgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till högre
utbildning i trädgårdsfacket utan angivet belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 3
Utskottet.
Understöd åt
elever vid
lägre Icmtbruksundervisr,
ing sanstalter.
(ordinarie
anslag.)
[27.]
Utskottet.
Högre utbildning
i trädgårdsfacket.
(ordinarie
anslag.)
[28.1
Utskottet.
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbruks
akademiens
trädgårds
skola.
(ordinarie
anslag.)
[29.]
Kung].. Maj:ts förevarande framställning avser en förhöjning av anslaget
med 2,000 kronor till 10,000 kronor. Departementschefen anför till stöd
härför, bland annat, följande.
• På sätt av utredningen i ärendet framginge vore trädgårdsskolan vid
Experimentalfältet för upprätthållande av sin verksamhet beroende av överskottet
av den vid lantbruksakademiens trädgårdsavdelning därstädes bedrivna
rörelsen. Av lantbruksstyrelsen lämnade uppgifter gåve vid handen,
att nämnda överskott från att under 1920 hava nått sin höjdpunkt därefter
nedgått och under de fyra senaste åren efterträtts av en ej obetydlig förlust.
Denna brist hade emellertid hittills kunnat täckas av under tidigare år uppkommet
överskott, men vore överskottsmedlen numera i sin helhet förbrukade.
Vid angivna förhållande och då det vore angeläget, att ifrågavarande skola,
som enligt departementschefens mening hade en betydelsefull uppgift att fylla
särskilt för mellersta Sveriges vidkommande, kunde på ett nöjaktigt sätt
upprätthållas, funne sig departementschefen böra förorda en höjning med
2,000 kronor i det nuvarande från och med budgetåret 1924—1925 till 8,000
kronor nedsatta ordinarie anslaget till trädgårdsskolan i fråga.
29:o) Under punkt 29 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie anslaget till lantbruksakademiens trädgårdsskola, nu 8,000 kronor
med 2,000 kronor till 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 711—76.)
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning höjde 1917 års riksdag för
beredande åt lantbruksakademiens trädgårdsskola å Experimentalfältet av
statsunderstöd med 12,000 kronor det under ordinarie anslagstiteln undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar upptagna anslaget
till trädgårdsundervisningen med motsvarande belopp (se IX H. T. 1917,
p. 8). Från och med 1923 har ifrågavarande anslagspost uppförts såsom
särskilt ordinarie anslag (se IX H. T. 1922, p. 40). Skolan upprätthålles,
i den mån ovannämnda statsunderstöd icke därtill förslår, medelst från
akademiens trädgårdar å Experimentalfältet inflytande försäljningsmedel.
Lantbruksakademien har nämligen såsom villkor för statsunderstöds erhållande
förbundit sig att använda nettoinkomsten från trädgårdsavdelningen
uteslutande för nämnda skola.
Kungl. Maj:t, som den 31 december 1924 utfärdat nytt reglemente för
ifrågavarande skola, fastställer årligen, efter förslag av lantbruksakademien,
inkomst- och utgiftsstat för skolan.
På hemställan av dåvarande departementschefen föreslog Kungl. Maj:t
1924 års riksdag att minska omförmälda ordinarie anslag med 4,000 kronor
till 8,000 kronor, vilket förslag av riksdagen bifölls.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 35
På av departementschefen anförda skäl biträder utskottet framställningen
och hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget till lantbruksakademiens
trädgårdsskola, nu 8,000 kronor med
2,000 kronor till 10,000 kronor.
30:o) Under punkt 30 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja ordinarie
anslaget till trädgårdsskolan vid Alnarp, nu 8,000 kronor med 2,000
kronor till 10,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 76—79.)
Alltsedan 1910 har trädgårdsskolan vid Alnarp åtnjutit statsanslag, som
till en början ingick under ordinarie anslagstiteln lantbruksinstituten
m. in., trädgårdsundervisning, men av 1922 års riksdag uppfördes såsom
särskilt ordinarie anslag (se IX H. T., p. 41). Anslaget utgjorde för ett
vart av åren 1910—1922 12,000 kronor, för tiden 1 januari—30 juni 1923
6,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 12,000 kronor och för budgetåret
1924 1925 8,000 kronor. Enligt reglemente för skolan den 10 juni 1910
(nr 60, sid. 1) — ändrat i vissa delar genom kungörelse den 21 maj 1920
(nr 229) — står skolan under ledning av styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp, och skola vederbörande vid trädgårdsskolan handhava
vården och förvaltningen av institutets trädgårdar och park.
Kungl. Maj:t, som den 31 december 1924 utfärdat nytt reglemente för
ifrågavarande skola, fastställer årligen inkomst- och utgiftsstat för skolan.
Då av utredningen i ärendet synes framgå, att det för innevarande budgetår
beviljade anslaget är val knappt för verksamhetens nöjaktiga bedrivande,
anser sig utskottet böra tillstyrka den föreslagna anslagsförliöjningen. Utskottet
hemställer alltså,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget till trädgårdsskolan
vid Alnarp, nu 8,000 kronor med 2,000 kronor
till 10,000 kronor.
31:o) Under punkt 31 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till försöksverksamhet
med köksväxter vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 17,200 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 79—84.)
Från och med år 1921 har riksdagen anvisat anslag att jämte viss beräknad
vinst å Alnarps trädgårdar användas för understödjande av försök med
renodling och förädling samt fröodling av köksväxter vid Alnarps trädgårdar.
För budgetåret 1924—1925 har riksdagen anvisat extra anslag av 11,500
kronor, varvid vinsten på vid försöksverksamheten försålda produkter beräknades
till 2,500 kronor samt antoge att den vinst av Alnarps trädgårdar,
Viskottet.
Trädgårdsskolan
vid
Alnarp.
(ordinarie
anslag.)
[30.]
Utskottet.
Försöksverksamhtt
vud
köksväxter vid
Alnarps trädgårdar.
(extra anslag.)
[31.]
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Trädgårdsskolorna
i
mellersta och
norra Sverige.
(ordinarie
anslag.)
[32.1''
som skulle användas för bestridande av kostnaderna för försöksverksamheten,
komme att uppgå till 4,000 kronor.
Utskottet anser i likhet med departementschefen, att ifrågavarande verksamhet,
som är ägnad att gagna köksväxtodlingen i landets olika delar,
fortfarande bör beredas understöd från statens sida. Vad angår storleken
av erforderligt statsbidrag, så har departementschefen med hänsyn till det
statsfinansiella läget ansett utgifterna böra begränsas till 18,700 kronor samt
räknat med en inkomst av försålda produkter å 1,500 kronor. Någon vinst
å Alnarps trädgårdar har däremot icke ansetts påräknelig. Anslagsanvisning
skulle alltså erfordras till belopp av 17,200 kronor. Mot anslagsberäkningen
har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till försöksverksamhet med köksväxter
vid Alnarps trädgårdar anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 17,200 kronor.
32:o) Ordinarie anslaget till trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige
har i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits med oförändrat
belopp 22,000 kronor.
Ifrågavarande skolor åtnjuta för innevarande budgetår utöver ordinarie
anslaget av 22,000 kronor, därav 12,000 kronor utgå till trädgårdsskolan
vid Adelsnäs och 10,000 kronor till trädgårdsskolan i Härnösand, ett extra
anslag av 4,000 kronor för en var skola.
Utredningen återfinnes å sid. 84—86 i statsrådsprotokollet. I
I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 för ifrågavarande
skolors upprätthållande anför departementschefen, att han i likhet med lantbruksstyrelsen
ansåge att utöver det ordinarie anslaget till skolorna nu liksom
för budgetåret 1924—1925 borde beräknas extra anslag av 4,000 kronor
årligen för vardera skolan, vilket anslag, såsom tidigare varit fallet, borde
beviljas för en tid av fem år.
Förslaget i sistnämnda avseende har framställts av lantbruksstyrelsen, som
härutinnan anfört, att det tidigare förfarandet med femåriga kontrakt
med respektive skolors innehavare betingats av nödvändigheten av att åt
skolorna giva erforderlig stadga, men ock förutsatte, att nödiga anslag beviljades
på en gång för hela perioden. Olägenheterna av att, såsom nu vore fallet,
anslag för ifrågavarande ändamål beviljades och kontrakt med vederbörande
skolinnehavare upprättades för blott ett år hade icke uteblivit, i det skolinnehavarna
varken kunde planera arbeten på längre sikt eller kunde i förväg
bedöma, huruvida skolornas ekonomi bleve sådan, att de funne lämpligt
upprätthålla desamma. Detta förhållande måste inverka menligt på elevfrekvensen
vid skolor med tvåårig kurs, då skolledningen icke det ena
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
37
året kunde avgöra, om skolan året därpå kunde vidmakthållas. Lantbruksstyrelsen
ansåge därför nödvändigt, att anslag beviljades på en gång för
åren 1925—1930, varav en femtedel borde anvisas för budgetåret 1925—
1926.
Utskottet har intet att erinra mot vad sålunda ifrågasatts. utskottet.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan beträffande
de extra anslagen hemställer utskottet nu,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie anslaget till trädgårdsskolorna i
mellersta och norra Sverige med oförändrat belopp 22,000
kronor.
33:o) Under åberopande av vad under nästföregående punkt anförts hemställer
utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 33 gjorda
framställning
att riksdagen må
a) såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under
läroåren 1925—1930 av trädgårdsskolan i mellersta
Sverige bevilja ett anslag av 20,000 kronor och därav
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
4,000 kronor;
b) såsom ökat statsbidrag för upprätthållande under
samma tid av trädgårdsskolan i norra Sverige bevilja
ett anslag av 20,000 kronor och därav anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 4,000 kronor,
eller sålunda för budgetåret 1925—1926 anvisa tillhopa
8,000 kronor.
Ökat anslag
till trädgårdsskolorna,
i
mellersta och
norra Sverige
(extra anslag.)
[33.]
34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 34 gjorda framställning
hemställer utskottet,
Trädgårdsskola
för
kvinnor.
att riksdagen må liksom för budgetåret 1924—1925 (extra *n8laed
såsom statsbidrag för uppehållande av undervisningen
vid Fredrika-Bremerförbundets fruktodlings- och trädgårdsskola
vid Apelryd anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
35:o) Under punkt 35 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till kurser
i trädgårdsskötsel anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 21,700 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 89—91.)
Till kurser i trädgårdsskötsel nämligen dels utbildningskurser för träd
-
Kurser i
trädgårdsskötsel.
(extra anslag.
[35.]
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
skötare ock dels trädgårdskurs i Norrland hava från och med 1920 anvisats
medel i form av reservationsanslag. Årliga kostnaden har beräknats
för trädskötarkurserna till 21,600 kronor och för trädgårdskursen i Norrland
till 2,700 kronor. På grund av förefintlig reservation anvisades icke
något nytt anslag för första halvåret 1923, och av samma skäl behövde
för budgetåret 1923—1924 för ändamålet anvisas allenast 9,460 kronor.
Vid anmälan för Kungl. Maj:t av frågan om anslag för innevarande budgetår
(se IX H. T. 1924 p. 32) anförde min företrädare, att med hänsyn
till nödvändigheten att i största möjliga utsträckning iakttaga sparsamhet
med statens medel borde — efter fullföljande av 1924 års kurser i den
omfattning, vartill å anslaget förefintlig behållning lämnade tillgång —
med anordnandet av dylika kurser tillsvidare anstå, varvid dock utgicks
från, att kurserna borde återupptagas när gynnsammare ekonomiska förhållanden
inträtt. I enlighet härmed äskades av Kungl. Maj:t icke något
nytt anslag för ändamålet för budgetåret 1924—1925.
Riksdagen beslöt emellertid — i anledning av en inom riksdagens första
kammare väckt motion om beviljande av 24,300 kronor för anordnande
av såväl uthildningskurser för trädskötare som trädgårdskurs i Norrland —
att för sistnämnda ändamål anvisa för budgetåret 1924—1925 ett extra
reservationsanslag av 2,700 kronor. Riksdagen anförde därvid.
Enligt riksdagens uppfattning vore det givetvis önskvärt om båda ifrågavarande
slag av kurser, vilka riksdagen ansåge vara av stor betydelse för
trädgårdsskötselns främjande, kunde, såsom i motionen avsåges, få såsom dittills
årligen anordnas. Emellertid behjärtade riksdagen på samma gång
de av departementschefen framhållna ekonomiska svårigheterna och ville
därför icke ifrågasätta uppförande för budgetåret 1924—1925 av hela det
i motionen begärda anslagsbeloppet. Riksdagen hölle ock före, att ett tillfälligt
inställande av trädskötarkurserna knappast torde komma att medföra
några mera avsevärda olägenheter. Ett uppehåll i anordnandet av den årliga
trädgårdskursen i Norrland, vilken närmast avsåge köksväxtodling,
syntes däremot med hänsyn särskilt till det nyväckta intresse, som trädgårdsodlingen
där för närvarande vore föremål för, kunna befaras bliva till allvarlig
skada.
Förevarande framställning avser beredande av medel för anordnande
av såväl trädskötarkurser — vilkas inställande, såsom framgår av frågans
behandling förlidet år, avsågs vara allenast tillfälligt — som ock trädgårdskursen
i Norrland.
Då båda ifrågavarande slag av kurser enligt utskottets mening äro av
stor betydelse för trädgårdsskötselns främjande, hemställer utskottet, som
icke funnit något att erinra mot anslagsberäkningen,
att riksdagen må till kurser i trädgårdsskötsel anvisa
för budgetåret 1925 1926 ett extra reservationsanslag
av 21,700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
39
‘{6:o) 1 Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Re»eunder»tod
det tidigare i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till reseundcrstöd för bruket» »lulantbrukets
studerande uppförts utan angivet belopp. delande.
Departementschefen har till motivering härför under punkt 36 i statsrådsprotokollet
anfört, att, ehuru studieresor av ifrågavarande slag otvivelaktigt
vore till icke obetydligt gagn för jordbruket, han dock ansåge, att,
för begränsning av statsutgifterna, med utdelande av understöd för dylika
resor borde anstå tills gynnsammare ekonomiska förhållanden inträtt.
Någon medelsanvisning för ändamålet erfordrades vid sådant förhållande
icke för instundande budgetår. Anslagstiteln reseunderstöd för lantbrukets
studerande torde emellertid enligt departementschefens mening i betraktande
av det tidigare i riksstaten för ändamålet upptagna anslagets natur
av ordinäre ånyo uppföras.
Utskottet hemställer i överensstämmelse härmed,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 192a—
1926 uppföra ett ordinarie anslag till reseunderstöd
för lantbrukets studerande utan angivet belopp.
Stuteriväseudet.
37:o) Under punkt 37 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
bestämma antalet ordinarie befattningar hos stuteriöverstyrelsen på följande
sätt:
Befattning LöneSrad
1 chef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............................. —
1 byrådirektör och ledamot ................................................................. ® ^6
1 notarie.................................................................................................. ® ^
1 kanslibiträde..................................................................................... ®
Stuteriöver
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[37.]
dels godkänna följande ändrade stat för stuteriöverstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925 1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................
Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige.......................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m._
Förslagsanslag
kronor 27,900
» 500
* 2,400
» 4,000
kronor 34,800;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till stuteriöverstyrelsen,
nu 34,400 kronor med 400 kronor till 34,800 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 93.)
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Motioner.
Utskottet.
I två inom riksdagen väckta till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 132 i första kammaren av herr Gabrielsson och nr
240 i andra kammaren av herr Lindgren har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, dels att befattningen såsom byrådirektör och ledamot i
stuteriöverstyrelsen skall i den vid avlöningsreglementet den 22 juni 1921
för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, fogade tjänsteförteckningen hänföras
till lönegraden B 17, dels ock, vid bifall härtill, att ordinarie förslagsanslaget
till stuteriöverstyrelsen skall ökas med 500 kronor.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet och jämväl erinrats i motionerna
har stuteriöverstyrelsen i skrivelse den 30 augusti 1924 hemställt,
att befattningen såsom byrådirektör och ledamot hos styrelsen, vilken
befattning för närvarande vore placerad i lönegraden B 16 i den i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 (nr 451) intagna löneplanen, måtte
uppflyttas till lönegraden B 18.
I denna fråga, som redan tidigare varit föremål för riksdagens prövning
(se IX H. T. 1922, sid. 63, motion 1922, II: 148 samt jordbruksutskottets
utlåtande 1922 nr 9 A, sid. 94) har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
den 6 november 1924 avgivit infordrat utlåtande. Lönenämnden
har däri — under hänvisning till att lönenämnden tidigare föreslagit
uppflyttning i lönegrad av vissa befattningshavare, tillhörande den förutvarande
s. k. andra normalgraden — hemställt, att byrådirektören och
ledamoten hos stuteriöverstyrelsen måtte placeras i lönegraden B 17 motsvarande
B 27 i den av riksdagen godkända nya löneplanen.
I anledning av lönenämndens utlåtande har stuteriöverstyrelsen i skrivelse
den 11 december 1924 ånyo yttrat sig i ämnet.
Departementschefen har icke funnit skäl att för närvarande biträda förslaget
om uppflyttning i lönegrad av ifrågavarande befattning.
På sätt framgar av lönenämndens berörda, i motionerna åberopade utlåtande
bär nämnden satt sitt förslag om uppflyttning till lönegraden B 17 i den
nuvarande löneplanen av ifrågavarande byrådirektörsbefattning i samband
med förslag om uppflyttning i lönegraden B 16 av vissa befattningshavare
tillhörande den förutvarande s. k. andra normalgraden. Med hänsyn härtill
har utskottet i likhet med departementschefen icke ansett sig för närvarande
böra tillstyrka någon uppflyttning i högre lönegrad av ifrågavarande
befattning.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke annan erinran än
att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut i fråga om ordnandet av
kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden funnit anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän kunna nedsättas med 200 kronor till 27,700
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
41
kronor och att i följd härav anslaget till stuteriöverstyrelsen kan begränsas
till 34,600 kronor, varjämte utskottet iakttagit den förändrade benämning ti
viss tjänst, som enligt riksdagens beslut bör vidtagas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:t förevarande
framställning och med avslag å de i ämnet
väckta motionerna 1:132 och II: 240
a) bestämma antalet ordinarie befattningar bos stu
-
teriöverstyrelsen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 chef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet —
1 byrådirektör och ledamot................................. B 26
1 notarie .......................................................... B 21
1 kontorsbiträde ................................................... B 4;
b) godkänna följande ändrade stat för stuteriöverstyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1925
—1926:
Stat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ..................................... kronor 27,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 500
Arvoden å 1,200 kronor till två fullmäktige
................................................ » 2,400
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............................. » 4,000
Förslagsanslag kronor 34,600;
c) vid bifall härtill, böja ordinarie förslagsanslaget
till stuteriöverstyrelsen,
nu ........................................................... kronor 34,400
med ......................................................... » 200
till .......................................................... » 34,600.
38:o) Under erinran, att riksdagens beslut i fråga om ordnandet av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden icke föranleder någon ändring
i vad Kungl. Maj:t under punkt 38 föreslagit och att det under rubriken
hingstdepåer och stuteri uppförda ordinarie förslagsanslaget upptagits med
oförändrat belopp 45,400 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må bestämma antalet ordinarie befattningar
vid Flyinge hingstdepå och stuteri samt Strömsholms
hingstdepå på följande sätt:
Avlöningar
vid hingstdepåer
och
stuteri.
(ordinarie
anslag.)
[38.1
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Hingstdepåernas
och
stuteriets
verksamhet.
(ordinarie
anslag.)
[39.]
Flyinge hingstdepå och stuteri.
Befattning Lönegrad
1 depåchef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet
.................................................................... —
1 beridare ................................................................ B 17
1 veterinär................................................................ B 17
1 bokhållare ............................................................ B 16
Strömsholms hingstdepå.
Befattning Lönegrad
1 depåchef, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet.
................................................................... —
1 beridare ..................................................,............. B 16
1 bokhållare ............................................................ B 15.
39:o) Ordinarie reservationsanslaget till uppehållande av hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet har i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 uppförts med oförändrat belopp, 185,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 95—98.)
Ordinarie reservationsanslaget till uppehållande av hingstdepåernas och
stuteriets verksamhet är i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört
med 185,000 kronor, varav 121,000 kronor äro beräknade för Flyinge
hingstdepå och stuteri, 54,000 kronor för Strömsholms hingstdepå och
10,000 kronor för hingst- och fölinköp.
Av anslaget ifråga bestrides dels avlöning till betjäningen vid depåerna
och stuteriet, dels ock övriga omkostnader för verksamheten, i den mån
de ej täckas av inflytande inkomster.
Den 13 juni 1924 har Kungl. Maj:t fastställt avlöningsstater för betjäningen.
Beräkningen av utgifter och inkomster för Flyinge hingstdepå och stuteri
samt Strömsholms hingstdepå framgår av en i statsrådsprotokollet
(sid. 96) intagen tablå.
Enligt denna beräknas det för budgetåret 1925—1926 erforderliga tillskottet
av statsmedel till för Flyinge hingstdepå och stuteri 125,800 kronor
samt för Strömsholms hingstdepå 70,800 kronor eller tillhopa 196,600
kronor.
Utöver de ovan angivna beloppen å tillskott av statsmedel erfordras för
budgetåret 1925—1926 till hingst- och fölinköp enligt stuteriöverstyrelsens
beräkning, mot vilken departementschefen ej haft någon erinran, 30,000
kronor, vadan sammanlagda medelsbehovet anslås till 226,600 kronor.
Med hänsyn till beräknad reservation å omkring 50,000 kronor har emellertid
anslaget i fråga ansetts icke behöva sättas högre än för innevarande
budgetår är bestämt eller till 185,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
43
Anslagsberäkningen giver icke utskottet anledning till erinran, varför utskottet.
utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till hingstdepåernas
och stuteriets verksamhet med oförändrat
belopp 185,000 kronor.
40:o) Ordinarie reservationsanslaget till understödjande av prisbelöningar
av hästar och därav härflytande kostnader har av Kungl. Maj:t i förslaget
till riksstat för budgetåret 1925—1926 uppförts med oförändrat belopp
70,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
41:o) På sätt utskottet redan i sitt utlåtande nr 5, punkt 2, omförmält Åtgärder för
har uppförande i riksstaten för budgetåret 1925—1926 av särskilt anslag
till åtgärder för inhemska häststammar samt stamboksföring rörande samt stamhästar
icke ifrågasatts, varom utskottet härigenom velat landThädar^
[41.1
erinra. L 1
Prisbtlöningar
av
hästar.
(ordinarie
anslag)
140.1
42:o) Under punkt 42 har Kungl
ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,
nu 205,000 kronor, med 60,000 kronor, till 265,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
Maj:t föreslagit riksdagen att höja Befrämjande
i allmänhet
av nötboskapsaveln.
(ordinarie
anslag.)
[42.1
erinra.
43:o) Under punkt 43 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd
åt kontrollföreningsverksamhet anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
Understöd åt
kontrollföreningsverksamhet.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom (extra anslag.)
utskottet härigenom velat [43. |
erinra.
44:o) Under punkt 44 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för be- Aveiscentra
stridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av aveiscentra för nBtbotkaPför
nötboskap anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservations- (exlra anslag''- anslag av 16,500 kronor. ^
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befrämjande
av nötboskapsaveln
inom
Norrbottens
län.
[45.1
Förekommande
och
hämmande av
tuberkelsjukdomar
hos
nötkreaturen.
(extra anslag;.)
[46.]
Kontroll å
uppvärmning
av till kreatursföda
avsedd
mjölk
m. m.
(extra anslag.)
[47.1
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
45:o) Till befrämjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens län har av
riksdagen anvisats anslag å extra stat för vart och ett av åren 1907—1921
med 5,000 kronor, för 1922 med 10,000 kronor, för budgetåret 1923—1924
med 9,000 kronor samt för innevarande budgetår — att användas under
kalenderåret 1924 — med 8,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet i ärendet (punkt 45) framgår har lantbruksstyrelsen
i anledning av en av Norrbottens läns hushållningssällskap
gjord framställning om beredande åt sällskapet av ett anslag för ändamålet
för 1925 av 8,000 kronor erinrat, att styrelsen i skrivelse i motsvarande
ämne den 29 augusti 1923 framhållit, att statsunderstöd för
ifrågavarande ändamål vore av behovet påkallat, intill dess de av riksdagen
beslutade ändrade grunderna för fördelning av statsanslaget
till främjande av hushållningssällskapens verksamhet trätt i kraft. Då
nämnda grunder komme att tillämpas från ingången av 1925 och Norrbottens
läns hushållningssällskap därigenom bleve avsevärt bättre tillgodosett
med statsmedel än förut, ansåge lantbruksstyrelsen tillräckliga
skäl icke längre föreligga att i förevarande avseende bereda ifrågavarande
sällskap en undantagsställning.
I överensstämmelse med lantbruksstyrelsens uppfattning har departementschefen
ansett skäl icke vidare föreligga att hos riksdagen begära
särskilt anslag för ändamålet. Något anslagsäskande har sålunda icke
gjorts.
Detta hav utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
46:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra förslagsanslag av 120,000 kronor.
47:o) Under punkt 47 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande
av statsverkets kostnader för kontroll å efterlevnaden av förordnande
jämlikt lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
45
Jämte det 1921 års riksdag antog ett av Kungl. Maj:t framlagt förslag
till lag angående uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.
anvisade riksdagen, likaledes på förslag av Kungl. Maj:t, för bestridande
av kostnaderna för kontroll å efterlevnaden av jämlikt nämnda s. k.
pastöriseringslag meddelat förordnande å extra stat för 1922 ett förslagsanslag
av 10,000 kronor. För första halvåret 1923 anvisades för samma
ändamål 5,000 kronor och för budgetåret 1923—1924 10,000 kronor. På
grund av lantbruksstyrelsens i skrivelse den 27 september 1923 gjorda
anslagsberäkning uppfördes anslaget i riksstaten för innevarande budgetår
med ett till 15,000 kronor förhöjt belopp.
Ifrågavarande framställning, enligt vilken det erforderliga anslaget beräknats
3,000 kronor lägre än för innevarande budgetår, föranleder icke
någon utskottets erinran. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må för bestridande av statsverkets
kostnader för kontroll å efterlevnaden av förordnande
jämlikt lagen den 17 juni 1921 (nr 348) angående uppvärmning
av till kreatursföda avsedd mjölk in. m.
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 12,000 kronor.
48:o) Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder
för höjande av landets svinavel anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 51,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
49:o) Under punkt 49 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning (se IX H. T.
1920 p. 39) anvisade riksdagen å extra stat för 1921 ett reservationsanslag
av 15,000 kronor för anordnande av avkastningsbedömning rörande avelssvin.
Anslaget uppfördes i 1922 års riksstat med oförändrat belopp och i staten
för första halvåret 1923 med halva beloppet. Försöksverksamheten ifråga,
som ursprungligen var förlagd till egendomen Bjärka-Säby i Östergötland,
har på grund av därstädes under 1922 utbruten elakartad svinsjuka måst
förflyttas och är numera förlagd till Åstorp. Då kostnaderna för verksamheten
å sistnämnda plats beräknades kunna begränsas till 12,000 kronor
och av medelsbehovet 5,0u0 kronor kunde täckas av förefintlig reservation,
uppfördes anslaget i riksstaten för budgetåret 1923—1924 såsom extra
Utskottet.
Befrämjande
i allmänhet
av svinaveln.
(extra anslag.)
[48.]
Avkastningsbedomving
rörande
avelssvin.
(extra anslag.)
[49.]
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Fåravelns befrämjande.
[50.]
Fjäderfäaveltis
befrämjande.
(extra anslag.)
[51.]
Biskötselns
befrämjande.
(extra anslag.)
[52.]
reservationsanslag med 7,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 tarvades
intet nytt anslag, enär reservationen beräknades helt förslå till kostnadernas
täckande.
För användningen av anslaget, vilket ställts till styrelsens för centralanstalten
för jordbruksförsök förfogande, har Kungl. Maj:t den 22 oktober
1922 meddelat föreskrifter.
Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats 1,000 kronor
högre än för innévarande budgetår eller till 13,000 kronor. Då någon
reservation icke beräknas uppstå, innefattar framställningen äskande av
hela detta belopp.
Mot framställningen har utskottet intet att erinra, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må för anordnande av avkastningsbedömning
rörande avelssvin anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
50:o) På sätt utskottet redan i sitt utlåtande nr 5, punkt 7, omförmält
är någon medelsanvisning för budgetåret 1925—1926 till fåravelns befrämjande
icke erforderlig, varom utskottet härigenom velat
erinra.
51:o) Under punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
fjäderfäavelns befrämjande anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 18,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
52:o) Under punkt 52 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
biskötselns befrämjande anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
47
Vctcriiiärväsendct.
53:o) Under punkt 53 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
besluta, att anmärkning 2 i den för veterinärhögskolan gällande staten
skall från och med den 1 juli 1925 i nedan intagen del hava följande
ändrade lydelse: »Föreståndare för och lärare vid högskolans kliniker och
hovbeslagssmedjan skola, efter styrelsens för högskolan bestämmande, var för
sig vara skyldiga att bebo den av de för lärare vid högskolan avsedda familjebostäderna,
som av styrelsen anvisas. För bostaden--- 600 kronor»;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till omkostnadsstat för veterinärhögskolan, att tillämpas från
och med budgetåret 1925—1926; dels, vid bifall härtill, höja ordinarie
anslaget till veterinärhögskolan nu 203,400 kronor, med 5,700 kronor, till
209,100 kronor; dels oek medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» må enligt närmare bestämmande
av Kungl. Maj:t användas ett belopp av högst 40,000 kronor till
utförande i huvudsaklig överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits av vissa ombyggnadsarbeten i veterinärhögskolans
byggnad för anatomi, fysiologi och kemi.
(Statsrådsprotokollet sid. 129—139.)
Den av 1924 års riksdag godkända staten för veterinärhögskolan slutar
på ett belopp av 235,900 kronor, varav på avlöningsstaten belöper 147,000
kronor och på omkostnadsstaten 88,900 kronor.
På grund av avdrag med 7,500 kronor för fria bostäder och en beräknad
årlig nettoinkomst av 25,000 kronor från högskolans stallar och smedja
m. m. har ordinarie anslaget till veterinärhögskolan upptagits 32,500
kronor lägre än statens slutsumma eller till 203,400 kronor.
För diverse behov vid veterinärhögskolan har därjämte för budgetåret
1924—1925 anvisats ett extra reservationsanslag av 22,200 kronor.
Sistnämnda belopp jämte en å tidigare beviljade anslag beräknad behållning
å 18,700 kronor och en i det ordinarie anslaget ingående anslagspost
å 60,000 kronor, eller tillhopa 100,900 kronor stå under budgetåret
1924—1925 till disposition för bestridande av högskolans utgifter för
bränsle, belysning, renhållning m. m.
Högskolans stat är uppdelad i en avlöningsstat och en omkostnadsstat.
Sistnämnda stat har för budgetåret 1924—1925 det utseende, som angives
i första kolumnen av nedanstående uppställning. I andra kolumnen angives
staten sådan den av departementschefen i statsrådsprotokollet förordats
för budgetåret 1925—1926:
Veterinär
högskolan.
(ordinarie
anslag.)
[53.]
