Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1925-02-13 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1925:5, Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den li! februari 1925 kl. 5 e. in.

Utlåtande i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av följande av

Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln gjorda

framställningar.

l:o) Ordinarie reservationsanslaget till understödjande av prisbelöningar

av hästar och därav härflytande kostnader har av Kungl. Maj:t i förslaget

till riksstat för budgetåret 1925—1926 uppförts med oförändrat belopp

70.000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 99—103.)

Anslaget i fråga var för 1922 upptaget till 184,000 kronor. I riksstaten

för första halvåret 1923 upptogs detsamma med 70,000 kronor, vartill

stuteriöverstyrelsen med utgående från ett årsbehov av 184,000 kronor

beräknat utgifterna under första hälften av ett kalenderår.

Då, i betraktande av nödvändigheten att minska statsutgifterna, till

statsbidrag för prisbelöningar av hästar ansågs höra disponeras för kalenderåret

1923 allenast vad för detta år stode till förfogande, nämligen dels

det i riksstaten för första halvåret 1923 uppförda anslaget av 70,000 kronor

och dels en å anslaget för 1922 uppkommen behållning av omkring

30.000 kronor eller sålunda tillhopa 100,000 kronor, och för kalenderåret

1924 högst lika stort belopp, förordnade Kungl. Maj:t den 30 december

1922, att vissa av stuteriöverstyrelsen föreslagna avvikelser från premieringsreglementets

föreskrifter finge under 1923 och 1924 äga rum.

I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är för hästpremieringen under 1925

uppfört ett ordinarie reservationsanslag av 70,000 kronor. Vid anslagets beräkning

förutsattes, att av de under 1923 influtna totalisatormedlen, vilka

uppgingo till i runt tal 30,000 kronor, ej borde användas mera än 20,000 kronor

till hästpremieringen under 1924. Till hästpremiering under 1925 kunde

alltså av 1923 års totalisatormedel reserveras i runt tal 10,000 kronor. Då för

1924 totalisatormedlen kunde beräknas komma att icke oväsentligt överstiga

det under 1923 influtna beloppet, ansågs anslaget för ändamålet i riksstaten

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 sand- 3 höft. (Nr 5.J

Prisbelöningar

av

hästar.

(ordinarie

anslag.)

[40.]

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

för budgetåret 1924—1925, avseende utgifterna under kalenderåret 1925,

kunna begränsas till 70,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat, att departementschefen

i likhet med stuteriöverstyrelsen ej funnit anledning föreligga att

hemställa om förlängning av de provisoriska avvikelser från premieringsreglementet,

som voro gällande intill utgången av 1924 och vilka inneburo

dels att de enligt reglementet utgående skådepenningarna finge

vara tillverkade av oxiderad brons i stället för av silver och dels att

penningprisen under vissa förutsättningar finge nedsättas under de i reglementet

bestämda belopp. Det kunde nämligen, framhåller departementschefen,

befaras, att dylika inskränkningar, tillämpade under en längre

följd av år, skulle komma att menligt inverka på intresset för hästaveln.

Med hänsyn härtill och då de för ändamålet disponibla totalisatormedlen

jämte beviljat statsanslag torde möjliggöra att vid 1925 års premiering

tillämpa reglementets föreskrifter utan ifrågavarande begränsningar, hade

starka skäl synts departementschefen tala för att provisoriska föreskrifter

av angiven innebörd ej bleve gällande vid dessa premieringar.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang erinrat, hurusom

riksdagen vid behandling av frågan om anslag för ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1924—1925 (se R. skr. 1924 nr 22 p. 1) under framhållande

av angelägenheten att av de för hästpremieringen avsedda medlen en

större del än dittills komme själva premieringen till godo förklarat sig

vilja understryka av dåvarande departementschefen i statsrådsprotokollet

vid ärendets behandling den 2 januari 1924 uttalad uppfattning, att en

utredning borde verkställas, huruvida genom förenkling av hästpremieringsnämndernas

organisation eller eljest besparing i förvaltningsomkostnaderna

för premieringen kunde vinnas.

Sedan berörda utredning slutförts, bär Kungl. Maj:t den 31 december

1924 beslutat ändring i gällande hästpremieringsreglemente (1920, nr 800),

varigenom antalet av de av Kungl. Maj:t utsedda ledamöterna i premieringsnämnderna

minskats från två till en.

Vad härefter själva anslagsfrågan beträffar, erinrar departementschefen,

att statens andel i de under 1924 influtna totalisatormedlen uppgått till i

runt tal 103,000 kronor, varav för 1925 beräknats tagas i anspråk 50,000

kronor, samt beräknar i likhet med stuteriöverstyrelsen att under 1925

komma att inflyta 80,000 kronor. För 1926 års hästpremieringar skulle

således komma att av totalisatormedel stå till förfogande tillhopa 133,000

kronor. Departementschefen har emellertid ansett, att av ifrågavarande

medel ett belopp av 25,000 kronor borde för budgetåret 1925—1926 användas

till åtgärder för inhemska häststammar och stamboksföring rörande

hästar. Av 1924 och 1925 års totalisatormedel skulle då allenast 108,000

kronor kunna påräknas för hästpremiering under 1926. Vid sådant förhållande

har departementschefen ansett anslaget för prisbelöningar av

hästar böra bibehållas oförändrat vid 70,000 kronor, varigenom ett samman
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

3

lagt belopp av 178,000 kronor komme att stå till förfogande för hästpremiering

under 1926, vilket belopp med hänsyn jämväl till förenklingen

i premieringsnämndernas organisation departementschefen ansett vara för

ändamålet fullt tillräckligt.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen

i ärendet anfört, hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till understödjande

av prisbelöningar av hästar och därav härflytande

kostnader med oförändrat belopp 70,000 kronor.

2:o) Anslag dels för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige

förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen

»inhemska häststammar», dels ock för understödjande av stamboksföring

rörande hästar hava av riksdagen å extra stat anvisats för tiden från och

med 1914 intill utgången av budgetåret 1923—1924.

För budgetåret 1923—1924 uppfördes anslaget för tillvaratagande och

utveckling av inhemska häststammar med 20,000 kronor och anslaget till

understödjande av stamboksföring rörande hästar med 10,000 kronor.

För budgetåret 1924—1925 beräknades kostnaderna för ifrågavarande

ändamål kunna bestridas från hästavelsfondens avkastning, varför något

särskilt anslag ej anvisades.

Då enligt departementschefens anförande under punkt 41 för ifrågavarande

båda ändamål för budgetåret 1925—1926 beräknats tagas i anspråk

ett belopp av sammanlagt 25,000 kronor av totalisatormedel, har uppförande

i riksstaten för samma tid av särskilt anslag icke ifrågasatts.

