Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom i ämnet väckta motioner.
1925-05-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1925:56, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56. 1
Nr 5<J.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet
av en allmän jordbruksräkning under 1925 ävensom
i ämnet väckta motioner.
(l:a avd.)
I en till riksdagen den 13 mars 1925 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 125, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen medgiva, att för anordnande under 1925, i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagits, av en allmän jordbruksräkning må tagas i anspråk erforderligt
belopp av de av riksdagen å extra stat för ett vart av åren 1921 och 1922
för anordnande av en sådan räkning anvisade medel.
Beträffande utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till berörda
statsrådsprotokoll.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen
1) nr 254 i första kammaren av herr von Sneidern m. fl., vari hemställts,
att, vid bifall till Kungl. Maj:ts prop. nr 125, av 1921 och 1922
års riksdagar anslagna 140,000 kronor för anordnande av en allmän jordbruksräkning
må, i den mån dessa medel ej reserveras för bearbetning
m. m. av det statistiska materialet till den föreslagna jordbruksräkningen
i år, användas för täckande av verkliga och nödiga kostnader för
detta materials insamlande.
2) nr 193 i andra kammaren av herr Petersson i Lerbäcksbyn in. fl.,
vari hemställts, att riksdagen ville hos Kungl. Maj:t begära dels verkställande
av en undersökning angående omfattningen av i allmän ägo
befintlig jord, som kan vara disponibel för upprättande av nya jordbruk,
dels upprättande av en plan för fortsatt inventering av odlingsmark i
i riket, i syfte att sagda inventering måtte kunna taga sin början sommaren
1926.
För vart och ett av åren 1913—1920 har riksdagen beviljat anslag till
insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.
Enligt den fastställda planen hava undersökningarna från och med 1913
årligen ägt rum inom omkring en åttondel av riket och hava slutförts 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 20 höft. (Nr 56.) 1
Motioner.
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
De bestämmelser, som reglera den svenska jordbruksstatistiken, innehållas
i reglementet den 13 december 1912 (nr 319) angående vissa åtgärder
för insamlande av uppgifter till rikets officiella jordbruksstatistik.
Enligt nämnda reglemente skola för jordbruksstatistiken grundläggande
upplysningar insamlas genom av hushållningssällskapen föranstaltade
lokalundersökningar, vid vilka särskilda lokalundersökare genom personligt
besök vid varje brukningsdel inhämta uppgifter angående ägoslagens
areal, åkerjordens användning, utsäde och skörd samt husdjurens antal
m. m. Under vart och ett av åren 1913—1920 undersöktes på detta sätt
Vs av varje hushållningssällskaps område. Sedan hela riket med år 1920
blivit fullständigt undersökt en gång, hava lokalundersökningarna tills
vidare inställts.
Bidrag av statsmedel till bestridande av de med lokalundersökningarna
förenade kostnaderna har utgått till hushållningssällskapen för åren 1913
•—1919 med intill hälften och för år 1920 med intill tre fjärdedelar av
den totala kostnaden samt därutöver, i den mån anslagna medel därtill
lämnat tillgång, ytterligare understöd med visst begränsat belopp.
Vid sidan av nyssnämnda lokalundersökningar insamlas därjämte genom
hushållningssällskapens förmedling följande årliga uppgifter till jordbruksstatistiken.
l:o. Bapporter över årsväxtens ställning för var och en av månaderna
maj—september, avgivna av omkring 300, av hushållningssällskapen utsedda
ombud (häradsombud) i skilda delar av landet. Ombuden avgiva
var och en för sitt område siffermässiga omdömen om skördeutsikterna beträffande
de 15 viktigaste växtslagen enligt en värdeskala, där 5 anger
mycket god skörd och 1 betecknar nära missväxt. I fråga om höstvete och
höstråg skola ombuden i rapporten för september månad därjämte angiva
storleken av skörden per hektar. För varje månad publicerar statistiska
centralbyrån ett sammandrag av skörderapporterna, vilket brukar utkomma
omkring 10 dagar efter månadens slut. I septemberrapporten brukar dessutom
meddelas en första beräkning av årets skörd, vilken för höstsäden
bygger på de nyssnämnda uppgifterna om skörden per hektar men för
övriga växtslag nödgas använda en mera summarisk metod; de enda uppgifter
man för dem har äro de allmänna skördeomdömena i skalan 1—5,
och dessa omdömen omräknas med ledning av erfarenheterna för en följd av år
till skörd per hektar, som därefter användes för beräkning av totalskörden.
