Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom i ämnet väckta motioner.

1925-05-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1925:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56. 1

Nr 5<J.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet

av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom

i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

I en till riksdagen den 13 mars 1925 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 125, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen medgiva, att för anordnande under 1925, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagits, av en allmän jordbruksräkning må tagas i anspråk erforderligt

belopp av de av riksdagen å extra stat för ett vart av åren 1921 och 1922

för anordnande av en sådan räkning anvisade medel.

Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till berörda

statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen

1) nr 254 i första kammaren av herr von Sneidern m. fl., vari hemställts,

att, vid bifall till Kungl. Maj:ts prop. nr 125, av 1921 och 1922

års riksdagar anslagna 140,000 kronor för anordnande av en allmän jordbruksräkning

må, i den mån dessa medel ej reserveras för bearbetning

m. m. av det statistiska materialet till den föreslagna jordbruksräkningen

i år, användas för täckande av verkliga och nödiga kostnader för

detta materials insamlande.

2) nr 193 i andra kammaren av herr Petersson i Lerbäcksbyn in. fl.,

vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära dels verkställande

av en undersökning angående omfattningen av i allmän ägo

befintlig jord, som kan vara disponibel för upprättande av nya jordbruk,

dels upprättande av en plan för fortsatt inventering av odlingsmark i

i riket, i syfte att sagda inventering måtte kunna taga sin början sommaren

1926.

För vart och ett av åren 1913—1920 har riksdagen beviljat anslag till

insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.

Enligt den fastställda planen hava undersökningarna från och med 1913

årligen ägt rum inom omkring en åttondel av riket och hava slutförts 1920.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 20 höft. (Nr 56.) 1

Motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.

De bestämmelser, som reglera den svenska jordbruksstatistiken, innehållas

i reglementet den 13 december 1912 (nr 319) angående vissa åtgärder

för insamlande av uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik.

Enligt nämnda reglemente skola för jordbruksstatistiken grundläggande

upplysningar insamlas genom av hushållningssällskapen föranstaltade

lokalundersökningar, vid vilka särskilda lokalundersökare genom personligt

besök vid varje brukningsdel inhämta uppgifter angående ägoslagens

areal, åkerjordens användning, utsäde och skörd samt husdjurens antal

m. m. Under vart och ett av åren 1913—1920 undersöktes på detta sätt

Vs av varje hushållningssällskaps område. Sedan hela riket med år 1920

blivit fullständigt undersökt en gång, hava lokalundersökningarna tills

vidare inställts.

Bidrag av statsmedel till bestridande av de med lokalundersökningarna

förenade kostnaderna har utgått till hushållningssällskapen för åren 1913

•—1919 med intill hälften och för år 1920 med intill tre fjärdedelar av

den totala kostnaden samt därutöver, i den mån anslagna medel därtill

lämnat tillgång, ytterligare understöd med visst begränsat belopp.

Vid sidan av nyssnämnda lokalundersökningar insamlas därjämte genom

hushållningssällskapens förmedling följande årliga uppgifter till jordbruksstatistiken.

l:o. Bapporter över årsväxtens ställning för var och en av månaderna

maj—september, avgivna av omkring 300, av hushållningssällskapen utsedda

ombud (häradsombud) i skilda delar av landet. Ombuden avgiva

var och en för sitt område siffermässiga omdömen om skördeutsikterna beträffande

de 15 viktigaste växtslagen enligt en värdeskala, där 5 anger

mycket god skörd och 1 betecknar nära missväxt. I fråga om höstvete och

höstråg skola ombuden i rapporten för september månad därjämte angiva

storleken av skörden per hektar. För varje månad publicerar statistiska

centralbyrån ett sammandrag av skörderapporterna, vilket brukar utkomma

omkring 10 dagar efter månadens slut. I septemberrapporten brukar dessutom

meddelas en första beräkning av årets skörd, vilken för höstsäden

bygger på de nyssnämnda uppgifterna om skörden per hektar men för

övriga växtslag nödgas använda en mera summarisk metod; de enda uppgifter

man för dem har äro de allmänna skördeomdömena i skalan 1—5,

och dessa omdömen omräknas med ledning av erfarenheterna för en följd av år

till skörd per hektar, som därefter användes för beräkning av totalskörden.

2:o. Uppgifter om åkerjordens användning, avgivna sockenvis av omkring

2,500, likaledes av hushållningssällskapen utsedda ombud (sockenombud)

före utgången av juni månad de år, det anses erforderligt att

införskaffa dylika uppgifter. Ombuden skola därvid i summor för varje

socken angiva storleken av den för varje växtslag använda arealen, varvid

statistiska centralbyrån, för underlättande av ombudens arbete, å de till

dem utsända blanketterna i förväg antecknar motsvarande arealuppgifter

för närmast föregående år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56". 3

3:o. Preliminära uppgifter om skörden per hektar, avgivna av de under

punkt l:o omförmälda häradsombuden före 15 november.