Detta har utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

3:o) Under punkt 42 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att höja

ordinarie reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,

nu 205,000 kronor, med 60,000 kronor, till 265,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 105—107.)

Under en följd av år har i riksstaten funnits upptaget ett ordinarie

anslag till premiering av nötboskap. Det årliga anslagsbeloppet är från

och med 1921 upptaget till 205,000 kronor.

Utskottet.

Åtgärder för

inhemska

häststammar

samt stamboksföring

rörande

hästar.

[41.]

Befrämjande

i allmänhet

av nötboskapsaveln.

(ordinarie

anslag.)

[42.]

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Understöd åt

kontrollföreningsverksamhet.

(extra anslag.)

[43.]

Utskottet

Sedan Kungl. Maj:t underställt 1922 års riksdag ändrade bestämmelser

för understöd av nötboskapspremiering och tjurföreningar, hava den 15

juni 1922 utfärdats dels reglemente (nr 302) för med statsmedel understödd

premiering och stamboksföring av nötboskap och dels kungörelse (nr 303)

angående statsbidrag till nötboskapsavelns främjande, vilka författningar

trätt i tillämpning från och med ingången av 1923.

Såsom skäl för den föreslagna ökningen av anslaget har av departementschefen

i anslutning till lantbruksstyrelsens uttalande i ämnet framhållits,

att anslagsmedel borde stå till förfogande i något så när den omfattning

de nya premieringsbestämmelserna krävde. Av statsrådsprotokollet

framgår, att hushållningssällskapens för 1924 sökta bidrag uppgått till

ett sammanlagt belopp av icke mindre än 279,150 kronor, vilket belopp

kunnat i sin helhet av lantbruksstyrelsen tillstyrkas, därest tillräckliga

medel stått till förfogande.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag och hemställer därför,

att riksdagen må höja ordinarie reservationsanslaget

till befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln, nu

205,000 kronor, med 60,000 kronor, till 265,000 kronor.

4:o) Under punkt 43 har Kungl. Maj:t föreslagi]; riksdagen att till understöd

åt kontrollföreningsverksamhet anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

Till understöd åt kontrollföreningsverksamhet — vartill statsbidrag förut

utgått från anslaget till höjande av det mindre jordbruket — har riksdagen

för ett vart av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 anvisat ett

extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Bestämmelser för anslagets användning äro meddelade i kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 246).

Enligt statsrådsprotokollet har för 1924 begärts bidrag från ifrågavarande

anslag med tillhopa närmare 63,000 kronor.

Den av stegrade anspråk på anslaget sålunda motiverade ökningen med

10,000 kronor föranleder icke någon utskottets erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till understöd åt kontrollföreningsverksamhet

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 60,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 5

5:o) Under punkt 44 liar Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för bestridande

av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende av avelscentra

för nötboskap anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 16,500 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 108—118.)

Sedan av riksdagarna 1902, 1908 och 1913 beviljats anslag till bildande

och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, gjorde Kungl. Maj:t i

proposition nr 101 till 1918 års riksdag framställning om beviljande av

medel för anordnande av ny avelscentertävling beträffande fjäll ras och

ayrshireras. Tävlingen skulle pågå under två år eller till den 31 oktober

1920. Avelscentra skulle därefter uppehållas intill den 1 november 1925.

Sedan riksdagen biträtt förslaget, utfärdade Kungl. Maj:t den 13 september

1918 kungörelse (nr 729) med föreskrifter i fråga om bildande och

upprätthållande av avelscentra för nötboskap, däri vissa ändringar vidtagits

genom kungörelserna nr 197 år 1921 och nr 513 år 1922.

För 1922 har riksdagen för ifrågavarande ändamål beviljat såsom reservationsanslag

å extra stat 37,000 kronor. På grund av förefintlig reservation

och anlitande av avkastningen utav fonden för hornboskaps- och

fåravelns förädling har anslag för budgetåren 1923—1924 och 1924—1925

icke begärts av riksdagen.

De genom 1918 års tävling utsedda avelscentra äro i verksamhet till och

med oktober månad 1925.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser beredande av medel

för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande fjällras och ayrshireras.

I syfte att nedbringa kostnaderna för den nya avelscentertävlingen har

lantbruksstyrelsen ifrågasatt vissa ändringar i nu gällande bestämmelser

å förevarande område.

Ur lantbruksstyrelsens skrivelse i ämnet torde i sådant avseende här få

meddelas följande.

Lantbruksstyrelsen har till en början ifrågasatt att för att besättning av

fjällras skulle kunna utmärkas såsom avelscentrum minst 70 (nu 60) procent

av besättningens hela koantal och i varje fall minst 10 kor skulle vara

intagna eller berättigade till intagning i riksstambok för fjällras och återstående

kor tillhöra lägst tredje klassen i förberedande avdelning till dylik

stambok samt, beträffande besättning av ayrshireras, att minst 70 (nu 60)

procent av hela koantalet och i varje fall minst 20 (nu 15) kor skulle vara

intagna eller berättigade till intagning i riksstambok för nämnda ras och

av återstående kor så många djur tillhöra lägst tredje klassen i förberedande

avdelning till riksstambok, att dessa tillsammans med de kor, vilka vore

intagna eller berättigade till intagning i riksstambok, utgjorde minst 90

(nu 85) procent av hela koantalet.

Antalet avelscentra skulle minskas beträffande fjällras från 25 till 20 och

beträffande ayrshireras från 14 till 10.

Beträffande ledningen av avelscenterverksamlieten, som hittills handhafts

Avelscentra

[Or nötboskap.

(extra anslag.)

[44.1

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

av en nämnd för vardera rasen, bestående för fjällrasen av ordförande och

en ledamot, för ayrshirerasen däremot av ordförande och två ledamöter,

har styrelsen ansett, att ledningen i fråga om vardera rasen framdeles horde

anförtros åt en nämnd, bestående av ordförande och endast en ledamot,

varvid dock inom vardera nämnden en suppleant borde finnas tillgänglig

att inträda vid förfall för någon av de ordinarie ledamöterna.

Vad därefter kontrollen av de tävlande och eventuellt såsom avelscentra

utmärkta besättningarna vidkomme, borde då det övervägande flertalet efter

tävlingarnas slut såsom centra utsedda besättningarna förmodligen redan

förut innehaft sådan utmärkelse, antalet resor av avelscenternämnderna

kunna minskas. I vissa fall torde vidare dessa resor kunna och böra företagas

av endast en ledamot av avelscenternämnden, vilken å nämndens

vägnar verkställde inspektionen.

