Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna, vattenområden.

1925-05-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1925:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna, vattenområden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 04.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av

frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid

avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna,

vattenområden.

(2:a avd.)

I två likalydande, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nr 43 i

första kammaren av herr Jonsson samt nr 120 i andra kammaren av herr

Bäckström har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t

anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte taga under övervägande

och för riksdagen framlägga förslag rörande fråga om åtgärder i syfte att

samtliga hemman, ävensom s. k. inhysningslägenheter, åt vilka särskilda

områden förklarats skola utläggas, måtte bliva likställda, antingen i fråga

om strandäganderätt och vattenrätt vid i motionen omförmälda, för kronans

räkning undantagna vattenområden, eller allenast beträffande rätt till fiske

i samma områden.

Beträffande de skäl, som åberopats såsom stöd för denna framställning, får

utskottet hänvisa till motionerna.

Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttranden från kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen samt länsstyrelsen

i Västerbottens län.

Kammarkollegii yttrande, vilket även innehåller en sammanfattning av

vad i ärendet hittills förekommit, är av följande lydelse.

»I upprättade förslag till de under åren 1916—1918 avslutade avvittringama

inom Tärna socken samt över delarna av Sorsele, Stensele, Vilhelmina

och Dorotea socknar av Västerbottens län hade för kronans räkning

undantagits åtskilliga vattenområden. Sålunda hade i förslaget till

avvittring inom Sorsele socken kronan förbehållits inom avvittringslaget

fallande del av Vindelns jämte Tjulåns och Juktans vattendrag m. m.

med en sammanlagd areal av 11,741.53 hektar, därvid från ortsbefolkningens

sida förutsatts, att denna ändock komme att bibehållas vid den rätt till

fiske, den före avvittringen åtnjutit. Jämväl beträffande de övriga avvittringsförslagen

hade framställts erinringar om bibehållande av enskildas

fiskerätt i de undantagna vattenområdena.

Sedan under avvittringen fråga uppkommit, huruvida hinder ur synpunkten

av kronans rätt borde möta mot meddelande av fastställelse å

awittrngsförslagen beträffande Sorsele och Dorotea socknars oawittrade

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt 23 höft. (Nr 6t—65.) 1

Kammar
kollegium.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

marker, förklarades genom nådigt brev den 21 juni 1916, med stöd av riksdagens

därutinnan meddelade beslut, att från Kungl. Maj:ts och kronans

sida hinder ej skulle möta för länsstyrelsen att fastställa nämnda förslag.

Tillika förordnades, att i avvittringsutslagen skulle införas meddelande

om, att hemmansägare eller åbo, som på grund därav, att vid awittringen

vattendrag blivit undantaget för kronans räkning, skulle mista den fiskerätt,

honom eljest skulle tillkommit, skulle äga att, utan avgift tillsvidare

begagna sig av den fiskerätt i samma vattendrag, vilken före awittringen

tillkommit innehavaren av den av honom brukade fastigheten. Enahanda

förklaring och förordnande meddelades sedermera genom nådigt brev den

22 juni 1917 beträffande avvittringarna i Vilhelmina, Tärna och Stensele

socknar.

Avvittringsförslagen fastställdes genom länsstyrelsens utslag den 30 december

1916 för Sorsele och Dorotea socknar, den 19 november 1917 för

Vilhelmina socken samt den 15 oktober 1918 för Tärna socken och vissa

delar av Stensele socken under det i nådiga breven den 21 juni 1916 och

den 22 juni 1917 stadgade förbehåll angående fiskerätten.

Sedan Johan Olofsson i Hällnäs m. fl. hos Kungl. Maj:t anfört besvär

över länsstyrelsens avvittringsutslag den 30 december 1916 rörande Sorsele

socken, med yrkande om utslagets upphävande, prövade Kungl. Maj:t genom

i regeringsrätten givet utslag den 20 oktober 1919 på i utslaget anförda

skäl lagligt på det sätt bifalla klagandenas talan, att det i överklagade

utslaget för Kungl. Maj:ts och kronans räkning gjorda förbehåll

av inom avvittringslaget fallande del av Vindelns jämte Tjulåns och Juktans

vattendrag med bivattendrag undanröjdes, så vitt därigenom skett

inskränkning i den klagandena såsom ägare av eller åbor å hemman eller

delar av hemman med strand vid samma vattendrag tillkommande rätt;