2:o. Uppgifter om åkerjordens användning, avgivna sockenvis av omkring
2,500, likaledes av hushållningssällskapen utsedda ombud (sockenombud)
före utgången av juni månad de år, det anses erforderligt att
införskaffa dylika uppgifter. Ombuden skola därvid i summor för varje
socken angiva storleken av den för varje växtslag använda arealen, varvid
statistiska centralbyrån, för underlättande av ombudens arbete, å de till
dem utsända blanketterna i förväg antecknar motsvarande arealuppgifter
för närmast föregående år.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56". 3
3:o. Preliminära uppgifter om skörden per hektar, avgivna av de under
punkt l:o omförmälda häradsombuden före 15 november.
4:o. Definitiva uppgifter om skörden per hektar, avgivna av de under
punkt 2:o omförmälda sockenombuden före utgången av februari månad.
Hushållningssällskapens ovannämnda härads- och sockenombud hava
ingen ersättning för sitt arbete, och hushållningssällskapen själva uppbära
intet särskilt statsbidrag för insamlingen av de årliga jordbruksstatistiska
uppgifterna.
På grundval av uppgifterna under punkterna 2:o och 3:o angående
arealen för varje växtslag och skörden per hektar utför statistiska centralbyrån
varje år en preliminär beräkning av totalskörden, under det att
den definitiva skördeberäkningen grundar sig på uppgifterna enligt 2:o
och 4:o; resultaten av dessa beräkningar framlägger centralbyrån i sina
årliga berättelser »Årsväxten» samt »Jordbruk och boskapsskötsel».
Sedan fråga uppkommit om omläggning av jordbruksstatistiken och
denna fråga varit föremål för utredning av sakkunniga, framlade Kungl.
Maj:t den 5 mars 1920 proposition i ämnet, nr 159. Enligt detta förslag
skulle de förutvarande lokalundersökningarna upphöra och i stället de
för jordbruksstatistiken grundläggande uppgifterna insamlas genom allmänna,
samtidigt för hela landet utförda räkningar, vilka borde återkomma
vart tredje år. Totalkostnaderna för en räkning beräknades
approximativt till 210,000 kronor, och syntes första räkningen böra äga
rum 1923. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för ändamålet
å extra stat för ett vart av åren 1921 och 1922 anvisat reservationsanslag
av 70,000 kronor. För tiden därefter har på grund av det
statsfinansiella läget ytterligare anslag icke anvisats.
Såsom framgår av det vid berörda proposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet
förelåg icke då fullständig utredning i ämnet. Kungl.
Maj:t har den 30 juni 1920 anbefallt statistiska centralbyrån och lantbruksstyrelsen
att vid fortsatt prövning och utredning av frågan angående
jordbruksstatistikens omorganisation beakta vad som anförts av departementschefen
vid avlåtandet av omförmälda proposition samt av riksdagen
i dess skrivelse 1920 nr 415.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet hava statistiska centralbyrån
och lantbruksstyrelsen i skrivelse den 8 december 1924 inkommit med förslag
till jordbruksstatistikens omorganisation, vilket sammanfattas i följande
huvudpunkter:
1. Statistik över ägoslagens areal upprättas vart tionde år och grundas
på de till de allmänna fastighetstaxeringarna avgivna uppgifterna.