Vidare borde det icke enligt lantbruksstyrelsens mening vara alldeles uteslutet,

att vederbörande avelscenternämnder för utövande av viss kontroll

å de olika besättningarna kunde tänkas anlita inom respektive orter verksamma

lokala krafter, exempelvis premieringsnämndsordförande, husdjurskonsulenter

eller liknande sakkunniga.

Med avseende å gällande föreskrifter i fråga om kontrollen å de vid

avelscentrum uppfödda och till avsalu avsedda ungtjurar syntes vissa förenklingar

kunna vidtagas, utan att det med avelscenterverksamheten avsedda

ändamålet därigenom på något sätt behövde åsidosättas, men varigenom

betydande svårigheter såväl för avelseenternämnd som djurägare skulle

undanröjas. Lantbruksstyrelsen har i sådant avseende, därest gällande bestämmelser

om besiktning och märkning av avelstjurar från avelscentrum

icke ansåges kunna helt utgå, tänkt sig möjligheten utav att försäljning

av avelstjur från avelscentrum finge äga rum utan att tjuren genom avelscenternämndens

försorg åsetts avelscentermärke, likväl under förutsättning

att tjuren med hänsyn till härstamning ävensom stammödrarnas produktion

godkänts av avelscenternämnden, och att anteckning härom genom nämndens

försorg gjorts å för ifrågavarande tjur utfärdad stamtavla.

Något utdelande såsom hittills skett av penningpris, s. k. uppmuntringspris

till sådana besättningar, vilka efter tävlingarnas slut icke ansåges böra

utmärkas såsom centra men dock befunnes besitta ett framstående avelsvärde,

har lantbruksstyrelsen ansett icke vidare vara av behovet påkallat.

Med avseende på utdelningen av penningbelopp till innehavare av avelscentrum

för fjällras har lantbruksstyrelsen föreslagit följande ändrade

villkor. Enligt gällande bestämmelser utdelades för besättning av fjällras, som

blivit förklarad för avelscentrum, penningpris i förhållande till besättningens

betydelse för nötkreatursaveln med belopp växlande mellan 300

kronor och 500 kronor. Sådant pris utginge under vart och ett av fem

år, dock endast så länge besättningen innehade egenskapen av avelscentrum.

Lantbruksstyrelsen a risa ge, att för upprätthållande av avelscentra

för fjällras ekonomiskt understöd till innehavaren fortfarande

vore av behovet påkallat. Penningspris i dess nuvarande form torde

likväl enligt lantbruksstyrelsens mening endast böra utdelas en gång;

nämligen i samband med att besättning efter den nya avelscentertävlingens

avslutande förklarades såsom avelscentrum. Dylikt penningpris,

som närmast syntes böra betraktas såsom ersättning för vissa av besättningens

utmärkande såsom avelscentrum föranledda kostnader, borde utgå

med belopp varierande mellan 400 kronor och 1,000 kronor, dock att för

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5. 7

besättning, som innehades av bolag eller därmed jämställd ägare penningpris

icke borde utgå.

En förutsättning för att avelscentra av fjällras skulle kunna fylla de anspråk,

som borde ställas på dem, ansåge lantbruksstyrelsen vara, att staten ekonomiskt

underlättade inköp av lämpliga tjurar till sådant centrum. I sådant syfte

har lantbruksstyrelsen föreslagit, att för varje avelscentrum av fjällras beräknades

ett belopp av 500 kronor för år eller för femårsperioden 2,500 kronor,

att tagas i anspråk vid inköp av stamtjur till centrat, under förutsättning

att dylikt inköp skedde i samråd med vederbörande avelscenternämnd.

Hade det för ett avelscentrum sålunda beräknade beloppet eller viss

del därav icke under avelscenterperioden åtgått för tjurinköp, borde ifrågavarande

belopp vid periodens slut utanordnas till innehavaren av centrat,

under förutsättning att berättigade anmärkningar mot centrats skötsel icke

framkommit. För ifrågavarande ändamål borde beräknas ett belopp av

10.000 kronor för år eller sammanlagt 50,000 kronor.

Slutligen har lantbruksstyrelsen framhållit, att det vore av stor vikt, att

det för nötboskapsskötseln i allmänhet värdefulla material, som genom avelscenterinstitutionen

kunde erhållas för ärftlighetsbiologiska forskningar insamlades

och tillvaratoges. Därjämte ansåge lantbruksstyrelsen, att eu

bearbetning av ifrågavarande material av en på ärftlighetsforskningens

område sakkunnig person vore i hög grad önskvärd. Härigenom skulle

enligt lantbruksstyrelsens förmenande de vid tävlingen vunna erfarenheterna

bättre komma landets nötkreatursskötsel till godo. Kostnaderna för dylik

insamling och bearbetning hade beräknats icke överstiga 3,000 kronor för år

eller tillhopa 21,000 kronor.

Totalkostnadsbeloppet härför har av lantbruksstyrelsen beräknats till 233,000

kronor enligt en i statsrådsprotollet angiven utgiftsberäkning.

Till täckande av sistnämnda belopp har ansetts böra tagas i anspråk dels

liksom vid de närmast föregående tävlingarna avkastningen av fonden för

hornboskaps- och fåravelns förädling, i vilket avseende beräknas tillhopa

70.000 kronor, dels ock anslag av riksdagen å sammanlagt 163,000 kronor,

varav skulle komma på budgetåret 1925—1926 16,500 kronor och på budgetåret

1926—1927 38,000 kronor samt på vart och ett av därpå följande fem

budgetår 21,700 kronor.

För budgetåret 1925—1926 skulle således erfordras ett anslag av 16,500

kronor.

Departementschefen har intet haft att erinra mot vad lantbruksstyrelsen

sålunda föreslagit rörande de nya tävlingarnas anordnande och sättet för

upprätthållande av de därigenom uppkommande avelscentra, därvid han

dock utgått ifrån, att de nuvarande i föreskrifterna om kontroll å vid

avelscentrum uppfödda och till avsalu avsedda tjurar icke kunna helt

uteslutas.

Utskottet anser sig för egen del böra tillstyrka ett fortsatt upprätthållande

av avelscenterinstitutionen i enlighet med vad Kungl. Maj:t i

förevarande framställning föreslagit. Beträffande de i samband därmed

berörda ärftlighetsbiologiska forskningarna är utskottet övertygat, att Kungl.

Maj:t skall ägna denna betydelsefulla fråga sin uppmärksamhet, så att

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Befrämjande

i allmänhet

av svinaveln.

(extra anslag.)

[48.]

Utskottet.

Fåravelns

befrämjande.

