Sök i Ratio Lex

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67

1925-05-14 · 42 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1925:67, Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

1

Nr 67.

Ankom till riksdagens kansli den 15 maj 1925 kl 10 f. m

U tlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående kolonisation

å kronoparker i Norrland och Dalarna jämte i ämnet

väckta motioner.

I punkten 102 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för fullföljande

av försökskolonisationen beräkna för budgetåret 1925—1926 ett

belopp av 147,100 kronor.

Genom en den 6 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 90, vilken hänvisats

till jordbruksutskottet, bar Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

a) dels godkänna det såsom bilaga A till statsrådsprotokollet fogade förslag

till allmänna grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland

och Dalarna, att tillämpas från och med den dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes;
b)

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet härutinnan tillstyrkt, vidtaga

åtgärder i syfte att nyssnämnda allmänna grunder må vinna tillämpning

jämväl på redan beslutade kolonisationsföretag i de hänseenden och i den

omfattning, som departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt;

c) dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta

förslag om ändrad lydelse av moment 1) av gällande allmänna

villkor och bestämmelser för lån ur kolonisternas kreaturslånefond, vilken

fond efter bifall till sagda förslag torde böra benämnas kolonisternas kreatursoch

redskapslånefond;

d) dels för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland

och Dalarna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor.

I sammanhang med berörda proposition bar utskottet till behandling förehaft

två inom riksdagen, i anledning av propositionen väckta motioner,

nämligen

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 25 höft. (Nr 67.) 1

Proposi
tionen.

Motionerna.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

Föreliggande

förslag till

allmänna

grunder för

Jtolonatupplåtelser.

nr 249 i första kammaren av herrar Asplund och Almkvist samt

nr 374 i andra kammaren av herr Hage m. fl.

Motionerna, vilka skilja sig från varandra endast i avseende å motiveringen,

utmynna i

dels ett uttalande, att motionärerna finna det önskvärt, att riksdagen —•

i samband med fattande av beslut med anledning av propositionen — måtte

hos Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Maj:t snarast, om möjligt redan till

nästa riksdag, framlägger förslag rörande:

A) frågan om utsträckt tillämpande av intensivt skogsbruk å de norrländska

kronoparkerna i enlighet med kolonisationskommitténs förslag samt

i samband därmed tager under övervägande, vilka åtgärder, som kunna

anses erforderliga för att kolonister (inklusive innehavare av nybyggeslägenheter

vid Alträsk i Norrbotten) samt innehavare av skogstorp och odlingslägenheter

å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste länen må

kunna erhålla sådan inkomst, att densamma tillsammans med inkomsten från

den brukade jorden blir sådan, att brukaren kan leva på densamma, samt

B) frågan angående omförande till kolonat av vissa odlingslägenheter och

nybyggen inom de sex nordligaste länen i huvudsaklig överensstämmelse

med kolonisationskommitténs förslag;

dels ock en hemställan,

att riksdagen — under uttalande av önskvärdheten av, att Kungl. Maj:t

upptager de här ovan under A och B upptagna frågorna till prövning och

om möjligt till nästa års riksdag framlägger förslag i desamma — måtte godkänna

Kungl. Maj:ts proposition nr 90, dock med följande ändringar:

I) det som bilaga A till propositionen fogade förslaget till allmänna grunder

för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna erhåller den

delvis ändrade lydelse, som framgår av en vardera motionen bifogad bilaga A;

II) Kungl. Maj:t bemyndigas att vidtaga åtgärder i syfte att nyssnämnda

i till vardera motionen bifogade bilaga A angivna allmänna grunder må i

huvudsak så långt möjligt vinna tillämpning jämväl på redan beslutade

kolonisationsföretag;

III) för kolonisationsverksamhetens bedrivande å kronoparker i Norrland

och Dalarna anvisas, utöver uppkommen behållning, för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 180,000 kronor.

Det i propositionen, respektive motionerna, framlagda förslag till allmänna

grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker i Norrland och

Dalarna är av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

3

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Motionärernas förslag.)

»Förslag

till

allmänna grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker

i Norrland och Dalarna.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Å därtill lämplig mark å kronoparker

inom Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län

må jordlägenheter (kolonat) på bär

nedan angivna villkor upplåtas till

uppodling och bebyggande i syfte

att befrämja uppkomst av jordbruk

och egna hem, avsedda i främsta

rummet för ortens befolkning; börande

kolonat utläggas blott i mån

tillgång kan antagas vara för handen

till sådant förtjänstarbete, som

erfordras för att kolonatets innehavare

med familj må kunna erhålla

oundgänglig bärgning.

§ 1.

Å sådana inom Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Jämtlands

län ävensom nedom odlingsgränsen

inom Västerbottens och

Norrbottens län belägna kronoparker,

som befinnas lämpliga för införande

av rationell skogsvård, må i den

utsträckning, som betingas av därigenom

ökat, mera stadigvarande behov

av arbetskrafter utöver vad

förut finnes i orten disponibelt, å

därför lämplig mark på här nedan

angivna villkor upplåtas jordbrukslägenheter

(kolonat), i främsta rummet

avsedda för vid ortens klimat

och levnadsförhållanden vana personer;

dock må kolonat å kronopark

inom nämnda län även utläggas,

där eljest än genom skogsarbete å

kronoparken förutsättningar finnas

för erhållande av annan arbetsförtjänst

i så stor utsträckning, som

utöver inkomsten från kolonatet

erfordras för innehavarens och hans

familjs nöjaktiga bärgning.

§ 2.

Kolonat upplåtas i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen besluta om

kolonisationsåtgärders vidtagande.

§ 3. § 3.

För handläggning av frågor om För handläggning av frågor om

kolonisationsåtgärder å kronoparker kolonisationsåtgärder å kronoparker

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

i Norrland och Dalarna må Kungl.

Maj:t, i mån av behov, tillsätta särskilda

kolonisationsnämnder i de sex

nordligaste länen, börande dylik

kolonisationsnämnd i regel bestå av

vederbörande landshövding jämte en

representant för statens lokala skogsförvaltning

och minst en praktiskt

förfaren man, företrädande jordbruks-

och egnahemsintresset inom

länet.

Närmare föreskrifter om kolonisationsnämndernas

sammansättning

och verksamhet meddelas av Kungl.

Maj:t.

Ledningen av och kontrollen över

sagda nämnders verksamhet utövas

genom jordbruksdepartementet.

(Motionärernas förslag.)

i Norrland och Dalarna må Kungl.

Maj:t, i mån av behov, tillsätta särskilda

kolonisationsnämnder i de sex

nordligaste länen, börande dylik

kolonisationsnämnd i regel bestå av

vederbörande landshövding jämte en

representat för statens lokala skogsförvaltning

ävensom en representant

för länets kolonister samt en

praktiskt förfaren man, företrädande

jordbruks- och egnahemsintresset

inom länet.

Närmare föreskrifter om kolonisationsnämndernas

sammansättning,

rörande sättet för väljande av kolonisternas

representant samt rörande

nämndernas verksamhet meddelas

av Kungl. Maj:t.

Ledningen av och kontrollen över

sagda nämnders verksamhet utövas

av jordbruksdepartementet genom

en särskilt förordnad tjänsteman

( kolonisationsinspektör).

§ 4.

Till brukare av kolonat (kolonist) må antagas allenast svensk medborgare,

som råder över sig och sitt gods, gjort sig känd för sparsamhet,

nykterhet och hederlig vandel samt prövas äga goda personliga förutsättningar

för genomförande av ifrågakommande kolonisationsföretag, däri

inbegripet drivande av ett mindre jordbruk.

§ 5.

Till kolonat bör läggas odlingsmark till den areal, som efter prövning

vid planläggandet av varje kolonisationsföretag finnes erforderlig och

lämplig, börande arealen odlingsmark i regel ej understiga åtta hektar

och ej överstiga sjutton hektar.

Utöver odlingsmarken bör kolonat tilldelas så stor areal skogsmark, som

erfordras för att av densamma må kunna, sedan kolonist inlöst kolonatet,

under förutsättning av medelgod skötsel utvinnas en årlig virkesavkastning

av från omkring femton till omkring tjugufem kubikmeter fast mått,

börande arealen skogsmark inom dessa gränser i vart fall avpassas med

hänsyn till kolonatets areal av odlingsmark och övriga på frågan inverkande

förhållanden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

5

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

% 6.

