Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna, vattenområden.
1925-05-11 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1925:64, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna, vattenområden.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 04.
1
Nr 64.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ordnande av
frågan om vissa strandägares rätt till fiske m. m. i vid
avvittringen inom Västerbottens läns lappmark undantagna,
vattenområden.
(2:a avd.)
I två likalydande, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nr 43 i
första kammaren av herr Jonsson samt nr 120 i andra kammaren av herr
Bäckström har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte taga under övervägande
och för riksdagen framlägga förslag rörande fråga om åtgärder i syfte att
samtliga hemman, ävensom s. k. inhysningslägenheter, åt vilka särskilda
områden förklarats skola utläggas, måtte bliva likställda, antingen i fråga
om strandäganderätt och vattenrätt vid i motionen omförmälda, för kronans
räkning undantagna vattenområden, eller allenast beträffande rätt till fiske
i samma områden.
Beträffande de skäl, som åberopats såsom stöd för denna framställning, får
utskottet hänvisa till motionerna.
Över berörda motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat
yttranden från kammarkollegium, vattenfallsstyrelsen samt länsstyrelsen
i Västerbottens län.
Kammarkollegii yttrande, vilket även innehåller en sammanfattning av
vad i ärendet hittills förekommit, är av följande lydelse.
»I upprättade förslag till de under åren 1916—1918 avslutade avvittringama
inom Tärna socken samt över delarna av Sorsele, Stensele, Vilhelmina
och Dorotea socknar av Västerbottens län hade för kronans räkning
undantagits åtskilliga vattenområden. Sålunda hade i förslaget till
avvittring inom Sorsele socken kronan förbehållits inom avvittringslaget
fallande del av Vindelns jämte Tjulåns och Juktans vattendrag m. m.
med en sammanlagd areal av 11,741.53 hektar, därvid från ortsbefolkningens
sida förutsatts, att denna ändock komme att bibehållas vid den rätt till
fiske, den före avvittringen åtnjutit. Jämväl beträffande de övriga avvittringsförslagen
hade framställts erinringar om bibehållande av enskildas
fiskerätt i de undantagna vattenområdena.
Sedan under avvittringen fråga uppkommit, huruvida hinder ur synpunkten
av kronans rätt borde möta mot meddelande av fastställelse å
awittrngsförslagen beträffande Sorsele och Dorotea socknars oawittrade
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt 23 höft. (Nr 6t—65.) 1
Kammar
kollegium.
2 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.
marker, förklarades genom nådigt brev den 21 juni 1916, med stöd av riksdagens
därutinnan meddelade beslut, att från Kungl. Maj:ts och kronans
sida hinder ej skulle möta för länsstyrelsen att fastställa nämnda förslag.
Tillika förordnades, att i avvittringsutslagen skulle införas meddelande
om, att hemmansägare eller åbo, som på grund därav, att vid awittringen
vattendrag blivit undantaget för kronans räkning, skulle mista den fiskerätt,
honom eljest skulle tillkommit, skulle äga att, utan avgift tillsvidare
begagna sig av den fiskerätt i samma vattendrag, vilken före awittringen
tillkommit innehavaren av den av honom brukade fastigheten. Enahanda
förklaring och förordnande meddelades sedermera genom nådigt brev den
22 juni 1917 beträffande avvittringarna i Vilhelmina, Tärna och Stensele
socknar.
Avvittringsförslagen fastställdes genom länsstyrelsens utslag den 30 december
1916 för Sorsele och Dorotea socknar, den 19 november 1917 för
Vilhelmina socken samt den 15 oktober 1918 för Tärna socken och vissa
delar av Stensele socken under det i nådiga breven den 21 juni 1916 och
den 22 juni 1917 stadgade förbehåll angående fiskerätten.