[50.]

Fjäderfäavelns

befrämjande.

(extra anslag.)

[51.]

de möjligheter i förevarande avseende, som genom avelscenterinstitutionen

kunna stå till buds, bliva tillvaratagna så långt som med hänsyn till det

för ändamålet beräknade anslaget är möjligt.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må för bestridande av kostnaderna för

förnyad tävlan för utseende av avelscentra för nötboskap

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 16,500 kronor.

6:o) Under punkt 48 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder

för höjande av landets svinavel anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra reservationsanslag av 51,000 kronor.

Det begärda anslaget, vilket beräknats efter en medelsåtgång av liksom

för 1924 60,000 kronor och en påräknad reservation av 9,000 kronor, föranleder

icke någon utskottets erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till åtgärder för höjande av landets

svinavel anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 51,000 kronor.

7:o) Enligt anmälan i punkt 50 har på grund av beräknad reservation

å tidigare anslag för ändamålet, någon medelsanvisning för budgetåret

1925—1926 till fåravelns befrämjande icke ansetts erforderlig, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

8:o) Under punkt 51 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till f jäderfäavelns

befrämjande anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 18,000 kronor.

Till fjäderfäavelns befrämjande har riksdagen för varje år från och

med 1904 anvisat anslag å extra stat. Beloppet av detta anslag utgjorde

för vart och ett av åren 1909—1920 20,000 kronor, för vartdera av

åren 1921 och 1922 30,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 19,000 kronor

och för innevarande budgetår 12,000 kronor. Anslaget har reservationsanslags

natur.

Från anslaget tillgängliga medel hava av Kungl. Maj:t under vissa villkor

ställts till Sveriges allmänna fjäderfäavelsförenings förfogande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en ökning med 6,000 kronor i förhållande

till det för innevarande budgetår anvisade anslaget för ändamålet, vilken

ökning av departementschefen motiverats med, att anslaget för nu löpande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 5. 9

budgetår visat sig väl knappt för upprätthållande i önskvärd omfattningav

fjäderfäavelsföreningens för landets fjäderfäavel betydelsefulla verksamhet.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot departementschefens Utskotta.

anslagsberäkning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till fjäderfäavelns befrämjande anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 18,000 kronor.

9:o) Under punkt 52 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

biskötselns befrämjande anvisa för budgetåret 1925 1926 ett extra reserva- ^ anslag)

tionsanslag av 10,000 kronor. ^2.]

Till biskötselns befrämjande har riksdagen å extra stat såsom reservationsanslag

anvisat för vartdera av åren 1918 och 1919 6,000 kronor samt

för vart och ett av åren 1920—1922 12,000 kronor. Medelsbehovet för

ändamålet beräknades för 1923 till likaledes 12,000 kronor och för 1924

till 10,000 kronor, men med hänsyn till förefintlig reservation behövde

nya anslag anvisas för budgetåret 1923—1924 med allenast 9,000 kronor

och för innevarande budgetår med allenast 6,000 kronor.

För dispositionen av ifrågavarande anslag äro regler lämnade i kungörelsen

den 9 oktober 1917 (nr 672).

Kungl. Maj:t har den 7 mars 1924 av för samma år tillgängliga medel

för ändamålet disponerat ett belopp av 9,000 kronor.

Framställningen innebär, att för kalenderåret 1925 göres tillgängligt

enahanda belopp som i fjolårets statsverksproposition beräknades erforderligt

för kalenderåret 1924.

Utskottet biträder framställningen och hemställer, utskotta.

att riksdagen må till biskötselns befrämjande anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor.

10:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t Allmänt

under nionde huvudtiteln upptagit ordinarie anslaget »allmänt anslag till

hushållningssällskapen» med oförändrat belopp, 2,100,000 kronor. sällskapen.

Under förevarande punkt har departementschefen tillika motiverat upp- (ordinarie

förande i riksstaten för samma budgetår av extra anslag dels å 682,000 a"3la£-)

kronor såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen för kalenderåret L63.J

1925, dels ock å 19,000 kronor såsom anslag för samma kalenderår till

Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns hushållningsskap för till följd av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

förändrade grunder för fördelning av statsanslag till hushållningssällskapen

minskat statsbidrag.

(Statsrådsprotokollet sid. 149—158.)

Utöver det ordinarie allmänna anslaget till hushållningssällskapen å 2,100,000

kronor har riksdagen såsom tillfälligt anslag för ett vart av åren 1920—1922

beviljat ett extra anslag av 682,000 kronor. För vartdera av budgetåren

1923—1924 och 1924—1925 har anslaget begränsats till 433,000 kronor.

I proposition nr 107 till 1923 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till omorganisation av hushållningssällskapen m. m. Förslaget blev av riksdagen

enligt skrivelse den 2 juni 1923, nr 297, i huvudsak bifallet. Författningar

i ämnet hava därefter utfärdats den 8 juni 1923, nämligen dels

förordning (nr 228) angående visst villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap,

dels kungörelse (nr 229) med allmänna grunder för hushållningssällskaps

organisation, dels ock förordning (nr 230) angående fördelning av

allmänt anslag till hushållningssällskapen såsom ersättning för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel. Nu nämnda författningar trädde samtliga

i tillämpning den 1 januari 1925.

Enligt sistnämnda förordning (nr 230) skall vid fördelningen av statsbidraget

så förfaras, att ett grundbelopp av 10,000 kronor tillföres varje hushållningssällskap

samt att därefter av anslagets återstod sex tiondelar fördelas efter

den med jordbruk och fiske sysselsatta folkmängden inom hushållningssällskapsområdena,

tre tiondelar efter den övriga folkmängden inom samma områden,

dock att där stad inom hushållningssällskaps område har mer än 10,000

invånare av överskjutande invånarantalet medräknas allenast tjugo procent,

samt en tiondel efter arealen av sällskapens områden.