Kolonat upplåtes under nyttjanderätt med rätt för kolonist att med

äganderätt inlösa kolonatet, allt under de villkor nedan sägs.

Där särskilda skäl därtill föranleda, må Kungl. Maj:t dock i undantagsfall

besluta om upplåtelse utan att kolonist tillförsäkras dylik rätt till

inlösen.

Om nyttjanderätt till kolonat.

§ 7.

Avtal om upplåtelse av kolonat skall ske skriftligen enligt fastställt

formulär med iakttagande av bestämmelserna här nedan ävensom i tilllämpliga

delar av vad i lag sägs om arrende.

§ 8.

Upplåtelse av kolonat skall ske för

§ 9.

Då kolonat första gången upplåtes,

skall kolonist för de första fem åren

av upplåtelsetiden tillerkännas frihet

från erläggande av lega. Under de

därpå följande tre åren erlägges årlig

lega, beräknad till 1.8 procent av

sammanlagda beloppet av den kolonatet

tilldelade odlingsmarkens i och

för köpeskillingens bestämmande fastställda

värde och den av kolonisten

uttagna byggnadshjälpen. Under

återstående del av den tid, kolonist

innehar kolonatet med nyttjanderätt,

skall han erlägga en årlig lega, beräknad

till 3.6 procent av nyssnämnda

sammanlagda belopp.

Sålunda fastställd lega inbetalas i

vid upplåtelsen närmare bestämmes.

en tid av femton ar.

% 9.

Då kolonat första gången upplåtes,

skall kolonist för de första åtta åren

av upplåtelsetiden tillerkännas frihet

från erläggande av lega. Under återstående

del av den tid, kolonist innehar

kolonatet med nyttjanderätt, skal

han erlägga en årlig lega, beräknad

till 3.6 procent av sammanlagda be

loppet av den kolonatet tilldelade

odlingsmarkens i och för köpeskillingens

bestämmande fastställda värde

och den av kolonisten uttagna byggnadshjälpen.

den ordning, som från statens sida

Kolonist må erhålla rätten att

inbetala legan i mindre poster på

lämpligt sätt uppdelade på olika

årstider.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

§ 10.

Inom femton år från den dag, då kolonist tillträtt kolonatet, skall denne

hava uppodlat minst tre tiondelar av kolonatets odlingsmark; dock åligge

det därvid kolonist att uppodla under de första tre åren en hektar, under

de närmast följande tre åren yttrerligare en hektar samt under de därpå

följande tre åren ytterligare en hektar, allt i enlighet med vad som vid

upplåtelsen närmare bestämmes i fastställd odlingsplan.

Kolonist åtnjute härvid en kontant odlingshjälp, utan återbetalningsskyldighet,

av 750 kronor, att utbetalas i terminer efter arbetets fortgång i den

mån kolonisten enligt fastställd odlingsplan uppodlar samt, i mån av behov,

kalkar och gödslar en och en halv hektar torvmarksjord jämte ett mindre,

till potatisland avsett, område fastmarksjord.

I undantagsfall må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, kolonat uppodlas

genom statens omedelbara försorg till

den omfattning, som i avseende å

odlingskostnad beräknas motsvara

förenämnda kontanta odlingshjälp,

vilken i dylikt fall icke må utgå.

§ 11.

Inom tid, som vid varje upplåtelse

bestämmes, skall kolonist hava å

kolonatet uppfört bostadshus och uthus

i enlighet med vad som vid upplåtelsen

närmare avtalas. Den tid,

inom vilken byggnaderna skola vara

fullbordade, må i allmänhet ej bestämmas

senare än till fem år från

den dag, då kolonist tillträdde kolonatet.

Kolonist åtnjute kontant byggnadshjälp

intill 3,500 kronor, att utbetalas

i terminer i mån av byggnadsarbetes

fortgång. I undantagsfall

kan, efter särskilt beprövande, detta

belopp höjas, dock högst till 4,000

kronor.

I de fall, då kolonist därom gör

framställning, må en hektar av kolonatet

kunna genom statens försorg

och med användande av kolonist

som arbetskraft uppodlas, kalkas och

gödslas, varvid ovannämnda kontanta

odlingshjälp ej må utgå.

I behövliga fall må kolonist för

den första uppodlingen kunna erhålla

räntefritt lån till inköpande

av utsäde.

§ 11.

Inom tid, som vid varje upplåtelse

bestämmes, skall kolonist hava å

kolonatet uppfört bostadshus och uthus

i enlighet med vad som vid upplåtelsen

närmare avtalas. Den tid,

inom vilken byggnaderna skola vara

fullbordade, må i allmänhet ej bestämmas

senare än till tio år från

den dag, då kolonist tillträdde kolonatet.

Kolonist åtnjute kontant byggnadshjälp

intill i,000 kronor, att utbetalas

i terminer i mån av byggnadsarbetets

fortgång. I undantagsfall

kan, efter särskilt beprövande, detta

belopp höjas, dock högst till i,500

kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

7

(Kungl. Mai:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

Där så lämpligen ske kan, bör vederbörande kolonisationsorgan söka vidtaga

åtgärder i syfte att erforderligt byggnadsvirke i försågat skick jämte

annat byggnadsmaterial må kunna tillhandahållas kolonist, till självkostnads
-

pris, å koloni sationsom rådet.

I undantagsfall må, efter Kungl.

Maj:ts beprövande, kolonat bebyggas

genom statens omedelbara försorg.

Det åligger kolonist att svara för

säkring.

Kolonat må kunna bebyggas genom

statens omedelbara försorg, där

kolonist därom gör framställning

och förhållandena sådant motivera.

byggnaders underhåll och brandför
-

§ 12.

Kolonist vare berättigad att, efter utsyning genom vederbörande skogsstatstjänsteman

och i den mån byggnadsarbeten åligga kolonisten, avgiftsfritt

erhålla byggnadsvirke, som erfordras till de byggnader, som prövas böra å

kolonatet uppföras, att uttagas från skogen å de delar av kolonatet, som

utgöras av odlingsmark eller avses till tomtplats, eller, i den mån

virkestillgången å nämnda delar av kolonatet finnes otillräcklig, från

skogen å motsvarande delar av närliggande kolonat eller å angränsande

del av kronoparken.

Kolonist vare vidare berättigad att, under den tid han innehar kolonatet

med nyttjanderätt, efter utsyning eller anvisning genom vederbörande

skogsstatstjänsteman avgiftsfritt från kolonatets skog eller från kronoparken

uttaga virke till husbehov ävensom bränsle allt i enlighet med vad vid

kolonatets upplåtande närmare bestämmes.

§ 13.

Kolonist må tillerkännas rätt till

bete, utan avgift, å angränsande del

av kronoparken under femton år

från den första upplåtelsen av kolonatet

för å detta vinterfödda hästar

och nötkreatur, dock att i varje fall

må från bete undantagas mark,

varest betandet skulle förorsaka

märkbart hinder för skogens återväxt.

§ 13.

Kolonist må tillerkännas rätt till

bete, utan avgift, å angränsande del

av kronoparken för å detta vinterfödda

hästar och nötkreatur, dock

att i varje fall må från bete undantagas

mark, varest betandet skulle

förorsaka märkbart hinder för skogens

återväxt.

§ 14.

Rätt till jakt efter älg inom kolonatets område förbehålles kronan under

den tid, kolonist innehar kolonatet med nyttjanderätt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

§ 15.

Genom statens försorg vidtagas åtgärder för kolonisationsområdenas förbindande

med viktigare kommunikationsleder. Det åligger dock kolonist

att ansvara för byggande och underhåll av för kolonatet erforderlig utfartsväg

i den mån densamma faller inom kolonatets område. I övrigt deltager

kolonist i underhåll av väg i den utsträckning och enligt de grunder,

som vid kolonatets upplåtande bestämmas, därvid kolonist ej må åläggas

underhåll av längre vägsträcka än tillhopa 300 meter.

§ 16.

Avlopps- och avledningsdiken, som

prövas erforderliga för kolonisationsarbetets

genomförande, ävensom laggdiken,

vilka möjliggöra odlingsarbetets

omedelbara påbörjande, anläggas

genom statens försorg.