och skulle i följd därav jämväl det av länsstyrelsen med stöd av nådiga

brevet den 21 juni 1916 meddelade förordnandet, att hemmansägare eller

abo ägde tillsvidare åtnjuta viss fiskerätt, så vitt rörde den klagandena

såsom delägare i skifteslag med strand vid nämnda vattendrag tillkommande

rätt till fiske, hava förfallit. I anledning av andra över samma avvittringsutslag

anförda, av Kungl. Maj:t genom särskilda utslag berörda den 20

oktober 1919 avgjorda besvär, däri klagandena begränsat sin talan till att

avse allenast fiskerätten, undanröjdes avvittringsutslaget så vitt därigenom

skett inskränkning i den klagandena såsom delägare i skifteslag med

strand vid ifrågavarande vattendrag tillkommande rätt till fiske.

Genom särskilda av Kungl. Maj:t i regeringsrätten meddelade utslag den

17 juni 1920 på besvär över avvittringarna i Tärna och Stensele socknar

samt den 19 maj 1921 på besvär över awittringen inom Vilhelmina socken

hava, i likhet med vad ovan nämnts beträffande Sorsele socken, avvittringsutslagen

undanröjts såvitt därigenom kunde hava skett inskränkning

i klagandenas rätt till fiske eller — beroende på besvärsyrkandets avfattning

— till vatten eller fiske, varjämte ovannämnda i nådiga brevet den

22 juni 1917 meddelade förordnande om rättighet för hemmansägare eller

åbo att tills vidare åtnjuta viss fiskerätt förklarats hava förfallit sfi

vitt rörde klagandenas rätt till fiske uti ifrågavarande vattendrag. På

grund av bristande utredning i vad mån klagandena vore ägare av strand

vid vatten, som för kronans räkning undantagits, eller delägare i skifteslag

med strand vid dylikt vatten, hava emellertid vissa av de genom nådiga

utslagen den 19 maj 1921 avgjorda besvärsmålen härutinnan återförvisats

till länsstyrelsen för ny behandling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 04. 3

I imderdånigt utlåtande den 8 februari 1921 i anledning av underdåniga

besvär över länsstyrelsens utslag den 19 november 1917 i fråga om avvittringen

inom övre delen av Vilhelmina socken har lantmäteristyrelsen tilllika

anfört följande. Beträffande vattenfrågorna utginge lantmäteristyrelsen

ifrån, att utgången bleve densamma, som bestämts beträffande övre

delen av Sorsele socken genom Kungl. Maj:ts utslag den 20 oktober 1919.

Följden därav bleve den, att strandrätten och vattenrätten komme att för

de hemman, vilkas ägare eller innehavare besvärats sig i frågan, bliva

helt olika i jämförelse med övriga hemman uti ifrågavarande trakter.

Därigenom komme för framtiden säkerligen att uppstå oreda. Det syntes

lantmäteristyrelsen icke heller lämpligt, att en för hemmanen så viktig

rätt blevo beroende på, om den tillfälliga ägaren eller innehavaren besvärat

sig i ämnet, helst betydelsen av frågan knappast kunde antagas stå klar

för flertalet, som för övrigt på det hela taget kunde antagas sakna förutsättningar

att utföra sin talan. Lantmäteristyrelsen tilläte sig därför fästa

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på lämpligheten av att, sedan avvittringen

i orten avslutats, erforderliga åtgärder vidtoges för att samtliga hemma-,

nen i fråga om strand- och vattenrätt måtte bliva likställda.

Med vattenområdenas undantagande vid avvittringen har avsetts att

tillförsäkra kronan oinskränkt äganderätt till vattnet inom samma områden

och således även till fisket därstädes. I den mån enskilda strandägare

icke medelst besvär över avvittringsutslagen tillvunnit sig dylik

rätt, måste kronan sålunda anses hava uteslutande rätt till vatten och fiske

inom områdena. Förhållandet är följaktligen nu, att vissa strandägare

vid vattenområdena på grund av Kungl. Maj:ts i regeringsrätten givna

utslag äga vattenrätt — i några fall endast fiskrätt — vid sin strand,

under det att strandägare, som icke överklagat avvittringen i dessa

delar, icke till vattnet vid sin strand hava annan rätt än som följer

av stadgandet i 1 kap. 3 § vattenlagen.