4:o. Definitiva uppgifter om skörden per hektar, avgivna av de under

punkt 2:o omförmälda sockenombuden före utgången av februari månad.

Hushållningssällskapens ovannämnda härads- och sockenombud hava

ingen ersättning för sitt arbete, och hushållningssällskapen själva uppbära

intet särskilt statsbidrag för insamlingen av de årliga jordbruksstatistiska

uppgifterna.

På grundval av uppgifterna under punkterna 2:o och 3:o angående

arealen för varje växtslag och skörden per hektar utför statistiska centralbyrån

varje år en preliminär beräkning av totalskörden, under det att

den definitiva skördeberäkningen grundar sig på uppgifterna enligt 2:o

och 4:o; resultaten av dessa beräkningar framlägger centralbyrån i sina

årliga berättelser »Årsväxten» samt »Jordbruk och boskapsskötsel».

Sedan fråga uppkommit om omläggning av jordbruksstatistiken och

denna fråga varit föremål för utredning av sakkunniga, framlade Kungl.

Maj:t den 5 mars 1920 proposition i ämnet, nr 159. Enligt detta förslag

skulle de förutvarande lokalundersökningarna upphöra och i stället de

för jordbruksstatistiken grundläggande uppgifterna insamlas genom allmänna,

samtidigt för hela landet utförda räkningar, vilka borde återkomma

vart tredje år. Totalkostnaderna för en räkning beräknades

approximativt till 210,000 kronor, och syntes första räkningen böra äga

rum 1923. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för ändamålet

å extra stat för ett vart av åren 1921 och 1922 anvisat reservationsanslag

av 70,000 kronor. För tiden därefter har på grund av det

statsfinansiella läget ytterligare anslag icke anvisats.

Såsom framgår av det vid berörda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

förelåg icke då fullständig utredning i ämnet. Kungl.

Maj:t har den 30 juni 1920 anbefallt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen

att vid fortsatt prövning och utredning av frågan angående

jordbruksstatistikens omorganisation beakta vad som anförts av departementschefen

vid avlåtandet av omförmälda proposition samt av riksdagen

i dess skrivelse 1920 nr 415.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet hava statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen i skrivelse den 8 december 1924 inkommit med förslag

till jordbruksstatistikens omorganisation, vilket sammanfattas i följande

huvudpunkter:

1. Statistik över ägoslagens areal upprättas vart tionde år och grundas

på de till de allmänna fastighetstaxeringarna avgivna uppgifterna.

2. Under loppet av varje 10-årsperiod anordnas två allmänna jordbruksräkningar,

vid vilka individuella uppgifter införskaffas angående åkerjor
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.

Utskottet.

dens användning samt antalet kreatur, varjämte vid förefallande behov

dylik räkning anordnas även för mellanliggande år.

3. För åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna insamlas enligt

den representativa metoden uppgifter från omkring Vio av alla brukningsdelar

för utrönande av förändringarna i åkerjordens användning samt

krea tursantalet.

4. Sockenombudens uppgifter beträffande jordbruksstatistiken överflyttas

på hushållningssällskapens nya underavdelningar för socknarna, och

häradsombudens uppgifter överflyttas på samma sätt på motsvarande avdelningar

för härad, i den mån sådana avdelningar finnas inrättade.

5. I årsväxt- och skörderapporten för september införskaffas uppgifter

om skörden per hektar av höstsädeshalm samt hö från odlad jord och naturlig

äng. En ny årsväxt- och skörderapport införes för oktober månad,

i vilken uppgifter införskaffas angående skörden per hektar av vårsäd och

rotfrukter samt angående den nya höstsädesbroddens utveckling.

6. Häradsombudens preliminära uppgifter om skörden per hektar upphöra,

och sockenombudens motsvarande definitiva uppgifter avgivas före

den 15 januari.

De totala kostnaderna vid en jordbruksräkning hava av ämbetsverken

beräknats till 127,300 kronor och de representativa undersökningar, som

för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna ifrågasatts för möjliggörande

av en uppskattning av förändringarna i arealens användning

och kreaturens antal, till 13,000 kronor. Härjämte beräknas för statistisk bearbetning

av materialet från de allmänna fastighetstaxeringarna — begränsat

till de allenast för jordbruksstatistiken direkt erforderliga arealuppgifterna

och varannan fastighetstaxering — ett belopp av omkring 40,000 kronor.