Kolonist har skyldighet att dels

underhålla sålunda upptagna diken,

i vad de ligga inom kolonatets område,

och dels deltaga i underhållet

av utom kolonatets område belägna

diken efter ty därom vid kolonatets

upplåtande bestämmes.

§ 17.

Kronan ansvarar för skatt och

annan allmän tunga, som belöpa å

kolonat under den tid, kolonist innehar

detta med nyttjanderätt, dock

under högst femton år från den

första upplåtelsen.

§ 16.

Avlopps- och avledningsdiken, som

prövas erforderliga för kolonisationsarbetets

genomförande, ävensom laggdiken,

vilka möjliggöra odlingsarbetets

omedelbara påbörjande, anläggas

genom statens försorg. Staten

bekostar likaledes den torrläggning

av kolonat närliggande vattensjuka

marker, som är nödvändig för frostländighetens

minskande och för den

odlingsbara markens inom kolonatet

nöjaktiga torrläggning.

Kolonist har skyldighet att dels

underhålla sålunda upptagna diken i

vad de ligga inom kolonatets område

och dels mot ersättning deltaga

i underhållet av utom kolonatets

område belägna diken efter ty därom

vid kolonatets upplåtande bestämmes.

§ 17.

Kronan ansvarar för skatt och

annan allmän tunga, som belöpa å

kolonat under den tid, kolonist innehar

detta med nyttjanderätt.

§ 18.

Dör kolonist före upplåtelsetidens utgång eller försättes han i konkurs,

äge såväl kronan som dödsbodelägarna eller borgenärerna uppsäga avtalet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

Sker ej uppsägning från någondera sidan inom sex månader efter dödsfallet

eller sist å trettionde dagen efter inställelsedagen i konkurs, skall

avtalet fortfarande äga giltighet, och svara dödsbodelägarna eller borgenärerna

för avtalets fullgörande intill dess upplåtelsetiden utgår eller avtalet

eljest upphör att gälla.

Vad om rätt för kolonist till inlösen av kolonat eller till förnyad upplåtelse

här nedan sägs skall icke äga tillämpning i fråga om borgenärer,

för vilka avtal om nyttjanderätt till kolonat enligt vad ovan sägs kan

komma att gälla.

Frånträder kolonist under pågående upplåtelseperiod nyttjanderätten till

kolonat, vare sig till följd av dödsfall, konkurs, nyttjanderättens förverkande

eller eljest, och skall ej jämlikt denna paragraf avtalet fortfarande

äga giltighet för dödsbodelägare eller borgenärer, skall kolonatet ofördröjligen

för återstoden av upplåtelsetiden upplåtas till annan kolonist under

oförändrade villkor, dock att beträffande fullgörandet av den kolonisten

åliggande odlings- och byggnadsskyldighet må vidtagas den jämkning,

vartill omständigheterna skäligen må anses föranleda.

§ 19.

Avträdes kolonat, skall kolonisten vara berättigad till ersättning för av

honom enligt för kolonatet gällande byggnadsplan å kolonatet uppförda

byggnader ävensom för å detsamma av kolonisten verkställda förbättringar.

Vid ersättningens bestämmande skall avdrag göras för värdet av virke,

som för byggnads- eller förbättringsarbetenas fullgörande tillhandahållits

kolonisten från statens sida, ävensom för belopp, som kolonisten i den

ordning särskilt stadgas må hava erhållit såsom odlings-, diknings- eller

byggnadshjälp.

Om inlösen av kolonat.

§ 20

•

Efter det kolonist fullgjort honom enligt §§ 10 och 11 åliggande

odlings- och byggnadsskyldighet, skall han vara berättigad att under de

villkor nedan i §§ 21—25 sägs inlösa kolonatet.

Rätt till inlösen av kolonat äger dock rum allenast i händelse kolonist

prövas behörigen hava fullgjort vad honom i denna hans egenskap enligt

gällande föreskrifter åligger.

Att Kungl. Maj:t i särskilda fall äger besluta om upplåtelse av kolonat,

utan att kolonist berättigas inlösa kolonatet, därom är stadgat i § 6.

§ 21. § 21.

Köpeskillingen för kolonat bestäm- Köpeskillingen för kolonat bestäm
mes

med hänsyn till värdet å jord mes med hänsyn till värdet å od
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

och skog samt byggnadshjälp enligt

allmänna grunder, som fastställas

av Kungl. Maj:t. Vid kolonatets

upplåtande första gången skall i

upplåtelsehandlingen angivas, huru

köpeskillingen för kolonatet skall

beräknas.

( M otionärernas förslå g.)

lingsbar jord samt å skog och erhållen

byggnadshjälp enligt allmänna

grunder, som fastställas av Kungl.

Maj:t. Vid kolonatets upplåtande

första gången skall i upplåtelsehandlingen

angivas, huru köpeskillingen

för kolonatet skall beräknas.

§ 22.

Köpeskilling för kolonat skall, då inlösen äger rum, delas i två lika stora

delar, en amorteringsdel och en stående del.

Å amorteringsdelen erlägges, intill dess den blivit till fullo gulden, en

annuitet av 6 procent, varvid såsom ränta räknas 3.6 procent av det oguldna

kapitalbeloppet av amorteringsdelen. Amorteringsskyldigheten inträder sedan

femton år förflutit från den dag, kolonatet först upplåtits. Intill dess amortering

börjar, erlägges endast ränta efter 3.6 procent av köpeskillingens hela

belopp. Därefter erlägges, jämte annuiteten å amorteringsdelen, ränta efter

3.6 procent av den stående delen, intill dess jämväl denna del till fullo

inbetalts.

Den stående delen skall vara gulden senast inom fem år från det sista

inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras. Det stånde kolonisten fritt

att när helst betala köpeskillingen i dess helhet jämte upplupna räntor samt

att göra de avbetalningar han önskar å den stående delen.

Därest kolonatet till joi^d eller byggnader vanvårdas, eller skog å kolonatet

avverkas annorledes än till husbehov eller försäljning efter utsyning,

eller föreskrivna ränte- och kapitalavbetalningar icke ordentligt fullgöras,

eller kolonisten underlåter att hålla åbyggnaderna brandförsäkrade, skall,

därest sådant från statens sida påfordras, vad av köpeskillingen återstår

oguldet jämte ränta genast vara till betalning förfallet. Detsamma skall

gälla, där äganderätt till kolonatet i dess helhet eller del därav genom köp

eller annat fång från kolonisten övergår i andra fall än då kolonatet i sin

helhet övertages antingen av efterlevande make eller av bröstarvinge eller

av efterlevande make och bröstarvinge, vilka behålla kolonatet oskiftat, så

framt icke den nye innehavaren i vederbörlig ordning prövas lämplig att

övertaga kolonatet.

Som säkerhet för oguldna delar av köpeskillingen skall kolonist, då inlösen

äger rum, avlämna med inteckningsmedgivande försedd förbindelse,

avfattad i överensstämmelse med vad ovan föreskrivits.

Kolonist skall vara skyldig att inbetala i denna paragraf omförmäld

annuitet i den ordning, som från statens sida vid köpet närmare bestämmes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

11

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

% 23.

Vill därtill berättigad kolonist inlösa kolonat, göre därom skriftlig anmälan

hos vederbörande kolonisationsnämnd. Har sådan anmälan inkommit,

läte nämnden ofördröjligen anställa besiktning å kolonatet till utrönande

huruvida inlösen må äga rum. Prövar nämnden kolonist vara berättigad

till inlösen, skall genom nämndens försorg köpekontrakt upprättas enligt

fastställt formulär.

Om besiktning, som i denna paragraf avses, skall i tillämpliga delar gälla

vad om syn finnes stadgat i 2 kap. 11 och 12 §§ av lagen den 14 juni 1907

om nyttjanderätt till fast egendom.

§ 24.

I köpekontrakt, varom i § 23 sägs, skola intagas erforderliga förbehåll

om servitut till förmån för såväl kronopark eller därå belägen fastighet

som den försålda lägenheten. Sålunda skall i allmänhet ägaren av sistnämnda

fastighet förpliktas tåla, att väg för utforsling av virke från kronoparken

tages över lägenheten samt att över lägenhetens område till förmån för

kronoparken eller därå belägen fastighet elektrisk ledning dragés, allt dock

mot ersättning för av servitutets utövande vållad skada, ävensom göras

förbehåll om skyldighet för ägaren av den försålda lägenheten att under
-

hålla väg.