Med ingången av 1925 träder således den av 1923 års riksdag beslutade

omorganisationen av hushållningssällskapen i tillämpning.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras framhölls redan i ovanberörda proposition

till 192o åis riksdag, att silllskapen i och med omorganisationen

bleve i behov av ökat statsunderstöd såväl till de av omorganisationen direkt

förorsakade kostnaderna, nämligen resekostnader m. m. för lantbruksomhud

och ledamöter i sällskapens förvaltningsutskott som ock till bedrivande av

sin allmänna verksamhet, vilken förväntades genom omorganisationen erhålla

en vidgad omfattning. Till täckande av förstnämnda kostnader beräknar nu

departementschefen i anslutning till inom lantbruksstyrelsen verkställd utredning

(se prop. nr 107 1923) 150,000 kronor. Beträffande åter anslagsbehovet

till sällskapens allmänna verksamhet anför departementschefen,

att den omständigheten, att erfarenhet ännu saknas om de nya bestämmelsernas

allmänna verkningar, synts honom för närvarande i hög grad försvåra

bedömandet av storleken av det statsbidrag, varav hushållningssällskapen

utöver det nuvarande ordinarie allmänna anslaget kunde vara i

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

11

oundgängligt behov för 1925. Vid sådant förhållande och därjämte av statsflnansiella

hänsyn har departementschefen ansett sig icke böra för nämnda

år ifrågasätta äskande av tillfälligt extra anslag till sammanlagt högre belopp

än utöver berörda 150,000 kronor ytterligare 532,000 kronor eller sålunda

tillhopa 682,000 kronor. Med inräknande av det ordinarie anslaget

2.100.000 kronor skulle sålunda det totala anslagsbeloppet, ordinarie och

extra, uppgå till 2,782,000 kronor. Rörande sättet för det tillfälliga anslagets

fördelning mellan hushållningssällskapen har departementschefen ansett, att

anslaget i sin helhet borde fördelas mellan sällskapen i samma proportion

som den del av det ordinarie anslaget, som ej är grundanslag.

Med en dylik fördelningsgrund komme emellertid Göteborgs och Bohus samt

Malmöhus läns hushållningssällskap att få vidkännas en minskning, vilken,

om statsbidraget till sekreterares avlöning beräknades till 6,000 kronor, uppginge

till 26,103 respektive 12,276 kronor.

Vid sådant förhållande har departementschefen, under erinran att riksdagen

vid sitt biträdande av förslaget till omorganisation av hushållningssällskapen

uttalat önskvärdheten av att så stort anslag stode till förfogande för fördelning

vid de nya fördelningsgrundernas tillämpning, att intet sällskap

därigenom finge vidkännas sådan direkt minskning i förut tilldelade statsbidrag,

som kunde medföra tillbakagång i den dittills bedrivna verksamheten,

ansett nämnda båda sällskap böra beredas ett tillfälligt understöd,

avsett att underlätta övergången till den nya fördelningen av anslag hushållningssällskapen

emellan. I fråga om storleken av detta understöd har

departementschefen ansett detsamma skäligen böra bestämmas till i avrundat

tal hälften av den för respektive sällskap inträdande minskningen av totala

anslagsbeloppet eller för Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap 13,000

kronor och för Malmöhus läns 6,000 kronor, vilka båda belopp, tillhopa

19.000 kronor, synts departementschefen böra uppföras såsom särskilt anslag

å riksstaten.

Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i ärendet uttalat.

Med förmälan att utskottet under nästföljande punkter gör hemställan om

beviljande av de ifrågasatta extra anslagen hemställer utskottet nu,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 uppföra ordinarie anslaget »allmänt anslag till hushållningssällskapen»

med oförändrat belopp 2,100,000

kronor.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

^la^tillhus ^:°) Under åberopande av vad utskottet under nästföregående punkt

*hållning"anfört och i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 64 gjorda

sällskapen, framställning hemställer utskottet,

(extra anslag.)

[64.]

att riksdagen må såsom tillfälligt anslag till hushållningssällskapen

för kalenderåret 1925, att utgå enligt

av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

grunder, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 682,000 kronor.

Anslag till 12:o) Under åberopande av vad utskottet under punkt 10 bär ovan anfört

GBohul9Lmtl och 1 överensstämmelse med Kungl. Maj:ts under punkt 65 gjorda framMalmöhus

ställning hemställer utskottet,

läns hushållningssällskap

för till följd

av förändrade

grunder för

fördelning av

statsanslag

till hushållningssällskapen

minskat

statsbidrag.

(extra anslag.)

[65.]

Sekreterare 13:o) Under punkt 66 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

h°ningssätl•'' statsbidrag för kalenderåret 1925 till avlönande av sekreterare hos husköpen.

hållningssällskapen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslags(extra

anslag.) anslag av 170,000 kronor.

[66.] Genom kungörelse den 8 juni 1923 (nr 229) har Kungl. Maj:t fastställt allmänna

grunder för hushållningssällskapens organisation, vilken författning

trätt i tillämpning den 1 januari 1925. Den nya organisationen av hushållningssällskapen

förutsätter statsbidrag till sällskapens sekreterare.

Sedan riksdagen förklarat sig icke hava något att erinra mot vissa i

nionde huvudtiteln till 1924 års riksdag, punkt 59, angivna grunder för

dylika bidrags utgående, har Kungl. Maj:t utfärdat kungörelse den 30 maj

1924 (nr 164) angående statsbidrag till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskap.

Enligt denna kungörelse kan hushållningssällskap till

avlönande av eu sekreterare erhålla statsbidrag med årligen dels 5,700

kronor såsom grundlön, dels ock det belopp, som må tillkomma honom

såsom ålderstillägg. Åldorstilläggen äro tre, vart och ett å 500 kronor,

att under vissa villkor utgå efter respektive fem, tio och femton års tjänstgöring.

att riksdagen må såsom anslag för kalenderåret 1925

till Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns hushållningssällskap

för till följd av förändrade grunder för

fördelning av statsanslag till hushållningssällskapen

minskat statsbidrag, att utgå med respektive 13,000

kronor och 6,000 kronor, anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 19,000 kronor.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förevarande framställning om anvisande av statsmedel för

ifrågavarande ändamål innebär, såsom av ovanstående framgår, endast en

konsekvens av statsmakternas redan fattade beslut. Mot anslagsberäkningen

bär utskottet intet att erinra.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

13

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom statsbidrag för kalenderåret

1925 till avlönande av sekreterare hos hushållningssällskapen

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

förslagsanslag av 170,000 kronor.

14:o) Under punkt 68 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till

åtgärder under kalenderåret 1925 för höjande av det mindre jordbruket

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 300,000

kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 161—163).

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner nämligen nr 27 i första kammaren av herr Elisson m. fl.

och nr 38 i andra kammaren av herr Ryberg m. fl. har hemställts, att

riksdagen måtte till åtgärder under kalenderåret 1925 för höjande av det

mindre jordbruket för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 325,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionerna.

Till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket har för budgetåret 1924

—1925 anvisats ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor. I Kungl.

Maj:ts till grund för detta riksdagens beslut liggande framställning beräknade

dåvarande departementschefen, att av ifrågavarande anslag skulle

till understödjande av premiering av mindre odlingsföretag och undervisning,

som ej annorledes kunde erhålla statsunderstöd, få användas ett

belopp av sammanlagt högst 50,000 kronor.