Lantmäteristyrelsens ovanberörda framställning går nu ut på vidtagande

av åtgärder, varigenom enskilda strandägare, som icke överklagat

avvittringsutslagen uti nu ifrågavarande avseende, ävensom strandägare,

som yrkat och fått sig tillerkänd allenast rätt till fiske, skulle bliva likställda

med dem som genom regeringsrättens utslag erhållit rätt till både

vatten och fiske.

I förenämnda motioner, som äro lika lydande, har efter erinran om ovanberörda

förhållanden och på anförda skäl — särskilt angelägenheten ur

ortsbefolkningens synpunkt att så skyndsamt som förhållandena medgåve

få till stånd en rättelse på ett eller annat sätt i det missförhållande, som

för närvarande otvivelaktigt förelåge — hemställts, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte

taga under övervägande och för riksdagen framlägga förslag rörande fråga

om åtgärder i syfte att samtliga hemman, ävensom s. k. inhysingslägenheter,

åt vilka särskilda områden förklarats skola utläggas, måtte bliva

likställda, antingen i fråga om strandäganderätt och vattenrätt vid ifrågavarande,

för kronans räkning undantagna vattenområden, eller allenast

beträffande rätt till fiske i samma områden.

Till sitt syfte sammanfalla motionerna alltså med lantmäteristyrelsens

ovannämnda underdåniga framställning.

Över denna senare har kollegium genom nådig remiss den 17 december

1921 fått sig anbefallt att avgiva underdånigt utlåtande. För fullgörande

härav uppdrog kollegium åt sitt arkivkontor för lantmäteriutredningar

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

Vattenfalls
styrelsen.

att i ärendet avgiva utredning och yttrande. Som emellertid kontoret i

följd av andra brådskande och tidsödande göromål under den följande

tiden förhindrades att fullgöra sagda uppdrag, har kollegium hänvänt sig

till lantmäteristyrelsen för den i första hand behövliga lantmäteriutredningen.

Med denna har avsetts att vinna upplysning om, vilka ägare av,

respektive delägare i skifteslag med, strand vid vatten, som för kronans

räkning undantag^ genom laga kraftägande awittringsåtgärder beträffande

Tärna socken samt övre delarna av Sorsele, Stensele, Vilhelmina och

Dorotea socknar, lidit inskränkning i den strandrätt och vattenrätt, som

eljest skulle hava tillkommit dem.

Som resultat föreligger nu eu från lantmäteristyrelsen erhållen för
-

teckning över de fastigheter

inom nämnda socknar, vilka lidit sådan in-

skränkning som nyss sagts.

Till antalet utgöra dessa fastigheter.

Hemman eller

Inhysings-

hemmansdelar

lägenheter

Inom Tärna socken ................

.................................... 214

4

Inom Stensele socken ............

.................................... 89

Inom Sorsele socken...............

..................................... 147

1

Inom Dorotea socken ............

.................................... 8

Inom Vilhelmina socken........

.................................... 241

3

Summa 699

8

Till jämförelse erinras, att enligt den i motionerna åberopade -— av e.

länsnotarien Hilding Lundelius upprättade och för kollegium tillgängliga

P. M. (»angående rätten till fiske i de vid avvittringama i Västerbottens

län för kronans räkning undantagna vattenområden») antalet sakägare,

som genom att överklaga avvittringsutslagen tillerkänts rätt till vatten

eller fiske i vattendragen, uppgår till 291, av vilka 17 tillerkänts allenast

rätt till fiske samt 274 rätt till vattnet, följaktigen jämväl fiskerätt.

Vid överlämnandet till kollegium av ovanberörda förteckning påpekar

lantmäteristyrelsen, att samtliga hemman och hemmansdelar i för eu ämn do

socknar torde hava lidit inskränkning i den strand- och vattenrätt, som

eljest skulle hava tillkommit dem såsom delägare i de vid avvittringen

avsatta allmänningsskogar, som äro belägna vid de för kronan undantagna

vattenområdena.

Till ytterligare belysning av det omfattande ämnet föreligger numera

jämväl en av e. länsnotarien Lundelius i januari detta år utgiven, kollegium

i dagarna tillhandakommen tryckt broschyr: »Föreligga tillräckliga

skäl för bibehållande i kronans besittning av övre delarna av Ume älvs

(med Vindelälven) och Ångermanälvens vattendrag.»

Med stöd av sålunda och i övrigt nu tillgängliga utredning, — varvid

kollegium även räknar med det utlåtande över motionerna, som till Eder

lärer hava införskaffats från vattenfallsstyrelsen — anser sig kollegium,

som nu jämväl låter höra sitt advokatfiskalsämbete, i stånd att före den 1

nästa juli till Kungl. Maj:t avgiva sitt underdåniga utlåtande i ämnet.