Å andra sidan skall ägaren av den

försålda lägenheten, om och i den

mån så finnes nödigt, tillerkännas

rätt att å kronoparken efter anvisning

årligen taga viss angiven myckenhet

husbehovsvirke och bränsle, vilken

rätt dock ej må utsträckas att

avse längre tid än till och med trettio

år från den dag, kolonatet först upplåts,

ävensom rätt att å vissa platser

å kronoparken eller därå belägen

fastighet taga grus, sand, torv och

lera till husbehov samt för fullgörande

av den ägaren av den försålda

lägenheten åliggande skyldighet

att underhålla väg.

Å andra sidan skall ägaren av den

försålda lägenheten, om och i den

mån så finnes nödigt, tillerkännas rätt

att å kronoparken efter anvisning

årligen taga viss angiven myckenhet

husbehovsvirke och bränsle,

ävensom rätt å vissa platser å kronoparken

eller därå belägen fastighet

taga grus, sand, torv och lera till

husbehov samt för fullgörande av

den ägaren av den försålda lägenheten

åliggande skyldighet att underhålla

väg.

§ 25.

Sedan köpekontrakt rörande kolonat upprättats, skall genom statens försorg

på statens bekostnad den försålda lägenheten av lantmätare avfattas

å karta, därå upptagas skillnaden mellan ägoslag, vilka redovisas i jordregistret,

byggnader, vägar, vattendrag och dylikt ävensom sådana fasta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Motionärernas förslag.)

punkter och mätningsuppgifter, att det kartlagda områdets läge bliver

fullt bestämt.

Inlöst kolonat skall genom statens försorg avskiljas från stamfastigheten

genom jordavsöndring. Lagfart å fånget ombesörjes på kolonistens bekostnad

av staten.

Särskilda bestämmelser.

§ 26.

Har kolonist vid utgången av

första upplåtelsetiden ej inlöst kolonatet,

äge han, därest villkoren enligt

§ 20 för inlösen av kolonatet uppfyllts,

erhålla kolonatet till sig upplåtet

under nyttjanderätt för ytterligare

femton år under oförändrade

villkor, dock att därvid icke skall

tillämpas vad i §§ 9, 10, 13 och 17

sägs om legofrihet eller lägre lega

än efter 3.6 procent, odlingsskyldighet,

rätt till bete och ansvar för

§ 26.

Har kolonist vid utgången av

första upplåtelsetiden ej inlöst kolonatet,

äge han, därest villkoren enligt

§ 20 för inlösen av kolonatet uppfyllts,

erhålla kolonatet till sig upplåtet

under nyttjanderätt för ytterligare

femton år under oförändrade

villkor, dock att därvid icke skall

tillämpas vad i §§ 9 och 10 sägs om

legofrihet och odling sskyldighet.

skatt och allmän tunga.

Kolonist, som vid andra upplåtelsetidens utgång ej inlöst kolonatet, äge

optionsrätt till förnyad upplåtelse, därvid Kungl. Maj:t må föreskriva de

ytterligare jämkningar i upplåtelsevillkoren, som finnas nödiga.

§ 27.

Har kolonist, på sätt i § 26 sägs, erhållit ny upplåtelse av kolonatet,

må han när som helst under den nya upplåtelsetiden kunna inlösa kolonatet.

Därvid galle i tillämpliga delar vad ovan stadgats angående inlösen

av kolonat.

§ 28.

Kolonist bör, i den mån och för

den tid så prövas lämpligen kunna

ske, beredas rätt utan avgift till fiske

i vatten å angränsande kronopark.

§ 28.

Kolonist äger rätt till jakt och

fiske å det till honom upplåtna området

och hör, i den mån och för

den tid så prövas lämpligen kunna

ske, beredas rätt utan avgift till jakt

dock icke efter älg — samt till

fiske även å angränsande kronopark.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

13

<Kanyl. Maj:ts förslag.)

§> 29.

Det må ankomma på Kung!.. Maj:ts

prövning, huruvida och i vad mån

understöd må lämnas vederbörande

skoldistrikt för upprättande av skola,

avsedd huvudsakligen för kolonisters

barn, genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från kronopark

av för ändamålet erforderlig mark

och kostnadsfritt tillhandahållande

å rot av erforderligt virke.

(Motionärernas förslag.)

§ 29.

Det må ankomma på Kungl. Maj:ts

prövning, huruvida och i vad mån

understöd må lämnas vederbörande

skoldistrikt för upprättande av skola,

avsedd huvudsakligen för kolonisters

barn, dels genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från

kronopark av för ändamålet erforderlig

mark och kostnadsfritt tillhandahållande

å rot av erforderligt

virke, dels även på annat sätt, som

kan anses lämpligt, där särskilda

skäl därtill föreligga.

% 30.

Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna finnas

erforderliga för tillämpningen av här ovan angivna grunder.

§ 31.

Körande lån från kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond är särskilt

stadgat.

§ 32.

Kolonist bör genom statens försorg

beredas arbete i minst så stor

utsträckning, att han därav erhåller

de medel, som utöver inkomsten från

jordbruket och från på annat håll

erhållet arbete, äro nödiga för anskaffande

av för jordbruket behövliga

inventarier, för erläggande till

kronan av utgående lega och annuiteter

samt för hans och hans familjs

nöjaktiga bärgning.»

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för i propositionen, respektive

motionerna framställda yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför

ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen, respektive motionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Ärendets

tidigare behandling;

hit

tills förekom

mande upplåtelser

m. m

1914 års

riksdag.

Kolonisationskommittén.

Upplåtelser av

skogstorp och

odlingslägenheter.

Fursökskolo
nisotionen.

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

Såsom departementschefen erinrat har den nu slutförda utredningen om

. kolonisationen å de norrländska kronoparkerna sin upprinnelse i en fram■

ställning av 1914 års senare riksdag.

I skrivelse deri 18 september 1914, nr 273, anhöll riksdagen — på framställning

av enskilda motionärer och i anslutning till tidigare av 1912 och 1913

års riksdagar i ämnet avlåtna skrivelser — att KungUMaj:t måtte låta verkställa

en allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga

och . därtill tjänliga marktillgangar inom de sex nordligaste länen

i syfte att vinna en allmän översikt över belägenheten, storleken och beskaffenheten

av jord, som kunde befinnas lämplig för utläggande av såväl

odlingslägenheter som under äganderätt upplåtna, självständiga jordbruk,

ävensom en förberedande plan för områdenas fördelning i nu nämnda hänseende.

Tillika anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte dels efter verkställd

utredning for riksdagen framlägga förslag till ändrade och förbättrade

villkor för upplåtelse av odlingslägenheter å kronoparkerna i de sex nordligaste

länen, huvudsakligen avseende förhöjning av odlingsbidraget samt

gynnsammare lyftnings- och återbetalningsvillkor för detta bidrag, dels

ock taga under omprövning möjligheten och önskvärdheten av sådan ändrad

ordning för de å nämnda kronoområden belägna större, sammanhängande

odlingsmarkers _ förvaltande och upplåtande, som av motionärer i riksdagen

närmare angivits, nämligen att dylika områden avskildes från skogsstatens

förvaltning och förvaltades i annan ordning samt upplåtelser av odlingslagenheter

anförtroddes åt organ, som lämnade fullt tillfredsställande garantier

för en prövning av dylika upplåtelser ur kolonisations- och jordbrukssynpunkter.

Den av riksdagen sålunda begärda utredningen har utförts huvudsakligen

av kolonisationskommittén, som den 31 maj 1922 avgav slutbetänkande.

I ärendet hava jämväl ett stort antal myndigheter, sammanslutningar m. fl.

yttrat sig.

Å kronopark^- och överloppsmarker i de sex nordligaste länen hava under

de senaste årtiondena skogstorp och odlingslägenheter upplåtits enligt vissa

av riksdagen (huvudsakligen 1891, 1904, 1909 och 1913) fattade beslut.