Som i anslag för åren 1921 och 1922 finnas för anordnande av en

allmän jordbruksräkning reserverade medel å tillhopa 140,000 kronor, hava

ämbetsverken hemställt, att Kungl. Maj:t dels hos innevarande års riksdag

måtte göra framställning om medgivande att därav använda erforderligt

belopp för anordnande i överensstämmelse med ämbetsverkens

förslag av en allmän jordbruksräkning under 1925 dels ock, därest ifrågavarande

förslag vunne riksdagens bifall, anbefalla ämbetsverken att till

Kungl. Maj:t inkomma med detaljerad plan för ifrågavarande räkning och

för jordbruksstatistikens organisation i övrigt.

I statsrådsprotokollet finnes ock återgivet yttranden över nämnda förslag

av statens besparingskommitté och statskontoret.

Betydelsen av en på lämpligt sätt anordnad jordbruksstatistik vill utskottet

icke förneka. Särskilt synes det utskottet vara av värde att därigenom

kunna erhålla kännedom om inträdande förändringar med avseende å åkerjordens

användning för olika slag av odlingar, och den rätt avsevärda tid,

som förflutit sedan jordbruksstatistiska uppgifter sist insamlades, är givetvis

ägnad att öka behovet av nya sådana uppgifter.

Ehuru utskottet sålunda är övertygat att åtgärder krävas, vilka kunna

tillgodose det med en allmän jordbruksstatistik avsedda syfte, är utskottet

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 56.

5

likväl icke berett att förorda det förslag i angiven riktning, som innefattas

i den förevarande propositionen.

Redan den omständigheten att, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet

själv framhållit, frågan om jordbruksstatistikens omläggning i sin

helhet ännu icke föreligger i det skick, att slutlig ståndpunkt därtill kan

tagas synes utskottet ägnad att väcka allvarliga betänkligheter mot att

nu besluta om anordnande av en allmän jordbruksräkning. En sådan sammanhänger

nämligen så nära med den allmänna jordbruksstatistiken, att

såsom departementschefen angivit ett bifall till propositionen skulle innebära

ett fastslående från riksdagens sida dels att införskaffandet av uppgifter om

arealens användning och husdjurens antal även sedermera skulle ske genom

jordbruksräkningar och dels att komplettering av dessa uppgifter skulle äga

rum på sätt i propositionen angivits. Härtill kommer, att någon närmare

plan för jordbruksräkningens utförande icke föreligger, som möjliggör ett

bestämt ståndpunktstagande till frågan härom.

Beträffande sättet för insamlande av de i jordbruksräkningen ingående

uppgifterna angående åkerjordens användning och antalet kreatur, i vilket

avseende det enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle åligga hushållningssällskapen

att genom de efter omorganisationen inrättade nya underavdelningarna

för socknarna och, i den mån sådana funnes inrättade, motsvarande avdelningar

för härad att insamla nämnda uppgifter, vill utskottet framhålla, att, enligt

vad som blivit för utskottet upplyst, icke inom alla hushållningssällskap den

nya organisationen ännu hunnit genomföras på ett sätt, som möjliggör

realiserandet av förslaget i fråga. Icke heller framgår av den föreliggande

utredningen om allmän uppgiftsplikt skulle vid laga ansvar åligga de enskilda

jordägarna eller om uppgifternas insamlande skulle verkställas av

hushållningssällskapens underavdelningar genom hänvändelse till jordbrukarna

inom de olika underavdelningarnas områden. Vidare har utskottet fäst

sig vid att, såsom i herr von Sneiderns m. fl. motion ock påpekats, hushållningssällskapen,

vilka det på sätt ovan nämnts skulle åligga en betydande

skyldighet i förevarande avseende, icke hörts över det av statistiska centralbyrån

och lantbruksstyrelsen framlagda förslaget, varpå förevarande proposition

grundats. I samband härmed torde ock stå, att någon närmare utredning

beträffande de erforderliga kostnaderna icke föreligger. Departementschefen

uttalar ock i fråga härom, att nu icke kan avgöras om hushållningssällskapen

böra åläggas deltaga i kostnaderna för uppgifternas insamlande, utan

att det borde överlämnas åt Kungl. Maj:t ätt träffa avgörande härvidlag.

