Utlåtande i anledning av väckta motioner angående återlämnande av visst kronan tillhörigt område till Ronneby stad.
1925-03-16 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1925:26, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående återlämnande av visst kronan tillhörigt område till Ronneby stad.
Dokumentets text
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 26.
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1925 kl. 3 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående återlämnande av
visst kronan tillhörigt område till Ronneby stad.
(2:a avd.)
Jordbruksutskottet har till behandling i ett sammanhang upptagit följande
inom andra kammaren av herr Törnkvist i Karlskrona väckta, till
jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen
nr 179, vari hemställts, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t
att till Ronneby stad och utan ersättning från stadens sida återlämna det
markområde, som, jämlikt avtal av den 12 maj 1890 mellan Kungl. Maj:t
och kronan å ena sidan och nämnda stad å den andra, då uppläts av staden
åt kronan för militärförläggning;
nr 180, vari hemställts, att riksdagen, under förutsättning av bifall till
yrkandet i nämnda motion (nr 179), måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att
med Ronneby stad träffa avtal om försäljning till nämnda stad för ett
pris av 1,000 kronor av det markområde, som kronan genom köpeavtal
den 25 augusti 1891 förvärvade av Ronneby stad;
nr 181, vari hemställts, att riksdagen, under förutsättning av bifall till
yrkandet i nämnda motion (nr 179) måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att
med Ronneby stad träffa avtal om försäljning till staden för ett pris av
30,000 kronor av de å här ovan först nämnda markområde befintliga kronan
tillhöriga byggnaderna.
Beträffande den motivering, som åberopats såsom stöd för dessa framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Av tillgängliga handlingar i ärendet har utskottet inhämtat följande.
Emellan Kungl. Maj:t och kronan å ena och Ronneby stad å andra
sidan ingicks den 12 maj 1890 ett avtal, som innehöll följande:
»Ronneby stad överlåter härmed utan ersättning för all framtid, i enlighet
med stadsfullmäktiges beslut den 26 september 1889, till Kungl. Maj:t
och kronan av den staden tillhöriga egendomen Ägården ett område, utgörande,
enligt av lantmätare verkställd uträkning, 1 tunnland, 9.3 8 kappland
skattlagd jord och i areal 16,640 kvadratmeter. Området är upptaget
å en av kommissionslantmätare August Bentzer den 3 maj 1890 utarbetad
karta och begränsas i norr och väster av förgreningarna utav den väg, som
i sydvästlig riktning leder från ''södra bron’ mot Varan, varande områdets
gränser i överensstämmelse med nämnda karta å marken utstakat.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 26. 7
I händelse området icke längre bliver erforderligt för de i och invid
Ronneby förlagda trupper, skall detsamma åter tillfalla staden.»
För utvidgande av området inköpte kronan den 25 augusti 1891 en angränsande
tomt om 1,267 hektar för en köpeskilling av 1,000 kronor.
Kasernetablissemanget uppfördes 1891 å förstnämnda område och användes
av Blekinge bataljon till 1905, då bataljonen uppgick i Karlskrona grenadjärregemente,
för vilket kaserner uppförts i Karlskrona. I anledning av
att kasernbyggnaderna därefter stodo obegagnade, gjordes från stadens sida
hänvändelse till arméförvaltningen om återfående av tomten samt byggnadernas
förvärvande för stadens räkning Denna hänvändelse ledde icke
till något resultat. Emellertid förlädes en avdelning av andra livgrenadjärregementet
under ett par års tid i kasernerna, varefter de åter stodo
tomma. På grund härav gjordes 1912 en ny hänvändelse till arméförvaltningen.
Arméförvaltningens fortifikationsdepartement lät i anledning härav
värdera byggnaderna, vilka därvid åsattes ett pris av sammanlagt
130,000 kronor, samt anmodade staden att avgiva anbud å desamma.