Sedan Johan Olofsson i Hällnäs m. fl. hos Kungl. Maj:t anfört besvär
över länsstyrelsens avvittringsutslag den 30 december 1916 rörande Sorsele
socken, med yrkande om utslagets upphävande, prövade Kungl. Maj:t genom
i regeringsrätten givet utslag den 20 oktober 1919 på i utslaget anförda
skäl lagligt på det sätt bifalla klagandenas talan, att det i överklagade
utslaget för Kungl. Maj:ts och kronans räkning gjorda förbehåll
av inom avvittringslaget fallande del av Vindelns jämte Tjulåns och Juktans
vattendrag med bivattendrag undanröjdes, så vitt därigenom skett
inskränkning i den klagandena såsom ägare av eller åbor å hemman eller
delar av hemman med strand vid samma vattendrag tillkommande rätt;
och skulle i följd därav jämväl det av länsstyrelsen med stöd av nådiga
brevet den 21 juni 1916 meddelade förordnandet, att hemmansägare eller
abo ägde tillsvidare åtnjuta viss fiskerätt, så vitt rörde den klagandena
såsom delägare i skifteslag med strand vid nämnda vattendrag tillkommande
rätt till fiske, hava förfallit. I anledning av andra över samma avvittringsutslag
anförda, av Kungl. Maj:t genom särskilda utslag berörda den 20
oktober 1919 avgjorda besvär, däri klagandena begränsat sin talan till att
avse allenast fiskerätten, undanröjdes avvittringsutslaget så vitt därigenom
skett inskränkning i den klagandena såsom delägare i skifteslag med
strand vid ifrågavarande vattendrag tillkommande rätt till fiske.
Genom särskilda av Kungl. Maj:t i regeringsrätten meddelade utslag den
17 juni 1920 på besvär över avvittringarna i Tärna och Stensele socknar
samt den 19 maj 1921 på besvär över awittringen inom Vilhelmina socken
hava, i likhet med vad ovan nämnts beträffande Sorsele socken, avvittringsutslagen
undanröjts såvitt därigenom kunde hava skett inskränkning
i klagandenas rätt till fiske eller — beroende på besvärsyrkandets avfattning
— till vatten eller fiske, varjämte ovannämnda i nådiga brevet den
22 juni 1917 meddelade förordnande om rättighet för hemmansägare eller
åbo att tills vidare åtnjuta viss fiskerätt förklarats hava förfallit sfi
vitt rörde klagandenas rätt till fiske uti ifrågavarande vattendrag. På
grund av bristande utredning i vad mån klagandena vore ägare av strand
vid vatten, som för kronans räkning undantagits, eller delägare i skifteslag
med strand vid dylikt vatten, hava emellertid vissa av de genom nådiga
utslagen den 19 maj 1921 avgjorda besvärsmålen härutinnan återförvisats
till länsstyrelsen för ny behandling.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 04. 3
I imderdånigt utlåtande den 8 februari 1921 i anledning av underdåniga
besvär över länsstyrelsens utslag den 19 november 1917 i fråga om avvittringen
inom övre delen av Vilhelmina socken har lantmäteristyrelsen tilllika
anfört följande. Beträffande vattenfrågorna utginge lantmäteristyrelsen
ifrån, att utgången bleve densamma, som bestämts beträffande övre
delen av Sorsele socken genom Kungl. Maj:ts utslag den 20 oktober 1919.
Följden därav bleve den, att strandrätten och vattenrätten komme att för
de hemman, vilkas ägare eller innehavare besvärats sig i frågan, bliva
helt olika i jämförelse med övriga hemman uti ifrågavarande trakter.
Därigenom komme för framtiden säkerligen att uppstå oreda. Det syntes
lantmäteristyrelsen icke heller lämpligt, att en för hemmanen så viktig
rätt blevo beroende på, om den tillfälliga ägaren eller innehavaren besvärat
sig i ämnet, helst betydelsen av frågan knappast kunde antagas stå klar
för flertalet, som för övrigt på det hela taget kunde antagas sakna förutsättningar
att utföra sin talan. Lantmäteristyrelsen tilläte sig därför fästa
Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på lämpligheten av att, sedan avvittringen
i orten avslutats, erforderliga åtgärder vidtoges för att samtliga hemma-,
nen i fråga om strand- och vattenrätt måtte bliva likställda.
Med vattenområdenas undantagande vid avvittringen har avsetts att
tillförsäkra kronan oinskränkt äganderätt till vattnet inom samma områden
och således även till fisket därstädes. I den mån enskilda strandägare
icke medelst besvär över avvittringsutslagen tillvunnit sig dylik
rätt, måste kronan sålunda anses hava uteslutande rätt till vatten och fiske
inom områdena. Förhållandet är följaktligen nu, att vissa strandägare
vid vattenområdena på grund av Kungl. Maj:ts i regeringsrätten givna
utslag äga vattenrätt — i några fall endast fiskrätt — vid sin strand,
under det att strandägare, som icke överklagat avvittringen i dessa
delar, icke till vattnet vid sin strand hava annan rätt än som följer
av stadgandet i 1 kap. 3 § vattenlagen.
Lantmäteristyrelsens ovanberörda framställning går nu ut på vidtagande
av åtgärder, varigenom enskilda strandägare, som icke överklagat
avvittringsutslagen uti nu ifrågavarande avseende, ävensom strandägare,
som yrkat och fått sig tillerkänd allenast rätt till fiske, skulle bliva likställda
med dem som genom regeringsrättens utslag erhållit rätt till både
vatten och fiske.