Kungl. Maj:t har den 1 juni 1923 utfärdat dels reglemente för med

statsmedel understödda åtgärder till höjande av det mindre jordbruket

(nr 244), dels ock kungörelse angående statsbidrag till dylika åtgärder

(nr 245).

Kungl. Maj:ts förevarande framställning avser en ökning av anslagsanvisningen

för ändamålet med 50,000 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Den under de senaste åren minskade tillgången på medel för understödjande

av åtgärder för det mindre jordbrukets höjande liar givetvis

medfört, att dylika åtgärder icke kommit till stånd i den omfattning, som

ursprungligen med ifrågavarande anslag avsetts. Detta framgår tydligt av

de ansökningar, som ingivits av hushållningssällskapen om bidrag från

berörda anslag för 1924. Enligt vad jag inhämtat hava dylika ansökningar

av beskaffenhet att kunna tillstyrkas uppgått till i runt tal

420,000 kronor. För att icke såsom en följd av ovan antydda inskränkning

behöva riskera en tillbakagång i utvecklingen på det mindre jordbrukets

område — något som enligt min mening vore att i hög grad be
-

Höjande av

det mindre

jordbruket.

(extra anslag.)

[68.]

Motioner.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

klaga — anser jag mig för 1925 böra förorda en förhöjning av nuvarande

anslagsbeloppet. Av statsfinansiella skäl kan jag emellertid icke tillstyrka

större höjning än till 300,000 kronor. Av ifrågavarande anslag bör såsom

hittills få användas visst belopp till understödjande av mindre odlingsföretag

och undervisning, som ej annorledes kan erhålla statsunderstöd. Ett

fastslående av viss maximianvisning härför synes mig emellertid icke behövligt,

utan torde åt Kungl. Maj:t höra överlämnas att för de båda ändamålen

anvisa medel i mån av förefallande behov.»

Motionärerna framhålla såsom skäl för sitt förslag att höja ifrågavarande

anslag med 75,000 kronor eller till 325,000 kronor, att det här gällde ett

område, där inskränkningarna icke borde få göra sig alltför mycket gällande,

alldenstund det mindre jordbruket fortfarande behövde kraftigt understöd.

Ehuru utskottet till fullo inser vikten av att medel för ifrågavarande

ändamål beredas i största möjliga utsträckning, kan utskottet av statsfinansiella

skäl icke tillstyrka anvisande av högre belopp än det Kungl. Maj:t

föreslagit. Utskottet har icke heller i övrigt något att erinra mot vad departementschefen

anfört i ärendet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å de i ämnet

väckta motionerna 1:27 och It 38 till åtgärder under

kalenderåret 1925 för höjande av det mindre jordbruket

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Ordnad bokföring

vid

mindre jordbruk

m. m.

(extra anslag.)

[69.1

15:o) Under punkt 69 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 21,600 kronor.

Såsom bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk har riksdagen årligen från och med 1912 anvisat anslag. Villkoren

för erhållande av dylika bidrag äro fastställda i kungörelsen den 31

december 1915 (nr 599) med däri genom kungörelsen den 10 december 1920

(nr 825) gjord ändring. Statsbidrag utgår för varje bokföringsbyrå med

dels visst belopp till byråns driftkostnad, dels visst belopp för varje upprättat

bokslut för vissa jordegendomar, dels ock visst belopp för varje upprättat

räkenskapsutdrag efter bokslut. Dessa räkenskapsutdrag bearbetas

av lantbruksstyrelsen till räntabilitetsberäkningar, och kostnaderna härför

gäldas från ifrågavarande anslag. — För budgetåret 1924—1925 har riksdagen

härjämte för första gången beviljat medel till åstadkommande medelst

särskilda produktionskostnadsundersökningar av material för en grundligare

analys av jordbruksdriftens räntabilitet.

För nu nämnda ändamål har i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppförts ett extra reservationsanslag av 22,600 kronor, varav 5,450 kronor

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

15

avsetts för upprättande av räkenskapsutdrag, 5,750 kronor för bearbetning

av dylika utdrag och 5,000 kronor för produktionskostnadsundersökningar.

Medelsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats till 23,600 kronor,

varav avsetts till statsbidrag 12,850 kronor — därav för räkenskapsutdrag

högst 6,100 kronor —, till bearbetning av dylika räkenskapsutdrag 5,750

kronor och till produktionskostnadsundersökningar 5,000 kronor. Med

hänsyn till en påräknad reservation å anslaget av 2,000 kronor har

emellertid anslagsanvisningen kunnat begränsas till 21,600 kronor.

Framställningen biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 21,600 kronor.

16:o) I överensstämmelse med anslagsanvisningen av fjolårets riksdag

och i enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 70 gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1925 av högst 56 jordbrukskonsulenter anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra förslagsanslag av 265,000

kronor.

17:o) Under punkt 71 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till avlönande under 1925 av vandringsrättare anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland

anvisade riksdagen första gången anslag å extra stat för 1912.

Sedermera beviljades anslag för anställande av vandringsrättare även i

övriga delar av landet. Anslaget har reservationsanslags natur. Medelsbehovet

har för kalenderåret 1924 beräknats till 1,500 kronor för envar

av 70 vandringsrättare eller tillhopa 105,000 kronor. Med hänsyn till

förefintlig reservation å ifrågavarande anslag har riksdagen emellertid

för budgetåret 1924—1925 för ändamålet anvisat allenast 70,000 kronor.

Under erinran att medelsbehovet för kalenderåret 1925 beräknats till

enahanda belopp som för 1924, hemställer utskottet i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1925 av vandringsrättare anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.

Utskottet.

Jordbruks
konsulenter.

(extra anslag.)

[70.]

Vandrings
rättare.

(extra anslag.)

[71.]

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utbildningskurser

för

vandringsrättare.

(extra anslag.)

[72.]

Utskottet.

Täckdiknings
förmän
(extra

anslag.)

[73.]

18:o) Under punkt 72 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för anordnande

under kalenderåret 1926 av utbildningskurser för vandringsrättare

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

För anordnande under 1924 av utbildningskurser för vandringsrättare

anvisade riksdagen för budgetåret 1923—1924 ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

Bestämmelser angående utbildningskurser för vandringsrättare hava av

Kungl. Maj:t meddelats den 24 november 1922. Vartannat år hava tre

och vartannat år två dylika kurser plägat anordnas.