De sedan 1909 beslutade odlingslägenheterna upplåtas med nyttjanderätt

för en tid av 50 år, varefter viss rätt till option inträder. Under de 15 första

aren får lägenheten innehavas avgiftsfritt; därefter erlägges för densamma

en på visst sätt beräknad avgäld. Lägenhetshavaren åtnjuter avgiftsfritt

vissa naturaförmåner, såsom virke till byggnaders uppförande, hägnader o. d.

samt vedbrand ävensom betesrätt å kronoparken för vinterfödda hästar och

nötkreatur. Av allmänna medel erhålles ett kontant byggnads- och odlingsbidrag

intill 2,000 kronor (före 1918 blott 750 kronor).

Upplåtelser av skogstorp och odlingslägenheter omhänderhaves av domänstyrelsen.

Enligt beslut av riksdagen 1918—1924 hava kolonisations försök igångsatts

å vissa kronoparker i Norrland och Dalarna. Härför hava anslag an
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67. 15

visats om sammanlagt 5,600,500 kronor. Vid försökskolonisationen hava

följande bestämmelser tillämpats:

Försöken avse upplåtande av kolonat av två typer, en större med odlingsmark

av omkring 15 hektar och en mindre med odlingsmark av omkring

5 hektar. Kolonaten utläggas gruppvis, så att, där de ej förläggas invid

redan befintliga gårdar, minst tre upplåtas i varandras nära grannskap. Vid

kolonatens utläggande och upplåtande lända följande detaljbestämmelser till

efterrättelse:

1) att odlingsmarken å kolonaten skall bestå till större delen av torvmark

och till en mindre del av fastmark, vilken även skall vara avsedd till

boplats;

2) att till varje kolonat skall läggas ett skogsområde, som för större kolonat

skall omfatta omkring 15 hektar, dock efter omständigheterna mera eller

mindre, varemot det för mindre kolonat ej må tilltagas större än att lämplig

arrondering vinnes;

3) att dessutom må till kolonaten läggas impediment och annan mark, som

ur arronderingssynpunkt anses böra medfölja;

4) att till kolonist må antagas allenast den, som äger god frejd och gjort

sig känd för arbetsamhet och hederlig vandel samt äger förutsättning för

drivande av ett mindre jordbruk;

5) att kolonat ej må upplåtas till den, som redan äger fastighet av den

storlek att därå kan födas en familj, och att ej heller mera än ett kolonat

må upplåtas åt samma person;

6) att kolonat skall upplåtas för en tid av femton år, med rätt för kolonist

att, när minst tio år förflutit och kolonisten uppfyllt sina kontraktsenliga

åligganden, få mot viss köpeskilling kolonatet å sig överlåtet med äganderätt;
7)

att avlopps- och avledningsdiken å den odlingsbara torvmarken tor upplåtna

kolonat skola genom statens försorg upptagas;

8) att en del av de mindre kolonaten skall genom statens försorg förses

med en mangårdsbyggnad och en uthusbyggnad, vilka dock allenast i så

måtto göras färdiga, att kolonisten kan under första tiden hava nödtorftig

bostad och rum för kreatur;

10) att innan å någon av kronoparkerna upplåtelse äger rum av kolonat,

som skall av staten förses med åbyggnader, utrönes, att antagliga sökande

finnas till så många dylika kolonat å kronoparken som motsvara nyssnämnda

minimiantal; .

11) att å kolonat, som av staten förses med åbyggnader, kolonisten skall

hava att utan onödigt dröjsmål och sist inom tio år fullborda åbyggnaderna

i enlighet med ritning och beskrivning, som vid upplåtelsen fastställas, dock

att avvikelse härifrån sedermera må på kolonistens framställning medgivas;

12) att å kolonat, som ej av staten förses med åbyggnader, kolonisten skall

inom tre år utföra byggnadsarbeten, motsvarande dem, som staten å de övriga

kolonaten verkställer, samt inom tio år fullborda åbyggnaderna; och skola

även i avseende å dessa byggnadsarbeten ritning och beskrivning, som fastställas

vid upplåtelsen, lända till efterrättelse i den mån ej sedermera avvikelse

medgives;

13) att kolonist skall hava att för statens räkning brandförsäkra byggnaderna

på sätt därom kan varda närmare bestämt;

14) att kolonist å mindre kolonat skall hava att i enlighet med föreskrifter,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

som meddelas vid upplåtelsen, inom fem år uppodla en hektar jord, varjämte

före upplåtelsetidens utgång ytterligare två hektar skola uppodlas;

15) att kolonist å större kolonat skall i enlighet med föreskrifter, som meddelas

vid upplåtelsen, inom tre år uppodla en hektar jord, varjämte två

hektar skola uppodlas innan åtta år förflutit och ytterligare två hektar före

upplåtelsetidens utgång;

16) att kolonist, som själv helt och hållet bebygger kolonatet, skall av

allmänna medel äga erhålla byggnadslijälp med tre fjärdedelar av det belopp,

vartill i samband med kolonatets upplåtande byggnadskostnaden beräknas,

dock högst 4,500 kronor, och skall av denna byggnadshjälp utbetalas i förskott

mot borgen 10 procent och återstoden i vissa terminer efter arbetets

fortgång;

17) att kolonist å större kolonat skall äga att i odlingshjälp utfå 500

kronor, varav 250 kronor utbetalas mot vederhäftig borgen eller annan godkänd

säkerhet, då upplåtelsen kommit till stånd, och enahanda belopp då två

hektar jord uppodlats;

18) att kolonist skall vara berättigad att å kronans mark avgiftsfritt erhålla

virke dels för uppförande eller fullbordande av föreskrivna åbyggnader, dels

för hägnader, hässjor, täckdikning och annat dylikt husbehov, varvid dock ej

må för de första tio åren beräknas mera än sammanlagt 60 kubikmeter fast

mått för större kolonat och 50 kubikmeter sådant mått för mindre kolonat

samt för de återstående fem åren ej mera än 25 kubikmeter fast mått för

större kolonat och 20 kubikmeter sådant mått för mindre kolonat, dels för

underhåll av åbyggnader under de sista fem åren av upplåtelsetiden sammanlagt

högst 10 kubikmeter fast mått, dels till vedbrand årligen 30 kubikmeter

fast mått, dels ock vad som kan åtgå till vissa förbättringar och tillbyggnader,

som kolonisten kan önska företaga;

19) att skogen å det till kolonatet upplåtna området icke må av kolonisten

nyttjas i vidare mån än som kan föranledas av att det i 18 punkten omförmälda

husbehovsvirke anvisas till uttagande inom området;

20) att utan kolonistens medgivande virke å nyssnämnda område ej må

vare sig anvisas kolonisten till husbehov eller eljest av staten disponeras,

med mindre det utgöres av torrskog eller vindfällen eller ock avverkning

erfordras till förebyggande av att skogen på grund av ålder eller annorledes

uppenbarligen tager skada; dock att träd, som i diameter vid brösthöjd hålla

30 centimeter eller mera, må för statens räkning borttagas, där de ej av kolonisten

lösas till pris, som kan varda avtalat, och vare kolonisten berättigad att, där

han för köpeskillings minskande så önskar, påkalla borttagande av de mindre

träd, som enligt skogsförvaltningens bedömande kunna avverkas utan fara

för den återstående skogens bestånd;

21) att kolonist skall vara pliktig att väl hävda den uppodlade jorden

samt underhålla de uppförda åbyggnaderna och de genom statens försorg

upptagna dikena;

22) att vid kolonatets avträdande kolonisten skall åtnjuta ersättning för

de förbättringar han ä kolonatet utfört i avseende å jord, diken, hägnader,

hässjor, vägar och byggnader, dock att härvid skall avräknas värdet av virke,

som för förbättringens utförande tillhandahållits kolonisten av staten, samt

belopp, som kolonisten kan hava enligt kontraktet eller eljest bekommit såsom

odlings-, diknings- eller byggnadshjälp; och må ersättning ej utgå för byggnader,

till vilkas uppförande kolonisten ej äger erhålla virke;

23) att kolonisten skall under upplåtelsetiden äga å statens mark begagna

nödigt bete för hästar och nötkreatur, som vinterfödas å kolonatet;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

17

24) att i årlig lega för kolonat, vara byggnaderna delvis uppföras genom

statens försorg, skall erläggas dels för marken så mycket som motsvarar

ränta efter 3.6 procent å det belopp, som vid köp av kolonat skall utgå för

odlingsmarken, och dels fiir byggnaderna 180 kronor;