2. Under loppet av varje 10-årsperiod anordnas två allmänna jordbruksräkningar,
vid vilka individuella uppgifter införskaffas angående åkerjor
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
Utskottet.
dens användning samt antalet kreatur, varjämte vid förefallande behov
dylik räkning anordnas även för mellanliggande år.
3. För åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna insamlas enligt
den representativa metoden uppgifter från omkring Vio av alla brukningsdelar
för utrönande av förändringarna i åkerjordens användning samt
krea tursantalet.
4. Sockenombudens uppgifter beträffande jordbruksstatistiken överflyttas
på hushållningssällskapens nya underavdelningar för socknarna, och
häradsombudens uppgifter överflyttas på samma sätt på motsvarande avdelningar
för härad, i den mån sådana avdelningar finnas inrättade.
5. I årsväxt- och skörderapporten för september införskaffas uppgifter
om skörden per hektar av höstsädeshalm samt hö från odlad jord och naturlig
äng. En ny årsväxt- och skörderapport införes för oktober månad,
i vilken uppgifter införskaffas angående skörden per hektar av vårsäd och
rotfrukter samt angående den nya höstsädesbroddens utveckling.
6. Häradsombudens preliminära uppgifter om skörden per hektar upphöra,
och sockenombudens motsvarande definitiva uppgifter avgivas före
den 15 januari.
De totala kostnaderna vid en jordbruksräkning hava av ämbetsverken
beräknats till 127,300 kronor och de representativa undersökningar, som
för åren mellan de allmänna jordbruksräkningarna ifrågasatts för möjliggörande
av en uppskattning av förändringarna i arealens användning
och kreaturens antal, till 13,000 kronor. Härjämte beräknas för statistisk bearbetning
av materialet från de allmänna fastighetstaxeringarna — begränsat
till de allenast för jordbruksstatistiken direkt erforderliga arealuppgifterna
och varannan fastighetstaxering — ett belopp av omkring 40,000 kronor.
Som i anslag för åren 1921 och 1922 finnas för anordnande av en
allmän jordbruksräkning reserverade medel å tillhopa 140,000 kronor, hava
ämbetsverken hemställt, att Kungl. Maj:t dels hos innevarande års riksdag
måtte göra framställning om medgivande att därav använda erforderligt
belopp för anordnande i överensstämmelse med ämbetsverkens
förslag av en allmän jordbruksräkning under 1925 dels ock, därest ifrågavarande
förslag vunne riksdagens bifall, anbefalla ämbetsverken att till
Kungl. Maj:t inkomma med detaljerad plan för ifrågavarande räkning och
för jordbruksstatistikens organisation i övrigt.
I statsrådsprotokollet finnes ock återgivet yttranden över nämnda förslag
av statens besparingskommitté och statskontoret.
Betydelsen av en på lämpligt sätt anordnad jordbruksstatistik vill utskottet
icke förneka. Särskilt synes det utskottet vara av värde att därigenom
kunna erhålla kännedom om inträdande förändringar med avseende å åkerjordens
användning för olika slag av odlingar, och den rätt avsevärda tid,
som förflutit sedan jordbruksstatistiska uppgifter sist insamlades, är givetvis
ägnad att öka behovet av nya sådana uppgifter.
Ehuru utskottet sålunda är övertygat att åtgärder krävas, vilka kunna
tillgodose det med en allmän jordbruksstatistik avsedda syfte, är utskottet
Jordbruksutskottets utlutande Nr 56.
5
likväl icke berett att förorda det förslag i angiven riktning, som innefattas
i den förevarande propositionen.