I förenämnda motioner, som äro lika lydande, har efter erinran om ovanberörda
förhållanden och på anförda skäl — särskilt angelägenheten ur
ortsbefolkningens synpunkt att så skyndsamt som förhållandena medgåve
få till stånd en rättelse på ett eller annat sätt i det missförhållande, som
för närvarande otvivelaktigt förelåge — hemställts, att riksdagen ville i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t snarast möjligt måtte
taga under övervägande och för riksdagen framlägga förslag rörande fråga
om åtgärder i syfte att samtliga hemman, ävensom s. k. inhysingslägenheter,
åt vilka särskilda områden förklarats skola utläggas, måtte bliva
likställda, antingen i fråga om strandäganderätt och vattenrätt vid ifrågavarande,
för kronans räkning undantagna vattenområden, eller allenast
beträffande rätt till fiske i samma områden.
Till sitt syfte sammanfalla motionerna alltså med lantmäteristyrelsens
ovannämnda underdåniga framställning.
Över denna senare har kollegium genom nådig remiss den 17 december
1921 fått sig anbefallt att avgiva underdånigt utlåtande. För fullgörande
härav uppdrog kollegium åt sitt arkivkontor för lantmäteriutredningar
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.
Vattenfalls
styrelsen.
att i ärendet avgiva utredning och yttrande. Som emellertid kontoret i
följd av andra brådskande och tidsödande göromål under den följande
tiden förhindrades att fullgöra sagda uppdrag, har kollegium hänvänt sig
till lantmäteristyrelsen för den i första hand behövliga lantmäteriutredningen.
Med denna har avsetts att vinna upplysning om, vilka ägare av,
respektive delägare i skifteslag med, strand vid vatten, som för kronans
räkning undantag^ genom laga kraftägande awittringsåtgärder beträffande
Tärna socken samt övre delarna av Sorsele, Stensele, Vilhelmina och
Dorotea socknar, lidit inskränkning i den strandrätt och vattenrätt, som
eljest skulle hava tillkommit dem.
Som resultat föreligger nu eu från lantmäteristyrelsen erhållen för
-
teckning över de fastigheter
inom nämnda socknar, vilka lidit sådan in-
skränkning som nyss sagts.
Till antalet utgöra dessa fastigheter.
Hemman eller
Inhysings-
hemmansdelar
lägenheter
Inom Tärna socken ................
.................................... 214
4
Inom Stensele socken ............
.................................... 89
Inom Sorsele socken...............
..................................... 147
1
Inom Dorotea socken ............
.................................... 8
Inom Vilhelmina socken........
.................................... 241
3
Summa 699
8
Till jämförelse erinras, att enligt den i motionerna åberopade -— av e.
länsnotarien Hilding Lundelius upprättade och för kollegium tillgängliga
P. M. (»angående rätten till fiske i de vid avvittringama i Västerbottens
län för kronans räkning undantagna vattenområden») antalet sakägare,
som genom att överklaga avvittringsutslagen tillerkänts rätt till vatten
eller fiske i vattendragen, uppgår till 291, av vilka 17 tillerkänts allenast
rätt till fiske samt 274 rätt till vattnet, följaktigen jämväl fiskerätt.
Vid överlämnandet till kollegium av ovanberörda förteckning påpekar
lantmäteristyrelsen, att samtliga hemman och hemmansdelar i för eu ämn do
socknar torde hava lidit inskränkning i den strand- och vattenrätt, som
eljest skulle hava tillkommit dem såsom delägare i de vid avvittringen
avsatta allmänningsskogar, som äro belägna vid de för kronan undantagna
vattenområdena.
Till ytterligare belysning av det omfattande ämnet föreligger numera
jämväl en av e. länsnotarien Lundelius i januari detta år utgiven, kollegium
i dagarna tillhandakommen tryckt broschyr: »Föreligga tillräckliga
skäl för bibehållande i kronans besittning av övre delarna av Ume älvs
(med Vindelälven) och Ångermanälvens vattendrag.»
Med stöd av sålunda och i övrigt nu tillgängliga utredning, — varvid
kollegium även räknar med det utlåtande över motionerna, som till Eder
lärer hava införskaffats från vattenfallsstyrelsen — anser sig kollegium,
som nu jämväl låter höra sitt advokatfiskalsämbete, i stånd att före den 1
nästa juli till Kungl. Maj:t avgiva sitt underdåniga utlåtande i ämnet.