25) att för kolonat, varå byggnaderna helt uppföras av kolonisten, inarklega

skall erläggas efter nyssnämnda beräkningsgrund, varjämte för bygg

naderna skall gäldas en årlig lega, som motsvarar 3.6 procent ränta å det

belopp kolonisten uppburit i byggnadshjälp;

26) att lega dock ej i något fall utgår under de fem första åren;

27) att köpeskilling för kolonat, som kolonist vill förvärva med äganderätt,

skall bestämmas sålunda:

a) att för byggnaderna räknas, om desamma blivit delvis uppförda av

staten, 5,000 kronor, och, om de helt uppförts av kolonisten, det belopp

denne bekommit i byggnadshjälp,

b) att för odlingsmarken, med avlopps- och avledningsdiken upptagna,

beräknas ett pris av 50 kronor för hektar, vilket pris dock må kunna med

hänsyn till markens läge och beskaffenhet skäligen nedsättas,

c) att skogsmarken beräknas till 20 kronor för hektar och övrig mark

till 10 kronor för hektar, dock att för sjöar och berg icke beräknas något

värde,

d) samt att betalningen för gagnvirkesduglig ståndskog, som vid äganderättens

förvärvande finnes inom kolonatets område, uträknas efter följande

•grundpris: för lövskog samt växande barrskog om 10—14 centimeter i diameter

vid brösthöjd 75 öre per kubikmeter fast mått, för växande barrskog om 15—24

centimeter i diameter vid brösthöjd 1 krona 50 öre per kubikmeter sådant mått

samt för dylika träd om 25—29 centimeter i diameter vid brösthöjd 3 kronor

kubikmeter fast mått;

28) att köpeskillingen skall bestämmas vid upplåtelsen, dock att det belopp,

som skall erläggas för ståndskogen, skall förklaras beroende av skogsräkning,

som äger rum, när fråga uppstår om äganderättens förvärvande;

29) att köpeskillingen skall uppdelas i två lika stora delar, en stående och

en amorteringsdel, vilka gäldas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som tinnes föreskrivet för statens egnahemslån;

30) att vid köp av mindre kolonat köpeskillingen skall minskas med 30

kronor för varje fullt antal av 100 dagar, som kolonisten, hans hustru eller

något av hans barn över 18 år efter uppgörelse med skogsförvaltningen utfört

å kronans mark, och med 10 kronor för varje fullt antal av 50 dagar,

som något av hans barn under 18 år sålunda arbetat;

31) att vid köp av större kolonat köpeskillingen skall, så framt kolonisten

utfört odling utöver vad honom enligt kontraktet åligger, minskas med 200

kronor för varje hektar sålunda odlad fastmark och 100 kronor för varje

hektar odlad torvmark, dock att sammanlagda beloppet av sådant avdrag ej

må överstiga 500 kronor;

32) att om, efter det äganderätt till kolonat förvärvats men innan den tid

för vilken upplåtelsen skolat gälla gått till ända, utförts arbete eller odling

av beskaffenhet, som i 30 eller 31 punkten avses, kolonisten även därför

skall efter förenämnda grunder njuta avdrag å köpeskillingen, vilket avdrag

då skall göras å dess stående del;

33) att kolonist, som förvärvar äganderätt till kolonatet, skall vara berättigad

att, intill dess trettio år förflutit från början av upplåtelsetiden,

från statens mark likasom förut erhålla bränslevirke och, om hans kolonat

tillhör den mindre typen, jämväl övrigt virke, med iakttagande att för

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 25 höft. (Nr 67.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

Utskottet

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

hägnader, hässjor och dylikt ej må utgå mer än 20 kubikmeter fast mått

för varje period av fem år och för underhåll av åbyggnader ej mer än 10

kubikmeter fast mått för varje sådan period;

34) att kolonist, som vunnit berättigande att få kolonatet å sig överlåtet,

skall, där han hellre vill, erhålla ny upplåtelse med nyttjanderätt för en tid*

av femton år på samma villkor som förut varit gällande;

35) att emellertid den rätt till betning utanför kolonatets område, som

under första upplåtelsetiden tillkommit kolonisten, skall, evad han förvärvar

äganderätt till kolonatet eller får detsamma på nytt åt sig upplåtet med

nyttjanderätt, upphöra när femton år förflutit från den första upplåtelsen;

36) att kolonist, som erhållit ny upplåtelse av nyttjanderätt och uppfyller

vad honom i följd av upplåtelsen åligger, skall äga att när som helst under

den nya upplåtelsetiden få kolonatet å sig överlåtet med äganderätt på enahanda

villkor, som gälla för överlåtelse under den första upplåtelsetiden,

dock att skogsarbete eller odling, som efter dess utgång utföres, ej må medföra

rätt till avdrag å köpeskillingen, varemot, om överlåtelse ej kommer

till stånd före den nya upplåtelsetidens utgång, kolonisten skall äga av kronan

utbekomma belopp, som eljest kunna för odling eller skogsarbete avdragas å

köpeskillingen.

Kolonisationsförsöken hava letts av den uti Stockholm förlagda statens

kolonisationsnämnd, vari domänstyrelsens chef varit ordförande.

Å sid. 11—26 i propositionen lämnas redogörelse för resultatet av försökskolon

isationen.

Den föreliggande propositionen avser ett mera permanent ordnande av kolonisationen

å kronoparker i Norrland och Dalarna. Propositionens huvudförslag

utgöres av ovan återgivna förslag till allmänna grunder för upplåtande av kolonat.

Dessa grunder skulle bilda regler, enligt vilka Kungl. Maj:t och kolonisationsorganen

hava att förfara vid verkställighet av de kolonisationsföretag, som

i vart fall må varda av statsmakterna beslutade i samband med beviljande

av anslag för hithörande verksamhet. Kolonisationens omfattning skulle

alltså för varje år göras beroende av beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Jämte ordnandet av formerna för fortsatt kronoparkskolonisation avser propositionen

att åvägabringa vissa förbättringar i redan antagna kolonisters

villkor. Dessutom avhandlas en del specialfrågor såsom angående kolonisternas

kreaturslånefond, anslagsbehovet för nästa budgetår, ifrågasatt om förin g

till kolonat av skogstorp och odlingslägenheter m. m.

Propositionen bygger i väsentliga delar på kolonisationskommitténs utredningar

och förslag under hänsyntagande dock till vad i däröver avgivna

utlåtanden från vissa håll anförts.

A) Den fortsatta kolonisationsverksamhetens ordnande.

I propositionen har föredragande departementschefen till en början uttalat

sig angående den här ifrågavarande kolonisationens syftemål och förutsättningar.

Därvid framhålles bland annat, att under förutsättning av något

så när bestående förvärvsmöjligheter utom kolonaten bärkraftiga jordbruk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande. Nr 67.

1 9

avsedda i främsta rummet för ortens befolkning, borde kunna bildas pa

odlingsbar mark å de norrländska kronoparkerna samt att en sådan nybildning

av jordbruk vore i statens intresse såväl ur social synpunkt som

med hänsyn till bedrivandet av det statliga skogsbruket, varför vissa uppoffringar

från det allmännas sida för detta ändamål kunde vara motiverade.

Rörande förslagets allmänna läggning har departementschefen anfört följande:

»Verkställda omfattande utredningar av kolonisationsfrågan hava givit stöd

åt den uppfattningen, att viss omläggning av kolonisationsverksamheten

är av nöden. Sålunda torde för den fortsatta verksamheten, snäva och

bindande detaljföreskrifter höra i görligaste mån undvikas och i stället

ökade möjligheter öppnas till smidig, naturlig anpassning efter förekommande

skiftande orts- och personförhållanden. Vidare torde större vikt

höra läggas vid beredande åt kolonisterna av förmåner in natura genom

något rikligare tilldelning av jord och skog, medan å andra sidan utlämnandet

av kontantbidrag, vilka skola av kolonisterna förräntas och återbetalas,

synes kunna något inskränkas. Därjämte torde odlingsfrågan böra

ställas mera i förgrunden, under det att byggnadsspörsmålet lämpligen bör

erhålla en mindre framträdande plats än hittills. Särskild uppmärksamhet

bör även ägnas åt frågan om utväljandet av lämpliga kolonister. Slutligen

torde verksamheten i organisatoriskt hänseende böra starkt decentraliseras

genom att det egentliga kolonisationsarbetet helt förlägges till ute i orterna

i nära kontakt med rådande orts- och personförhållanden verksamma lokalorgan.