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1924/25 1925/26
kronor kronor
Anslag för de särskilda avdelningarna m. m.:
Biblioteket................................................................... 2,500 3,200
Anatomiska och liistologiska avdelningen .......... 4,200 4,200
Till inköp av djur för dissektioner och opera
tionsövningar
....................................................... 3,750 3,750
Fysiologisk-kemiska avdelningen............................ 3,000 3,000
Patologisk-anatomiska avdelningen........................ 2,500 2,500
Kirurgiska avdelningen ........................................ 1,500 1,500
Medicinska avdelningen och kliniken för smärre
husdjur .................................................................. 2,000 2,000
Avdelningen för liusdjursskötsel ............... 1,500 1,500
Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (buja
trik),
obstetrik och ambulatorisk klinik ........ 3,000 3,000
Avdelningen för hovbeslag och hovsjukdomar 1,500 1,500
Avdelningen för födoämneshygien, helminthologi
och bakteriologi .................................................... 2,500 2,500
Anspannslära ........................................................... 250 250
Exkursioner ............................................................... 700 28,900 700
Utgivande av meddelanden från högskolans olika
institutioner m. m................................................. — 5,000 34500
Allmänt anslag. för bränsle, belysning, renhållning
in. m....................................................................... 60,000 60,000
summa 88,900 94,600.
Vad först angår det framlagda förslaget till omkostnadsstat för högskolan
framgår av ovanstående tablå att detta innefattar dels höjning av
anslaget till biblioteket med 700 kronor eller till 3,200 kronor, dels ock
uppförande å denna stat av en anslagspost å 5,000 kronor till utgivande
av meddelanden från högskolans olika institutioner m. m.
Till motivering för höjning av anslaget till biblioteket har anförts, att
den nedsättning med 1,000 kronor i denna anslagspost, som för innevarande
budgetår vidtagits, lett till, att biblioteket nödgats upphöra med prenumeration
på en del hittills hållna vetenskapliga tidskrifter, varigenom
tidskriftsserierna komme att bliva defekta. Vidare hade all bindning av
böcker och tidskrifter måst uppskjutas.
Till stöd för det äskade anslaget till utgivande av meddelanden från
högskolans olika institutioner m. m. har högskolans styrelse, under erinran
om att i vissa andra högskolors och vetenskapliga institutioners stater
för tryckning av meddelanden och publikationer m. m. funnes upptagna
växlande belopp, anfört, att ett verkligt behov av anslag för ifrågavarande
ändamål förelåge jämväl för veterinärhögskolans vidkommande, i det att
flera vetenskapliga avhandlingar redan funnes av högskolans lärare utarbetade,
vilka endast väntade på att genom ett statsanslag för ändamålet
kunna befordras till tryckning såsom meddelanden från veterinärhögskolan.
Inberäknat avlöningsstatens slutsumma 147,000 kronor skulle enligt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 49
departementschefens förslag högskolans ordinarie stat komma att sluta å ett
belopp av (147,000 + 94,600 = ) 241,600 kronor.
I jämförelse med gällande stat, som slutar på 235,900 kronor, uppvisar
det framlagda statförslaget en ökning med 5,700 kronor till 241,600
kronor.
Vid beräkning av det ordinarie anslaget till högskolan har emellertid
sistnämnda belopp minskats med dels avdraget för fria bostäder, 7,500
kronor, dels ock den för bestridande av utgifter enligt staten beräknade
del av högskolans inkomster eller 25,000 kronor. I enlighet härmed har
från statens slutsumma 241,600 kronor avdragits (7,500 + 25,000 =) 32,500
kronor, och det ordinarie anslaget upptagits till 209,100 kronor. Då nuvarande
ordinarie anslag uppgår till 203,400 kronor, har en ökning av
anslaget ansetts böra ske med 5,700 kronor.
Beträffande förslaget att för vissa ombyggnadsarbeten i högskolans
byggnad för anatomi, fysiologi och kemi använda ett belopp av 40,000
kronor av behållningen å försäljningsmedlen för veterinärinstitutets forna
tomter invid Karlaplan i Stockholm avser förslaget härutinnan, att de 1
trappa upp i nämnda byggnad belägna lokalerna för anatomiska museet
skulle inredas för den histologiska undervisningen samt i byggnadens
vindsvåning beredas plats för museisamlingarna.
Vad slutligen angår den ändring av anmärkning 2 i högskolans stat,
varom framställning nu göres, vill utskottet erinra, att i den av fjolårets
riksdag godkända staten nämnda anmärkning har följande lydelse:
»2. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., läraren
i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna
eller laboratorerna i medicin eller i kirurgi, beträffande vilken sådant varder
av högskolans styrelse bestämt, skola var för sig vara skyldiga att bebo den
av de för lärare vid högskolan avsedda familjebostäderna, som av styrelsen
anvisas. För bostaden — — — 600 kronor.»
I syfte att bereda högskolans styrelse större frihet vid utdelning av
tjänstebostäder har nu styrelsen hemställt, att anmärkningen i fråga måtte
erhålla följande ändrade avfattning:
»En var av de lärare vid högskolan, beträffande vilken sådant varder av
högskolans styrelse bestämt, skall vara skyldig att bebo den av de för lärare
vid högskolan avsedda familjebostäderna, som av styrelsen anvisas. För
bostaden — — —'' 600 kronor.»
I sitt i ärendet avgivna utlåtande har statskontoret framhållit, att av proposition
nr 268 till 1913 års riksdag framginge, att ifrågavarande tjänstebostäder
icke inrättats för att bereda dess innehavare ökade ekonomiska fördelar,
utan därför att det ansetts vara för institutets verksamhet gagneligt,
att åtminstone en del av dess befattningshavare hade sina bostäder inom
institutets område samt att det i sammanhang därmed fastslagits, att det
vore av särskild vikt att förutom rektor följande lärare vore boende vid
institutet, nämligen läraren i hovbeslag, föreståndaren för den ambulatoriska
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. 1 höft. (Nr 1). 4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
kliniken samt professorerna och laboratorerna i medicin och kirurgi. Då
emellertid endast tre bostadslägenheter funnos disponibla, ansågos de två
förstnämnda lärarna böra få åt sig upplåtna var sin av berörda lägenheter,
under det att den tredje bostaden skulle tilldelas den av övriga nämnda
lärare styrelsen för högskolan bestämde; och har statskontoret, då det givetvis
vore möjligt att en förskjutning kunde äga rum i fråga om vad som
mest överensstämde med högskolans behov i angivet avseende, icke velat
motsätta sig ett medgivande i av styrelsen antydd riktning. Då det emellertid
syntes uppenbart, att det alltfort vore föreståndarna för och lärarna vid
klinikerna och hovbeslagssmedjan, för vilka det vore av särskild vikt att
vara bosatta vid institutet, syntes den begärda valfriheten böra inskränkas
till att avse endast sagda befattningshavare. Statskontoret har därför föreslagit,
att den ifrågavarande vid staten fogade anmärkningen måtte erhålla
den lydelse, som i Kungl. Maj:ts förevarande framställning angivits.
Med avseende först å den ifrågasatta ändringen av anmärkning 2 i staten
för högskolan vill utskottet för egen del erinra, att sedan år 1913 väsentliga
förändringar inträtt i fråga om lärarpersonalen vid högskolan. Sålunda
finnas numera vid samtliga kliniker och hovbeslagssmedjan anställda laboratorer
ävensom vid kirurgiska och medicinska klinikerna och hovbeslagssmedjan
assistenter. Innehavarna av dessa befattningar bebo enligt vad utskottet
inhämtat dem inom högskolan anvisade bostäder, varigenom behovet
av på platsen tillgänglig personal, enligt vad utskottet likaledes förvissat sig om,
i varje fall säkerställes. Vid sådant förhållande torde några betänkligheter
icke böra möta att tillmötesgå högskolestyrelsens önskan i fråga om avfattningen
av anmärkningen i fråga. Utskottet tillstyrker alltså anmärkningens
formulering i enlighet med vad styrelsen föreslagit.
Beträffande de föreslagna ombyggnadsarbetena i anatomiska institutionens
byggnad har utskottet vid besök på platsen övertygat sig om behovet och
lämpligheten härav. De beräknade kostnaderna har utskottet dock funnit
anmärkningsvärt höga.. Då emellertid utskottet utgår ifrån att Kungl. Maj:t
skall vid arbetenas utförande söka i möjligaste mån nedbringa utgifterna, har
utskottet icke velat motsätta sig, att medel på sätt föreslagits beredas för
arbetenas utförande.
Utskottet har i övrigt icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, liksom ej heller mot vad departementschefen
under denna punkt anfört rörande ordnandet av tjänstgöringsförhållandena
vid högskolans bibliotek eller beräkningen av härför och för diverse behov
vid högskolan erforderliga anslag. Utskottet tillstyrker sålunda att för sistberörda
båda ändamål anslag uppföras med respektive 1,500 kronor och 43,500
kronor och kommer att härom göra hemställanden under nästföljande punkter.
Utskottet hemställer nu,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
51
att riksdagen må
a) besluta, att anmärkning 2 i den för veterinärhögskolan
gällande staten skall från och med den 1
juli 1925 i nedan intagen del hava följande ändrade
lydelse:
En var av de lärare vid högskolan, beträffande
vilken sådant varder av högskolans styrelse bestämt,
skall vara skyldig att bebo den av de för lärare vid
högskolan avsedda familjebostäderna, som av styrelsen
anvisas. För bostaden — — — 600 kronor;
b) godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagda förslaget till omkostnadsstat för
veterinärhögskolan, att tillämpas från och med budgetåret
1925—1926;
c) vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till
veterinärhögskolan, nu 203,400 kronor, med 5,700 kronor
till 209,100 kronor;
d) medgiva, att av »försäljningsmedlen för veterinärinstitutets
forna tomter vid Karlaplan» må enligt
närmare bestämmande av Kungl. Maj:t användas ett
belopp av högst 40,000 kronor till utförande i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivits av vissa ombyggnadsarbeten
i veterinärhögskolans byggnad för anatomi,
fysiologi och kemi.
54:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt Diverse behov
anfört och i överensstämmelse med Kungl
framställning hemställer utskottet,
Maj:ts under punkt 54 gjorda vld veier''när
högskolan.
(extra anslag.)
att riksdagen må till diverse behov vid veterinär- [54.]
högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 43,500 kronor.
55:o) Under åberopande av vad under punkt 53 anförts och i över- Arbetsbiträde
ensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 55 gjorda framställning vid veterinär
i
. , .. , högskolans
hemställer utskottet, bibliotek.
att riksdagen må till arbetsbiträde vid veterinärhög- (extr^®n®las-)
skolans bibliotek anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 1,500 kronor.
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Personliga
arv odes för höjning
ar för
vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan.
(extra anslag.)
[56.]
Veterinärinrättningen
i Skara.
(ordinarie
anslag.)
[57.]
Statens veterinärbakteriologiska
anstalts
verksamhet.
(ordinarie
anslag.)
[58.]
Utskottet.
56:o) Med tillstyrkan av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 56
föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för budgetåret 1924—1925
för beredande av personligt ålderstillägg å 1,600 kronor
för år till en var av laboratorerna vid veterinärhögskolan
Nils Olof Engfeldt och Gerhard Carl Ebbe Forssell,
därest vederbörande befattningshavare fortfarande med
gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 3,200 kronor.
57:o) Ordinarie anslaget till veterinärinrättningen i Skara har av Kungl.
Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits med
oförändrat belopp 8,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie anslaget till veterinärinrättningen
i Skara med oförändrat belopp 8,500 kronor.
58:o) Under punkt 58 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget
till statens veterinärbakteriologiska anstalts verksamhet med 10,000 kronor.
Vid den omläggning av veterinärbakteriologiska anstaltens stat, som
ägde rum i anledning av Kungl. Maj:ts framställning i statsverkspropositionen
till 1921 års riksdag, upptogs i anstaltens stat ett ordinarie reservationsanslag
till uppehållande av anstaltens verksamhet å 30,000 kronor.
I statsverkspropositionen till 1923 års riksdag föreslogs en sänkning
av anslaget för budgetåret 1923—1924 till 26,000 kronor. Kungl. Maj:ts
framställning i denna del vann riksdagens bifall. I riksstaten för innevarande
budgetår är anslaget med anledning av förefintlig reservation
uppfört utan angivet belopp.
Av utredningen i ärendet framgår, att å anstaltens inkomster — särskilda
uppbördsmedel och anslag — kan till den 1 juli 1925 förväntas en
behållning av omkring 19,000 kronor. Anslagsanvisningen för det instundande
budgetåret har vid sådant förhållande ansetts kunna begränsas till
10,000 kronor.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande framställning,
hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till statens
veterinär bakteriologiska anstalts verksamhet med 10,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlutande Nr 1. 53
59:o) Enligt vad departementschefen under punkt 59 anfört har anslag
för hudgetåret 1925—1926 till bestridande av en del av kostnaderna för
utövande vid statens veterinärbakteriologiska anstalt av bakteriologisk
köttkontroll icke ansetts erforderligt, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
omförmäla.
60:o) Under punkt 60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats
statsbidrag, för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 beredas dyrtidstillägg å
dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av
statsmedel må för samma tid till dem utgå med motsvarande andel av
statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock med högst en tredjedel
av statsavlöningen; dels ock till bestridande av kostnaderna för dessa
dyrtidstillägg anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 68,000 kronor.
På förslag av Kungl. Maj:t har från och med 1919 beviljats anslag till
dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer. Anslaget utgjorde för ett vart av åren
1919—1922 100,000 kronor och för första halvåret 1923 50,000 kronor. För
budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 hava anvisats extra förslagsanslag
av respektive 70,000 kronor och 65,000 kronor.
I fråga om dyrtidstilläggets åtnjutande har riksdagen medgivit, att, därest
de distriktsveterinärer, till vilkas avlöning lämnats statsbidrag, bereddes dyrtidstillägg
å dem från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel finge till dem utgå med motsvarande andel av
statsbidraget, ålderstillägg däri inberäknat, dock för tiden till och med den
30 juni 1923 med högst två tredjedelar (se prop. 88/1922 och kung. 288/1922),
för tiden till och med den 30 juni 1924 med högst två femtedelar (se prop.
19/1923 och kung. 190/1923) samt för tiden därefter med högst en tredjedel
av statsavlöningen (se IX H. T. 1924 p. 56 och kung. 167/1924).
Under framhållande att Kungl. Maj:ts förevarande framställning innebär,
att de för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 fastställda grunderna för dyrtidstillägget
skola gälla jämväl under instundande budgetår tillstyrker utskottet
bifall till framställningen och hemställer därför,
att riksdagen må
a) medgiva, att, därest de distriktsveterinärer, till
vilkas avlöning lämnats statsbidrag, för tiden 1 juli
1925—30 juni 1926 beredas dyrtidstillägg å dem från
vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg
av statsmedel må för samma tid till dem utgå
Bakteriologisk
köttkontroll.
[59.]
Dyrtidstillägg
åt distriktsveterinärer.
(extra anslag.)
[60.]
Utskottet,
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Internationella
byrån
i Parit för
bekämpande
av smittsamma
husdjurssjukdomar.
[61.]
med motsvarande andel av statsbidraget, ålderstillägg
däri inberäknat, dock med högst en tredjedel av statsavlöningen;
b)
till bestridande av kostnaderna för dessa dyrtidstillägg
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 68,000 kronor.
61:o) Under punkt 61 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att kostnaden
för Sveriges deltagande i internationella byrån i Paris för bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar må bestridas av ordinarie förslagsanslaget
till förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren.
(Statsrådsprotokollet sid. 145—147.)
Den 25—28 maj 1921 hölls i Paris en internationell konferens för behandling
av frågor rörande smittsamma husdjurssjukdomar, därvid jämväl
Sverige, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 11 februari och den 29 april 1921,
var representerat. I anledning av uttalande vid konferensen lät franska
regeringen utarbeta förslag till en internationell konvention i ämnet på
grundval av de beslut, som av konferensen fattats, innebärande bl. a.
upprättande i Paris av en internationell byrå för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar. Detta förslag blev delgivet de vid konferensen
representerade ländernas regeringar med förfrågan, huruvida detsamma
kunde för respektive lands vidkommande i befintligt skick undertecknas
samt huruvida någon invändning vore att göra mot att omförmälda byrå
knötes till den internationella hälsovårdsbyrån i Paris.
Den 14 juli 1922 förklarade sig Kungl. Maj:t finna önskvärt, att
Sverige anslöte sig till den uti ifrågavarande förslag till konvention
omförmälda internationella byrån i Paris samt att Kungl. Maj:t, som
icke hade något att erinra mot att samma byrå anknötes till den till
Paris förlagda internationella byrån för allmän hälsovård, fann hinder
icke möta, att konventionen bleve för Sveriges del i behörig ordning undertecknad,
dock under förbehåll att konventionens ratifikation vore beroende
på huruvida medel till bestridande av Sveriges bidrag till förstnämnda
byrå bleve av riksdagen beviljade.
Ifrågavarande konvention har sedermera den 1 februari 1924 blivit för
Sveriges del behörigen undertecknad. Den sålunda antagna konventionen
— vilken utom av Sverige biträtts av åtskilliga andra stater inom och
utom Europa — överensstämmer i allo med ovannämnda konventionsförslag,
dock med det undantag att av viss anledning ur konventionen och de som
annex därtill fogade statuterna uteslutits bestämmelsen, att omförmälda
byrå för husdjurssjukdomars bekämpande skulle vara ansluten till den
internationella byrån för allmän hälsovård.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 55
Enligt näninda statuter har den nu ifrågavarande byrån till huvudsaklig
uppgift
att verka för åstadkommande och bearbetande av sådana utredningar
eller rön beträffande de smittsamma husdjurssjukdomarna och deras förebyggande,
som falla inom ramen för internationellt samarbete;
att samla och meddela de olika ländernas regeringar och hälsovårdsmyndigheter
uppgifter och dokument av allmänt intresse rörande uppträdandet
av kreatursfarsoter och medlen för deras bekämpande;
att studera uppkommande förslag till internationella överenskommelser
i fråga om det veterinära hälsovårdsväsendet och bereda vederbörande
regeringar möjlighet att kontrollera genomförandet av desamma.
Byrån — som sålunda begränsar sin verksamhet till det mellanfolkliga
området — skall stå under uppsikt och kontroll av en kommitté, sammansatt
av en representant för varje i konventionen deltagande stat.
Kostnaderna för byrån bestridas gemensamt av de deltagande staterna.
För bestämmande av varje lands andel i omkostnaderna indelas de kontraherande
länderna i sex klasser, var och en med bidragsskyldighet i förhållande
till ett visst antal enheter å 500 francs. Medicinalstyrelsen har
förordat Sveriges anslutning till byrån i sjätte klassen, vilken bidrager
med 3 enheter eller 1,500 francs.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande av medel för
Sveriges deltagande i omförmälda internationella byrå i Paris. Beträffande
den klass, till vilken Sverige borde anslutas, har departementschefen,
under erinran att Sverige deltager i tredje klassen i internationella hälsovårdsbyrån
i Paris och i fjärde klassen i internationella frysinstitutet därstädes,
förordat Sveriges deltagande i byråns fjärde klass, vilket skulle
medföra en årlig bidragsskyldighet av 5,000 francs eller, omräknat i svensk
valuta efter parikurs, omkring 3,000 kronor.
Enligt konventionens bestämmelser skola bidragen erläggas i början av
varje kalenderår, och inträder bidragsskyldigheten för vederbörande stat,
så snart konventionen för densammas del ratificerats. Sverige skulle sålunda
komma att få vidkännas bidrag från och med 1925.
Något särskilt anslag för ändamålet har departementschefen icke ansett
behöva äskas, utan syntes erforderliga belopp lämpligen kunna utgå från
ordinarie förslagsanslaget till förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren.
Ehuru utskottet ansett statsfinansiella hänsyn tala för att, såsom medicinalstyrelsen
föreslagit, Sverige anslöte sig till sjätte klassen med ett bidrag
av 1,500 francs, har utskottet dock med hänsyn till vad departementschefen
i ärendet anfört icke velat motsätta sig den av honom föreslagna anordningen.
Mot att de erforderliga medlen beredas på sätt föreslagits har
utskottet intet att erinra. Utskottet hemställer,
Utskottet.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Karantänsanstalten
i
Haparanda
för husdjur.
(extra anslag.
[62.]
Utskottet.
Allmänt
anslag till
hushållningssällskapen.
(ordinarie
anslag.)
[63.]
Tillfälligt anslag
till hushållningssällskapen.
(extra anslag.)
[64.]
Anslag till
Göteborgs och
Bohus samt
Malmöhus
att riksdagen må medgiva, att kostnaden för Sveriges
deltagande i internationella byrån i Paris för bekämpande
av smittsamma husdjurssjukdomar må bestridas
av ordinarie förslagsanslaget till förekommande och
hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren.
62:o) Under punkt 62 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
karantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisa för hudgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 1,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har riksdagen
till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur anvisat anslag från
och med 1915. Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
såsom extra anslag med 1,100 kronor.
Da utskottet icke funnit anledning till erinran mot den gjorda framställningen,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 1,000 kronor.
Lanthushållning i allmänhet.
63:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t
under nionde huvudtiteln upptagit allmänt anslag till hushållningssällskapen
med oförändrat belopp, 2,100,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
64:o) Under punkt 64 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
tillfälligt anslag till hushållningssällskapen för kalenderåret 1925, att utgå
enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder, anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 682,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
65:o) Under punkt 65 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
anslag för kalenderåret 1925 till Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns
hushållningssällskap för till följd av förändrade grunder för fördelning av stats
-
Jordbruksutskottets utlutande Nr 1.
57
anslag till hushållningssällskapen minskat statsbidrag, att utgå med respektive
13,000 kronor och 0,000 kronor, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 19,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
66:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
statsbidrag för kalenderåret 1925 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 170,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
67:o) Under punkt 67 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska
ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar, nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till 80,000 kronor.
Ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
upptogs i riksstaten för budgetåret 1923—1924 med 100,000 kronor,
till vilket belopp anslaget uppgår jämväl för innevarande budgetår.
Den nu ifrågasatta minskningen av anslaget är föranledd därav att för
svenska betes- och vallföreningen — vilken förening för närvarande åtnjuter
understöd från nu ifrågavarande anslag — föreslagits uppförande av särskilt
anslag i riksstaten. Under erinran att utskottet under punkt 87 här
nedan tillstyrker sistnämnda förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må minska ordinarie reservationsanslaget
till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till
80,000 kronor.
68:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
åtgärder under kalenderåret 1925 för höjande av det mindre jordbruket
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 300,000
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
läns hushållningssällskap
för till följd
av förändrade
grunder för
lör delning av
statsanslag
till hushållningssällskapen
minskat
statsbidrag.
(extra anslag.)
[65.]
Sekreterare
hos hushållningssällskapen.
(extra anslag.)
[66.]
Befrämjande
i allmänhet
av jordbruk
och lantmannanäringar.
(ordinarie
anslag.)
[67.]
Utskottet.
Böjande av
det mindre
jordbruket.
(extra anslag.
[68.]
erinra.
58
Ordnad bokföring
vid
mindre jordbruk
m. m.
(extra anslag.)
[69.]
Jordbruks
konsulenter.
(extra anslag.)
[70.]
Vandrings
rättare.
(extra anslag.)
[71.]
Utbildning skurser
för
vandringsrättare.
(extra anslag.)
[72.]
Täckdikning sförmän.
(extra anslag.)
[73.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
69:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 21,600 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
70:o) Under punkt 70 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1925 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 265,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
71:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1925 av vandringsrättare anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
72:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande
under kalenderåret 1926 av utbildningskurser för vandringsrättare
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
73:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till avlönande under 1925 att täckdikningsförmän anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr /.
59
74:o) Enligt anmälan i punkt 74 har på grund av beräknad reservation
å tidigare anslag för ändamålet någon medelsanvisning för utbildningskurser
för förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän
icke ansetts erforderlig, vilket utskottet härigenom velat för
riksdagen
omförmäla.
Ulbildningskurser
för
ftirrättningsmän
vid
iäckdikningsföretag
ävensom för
täckdikning>- förmän.
[74.]
75:o) Under punkt 75 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till täc- ki
kande
av utgifterna för statens lagerhus och fryshus anvisa för budget- fryshus.
året 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor, att utgå i första (extra anaine.)
hand av inkomster av statens lagerhus och fryshus. [75.]
Till täckande av utgifterna för statens lagerhus och fryshus har i riksstaten
för innevarande budgetår, i likhet med för budgetåret 1923 1924,
uppförts ett extra förslagsanslag av 93,000 kronor, att utgå i första hand
av inkomster av statens lagerhus och fryshus. I samband härmed har å
riksstatens inkomstsida uppförts motsvarande belopp.
Anslagsanvisningen för budgetåret 1925—1926 har i överensstämmelse
med förslag av statens lagerhus- och fryshusstyrelse ansetts kunna begränsas
till 90,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till täckande av utgifterna för statens
lagerhus och fryshus anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor, att utgå
i första hand av inkomster av statens lagerhus och
fryshus.
76:o) Under punkt 76 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp anvisa ningsanstai.
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 46,000 kronor. terna vid
. . Ultuna och
(Statsrådsprotokollet sid. 173—177.) Alnarp.
Till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna och Alnarp (exlra anglag)
har riksdagen från och med 1908 årligen anvisat medel. För ändamålet [75 ]
beviljades sålunda för 1922 50,900 kronor, för första halvåret 1923 25,000
kronor, för budgetåret 1923—1924 46,000 kronor samt för budgetåret 1924—
1925 ett extra anslag av 36,000 kronor.
Till grund för sistnämnda anslagsanvisning låg ett av Kungl. Maj:t
framlagt förslag, innebärande — i besparingssyfte — att verksamheten
vid avdelningen för provning av lantbruksmaskiner vid Alnarp skulle
under budgetåret 1924—1925 inställas.
I jordbruksutskottets i anledning av Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag och
i ämnet väckta motioner avgivna utlåtande (nr 1 sid. 44) yttrade ut
-
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
L t skottet.
Kemiska
stationer.
(extra anslag.)
[77.]
Kemisk-växt
biologiska anstalten
inom,
Norrbottens
län.
(extra anslag.)
[78.]
skottet, under tillstyrkande av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget, att
utskottet, utan att vilja taga ställning till frågan om dispositionen av de
medel, som kunde bliva av riksdagen för ändamålet anvisade, emellertid
ville framhålla, att vad av motionärerna anförts syntes utskottet vara av
beskaffenhet att böra giva Kungl. Maj:t anledning att till förnyat över^
vägande upptaga frågan om medelsanvändningen samt att, om ock någon
mindre merkostnad, såsom för dyrtidstillägg till överassistent, komme att
med annan disposition av medlen än den förutsatta orsakas, detta icke
borde utgöra hinder för en förändrad disposition.
Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anvisade på sätt ovan
nämnts för ändamålet ett anslag av 36,000 kronor.
Förevarande framställning avser anvisande av medel till enahanda belopp
som för budgetåret 1923—1924 för möjliggörande av att verksamheten vid
anstalterna må kunna upptagas i samma utsträckning som tillförene.
Utskottet, som icke funnit något att mot framställningen erinra, hemställer,
att riksdagen må till maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultima och Alnarp anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 46,000 kronor.
77:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 77 gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må, liksom för innevarande budgetår,
såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom
de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart
för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta
laboratorium och bekosta ej mindre lokal för detta
jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren
ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll
samt till inköp av böcker och inventarier för stationens
behov — anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 48,000 kronor, att utgå med 6,000 kronor
till varje station.
78:o) Under punkt 78 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till underhåll under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av kemiskväxtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att från
länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag lämnas till
anstaltens underhåll under samma tid med sammanlagt minst 13,500 kronor
— anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 22,500 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 61
Såsom bidrag till underhåll av den 1895 inrättade kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län har riksdagen årligen anvisat anslag. För
ändamålet anvisades sålunda för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag
av 20,000 kronor. Såsom villkor för åtnjutande av ifrågavarande statsbidrag
har uppställts fordran på bidrag från respektive landsting och
hushållningssällskap eller eljest till så stort belopp, att statsbidraget förhåller
sig till ortsbidraget som 5 till 3. För budgetåret 1924—1925 är
detta senare bidrag bestämt till minst 12,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 178—179.),
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen
hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom bidrag till underhåll under
tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottens län — under villkor att
från länets landsting och hushållningssällskap eller
eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll under
samma tid med sammanlagt minst 13,500 kronor —
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
22,500 kronor.
79:o) Under punkt 79 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understöd åt svenska mosskulturföreningen anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 98,400 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 179—183.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 244
av herr Nilsson i Tånga, har hemställts, att riksdagen måtte till understöd
åt svenska mosskulturföreningen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett, i
förhållande till det under punkt 79 i nionde huvudtiteln upptagna, med
2,800 kronor eller till 101,200 kronor förhöjt anslag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Riksdagen har från och med 1890 årligen å extra stat anvisat anslag till
understöd åt svenska mosskulturföreningen. Anslagets belopp var senast
för 1918 bestämt till 50,000 kronor. Därefter ökades anslaget efter hand
och uppgick för 1922 till 102,000 kronor. För budgetåret 1923—1924 har
beviljats 91,600 kronor och för budgetåret 1924—1925 ett extra anslag av
84,600 kronor.
Statsbidragets belopp plägar bestämmas så, att, sedan posterna i företedd
inkomst- och utgiftsstat granskats, bristen däri fylles av statsmedel.
Utskottet.
Svenska mosskulturföreningen.
(extra anslag.)
[79.]
Motion.
Beträffande budgetåret 1925—1926 hava föreningens inkomster av departementschefen
beräknats till 32,100 kronor och utgifterna till 130,480
62
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
kronor, vadan det erforderliga anslaget upptagits till skillnaden mellan
dessa belopp eller 98,380 kronor, avrundat till 98,400 kronor.
Den av motionären därutöver föreslagna höjningen av anslaget avser
att möjliggöra för föreningen att för budgetåret 1924—1925 utbetala dyrtidstillägg
till föreningens tjänstemän med ytterligare fem procent av
lönerna. Till stöd för framställningen framhålles i motionen i huvudsak
följande.
Vid beräkningen av det av riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisade
anslaget till föreningen upptogs posten till dyrtidstillägg med belopp motsvarande
25 procent av de reglerade lönerna.
För nu löpande budgetår 1924—1925 begärde mosskulturföreningen samma
dyrtidstillägg som för föregående år, men innebar Kungl. Maj:ts förslag
beträffande samma tid en nedsättning av nämnda tillägg till 20 procent
av lönerna i anslutning till eu av Kungl. Maj:t samtidigt föreslagen
motsvarande sänkning för statens befattningshavare. 1924 års riksdag
fattade i fråga om anslag till mosskulturföreningen sitt beslut i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag. Då emellertid genom ett senare under riksdagen
fattat beslut den föreslagna sänkningen av statens befattningshavares
dyrtidstillägg ej vann riksdagens gillande, blev följden, att mosskulturföreningens
tjänstemän i berörda hänseende kommo i en relativt ännu
sämre ställning än tillförne, vilket enligt motionärens mening knappast
kunde anses rättvist, då tjänstemännen i fråga tjänstgjorde vid en i realiteten
statlig anstalt och för övrigt under kristiden åtnjutit avsevärt lägre
dyrtidstillägg än statens befattningshavare.
Av statsrådsprotokollet under ifrågavarande punkt i huvudtiteln framgår,
att mosskulturföreningen i sin framställning till Kungl. Maj:t om
anslag för budgetåret 1925—1926 såsom ytterligare dyrtidstillägg för budgetåret
1924—1925 upptagit en post å 2,807 kronor, motsvarande fem procent
å under samma tid utbetalade reglerade löner. Lantbruksstyrelsen
har funnit detta anslagskrav väl motiverat. Departementschefen har
emellertid efter avstyrkande av statskontoret i sin beräkning av anslaget
i fråga icke upptagit några medel för nu berörda ändamål.