Redan den omständigheten att, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet
själv framhållit, frågan om jordbruksstatistikens omläggning i sin
helhet ännu icke föreligger i det skick, att slutlig ståndpunkt därtill kan
tagas synes utskottet ägnad att väcka allvarliga betänkligheter mot att
nu besluta om anordnande av en allmän jordbruksräkning. En sådan sammanhänger
nämligen så nära med den allmänna jordbruksstatistiken, att
såsom departementschefen angivit ett bifall till propositionen skulle innebära
ett fastslående från riksdagens sida dels att införskaffandet av uppgifter om
arealens användning och husdjurens antal även sedermera skulle ske genom
jordbruksräkningar och dels att komplettering av dessa uppgifter skulle äga
rum på sätt i propositionen angivits. Härtill kommer, att någon närmare
plan för jordbruksräkningens utförande icke föreligger, som möjliggör ett
bestämt ståndpunktstagande till frågan härom.
Beträffande sättet för insamlande av de i jordbruksräkningen ingående
uppgifterna angående åkerjordens användning och antalet kreatur, i vilket
avseende det enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle åligga hushållningssällskapen
att genom de efter omorganisationen inrättade nya underavdelningarna
för socknarna och, i den mån sådana funnes inrättade, motsvarande avdelningar
för härad att insamla nämnda uppgifter, vill utskottet framhålla, att, enligt
vad som blivit för utskottet upplyst, icke inom alla hushållningssällskap den
nya organisationen ännu hunnit genomföras på ett sätt, som möjliggör
realiserandet av förslaget i fråga. Icke heller framgår av den föreliggande
utredningen om allmän uppgiftsplikt skulle vid laga ansvar åligga de enskilda
jordägarna eller om uppgifternas insamlande skulle verkställas av
hushållningssällskapens underavdelningar genom hänvändelse till jordbrukarna
inom de olika underavdelningarnas områden. Vidare har utskottet fäst
sig vid att, såsom i herr von Sneiderns m. fl. motion ock påpekats, hushållningssällskapen,
vilka det på sätt ovan nämnts skulle åligga en betydande
skyldighet i förevarande avseende, icke hörts över det av statistiska centralbyrån
och lantbruksstyrelsen framlagda förslaget, varpå förevarande proposition
grundats. I samband härmed torde ock stå, att någon närmare utredning
beträffande de erforderliga kostnaderna icke föreligger. Departementschefen
uttalar ock i fråga härom, att nu icke kan avgöras om hushållningssällskapen
böra åläggas deltaga i kostnaderna för uppgifternas insamlande, utan
att det borde överlämnas åt Kungl. Maj:t ätt träffa avgörande härvidlag.
I nu angivet avseende göres i herr von Sneiderns m. fl. motion gällande
att hushållningssällskapen, åt vilka arbetet än anförtros, komma att nödgas
betala ersättning för dess utförande. I fråga om ersättningens storlek har
statskontoret ifrågasatt, att hushållningssällskapen borde erhålla bidrag av
statsverket med exempelvis hälften eller två tredjedelar av sällskapets
kostnader för uppgifternas insamlande, vilka kostnader beräknats till 10
öre per brukningsdel. Motionärerna åter anföra, att en genomsnittskost
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
nåd av 10 öre per brukningsdel vore ett föga sannolikt minimum, samt
framhålla att det statsbidrag, som för ändamålet borde lämnas, i varje
fall icke borde fördelas lika per brukningsdel över hela landet, utan
borde detsamma, med hänsyn till de väsentligt olika förhållandena i
skilda delar av landet, fördelas mellan de olika hushållningssällskapen
efter deras verkliga och nödvändiga kostnader för ändamålet. Motionärerna,
som, i betraktande av vad sålunda anförts, ansett ett uppskov med den
föreslagna jordbruksräkningen önskvärt, ha emellertid, då starka skäl syntes
dem anförda för ett snart avhjälpande av bristerna i den nuvarande jordbruksstatistiken,
avstått från att yrka avslag å den föreliggande propositionen.
I stället hava motionärerna, i anslutning till sin uppfattning
om de erforderliga kostnaderna, framställt förslag om medgivande för Kungl.
Maj:t att för ifrågavarande ändamål använda hela det i propositionen angivna
reserverade beloppet 140,000 kronor.