»

I motionerna gives uttryck åt en stark tro på möjligheten och behövligheten,

att medelst kolonisation å de norrländska kronoskogarna delvis uppsuga

det inom berörda landsdelar förefintliga befolkningsöverskottet. Vidare

framhålles i motionerna, att en kolonisation av Norrlands och Dalarnas

kronoparker kunde få stor omfattning och den största ekonomiska betydelse,

om den målmedvetet bedreves med syfte att åstadkomma en rationell skogsvård

å dessa väldiga arealer. Åtgärder för införande av dylikt intensivt

skogsbruk borde därför vidtagas. Därjämte förmena motionärerna, att genom

Kungl. Maj:ts förslag tillräckliga förmåner ej tillerkännas dem, som redan

nu uppodla jord på kronoparkerna, ävensom dem, som hädanefter skulle

bliva kolonister. Motionärerna anse, att staten borde vara rundhänt, så

långt statens resurser det medgåve, vid bestämmandet av villkoren för kolonisationen

i vildmarken. Med utgångspunkt huvudsakligen från av kolonister

framställda önskemål hava motionärerna därför påyrkat vissa förhöjningar

och utvidgningar av statens stöd åt kolonister, utöver vad som föreslås

i propositionen.

Utskottet — som i det följande vid behandlingen av förslagets olika

paragrafer har för avsikt att återkomma till vissa av förberörda allmänna

frågor — vill redan nu framhålla, att utskottet funnit Kungl. Maj:ts förslag

i stort sett väl avvägt. Utskottet delar den uppfattning, som däri

kommit till uttryck, nämligen att man vid här ifrågavarande kolonisa
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

Kolonisatiolens

syfte och

förutsättningar.

tionsverksamhet, vilken till övervägande del kommer att bliva förlagd till

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, bör framgå med försiktighet.

Vad angår den av motionärerna berörda frågan om utsträckt tillämpning

av intensivt skogsbruk å de norrländska kronoskogarna, vill utskottet

— under framhållande av frågans stora vikt och betydelsen av att kolonisterna

äga tillgång till erforderligt förtjänstarbete, särskilt skogsarbete

å angränsande kronoskogar — erinra om det beslut, som riksdagen nyligen

fattat på grund av statsutskottets utlåtande den 17 april 1925, nr 49, i anledning

av riksdagens år 1924 församlade revisorers berättelse för tiden 1 juli

1923 30 juni 1924. Med bifall till vad statsutskottet under punkt 12 hemställt,

beslöt riksdagen därvid, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om utredning av frågan, i vad mån

åtgärder genom ökad skogsodling och skogsföryngring behövde vidtagas

för att förebygga en minskning av statens skogskapital. Utskottet förutsätter,

att den av riksdagen sålunda begärda utredningen snarast må komma

till stånd, därvid jämväl de av motionärerna i hithörande spörsmål framhållna

synpunkter torde böra omprövas. Vid dylikt förhållande finner utskottet

icke anledning föreligga att förorda bifall till vad motionärerna

härutinnan hemställt.

Utskottet övergår nu att närmare motivera sin ståndpunkt till de särskilda

paragrafer i Kungl. Maj:ts förslag till allmänna grunder för fortsatt

kronoparkskolonisation, rörande vilka ändringsförslag framställts i

motionerna eller beträffande vilka utskottet av annan anledning funnit

skäl göra uttalanden eller erinran.

§ 1 (ävensom den av motionärerna föreslagna nya § 32).

I propositionen har departementschefen i motiven till denna grundläggande

paragraf framhållit, bland annat, att jordbruk i här ifrågavarande

delar av Norrland i allmänhet icke kunde bestå utan biinkomster.

Såsom en oeftergivlig förutsättning för en framgångsrik kolonisation finge

därför uppställas en faktisk och något så när bestående förefintlighet av

förtjänstmöjligheter utanför kolonaten i den omfattning, som i allmänhet

i dessa trakter krävdes för upprätthållande av jordbruk utan egen saluskog.

Kolonisationen på kronoparkerna i Norrland och Dalarna borde

därför tills vidare endast givas den omfattning, som kunde motiveras av

en dylik förekomst av förtjänstmöjligheter, huvudsakligen skogsarbete.

Med hänsyn särskilt till skogsarbetets karaktär av säsongarbete skulle det

utan tvivel vara till fördel icke blott för skogsarbetarna i dessa trakter

utan även för stat och kommun, om möjlighet undan för undan kunde

beredas den för skogsarbetet nödvändiga arbetarstammen att erhålla hjälp

till att grunda de jordbruk, som vore en nödvändig förutsättning för en

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

21

dräglig och någorlunda jämn bärgning som skogsarbetare. Men det vore

icke blott ur social synpunkt skapandet av jordbruk åt skogsarbetarna

hade sitt intresse; det vore även, förmenade departementschefen, en ekonomisk

fråga för skogsbruket, då därigenom åstadkommes en större stabilitet

i tillgången på arbetskraft.

I motionerna påyrkas, jämte vissa redaktionella ändringar av § 1, att

kolonat inom Västerbottens och Norrbottens län skulle utläggas blott

nedom odlingsgränsen, samt att sammanhanget mellan kolonisationen och

den rationella skogsskötseln borde särskilt betonas. Vidare hava motionärerna

i en ny paragraf (§ 32) önskat få fastslaget kolonisternas rätt att

med avseende på arbetstillfällen tillgodoses från statens sida.

Utskottet, som förordar godtagande av § 1 sådan paragrafen av Kungl.

Maj:t föreslagits, vill understryka vad departementschefen uttalat om växelverkan

mellan jordbruk och skogsarbete såsom en förutsättning för ifrågavarande

kolonisation. Utan att därmed förringa frågans sociala och jordbruksekonomiska

sida ansluter utskottet sig till departementschefens åsikt,

att kolonisationen på kronoparker i Norrland och Dalarna tills .vidare endast

bör givas den omfattning, som motiveras av förekomsten av erforderligt

förtjänstarbete för kolonisterna, huvudsakligen skogsarbete. Att gå så långt,

som av motionärerna ifrågasatts (i § 32) och införa statlig garanti åt kolonisterna

till arbetsförtjänst, kan utskottet dock ej förorda.

Vad angår frågan om det intensiva skogsbruket, har utskottet ovan uttalat

sig.

Beträffande kolonatens utläggande i förhållande till odlingsgränsen inom

Västerbottens och Norrbottens län må erinras, att denna gräns, som tillkommit

med hänsyn till dels nomadlapparnas intressen och dels påkallad begränsning

i nybyggesväsendet, uppdragits i samband med avvittringen i

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker. Det torde ligga i sakens

natur, att kolonat i regel icke utläggas ovan denna, av Kungl. Maj:t

närmare fixerade gräns, men ovillkorlig bestämmelse härom torde icke vara

erforderlig, bland annat med hänsyn till att frågan om igångsättande av

kolonisationsföretag kommer att i vart fall prövas av Kungl. Maj:t och

riksdagen.

§ 3.

Utskottet kan i huvudsak biträda det i propositionen framlagda förslaget

till kolonisationsarbetets organiserande. Den föreslagna decentralisationen

till länsnämnder finner utskottet lämplig. Emellertid torde det vara av

synnerlig vikt, att ytterligare uppmärksamhet ägnas frågan om samarbetet

mellan kolonisationsorganen och domänverket samt angående domänstyrelsens

och skogsstatens ställning över huvud taget till ifrågavarande bosättningar

å kronoskogarna. Utskottet vill uttala det önskemål, att Kungl. Maj:t vid

utfärdandet av de närmare föreskrifter om kolonisationsnämndernas samman
-

Kolonisa
tionsarbetets
organise
rande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

sättning och verksamhet, som avses i andra stycket av paragrafen, särskilt

beaktar nödvändigheten av, att sådana organisationsanordningar skapas, som

betrygga nyssnämnda samarbete. Detta torde vara av vikt icke endast med

hänsyn till domänverkets ställning såsom förvaltare av ifrågakommande och

omgivande markområden utan även på grund av kolonisternas beroende av

skogsstatspersonalen i skilda hänseenden — bland annat i fråga om förtjänstarbete

— särskilt under den första tidsperioden.