För egen del vill utskottet med vitsordande av de av motionären lämnade
uppgifterna uttala, att utskottet med hänsyn till vad i ärendet förekommit
finner rättvisa och billighet bjuda, att mosskulturföreningens
tjänstemän för budgetåret 1924—1925 beredas det ifrågasatta ytterligare
dyrtidstillägget. Detsamma bör såsom motionären ock framhållit jämväl
gälla beträffande tjänstemän hos Sveriges utsädesförening, vilken senare
fråga emellertid torde komma till behandling i annat sammanhang. Då
ett beslut av angiven innebörd icke heller lärer kunna medföra några
konsekvenser beträffande andra befattningshavare, biträder utskottet motionärens
förslag och hemställer,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
63
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och den i ämnet väckta motionen
II: 244 till understöd åt svenska mosskulturföreningen
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
101,200 kronor.
80:o) Under punkt 80 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård
å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 10,300 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 183—187.)
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 245
av herr Nilsson i Tånga, har hemställts, att riksdagen måtte såsom bidrag
till driftkostnader vid Svenska mosskulturföreningens försöksgård å myrjord
vid Gisselås i Jämtlands län anvisa för budgetåret 1925—1926 ett, i
förhållande till det under punkt 80 i nionde huvudtiteln upptagna, med
200 kronor eller till 10,500 kronor förhöjt anslag.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
Såsom bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens försöksgård
å myrjord vid Gisselås i Jämtlands län har riksdagen för budgetåret
1924—1925 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor. Därvid
framhöll riksdagen, att det enligt riksdagens uppfattning vore önskvärt,
att den vid Gisselås påbörjade betydelsefulla försöksverksamheten kunde
på ett tillfredsställande sätt fullföljas. Riksdagen höll emellertid icke
för otroligt, att svårigheter i detta avseende kunde uppstå på grund av
det, som det ville förefalla, väl knappt beräknade driftkostnadsanslaget.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget ansåg sig riksdagen dock icke
böra företaga någon höjning i det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet.
Departementschefen har för budgetåret 1925—1926 beräknat utgifterna
för försöksgården till 23,285 kronor och inkomsterna till 12,920 kronor,
vadan det erforderliga statsbidraget upptagits till skillnaden mellan dessa
belopp eller 10,365 kronor, avrundat till 10,300 kronor.
Motionären föreslår, i avsikt att möjliggöra utbetalande av ytterligare
dyrtidstillägg för budgetåret 1924—1925 med fem procent av de reglerade
lönerna, en höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet med 200
kronor till 10,500 kronor.
Av enahanda skäl, som anförts under nästföregående punkt, vill utskottet
tillstyrka, att anslaget bestämmes på sätt i motionen föreslagits.
Utskottet hemställer alltså,
Försöksgård
å myrjord i
Jämtlands
län.
(extra anslag.)
180.]
Motion.
Utskottet.
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och den i ämnet väckta motionen II: 245
såsom bidrag till driftkostnader vid svenska mosskulturföreningens
försöksgård å myrjord vid Gisselås i Jämtlands
län anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 10,500 kronor.
Försöksgård 81:o) Under punkt 81 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
Norrbottens driftkostnader för den under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i
Un. Luleå drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens län an(extra
anslag.) visa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 6,500 kronor.
[81.1 För budgetåret 1924—1925 har riksdagen för den under ledning av
kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå drivna försöksgården å myrjord
vid Alträsk i Norrbottens län till driftkostnader anvisat ett extra anslag
av 5,000 kronor.
Departementschefen har i anslutning till lantbruksstyrelsens förslag beräknat
utgifterna för försöksgården till 14,800 kronor. Då i inkomster
beräknas inflyta 8,300 kronor, skulle i statsbidrag erfordras skillnaden
mellan dessa belopp eller 6,500 kronor. Anslagets ökning i jämförelse
med det nu förevarande betingades i väsentlig mån av att utgifterna för
utsäde stigit på grund av att försöksgårdens odlade mark, som 1923 omfattade
20 hektar, från och med 1925 uppginge till 36 hektar.
utskottet. Utskottet biträder framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må till driftkostnader för den under
ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå
drivna försöksgården å myrjord vid Alträsk i Norrbottens
län anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 6,500 kronor.
trala^frskon 82:0^ Under punkt 82 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
troiianstalts uppehållande av statens centrala frökontrollanstalts verksamhet anvisa
verksamhet, för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 88,500 kronor, att
(extra anslag.) utgå i första hand av inkomster av anstalten.
[82.] Med bifall i huvudsak till en av Kungl. Maj:t den 29 februari 1924
avlåten proposition, nr 134, beslöt 1924 års riksdag att dels i riksstaten för
budgetåret 1924—1925 upptaga under egentliga statsinkomster följande inkomsttitel
sålunda: inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 65,100
kronor, dels ock för budgetåret 1924—1925 anvisa
1. till inrättande av statens centrala frökontrollanstalt ett extra anslag av
51,000 kronor,
2. till uppehållande av samma anstalts verksamhet ett extra förslagsanslag
av 65,100 kronor, att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
Sedermera har Kungl. Maj:t den 13 juni 1924 fastställt avlöningsstat för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
(ii)
statens centrala frökontrollanstalt — slutande å 33,875 kronor — och därvid
tillika fastställt vissa villkor och bestämmelser för åtnjutande av ifrågavarande
avlöningsförmåner.
Instruktion för anstalten har av Kungl. Maj:t utfärdats den 8 september
1924 (nr 403).
Beträffande inkomst- och utgiftsberäkningen för anstalten för budgetåret
1925—1926, hava inkomsterna beräknats till 70,000 kronor. Utgifterna
för budgetåret 1925—1926 hava av departementschefen beräknats till sammanlagt
88,500 kronor enligt följande beräkning:
Avlöningsstat
kronor
33,875
Tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg,
provisoriskt
lönetillägg och dyrtidstillägg ......................
........ »
19,000
Omkostnadsstat:
Värme och elektrisk ström..............................
kronor
6,000
Underhåll av laboratorium och bibliotek ...
»
4,000
Resekostnader för insyningsverksamheten ...
»
9,000
Omkostnader för styrelsen.......................
Tillfälliga biträden, övertidsersättningar samt
»
1,600
förbrukningsartiklar....................................
»
9,500
Odlingsförsök ..................................................
»
2,000
Expenser........................................................
»
3,525 »
35,625
tillhopa kronor 88,500.
Tillfällig löneförbättring, tillfälligt lönetillägg, provisoriskt lönetillägg
och dyrtidstillägg föreslås skola utgå till vederbörande befattningshavare
enligt de grunder, som kunna bliva bestämda för åtnjutande av dylik
löneförmån.
Omkostnadsstaten företer i förhållande till den för innevarande budgetår
fastställda staten en ökning med 9,525 kronor, fördelade på de olika utgiftsposterna
sålunda:
Ända m å 1
Anslag för
1924—1925
kr.
Anslags- beräkning för
1925 — 1926
kr.
Ökning
kr.
Värme och elektrisk ström ...... ..........................
4,500
6,000
1,500
Underhåll av laboratorium och bibliotek...............
3,000
4,000
1,000
Resekostnader för insyningsverksamheten...............
6,500
9,000
2,500
Omkostnader för styrelsen....................................
1,200
1,600
400
Tillfälliga biträden, övertidsersättningar samt förbruk- ningsartiklar ........................ .........................
7,000
9,500
2,500
Odlingsförsök....................................................
1,600
2,000
400
Expenser ........................................................
2,300
3,525
1,225
summa kronor
26,100
35,625
9,525
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.) 5
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Byggnadsarbeten
och
inventarier
vid statens
centrala fri}- kontrollanstalt.
(extra anslag.)
[83.]
Understöd
åt lokala
frökontrollanst
aller.
(extra anslag.)
[84.]
Befordrande
av inhemsk
räodling.
(extra anslag.)
[85.]
Utom här ovan upptagna utgifter ifrågasattes jämväl anvisande av 2,500
kronor till inventarier och vissa byggnadsarbeten vid anstalten. I likhet
med vad som föregående år skedde i fråga om då föreliggande engångsutgifter
föreslår Kungl. Maj:t under punkt 83, att beloppet i fråga anvisas
såsom särskilt anslag.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot inkomst- och utgiftsberäkningen
liksom ej heller mot, att engångsutgiften till föreslaget belopp uppföres
såsom särskilt anslag. Beträffande sistnämnda anslag kommer utskottet
att under nästföljande punkt göra hemställan.
Utskottet hemställer nu,
att riksdagen må till uppehållande av statens centrala
frökontrollanstalts verksamhet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 88,500 kronor,
att utgå i första hand av inkomster av anstalten.
83:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt
83 gjorda framställning,
att riksdagen må till byggnadsarbeten och inventarier
vid statens centrala frökontrollanstalt anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500
kronor.
84:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda framställning
hemställer utskottet
/
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för budgetåret 1925—1926. anvisa till understöd — med
högst 1,000 kronor för varje anstalt — åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller hushållningssällskap,
vart för sig eller i förening, understödjas med
minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter
vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter
i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,
som fastställas av Kungl. Maj:t, ett extra anslag av
10,000 kronor.
85:o) Under punkt 85 har Kungl, Maj:t föreslagit riksdagen att såsom
bidrag för 1925 till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av
frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
67
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
8(ko) Under punkt 86 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan Befrämjande
på den proposition angående statsbidrag till befrämjande av växtförädling» avädling!''''
som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål l(iltra anslag.)
beräkna för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 300,000 kronor. [86.]
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
87:o) Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för uppe- g^vallför-''
hållande av svenska betes- och vallföreningens verksamhet anvisa för en ingen.
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 46,800 kronor. (extra anslag.)
(Statsrådsprotokollet sid. 196—207.) [87.]
Såsom bidrag till uppehållande av den 1916 bildade svenska betes- och
vallföreningen har Kungl. Maj:t från och med 1919 anvisat medel från
anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.
Anvisningarna hava utgjort för 1919 8,000 kronor, för 1920 10,000 kronor,
för vartdera av åren 1921 och 1922 20,000 kronor, för första halvåret 1923
10,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 20,000 kronor och för budgetåret
1924—1925 30,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser, att för uppehållande av
svenska betes- och vallföreningens verksamhet, vilken såsom ovan nämnts hittills
understötts från ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar, skulle i riksstaten uppföras ett särskilt anslag.
Med avseende å det erforderliga anslagets belopp har departementschefen,
med beräkning av föreningens utgifter till 63,125 kronor och dess inkomster
till 16,300 kronor, ansett detsamma böra utgå med skillnaden mellan
nämnda belopp eller 46,825 kronor, avrundat till 46,800 kronor.
Beträffande den faktiska ökning i anslaget till nu ifrågavarande verksamhet,
som ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag skulle medföra, har
departementschefen — under erinran att föreningen för innevarande budgetår
tilldelats ett anslag av 30,000 kronor — anfört huvudsakligen följande:
»Då,
såsom framgår av lantbruksstyrelsens yttrande i ärendet den 8
oktober 1924, det synes vara avsett, att nuvarande innehavaren av statskonsulentbefattningen
i fröodling jämväl för framtiden skall handhava
betes- och vallföreningens ledning, vilket förutsätter, att han helt övergår
till befattningen som föreningens föreståndare, kan statskonsulentbefattningen
förväntas bliva ledig under loppet av budgetåret 1925—1926. Jag har
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
också i det föregående hemställt, att befattningen i fråga ställes på övergångsstat,
och hör tjänsten, sedan den blivit vakant, indragas. Härigenom
skulle en besparing av 9,960 kronor uppstå för statsverket. Den faktiska
ökningen i anslaget till nu berörda verksamhet skulle sålunda uppgå till
46,800 — (30,000 -|- 9,960=) 6,840 kronor eller i runt tal allenast 7,000
kronor.»
utskottet. Utskottet, som anser det vara ett allmännyttigt intresse, att den av ifrågavarande
förening utövade verksamheten alltjämt kommer i åtnjutande
av statsmakternas understöd, har icke något att erinra mot det nu i
sådant avseende framställda förslaget, genom vars realiserande icke oväsentliga
fördelar i organisatoriskt och andra avseenden torde kunna vinnas.
Utskottet anser sig emellertid höra framhålla angelägenheten av att till
undvikande av dubbelarbete ett intimt samarbete åvägabringas icke blott
med styrelsen för centralanstalten för jordbruksförsöken utan jämväl med
hushållningssällskapen och andra i liknande syfte redan verksamma organisationer.
Under erinran att utskottet här ovan tillstyrkt Kungl. Majits förslagom
statskonsulentens i fröodling överförande på övergångsstat ävensom
om sänkning av ordinarie anslaget till befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanäringar hemställer utskottet,
att riksdagen må för uppehållande av svenska betesoch
vallföreningens verksamhet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 46,800 kronor.
Sveriges
pomologiska
förening.
(extra anslag.)
[88.1
88:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till understöd
åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet under kalenderåret
1925 anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 11,000
kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Befrämjande 89:o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärav
linodling. tjer U11(jei. 1925 för befrämjande av linodling anvisa för budgetåret 1925—
(extra anslag.) ] 92fJ ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 69
90:o) Under punkt 90 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till lindring
av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov anvisa för budgetåret 192.'')—192(1 ett extra
förslagsanslag av 500,000 kronor
För tiden från och med 1908 har riksdagen anvisat anslag för lindring
av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov. Ett vart av åren 1921 och 1922 har anslaget,
som har karaktär av förslagsanslag, uppförts med 1,800,000 kronor.
För första halvåret 1923 har för ändamålet anvisats 600,000 kronor, för
budgetåret 1923—1924 800,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 650,000
kronor. Anslagen hava av riksdagen beviljats efter framställning av
Kungl. Maj:t utom vad angår anslagen för första halvåret 1923 och budgetåret
1923—1924, vilka beviljats i anledning av inom riksdagen väckta
motioner. Anslaget för budgetåret 1924—1925, vilket i statsverkspropositionen
till fjolårets riksdag upptagits med 250,000 kronor, bestämdes av
riksdagen i anledning av i ämnet väckta motioner till 650,000 kronor.
Med avseende å grunderna för ifrågavarande anslags användning torde
erinras, att statsbidrag till transportkostnad, varom här är fråga, intill
den 1 juli 1924 utgått utan någon begränsning med hänsyn till belägenheten
av den ort, till vilken transporten ägde rum, varemot fraktlindring
kunnat medgivas först, när frakten översteg 60 öre för 100 kilogram.
I framställning i ämnet till 1924 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t
beviljande av ett till 250,000 kronor begränsat anslag. Enligt detta
förslag skulle statsbidrag för fraktlindring av ifrågavarande slag utgå
allenast beträffande transporter till orter inom Norrland och Dalarna
samt fraktlindringen bestämmas på sådant sätt, att nettofrakten till Norrlands
och Dalarnas olika delar bleve omkring 60 öre för 100 kilogram,
därvid tillika avsågs, att för transporter söder om en viss linje, dragen
ungefär vid gränsen mellan Närke och Västergötland och utdragen på
ömse sidor, statsbidraget skulle så beräknas, att nettofrakten komme att
utgå med exempelvis 10 öre för 100 kilogram högre belopp än för transporter
från norr om nämnda linje belägna orter.
Sedan i åtskilliga inom riksdagen väckta motioner framställts förslag
om beviljande av anslag för fraktlindring i enlighet med eller i huvudsaklig
överensstämmelse med dittills gällande grunder, avgav jordbruksutskottet
utlåtande i ärendet samt hemställde däri om bifall till Kungl.
Maj:ts framställning och avslag å motionerna. I en vid utlåtandet fogad
reservation yrkades emellertid anvisande för ändamålet i fråga av ett anslag
av 650,000 kronor.
Riksdagen biföll reservationen och meddelade i enlighet därmed i skrivelse
den 30 maj 1924, nr 221, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts
berörda framställning och de i ämnet väckta motionerna till lindring av
fraktkostnader vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
Lindring av
fraktkostnaderna
för kalk,
(extra anslag.)
|90.|
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Ogräsens
bekämpande.
(extra anslag.)
[91.]
Berberis
buskens
ulrotande.
[92.]
Bönnbursmalens
bekämpande.
<extra anslag.)
[93.]
för jordbrukets behov anvisat för budgetåret 1924—1925 ett extra förslagsanslag
av 650,000 kronor.
Bestämmelser rörande statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för
jordbrukets behov hava av Kungl. Maj:t utfärdats den 27 juni 1924 (svensk
författningssamling nr 314) att gälla från och med den 1 juli 1924.
Förevarande framställning avser beredande av medel för statsbidrag för
fraktlindring enligt nu gällande bestämmelser jämväl för tiden 1 juli 1925—
30 juni 1926.
Utskottet biträder förslaget och hemställer,
att riksdagen må till lindring av fraktkostnaderna vid
transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor.
91:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 91
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för bekämpande av ogräs anvisa för budgetåret 1925
1926 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
92:o) Enligt anmälan i punkt 92 kan medelsbehovet till bestridande
under 1925 av kostnaderna för berberisbuskens utrotande täckas av reservation
å tidigare för ändamålet anvisade anslag, vadan medelsanvisning
föi detta år icke erfordras. Detta liar utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
93:o) hinder punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till slutförande
av de utav entomologiska avdelningen vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet bedrivna försök för bekämpande av
lönnbärsmalen samt till bestridande av kostnaderna för tryckning av redogörelse
för försöken anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.
Till försök för bekämpande av rönnbärsmalen, att utföras av entomologiska
avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
har riksdagen från och med 1921 årligen anvisat anslag. Enligt
Kungl. Maj:ts första framställning i ämnet (se IX H. T. 1921 p. 9) skulle
försöken bedrivas under fyra år och det för försökens genomförande beräknade
anslaget av 48,000 kronor fördelas på åren 1921—1924. Hittills
hava för ändamålet beviljats såsom reservationsanslag tillhopa 39,000 lcro
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
71
nor, därav för 1921 12,000 kronor, för 1922 enahanda belopp, för första
halvåret 1923 6,000 kronor samt — med hänsyn till å anslaget förefintliga
reservationer — för budgetåret 1923—1924 4,000 kronor och för innevarande
budgetår 5,000 kronor.
Av det för varje år såsom erforderligt beräknade beloppet 12,000 kronor
hava avsetts 4,400 kronor till en extra tjänsteman — som dessutom skulle
erhålla dyrtidstillägg från för sådant ändamål anvisat anslag — samt
återstående 7,600 kronor till kostnader för själva försöken jämte förbrukningsartiklar
och redskap ävensom till resor.
Ifrågavarande försöksverksamhet påbörjades den 1 juli 1921 och har
alltså med utgången av nu innevarande budgetår fortgått under den från
början beräknade tiden av fyra år.
Förevarande framställning avser anvisande av medel för slutförande av
försöken för bekämpande av rönnbärsmalen, vilka av i statsrådsprotokollet
närmare angivna skäl ännu icke kunnat slutföras, samt till bestridande
av kostnaderna för tryckning av redogörelse för försöken. Därest det av
JKungl. Maj:t nu äskade beloppet av 9,000 kronor anvisas, kommer dock
totalkostnaden för försöken icke att överstiga det från början beräknade
beloppet av 48,000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Majtts förslag hemställer utskottet,
O
att riksdagen må till slutförande av de utav entomologiska
avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet bedrivna försök för bekämpande
av rönnbärsmalen samt till bestridande av
kostnaderna för tryckning av redogörelse för försöken
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 9,000 kronor.
94:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 94 gjorda framställning
hemställer utskottet.
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisa
dels såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för allmänt svenskt lantbruksmöte 7,500 kronor,
dels ock till prisbelöningar vid sådant möte 17,500
kronor eller tillhopa 25,000 kronor.
Utskottet.
Lantbruks
möte.
(extra anslag.)
[94.]
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Lantbrukskonsulenter
i
London och
Riga.
(extra anslag/
[95.1
95:o) Under punkt 95 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning i London
samt en konsulentbefattning i Riga för tillvaratagande av det svenska
lantbrukets och fiskets samt därmed sammanhängande intressen i Estland,
Lettland, Littauen och Polen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 39,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 223—232.)
Alltsedan 1897 hava medel varit av riksdagen anvisade å extra stat till
befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svensk
industri och svenska näringar. Från och med 1910 har beträffande dessa
anslag skett den förändring, att under nionde huvudtiteln anvisats å extra
stat särskilt anslag till befrämjande av avsättning i främmande länder av
alster utav svenska lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
Anslaget har använts till uppehållande av en mejeri- och lantbrukskonsulentbefattning
i London samt —■ intill utgången av budgetåret 1923—1924
en konsulentbefattning i Berlin för tillvaratagande av svenska lantbrukets
och fiskerinäringens intressen. Från och med innevarande budgetår
har konsulentbefattningen i Berlin utbytts mot en dylik befattning i Riga
för tillvaratagande av det svenska lantbrukets och fiskets samt därmed
sammanhängande intressen i Estland, Lettland, Littauen och Polen. Konsulenterna
förordnas för ett år i sänder av lantbruksstyrelsen, som för
dem utfärdat instruktioner.
För innevarande budgetår uppgår anslaget, som i riksstaten är uppfört
under titeln lantbrukskonsulenter i London och Riga, till 33,000 kronor,
av vilket belopp avsetts för arvode till vardera konsulenten 9,000 kronor
samt för expenser och resekostnader till konsulenten i London 9,000 kronor
och till konsulenten i Riga 6,000 kronor.
Såsom framgår av ovanstående uppgår för närvarande arvodet åt vardera
konsulenten till 9,000 kronor för år räknat. Härjämte utgår till konsulenterna
tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor samt dyrtidstillägg enligt för
oreglerade verk gällande grunder.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen ansett, att lantbrukskonsulenten
i London med hänsyn till levnadsomkostnaderna därstädes borde
från och med nästa budgetär beredas en förbättrad löneställning och att styrelsen
i sådant avseende anfört, att 3,000 kronor vore det lägsta belopp,
varmed konsulentens lön borde ökas. Lämpligast borde enligt lantbruksstyrelsens
mening detta belopp utgå såsom extra ortstillägg. Vidare har
lantbruksstyrelsen — med förmälan att lantbrukskonsulentens i London expensanslag
för budgetåret 1923—1924 måst överskridas — anfört, att styrelsen vid
granskning av konsulentens redovisning för anslagets användning icke kunnat
finna, att någon begränsning av utgifterna lämpligen kunnat ske, och har
styrelsen, då någon sänkning av prisläget icke syntes vara att förvänta och
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1 73
erfarenheten från sistförfluten budgetar starkt talade för eu höjning av expensanslaget,
föreslagit anslagets bestämmande till 10,000 kronor.
Lantbruksstyrelsens förslag såväl med avseende ä det extra ortstillägget
till konsulenten i London som beträffande höjningen i dennes expensanslag
har tillstyrkts av statskontoret.
Departementschefen, som i likhet med lantbruksstyrelsen ansett konsulenten
i London med hänsyn till levnadsomkostnaderna därstädes böra
från och med nästa budgetår beredas en förbättrad löneställning har föreslagit,
att befattningshavaren i fråga skulle, i överensstämmelse med vad
som gäller beträffande jämförbara befattningar under utrikesdepartementet,
utöver det honom tillkommande arvodet å 9,000 kronor beredas ett särskilt
ortstillägg, vilket skäligen syntes böra bestämmas till 6,000 kronor, i samband
varmed den nu utgående tillfälliga löneförbättringen å 1,000 kronor
skulle bortfalla. Härtill skulle å arvodet komma dyrtidstillägg enligt
för oreglerade verk gällande grunder. Då övriga utgifter från anslaget —
däri inbegripet expensanslaget till lantbrukskonsulenten i London — enligt
departementschefens åsikt borde beräknas till oförändrat belopp, och då
dyrtidstillägget till de båda befattningshavarna utginge från huvudtitelns
allmänna dyrtidsanslag, innebure Kungl. Maj:ts förslag en ökning av nu
ifrågavarande anslag av 6,000 kronor.
Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen blivit övertygat
om behovet av en förbättring av konsulentens i London avlöningsförmåner.
Med avseende å förbättringens storlek och sättet för dess beredande
synes utskottet vad departementschefen i ärendet anfört icke innebära tillräckliga
skäl för ett frångående av lantbruksstyrelsens förslag härutinnan,
vilket senare förslag utskottet alltså för sin del vill förorda. Härav föranledes
— då i betraktande tages, att den tillfälliga löneförbättringen, som
enligt detta förslag fortfarande skall utgå, bestrides från särskilt anslag för
detta ändamål — en sänkning i totalanslaget med 3,000 kronor. Vidare
vill utskottet på av lantbruksstyrelsen anförda skäl tillstyrka en höjning i
expensanslaget till lantbrukskonsulenten i London med 1,000 kronor till
10,000 kronor. Totalanslaget skulle i överensstämmelse med vad utskottet
sålunda föreslagit bestämmas till 39,000 — (3,000 — 1,000) = 37,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till uppehållande av en mejerioch
lantbrukskonsulentbefattning i London samt en konsulentbefattning
i Riga för tillvaratagande av det
svenska lantbrukets och fiskets samt därmed sammanhängande
intressen i Estland, Lettland, Littauen och
Polen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 37,000 kronor.
Utskottet.
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
96:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 96''
, x ‘ '' gjorda framställning hemställer utskottet,
(extra anslag.) ’
[96.]
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 24,000 kronor.
Understöd åt 97:o) Under punkt 97 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
^''jordbruks^ den Proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till
kredit. riksdagen, till understöd åt föreningar för jordbrukskredit beräkna för bud(extra
anslag.) getåret 1925—1926 ett belopp av 30,000 kronor.
[97.] över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruks- 98:o) Under punkt 98 har departementschefen till statsrådsprotokollet an"7
fort, att statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen i gemensam skrivelse
till Kungl. Maj:t den 8 december 1924 inkommit med förslag till jordbruksstatistikens
omorganisation, samt att han hade för avsikt att, sedan infordrat
utlåtande i ärendet inkommit, föreslå Kungl. Maj:t avlåtande till innevarande
riksdag av proposition i ämnet.
Detta ävensom att, enligt vad departementschefen jämväl förmält, någon
anslagsanvisning, på grund av hittills reserverade medel, för budgetåret
1925—1926 icke ifrågasättes, har utskottet härmed velat för riksdagen
omförmäla.
Landsbygdens 99:0) Under punkt 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för främelektnfienng.
jande under kalenderåret 1925 av en planmässig organisation och utveckling
(extra ansiag.''i av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
[99.J anslag av 50,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 75
Cvmmdförbättriiigar, kolonisation och eguahenisMldning
in. in.
100:o) Under punkt 100 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och
Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker
eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd eller utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under tiden
1 juli 1925—30 juni 1926 anvisa statsbidrag å tillhopa 1,200,000 kronor att
utgå från det senast för 1922 å extra stat under benämning »norrländska
avdikningsanslaget» anvisade reservationsanslaget.
(Statsrådsprotokollet sid. 238—242.)
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 126 i första kammaren av herr Andersson, Elof, m. fl. och nr 182 i
andra kammaren av herr Hedlund i Häste ni. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte medgiva att till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 anvisa statsbidrag å tillhopa 1,700,000
kronor att utgå från det senast för år 1922 å extra stat under benämning
norrländska avdikningsanslaget anvisade reservationsanslaget.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
De under benämningen »norrländska avdikningsanslaget» av riksdagen
anvisade medlen äro avsedda till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord.
Bestämmelser om villkoren för erhållande och tillgodonjutande av
statsbidrag från ifrågavarande anslag äro meddelade i kungörelsen den
28 juli 1916 (nr 377) med däri genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 290)
gjord ändring.
Anslagets belopp har under en följd av år beräknats med utgångspunkt
från att 1,900,000 kronor skulle årligen stå till Kungl. Maj:ts förfogande.
På grund av att detta belopp under de senaste åren till följd av kristids
-
Norrländsi.a
avdiknings
anslaget.
[100.1
Motioner.
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
förhållandena icke till fullo tagits i anspråk och odisponerade behållningar
sålunda uppstått, begärdes icke nytt anslag för 1921.
Före 1922 anpassades de av riksdagen årligen anvisade anslagen för
ändamålet sa, att a anslaget skulle finnas en odisponerad behållning motsvarande
summan av vad som borde av Kungl. Maj:t högst beviljas såsom
statsbidrag för året. Från och med nämnda år har med hänsyn till
att de beviljade statsbidragen finge lyftas endast i män av arbetets fortgång
och eu del därav i regel skulle innestå, till dess arbetet vore fullbordat
och godkänt, tillämpats den ordningen, att det allenast tillses,
att å anslaget finnes tillgång att gälda de belopp, som kunna böra utbetalas
under året. I följd härav och med hänsyn till befintliga reservationer
anvisades för 1922 allenast 509.000 kronor. För första halvåret 1923
samt för budgetåren 1923—1924 och 1924-1925 äskades med hänsyn till
befintliga reservationer icke något nytt anslag, utan begärdes allenast
riksdagens medgivande att därunder för ändamålet anvisa respektive
600,000 kronor, 1,200,000 kronor och 1,200,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen hos Kungl. Magt
gjort framställning dels om höjande av anvisningsbeloppet för budgetåret
1925—1926 till 1,700,000 kronor, dels ock om anvisande för samma tid av
ett anslag av 250,000 kronor. Lantbruksstyrelsen har därvid framhållit,
hurusom för tillgodoseende av samtliga ansökningar om bidrag från norrländska
avdikningsanslaget under budgetåret 1924—1925 under av styrelsen
angiven förutsättning skulle åtgå 2,115,680 kronor eller i runt tal 2,100,000
kronor. Då riksdagen för nämnda tid medgivit beviljande av allenast
1,200,000 kronor, skulle till nästkommande budgetår komma att överföras ansökningar
om ett sammanlagt belopp av i runt tal 900,000 kronor Med
ledning av erfarenheten från de senaste åren och med fästat avseende jämväl å
det statslinansiella läget hade lantbruksstyrelsen i övrigt icke ansett sig kunna
beräkna det erforderliga bidragsbeloppet till lägre belopp än 1,300,000 kronor.
För utjämnande efter hand av ovanberörda 900,000 kronor, vartill från budgetaret
1924—1925 överförda ansökningar beräknats uppgå, har lantbruksstyrelsen
ansett, att Kungl. Maj:t borde medgivas befogenhet att under budget
året 1925-1926 disponera ett belopp av 1,700,000 kronor. Därjämte borde
ett belopp av 2o0,000 kronor tillföras anslaget ifråga för att kunna möta
vederbörliga utbetalningar under budgetåret 1925—1926.
Statskontoret har, da en höjning av anvisningarnas belopp otvivelaktigt
komme att fora med sig ökade krav på anslaget, uttalat sin tvekan, om det
kunde anses tillrådligt att ännu, innan de statsekonomiska förhållandena
vunnit större stadga, vidtaga den ifrågasatta höjningen, åtminstone i den
omfattning lantbruksstyrelsen föreslagit.
Vad beträffade anslagsbehovet å norrländska avdikningsanslaget för budgetaret
192o—1926 hade statskontoret gjort vissa beräkningar rörande det för
vartdera av innevarande och nästkommande budgetår erforderliga anslaget.