Vid anmälan den 2 januari 1924 för Kungl. Maj:t av frågan om anslag

för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår förklarade sig dåvarande

departementschefen i betraktande av nödvändigheten att iakttaga

största sparsamhet med statens medel anse, att med anordnande av utbildningskurser

för vandringsrättare borde anstå under 1925, varvid han dock

utgick från, att kurserna borde återupptagas så snart gynnsammare ekonomiska

förhållanden inträtt. I anslutning härtill anvisades icke något

anslag för ändamålet av fjolårets riksdag.

Departementschefen har — under erinran att enligt gällande bestämmelser

såsom villkor för att kunna antagas till vandringsrättare fordras bland annat

att hava genomgått en därtill anordnad särskild utbildningskurs — i likhet

med lantbruksstyrelsen ansett anslag till kurser av ifrågavarande slag böra

ånyo uppföras i riksstaten. Medelsbehovet har beräknats till 3,400 kronor,

varav 900 kronor kan täckas av behållning å tidigare för ändamålet anvisade

anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för anordnande under kalenderåret

1926 av utbildningskurser för vandringsrättare anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 2,500 kronor.

19:o) Under punkt 73 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till avlönande under 1925 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

Såsom bidrag till anställande hos hushållningssällskapen av täckdikningsförmän

har riksdagen anvisat reservationsanslag dels å tilläggsstat för

1921 till belopp av 30,000 kronor dels ock å extra stat för 1922 till enahanda

belopp. För tiden därefter har på grund av förefintlig behållning

nytt anslag icke behövt anvisas.

Medelsbehovet för ändamålet för 1925 har beräknats till 20,000 kronor,

varav 8,000 kronor kan täckas av å anslaget förefintlig behållning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

17

Utskottet hemställer, utskotta.

att riksdagen må såsom bidrag till avlönande under

1925 av täckdikningsförmän anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

20:o) Under punkt 85 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom Bef°rdrande

bidrag för 1925 till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen aJrB"dit™.

av frö av vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för budgetåret (extra anslag.)

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor. [85.]

För befordrande av inhemsk fröodling har riksdagen från och med 1908

årligen anvisat anslag å extra stat. Medelsbehovet har under de senare

åren beräknats till 22,000 kronor årligen. För innevarande budgetår har

anslaget av statsfinansiella skäl begränsats till 20,000 kronor. Anslaget

har karaktär av reservationsanslag.

Användningen av anslaget har så småningom utsträckts att omfatta

allt flera slag av fröodlingar. Anslaget avser för närvarande enligt kungörelsen

den 8 juni 1923 (nr 191) odling av frö utav vallväxter, foderrotfrukter

och köksväxter.

Medelsbehovet beräknas för 1925 till 22,000 kronor. På grund av en

behållning å anslaget av 15,000 kronor kan anslagsanvisningen begränsas

till 7,000 kronor.

Utskottet hemställer, utskottet.

att riksdagen må såsom bidrag för 1925 till åtgärder

för befordrande av den inhemska odlingen av frö av

vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

7,0u0 kronor.

21:o) Under punkt 88 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Sverige!

understöd åt Sveriges pomologiska förening för dess verksamhet under p™°le°nf™**

kalenderåret 1925 anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av (extra anslag>>

11,000 kronor. [88.1

För upprätthållande av Sveriges pomologiska förenings verksamhet

under kalenderåret 1923 beviljades för budgetåret 1923—1924 ett extra

anslag av 12,000 kronor. För budgetåret 1924—1925 har för verksamheten

under kalenderåret 1924 anvisats 8,000 kronor, varjämte Kungl. Maj:t den

9 maj 1924 tilldelat föreningen för utarbetande av förslag till enhetlig

sortering, packning och etikettering av här och grönsaker samt för demonstrerande

vid utställningar av metoder i sådant avseende ett statsbidrag

av 1,500 kronor från reservationsanslaget till befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 3 höft. (Nr 5.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottet.

Befrämjande

av linodling.

(extra anslag.)

[89.]

Motion.

Utskottet.

I anslagsberäkningen ingår visst belopp för åtgärder i syfte att underlätta

produkternas avsättning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den gjorda beräkningen

av statsbidraget till föreningen, vill i detta sammanhang såsom

en betydelsefull angelägenhet framhålla, att jämväl vid undervisningsanstalterna

på trädgårdsodlingens område nödig uppmärksamhet ägnas

frågan om produkternas försäljning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Sveriges pomologiska

förening för dess verksamhet under kalenderåret

1925 anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 11,000 kronor.

22:o) Under punkt 89 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till åtgärder

under 1925 för befrämjande av linodling anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion nr 37 av herr

Lorichs m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att till åtgärder

för befrämjande av linberedning för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

reservationsanslag av 6,000 kronor.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd härför, hänvisas till motionen.

Till åtgärder för främjande av linodling och linberedning har riksdagen

å extra stat för ett vart av åren 1920—1922 anvisat ett reservationsanslag

av 16,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för linodling och 6,000

kronor för linberedning. För tiden därefter har, bland annat på grund

av förefintliga reservationer, nytt anslag anvisats allenast för budgetåret

1923—1924 med 5,500 kronor.

Den för linberedning avsedda delen av anslaget har använts till anställande

under kommerskollegium av en statens instruktör för linberedning.

Denna befattning har emellertid indragits med utgången av budgetåret

1923—1924. I

I fråga om det av Kungl. Maj:t för budgetåret 1925—1926 äskade anslaget

för främjande av linodling har utskottet intet att erinra.

Rörande därefter det i motionen väckta förslaget att nn åter upptaga

anslag för upprätthållande av den på sätt ovan nämnts från och med

den 1 juli 1924 indragna linberedningsinstruktörbefattningen vill utskottet

erinra om de motiv, som föranledde vidtagande av denna åtgärd. I sitt

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

19

yttrande rörande denna fråga i nionde huvudtiteln till 1924 års riksdag

anförde dåvarande departementschefen i äinnet följande:

»Vad angår behovét av medel för fortsatt anställande av en instruktör

för linberedning anhåller jag få erinra att, jämlikt av Kungl. Maj:t den

22 december 1919 rörande nämnde instruktörs verksamhet fastställda grunder,

denne har till huvuduppgift dels att, i samband med utförande av eget

arbete, åskådliggöra, huru linet lämpligen bör beredas, ävensom tillhandagå

med råd i avseende å bedömandet av lin och dess behov av mer eller mindre

grad av bearbetning samt i övriga till beredningsarbetet hörande frågor,

dels ock att företaga resor inom landet för att utröna linberedningens ståndpunkt.

Av vad kommerskollegium i ärendet anfört torde framgå, att den

rådgivande och upplysande verksamhet, linberedningsinstruktören sålunda

utövat, varit av rätt betydande omfattning och mötts av ganska stort intresse.