Då den i motionerna avsedda frågan sålunda inom den närmaste tiden

kan beräknas föreligga till Kungl. Maj:ts prövning i och för eventuell

proposition till nästa års riksdag, hemställer kollegium, huruvida motionerna

nu må böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att styrelsen, med den korta tid, som

stått styrelsen till buds för utlåtandets avgivande, icke ansett sig kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottcts utlåtande Nr 64.

ingå i saklig prövning av frågan, huru de påtalade förhållandena lämpligen

höra ordnas. Då dessa emellertid onekligen syntes mindre tillfredsställande,

hade styrelsen intet att erinra mot, att en utredning i saken

åvägabringades genom Kungl. Maj:ts försorg, varvid styrelsen torde bliva

satt i tillfälle att underkasta spörsmålet en mera ingående granskning,

vars resultat finge avgöra, huruvida styrelsen med hänsyn till kronans

intressen kunde tillstyrka ändring av förhållandena eller ej.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att genom de nu ifrågavarande Länsstyrelsen

avvittringsutslagen på yrkande från kronans sida för kronans räkning undan- 1 lan ,

tagits vissa vattenområden, vilkas bibehållande i kronans hand ansetts vara

av betydelse, synbarligen i främsta rummet med hänsyn till allmänt vattenregleringsintresse.

De strandägare, som härigenom blivit lidande i sin

rätt till fiske, hade i stället i enlighet med föreskrift av Kungl. Maj:t tillförsäkrats

rätt att utan avgift tillsvidare begagna sig av den fiskerätt

inom samma vattenområden, som före avvittringen tillkommit dem. För

ett definitivt ordnande av frågan om upplåtande av fiske åt enskilda å

kronans vatten hade föranstaltats om särskild utredning, vid vilken det

borde iakttagas, att möjlighet bereddes att tillförsäkra invånarne i nu ifrågavarande

trakter av lappmarken för dem erforderlig rätt till husbehovsfiske,

oavsett huruvida de vore strandägare eller ej. För lösande av denna

fråga hade det varit av betydelse för en skälig utjämning, att kronan

ägt tillgång till de mera betydande fiskevattnen ovan odlingsgränsen.

Genom de ändringar, som ägt rum i avvittringsutslagen, hade hela denna

fråga kommit i annat läge. För befolkningen har uppkommit förhållanden,

ägnade att medföra oreda och tvister. Det hade därför synts länsstyrelsen

nödigt, att åtgärder skyndsamt vidtoges för att rättelse härutinnan

åstadkommes, och hade länsstyrelsen därför gjort sin i motionerna

omförmälda underdåniga framställning i ämnet.

På sätt närmare framgår av kammarkollegii ovan intagna yttrande Utskottet,

kan den i motionerna avsedda frågan inom den närmaste tiden beräknas

föreligga till Kungl. Maj:ts prövning i och för eventuell proposition till

nästa års riksdag.

Motionärerna hava emellertid begärt en meningsyttring i frågan från

riksdagens sida av beskaffenhet att redan nu angiva dess huvudsakliga

ståndpunkt till de ifrågakomna spörsmålen.

Behjärtande den tydliga angelägenheten av att klarhet snarast vinnes

beträffande de åtgärder, som från statens sida må i förevarande avseende

vara påkallade, har utskottet genom inhämtande av ovanberörda yttranden

från vederbörande myndigheter sökt erhålla nödigt underlag för ett sakligt

bedömande av frågan. Redan på grund av innehållet av vattenfallsstyrelsens

yttrande har det emellertid synts utskottet uteslutet att ingå

på ett dylikt bedömande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.

Vid sådant förhållande och då frågan, såsom nämnts, torde kunna förväntas

bliva av Kungl. Maj:t förelagd nästa års riksdag, har utskottet

icke ansett sig höra föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av den

föreliggande framställningen.

Utskottet får därför hemställa,

att förevarande motioner 1:43 och II: 120 icke må

föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

PAUL HELLSTRÖM.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Norm, Gabrielsson och Luterkort samt

från andra kammaren: herrar Uddenberg i Karlskoga, Hedlund i Häste, Sjölander,

Gustafson i Vimmerby, Johansson i Hallagården, Månsson i Erlandsro samt Olsson i Rödningsberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.