Jordbruksutskottets utlutande Nr /. 77
Med hänsyn till resultatet härav syntes ämbetsverket något anslag för ifrågavarande
ändamål icke behöva upptagas i riksstaten för budgetåret 1925—1926.
Departementschefen har under åberopande av vad statskontoret i ärendet
anfört ej ansett skäl föreligga att för budgetåret 1925—1926 höja anvisningsbeloppet,
vid vilket förhållande han icke heller funnit något nytt anslag för
samma tid behöva äskas.
I motionerna har lantbruksstyrelsens ovanberörda förslag om anvisningsbeloppets
bestämmande till 1,700,000 kronor för budgetåret 1925—1926 upptagits,
varemot anvisande av något nytt anslag för samma tid ej ifrågasatts.
Med hänsyn till den betydelse utskottet tillmäter ifrågavarande utdikningsföretag
anser utskottet i likhet med motionärerna det vara eu angelägenhet
av vikt, att tillräckliga medel stå till förfogande för verksamhetens bedrivande
i önskvärd omfattning. Härvid förbiser utskottet icke heller de möjligheter
till arbetslöshetens lindrande, som genom företagen i fråga kunna beredas. Att
döma av lantbruksstyrelsens på erfarenhet grundade uppskattning av det
erforderliga anvisningsbeloppet för budgetåret 1925—1926 synes det belopp,
som Kungl. Maj:t bör medgivas disponera för samma tid, icke böra sättas
lägre än motionärerna föreslagit. Utskottet vill därför tillstyrka detta förslag.
Beträffande frågan huruvida härav bör föranledas anvisande av något nytt
anslag, så torde — då såsom statskontoret i ärendet anfört utgifterna från
anslaget i fråga till icke obetydlig del utgjorts av tilläggsbidrag till utdikningsföretag
och denna art av bidrag för närvarande visade stark tendens
till minskning — detta icke vara erforderligt. Detta har heller icke i motionerna
ifrågasatts.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och de i ämnet väckta motionerna
1:126 och 11:182 medgiva, att till understödjande av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller
utdikning av redan odlad jord, Kungl. Maj:t må under
tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 anvisa statsbidrag å
tillhopa 1,700,000 kronor att utgå från det senast för
1922 å extra stat under benämning »norrländska avdikningsanslaget»
anvisade reservationsanslaget.
Utskottet.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Allmänna avdikning
sanslaget.
(extra anslag.)
[101.I
Motioner.
101:o) Under punkt 101 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels till
understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra
delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan
odlad jord, anvisa för budgetåret 1925 1926 under benämning »allmänna
avdikningsanslaget» ett extra reservationsanslag av 1,000,000 kronor, dels
ock medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926
från allmänna avdikningsanslaget anvisa statsbidrag å tillhopa 1,000,000
kronor med iakttagande att härav högst 125,000 kronor må utgå till avdikning
av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning av
frostländighet för närliggande bygd.
(Statsrådsprotokollet sid. 242—246.)
I två inom riksdagen väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner
nämligen nr 127 i första kammaren av herr Andersson, Elof, m. fl. och
nr 183 i andra kammaren av herr Hedlund i Häste m. fl. har hemställts, att
riksdagen ville medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden 1 juli 1925—
30 juni 1926 från allmänna avdikningsanslaget anvisa statsbidrag å tillhopa
1,300,000 kronor, med iakttagande att härav högst 125,000 kronor
må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast
minskning av frostländighet för närliggande bygd.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återhetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling
av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för
närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, har riksdagen sedan
flera år å extra stat anvisat anslag under benämning »allmänna avdikningsanslaget».
Anslaget har karaktär av reservationsanslag.
Bestämmelser om villkoren för erhållande och tillgodonjutande av statsbidrag
från ifrågavarande anslag äro meddelade i kungörelsen den 28 juli 1916
(nr 376) med däri genom kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 291) gjord ändring.
Anslagsbeloppet, som tidigare avpassats för att tillgodose ett bidragshehov
av 800,000 kronor, bestämdes för 1921 till 900,000 kronor för att
jämte beräknad odisponerad behållning av 100,000 kronor kunna medgiva
bidrag å tillhopa 1,000,000 kronor.
Med anledning av att någon odisponerad reservation till 1921 i verkligheten
icke förefanns, framhöll dåvarande departementschefen under motsvarande
punkt i 1921 års statsverksproposition, att beträffande detta anslag
rådde enahanda förhållanden i fråga om statsbidragens lyftning, som
rörande norrländska avdikningsanslaget. Att för 1921 det odisponerade
beloppet uppginge till allenast 900,000 kronor borde därför — i betraktande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr /•
7!)
av att anslaget ägde stor kontant behållning — icke utgöra hinder för att
statsbidrag för 1921 av Kungl. Maj:t anvisades intill det beräknade maximum
av 1,000,000 kronor.
För 1922 ansåg departementschefen årsanvisningen böra höjas till 1,200,000
kronor men fann i betraktande av förberörda kontanta behållning anslag
för ändamålet kunna begränsas till 800,000 kronor. I enlighet härmed avfattades
Kungl. Maj:ts anslagsäskande.
Riksdagen förklarade sig anse årsanvisningen för 1921 böra bestämmas
till 1,250,000 kronor. Därvid framhöll riksdagen, att en sådan åtgärd borde
så mycket mindre möta betänkligheter, som den kontanta behållningen å
ifrågavarande anslag, d. v. s. i statskontoret ännu innestående medel å
anslaget, uppginge till i runt tal 1,800,000 kronor. Anslagsbeloppet för
1922 bestämdes i enlighet med Kungl. Maj:ts å en årsanvisning av 1,200,000
kronor grundade förslag till 800,000 kronor.
För första halvåret 1923 äskades med hänsyn till befintlig reservation
icke något anslag, utan begärdes allenast riksdagens medgivande att därunder
anvisa för ändamålet 500,000 kronor.
Anslagsbeloppet bestämdes för budgetåret 1923—1924 i enlighet med
Kungl. Maj:ts å en årsanvisning av 1,200,000 kronor grundade förslag
till 1,050,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 till 1,400,000 kronor.
Efter det att bidragsbeloppet för de närmast föregående åren i allmänhet
av Kungl. Maj:t beviljats intill 1,200,000 kronor årligen, blev för budgetåret
1924—1925 sagda belopp av riksdagen begränsat till 1,000,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att lantbruksstyrelsen hos Kungl.
Maj:t gjort framställning dels att anvisningsbeloppet för budgetåret 1925
—1926 måtte bestämmas till 1,300,000 kronor dels ock om äskande för
samma tid av ett anslag å samma belopp. Styrelsen har därvid beräknat
att för tillgodoseende av samtliga till budgetåret 1924—1925 balanserade
och under samma budgetår inkommande ansökningar skulle erfordras
1,984,850 kronor eller i runt tal 2,000,000 kronor. Då riksdagen medgivit,
att allenast 1,000,000 kronor finge beviljas under tiden 1 juli 1924—30
juni 1925, kunde ansökningar motsvarande sammanlagt omkring 1,000,000
kronor förväntas bliva överförda till budgetåret 1925—1926. Under viss
av lantbruksstyrelsen angiven förutsättning för uppskattning av det
erforderliga bidragsbeloppet av i lantbruksstyrelsen inneliggande före den
1 juli 1924 inkomna 227 ansökningar och med hänsyn till önskemålet att
antalet av de från det ena budgetåret till det andra balanserade ansökningar
måtte efter hand minskas, ansåge sig lantbruksstyrelsen icke kunna beräkna
det sammanlagda för budgetåret 1925—1926 erforderliga bidragsbeloppet
lägre än som föreslagits eller 1,300,000 kronor. För mötande av påforderliga
utbetalningar ansåge lantbruksstyrelsen anslaget för budgetåret 1925
—1926 böra tillföras 1,320,000 kronor eller i runt tal 1,300,000 kronor.
Statskontoret har beträffande anvisningarna under budgetåret 1925—
Utskottet.
80 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1926 åberopat vad ämbetsverket anfört rörande det norrländska avdikningsanslaget.
Departementschefen bär till statsrådsprotokollet i ärendet anfört, att, då
bidragsbeloppet från allmänna avdikningsanslaget så sent som för budgetåret
1924 1925 bestämts till 1,000,000 kronor, han ansåge tiden ännu
icke vara inne att höja detta belopp, i all synnerhet som tillräcklig erfarenhet
ännu ej vunnits beträffande den numera vidtagna åtgärden att
begränsa statsbidraget till en fjärdedel — förut en tredjedel — av den
beräknade kostnaden för företaget.
Motionärerna hava upptagit lantbruksstyrelsens förslag om en höjning
i årsanvisningsbeloppet för budgetåret 1925—1926 till 1,300,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet anfört under nästföregående punkt
rörande angelägenheten av att tillräckliga medel finnas till förfogande för
utlämnande av bidrag från norrländska avdikningsanslaget, vilket uttalande
i lika mån torde gälla det nu ifrågavarande allmänna avdikningsanslaget,
och då att döma av de av lantbruksstyrelsen verkställda beräkningarna
årsanvisningsbeloppet för sistnämnda anslag för ett nöjaktigt tillgodoseende
av behovet för budgetåret 1925—1926 icke torde böra sättas lägre än i
motionerna ifrågasatts, biträder utskottet detta förslag. Någon förändring
av det i Kungl. Majrts förslag avsedda beloppet för avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländigliet för närliggande
bygd, har utskottet ej ansett erforderlig. Beträffande frågan
huruvida höjningen av årsanvisningsbeloppet bör föranleda eu höjning av
det av Kungl. Maj:t för samma budgetår äskade anslaget synes, med
hänsyn till att enligt statskontorets i statsrådsprotokollet återgivna yttrande
i ärendet någon besparing torde kunna väntas även i det i riksstaten
för innevarande budgetår upptagna anslaget 1,400,000 kronor, någon
sådan höjning icke vara erforderlig.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och de i ämnet väckta motionerna
1:127 och II: 183
a) till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland
och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller
utdikning av redan odlad jord, anvisa för budgetåret
1925—1926 under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
ett extra reservationsanslag av 1,000,000
kronor,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
81
b) medgiva, att Kungl. Maj:t må under tiden 1
juli 1925—30 juni 1926 från allmänna avdikningsanslaget
anvisa statsbidrag å tillhopa 1,300,000 kronor
med iakttagande att härav högst 125,000 kronor må utgå
till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser
endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd.
102:o) Under punkt 102 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som Kungl. Maj:t må komma att
avlåta till riksdagen, för fullföljande av försökskolonisationen beräkna
för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 147,100 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
103:o) Enligt anmälan i punkt 103 har, på grund av beräknad reservation
å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budgetåret
1925—1926 till kolonat å Abmoberget i stället för kronobyggen icke ansetts
erforderlig, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
104:o) Under punkt 104 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till gäldande
av vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde
i Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra förslagsanslag av 6,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 248—251.)
I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riksdagen
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,300 kronor
till gäldandet av vissa av kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisationsområde
föranledda utgifter.
Då enligt utredningen i ärendet anslag för ifrågavande ändamål torde
vara erforderligt även för budgetåret 1925—1926 och då utskottet icke
funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till gäldande av vissa av kolonisationsverksamheten
å Alträsks kolonisationsområde i
Norrbottens län föranledda utgifter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 6,000
kronor.
Kolonisation
å vissa kronoparker.
(extra anslag.)
[102.]
Kolonat &
Abmobcrgets
kronopark i
stället för
krononybyggen.
[103.]
Kolonisationsverksamheten
å Alträsks
kolonisationsområde.
(extra anslag.)
[104.]
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.)
6
82
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
^egnahemslån 105:o) Under punkt 105 har Kungl Maj:t föreslagit riksdagen att för uttagare.
lämnande av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybygg(extra
anslag.) nadsarbeten för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
[105.] av 650,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet 251—253.)
I detta sammanhang bar utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner nämligen
1) nr 115 i andra kammaren av herr Brännström m. fl., vari hemställts,
att riksdagen ville medgiva, att personer, som under åren 1918—1922 erhållit
egnahemslån för jordbrukslägenheter och som med hänsyn till förhållandena
vid deras egna hems bildande, till av dem efter lånens bekommande utförda
eller till utförande föreliggande odlings- och byggnadsarbeten, till deras
ekonomiska ställning för närvarande och andra omständigheter, som prövas
böra tagas i betraktande, befinnas vara förtjänta av att komma i åtnjutande
av s. k. premielån till nyodlings- och byggnads- eller grundförbättringsarbeten,
må, utan hinder av vad i kungl. kungörelsen av den 25 maj
1923 § 7 finnes stadgat, äga att söka och erhålla dylikt premielån, samt
att riksdagen — utöver i statsverksprositionen äskade 650,000 kronor —
måtte för nu angiva ändamål anvisa under budgetåret 1925—1926 ett belopp
av 200,000 kronor.
2) nr 13 i första kammaren av herr Gabrielsson, vari hemställts, att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t täcktes begära, att Kungl. Maj:t
till nästa års riksdag måtte göra framställning om det anslag, som efter
utredning befinnes erforderligt för beredande av extra understöd åt vissa
egnahemslåntagare.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas
till motionerna.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition den 10 mars 1923, nr 144.
gjorda framställning anvisade riksdagen för budgetåret 1923—1924 ett
extra reservationsanslag av 800,000 kronor för utlämnande under 1923 och
1924 av premielån till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten,
av vilket belopp för 1923 finge användas högst 320,000 kronor.
För budgetåret 1924—1925 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag
av likaledes 800,000 kronor, varav för 1924 finge användas
högst 150,000 kronor.
Bestämmelser rörande anslagets användning hava meddelats i kungörelsen
den 25 maj 1923 (nr 128) angående premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. I § 7 av denna kungörelse stadgas,
att ansökning om premielån, som skall hos vederbörande låneförmedlare
göras skriftligen, bör ingivas samtidigt med ansökningen om egnahemslån
och av låneförmedlaren prövas i samband med denna.
Med anledning av inkomna framställningar om statsanslag för ändamålet
har Kungl. Maj:t beviljat låneförmedlare följande sammanlagda belopp,
nämligen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
88
för 1923
» 1924.
» 1925.....
kronor 310,000
» 630,000
» 660,000
eller tillhopa kronor 1,600,000.
De av riksdagen hittills anvisade anslagen för ändamålet hava alltså
av Kungl. Maj:t till fullo disponerats.
Beträffande anslagsbehovet för hudgetåret 1925—1926 har departementschefen
i likhet med statens egnahemsinspektör ansett detsamma böra beräknas
till samma belopp, som av Kungl. Maj:t beviljats för ett vart av
åren 1924 och 1925 eller 650,000 kronor.
Båda de i ämnet väckta motionerna åsyfta att bereda särskild hjälp
åt sådana egnahemslåntagare, vilka grundat sina egna hem under högkonjunkturen
och tiden närmast därefter (1918—1922) och vilka till följd
av det då rådande höga prisläget råkat i ekonomiskt trångmål.
I herr Brännströms m. fl. motion framhålles, hurusom bestämmelsen i § 7
av ovanberörda kungörelse, att ansökning om premielån skall göras samtidigt
med ansökan om egnahemslån föranlett, att egnahemsbyggare, som erhållit
egnahemslån före 1923 eller det första år, under vilket premielån utlämnats,
utestängts från möjligheten att komma i åtnjutande av premielån, något som
synts motionärerna orättvist synnerligast för dem, som börjat under särskilt
ogynnsamma förhållanden och därtill haft att under några år utgöra ränta
efter högre procent än andra egnahemslåntagare. I syfte att undanröja
denna olägenhet ifrågasättes i motionen, att rätten att erhålla premielån
utsträckes till de egnahemslåntagare, som grundat sina egnahem under
åren 1918—1922 och av vilka flertalet för tiden före 1923 hade att betala
ränta efter 4 Va procent. I anslutning härtill föreslå motionärerna en höjning
av det av Kungl. Maj:t äskade anslaget med 200,000 kronor.
I herr Gabrielssons motion antydes förutom den av herr Brännström m. fl.
föreslagna utvägen, möjligheten att bereda ifrågavarande egnahemslåntagare
direkt statsbidrag eller ock att viss avskrivning medgives å de
erhållna lånen. Motionen utmynnar i en begäran om utredning i ärendet.
Tvivelsutan torde de i motionerna framhållna omständigheterna vara viskottet.
förtjänta av statsmakternas uppmärksamhet. Fall lärer enligt vad som
blivit för utskottet upplyst kunna påvisas, där egnahemslåntagare av anledning,
som i motionerna berörts, befinna sig i så betryckt ekonomiskt läge,
att ett bistående från statens sida torde kunna anses böra ifrågakomma.
Vid angivet förhållande vill utskottet utan att i frågans nuvarande läge
fatta ståndpunkt till de i motionerna antydda vägarna i förevarande avseende
tillstyrka, att utredning av frågan begäres hos Kungl. Maj:t. Utskottet
anser sig allenast böra betona, att tilldelande av sådant särskilt
understöd, som må komma att ifrågasättas, givetvis bör göras beroende av
Statsbidrag
till hushållningssällskap
för jordförmedlingsverksamhet.
(extra anslag.)
[106].
84 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
förhållandena i det särskilda fallet och endast medgivas, då verkligt behov
därav föreligger.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och med avslag å motionen II: 115 i vad den
rör anvisande av förhöjt anslag för utlämnande av premielån
till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
reservationsanslag av 650,000 kronor,
2) i anledning av motionen II: 115 i övrigt och med
bifall till motionen 1:13 i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om utredning, i vad mån och på vad sätt i
motionerna antydda egnahemslåntagare böra beredas
särskilt understöd samt för riksdagen framlägga det
förslag, vartill utredningen kan giva anledning.
106:o) Under punkt 106 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
För utlämnande under 1923 och 1924 av statsbidrag till hushållningssällskap
för jordförmedlingsverksamhet anvisade 1923 års riksdag, med
bifall till vad av Kungl. Maj:t i proposition den 10 mars 1923, nr 144,
i ämnet föreslagits, för hudgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor, därav för 1923 Unge användas högst 75,000 kronor.
För hudgetåret 1924—1925 har för ändamålet anvisats ett extra reservationsanslag
av 98,000 kronor samt tillika lämnats medgivande att å reservationsanslaget
till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen vid utgången
av budgetåret 1923—1924 förefintlig behållning Ange överföras
till anslaget för utlämnande av statsbidrag till hushållningssällskap för
jordförmedlingsverksamhet att användas enligt för sistnämnda anslag i
kungörelsen den 25 maj 1923 (nr 129) meddelade bestämmelser. Sagda
behållning uppgick till — med f rånräknande av ett i avvaktan på väntad
utbetalning innestående belopp av 666 kronor 82 öre — 30,387 kronor
16 öre. Till Kungl. Maj:ts disposition för beviljande av statsbidrag till
hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet hava sålunda hittills
stått till förfogande (200,000 + 98,000+30,387: 16=) 328,387 kronor 16 öre.
Med anledning av inkomna ansökningar har Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag
för ändamålet till följande sammanlagda belopp, nämligen
för tiden 1 juli—31 december 1923
............................ kronor
75,000,
» 1924 ...............................................
........................... »
125,400,
» 1925.................................................
............................. »
125,000,
eller tillhopa kronor
325,400.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 85
Av tillgängliga anslagsbelopp kvarstå alltså odisponcrade allenast 2,987
kronor 16 öre.
Beträffande anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926, avseende kalenderåret
1926, har departementschefen i likhet med statens ognshemsinspektör
ansett, att så stort anslag borde för ändamålet göras tillgängligt, att
Kungl. Maj:t kunde bevilja hushållningssällskapen statsbidrag till samma
belopp som för ett vart av åren 1924 och 1925 eller 125,000 kronor. Då
emellertid förutom nyssangivna odisponerade belopp beräknades stå till
förfogande omkring 62,600 kronor, vilka beviljats hushållningssällskapen,
men som dessa icke tillgodogjort sig, kunde anslagsanvisningen begränsas
till 60 000 kronor.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för utlämnande av statsbidrag till
hushållningssällskap för jordförmedlingsverksamhet för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Flskeriväsendet.
107:o) Under punkt 107 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels bestämma
antalet ordinarie befattningar hos statens lokala fiskeriadministration
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
6 fisker nittonde åter .............................................................................. B 26
1 fiskeriassistent ............................................................................. B 21;
dels godkänna följande ändrade stat för statens lokala fiskeriadministra
-
tion, att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 63,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag...................................... » 1,000
Arvode till en fiskeriingenjör ......................................... » 4,000
Arvoden till två fiskeristipendiater (vartdera arvodet å
3,000 kronor, vilket belopp efter tre år kan höjas med
500 kronor) ......................................................................... * 7,000
Renskrivning och andra kontorskostnader...................... » 4,200
Förslagsanslag kronor 79,200
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till statens lokala
flskeriadministration, nu 73,500 kronor, med 5,700 kronor till 79,200 kronor.
TJt skottet.
Statens lokala
fiskeriadministration.
(ordinarie
anslag.)
[107.]
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Ordinarie förslagsanslaget till statens lokala flskeriadministration är i
riksstaten för budgetåret 1924—1925 upptaget till 73,500 kronor.
Staten har följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....... kronor 57,300
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................... » 1,000
Arvode till en fiskeriingenjör .............................................. » 4,000
Arvoden till två fiskeristipendiater (vartdera arvodet å 3,000
kronor, vilket belopp efter 3 år kan höjas med 500 kronor) » 7,000
Renskrivning och andra kontorskostnader ..................... » 4,200
Förslagsanslag kronor 73,500.
Genom beslut av 1923 års riksdag blev statens lokala fiskeriadministration
inordnad under avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för
befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen. Härvid placerades de i staten upptagna sex
fiskeriintendenterna, vilka dittills i lönehänseende tillhört den s. k. andra
normalgraden, i lönegraden B 15 samt fiskeriassistenten i B 13.
(Statsrådsprotokollet sid. 255—259.)
Förslaget innebär att fiskeriintendenterna, vilka, såsom av ovanstående
framgår i gällande löneplan äro placerade i lönegraden B 15 skulle uppflyttas
till lönegraden B 26 i den i statsverkspropositionen under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor föreslagna nya löneplanen, motsvarande nuvarande lönegraden
B 16. Som skäl härför anför departementschefen — under erinran
att chefen för finansdepartementet i yttrande till statsrådsprotokollet den
31 december 1924 under för flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslagit,
att bland andra statsgeologerna skulle hänföras till lönegraden B 26 —
dels att likställighet även framdeles syntes honom böra bibehållas mellan
fiskeriintendenter och statsgeologer, dels ock att, såsom lönenämnden framhållit,
en uppflyttning till nämnda lönegrad av fiskeriintendenterna syntes
skälig såväl med hänsyn till dessa befattningshavares självständiga och
ansvarsfulla arbete som ock på grund av de höga kompetenskrav, som
på dem måste ställas.
Under hänvisning till riksdagens beslut i fråga om ordnandet av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden, innefattande bland annat godkännande
av den av Kungl. Maj:t föreslagna nya löneplanen för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande den
civila statsförvaltningen och med förmälan tillika, att utskottet under
punkt 154 härnedan tillstyrker uppflyttning av statsgeologerna till lönegraden
B 26, får utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot nu förevarande
framställning, hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos statens
lokala flskeriadministration på följande sätt:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
87
Befattning Lönegrad
6 flskeriintendenter ................................................ B 26
1 fiskeriassistent........................................................ B 21;
b) godkänna följande ändrade stat för statens lokala
fiskeriadministration, att tillämpas från och med budget
-
året 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag............................................ kronor 63,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag........ » 1,000
Arvode till en fiskeriingenjör.................... kronor 4,000
Arvoden till två fiskeristipendiater (vartdera
arvodet å 3,000 kronor, vilket belopp
efter tre år kan höjas med 500
kronor)....................................................... » 7,000
Renskrivning och andra kontorskostnader » 4,200
Förslagsanslag kronor 79,200
c) vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget
till statens lokala fiskeriadministration, nu 73,500 kronor,
med 5,700 kronor till 79,200 kronor.
108:o) Ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särskilda
orterna har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 upptagits med oförändrat belopp 78,500 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
109;o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 109
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs
och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 2,000
kronor, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 1,550 kronor.
Fiskets befrämjande
i
de särskilda
orterna.
(ordinarie
anslag.)
[108.]
Undervisningskurser
i
navigation för
bohuslänska
fiskare.
(extra anslag.)
[109.]
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
SöfTskeSri/ör-eS 110:cd Under punkt no har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
ening. understöd åt södra Sveriges tiskeriförening anvisa för budgetåret 1925—
(extra anslag.) 1926 såsom extra anslag dels såsom bidrag till föreningens upplysnings[110.
] verksamhet 8,650 kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet 17,350 kronor
eller tillhopa 26,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 263—265.)
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande verksamhet
har riksdagen för varje år från och med 1908 anvisat särskilt
anslag. För budgetåret 1924—1925 har sålunda anvisats ett extra anslag
av 27,000 kronor, därav 9,000 kronor såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
samt 18,000 kronor såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet.
mskottet. Då anslagsberäkningen icke giver utskottet anledning till erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till understöd åt södra Sveriges
fiskeriförening anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom
extra anslag
dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,650 kronor,
dels ock såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet
17,350 kronor, eller tillhopa 26,000 kronor.
Hydrografiskbiologiska
kommissionen,
vissa havshydrografiska
mätningar
samt andel i
kostnad för
internationell
centralanstalt.
(extra anslag.)
[in.]
lll:o) Under punkt 111 har Kungl. Maj:t föreslagit rikdagen att för
budgetåret 1925—1926 anvisa dels till omkostnader för de av svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna av de
Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag av 30,500 kronor,
dels till omkostnader för vissa av kommissionen från nautisk-meteorologiska
byrån övertagna havshydrografiska mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges andel i
kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt med
laboratorium ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige
omgivande haven har riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag från och med
1901 anvisat medel å extra stat. De senare åren hava för ändamålet anvisats
tre särskilda reservationsanslag nämligen dels till omkostnader för
de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna,
dels till omkostnader för vissa av kommissionen från nautiskmeteorologiska
byrån övertagna observationsarbeten, dels ock till täckande
av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium.
För kommissionens egna arbeten var anslaget till och med 1920 bestämt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
89
till 29,000 kronor. Till följd av den allmänna prisstegringen under därpå
följande år förhöjdes anslaget men har därefter åter nedgått, så att detsamma
i riksstaten för innevarande budgetår ånyo uppförts med 29,000
kronor. Kungl. Maj:t har den 6 juni 1924 fastställt utgiftsstat för svenska
hydrografisk-biologiska kommissionen för hudgetåret 1924—1925, slutande
å 29,000 kronor.
Anslaget till de från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbetena
— vilka bestå i vissa havshydrografiska mätningar m. m. eller s. k. fyrskeppsobservationer
— är beviljat första gången för 1922 till ett belopp
av 8,000 kronor. För innevarande budgetår är för ändamålet uppfört
ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor,
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk
centralanstalt med laboratorium utgör 10,000 kronor årligen. Anslag för
ändamålet till nämnda belopp har sista gången upptagits i riksstaten för
budgetåret 1923—1924, avseende tiden 22 juli 1923 21 juli 1924. På
grund av förefintlig reservation erfordrades ej något anslag för innevarande
budgetår.
Förevarande framställning innebär vad angår anslaget till kommissionens
egna arbeten en anslagsökning mot innevarande budgetår av 1,500 kronor
för möjliggörande av reparation av en kommissionen tillhörig elektrisk
vinsch, som användes vid kommissionens arbeten ute pa havet. Anslaget
till de från nautisk-meteorologiska byrån övertagna arbetena föreslås upptaget
med oförändrat belopp. Å anslaget till Sveriges andel i kostnaderna
för centralanstalten i Köpenhamn, vilket utgår med 10,000 kronor i danskt
mynt för år, bar nytt anslag, avseende tiden 22 juli 1925 21 juli 1926,
ansetts böra anvisas med 5,000 kronor.
Utskottet bar intet att erinra mot framställningen. Under hänvisning Utskotta.
tillika till utskottets utlåtande nr 29 i anledning av väckt motion om inrättande
av två laboratorstjänster i fiskeribiologi hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska
kommissionen bedrivna undersökningarna av
de Sverige omgivande haven ett extra reservationsanslag
av 30,500 kronor,
b) till omkostnader för vissa av kommissionen från
nautisk-meteorologiska byrån övertagna havshydrografiska
mätningar m. m. ett extra reservationsanslag
av 7,000 kronor,
c) till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för
en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium ett extra reservationsanslag av 5,000
kronor.
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Fartyget ll2:o) Under punkt 112 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
a9era ■ un(jerhålls- och driftkostnader för fartyget Skagerak anvisa för budgetår*
anslag., -^25—1926 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 268—270.)
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken har fartyget
Skagerak sedan 1905 varit i verksamhet. Riksdagen har för varje år beviljat
anslag till underhålls- och driftkostnad för nämnda fartyg. För
budgetåret 1924—1925 har dels till ombyggnad och dels till underhållsoch
driftkostnad för fartyget anvisats ett anslag av 107,000 kronor. Av
detta anslag, vilket har reservationsanslags natur, avsågs för fartygets
ombyggnad 42,000 kronor samt för dess underhåll och drift 65,000 kronor,
till vilket senare belopp anslagsbehovet i denna del ansågs kunna begränsas
med hänsyn till en beräknad reservation å tidigare anslag av 10,000 kronor
och till minskade reparationskostnader genom fartygets ombyggnad.
Seglationstiden för fartyget beräknades vid anslagsäskandet för nämnda
budgetår till, i likhet med för föregående år, tio månader, varav fem
månader till sillrekognosceringar. Övriga fem månader skulle användas
för de ändamål i de internationella havsundersökningarnas tjänst, för vilka
fartyget ursprungligen avsetts, samt för andra vetenskapliga och praktiska
undersökningar ävensom tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken.
Anslagsäskandet, som är grundat på att fartyget jämväl under instundande
budgetår skall vara i gång tio månader, föranleder icke någon
utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnader
för fartyget Skagerak anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
Fartyget 113:o) Under punkt 113 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
Eystrasalt. unc]erhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret
(extra anslag.) ^925—1926 ett extra reservationsanslag av 13,500 kronor.
Till underhålls- och driftkostnad för fiskeriadministrationens fartyg
Eystrasalt har riksdagen anvisat anslag från och med 1909. För budgetåret
1924—1925 har för ändamålet anvisats 12,100 kronor, varvid dock
förutsattes en reservation å tidigare anslag av 2,400 kronor.
Fartyget har ansetts böra under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 liksom
förut hållas i gång under en tid av sex månader.
Utskottet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,
hemställer,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
att riksdagen må till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 13,500 kronor.
114:o) Under punkt 114 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
stationerande under vintermånaderna 1925—1926 av ett armerat ångfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets
bedrivande anvisa för budget året 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 29,400 kronor.
Under en följd av år har, med vissa uppehåll, särskilt under krigsåren,
ett armerat ångfartyg varit under vintrarna stationerat vid västkusten
för upprätthållande av ordning under pågående vintersillfiske och för att
på olika sätt bistå fiskarena. Kostnaderna för kol och olja under dylika
expeditioner ävensom för fartygets ut- och avrustning hava bestritts från
för ändamålet under nionde huvudtiteln särskilt anvisade anslag. Senast
har riksdagen för stationerande under tre av vintermånaderna 1924—1925
av ett dylikt fartyg vid rikets kuster anvisat för innevarande budgetår
ett extra reservationsanslag av 22,000 kronor, varvid emellertid räknades
med, att å tidigare anslag för ändamålet skulle vid budgetårets ingång
förefinnas en reservation å 7,000 kronor.