Det lärer dock icke kunna förnekas, att en dylik verksamhet numera

sedan kristidens brist på lin upphört, förlorat i betydelse och att ett inställande

därav icke skulle medföra någon kännbarare olägenhet.

Jag finner mig därför och i betraktande jämväl av sparsamhetsskäl böra

tillstyrka, att — såsom kommerskollegium ock ifrågasatt — förevarande

befattning indrages från och med utgången av nu löpande budgetår.»

Denna ståndpunkt föranledde icke någon gensaga från utskottets eller

riksdagens sida.

Då vare sig i motionen eller eljest några omständigheter framkommit

av beskaffenhet att böra föranleda ett frångående av den förlidet år intagna

ståndpunkten, kan utskottet icke biträda motionärernas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må till åtgärder under 1925 för befrämjande

av linodling anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor;

2) att den väckta motionen II: 37 ej må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

23:o) Under punkt 99 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig organisation och utveckling

av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 50,000 kronor.

(Statsrådsprotokollet sid. 237 och 238.)

Därjämte hava inom riksdagen väckts följande till jordbruksutskottet

hänvisade motioner, nämligen

1) nr 113 i andra kammaren av herr Jönsson i Boa m. fl. likalydande

med nr 44 i första kammaren av herr Clemedtson m. fl., vari hemställts,

att riksdagen för främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering måtte anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 100,000 kronor i stället för

av Kungl. Maj:t äskade 50,000 kronor;

Landsbygdens

elektrifiering.

(extra anslag.)

[99.1

Motioner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr .5.

Utskottet.

Fiskets befrämjande

i

de särskilda

orterna.

(ordinarie

anslag.)

HUS.]

2) nr 130 i första kammaren av herr Lundell m. fl. likalydande med

nr 250 i andra kammaren av herr Magnusson i Skövde m. fl., vari hemställts,

att riksdagen ville för främjandet under år 1925 av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 75,000 kronor att under villkor

Kungl. Maj:t må föreskriva ställas till förfogande för länsstyrelserna och

riksföreningen för landsbygdens elektrifiering.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för dessa framställningar, hänvisas

till motionerna.

Med anledning av väckta motioner anvisade 1918 års lagtima riksdag

för vartdera av åren 1918 och 1919 ett anslag av 100,000 kronor för att,

i vad på länsstyrelserna lämpligen kunde ankomma, främja en planmässig

organisation av landsbygdens elektrifiering. På framställning av Kungl.

Maj:t har motsvarande belopp anvisats även för åren 1920—1922. För

kalenderåren 1923 och 1924 hava i riksstaten för budgetåren 1923—1924

och 1924—1925 uppförts såsom extra anslag respektive 65,000 kronor och

50,000 kronor.

Ehuru utskottet är fullt övertygat om betydelsen för främjande av landsbygdens

elektrifiering av den genom ifrågavarande anslag organiserade

verksamheten, kan utskottet av statsfinansiella skäl icke tillstyrka högre

anslag för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning samt med avslag å de i ämnet

väckta motionerna I: 44 och 130 samt II: 113 och 250

för främjande under kalenderåret 1925 av en planmässig

organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 50,000 kronor.

24:o) Ordinarie reservationsanslaget till fiskets befrämjande i de särr

skilda orterna har av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret

1925—1926 upptagits med oförändrat belopp 78,500 kronor.

I anledning av ett av lantbruksstyrelsen framställt förslag om viss höjning

av anslaget i syfte att kunna återupptaga insamlandet av fiskeristatistik

beträffande sötvattenfisket har departementschefen anfört följande:

»I betraktande av att ovannämnda begränsning ifråga om insamlande av

primäruppgifter för fiskeristatistik genomförts så sent som förlidet år och

därjämte med hänsyn till vad statskontoret i ärendet anfört, anser jag

mig icke böra i angivet syfte nu ifrågasätta någon anslagsförhöjning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

21

Emellertid kan det i vissa fall vara särskilt av behovet påkallat, att

statistiska uppgifter insamlas över sötvattenflsket. Ett sådant fall erbjuder

sjön Vättern. I densamma bedrives av lantbruksstyrelsen en större

fiskodling och, för att kunna bedöma nyttan av denna odling, är det nödvändigt

att äga tillgång till statistik över fisket i sjön. Likaså kan

det på grund av regleringar av vattendrag vara i hög grad önskvärt att

hava statistik över t. ex. laxfisket i ett sådant vattendrag. Då emellertid

i dylika fall endast kan bliva fråga om mindre belopp, torde Kungl. Maj:t

kunna av anslaget till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen utanordna

nödiga medel för ändamålet.»

Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört hemställer

utskottet,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till fiskets

befrämjande i de särskilda orterna med oförändrat belopp

78,500 kronor.

25:o) Ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning i allmänhet har

av Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 upptagits

med oförändrat belopp 20,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 uppföra ordinarie reservationsanslaget till skogshushållning

i allmänhet med oförändrat belopp 20,000

kronor.

Stockholm den 13 februari 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

under punkterna 1 —18

Irån första kammmaren: herrar Hellström, Sederliolm, Nilsson i Kabbarp, Boberg,

Ingeström, Norin och Gabrielsson, samt

Irån andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Johansson i Uppmälby,

Pettersson i Bjälbo, Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Aarnseth och Johansson i

Hallagården;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. in saml. 3 höft. (Nr 5.) 3

Utskottet.

Skogshushållning

i allmänhet.

(ordinarie

anslag.)

[123.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 5.

under punkterna 19—22

från törsta kammaren: herrar Hellström, Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Ingeström,

Norm, Lundell och Gabrielsson, samt

från andra kammaren; herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Pettersson i

Bjälbo, Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Aarnseth, Lorichs och Johansson i Hallagården;

under punkterna 23—25

från första kammaren: herrar Hellström, Nilsson i Kabbarp, Ingeström, Norin, greve

Wachtmeister, Lundell och Gabrielsson, samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Pettersson i

Bjälbo, Carlström, Uddenberg 1 Karlskoga, Aarnseth, Lorichs och Johansson i Hallagården.

Reservationer:

Under punkt 14 (mindre jordbruket)

av herrar Gabrielsson och Johansson i Hallagården, som ansett, att

utskottet bort tillstyrka de i ämnet väckta motionerna.

Under punkt 23 (landsbygdens elektrifiering)

av herrar Lundell, Ingeström, greve Wachtmeister, Gabrielsson, Lorichs

och Johansson i Hallagården, som ansett, att utskottet bort tillstyrka herr

Lundells motion om ett anslag av 75,000 kronor.

Stockholm, Isnac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:46 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj.t i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar. s. 1 i texten