Utskottet har redan här ovan förklarat sig icke kunna i ärendets nuvarande
skick taga ställning till det föreliggande förslaget. Visserligen
anser utskottet, att de otillfredsställande resultaten av den hittills tilllämpade
metoden i förevarande avseende torde helt utesluta dess fortsatta
användning, men å andra sidan kan utskottet icke finna i propositionen
några så vägande skäl anförda för den föreslagna jordbruksräkningens
omedelbara företagande, att icke med åtgärder i sådant avseende utan
nämnvärd olägenhet torde kunna anstå ytterligare ett år. Genom ett
sådant uppskov skulle ock tillfälle beredas Kungl. Maj:t att underkasta
förevarande fråga erforderlig närmare utredning.
I samband med denna utredning anser utskottet jämväl böra komma
under bedömande den i herr Peterssons i Lerbäcksbyn in. fl. motion väckta
frågan om införskaffande av uppgifter angående tillgänglig odlingsmark,
därvid särskilt bör tagas i övervägande, huruvida icke, för vinnande med
minsta möjliga kostnad av det i motionen avsedda beaktansvärda ändamålet,
den officiella jordbruksstatistiken borde så ordnas, att därav även
framginge arealen av befintlig odlingsbar mark. Även om genom en
sådan anordning en i detalj riktig redovisning av odlingsmarken icke
vunnes, kunde därigenom dock, såsom kolonisationskommittén i sitt den 31
maj 1922 avgivna betänkande anfört, erhållas en allmän vägledande översikt
över tillgången av odlingsjord och dess fördelning i olika trakter.
De erhållna uppgifterna kunde sedan utgöra utgångspunkt för mera ingående
undersökningar, där sådana kunde påkallas för allmänna eller
enskilda ändamål. Vikten av att äga kännedom om befintlig odlingsjord
torde vara så mycket påtagligare som sådan kännedom utgör en förutsättning
för att överhuvud kunna bedriva en planmässig kolonisationsverksamhet.
I detta sammanhang vill utskottet erinra om innevarande
riksdags beslut att hos Kungl. Maj: t anhålla om utredning, huruvida och
på vad sätt kolonisation å odlingsbar jord må kunna genom statliga åtgärder
åvägabringas inom landet i vidare utsträckning än vad för närvarande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 56.
7
är fallet samt om framläggande för riksdagen av de förslag, som därav må
föranledas. Den av utskottet ovan antydda utvägen för erhållande av
uppgifter om befintlig odlingsmark synes utskottet så mycket mer värd att
beaktas som den metod, att genom inventering erhålla kännedom om den
odlingsbara marken, som kommit till användning vid de i motionen angivna,
med statsmedel utförda undersökningarna i vissa trakter av Norrland,
visat sig medföra så avsevärda kostnader, att ett fortsättande på den
vägen knappast kan anses tillrådligt, framför allt i betraktande av att det
statsekonomiska läget alltjämt kräver iakttagande av all sparsamhet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, med avslag å såväl Kungl. Maj:ts
förevarande proposition som den i ämnet väckta motionen
1:254, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t ville med beaktande av vad här ovan
anförts taga i förnyat övervägande frågan rörande
jordbruksstatistikens ordnande samt för 1926 års riksdag
framlägga det förslag, som därav kan föranledas;
2) att motionen II: 193 i den mån den icke kan
anses besvarad genom vad utskottet här ovan anfört
och hemställt ej må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 maj 1925.
På jordbruksutskottets vägnar:
PAUL HELLSTKÖM.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
Irån första kammaren: herrar Hellström, Sederholm, Nilsson i Kabbarp, Norin, Lundell,
Gabrielsson, Andersson i Fältenborg och Luterkort, samt
från andra kammaren: herrar Olsson i Broberg, Sjöblom, Uddenberg i Karlskoga,
Andersson i Grimbo, Hedlund i Häste, Sjölander, Gustafson i Vimmerby samt Olsson i Rödningsberg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anordnandet av en allmän jordbruksräkning under 1925. a1 i texten