Framställningen avser beredande av medel för stationerande av ett
flottans fartyg för ifrågavarande ändamål även vintern 1925—1926 under
en tid av omkring 3 månader.
Då anslagsberäkningen icke föranleder någon utskottets erinran, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för stationerande under vintermånaderna
1925—1926 av ett armerat ångfartyg vid
rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 29,400 kronor.
Skogsväsendet.
115:o) Under punkt 115 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels godkänna
sådan ändring i staten för skogshögskolan, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926, att anslaget till praktiska övningar vid forstmästarkursen
höjes från 11,800 kronor till 13,000 kronor, i följd varav
statens slutsumma kommer att höjas från 189,400 kronor med 1,200 kronor
till 190,600 kronor; dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till
skogshögskolan, nu 166,000 kronor, med 23.500 kronor till 189,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 273—278.)
EU armerat
ångfartygs
stationerande
vid likets
kuster.
(extra anslag.)
[114.1
Utskottet.
Skogshög
skolan.
(ordinarie
anslag.)
[115.1
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
I riksstaten för budgetåret 1924—1925 har det ordinarie anslaget till
skogshögskolan upptagits till 166,000 kronor.
Vid anslagets beräknande togs hänsyn till, att en behållning å omkring
37,000 kronor kunde vid budgetårets ingång förväntas föreligga å tidigare
beviljat extra reservationsanslag till diverse behov vid högskolan.
Den av 1924 års riksdag fastställda staten för skogshögskolan slutar å
ett belopp av 189,400 kronor, från vilket belopp emellertid böra avräknas
de till 1,100 kronor bestämda avdragen för vissa befattningshavare tillkommande
bostadsförmåner m. m. Av det återstående beloppet, 188,300
kronor, äro 166,000 kronor avsedda att täckas genom det ordinarie anslaget
samt 22,300 kronor från förenämnda reservation. Av reservationen äro
beräknade att dessutom bestridas utgifterna för diverse behov vid högskolan
med ett sammanlagt belopp av 14,700 kronor.
Vad först angår den ökning med 1,200 kronor av anslaget till praktiska
övningar vid fostmästarkursen, varom framställning göres, avser
densamma dels att möjliggöra en resa med eleverna till södra Sverige för
studium därstädes av skogskultur, dels anställande av en assistent under
sommarövningarnas skogsodlingsarbeten för övervakande av elevernas
arbeten. För det förra ändamålet ifrågasättes en ökning av anslagsposten
till lärarnas resor och dagtraktamenten med 150 kronor och för
elevernas resor med 800 kronor. För assistenten under skogsodlingsarbetena
föreslås anslag för arvode med 175 kronor och för dagtraktamenten
och resor med 75 kronor. Sammanlagda anslagsökningen uppgår alltså
till 1,200 kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl tillstyrkt anvisande
för budgetåret 1925—1926 av ett extra anslag å 15,600 kronor
till i nedanföljande uppställning angivna ändamål. I uppställningens andra
kolumn angivas motsvarande anslagsbelopp sådana
varande budgetår:
de beräknats för inne-
1925—26 1924—25
Studieunderstöd för vetenskaplig forskning ............
kr.
1,000
kr. 1,000
2 docentstipendier å 5,000 kronor ........................
»
10,000
» 10,000
Assistent i skogsindelning 3 månader å 400 kronor
»
1,200
» l,2u0
» i skogsteknologi 2 » » 400 »
»
800
» 800
Kurs i förvaltningskunskap .......................................
»
700
» 700
Reparationer vid Bjurfors ......................................
»
—
» 1,000
» » Villingsberg ...........................
»
1,000
» -
Undervisning i bokföring ................................
»
400
» -
Inköp av maskiner m. m. .............................
»
500
» -
summa
kr.
15,600
kr. 14,700.
Då högskolans stat, efter tillägg av 1,200 kronor för ökning av anslagsposten
till fostmästarkursens praktiska övningar, kommer att sluta å ett
belopp av 190,600 kronor, varifrån emellertid vid anslagsberäkningen bör
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
93
avdragas 1,100 kronor, motsvarande bostadsavdrag för vissa befattningshavare,
har departementschefen ansett det ordinarie anslaget till högskolan
böra höjas från nuvarande 166,000 kronor med 23,500 kronor till 189,560
kronor.
Utskottet har icke funnit något att erinra mot den gjorda anslagsberäkningen.
Under erinran att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan
om uppförande av det ifrågasatta extra anslaget, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) godkänna sådan ändring i staten för skogshögskolan,
att tillämpas från och med budgetåret 1925
1926, att anslaget till praktiska övningar vid forstmästarkursen
höjes från 11,800 kronor till 13,000 kronor,
i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från
189,400 kronor med 1,200 kronor till 190,600 kronor;
b) vid bifall härtill, höja ordinarie anslaget till
skogshögskolan, nu 166,000 kronor, med 23,500 kronor
till 189,500 kronor.
H6:o) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
anfört hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 116
gjorda framställning,
att riksdagen må till diverse behov vid skogshögskolan
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 15,600 kronor.
117:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 117
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till personligt ålderstillägg åt extra läraren, docenten
filosofie doktorn G. Grönberg, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 500
kronor.
118:o) Under punkt 118 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie anslaget till statens skogsförsöksanstalt, nu 118,875 kronor med
25 kronor till 118,900 kronor.
Statsrådsprotokollet sid 278—284.
Jämlikt beslut vid 1924 års riksdag slutar den av riksdagen godkända
staten för statens skogsförsöksanstalt å ett belopp av 119,200 kronor. Till
Utskottet.
Diverse behov
vid skogshögskolan.
(extra anslag.)
[116.]
Personligt
ålderstillägg
åt extra
lät aren
vid skogshögskolan
O. Grönberg.
(extra anslag.)
[117.]
Statens skogsförsöksanstalt.
(ordinarie
anslag.)
[118.]
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
följd av bostadsavdrag för en vaktmästare är ordinarie anslaget bestämt
till ett 325 kronor lägre belopp eller 118,875 kronor.
Under en följd av år har riksdagen till uppehållande av verksamheten
vid statens skogsförsöksanstalt jämväl anvisat vissa extra anslag. Sålunda
hava anvisats särskilda reservationsanslag dels för diverse behov vid anstalten
för budgetåret 1923 1924 med 47,000 kronor och för budgetåret
1924 1925 med 50,000 kronor; dels ock till utförande av, under skogsförsöksanstaltens
ledning stående, specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring (den s. k. norrlandsavdelningen) för budgetåret
1923—1924 med 13,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 med
11,600 kronor.
I det ordinarie anslaget ingå för närvarande utöver avlöningsposter
till ordinarie personal å ............................... kronor 70,975
följande anslagsposter:
till gemensamma expenser ................................... ........... » 10,000
* särskilda expenser för skogsavdelningen .................... » 24,800
» * » * naturvetenskapliga avdelningen » 10,200
* * » » entomologiska avdelningen ...... » 2,900
summa kronor 118,875.
Den anslagsökning med 25 kronor, varom framställning göres, avses
att för avjämning av anslagets slutsumma tillföras anslagsposten till
gemensamma expenser.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl tillstyrkt anvisande
för instundande budgetår av ett extra anslag av 48,000 kronor
till diverse behov vid anstalten att fördelas på sätt angives i andra
kolumnen av följande uppställning. Däri har för jämförelse upptagits i
första kolumnen extra anslaget för budgetåret 1924—1925. De anslagsposter,
i vilka ändring ifrågasatts eller som innebära nya anslagskrav, hava
kursiverats.
1 extra räknebiträde vid skogsavdelningen ............
1924—1925
kr. 1,600
1925—1926
kr. 1,600
1 biträde vid analyser vid naturvetenskapliga av- delningen ... ..........................................
» ‘ 1,600
»
1,600
1 överassistent vid skogsavdelningen ........................
» -
»
5,400
Publikationer ....................... ........................
» 5,000
»
10,000
Gemensamma expenser och underhåll av byggnader
» 4,000
»
6,000
Expenser vid skogsavdelningen .........................
» 5,200
»
7,000
» » naturvetenskapliga avdelningen ........
» 4,000
»
4,000
» » entomologiska »
» 3,100
»
3,100
Anslagstavlor vid försöksfälten ..............................
» 500
»
500
Uppförande av bostadsbyggnad m. m. vid Tönnersjö- hedens försökspark............................................
» 25,000
»
8,800
summa
kr. 50,000
kr.
48,000.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
95
Departementschefen har ifråga om den nya anslagsposten överassistent
vid skogsavdelningen anfört följande:
»Vad till en början angår frågan om anställande av en överassistent vid
anstaltens skogsavdelning, anser jag av den förebragta utredningen framgå,
att arbetshjälp bör beredas skogsavdelningens föreståndare. Med hänsyn
till de kvalifikationer, som måste ställas på befattningshavaren, torde han
i lönehänseende böra likställas med laboratorerna vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet. Då dessas begynnelseavlöning uppgår
till 5,600 kronor, torde arvodet till överassistenten vid skogsförsöksanstalten
böra — efter avdrag av 20U kronor, motsvarande den ordinarie befattningshavare
åliggande pensionsavgift — bestämmas till 5,400 kronor. Härtill
kommer tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg enligt de för motsvarande
ordinarie befattningshavare gällande grunder, vilka löneförmåner
böra utgå från vederbörande anslag.»
Inrättande av en överassistentbefattning hade, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, föreslagits redan av den kommitté, som den 30 juli 1919 avgav
förslag om inrättande vid anstalten av s. k. försöksparker. Hans
huvudsakliga arbetsuppgift avses bliva att biträda föreståndaren för skogsavdelningen,
vilken för närvarande hade att själv icke blott utföra utsyningen
å de av anstalten anlagda, i skilda delar av landet spridda försöksytorna,
vilkas antal numera överstiga 600, utan även handhava själva
skötseln av försöksparkerna, vilkas areal för närvarande uppgår till omkring
6,000 hektar.
Då utskottet av utredningen i ärendet övertygats om behovet av den
ifrågasatta överassistentbefattningen och intet har att erinra mot det beräknade
arvodesbeloppet, vill utskottet tillstyrka, att för ändamålet uppföres
ett belopp av 5,400 kronor.
Icke heller övriga extra anslagsposter, sådana de av departementschefen
beräknats, giva utskottet anledning till erinran.
I anledning av vad departementschefen till statsrådsprotokollet yttrat
på grund av ett av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
framställt förslag att upptaga visst belopp för utläggande av en
försökspark i övre Norrland, vill utskottet nu liksom förlidet år framhålla
angelägenheten av att med hänsyn till den norrländska skogshanteringens
stora betydelse en försökspark jämväl i övre, inre Norrland kommer
till stånd, så snart förhållandena sådant medgiva.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkt gör hemställan angående
det extra anslaget å 48,000 kronor, hemställer utskottet nu,
att riksdagen må höja ordinarie anslaget till statens
skogsförsöksanstalt, nu 118,875 kronor, med 25
kronor till 118,900 kronor.
Utskottet.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
»ZZJT Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt
skogsförsöks- anfört, hemställer utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt
anstalt. H9 gjorda framställning,
(■extra anslag.)
[119.] att riksdagen må till diverse behov vid statens skogs
försöksanstalt
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 48,000 kronor.
120:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 120
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas
föryngring, i huvudsaklig överensstämmelse
med den 1916 för riksdagen framlagda plan, anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 11,600 kronor.
Ersättning till 121:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 121
dferutgifter gjorda framställning och under hänvisning till den å sid. 287—289 i statsför
statens rådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) minska det under anslagstiteln ersättning till statens
domäners fond för utgifter för statens skogsskolor
upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu
100,000 kronor, med 12,200 kronor till 87,800 kronor;
b) minska det under samma anslagstitel upptagna
ordinarie reservationsanslaget till övriga utgifter, nu
72,600 kronor, med 10,600 kronor till 62,000 kronor;
c) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för omförmälda skolor anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 18,000 kronor.
Ersättning till 122:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
dfö™äuifilter'' 122 föreslasit och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 290
för fortsatt- i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
I) till ersättning till statens domäners fond för utgifter
för kalenderåret 1925 för fortsättningsskolan
vid Kloten
dels till avlöningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 18,600 kronor;
ningss^olan
vid Kloten.
(extra anslag.)
[122.]
sKogssKoior.
(ordinarie och
extra anslag.
[121.]
Specialundersökningar
rörande de
norrländska
skogarnas
föryngring.
(extra anslag.)
[120.]
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
97
dels ock till övriga utgifter ett extra reservationsanslag
av 7,100 kronor;
II) till ersättning till domänfonden för genom dyrtidstillägg
ökade utgifter för samma skola ett extra
förslagsanslag av 3,000 kronor.
123:o) Ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet Skogshushållhar
av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för hudgetåret 1925—1926
upptagits med oförändrat belopp 20,000 kronor.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut,
varom utskottet härigenom velat
erinra.
124:o) Under punkt 124 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i av- Biksskogsbidan
på den • proposition angående anslag till riksskogstaxeringens fullföljande
m. m., som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, m. m.
för detta ändamål beräkna för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 192,000 (extra anslag.)
kronor. [124.]
I en till riksdagen den 30 januari 1925 avlåten, till utskottet hänvisad
proposition nr 35 har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet för samma dag föreslagit riksdagen att dels för fortsättande
av riksskogstaxeringen bevilja ett anslag av 375,000 kronor och
därav anvisa för budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra
reservationsanslag av 125,000 kronor, dels för bearbetning av material från
riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln
ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor, dels ock medgiva, att
det av år 1924 års riksdag för bearbetande av taxeringsmaterialet från den
under 1923 verkställda taxeringen av skogarna i Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar och Kopparbergs län för budgetåret 1924—1925 anvisade extra
reservationsanslaget å 63,000 kronor må av Kungl. Maj:t, på av departementschefen
i statsrådsprotokollet föreslaget villkor, användas jämväl för
bearbetande av taxeringsmaterialet från taxeringen av skogarna i Västernorrlands
län.
Beträffande denna framställning har riksdagen redan fattat beslut, varom
utskottet härigenom velat
erinra.
ning i allmänhet.
(ordinarie
anslag.)
[123.]
125:o) Under punkt 125 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ej mindre Ersättning till
höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till statens domäners fond df^a^gifter
för utgifter för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och för tillsyn å
Idre socknar, nu 440,000, med 150,700 kronor till 590,700 kronor, än även , ensklldas
tkogar t lapp*
till ersättning till statens domäners fond för genom dyrtidstillägg ökade markerna
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. 1 höft. (Nr 1.) 7
samt Sårna
och Idre
socknar.
(ordinarie och
extra anslag.)
[125.]
Utskottet.
Ersättning
till domänfonden
för
tillsyn å
enskildas
skyddsskogar.
(ordifiarie och
extra anslag.)
[126.]
98 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 93,000 kronor.
Av 1923 års riksdag har till ersättning till domänfonden för utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar
jämlikt förordningen den 18 juni 1915 (nr 251), den s. k. lappmarkslagen,
uppförts ett ordinarie förslagsanslag av 440,000 kronor, varjämte till ersättning
till domänfonden för genom dyrtidstillägg ökade utgifter för
dylik tillsyn anvisades för budgetåret 1923—1924 ett extra förslagsanslag
av 130,000 kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har förstnämnda
anslag upptagits med oförändrat belopp, varemot det extra anslaget nedsatts
till 80,000 kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att det vid uppgörandet av bokslutet
för 1923 visat sig, att för ändamålet, förutom dyrtidstillägg, utbetalats
ett belopp av 590,685 kronor, vilket belopp jämväl av statskontoret ersatts,
samt att under 1924 för tillsyn å omförmälda skogar tagits i anspråk
lika stor personal som under 1923. Enär förhållandet komme att bliva
enahanda under 1925, har departementschefen i enlighet med förslag av
domänstyrelsen ansett ordinarie anslaget böra uppföras med det i framställningen
äskade beloppet.
Mot den av ökad medelsåtgång motiverade ökningen av anslagen har
utskottet intet att erinra och hemställer fördenskull,
att riksdagen må
a) höja ordinarie förslagsanslaget till ersättning till
statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna samt Särna och Idre socknar,
nu 440,000 kronor, med 150,700 kronor till 590,700 kronor,
b) till ersättning till statens domäners fond för genom
dyrtidstillägg ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av
93,000 kronor.
126:o) Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt
126 föreslagit och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 296
och 297 i ämnet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) minska ordinarie förslagsanslaget till ersättning till
statens domäners fond för utgifter för tillsyn å enskildas
skyddsskogar, nu 150,000 kronor, med 8,700 kronor
till 141,300 kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
b) till ersättning: till domänfonden för genom dyrtidstilllägg
ökade utgifter för dylik tillsyn anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 17,000
kronor.
127:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 127
gjorda framställning och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet
sid. 297 och 298 i ämnet innehåller hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår till
främjande av skogsvård å enskildas skogar i lapp
-
Skogsvård å
enskildas skogar
i lappmarkerna
samt Särna
och ldre socknar
m. fl.
områden.
markerna samt Särna och ldre socknar med flera om- (extra anslag.)
råden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra 1127.]
reservationsanslag av 20,000 kronor.
128:o) Under punkt 128 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i av- Skogsvårdens
bidan på den proposition angående anslag till skogsvårdens befrämjande, befräm^>andesom
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
beräkna för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 548,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
129:o) Enligt anmälan i punkt 129 har, på grund av beräknad reserva- utgifter för
tion å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budget- "“ändamål.**
året 1925—1926 till utgifter för naturskyddsändamål icke ansetts erfor- [129.]
derlig, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
omförmäla.
130:o) Ordinarie förslagsanslaget till belöningar för rovdjurs dödande Belöningar
har i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits med oför- dödande*”
ändrat belopp 20,000 kronor.
I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad Motion.
motion nr 114 av herr Lövgren i Nyborg m. fl. har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att höja premierna för dödande av säl från nuvarande
fyra kronor till tio kronor och i anledning därav också höja anslaget för
premiering av rovdjurs dödande från nuvarande 20,000 kronor till 40,000
kronor. U. >.ij
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.
(; , ,
l : - * v» jj. :; .''. r, j >''
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
hantmäteri
styrelsen.
(ordinarie
anslag.)
[130.]
Såsom motionärerna erinrat framfördes i en vid 1923 års riksdag väckt
motion av herr Lövgren enahanda yrkande. Lantbruksstyrelsen, vars yttrande
inhämtades över motionen, uttalade som sin mening, att det viktigaste
för en effektiv kamp mot sälarna vore, att Finland, som från och med 1919
icke utbetalt sälpremier, åter utbetalade sådana premier samt framhöll,
att anledning vore att hoppas att så komme att ske. Först i samband
därmed borde, enligt styrelsens mening, frågan, huruvida behovet krävde,
att de svenska sälbelöningarna höjdes för de nordligaste länens vidkommande,
böra upptagas till prövning. I sitt häröver avgivna, av riksdagen
godkända utlåtande nr 1, punkt 145, hemställde utskottet om avslag å
motionen under hänvisning huvudsakligen till lantbruksstyrelsens berörda
yttrande.
Enligt vad utskottet inhämtat utbetalas nu åter i Finland premier för
dödande av säl. Premiernas belopp är 30 finska mark, motsvarande cirka
tre kronor i svenskt mynt. Vid angivet förhållande och då penningvärdets
fall sedan 1914, då de nu utgående premiernas belopp bestämdes, synes
utskottet motivera en höjning därav, vill utskottet tillstyrka en sådan
åtgärd. Med avseende å höjningens belopp har utskottet funnit denna
lämpligen böra begränsas till 2 kronor och premierna sålunda bestämmas
till 6 kronor. Höjningen hör, såsom i motionen förutsatts, gälla landet i
dess helhet. I anslutning härtill torde anslaget böra höjas med 10,000
kronor eller till 30,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av den i ämnet väckta
motionen IT: 114
a) medgiva, att från förslagsanslaget till belöningar
för rovdjurs dödande må på sätt Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva utgå belöningar för dödande av
sälhundar med ett till 6 kronor förhöjt belopp för
varje dödad sälhund.
b) höja samma anslag, nu 20,000 kronor, med 10,000
kronor till 30,000 kronor.
l<antinäteriväseiidet.
131:o) Under punkt 130 har Kungl. Maj:ts föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos lantmäteristyrelsen på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör.................................................................................... A 3
3 byråchefer .......................................................................................... B 30
3 byrådirektörer ...................................................................................... B 26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
101
Befattning
1
1
2
1
1
1
3
2
9
lantmäterifiskal ..........................................................................
arkivarie ...............................................................................
byråingenjörer .........................................................................
registrator ....................................................................................
arkivbiträde ...............................................................................
förste expeditionsvakt.................................................................
förste kanslibiträden ...................................................................
expeditionsvakter .........................................................................
kanslibiträden .............................................................................
dels godkänna följande ändrade stat för lantmäteristyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Lönegrad
B 26
B 24
B 21
B 21
B 10
B 7
B 7
B 5
B 4;
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...............................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
Till bestridande av kostnader vid inspektioner ...........
kronor 149,300
» 2,500
» 30,800
» 2,500
Förslagsanslag kronor 185,100;
dels ock, vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till lantmäteristyrelsen,
nu 181,700 kronor, med 3,400 kronor till 185,100 kronor.
Departementschefen har såsom motivering härför åberopat vad chefen
för finansdepartementet den 31 december 1924 vid anmälan av för flera
huvudtitlar gemensamma frågor anfört angående ordnande av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden ävensom i fråga om uppflyttning
i högre lönegrad av vissa befattningar i den nuvarande lönegraden
B 15, vartill utskottet tillåter sig hänvisa.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, som bland annat innefattar,
att lantmäterifiskalsbefattningen i överensstämmelse med lönenämndens
förslag uppflyttas till lönegraden B 26, har icke givit utskottet anledning
till annan erinran än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut i
fråga om ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden
funnit anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän kunna
nedsättas med 800 kronor eller till 148,500 kronor och att i följd härav
anslaget till lantmäteristyrelsen kan begränsas till 184,300 kronor, varjämte
utskottet iakttagit den förändrade benämning å vissa tjänster, som
enligt riksdagens beslut bör vidtagas.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos lantmäteristyrelsen
på följande sätt:
Utskottet.
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
BetattninS Lönegrad
1 generaldirektör .................................................... ^ 3
3 byråchefer ............................................................ g 3q
3 byrådirektörer....................................................... B 26
1 lantmäterifiskal .................................................... B 26
1 arkivarie............................................................... B 24
2 byråingenjörer ................................................... B 21
1 registrator ............................................................ B 21
1 arkivbiträde........................................................... B 10
1 förste expeditionsvakt ........................................ B 7
3 kanslibiträden........................................................ B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5
2 kontorsbiträden .................................................... B 4;
b) godkänna följande ändrade stat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1925—
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 148,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 2,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 30,800
Till bestridande av kostnader vid inspektioner
............................... » 2,500
Förslagsanslag kronor 184,300;
c) vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget
till lantmäteristyrelsen, nu 181,700 kronor, med 2,600
kronor till 184,300 kronor.
Statens reproduktionsanstalts
verksamhet.
(ordinarie
anslag.)
[131.]
132:o) Ordinarie förslagsanslaget till statens reproduktionsanstalts verksamhet
har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—
1926 upptagits med oförändrat belopp 200,000 kronor, att utgå i första
hand av inkomster av reproduktionsanstalten.
Under punkt 131 i statsrådsprotokollet har Kungl. Maj:t vidare föreslagit
riksdagen medgiva, att av inkomster av statens reproduktionsanstalts
rörelse under budgetåret 1925—1926 må, efter lantmäteristyrelsens
beprövande, användas för nyanskaffning vid anstalten ett belopp,
motsvarande vad som av uppkommen vinst för budgetåret 1924—1925 må
återstå, sedan ej mindre avskrivningar verkställts enligt av Kungl. Maj:t
fastställda grunder, än även ett belopp, motsvarande 5 procent å statsverkets
vid sistnämnda budgetårs början i anstalten nedlagda kapital,
tillgodoförts statsverkets kassafond.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
103
Under minima punkt liar departementschefen tillika motiverat uppförande
i riksstaten för budgetåret 1925—1926 dels av, liksom för de två sisttörflutna
budgetåren, ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor till nyanskaffning
vid reproduktionsanstalten, dels ock av ett extra reservations
anslag å 17,300 kronor till ersättningsköp vid samma anstalt, sistnämnda
anslag att direkt utgå av inkomster av anstalten.
I skrivelse den 8 oktober 1924 bar lantmäteristyrelsen med angivande
av vissa principer för reproduktionsanstaltens verksamhet gjort framställning
om anslag till anstalten för budgetåret 1925 1926. Efter att hava
redogjort för denna framställning samt däröver av statskontoret och riksräkenskapsverket
avgivna utlåtanden bär departementschefen anfört följande
:
»Vad till en början angår det av riksräkenskapsverket väckta spörsmålet
rörande omläggning av reproduktionsanstaltens budgettekniska ställning,
så att anstalten inordnades bland statens affärsdrivande verk, synas mig
onekligen vissa skäl tala för en sådan anordning. Jag har i ärendet samråd
med chefen för finansdepartementet, och synes mig förslaget förtjäna
att göras till föremål för ingående utredning, varefter frågan torde kunna
nnderställas 1926 års riksdag.
Det ovan berörda spörsmålet om bestämmande av grunderna för avskrivningar
å anstaltens inventarier m. m. torde böra av Kungl. Maj:t till prövning
upptagas, först sedan den nu pågående inventeringen vid anstalten
slutförts. Däremot torde redan nu böra komma under bedömande frågan
om den form, under vilken anstalten bör beredas medel för verkställande av
de mot avskrivningarna svarande ersättningsköp. Att, på sätt statskontoret
ifrågasatt, låta ett mot nästföregående års avskrivningar svarande
belopp av vinsten såsom särskilda uppbördsmedel tillföras extra reservationsanslaget
till nyanskaffning synes mig av de skäl riksräkenskapsverket
anfört ej böra äga rum. Därigenom skulle nämligen vållas en sammanblandning
av för anstaltens verksamhet nytillskjutet statskapital med
medel, som användas allenast för vidmakthållande av anstaltens förhandenvarande
inventariebestånd. Då uppläggande av en särskild förnyelsefond
ej heller synes böra komma i fråga, så länge anstalten ej givits karaktär
av affärsdrivande verk, vill jag tillstyrka det även av riksräkenskapsverket
förordade förslaget, att ett särskilt reservationsanslag för verkställande
av ersättningsköp uppföres, vilket anslag bör direkt utgå av anstaltens
inkomster. Härigenom föranledes, att det i riksstaten under rubriken
uppbörd i statens verksamhet uppförda beloppet å inkomster av statens
reproduktionsanstalt bör undergå en emot det nya anslagets belopp svarande
förhöjning. Då avskrivningarna under räkenskapsåret 1923—1924
uppgått till 17,318 kronor 40 öre, vill jag föreslå, att anslaget i fråga uppföres
med ett till 17,300 kronor avjämnat belopp.
Lantmäteristyrelsen har föreslagit, att av anstaltens inkomster under
budgetåret 1925—1926 måtte, efter styrelsens beprövande, få för ersättnings-
eller nyinköp disponeras ett belopp, motsvarande vad som av uppkommande
vinst för budgetåret 1924—1925 möjligen återstode, sedan skäliga
avskrivningar verkställts och ränta efter 5 procent beräknats a i anstalten
nedlagt kapital.
Utskottet.
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
° i fråga, som ju innebär, att anstaltens vinstmedel, sedan ränta
anedlagt kapital gottgjorts statsverket, skola kvarhållas i företaget, har
ront understöd från i ärendet hörda myndigheter och synes, då det torde
vara agnat att befrämja en affärsmässig drift vid anstalten, förtjäna att
komma till genomförande. Körande det investerade kapitalets beräkning
torde det fa ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan pågående inventering
slutförts, utfärda bestämmelser. Vad slutligen beträffar det bokföringsmassiga
ordnandet av ifrågavarande transaktion, biträder jag statskontorets
av riksräkenskapsverket utan anmärkning lämnade förslag, att ifrågakommande
vinstbelopp må såsom särskilda uppbördsmedel tillföras reservationsanslaget
till nyanskaffning. I likhet med sistnämnda anslag böra
ifrågavarande vinstmedel disponeras för nyinköp av maskiner och inventarier.
De av lantmäteristyrelsen äskade anslagen för upprätthållande av anstaltens
verksamhet 200,000 kronor samt för nyanskaffning 20,000 kronor
föranleda ingen erinran från min sida.»
För egen del vill utskottet understryka nödvändigheten av att fullt
affärsmässiga synpunkter läggas å reproduktionsanstaltens verksamhet,,
något ° varom någon meningsskiljaktighet såsom lantmäteristyrelsen ock
framhållit icke heller torde råda. Med avseende å vad i förevarande
framställning föreslagits har utskottet intet att erinra.
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkter gör hemställan
om anvisande av anslag för nyanskaffning ävensom för ersättningsköp
vid anstalten får utskottet hemställa,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppföra
ordinarie förslagsanslaget till statens reproduktionsanstalts
verksamhet med oförändrat belopp 200,000
kronor, att utgå i första hand av inkomster av reproduktionsanstalten,
b) medgiva, att av inkomster av statens reproduktionsanstalts
rörelse under budgetåret 1925—1926 må,
efter lantmäteristyrelsens beprövande, användas för
nj anskaffning vid anstalten ett belopp, motsvarande
vad som av uppkommen vinst för budgetåret 1924—
192o må återstå, sedan ej mindre avskrivningar verkverkställts
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder,
än även ett belopp, motsvarande 5 procent å statsverkets
vid sistnämnda budgetårs början i anstalten nedlagda
kapital, tillgodoförts statsverkets kassafond.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr l.
\ 05
133:o) Under åberopande av vad utskottet i nästföregående punkt anfört, hem- Nyanska ffställer
utskottet i enlighet med Kungl. Maj ds under punkt 132 gjorda fram- tensreprodukställning,
tionsanstalt.
0 (extra anslag.)
att riksdagen må till nyanskaffning vid statens repro- ^^2 |
duktionsanstalt anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor.
134:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 132 anfört, hem- Ersättnings
ställer
utskottet i enlighet med Kungl. Majds under punkt 133 gjorda fram- kuns''tepro''.
ställning, duktions
anstalt.
att riksdagen må till ersättningsköp vid statens repro- (extra anslag.)
duktionsanstalt anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra [133.]
reservationsanslag av 17,300 kronor att direkt utgå av
inkomster av reproduktionsanstalten.
135:o) I enlighet med Kungl. Majds under punkt 134 gjorda framställ- Personligt
ning hemställer utskottet, lönetillägg till
föreståndaren
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår ^eproduk-*
till personligt lönetillägg till föreståndaren för statens tionsanstalt,
reproduktionsanstalt, byråchefen Peter Alfred Eriksson p^A.KHkslon.
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av (extra anslag.)
1,940, kronor, att utgå i första hand av inkomster av [134.]
reproduktionsanstalten.
136:o) Under erinran om innevarande riksdags beslut angående dyrtids- Dyrtidstillugg
tillägg under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst &ihavare''vid''
hemställer utskottet i överensstämmelse med Kungl. Majds under pimkt 135 statens repro - gjorda framställning,
duktionsanstalt.