Då den i motionerna avsedda frågan sålunda inom den närmaste tiden
kan beräknas föreligga till Kungl. Maj:ts prövning i och för eventuell
proposition till nästa års riksdag, hemställer kollegium, huruvida motionerna
nu må böra föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Vattenfallsstyrelsen har meddelat, att styrelsen, med den korta tid, som
stått styrelsen till buds för utlåtandets avgivande, icke ansett sig kunna
opaginerad Kontrollera mot PDF
J ordbruksutskottcts utlåtande Nr 64.
ingå i saklig prövning av frågan, huru de påtalade förhållandena lämpligen
höra ordnas. Då dessa emellertid onekligen syntes mindre tillfredsställande,
hade styrelsen intet att erinra mot, att en utredning i saken
åvägabringades genom Kungl. Maj:ts försorg, varvid styrelsen torde bliva
satt i tillfälle att underkasta spörsmålet en mera ingående granskning,
vars resultat finge avgöra, huruvida styrelsen med hänsyn till kronans
intressen kunde tillstyrka ändring av förhållandena eller ej.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att genom de nu ifrågavarande Länsstyrelsen
avvittringsutslagen på yrkande från kronans sida för kronans räkning undan- 1 lan ,
tagits vissa vattenområden, vilkas bibehållande i kronans hand ansetts vara
av betydelse, synbarligen i främsta rummet med hänsyn till allmänt vattenregleringsintresse.
De strandägare, som härigenom blivit lidande i sin
rätt till fiske, hade i stället i enlighet med föreskrift av Kungl. Maj:t tillförsäkrats
rätt att utan avgift tillsvidare begagna sig av den fiskerätt
inom samma vattenområden, som före avvittringen tillkommit dem. För
ett definitivt ordnande av frågan om upplåtande av fiske åt enskilda å
kronans vatten hade föranstaltats om särskild utredning, vid vilken det
borde iakttagas, att möjlighet bereddes att tillförsäkra invånarne i nu ifrågavarande
trakter av lappmarken för dem erforderlig rätt till husbehovsfiske,
oavsett huruvida de vore strandägare eller ej. För lösande av denna
fråga hade det varit av betydelse för en skälig utjämning, att kronan
ägt tillgång till de mera betydande fiskevattnen ovan odlingsgränsen.
Genom de ändringar, som ägt rum i avvittringsutslagen, hade hela denna
fråga kommit i annat läge. För befolkningen har uppkommit förhållanden,
ägnade att medföra oreda och tvister. Det hade därför synts länsstyrelsen
nödigt, att åtgärder skyndsamt vidtoges för att rättelse härutinnan
åstadkommes, och hade länsstyrelsen därför gjort sin i motionerna
omförmälda underdåniga framställning i ämnet.
På sätt närmare framgår av kammarkollegii ovan intagna yttrande Utskottet,
kan den i motionerna avsedda frågan inom den närmaste tiden beräknas
föreligga till Kungl. Maj:ts prövning i och för eventuell proposition till
nästa års riksdag.
Motionärerna hava emellertid begärt en meningsyttring i frågan från
riksdagens sida av beskaffenhet att redan nu angiva dess huvudsakliga
ståndpunkt till de ifrågakomna spörsmålen.
Behjärtande den tydliga angelägenheten av att klarhet snarast vinnes
beträffande de åtgärder, som från statens sida må i förevarande avseende
vara påkallade, har utskottet genom inhämtande av ovanberörda yttranden
från vederbörande myndigheter sökt erhålla nödigt underlag för ett sakligt
bedömande av frågan. Redan på grund av innehållet av vattenfallsstyrelsens
yttrande har det emellertid synts utskottet uteslutet att ingå
på ett dylikt bedömande.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 64.
Vid sådant förhållande och då frågan, såsom nämnts, torde kunna förväntas
bliva av Kungl. Maj:t förelagd nästa års riksdag, har utskottet
icke ansett sig höra föreslå riksdagen någon åtgärd i anledning av den
föreliggande framställningen.
Utskottet får därför hemställa,
att förevarande motioner 1:43 och II: 120 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 11 maj 1925.
På jordbruksutskottets vägnar:
PAUL HELLSTRÖM.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Hellström, Norm, Gabrielsson och Luterkort samt
från andra kammaren: herrar Uddenberg i Karlskoga, Hedlund i Häste, Sjölander,
Gustafson i Vimmerby, Johansson i Hallagården, Månsson i Erlandsro samt Olsson i Rödningsberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.