I nu angivet avseende göres i herr von Sneiderns m. fl. motion gällande

att hushållningssällskapen, åt vilka arbetet än anförtros, komma att nödgas

betala ersättning för dess utförande. I fråga om ersättningens storlek har

statskontoret ifrågasatt, att hushållningssällskapen borde erhålla bidrag av

statsverket med exempelvis hälften eller två tredjedelar av sällskapets

kostnader för uppgifternas insamlande, vilka kostnader beräknats till 10

öre per brukningsdel. Motionärerna åter anföra, att en genomsnittskost
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.

nåd av 10 öre per brukningsdel vore ett föga sannolikt minimum, samt

framhålla att det statsbidrag, som för ändamålet borde lämnas, i varje

fall icke borde fördelas lika per brukningsdel över hela landet, utan

borde detsamma, med hänsyn till de väsentligt olika förhållandena i

skilda delar av landet, fördelas mellan de olika hushållningssällskapen

efter deras verkliga och nödvändiga kostnader för ändamålet. Motionärerna,

som, i betraktande av vad sålunda anförts, ansett ett uppskov med den

föreslagna jordbruksräkningen önskvärt, ha emellertid, då starka skäl syntes

dem anförda för ett snart avhjälpande av bristerna i den nuvarande jordbruksstatistiken,

avstått från att yrka avslag å den föreliggande propositionen.

I stället hava motionärerna, i anslutning till sin uppfattning

om de erforderliga kostnaderna, framställt förslag om medgivande för Kungl.

Maj:t att för ifrågavarande ändamål använda hela det i propositionen angivna

reserverade beloppet 140,000 kronor.

Utskottet har redan här ovan förklarat sig icke kunna i ärendets nuvarande

skick taga ställning till det föreliggande förslaget. Visserligen

anser utskottet, att de otillfredsställande resultaten av den hittills tilllämpade

metoden i förevarande avseende torde helt utesluta dess fortsatta

användning, men å andra sidan kan utskottet icke finna i propositionen

några så vägande skäl anförda för den föreslagna jordbruksräkningens

omedelbara företagande, att icke med åtgärder i sådant avseende utan

nämnvärd olägenhet torde kunna anstå ytterligare ett år. Genom ett

sådant uppskov skulle ock tillfälle beredas Kungl. Maj:t att underkasta

förevarande fråga erforderlig närmare utredning.

I samband med denna utredning anser utskottet jämväl böra komma

under bedömande den i herr Peterssons i Lerbäcksbyn in. fl. motion väckta

frågan om införskaffande av uppgifter angående tillgänglig odlingsmark,

därvid särskilt bör tagas i övervägande, huruvida icke, för vinnande med

minsta möjliga kostnad av det i motionen avsedda beaktansvärda ändamålet,

den officiella jordbruksstatistiken borde så ordnas, att därav även

framginge arealen av befintlig odlingsbar mark. Även om genom en

sådan anordning en i detalj riktig redovisning av odlingsmarken icke

vunnes, kunde därigenom dock, såsom kolonisationskommittén i sitt den 31

maj 1922 avgivna betänkande anfört, erhållas en allmän vägledande översikt

över tillgången av odlingsjord och dess fördelning i olika trakter.

De erhållna uppgifterna kunde sedan utgöra utgångspunkt för mera ingående

undersökningar, där sådana kunde påkallas för allmänna eller

enskilda ändamål. Vikten av att äga kännedom om befintlig odlingsjord

torde vara så mycket påtagligare som sådan kännedom utgör en förutsättning

för att överhuvud kunna bedriva en planmässig kolonisationsverksamhet.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om innevarande

riksdags beslut att hos Kungl. Maj: t anhålla om utredning, huruvida och

på vad sätt kolonisation å odlingsbar jord må kunna genom statliga åtgärder

åvägabringas inom landet i vidare utsträckning än vad för närvarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.

7

är fallet samt om framläggande för riksdagen av de förslag, som därav må

föranledas. Den av utskottet ovan antydda utvägen för erhållande av

uppgifter om befintlig odlingsmark synes utskottet så mycket mer värd att

beaktas som den metod, att genom inventering erhålla kännedom om den

odlingsbara marken, som kommit till användning vid de i motionen angivna,

med statsmedel utförda undersökningarna i vissa trakter av Norrland,

visat sig medföra så avsevärda kostnader, att ett fortsättande på den

vägen knappast kan anses tillrådligt, framför allt i betraktande av att det

statsekonomiska läget alltjämt kräver iakttagande av all sparsamhet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med avslag å såväl Kungl. Maj:ts

förevarande proposition som den i ämnet väckta motionen

1:254, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad här ovan

anförts taga i förnyat övervägande frågan rörande

jordbruksstatistikens ordnande samt för 1926 års riksdag

framlägga det förslag, som därav kan föranledas;

2) att motionen II: 193 i den mån den icke kan

anses besvarad genom vad utskottet här ovan anfört

och hemställt ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 11 maj 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

PAUL HELLSTKÖM.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

Irån första kammaren: herrar Hellström, Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Norin, Lundell,

Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Luterkort, samt

från andra kammaren: herrar Olsson i Broberg, Sjöblom, Uddenberg i Karlskoga,

Andersson i Grimbo, Hedlund i Häste, Sjölander, Gustafson i Vimmerby samt Olsson i Rödningsberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925. a1 i texten