Staden erbjöd sig då att inlösa byggnaderna för 15,0o0 kronor, samt att
återköpa den av kronan förvärvade tomten med 1,000 kronor. Sedan
byggnaderna under mobiliseringstiden 1914 tagits i anspråk för olika förläggningar,
förklarade sig staden i skrivelse till Kungl. Maj:t återtaga sitt
tidigare anbud, därest en tredje bataljon av Karlskrona grenadjärregemente
förlädes till Ronneby. Genom beslut den 5 mars 1915 förlädes emellertid
denna bataljon till Karlskrona, och framställningen i övrigt ledde icke
heller nu till något resultat. Sedan byggnaderna från och med 1919 stått
obegagnade förnyade slutligen staden genom skrivelse den 2 december
1920 sin anhållan i enlighet med det tidigare anbudet. Under utredningen
i sistnämnda ärende har arméförvaltningens fortifikationsdepartement gjort
gällande, att staden icke ägde rätt återbekomma området i fråga med hänsyn
till att det fortfarande i viss mån tages i anspråk genom tillfälliga
förläggningar från Karlskrona grenadjärregemente. Beträffande värdet av
byggnaderna har den 27 december 1920 avgivits ett intyg av t. f. stadsarkitekten
i Karlskrona N. O. Segerberg, som ansett, att värdet av etablissemanget
tillhörande byggnader icke borde sättas lägre än till 400,000
kronor samt att, om byggnaderna skulle nedrivas, användbara materialier
efter nedrivningen kunde värderas till 35,0u0 kronor. Staden har därefter
i skrivelse den 15 april 1922 höjt sitt anbud å byggnaderna till 30,000
kronor, varefter fortifikationsdepartementet den 28 juni 1922, under förutsättning
att byggnaderna kunde utan olägenhet för försvaret undvaras,
tillstyrkt deras försäljning till staden för 50,000 kronor. Sedan försvarsrevisionen
den 19 december 1922 yttrat sig i ärendet och därvid anfört, att då
det med hänsyn till det läge, vari frågan om lantförsvarets ordnande för
det dåvarande befunne sig, icke kunde med bestämdhet avgöras, huruvida
i ärendet omförmälda mark och byggnader komme att framdeles bliva för
försvaret erforderliga, försvarsrevisionen för det dåvarande funne sig för
-
Utikottet.
8 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 26.
hindrad tillstyrka bifall till framställningen, har ärendet icke varit före''
mål för åtgärd.
Motionären har genom sin hemställan uti motionen nr 179 gjort sig till.
tolk för ett anspråk, som Ronneby stad anser sig äga gent emot staten,
nämligen anspråket att i enlighet med vad därom stipulerats uti det i
motionen nämnda kontraktet den 12 maj 1890 mellan staden samt Kungl.
Maj:t och Kronan återfå dispositionsrätten till det i kontraktet omförmälda
jordområde. Motionären hemställer, att riksdagen måtte bemyndiga Kungl.
Maj:t att utan ersättning återlämna området till staden, varjämte uti de
båda övriga motionerna jämväl yrkas bemyndigande för Kungl. Maj:t att
med staden träffa avtal om försäljning på angivna villkor till staden av
de å området befintliga kronan tillhöriga byggnader samt en ovanberörda
jordområde angränsande tomt, som tidigare tillhört staden, men vartill
kronan genom köp förvärvat äganderätt.
Utskottet anser till en början uppenbart, att riksdagen icke i den ordning
motionären avsett bör fatta ståndpunkt i de framlagda frågorna, och
kan utskottet därför icke biträda vad i förevarande motioner hemställts.
Emellertid har utskottet icke kunnat undgå finna det vara från det allmännas
synpunkt i och för sig otillfredsställande, att ifrågavarande fastigheter
sedan lång tid endast utnyttjats i den ringa mån som skett, helst
som fastigheterna synas vara väl användbara för vissa andra ändamål
än militära. Frågan huruvida fastigheterna vidare komma att avses för
försvarsväsendet torde emellertid inom kort tid kunna vara fullt klarlagd,
och prövningen av frågan om ändrad disposition av fastigheterna lärer
därefter icke längre komma att uppskjutas.
Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,
1) att motionen II: 179, icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda,
2) att motionen II: 180 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda,
3) att motionen II: 181 icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 16 mars 1925.
På jordbruksutskottets vägnar:
O. NILSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 25.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.