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för (extra anslag.)
dyrtidstillägg åt befattningshavare vid statens reproduk- [135.]
tionsanstalt anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
förslagsanslag av 3,860 kronor, att utgå i första hand
av inkomster av reproduktionsanstalten.
137:o) Under punkt 136 har Kungl. Majd föreslagit riksdagen att till Lantmäterilantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande anvisa för budgetåret uliZZS''
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 49,500 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 314—317.)
Allt sedan 1910 har riksdagen ställt medel till Kungl. Majds förfogande
att användas till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande. I
riksstaten för budgetåret 1924—1925 är anslaget uppfört såsom extra
reservationsanslag med 42,000 kronor.
(extra anslag.)
[136.]
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Renovation av
kartor för
lantmäterikontoren
i
länen.
(ordinarie
anslag.)
[137.]
Utskottet.
Extra arbetskrafter
å låntmäterikontoren
i länen.
(extra anslag.)
[138.]
Av sålunda till förfogande stående medel jämte å anslaget förefintlig
reservation har Kungl. Maj:t — som den 30 maj 1924 från nionde huvudtitelns
allmänna expensanslag anvisat medel till bestridande under samma
budgetår av kostnader vid lantmäteriundervisningen för skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. — den 13 juni 1924 anvisat 45,700 kronor till
uppehållande av lantmäteriundervisningen under läsåret 1924—1925.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till lantmäteriundervisningens ordnande
och bedrivande anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 49,500 kronor.
138:o) Under punkt 137 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
det under anslagstiteln lantmäterikontoren i länen uppförda ordinarie
reservationsanslaget till renovation av kartor för lantmäterikontoren i
länen, nu 4,000 kronor, med 2,000 kronor till 6,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 317 och 318.)
Anslagsökningen har motiverats med, att nu utgående anslagsmedel, icke
äro tillräckliga för vidmakthållande, medelst renovation, av det värdefulla
kartmaterialet å lantmäterikontoren i länen.
Då utskottet av utredningen i ärendet övertygats om behovet av den
föreslagna anslagshöjningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må höja det under anslagstiteln lantmäterikontoren
i länen uppförda ordinarie reservationsanslaget
till renovation av kartor för lantmäterikontoren
i länen, nu 4,000 kronor, med 2,000 kronor till
6,000 kronor.
139:o) Under punkt 138 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till
extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 319—321.)
Jämte de anslag, som finnas upptagna i den av 1920 års riksdag godkända
staten för lantmäterikontoren i länen, har riksdagen för varje budgetperiod
därefter anvisat särskilt reservationsanslag till extra arbetskrafter
å lantmäterikontoren i länen. Anslaget för budgetåret 1924—1925 är uppfört
med 75,000 kronor. Att beloppen sålunda växlat, har berott på förefintligheten
av reservationer, vilka lett sitt ursprung från en vid ingången av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
1921 å förut för ändamålet anvisade medel uppkommen besparing av
något mer än 31,000 kronor.
Kungl. Maj:t har för innevarande budgetår ställt till lantmäteristyrelsens
förfogande dels reservation å anslaget, beräknad till 17,000 kronor, dels
ock det för budgetåret anvisade extra reservationsanslaget å 75,000 kronor
eller sålunda tillhopa 92,000 kronor. Av de anvisade medlen må användas
högst 35,000 kronor till extra assistenter och andra examinerade biträden
samt återstoden till extra rit- och skrivbiträden ävensom vaktmästarbiträde.
Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må till extra arbetskrafter å lantmäterikontoren
i länen anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
140:o) Med tillstyrkan av bifall till vad Kungl. Maj:t under punkt 139
föreslagit hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i
länen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.
141:o) Under punkt 140 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor
med tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 7,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att använda
vad därav icke åtgår till anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg
av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar.
(Statsrådsprotokollet sid. 322—324.)
För anskaffande för lantmäterikontoret i Umeå av kopior av vissa kartor
och handlingar, av vilka förut i kontoret förvarade exemplar förstörts
vid den eldsvåda, som den 25 juni 1888 ödeläde största delen av staden
Umeå, anvisades av riksdagen under åren 1912—1917 sammanlagt 45,000
kronor. När framställning om anslag för detta ändamål första gången
gjordes, erinrade dåvarande departementschefen att eldsvådor inträffat
jämväl inom följande lantmäterikontor, nämligen i Jönköping 1785 och
1790, i Göteborg 1803, i Vänersborg 1834 och i Karlstad 1865, samt framhöll,
att bifall till framställningen beträffande Umeå med all säkerhet
icke komme att föranleda liknande anspråk på statens mellankomst för
ersättande av de lantmäterihandlingar, som förstörts vid eldsvådorna i
Jönköping och Göteborg. De handlingar, som därvid gingo till spillo,
torde nämligen genom sedermera verkställda laga skiftesförrättningar
Utskottet.
Inbindning
av handlingar
i lantmäterikontoren
i
länen.
(extra anslag.)
[139.]
Anskaffande
för lantmäterikontoret
i Karlstad
av kopior
av vissa kartor
m. m.
(extra anslag.)
[140.]
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
hava förlorat stor del av sin praktiska användning, vilket förhållande
jämväl framginge därav, att några större olägenheter på senare tider
icke uppstått genom bristen i lantmäterikontoren av dessa handlingar.
Framställningar, liknande den då föreliggande beträffande Umeå, ansåg
departementschefen däremot icke helt och hållet uteslutna från Älvsborgs
och Värmlands län.
Sedermera har riksdagen, på särskilda framställningar av Kungl. Maj:t,
alltifrån 1918 anvisat medel till anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad
av vissa kartor med tillhörande handlingar, vilka förstörts vid den
1865 i staden inträffade eldsvådan. Sålunda har anvisats för vart och ett
av åren 1918—1922 10,000 kronor, för första halvåret 1923 5,000 kronor
och för vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 7,000 kronor
eller alltså tillhopa 69,000 kronor.
Förevarande framställning avser beredande av medel för slutförande av
renovationsarhetet å lantmäterikontoret i Karlstad samt, därest överskott
skulle uppstå å för detta ändamål anvisade medel, detsamma måtte få av
Kungl. Maj:t användas för påbörjande av arbetet med återställande av de
vid branden i Vänersborg 1834 förstörda lantmäteriakterna. Totalkostnaderna
för sistnämnda arbete hava beräknats till 104,000 kronor. Departementschefen
har med hänsyn till sakens vikt såväl för det allmänna
som för länets befolkning tillstyrkt arbetets igångsättande, sedan renovationsarbetet
i Karlstad slutförts, då därvid skulle kunna tagas i anspråk
den med dylikt arbete invanda personal, vilken stått till förfogande vid
kontoret i Karlstad. Den av lantmäteristyrelsen i förevarande hänseende
beräknade totalkostnaden av 104,000 kronor har visserligen vid jämförelse
med kostnaderna för renovationsarhetet i Karlstad synts departementschefen
anmärkningsvärt hög, men då enligt vad lantmäteristyrelsen framhållit
syftet med arbetet ej torde vinnas, därest omfattningen därav inskränktes,
och då givetvis allt borde göras för kostnadernas nedbringande i görligaste
mån, har departementschefen likväl ansett sig böra biträda lantmäteristyrelsens
förslag.
Då förevarande framställning icke föranleder någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för anskaffande för lantmäterikontoret
i Karlstad av kopior av vissa kartor med
tillhörande handlingar anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor med
rätt för Kungl. Maj:t att använda vad därav icke
åtgår till anskaffande för lantmäterikontoret i Vänersborg
av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
109
142:o) Ordinarie förslagsanslaget till ersättning för publik renovation
liar av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925 1926
upptagits med oförändrat belopp 40,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för publik renovation med oförändrat belopp 40,000
kronor.
143:o) Under punkt 142 bär Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön
eller arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster
för arbete enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare
till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till
3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000
kronor till 2,400 kronor, allt för år räknat, dels medgiva, att för samma
tid må till extra lantmätare utan arvode av statsmedel utgå tillskott till
inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade till 2,400 kronor
för år, dels förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga
delar lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för tillämpning av
dessa bestämmelser, dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med tilllämpning
i den mån så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande
grunder, för samma tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare
och vice kommissionslantmätare, som fortfarande utöva
praktisk verksamhet, dels ock för nu angivna ändamål såsom tillskott
till dyrtidstillägg till vissa lantmätare anvisa för hudgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag av 355,000 kronor.
På Kungl. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg eller dyrtidstillägg
till vissa lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats från
och med 1917.
För ändamålet är för budgetåret 1924—1925 uppfört ett extra förslagsanslag
av 350,000 kronor.
Departementschefen har ansett tillskotten böra för budgetåret 1925—1926
utgå å samma antagna inkomst som förut samt beräknas efter enahanda
bestämmelser, som gälla i avseende å dyrtidstilläggen.
Utskottet vill erinra, att innevarande riksdag bifallit Kungl. Maj:ts
under för flera huvudtitlar gemensamma frågor framlagda förslag i fråga
om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.
Ersättning
för publik
renovation.
(ordinarie
anslag.)
1141.1
Tillskott till
dyrtidstillägg
till vissa lantmätare.
(extra anslag. )
[142.]
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Understöd åt
jorddelningsväsendet.
(ordinarie och
extra anslag.)
[143.]
Vid sådant förhållande och då utskottet i övrigt icke funnit något att
erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att under tiden 1 juli 1925—30 juni
1926 må till distriktslantmätare och extra lantmätare
med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller
arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund
av inkomster för arbete enligt gällande lantmäteritaxa,
beräknade för distriktslantmätare till 4,000 kronor,
för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till
3,200 kronor och för extra lantmätare med arvode om
1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för år
räknat,
b) medgiva, att för samma tid må till extra lantmätare
utan arvode av statsmedel utgå tillskott till
inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan beräknade
till 2,400 kronor för år,
c) förklara, att beträffande tillskott, som nu nämnts,
de angående dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande
bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse,
med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de
närmare föreskrifter, som kunna vara erforderliga för
tillämpning av dessa bestämmelser,
d) medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, med
tillämpning i den mån så kan ske av de angående
dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva
tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare
och vice kommissionslantmätare, som fortfarande
utöva praktisk verksamhet,
e) för nu angivna ändamål såsom tillskott till dyrtidstillägg
till vissa lantmätare anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 355,000
kronor
144:o) Under punkt 143 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppföra ordinarie förslagsanslaget
till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förändrade grunder, med oförändrat belopp 40,000 kronor; dels
i riksstaten för samma budgetår uppföra ordinarie förslagsanslaget till
bidrag till skiften, bemmansklyvningar och rågångsförrättningar, att utgå
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen förordade förändrade
grunder, med oförändrat belopp 50,000 kronor; dels höja ordinarie
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
in
förslagsanslaget till bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader
i sammanhang med skiften och hemmansklyvningar, nu 100,000 kronor,
med 100,000 kronor till 200,000 kronor; dels ock till bestridande i vissa
fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder, anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 327—345.)
Sedan Kungl. Maj:t i proposition nr 174 till 1923 års riksdag framlagt
förslag bland annat till vissa förändrade grunder för bidrag från ifrågavarande
anslag samt riksdagen anmält sitt i anledning härav fattade beslut
(R. skr. nr 217), har Kungl. Maj:t den 8 juni 1923 utfärdat dels kungörelse
(nr 238) angående villkor för erhållande av statsbidrag till lantmäteriförrättningar
och dels kungörelse (nr 240) om ändrad lydelse av
3 § i ovannämnda kungörelse den 26 mars 1920. De sålunda utfärdade
kungörelserna hava trätt i kraft den 1 juli 1923, vid vilken tidpunkt förberörda
kungörelse den 31 december 1920 upphört att gälla.
I riksstaten för budgetåret 1923—1924 uppfördes anslaget till bidrag
till jordavsöndringar och ägostyckningar med 17,000 kronor, anslaget till
bidrag till skiften och hemmansklyvningar med 100,000 kronor, anslaget
till utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang med skiften
och hemmansklyvningar med 100,000 kronor samt anslaget till kostnader
för de i lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa
under nyttjanderätt upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar
m. m. med 9,000 kronor. I samband härmed överflyttades sistberörda anslag
från andra till nionde huvudtiteln. För budgetåret 1924—1925 äro
anslagen i fråga uppförda med respektive 40,000, 50,000, 100,000 och 9,000
kronor. Benämningen å det andra i ordningen av ifrågavarande anslag
har i riksstaten för budgetåret 1924—1925 ändrats till »bidrag till skiften,
hemmansklyvningar och rågångsförrättningar».
I skrivelse den 6 september 1924 har lantmäteristyrelsen avgivit förslag
i fråga om anslagsäskanden för nästinstundande budgetår till understöd
åt jorddelningsväsendet.
Vidare har lantmäteristyrelsen i skrivelse den 9 oktober 1924 gjort framställning
angående vissa ändrade grunder för utgående av statsbidrag vid
lantmäteriförrättningar. Därvid har styrelsen tillika avgivit utlåtande i
anledning av eu av f. d. justitierådet Anshelm Berglöf i egenskap av ledare
för den pågående utredningen angående jordförhållandena i Kopparbergs
län (Dalautredningen) den 22 september 1924 gjord framställning i fråga
om vissa ändrade grunder för utgående av sådant statsbidrag samt en
av sekreteraren i samma utredning till jordbruksdepartementet ingiven
promemoria i enahanda avseende.
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Anslaget till
bestridande i
vissa fall med
allmänna
medel av kostnaderna,
förenade
med inlösen
av under
nyttjanderätt
upplåtet område.
I fråga om anslaget till bestridande av kostnader för de i lagen om
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt
upplåtet område omförmälda lantmäteriförrättningar m. m., finnas bestämmelser
rörande detta anslags användande införda i kungörelsen den 26
mars 1920 (nr 133) om bestridande i vissa fall med allmänna medel av
kostnader förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område,
i vilken kungörelse viss ändring skett genom kungörelsen den 8 juni 1923
(nr 240) om ändrad lydelse av 3 § i sagda kungörelse.
Från anslaget bestridas kostnaderna för lantmäteriförrättning enligt
lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under
nyttjanderätt upplåtet område, för fastställande av inlöst områdes avskiljande
och för löseskillingens fördelning, allt detta under förutsättning
att nyttjanderättshavaren icke äger tillgång till gäldande av kostnaderna
eller efter deras utgivande skulle sakna medel, som skäligen må anses
erforderliga för hans eget eller hans familjs uppehälle. Vidare bestrides
kostnaden för visst biträde åt nyttjanderättshavaren i ärenden angående
lösningsrätt till under nyttjanderätt upplåtet område. För varje län skall
av länsstyrelsen förordnas lämplig person, vilken skall hava till åliggande
att på anmodan lämna nyttjanderättshavare biträde i sådana ärenden.
Till erhållande av dylikt förordnande bör företrädesvis ifrågakomma person,
som avlagt för utövande av domarämbetet föreskrivna kunskapsprov samt
yrkesmässigt utövar advokatverksamhet i den stad, där länsstyrelsen har
sitt säte, eller ock tjänsteman inom länsstyrelsen. Rätt att kostnadsfritt
erhålla biträde av sålunda förordnad person kan — efter ansökning —
av länsstyrelsen meddelas nyttjanderättshavare, som prövas vara i behov
därav. Sådant biträde bör innefatta meddelande av råd och upplysningar,
uppsättande av skrifter med mera dylikt, men må ej avse inställelse vid
lantmäteriförrättning eller inför skiljemän.
Kungl. Maj:ts förslag innefattar sådan ändring i grunderna för ifrågavarande
anslags användning, att, därest länsstyrelsen efter ansökning
finner förhållandena utvisa, att nyttjanderättshavaren är i behov av biträde
vid lantmäteriförrättningen eller inför skiljemännen, av anslaget
må bestridas kostnaderna jämväl för sådant biträde. I enlighet med vad
lantmäteristyrelsen ifrågasatt torde, med hänsyn till angelägenheten av
kostnadsbesparing, till sådant biträde böra förordnas förrättningsstället
så vitt möjligt närboende person, jämväl sådan, som ej avlagt juridisk
examen.
Såsom motiv härför har departementschefen anfört följande:
»Nyttjanderättshavarna torde i allmänhet få anses hava synnerligen små
förutsättningar för att kunna själva vederbörligen utföra sin talan. Då det
kostnadsfria biträde, som för närvarande står dem till buds, icke avser inställelse
vid lantmäteriförrättningen eller inför skiljemän, men det just är
där som den närmare och mest betydelsefulla utvecklingen av nyttjande
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
113
rättskavarnas talan bör äga rum, synes uppenbart, att verkligt behov ofta
måste förefinnas för lägenlietshavare att få biträde vid utförande av denna
talan, något som också — enligt vad lantmäteristyrelsen anfört — bestyrkts
av erfarenheten. Då nyttjanderättshavaren — på egen hand och utan biträde
— helt visst i många fall icke lärer vara i stånd att vederbörligen bemöta
de påståenden och invändningar, som i ett eller annat avseende kunna göras
av jordägaren, kan, för så vitt ej nyttjanderättshavarens talan överhuvud
ogillas, följden i varje fall ofta bliva den, att hänvisning sker till utförande
av talan i viss del infiir domstol med därav följande tidsutdräkt och
kostnader».
För egen del biträder utskottet Kungl. Maj:t förslag i nu förevarande del.
I fråga om anslaget till bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar,
vilket upptagits med oförändrat belopp, avser Kungl. Maj:ts förslag först
den ändring beträffande villkoren för erhållande av bidrag vid ägostyckningsförrättningar,
som direkt betingas av det genom lag den 25 april 1924
införda nya ägostyckningsinstitutet i Dalarna, eller alltså att sådant bidrag
skall under enahanda villkor, som i övrigt gälla beträffande ägostyckningsförrättningar,
utgå till ägare av område, som utbrutits enligt sagda lag
den 25 april 1924.
Dessutom avser förslaget borttagande av den i förberörda kungörelse
den 8 juni 1923 intagna bestämmelsen, att där vederbörande område eller
ägolott, oberäknat därinom fallande impediment, överstiger inom Norrbottens
och Västerbottens läns lappmarker 75 hektar, inom annan del av
dessa län samt inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län 40 hektar samt inom övriga län 20 hektar, bidrag icke
utgår för den del av kostnaderna, som belöper på vad området eller ägolotten
innehåller utöver nyss angivna areal.
I sistnämnda avseende har departemetschefen anfört följande:
»Då jag 1923 förordade arealvillkorets bibehållande i ovanberörda modifierade
form, var jag givetvis icke omedveten om, att det även i denna form
kunde föranleda till vissa ojämnheter. Jag föreställde mig emellertid, att
dessa i det hela skulle bliva av mindre omfattning och i varje fall icke av
den betydelse, att den fördel, villkoret för vissa förhållanden komme att
medföra, därigenom uppvägdes. När nu lantmäteristyrelsen meddelat, att
— enligt vad erfarenheten utvisat — villkoret även i den modifierade formen
givit mindre lämpliga resultat och därvid framhållit, att de, som i främsta
rummet blivit försatta i sämre ställning därigenom, vore invånarna i rikets
kargaste trakter, där bidragsbehovet vore störst, och då vidare, såsom lantmäteristyrelsen
anfört, villkoret ej lärer kunna ersättas av bestämmelse,
hänförande sig till uppskattningsinnehållet, har jag ansett mig böra till
ingående prövning ånyo upptaga frågan, om arealvillkoret må kunna helt
eftergivas. Frågan torde, såsom av lantmäteristyrelsen framhållits, icke vara
av större betydelse i statsfinansiellt avseende, utan lärer vara att bedöma i
främsta rummet ur den synpunkten, huruvida villkorets borttagande skulle
medföra, att statsbidrag komme att utgå, då sådant icke borde ske enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 1 höft. (Nr 1.)
Utskottet.
Anslaget till
bidrag till
jordavsöndiin
gar och
ägostyckningar.
8
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Anslaget till
bidrag till utflyttnings-
och
väg äntå gg~
ningskostna•
der.
Utskottet.
avsikten vid bidragens tillskapande, eller att bidragen i vissa fall icke kunde
hållas inom ramen för vad som är erforderligt och rimligt. Då de övriga
för utgående av statsbidrag föreskrivna villkoren, rätt tillämpade, torde få
anses giva vederbörlig säkerhet i förstnämnda avseende samt lantmäteristyrelsen
vid sin prövning av frågan om statsbidrags belopp lärer taga
vederbörlig hänsyn till angelägenheten att bidragen ej bliva större än vad
verkligen må vara erforderligt, har jag ansett mig kunna förorda, att arealvillkoret
helt eftergives.»
Beträffande förslaget i först angiven del vill utskottet, då, såsom departementschefen
ock framhållit, den föreslagna utvidgningen endast är en
naturlig följd av tillkomsten av ovannämnda lag den 25 april 1924 om
ägostyckning inom vissa delar av Kopparbergs län, tillstyrka den föreslagna
förändringen.
Då utskottet jämväl finner vägande skäl tala för ett eftergivande av
det ovanberörda areal villkoret, biträder utskottet förslaget även i detta
avseende. Utskottet vill här erinra, att detta avses att gälla jämväl i fråga
om anslaget till skiften, hemmansklyvningar och rågångsförrättningar.
Vad departementschefen anfört rörande komplettering i vissa i statsrådsprotokollet
angivna hänseenden av bestämmelserna rörande statsbidrag till
utflyttnings- och våganläggningskostnader föranleder icke någon erinran
från utskottets sida.
Beräkningen av de erforderliga anslagens belopp har icke givit utskottet
anledning till någon erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppföra
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till jordavsöndringar
och ägostyckningar, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade förändrade grunder, med oförändrat
belopp 40,000 kronor;
b) i riksstaten för samma budgetår uppföra ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till skiften, hemmansklyvningar
och rågångsförrättningar, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordade
förändrade grunder, med oförändrat belopp
50,000 kronor;
c) höja ordinarie förslagsanslaget till bidrag till
utflyttnings- och väganläggningskostnader i sammanhang
med skiften och hemmansklyvningar, nu 100,000
kronor, med 100,000 kronor till 200,000 kronor;
d) till bestridande i vissa fall med allmänna medel
av kostnader, förenade med inlösen av under nyttjande
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
115
rätt upplåtet område, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen förordade grunder,
anvisa för hudgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 15,000 kronor.
145:o) Under punkt 144 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att ur
riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget till avvittringar.
För bestridande av utgifterna för avvittringsväsendet uppfördes jämlikt
beslut av 1923 års riksdag i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag å
20,000 kronor. Som avvittringsgöromålen beräknades kunna slutföras till
den 1 oktober 1924, är anslaget i riksstaten för innevarande budgetår upptaget
med ett till 2,000 kronor nedsatt belopp.
Då medelsanvisning för ändamålet icke enligt statsrådsprotokollet vidare
erfordras, kan anslaget ifråga från och med nästa budgetår uteslutas ur
riksstaten.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie
förslagsanslaget till avvittringar.
146:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 145
gjorda framställning och med hänvisning till den å sid. 346—348 i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen hemställer utskottet,
att riksdagen må för tilläggsavvittring i vissa delar
av Västerbottens läns lappmark anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 110,000 kronor.
147:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 146
gjorda framställning och under hänvisning till den å sid. 348—350 i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen i ärendet hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för
ströängars indragande till kronan anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 360,000 kronor.
Avvittringar.
(ordinarie
anslag.)
[144.1
Utskottet.
Tilläggsavviitring
i
Väst. rbottens
läns lappmark.
(extra anslag.)
[145.]
Ströängars
indragande
till kronan.
(extra anslag.)
[146.]
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Avlöningsstat
för rikets
allmänna
kartverk.
(ordinarie
anslag.)
[147.1
Rikets allmänna kartverk.
148:o) Under punkt 147 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att dels
bestämma antalet av till den civila personalen vid rikets allmänna
kartverk hörande ordinarie befattningshavare på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1. Den geodetiska avdelningen.
2 observatörer ................................................................................... B 26
8 statsgeodeter.......................................................................................... B 21
2. Den topografiska avdelningen.
12 gravörer eller heliogravyrritare ........................................................ B 15
3. Avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten.
1 arbetschef 1 ..................................................................................... B 28
18 statskartografer ............................................................................... B 21
3 ritare................................................................................................. B 11
5 ritbiträden................................................. B 7
3 expeditionsvakter ............................................................................. B 5;
dels godkänna följande ändrade stat för rikets allmänna kartverk, att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.........
Vikarjatsersättningar, förslagsanslag .................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ...
Arvode åt chefen för rikets allmänna kartverk, då denne
vid generalstaben innehar lägre beställning än överste
Arvoden åt manliga ritare eller gravörer, som förordnas
att biträda vid ritar- och gravörarbetenas övervakande
och ledning ävensom vid instruktion av yngre ritare
och gravörer ........................................................................
kronor 318,200
» 5,000
» 30,030
» 2,520
» 450
1 Därest till arbetschef förordnas militär på aktiv stat eller på reservstat eller i reserven
(med pension), äger arbetschefen allenast uppbära arvode till belopp, som kån varda medgivet
av Kungl. Maj:t, allt efter som arbetschefen är militär på aktiv stat eller på reservstat
eller i reserven (med pension).
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
117
Arvoden åt de statsgeodeter och statskartografer, vilka
förordnas att biträda med ledning och tillsyn av fält-''
arbeten . ............................................................................... kronor 1,500
Arvoden åt militära avdelningsbefälhavare vid topografiska
fältmätningar.......................................................... » 2,000
Förslagsanslag kronor 359,700;
dels ock, vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln rikets allmänna
kartverk upptagna ordinarie förslagsanslaget under rubriken »avlöningsstat»,
nu 354,000 kronor, med 5,700 kronor till 359,700 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande framställande hänför sig till vad chefen för
finansdepartementet den 31 december 1924 vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor anfört angående ordnande av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden ävensom rörande uppflyttning i
högre lönegrad av vissa befattningshavare i nuvarande 15 lönegraden och
tillåter sig utskottet hänvisa härtill.
I en inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 117,
av herr Sjöblom har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring
i Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till rikets allmänna kartverk och
där upptagen lönestat, att 5 kvinnliga ritbiträden vid kartverket, som
upptagits i lönegraden B 7 under benämning ritbiträden, måtte uppflyttas
i lönegraden B 11 under benämning ritare.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen. I
I fråga om befattningshavares uppflyttning i högre lönegrad innefattar
Kungl. Maj:ts framställning i överensstämmelse med lönenämndens förslag
en uppflyttning av de i lönegraden B 15 av nuvarande löneplan placerade
observatörerna till lönegraden B 26 i den av innevarande riksdag antagna
nya löneplanen, motsvarande lönegraden B 16 i förstnämnda löneplan.
Vad angår den i ämnet väckta motionen vill utskottet erinra, att i anledning
av Kungl. Maj:ts till 1923 års riksdag avlåtna proposition, nr 116,
angående anslag till rikets allmänna kartverk — vari bland annat föreslogs
placering av de i motionen angivna kvinnliga ritbiträdena i lönegraden
C 3 (motsvarande lönegraden B 7 i den nya löneplanen) — inom
första kammaren väcktes en motion, nr 193, med i sak samma hemställan
som i nu ifrågavarande, samt att jordbruksutskottet i sitt utlåtande (nr
36) i ämnet då anförde:
»Enligt utskottets mening torde visserligen vissa skäl kunna anses tala
för att ifrågavarande fem kvinnliga ritare hänföras till högre lönegrad än
den i propositionen föreslagna. Emellertid har den relation i lönehänseende
mellan de olika kategorierna kvinnliga ritare vid kartverket, som ligger
till grund jämväl för den i propositionen föreslagna placeringen i lönegrad,
fastställts så sent som vid 1920 års riksdag, därvid såsom skäl
Motion.
Utslcotlet.
118
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
för denna anordning anfördes, att de tre till C 5 nu hänförda kvinnliga
ritarna vore avsedda för det mera kvalificerade reproduktionsarbetet. Med
hänsyn härtill och då innevarande riksdag på statsutskottets hemställan
uppfört motsvarande befattningshavare vid sjökarteverket i lönegraden C 3
har utskottet ej ansett sig böra förorda någon avvikelse från Kungl. Maj:ts
förevarande förslag i denna del.»
Vid 1924 års riksdag upptog motionären i en då väckt motion berörda
hemställan. Jordbruksutskottet fann i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (nr 1 punkt 137) över motionen icke anledning frångå sin 1923
uttalade uppfattning och avstyrkte därför motionen.
Då vare sig i den nu förevarande motionen eller i övrigt framkommit
några omständigheter av beskaffenhet att höra föranleda ett frångående
av den av utskottet tidigare intagna ståndpunkten, kan utskottet icke
biträda motionen.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning har icke givit utskottet anledning
till annan erinran än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut
rörande ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden
funnit anslagsposten till avlöning åt ordinarie tjänstemän kunna
nedsättas med 1,400 kronor eller till 316,800 kronor och att i följd härav
anslaget till rikets allmänna kartverk kan begränsas till 358,300 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må med anledning Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med avslag å motionen II: 117,
a) bestämma antalet av till den civila personalen
vid rikets allmänna kartverk hörande ordinarie befatt
-
ningshavare på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1. Den geodetiska avdelningen.
2 observatörer ........................................................ B 26
8 statsgeodeter ....................................................... B 21
2. Den topografiska avdelningen.
12 gravörer eller heliogravyrritare .................... B 15
3. Avdelningen för ekonomiska arbeten och
stomkartearbeten.
1 arbetschef1............................................................ B 28
18 statskartografer.................................................... B 21
3 ritare .................................................................... B 11
5 ritbiträden............................................................ B 7
__ 3 expeditionsvakter................................................ B 5;
1 Därest till arbetschef förordnas militär på aktiv stat eller på reservstat eller i reserven
(med pension), äger arbetschefen allenast uppbära arvode till belopp, som kan varda medgivet
av Kungl. Maj:t, allt efter som arbetschefen är militär på aktiv stat eller på reservstat
eller i reserven (med pension).
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
119
b) godkänna följande ändrade stat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas från och med budgetåret
1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 316,800
Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 5,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 30,030
Arvode åt chefen för rikets allmänna
kartverk, då denne vid generalstaben
innehar lägre beställning än överste » 2,520
Arvoden åt manliga ritare eller gravörer,
som förordnas att biträda vid ritaroch
gravörarbetenas övervakande och
ledning ävensom vid instruktion av
yngre ritare och gravörer .................... » 450
Arvoden åt de statsgeodeter och statskartografer,
vilka förordnas att biträda
med ledning och tillsyn av fältarbeten » 1,500
Arvoden åt militära avdelningsbefäl
havare
vid topografiska fältmätningar »_2,000
Förslagsanslag kronor 358,300;
c) vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln
rikets allmänna kartverk upptagna ordinarie förslagsanslaget
under rubriken »avlöningsstat», nu 354,000
kronor, med 4,300 kronor till 358,300 kronor.
149:o) Under punkt 148 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva,
att statstopograf må å övergångsstat åtnjuta avlöning i form av arvode
enligt löneklass, som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt,
därest vederbörande varit innehavare av ordinarie befattning i 21:a lönegraden,
avdelning B, i den i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
intagna löneplan, samt att för statstopograf skola i övrigt
i tillämpliga delar gälla enahanda avlöningsbestämmelser som för statskartograf.
Enligt beslut av 1923 års riksdag (prop. nr 116; R. skr. nr 216) är i riksstaten
uppfört ett ordinarie förslagsanslag till övergångsstat vid rikets allmänna
kartverk å 21,700 kronor. Beloppet är avsett att utgå till avlöning
av tre statstopografer, vilkas avlöning utgår i form av arvode enligt löneklass,
som är närmast lägre än den, som skulle hava gällt, därest vederbörande
varit innehavare av ordinarie befattning i lönegraden B 13.
Övergångsstat
för rikets
allmänna
kartverk.
(ordinarie
anslag.)
[148.]
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Kartarbeten
fn. m. vid
rikets allmänna
kartverk.
(ordinarie
anslag.)
[149.]
Förslaget är påkallat på grund av den omnumrering av lönegraderna, som
innefattas i Kungl. Maj:ts under för flera huvudtitlar gemensamma frågor
framställda förslag rörande ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas
avlöningsförhållanden.
Under erinran att det av riksdagen redan fattade beslutet i sistnämnda fråga
icke är av beskaffenhet att böra föranleda ändring i vad Kungl. Maj:t under
ifrågavarande punkt föreslagit, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att statstopograf må å övergångsstat
åtnjuta avlöning i form av arvode enligt lönekläss,
som är närmast lägre än den, som skulle hava
gällt, därest vederbörande varit innehavare av ordinarie
befattning i 21:a lönegraden, avdelning B, i den i avlöningsreglementet
för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
intagna löneplan, samt att för statstopograf
skola i övrigt i tillämpliga delar gälla enahanda
avlöningsbestämmelser som för statskartograf.
150:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t
under anslagstiteln rikets allmänna kartverk upptagit ordinarie reservationsanslaget
till kartarbeten m. in. med oförändrat belopp 223,700 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 355—360 i statsrådsprotokollet.
Ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m. vid rikets allmänna
kartverk är, såsom i föregående punkt omförmälts, uppfört med 223,700
kronor. För budgetåret 1924—1925 har tillika anvisats ett extra reservationsanslag
för diverse behov vid kartverket å 9,800 kronor, varjämte
beräknats, att för samma budgetår skulle stå till kartverkets disposition
ytterligare dels kartförsäljningsmedel till ett belopp av 39,000 kronor,
dels ock en besparing å tidigare anslag av 5,500 kronor. Tillhopa skulle
således för kartarbeten m. m. för budgetåret 1924—1925 finnas tillgängliga
(223,700 + 9,800 -!- 39,000 + 5,500 =) 278,000 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 har enligt i statsrådsprotokollet
framlagda beräkningar för kartarbetena upptagits till 324,200 kronor, för
-
delat på följande sätt:
Fältarbeten ............................................................................. kronor 212,000
Utgivnings- och byråarbeten .................... » 61,500
Inköp av instrument för geodetiska avdelningen ............ » 29,200
Övningsavdelningens ritkurs............................................ » 5,000
Ortsnamngranskning ............................................................ » 3,000
Biträde vid tillsyn och vård av kartor m. in.................... » 2,000
Städning, uppvärmning och belysning................................ » 11,500
summa kronor 324,200.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
121
Av detta belopp skulle täckas genom
ordinarie anslag............................................................... kronor 223,700
kartförsäljningsmedel .............................................. » 40,000
behållning å 1917 års anslag för uppförande av en observationspaviljong
för kartverkets geodetiska avdelning
m. ................................................................................ * 18,500
summa kronor 282,200.
Utöver sistnämnda summa erfordras alltså ett belopp av 42,000- kronor
att utgå av extra anslag.
Vad angår det förslag till ändrad disposition av den behållning å 18,500
kronor, vilken förefinnes å det av 1916 års riksdag anvisade anslaget för
uppförande av en observationspaviljong för kartverkets geodetiska avdelning
m. m. inhämtas av statsrådsprotokollet, att under de närmaste åren
icke något behov föreligger av en dylik paviljong. Ej heller torde byggnadsplanen
för densamma sådan den 1913 uppgjordes enligt vad departementschefen
anfört kunna numera vinna tillämpning. Vid sådant förhållande
har departementschefen ansett reservationen böra tagas i anspråk
till delvis täckande av utgifter för inköp av instrument för geodetiska
avdelningen vid kartverket, i vilket avseende ett behov förelåge, som departementschefen
icke ansett kunna avvisas.
Med avseende å det i anslagsberäkningen ingående beloppet å 2,000 kronor
för biträde vid tillsyn och vård av kartor in. m. inhämtas av statsrådsprotokollet,
att kartverkschefen ansett särskilt belopp för detta ändamål
icke erforderligt under förutsättning av bifall till en av honom gjord, under
punkt 147 i statsrådsprotokollet återgiven framställning om anslag till en
egen redogörare för kartverket. Då sistnämnda förslag icke föranlett någon
Kungl. Maj:ts framställning, bör såsom under förevarande punkt ock skett
ovanberördä> 2,000 kronor fortfarande tagas med vid beräkningen av nu
ifrågavarande extra anslag.
Utskottet har icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
departementschefens utgiftsberäkning. Likaså ansluter sig utskottet till
vad departementschefen anfört rörande disponerandet av det för uppförande
av en observationspaviljong anvisade anslaget. Med förmälan att utskottet
under nästföljande punkt gör hemställan om anvisande av det erforderliga
extra anslaget av 42,000 kronor samt om medgivande till ändrad disposition
av omförmälda behållning, får utskottet nu hemställa,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 under anslagstiteln rikets allmänna kartverk uppföra
ordinarie reservationsanslaget till kartarbeten m. m.
med oförändrat belopp 223,700 kronor.
Utskottet.
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Diverse behov
vid rikets
allmänna
kartverk.
(extra anslag.)
[150.]
Anskaffande
av möbler
m. m. för
rikets allmänna
kartverks
nya
äm bet slokaler.
(extra anslag.)
[151.]
151:o) Under åberopande av vad utskottet anfört i nästföregående punkt
och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda framställning
får utskottet hemställa att riksdagen må
a) för diverse behov vid rikets allmänna kartverk
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 42,000 kronor,
b) medgiva, att till nämnda extra reservationsanslag
må överföras vad vid utgången av budgetåret
1924—1925 må kvarstå oanvänt å det å extra stat
för 1917 anvisade anslag å 19,000 kronor för uppförande
av en observationspaviljong för rikets allmänna
kartverks geodetiska avdelning m. m.
152:o) Under punkt 151 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
anskaffande av möbler m. m. i rikets allmänna kartverks nya ämbetslokaler
i de i kvarteren Murmästaren och Kandidaten i Stockholm belägna
ämbetsbyggnaderna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.
Med anledning av Kungl. Majrts förslag i eu den 12 mars 1920 avlåten
proposition, nr 401, har riksdagen för inlösen av den barnbördshuset tillhöriga
tomten nr 3 i kvarteret Murmästaren samt för uppförande å denna
tomt ävensom i kvarteret Kandidaten av byggnader för inrymmande av
i huvudstaden förlagda ämbetsverk och statsinstitutioner beviljat anslag
från och med 1920. I byggnaden i kvarteret Murmästaren skola beredas
lokaler åt, bland andra, rikets allmänna kartverks geodetiska och ekonomiska
avdelningar samt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, i kvarteret
Kandidaten åt, bland andra, kartverkets topografiska avdelning.
Som det icke vore uteslutet, att inflyttning i berörda ämbetsbyggnader
kunde ske före den 1 juli 1926, har medel för täckande av de med flyttningen
av ovannämnda båda ämbetsverk förenade kostnader ansetts böra
begäras redan av innevarande års riksdag.
Kartverket disponerar för närvarande 54 rum och kommer att i de nya
ämbetsbyggnaderna förfoga över 81 rum. Motsvarande siffror för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt äro 45 respektive 59.
Med hänsyn till det ökade lokalutrymmet och då departementschefen
förvissat sig om att, särskilt vad angår statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, de nuvarande inventarierna äro av otillfredsställande beskaffenhet
och i hög grad otillräckliga, har departementschefen tillstyrkt, att
särskilda anslag å för kartverket 45,000 kronor och för meteorologisk-hydrografiska
anstalten 40,000 kronor ställas till förfogande för ändamålen.
Huvudtitelns allmänna expensanslag har nämligen synts honom icke böra
belastas med engångsutgifter av förevarande slag.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
123
Utskottet tiar icke kunnat undgå att särskilt fästa sig vid det stora Ut,kotte/.
rumsantal, som enligt statsrådsprotokollet skulle krävas för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalts vidkommande. Då utskottet emellertid förutsätter,
att Kungl. Maj:t skall ägna denna fråga den ytterligare prövning,
som kan befinnas vara av behovet påkallad och att vid anslagens användande
all sparsamhet kommer att iakttagas, vill utskottet tillstyrka
desammas anvisande. Med förmälan att utskottet beträffande anslaget
till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt kommer att därom
göra hemställan i samband med övriga anslagsäskanden rörande anstalten,
hemställer utskottet nu,
att riksdagen må för anskaffande av möbler m. m.
i rikets allmänna kartverks nya ämbetslokaler i de i
kvarteren Murmästaren och Kandidaten i Stockholm
belägna ämbetsbyggnaderna anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.
153:o) Enligt anmälan i punkt 152 har, på grund av beräknad reserva- ut^no^eislcav
tion å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budget- karta över
året 1925—1926 till utgivande av ekonomisk karta över Hallands län icke Halland, Un.
ansetts erforderlig, vilket utskottet härigenom velat för riksdagens [Vo2.\
omförmäla.
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
154:o) Under punkt 153 har Kungl Majt föreslagit riksdagen
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid Sveriges geologiska
undersökning på följande sätt:
Befattning
1 överdirektör...............
8 statsgeologer ..............
1 sekreterare .................
1 museiföreståndare......
1 kemist .........................
1 förste expeditionsvakt
2 expeditionsvakter........
Lönegrad
A 1
B 26
B 26
B 26
B 26
B 7
B 5;
Sveriges geologiska
undersökning.
(ordinarie
anslag.)
[153.]
dels godkänna följande ändrade stat för Sveriges geologiska undersökning,
att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Utskottet.
124 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ....... kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................ » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... » 25,700
Expenser ............................................................................. » 10,000
Nattlig bevakning............................................................ » 440
Förslagsanslag kronor 167,300.
dels ock vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget till Sveriges
geologiska undersökning, nu 154,500 kronor, med 12,800 kronor, till 167,300
kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 364 och 365.)
Förevarande framställning hänför sig till vad chefen för finansdepartementet
den 31 december 1924 vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor anfört angående ordnande av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden, ävensom rörande uppflyttning i högre lönegrad av
vissa befattningshavare i nuvarande 15 lönegraden, och tillåter sig utskottet
hänvisa härtill. Förslaget innefattar i överensstämmelse med lönenämndens
förslag bland annat uppflyttning av statsgeologerna, sekreteraren
och museiföreståndaren från lönegraden B 15 i nuvarande löneplan till lönegraden
B 26 i den av innevarande riksdag antagna nya löneplanen, motsvarande
16 lönegraden i förstnämnda löneplan.
I framställningen ifrågasättes jämväl en ökning av anslagsposten till
avlöningar åt icke ordinarie befattningshavare m. m. med 1,040 kronor,
vilken anslagspost visat sig otillräcklig för undersökningens behov av
arbetskrafter.
Utskottet har intet att erinra mot framställningen. Med erinran tillika
att det av innevarande riksdag fattade beslutet rörande ordnandet av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden icke är av beskaffenhet att
böra föranleda ändring i Kungl. Maj:ts förevarande framställning hemställer
utskottet, att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid
Sveriges geologiska undersökning på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 överdirektör............................................................ A 1
8 statsgeologer ...................................................... J3 26
1 sekreterare .......................................................... b 26
1 museiföreståndare ............................................... B 26
1 kemist ................................................................... B 26
1 förste expeditionsvakt ........................................ B 7
2 expeditionsvakter ................................................ B 5;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
125
b) godkänna följande ändrade stat för Sveriges
geologiska undersökning, att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ........................................ kronor 128,160
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 25,700
Expenser .................................................... » 10,000
Nattlig bevakning ...... » 440
Förslagsanslag kronor 167,300;
c) vid bifall härtill, höja ordinarie förslagsanslaget
till Sveriges geologiska undersökning, nu 154,500
kronor, med 12,800 kronor, till 167,300 kronor.
155:o) Under punkt 154 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Fältarbeten
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret gvler^''esm^e0
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 108,800 kronor. logiska under
Till
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. har för budget- åkning.
året 1924—1925 anvisats ett extra reservationsanslag av 99,800 kronor, (extra anslas)
avsett att jämte en beräknad reservation å 4,000 kronor disponeras på [154.]
följande sätt:
Rese- och traktamentsersättning förslagsvis kronor 55,000
Inköp och underhåll av materiel ..................... » » 4,000
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser
................................................................. » * 30,004
Arvoden till extra tjänstemän (3 extra geologer
å 4,932 kronor) .................................. * 14,796
summa kronor 103,800.
Förevarande framställning avser beredande av medel för enahanda ändamål
som ovan angivits för innevarande budgetår, dock att anslaget till
rese- och traktamentsersättning ansetts böra ökas med 5,000 kronor för
utnyttjande tillfyllest av personalens arbetskraft under sommarmånadernas
fältarbeten.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför ut- utskottet.
skottet hemställer,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten m. m. anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 108,800, kronor.
126
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Expenser
m. m. för
Sveriges geologiska
undersökning.
(extra anslag.)
[155.]
Undersökning
av torvmarker
i södra
Sverige.
(extra anslag.)
[156.]
Utskottet.
156:o) Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 155
gjorda framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
till expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
157:o) Under punkt 156 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
undersökning av torvmarker i södra Sverige anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 23,900 kronor.
Till undersökning av torvmarker i södra Sverige, i huvudsaklig överensstämmelse
med av torvkommittén framlagda förslag, har riksdagen anvisat
anslag för varje år från och med 1918. Undersökningen har bestått
dels av en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna
i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels ock i samband
därmed och inom samma landsdelar av en rekognoscering av områdena
intill 5 kilometers avstånd från järnvägslinjer och större vattenvägar och
upptagande därvarande torvmarker med en areal av 5 hektar och däröver
(den s. k. kvalitativa rekognosceringen). Arbetet utföres genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg.
För ändamålet hava hittills anvisats tillhopa 788,200 kronor, därav
40,000 kronor för budgetåret 1923—1924 och 7,900 kronor för budgetåret
1924—1925.
Sistnämnda belopp jämte en beräknad reservation å 16,000 kronor, således
tillhopa 23,900 kronor, var avsett att disponeras på följande sätt:
Arvode till 2 biträdande torvgeologer å kronor 4,932 ... kronor 9,864
» » 1 torvkemist .............................................. » 4,932
» » kvinnligt biträde .......................................... » 2,160 16 956
Expenser för bearbetningen, förslagsvis ............................. kronor 2,444
Kompletterande fältarbeten, » ................................. » 4,500
summa kronor 23,900.
Förevarande framställning avser beredande av medel i enahanda omfattning,
som varit för innevarande budgetår disponibelt. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för undersökning av torvmarker i
södra Sverige anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 23,900 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
127
158:o) Under punkt 157 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels
bestämma antalet ordinarie befattningar hos statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt på följande sätt:
befattning Lönegrad
1 överdirektör ....................................................................................... A 1
2 byrådirektörer..................................................................................... B 28
2 förste statsmeteorologer ................................................................. B 26
2 förste statshydrografer............................................................. B 26
2 statsmeteorologer ........................................................................... B 21
2 statshydrografer............................................................................. B 21
1 kansliskrivare ................................................................................. B 11
2 förste expeditionsvakter .................................................................... B 7
5 förste kanslibiträden ......................................................................... B 7
4 kanslibiträden..................................................................................... B 4;
dels godkänna följande ändrade stat för statens meteorologisk-hydrograliska
anstalt, att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Avlöningar
vid statens
meteorologiskhydrografiska
anstalt.
(ordinarie
anslag.)
[157.]
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 139,900
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. * 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... »_71,000
Förslagsanslag kronor 216,900;
dels ock, vid bifall härtill, höja det under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt uppförda ordinarie förslagsanslaget till avlöningar,
nu 189,700 kronor, med 27,200 kronor till 216,900 kronor.
Under förevarande punkt bar departementschefen jämväl förordat,
dels att de under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
uppförda ordinarie anslagen till arvoden åt observatörer och till expenser
måtte i riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas, förstnämnda anslag
med 98,000 kronor, innebärande en förböjning av anslaget med 8,000 kronor,
och sistnämnda anslag med oförändrat belopp av 8,000 kronor,
dels ock att i riksstaten för samma budgetår måtte uppföras följande
extra anslag, nämligen
till telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar vid anstalten
ett förslagsanslag av 85,000 kronor,
till vattenfallsförteckningens avslutande ett reservationsanslag av 22,300
kronor, samt
till diverse behov vid anstalten ett reservationsanslag av 87,200 kronor.
(Statsrådsprotokollet sid. 368—391.)
128
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt är i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppfört med
189,700 kronor.
Avlöningsstaten bär följande utseende:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 131,700
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 52,000
Förslagsanslag kronor 189,700.
Därjämte äro för samma budgetår uppförda följande ordinarie reservationsanslag
för anstalten, nämligen till
Arvoden åt observatörer......................................................... kronor 90,000
Expenser............................................................................... » 8,000.
För samma budgetår utgår även ett extra reservationsanslag å 111,000
kronor för diverse behov vid anstalten, varjämte för ändamålet, i likhet
med vad tidigare brukat ske, från handels- och sjöfartsfonden anvisats
6,000 kronor.
Anslagsäskandena för budgetåret 1925—1926 sådana de av departementschefen
förordats framgå av följande tablå:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
129
Anslag och ändamål
Kr.
Summa
kr. !
’ 1) Ordinarie anslag till:
a) avlöningar till ordinarie tjänstemän: nuvarande anslag...............
131,700
anslagshöjning ...................................................................
8,200
139,900
b) vikariatscrsättningar. oförändrat anslag...................................
6,000
c) avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nuvarande
anslag.................................................................................
52,000
anslagshöjning:
■
befattningshavare ävensom för lönereglering åt
icke-ordinarie kvinnlig personal ..................... 6,200
1 extra ingenjör ........................................... 5,304
1 skrivbiträde ............................................... 2,160
1 expeditionsvakt........................................... 2,364 jg 028
1 radiotelegrafist...................................................... 3,000;
d) a nöden åt observatörer: nuvarande anslag..............................
anslagshöjning .....................................................................J
e) expenser: oförändrat anslag...................................................[
2) Extra anslag för diverse behov:
a) tillskott till expenser, oförändrat anslag .................................i
b) publikationer, oförändrat anslag.............................................j
c) resekostnader, nuvarande anslag ................................. 15,100
anslagshöjning............................................................ 500:
d) bibliotek, oförändrat anslag...................................................|
e) underhåll av stationer och utrustning, nuvarande anslag 11,000
anslagshöjning............................................................ 500
f) observationer av de högre luftlagren, nuvarande anslag... 7,500
anslagshöjning........................................................... 1,000
g) solstrålningsmätningar, oförändrat anslag..............................
h) anskaffande av ny radiomottagningsapparat vid anstalten, nytt
anslag..............................................................................
i) anordningar för nattsignalering vid vissa stormvarningsstationer,
nytt anslag .......................................................................’
j) anskaffande av radiomottagare vid vissa stormvarningsstationer,
nytt anslag..........................................................................
3) Eoctra anslag för vattenfallsförteckningens avslutande, nytt anslag
a) avlöning av extra biträden:
1 extra ingenjör.................................. 4,596
1 skrivbiträde............................................................... 1,710
b) tryckningskostnader .........................................................
c) arvoden åt observatörer....................................................
d) resekostnader och expenser m. in........................................
4) Extra anslag för telegramkostnader och kostnader för radioutsändningar
....................................................................................
19,000^
90,000
8,000
8,000
28.000 j
I
15,600 j
2.000 |
11,500 !
8,500 j
1,400 j
1,000
4,000
7,200 ;
6,306
8,000
5,000 |
2,994 i
71.000
98.000
8,000
87,200
i
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.)
22,300 j.
85,000 1
9
130
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
I jämförelse med motsvarande anslag för budgetåret 1924—1925 uppvisa
följande ordinarie anslag ökningar:
anslaget till avlöningar till ordinarie tjänstemän med kronor 8,200
anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. med ............................................................................ * 19,000
anslaget till arvoden åt observatörer med............ • • ........ , » _8,000
Tillhopa kronor 35,200.
Därvid torde beaktas, att anslaget för vattenfallsförteckningen under
sjätte huvudtiteln utgår, vilket för meteorologiska anstaltens del innebär
en anslagsminskning å 55,000 kronor samt att höjningen i telegramkostnadsanslaget
från 38,000 kronor till 85,000 kronor ej innebär någon
egentlig kostnadsökning utan är föranledd av utav telegrafstyrelsen begärd
höjd ersättning för befordran av anstaltens telegram.
Utöver berörda anslagsbelopp räknar departementschefen med, att framdeles
som hittills böra anvisas ett belopp av 6,000 kronor ur handels- och
sjöfartsfonden, avsett att tillföras anslagsposten till underhåll av stationer
och utrustning.
Den ifrågasatta höjningen av anslagsposten till ordinarie tjänstemän
med 8,200 kronor hänför sig till vad chefen för finansdepartementet den
31 december 1924 vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor
i statsrådsprotokollet anfört angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden ävensom rörande uppflyttning i högre
lönegrad av vissa befattningshavare i nuvarande lönegraden B 15. I sistnämnda
avseende innebär Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda
framställning, att förste statsmeteorologer och förste statshydrografer, i
nuvarande löneplan placerade i lönegraden B 15, skulle uppflyttas till
lönegraden B 26 i den av innevarande riksdag godkända löneplanen, motsvarande
lönegraden B 16 i förstnämnda löneplan. Beträffande denna fråga
inhämtas av berörda statsrådsprotokoll, att allmänna civilförvaltningens
lönenämnd, som haft att utreda frågan om förutvarande andragradstjänsters
placering i den nya löneskalan, ansett tillräckliga skäl för en uppflyttning
av bland annat förste statsmeteorologer och förste statshydrografer till
högre lönegrad icke vara för handen. För egen del finner utskottet, med
hänsyn till de konsekvenser ett frångående av lönenämndens förslag eventuellt
torde kunna medföra, försiktigheten bjuda att bibehålla ifrågavarande
befattningar i deras nuvarande placering å löneskalan. Detta möjliggör
en minskning av posten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän med 3,840
kronor. Vidare har utskottet, med hänsyn till riksdagens beslut i fråga
om ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, funnit
ifrågavarande post kunna nedsättas med ytterligare 1,620 kronor eller sålunda
till 139,900 — 5,460 = i avrundat tal 134,400 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
131
Vad angår den föreslagna höjningen i anslaget till arvoden åt obsbrvatörer
med 8,000 kronor ar denna föranledd av framställt förslag om
bibehållande jämväl efter vattenfallsförteckningens fullbordande i viss
omfattning av de för denna förteckning upprättade observationsstationer,
i samband varmed ifrågasättes en höjning med 9,828 kronor av det i anstaltens
stat upptagna anslaget till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
för avlönande av den personal, som kräves för bearbetning av det från
dessa stationer inflytande observationsmaterialet.
Beträffande de nu senast angivna anslagsförhöjningarna har icke
förebragts någon utredning, i vad mån de ifrågavarande observationsstationerna,
vilka, såsom departementschefen ock framhållit, ursprungligen
avsetts att vara allenast av tillfällig natur, kunna anses vara för de av
anstalten bedrivna undersökningarna av oundgängligt behov påkallade.
Icke heller finnes någon utredning rörande de platser, varå de ifrågavarande
stationerna lämpligast böra bibehållas. Även ifråga om den för
materialets bearbetning erforderliga personalen saknas närmare utredning.
Vid sådant förhållande och därjämte av statsfinansiella skäl kan utskottet
icke tillstyrka beviljande av medel för nu ifrågavarande ändamål. Ordinarie
anslagsposten till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare hör sålunda
minskas med i avrundat tal 9,800 kronor eller till 61,200 kronor och ordinarie
anslaget till observatörer uppföras med oförändrat belopp 90,000 kronor.
Beträffande de såsom nya poster i det extra anslaget till diverse behov
upptagna beloppen å sammanlagt 11,200 kronor dels till anordningar för
nattsignalering vid vissa stormvarningsstationer dels ock till anskaffande
av radiomottagare vid vissa sådana stationer har utskottet icke kunnat
undgå hysa en viss tvekan ifråga om betydelsen av anslag för nämnda
ändamål. I varje fall synes utskottet frågan icke tillräckligt utredd. Vad
i statsrådsprotokollet anförts giver icke heller stöd för, att ett bestämt behov
föreligger av de föreslagna anordningarna. På grund härav och i betraktande
därjämte av att det statsfinansiella läget alltjämt kräver iakttagande
av största sparsamhet, anser sig utskottet böra avstyrka beviljande av
de för nu ifrågavarande båda ändamål äskade beloppen. Den omständigheten
torde i detta sammanhang ock böra bemärkas, att, enligt vad departementschefen
i statsrådsprotokollet erinrat, frågan om den administrativa ledningen
av stormvarningsväsendets överflyttande till lotsstyrelsen är avsedd att göras
till föremål för utredning. Det av Kungl. Maj:t föreslagna extra anslaget
till diverse behov vid anstalten bör alltså av nu angiven anledning minskas
med 11,200 kronor eller till 76,000 kronor.
Med iakttagande av härovan förut tillstyrkta sänkningar i anslagsposterna
till avlöning åt ordinarie befattningshavare samt till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. kommer ordinarie anslaget till anstalten att uppgå till
201,600 kronor.
I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad som
under förevarande punkt föreslagits
-
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Arvoden åt
observatörer.
(ordinarie
anslag.)
[158.]
Med förmälan att utskottet under nästföljande punkter gör hemställan beträffande
de tillstyrkta extra anslagen hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 överdirektör............................................................ A 1
2 byrådirektörer........................................................ B 28
2 förste statsmeteorologer .................................... B 24
2 förste statshydrografer ........................................ B 24
2 statsmeteorologer ................................................ B 21
2 statshydrografer.................................................... B 21
1 kansliskrivare................................ B 11
2 förste expeditionsvakter .................................... B 7
5 kanslibiträden....................................................... B 7
4 kontorsbiträden .................................................... B 4 ;
b) godkänna följande ändrade stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag ....................................... kronor 134,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 6,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................................. » 61,200
Förslagsanslag kronor 201,600;
c) vid bifall härtill höja det under anslagstiteln
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt uppförda
ordinarie förslagsanslaget till avlöningar, nu 189,700
kronor, med 11,900 kronor till 201,600 kronor.
159:o) Under hänvisning till vad utskottet under näst föregående punkt
anfört angående beräkning av anslaget till arvoden åt observatörer hemställer
utskottet,
att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 upptaga det under anslagstiteln statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt uppförda ordinarie reservationsanslaget
till arvoden åt observatörer med oförändrat
belopp, 90,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
133
160:o) Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 158 och i Telegramkost
enlighet
med Kung]. Maj:ts under punkt 159 gjorda framställning hem
Ställer
Utskottet, radioutsänd
ning
ar vid
att riksdagen må för telegramkostnader och kostnader
för radioutsändningar vid statens meteorologisk-hydro- hydrografiska
grafiska anstalt anvisa för budgetåret 1925 —1926 ett
extra förslagsanslag av 85,000 kronor.
anstalt.
f extra anslag.)
[159.1
161:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 158 anfört och i
enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 160 gjorda framställning hem- avslutande.
ställer utskottet,
att riksdagen må till vattenfallsförteckningens avslutande
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 22,300 kronor.
(extra anslag.)
[160.1
162:o) Under åberopande av vad utskottet anfört under punkt 158 hem- Diverse behov
vid statens
ställer utskottet, meteorologisk
hydrografiska
att
riksdagen må för diverse behov vid statens anstalt.
meteorologisk-hydrografiska anstalt anvisa för budget- (extra anslag.)
året 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 76,000 [161.1
kronor.
163:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 152 anfört och
i enlighet med Kung]. Maj:ts under punkt 162 gjorda framställning hemställer
utskottet,
att riksdagen må för anskaffande av möbler m. m. i
.statens meteorologisk-hydrografiska anstalts nya ämbetslokaler
i den i kvarteret Murmästaren i Stockholm
belägna ämbetsbyggnaden anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Anskaffande
av möbler
m. in. lör statens
meteorologisk-hydrografiska
anstalts
nya
clmb et slok aler.
(extra anslag.)
[162.1
Meteorologiska
telegram
fi ån
dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade anslag och
av 144,000 kronor anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservations
(extra
anslag.^
anslag av 1,000 kronor. ^gg j
164:o) Under punkt 163 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att av det
utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende med
134
Jordbruksu tskottets utlåtande Nr 1.
Av det utav 1900 års riksdag beviljade anslaget å 144,000 kronor-för
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska tele*
gram från Färöarna och Island hava hittills anvisats 56,338 kronor, därav
2,500 kronor för budgetåret 1924—1925.
Anslaget i fråga har med hänsyn till sannolikt befintlig besparing vid
nästkommande budgetårs början ansetts kunna begränsas till det äskade
beloppet av 1,000 kronor.
Utskottet hemställer i anslutning härtill,
att riksdagen må av det utav 1900 års riksdag för
meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga
meteorologiska telegram från Färöarna och Island beviljade
anslag av 144,000 kronor anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.
loMiskl°Zkt 165:°) Under punkt 164 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
tagelser i fortsättande av de meteorologiska och seismologiska iakttagelserna vid
Abisko rn. rn. naturvetenskapliga stationen i Ahisko samt för publicerande av dylika
(extra anslag.) iakttagelser vid nämnda station och stationen vid Vassijaure anvisa för
[164.] budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 16,800 kronor.
Till meteorologiska iakttagelser vid den naturvetenskapliga stationen i
Abisko m. m. har riksdagen från och med 1919 anvisat anslag. För
budgetåret 1924 1925 anvisades sålunda ett extra reservationsanslag av
13,000 kronor enligt följande beräkning:
Arvode åt observatorn............................................................... kronor 6,000
Bidrag till lyse och bränsle för observatoriet................ » 500
Ersättning till biträden för iakttagelsernas beräkning och
korrekturläsning ..................................................................... » 1,200
Instrumentens underhåll, expenser m. m............................... » 300
Till fortsättning av de seismometriska arbetena .................. » 1,500
Tryckning av iakttagelser ..................... » 3,500
summa kronor 13,000.
(Statsrådsprotokollet sid. 393—395.)
Anslagsförhöjningen är närmast föranledd därav att däri beräknas arvode
"till en vaktmästare, som förut avlönats från det under nästföljande punkt
angivna anslaget till geofysisk station i samband med Roald Amundsens
polarexpedition. i •
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
135
Under förevarande punkt har departementschefen även ifrågasatt, att
för att kunna tillmötesgå framställda krav på snabbare tryckning av de
meteorologiska iakttagelserna i Abisko för detta ändamål finge anlitas
vad av blivande reservation för budgetåret 1924 1925 å anslaget till
berörda fysiska station kunde återstå, sedan för budgetåret 1925 1926
till undersökning av högre luftlager disponerats ett belopp av intill
2,000 kronor. Utskottet återkommer till frågan härom under nästföljande
punkt.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot departementschefens utskottet.
anslagsberäkning eller mot vad av honom i övrigt anförts, hemställer ut
skottet,
att riksdagen må för fortsättande av de meteorologiska
och seismologiska iakttagelserna vid naturvetenskapliga
stationen i Abisko samt för publicerande av dylika iakttagelser
vid nämnda station och stationen vid Vassijaure
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 16,800 kronor.
166:o) Under punkt 165 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, Geofysisk sta■
att Kungl. Maj:t må av det belopp, som vid utgången av budgetåret 1924—
1925 må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget till en geofysisk station i Roald
samarbete med Roald Amundsens polarexpedition, använda intill 2,000 kronor p0iar.xpe(nför
undersökning av de högre luftlagren samt återstoden till tryckning av tion.
meteorologiska iakttagelser vid naturvetenskapliga stationen i Abisko. [165.]
Till förstärkning av den naturvetenskapliga stationen i Abisko med personal
och vetenskaplig utrustning för anordnande av en geofysisk station i
samarbete med Roald Amundsens polarexpedition beräknades vid framläggande
för 1920 års riksdag av förslag om dylikt samarbete, som då var avsett att äga
rum under två år, räknat från den 1 juli 1920, totalkostnaden till 38,000
kronor, att fördelas på åren 1920—1922 med respektive 14,350, 15,800 och
7,850 kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen
för ändamålet anvisat reservationsanslag å tilläggsstat för 1920 med
14,350 kronor, å extra stat för 1921 med 15,800 kronor samt extra anslag
för första halvåret 1923 med 6,350 kronor, för budgetåret 1923—1924 med
12,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 med likaledes 12,000 kronor.
Tillhopa hava således anvisats 60,500 kronor.
Enligt vad av statsrådsprotokollet inhämtas har chefen för statens meteorologisk-liydrograflska
anstalt upplyst, att man ännu icke kunde förutse, vid
vilken tidpunkt Amundsens expeditionsfartyg »Maud» kunde hava avslutat
sin drift över polarhavet. Under sådana förhållanden har departementschefen
i likhet med anstaltens chef ansett fortsatt anslag för ifrågavarande samarbete
icke vidare böra anvisas.
136
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt anfört
hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att Kungl. Maj:t må av
det belopp, som vid utgången av budgetåret 1924—1925
må kvarstå oanvänt å reservationsanslaget till en geofysisk
station i samarbete med Roald Amundsens polarexpedition,
använda intill 2,000 kronor för undersökning av de högre
luftlagren samt återstoden till tryckning av meteorologiska
iakttagelser vid naturvetenskapliga stationen i
Abisko.
giska0special- .167:0^ Med tillstyrkan av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 166
undersök• gjorda framställning hemställer utskottet,
ning ar.
(extra anslag.) att riksdagen må liksom för innevarande budgetår
[166.] till utförande av bydrogeologiska specialundersökningar
för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 11,400 kronor.
diverse.
Rese- och
traktamentspenningar.
(ordinarie
anslag.)
[167.]
168:o) Under punkt 167 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att böja
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 700,000
kronor, med 650,000 kronor, till 1,350,000 kronor.
Nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar
bestämdes av 1922 års riksdag till 700,000 kronor (se IX H. T.
p. 173). Utgifterna från anslaget hava utgjort under budgetperioden 1/1—
''« 1923 516,664 kronor 84 öre och under budgetåret 1923—1924 1,363,947
kronor 31 öre. Med hänsyn till att anslaget sålunda väsentligt överskridits
och då detsamma bör utmätas efter verkliga behovet, har departementschefen
tillstyrkt en förhöjning till 1,350,000 kronor.
Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
rese- och traktamentspenningar, nu 700,000 kronor,
med 650,000 kronor, till 1,350,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
137
169:o) Under punkt 168 tiar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja
ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialler och expenser, ved m. in.,
nu 250,000 kronor, med 50,000 kronor till 300,000 kronor.
Nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till skrivmaterialier och
expenser, ved m. m. är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
med 250,000 kronor.
Departementschefen har rörande den ifrågasatta anslagsförhöjningen
anfört följande:
»Utöver de utgifter, vartill tagits hänsyn vid anslagets beräknande (se
1924 års statsverksproposition, utgifterna: för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, sid. 5 fl;.), bestridas från anslaget även kostnaderna för
förhyrande av lokaler för så väl rikets allmänna kartverk som ock statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt. Dessa ämbetsverk äro visserligen avsedda
att inrymmas i de under uppförande varande ämbetsbyggnaderna i
kvarteren Murmästaren och Kandidaten, men då, enligt vad jag inhämtat,
ämbetsverken troligen först i slutet av budgetåret 1925—1926 kunna inflytta
i de nya lokalerna, torde förevarande anslag böra för instundande
budgetår ökas med det belopp, vartill berörda hyreskostnader beräknas
uppgå under hyresåret 1 oktober 1925—30 september 1926 eller med i runt
tal 50,000 kronor.»
Utskottet har inhämtat, att den föreslagna höjningen är föranledd därav
att vid beräkningen för budgetåret 1924—1925 under för flera huvudtitlar
gemensamma frågor av nu ifrågavarande anslag ifrågavarande hyresutgifter
icke medtagits.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må höja ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 250,000
kronor, med 50,000 kronor till 300,000 kronor.
170:o) Under punkt 169 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att minska
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 54,975 kronor, med
15,000 kronor till 39,975 kronor.
Utskottet hemställer
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader, nu 54,975 kronor, med 15,000
kronor till 39,975 kronor, dock att i anslaget må få
göras den ändring, som till jämnande av huvudtitelns
slutsumma kan visa sig erforderlig.
Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. m.
(ordinarie
anslag.)
[168.1
Utskottet.
Trycknings
kostnader.
(ordinarie
anslag.)
[169.]
138
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
inom, den civila
statsförvaltningen.
(extra anslag.)
[170.1
Provisoriskt
lönetillägg åt
vissa professorer.
(extra anslag.)
[171.1
171:o) Under punkt 170 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd,
för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen beräkna för budgetåret 1925—1926 under nionde
huvudtiteln ett belopp av 164,000 kronor.
över denna framställning kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
172:o) Under punkt 171 bar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,
att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må till avdelningsföreståndare
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, professor vid
skogshögskolan, avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt, professor
vid veterinärhögskolan och föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, utöver tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt lönetillägg,
för år räknat, med 900 kronor, därest vederbörande äger intill tio
sådana tjänstår, som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med
1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika tjänstår; skolande
av ifrågavarande provisoriska lönetillägg två tredjedelar anses motsvara lön
och en tredjedel tjänstgöringspenningar och i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som må komma att utfärdas i fråga om tillfällig löneförbättring
för budgetåret 1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen;
dels ock för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
förslagsanslag av 28,300 kronor.
I anledning av Kungl. Maj:t proposition den 29 februari 1924 (nr 133)
anmälde riksdagen i skrivelse den 7 juni 1924, nr 324, under hänvisning till
jordbruksutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 78, att riksdagen
I) medgivit, att för tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 finge till avdelningsföreståndare
vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
professor vid skogshögskolan, avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt,
professor vid veterinärhögskolan, föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt ävensom till lantbruksakademiens sekreterare, utöver
tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt lönetillägg för år räknat med
900 kronor, därest vederbörande ägde intill tio sådana tjänstår, som berättigade
till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,740 kronor, därest
vederbörande ägde tio eller flera dylika tjänstår, och skulle av ifrågavarande
provisoriska lönetillägg två tredjedelar anses motsvara lön och en tredjedel
tjänstgöringspenningar samt i tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som
kunde komma att utfärdas i fråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret
1924—1925 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen;
II) för angivna ändamål för budgetåret 1924—1925 under nionde huvudtiteln
anvisat ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
.Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
139
Förevarande framställning avser att, då förslag till ny definitiv lönereglering
för befattningshavare vid de fackhögskolor och vetenskapliga anstalter,
som sortera under jordbruksdepartementet, ej torde vara att förvänta till
1925 års riksdag, bereda provisoriskt lönetillägg åt de av dessa befattningshavare,
som enligt fjolårets riksdagsbeslut kommo i åtnjutande av dylikt
lönetillägg, och enligt samma grunder, som gälla för nu löpande budgetår.
Förslaget förutsätter, att löneregleringsfrågan för lantbruksakademiens sekreterare
vinner sin slutgiltiga lösning i enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 9 gjorda framställning, varför något provisoriskt lönetillägg till denne
befattningshavare ej ifrågasatts. Erinras må, att dylikt lönetillägg till föreståndaren
för centrala frökontrollanstalten föreslagits skola bestridas direkt
från anstaltens anslag.
Under erinran att utskottet tillstyrkt ej mindre Kungl. Maj:ts förslag till
lönereglering för lantbruksakademiens sekreterare än även att provisoriskt
lönetillägg må till föreståndaren för statens centrala frökontrollanstalt utgå
direkt av anstaltens medel, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926
må till avdelningsföreståndare vid centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet, professor vid skogshögskolan,
avdelningsföreståndare vid statens skogsförsöksanstalt,
professor vid veterinärhögskolan och föreståndaren
för statens veterinärbakteriologiska anstalt,
utöver tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt
lönetillägg, för år räknat, med 900 kronor, därest vederbörande
äger intill tio sådana tjänstår, som berättiga
till åtnjutande av ålderstillägg, samt med 1,740 kronor,
därest vederbörande äger tio eller flera dylika tjänstår;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg två
tredjedelar anses motsvara lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar
och i tillämpliga delar gälla de bestämmelser,
som må komma att utfärdas i fråga om
tillfällig löneförbättring för budgetåret 1925—1926 åt
viss personal inom den civila statsförvaltningen;
b) för nu angivna ändamål anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 28,300 kronor.
173:o) Under punkt 172 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för
beredande av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 10,000 kronor.
TJtshottet.
Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa
vaktmästare
och med dem
jämförliga
befattningshavare.
(extra anslag.)
[172.]
140
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens tjänst.
(extra anslag.)
[173.]
Utskottet.
Förslaget ansluter sig till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor, avd. III, gjorda framställning.
Under erinran att riksdagen redan bifallit Kungl. Maj:ts ovanberörda
under rubriken för flera huvudtitlar gemensamma frågor upptagna framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må för beredande av tillfälliga lönetillägg
åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra förslagsanslag av 10,000 kronor.
174:o) Under punkt 173 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid andra
verk och institutioner än statens reproduktionsanstalt anvisa för budgetåret
1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra förslagsanslag av 1,350,000
kronor.
Förevarande framställning ansluter sig till Kungl. Maj:ts under rubriken
för flera huvudtitlar gemensamma frågor framställda förslag rörande dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.
Under erinran att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts berörda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnader för dyrtidstillägg
åt befattningshavare vid andra verk och institutioner
än statens reproduktionsanstalt anvisa för
budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra
förslagsanslag av 1,350,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
14!
Övriga ordinarie anslag.
175:o) 1 avseende ä de i nu gällande riksstat under nionde huvudtiteln Övriga ordiuppförda
ordinarie anslag, som icke här ovan eller i riksdagens skrivelse nane an*la9- den 6 mars 1925, nr 46, blivit särskilt omnämnda, har någon förändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under nionde huvudtiteln,
vilka icke blivit här ovan eller i riksdagens skrivelse
den 6 mars 1925, nr 46, särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 23 mars 1925.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från törsta kammaren: herrar Hellström,* Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Boberg,
Norm, Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Luterkort samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Tunga,** Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby,
Sjöblom, Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Andersson i Grimbo,*** Hedlund i Häste.
med undantag därav att herr Sjölander deltagit i stället för herr Sjöblom i behandling av
punkterna 95—175.
* Ej närvarande vid behandling av punkterna 9 och 10.
** Ej närvarande vid behandling av punkterna 95—175.
*** Ej närvarande vid behandling av punkterna 95—175.
Reservationer:
Under punkt 37 (Stuteriöverstyrelsen) av herr Gabrielsson;
» » 95 (Lantbrukskonsulenter i London och Riga) av herr
Hellström, som ansett, att utskottet bort hemställa
om bifall till Kungl. Maj:ts förslag oförändrat;
142
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Under punkt 158 (Avlöningar vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt) av herr Hellström, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
»Den ifrågasatta — _ _ närmare utredning.
Vid sådant förhållande har utskottet ställt sig i hög
grad tveksamt, huruvida anslag överhuvudtaget nu
bör för ändamålet i fråga anvisas. Då det emellertid
är tänkbart, att ett slopande på en gång av samtliga
ifrågavarande observationsstationer skulle kunna
vålla vissa olägenheter beträffande pågående undersökningar,
har utskottet icke velat ställa sig helt
avvisande mot förslaget ifråga. Uppförande av de
begärda beloppen, såsom ifrågasatts, på ordinarie
stat kan av anförda skäl icke ifrågakomma, utan
vill utskottet tillstyrka, att beloppen för budgetåret
1925—1926 inräknas i det extra anslaget till diverse
behov vid anstalten, vilket alltså av denna anledning
skulle komma att ökas med 8,000 + 9,828 = i
runt tal 17,800 kronor. Samtidigt bör ordinarie anslaget
till observatörer och ordinarie anslagsposten
till avlöning åt icke-ordinarie befattningshavare undergå
motsvarande minskning eller till 90,000 kronor
respektive i avrundat tal 61,200 kronor.
Beträffande de---med 11,200 kronor. Med
hänsyn jämväl till den ovan tillstyrkta höjningen
däri med 17,800 kronor bör anslagets belopp bestämmas
till [87,200 + (17,800—11,200) =] 93,800
kronor.
Med iakttagande---hemställer utskottet nu,
att riksdagen må
a) ----;
b) ----;
c)--— —.»
» » 162 (Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt) av herr Hellström, som ansett, att utskottets
utlåtande bort hava följande lydelse:
»Under åberopande av vad utskottet anfört under
punkt 158 hemställer utskottet,
att riksdagen må för diverse behov vid
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 93,800 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
143
1
2
3
1
2
3
4
o
6
7
1
2
3
4
Verkliga utgifter.
IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
••
A. Departementet.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
24,000
171,900
26,100
Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli, för-
Egnahemsavdelning inom departementet ..............
Säger för departementet
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
195,900
26,100
225,000
110,800
23.000
36.000
Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer och
Assistenter hos lantbruksingenjörer ................
Statskonsulenter och deras biträde:
Statskonsulenter:
110,800
59,000
36,700
5,800
2,500
Stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning
42,500
2,500
Säger för lantbruksstyrelsen m. m.
378,300
61,500
C. Lantbruksakademien och lörsöksväsendet
på jordbruksområdet m. m.
Lantbruksakademien:
12,900
8,000
4,000
4,000
''
Lantbruksakademiens lantbruks- och fiskerimuseum,
Lantbruksakademiens tidskrift m. in., reservationsan-
Lantbruksakademiens bibliotek, reservationsanslag ..
28,900
144
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
i
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
| 5
Försöksväsendet på jordbruksområdet:
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruks- området ......................................
253,400
8,000
1
j
6
j Fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lant- bruks- och lantmannaskolor ....................
261,400
i
| Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservations- anslag ...................................
|
1 *) nnn;
8
Internationella frysinstitutet i Paris, reservationsanslag..
1
2,000
Säger för lantbruksakademien och försöksväsendet på
jordbruksområdet m. m........................
9QD snn
1
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar.
Lantbruksinstituten:
Lantbruksinstitutet vid Ultuna ....................
97,200
2
3
Diverse behov vid lantbruksinstitutet vid Ultuna ....
Byggnadsarbete vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, re- servationsanslag .............................
23,000
29,675
4
Lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp..........
117,900
5
!
Diverse behov vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp ......................................
9,000
215,100
61,675
6
Lanthushållningsseminariet å Rimforsa:
Avlöningar .................................
17,500
2,400
7
Ålderstillägg åt lärarinnepersonalen vid seminariet, för- slagsanslag ..............................
19,900
8
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag.......
350,000
9
10
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag ..
Understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag......
200,000
35,000
11
12
ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag..
Understöd åt lantbruksskolor ....................
104,000
20,000
13
Ålderstillägg åt föreståndare och lärare vid lant- manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, förslags- anslag .....................................
80,000
14 j
Dyrtidstillägg åt föreståndare och lärare vid lant- manna-, lanthushålls- och lantbruksskolor, förslags- anslag .................................
150,000
15
Lantbruksskolan vid Ultuna ......................
6,850
5,000
29,000
ie
Inspektion över de lägre lantbruksundervisningsan- stalterna....................................
17 |
Lägre mejeriskolor för kvinnor, reservationsanslag .. i
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
145
-—-
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
18
Utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskö-
tare, reservationsanslag ........................
8,000
19
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i
Norrland och Dalarna, reservationsanslag ........
5,000
20
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel, reser-
vationsanslag ................................
3,500
21
Hovbeslagsskolan vid Alnarp......................
4,500
22
Förstärkning av anslaget till hovbeslagsskolan vid Al-
1,200
23
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisnings-
anstalter, reservationsanslag ....................
120,000
899,350
222,700
Trädgårdsundervisningen:
24
Högre utbildning i trädgårdsfacket, reservationsanslag
—
25
Lantbruksakademiens trädgårdsskola ..............
10,000
26
Trädgårdsskolan vid Alnarp......................
10,000
27
Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps träd-
17,200
28
Trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige.....
22,000
29
ökat anslag till trädgårdsskolorna i mellersta och norra
Sverige.......................................
8,000
30
Trädgårdsskola för kvinnor, reservationsanslag.....
10,000
31
Kurser i trädgårdsskötsel, reservationsanslag ........
21,700
42,000
56,900
32
Reseunderstöd för lantbrukets studerande ............
—
Säger för undervisningsanstalter för jordbruk och lånt-
mannanäringar .................................
1,156,450
361,175
E. Stuteriväsendet.
1
Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag ..................
34,600
Hingstdepåer och stuteri:
2
Avlöningar, förslagsanslag .......................
45,400
3
Hingstdepåernas och stuteriets verksamhet, reserva-
tionsanslag....................................
185,000
230,400
4
Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag ..........
70,000
Säger för stuteriväsendet
335,000
F. Boskapsskötsel m. m.
Nölboskapsavelns befrämjande:
1
Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, reser-
vationsanslag .................................
265,000
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand. 1 höft (Nr 1.)
10
O CD 00
146
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11
12
Understöd åt kontrollföreningsverksamhet, reserva
tionsanstag ...................................
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ......
Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen, förslagsanslag ..............
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd
mjölk m. m., förslagsanslag......................
Svinavelns befrämjande:
Befrämjande i allmänhet av svinaveln, reservationsanslag
.......................................
Avkastningsbedömning rörande avelssvin, reservationsanslag
......................................
Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag ...
Ordinarie
anslag
Kronor
265,000
Säger för boskapsskötsel m. m.
G. Veterinärväsendet.
Veterinärundervisningsanstalter:
Veterinärhögskolan ..............................
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag
.........................................
Arbetsbiträde vid veterinärhögskolans bibliotek ....
Personliga arvodesförhöjningar för vissa befattningshavare
vid veterinärhögskolan ..................
Veterinärinrättningen i Skara ....................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Avlöningar m. m.....................
Anstaltens verksamhet, reservationsanslag
Veterinärstaten:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater ..........
Distriktsveterinärers avlönande, förslagsanslag ......
Dyrtidstillägg åt distriktsveterinärer, förslagsanslag ..
Förekommande och hämmande av smittsamma sjukdomar
bland husdjuren, förslagsanslag ............
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur..........
Säger för veterinärväsendet
265,000
209,100
8,500
217,600
48,500
10,000
58,500
138.000
250.000
388,000
50,000
714,100
Extra
anslag
Kronor
60,000
16,500
120,000
196,500
12,000
51.000
13.000
64,000
18,000
10,000
300,500
43,500
1,500
3,200
48,200
68,000
68,000
1,000
117,200
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
147
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
1
H. Lanthushållning i allmänhet.
Hushållningssällskapen:
Allmänt anslag till hushållningssällskapen ..........
2,100,000
2
Tillfälligt anslag till hushållningssällskapen ........
682,000
19,000
170,000
3
Anslag till Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns
hushållningssällskap för till följd av förändrade
grunder för fördelning av statsanslag till hushåll- ningssällskapen minskat statsbidrag..............
4
Sekreterare hos hushållningssällskapen, förslagsanslag
2,100,000
871,000
5
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmanna- näringar, reservationsanslag ......................
80,000
6
7
Mindre jordbruk m. m.:
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk m. m., reser- vationsanslag .................................
300,000
21,600
321,600
8
Jordbrukskonsulenter m. m.:
Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag ..............
265.000
105.000
o ttnn
9
Vandringsrättare, reservationsanslag ..............
10
Utbildningskurser för vandringsrättare, reservations- anslag .......................................
11
Täckdikningsförmän, reservationsanslag ............
12,000
384,500
12
Statens lagerhus och fryshus, förslagsanslag, att utgå i
första hand av inkomster av statens lagerhus och frys- hus ...........................................
QA AAA
13
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna
och Alnarp ....................................
14
Kemiska stationer m. m.:
Kemiska stationer ..............................
a 8 nnn
15
Kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län
22,500
Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreningen ...................
70,500
16
101,200
10,500
6,500
17
Försöksgård å myrjord i Jämtlands län ............
18
Försöksgård å myrjord i Norrbottens län..........
118,200
19
Befrämjande av fröodlingen:
Statens centrala frökontrollanstalt:
Statens centrala frökontrollanstalts verk- samhet, förslagsanslag, att utgå i första
hand av inkomster av frökontrollan- stalten.............................. 88,500
148
Jordbruksutskottets utlåtande Nr J.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
20
Byggnadsarbeten och inventarier vid sta-
tens centrala frökontrollanstalt, reserva-
tionsanslag ........................ 2,500
91,000
21
Understöd åt lokala frökontrollanstalter ............
10,000
22
Befordrande av inhemsk fröodling, reservationsanslag
7,000
23
Befrämjande av växtförädling ....................
* 300,000
408,000
24
Svenska betes- och vallföreningen ..................
46,800
Befrämjande av .trädgårdsodlingen:
25
Sveriges pomologiska förening ....................
11,000
20
Befrämjande av linodling, reservationsanslag..........
8,000
27
Lindring av fraktkostnader för kalk m. m., förslagsanslag
500,000
28
Ogräsens bekämpande, reservationsanslag ............
4,000
29
Rönnbärsmalens bekämpande, reservationsanslag......
9,000
30
Lantbruksmöte, reservationsanslag ..................
25,000
31
Lantbrukskonsulenter i London och Riga ............
37,000
32
Smörprovningar m. m., reservationsanslag............
24,000
33
Föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag ........
* 30,000
34
Landsbygdens elektrifiering .......................
50,000
Säger för lanthushållning i allmänhet
2,180,000
3,054,600
I. Grundförbättringar, kolonisation och egnahems-
bildning m. m.
Grundförbättringar:
1
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsanslag ....
1,000,000
Kolonisation:
2
Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter m. fl.,
förslagsanslag ................................
200,000
3
Kolonisation å vissa kronoparker, reservationsanslag
* 147,100
4
Kolonisationsverksamheten å Alträsks kolonisations-
område, förslagsanslag .........................
6,000
Egnahemsbildning:
200,000
153,100
5
Premielån till egnahemslåntagare, reservationsanslag
650,000
6
Statsbidrag till hushållningssällskap för jordförmed-
lifsverksamhet, reservationsanslag..............
60,000
710,000
7
Jordbrukskommissioner, förslagsanslag ..............
15,000
Säger för grundförbättringar, kolonisation och egna-
hemsbildning m. m..............................
215,000
1,863,100
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
149
''
Ordinarie [
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
J. Fiskeriväsendet.
1
Statens lokala fiskeriadministration, förslagsanslag ....
79,200
Fiskerinäringens understöd:
2
Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reserva-
tionsanslag ...................................
78,500
3
Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reserva-
30,000
108,500
4
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare, reservationsanslag ........................
1,550
5
Södra Sveriges fiskeriförening .......................
26,000
Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:
6
Hydrografisk-biologiska kommissionens undersök-
ningar, reservationsanslag ......................
30,500
7
Vissa havshydrografiska mätningar, reservationsanslag
7,000
8
Sveriges andel i kostnaderna för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laborato-
0,UUU
9
Fartyget Skagerak, reservationsanslag..............
75,000
117,500
10
Fartyget Eystrasalt, reservationsanslag...............
13,500
11
Ett armerat ångfartygs stationerande vid rikets kuster,
reservationsanslag ...............................
29,400
Säger för fiskeriväsendet
187,700
187,950
K. Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
1
Skogshögskolan .................................
189,500
2
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag
15,600
3
Personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshög-
skolan G. Grönberg ...........................
500
4
Statens skogsförsöksanstalt ......................
118,900
5
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt, reser-
48,000
6
Specialundersökningar rörande de norrländska skogar-
nas föryngring, reservationsanslag ..............
11,600
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
statens skogsskolor:
7
Avlöningar, förslagsanslag ...... 87,800
8
Övriga utgifter, reservationsanslag 62,000
9
Genom dyrtidstillägg ökade ut-
1
gifter, förslagsanslag .,...... 18,000
149,800
18,000
150
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
10
11
12
fortsättningsskolan vid Kloten:
Avlöningar m. m., förslagsanslag........ 18,600
Övriga utgifter, reservationsanslag........ 7,100
Genom dyrtidstillägg ökade utgifter, för- slagsanslag .......................... 3,000
28,700
13
Skogshushållning i allmänhet, reservationsanslag ....
20,000
Riksskogstax eringen:
Riksskogstaxeringens fortsättande, reservationsanslag
Bearbetning av material från riksskogstaxeringen, re- servationsanslag ..................
478,200
122,400
14
15
125,000
63,000
Skogsvård m. m.:
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna samt Sårna
och Idre socknar, förslagsanslag ................
188,000
16
590,700
17
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr- tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas sko- gar i lappmarkerna samt Sårna och Idre socknar,
förslagsanslag ......................
q3 nnn
18
19
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
tillsyn å enskildas skyddsskogar, förslagsanslag ..
Ersättning till statens domäners fond för genom dyr- tidstillägg ökade utgifter för tillsyn å enskildas
skyddsskogar, förslagsanslag ...................
141,300
17,000
9fi ann
20
Skogsvård å enskildas skogar i lappmarkerna samt
Sårna och Idre socknar m. fl. områden, reservations- anslag ...........................
21
Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag ......
* 548,000
22
Släckning av skogseld, förslagsanslag ____~.......
50,000
23
Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag ......
782,000
678,000
30,000
Säger för skogsväsendet
1,290,200
988,400
L. Lantmäteriväsendet.
1
1
Lantmäteristyrelsen, förslagsanslag............
1 RA
2
Statens reproduktionsanstalt:
Statens reproduktionsanstalts verksamhet, förslagsan- slag, att utgå i första hand av inkomster av repro- duktionsanstalten ......................
9fifi nnft
3
Nyanskaffning vid statens reproduktionsanstalt, re- servationsanslag ........................
4
Ersättningsköp vid statens reproduktionsanstalt, reser- vationsanslag, att direkt utgå av inkomster av repro- duktionsanstalten .......................
zU,UUU
1 7 RC\r\
5
Personligt lönetillägg till föreståndaren för statens re- produktionsanstalt, byråchefen P. A. Eriksson, att
* Av Kung. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
151
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
utgå i första hand av inkomster av reproduktions-
anstalten .....................................
1,940
6
Dyrtidstilliigg vid statens reproduktionsanstalt, för-
slagsanslag, att utgå i första hand av inkomster av
reproduktionsanstalten .........................
3,860
200,000
43,100
7
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag ........
49,500
Lantmäterikontoren i länen:
8
Avlöningar ......................................
305,350
9
Renovation av kartor för lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag .............................
6,000
10
Extra arbetskrafter å lantmäterikontoren i länen, re-
servationsanslag ...............................
90,000
11
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen,
reservationsanslag .............................
2,500
12
Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av ko-
pior av vissa kartor m. m., reservationsanslag.....
7,000
311,350
99,500
Lantmäteripersonal, som sysselsättes med utförande av
lantmäteriförrättningar:
13
Avlöningar ......................................
746,500
14
Ersättning för publik renovation, förslagsanslag ....
40,000
15
Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lantmätare, för-
slagsanslag....................................
355,000
786,500
355,000
Understöd av jorddelningsväsendet:
16
Bidrag till jordavsöndringar och ägostyckningar, för-
slagsanslag ....................................
40,000
17
Bidrag till skiften, hemmansklyvningar och rågångs-
förrättningar, förslagsanslag ....................
50,000
18
Bidrag till utflyttnings- och väganläggningskostnader
i sammanhang med skiften och hemmansklyv-
ningar, förslagsanslag..........................
200,000
19
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost-
nader, förenade med inlösen av under nyttjanderätt
upplåtet område, förslagsanslag ................
15,000
290,000
15,000
20
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, för-
slagsanslag......................................
110,000
21
Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag......
360,000
Säger för lantmäteriväsendet
1,772,150
1,032,100
M. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
1
Avlöningsstat, förslagsanslag ......................
358,300
152
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
2
övergångsstat, förslagsanslag ....................
21,700
3
Kartarbeten m. m., reservationsanslag..............
223,700
603,700
4
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-
tionsanslag......................................
42,000
5
Anskaffande av möbler m. m. för rikets allmänna kart-
verks nya ämbetslokaler, reservationsanslag ........
45,000
Säger för rikets allmänna kartverk
603,700
87,000
N. Geologiska samt meteorologiska och hydra-
grafiska undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
1
Sveriges geologiska undersökning, förslagsanslag .. ..
167,300
2
Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersök-
ning, reservationsanslag ........................
108,800
3
Expenser m. m. för Sveriges geologiska undersökning,
reservationsanslag .............................
20,000
4
Undersökning av torvmarker i södra Sverige, reserva-
tionsanslag ....................................
23,900
167,300
152,700
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
5
Avlöningar, förslagsanslag.............. 201,600
6
Arvoden åt observatörer, reservations-
anslag ............................ 90,000
7
Expenser, reservationsanslag ........... 8,000
299,600
8
Telegramkostnader och kostnader för radioutsändnin-
gar vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt,
förslagsanslag ................................
85,000
9
Vattenfallsförteckningens avslutande, reservations-
anslag ..................,.....................
22,300
10
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, reservationsanslag ......................
76,000
11
Anskaffande av möbler m. m. för statens meteorolo-
gisk-hydrografiska anstalts nya ämbetslokaler, reser-
vationsanslag..................................
40,000
12
Meteorologiska telegram från Färöarna och Island, re-
servationsanslag ...............................
1,000
13
Meteorologiska iakttagelser i Abisko m. m., reserva-
tionsanslag ...................................
16,800
14
Hydrogeologiska specialundersökningar, reservations-
anslag........................................
11,400
299,600
252,500
Säger för geologiska samt meteorologiska och hydrogra-
fiska undersökningar ............................
466,900
405,200
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
153
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
O. Diverse.
1
Ålderstillägg, förslagsanslag ........................
225,000
2
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag........
1,350,000
3
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
300,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag..................
39,975
5
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reserva-
tionsanslag......................................
85,000
6
Extra utgifter, reservationsanslag....................
80,000
7
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila
statsförvaltningen, förslagsanslag ..................
* 164,000
8
Provisoriskt lönetillägg åt vissa professorer, förslags-
28,300
9
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
jämförliga befattningshavare, förslagsanslag.........
10,000
10
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag .......................................
1,350,000
Säger för diverse
2,079,975
1,552,300
Summa
12,130,675
10,051,125
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varöver särskilt utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 saml. 1 höft. (Nr 1.)
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1925:248 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader. a1 i texten
- Rskr. 1925:9a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilli s. 1 i texten