Vederbörligt inflytande på kolonisationsarbetets planläggning och utförande

bör därvid beredas domänstyrelsen och den lokala skogsstatspersonalen. Vad

angår den lokala organisationen, torde möjlighet böra öppnas, att beträffande

kolonisationsnämnd inom län med flera än ett överjägmästaredistrikt bereda

icke blott viss representant för den lokala skogsstatspersonalen utan i mån

av behov vederbörande överjägmästare säte och stämma i nämnden, åtminstone

i frågor, som röra dennes distrikt. För ernående härav torde viss

mindre omformulering av paragrafens första stycke erfordras — nämligen utbytande

av uttrycket »en representant för statens lokala skogsförvaltning» mot

uttrycket »representant för statens lokala skogsförvaltning». Därjämte torde

domänstyrelsens ställning till kolonisationsarbetet böra klart fixeras, varvid

bland annat bör beaktas, att domänstyrelsens åsikt städse inhämtas rörande

planerade kolonisationsföretags igångsättande samt att det biträde, som skogsstatspersonalen

må komma att lämna kolonisationsnämnderna, organiseras

under vederbörligt hänsyntagande till domänstyrelsens anordningar i fråga

om medelsförvaltning m. m. Ty endast genom att sålunda bereda domänverket

erforderligt inflytande på kolonisationsarbetets planläggning och utförande,

torde det vara möjligt att från såväl domänstyrelsens som den lokala

skogsstatspersonalens sida åstadkomma den känsla av ansvar och förståelse,

som är nödvändig för kolonisationssakens framgång.

Vad därefter angår det i motionerna framställda yrkandet, att en representant

för kolonisterna skulle insättas i länets kolonisationsnämnd, vill utskottet

framhålla, att den av Kungl. Maj:t föreslagna formulering av § 3

icke utesluter, att en kolonist utses till ledamot av nämnden. Att representant,

vald av kolonister, ovillkorligen skall insättas som ledamot, torde

icke vara varken behövligt eller lämpligt.

Utskottet avstyrker jämväl motionärernas förslag om anställande av särskild

kolonisationsinspektör.

§ 5 ävensom § 24.

Kolonatens

tilldelning av

mark. Virkesfrågan.

Under § 5 avhandlas frågan om kolonatens tilldelning av odlingsmark

och skogsskifte. I § 24 behandlas, bland annat, frågan om vissa förbehåll

om servitut, avsedda att intagas i köpekontrakt vid inlösen av kolonat, däribland

även servitut avseende virkesfångst å angränsande kronopark.

Rörande virkestilldelningen hade vid frågans utredning delade meningar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67. 23

kommit till * uttryck beträffande tiden sedan kolonist inlöst kolonatet med

äganderätt.

Av propositionens redogörelse framgår, att kolonisationskommittén beräknat

det årliga, framtida virkesbehovet för underhåll av byggnader och hägnader

ävensom för hässjor och slöjd till respektive 10 och 6 kubikmeter fast mått

för kolonat med respektive 15 och (i hektar odlingsmark. Härtill komme

ett årligt vedbehov, varierande mellan 20 och 35 kubikmeter fast mått per

kolonat.

Kommitténs majoritet hade föreslagit, dels att kolonaten skulle tilldelas

ett mindre skogsskifte av den storlek, att under förutsättning av medelgod

skötsel därifrån kunde erhållas respektive 10 och 6 kubikmeter fast mått för

kolonat av respektive större och mindre typ, dels ock att kolonisten skulle

berättigas att från kronoparken tills 30 år förflutit från den första upplåtelsen

erhålla viss utfyllnad av bränsle och gagnvirke. Kommitténs minoritet

åter ansåg, att kolonatens innehavare borde garanteras husbehovet av

bränsle och virke för all framtid, samt föreslog — jämte avsättande av ovan

nämnda skogsskifte — att rätten till bränsle och virke tillerkändes kolonisterna

för all framtid, men att kvantiteten bränsle i första hand bestämdes

för en tidrymd av allenast 30 år och att efter den tidens utgång kvantiteten

av det fria bränslet reglerades för en ny 30-årsperiod o. s. v.

I propositionen anför departementschefen följande:

»Vad därefter angår kolonisternas förseende med husbehovsvirke och brännved

sedan kolonaten förvärvats med äganderätt, ansluter jag mig i princip

till den ståndpunkt, som intagits av reservanterna inom kolonisationskommittén

liksom av flertalet myndigheter, nämligen att det i görligaste mån

bör sörjas för, att de av kolonaten bildade jordbruksfastigheterna i framtiden

hava tillgång till åtminstone det mest oundgängliga virkesbehovet.

Det torde vara en angelägenhet av den allra största vikt, att den norrländske

jordbrukaren i här ifrågakommande trakter icke bliver i avsaknad av

sådana nödvändighetsartiklar som husbehovsvirke och brännved. Sedan

kolonaten av staten försålts, torde de härav bildade lägenheterna böra, så

långt möjligt är, jämställas med andra självständiga jordbruksfastigheter

i orten och frigöras från allt för stort beroende av staten såsom ägare till

den kringliggande skogsmarken. Jag tvekar följaktligen icke att föreslå,

att varje kolonat vid skeende upplåtelse med äganderätt tilldelas visst skogsskifte,

varifrån fastighetens huvudsakliga virkes- och vedbehov må kunna

fyllas. Kolonisationskommlttén har föreslagit, att till kolonaten skulle läggas

ett skogsskifte av blott den storlek, att därifrån kunde — under förutsättning

av medelgod skötsel — utvinnas en årlig virkesavkastning av respektive

sex och tio kubikmeter fast mått vid kolonat av den föreslagna mindre

och större typen. Detta skulle dock motsvara allenast 1/6 å 1/s av det av

kommittén beräknade hela årliga virkesbehovet. Med hänsyn till önskvärdheten

ur olika synpunkter, att kolonaten tillförsäkras åtminstone någorlunda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

tryggad virkestillgång, och då evighetsservitut på kronoparkerna icke torde

vara att tillråda, anser jag mig höra ifrågasätta, att kolonaten tilldelas

något större skogsskiften än vad kommittén ifrågasatt. Jag förordar, att

så stor areal skogsmark — utöver odlingsarealen — tilldelas varje kolonat,

att därifrån må kunna, under förutsättning av medelgod skötsel, utvinnas

en årlig virkesavkastning av femton till tjugufem kubikmeter fast mått,

börande arealen inom dessa gränser i vart fall avpassas med hänsyn till

kolonatets areal av odlingsmark och övriga på frågan inverkande förhållanden.

Jag biträder det av kommittén framlagda förslaget, att kolonist därjämte

berättigas att, även sedan han förvärvat äganderätt till kolonatet, från kronoparken

avgiftsfritt efter utsyning eller anvisning genom vederbörande skogsstatstjänsteman,

tills 30 år förflutit från kolonatets första upplåtande, erhålla

den kvantitet husbehovsvirke och brännved, som möjligen erfordras till

utfyllnad av avkastningen från kolonatets skogsskifte, börande vad kolonisationskommittén

i hithörande hänseende föreslagit i huvudsak tillämpas. Under

förutsättning att kolonisten vinnlägger sig om en god skogsvård och att

han även, sedan rätten att erhålla utsyning från kronoparken upphört,

fyller sitt bränslebehov med mindervärdigt virke från kronoparken, vilket

han för en ringa penning torde kunna erhålla, och därigenom blir i tillfälle

att försälja något gagnvirke, bör genom här föreslagna anordningar

avkastningen från det kolonist tilldelade skogsskiftet åtminstone i det närmaste

lämna täckning för virkesbehovet.»

I motionerna föreslås icke blott, att kolonaten skola tilläggas det i propositionen

ifrågasatta större skogsskiftet, utan även att rätten för kolonist att erhålla

husbehovsvirke och bränsle från kronoparken utsträckes att gälla för all framtid.

Utskottet anser, att förslaget i propositionen på ett tillfredsställande sätt

löst frågan om kolonatens förseende med husbehovsvirke och bränsle, samt kan

alltså i huvudsak förorda detta förslag. På sätt under § 21 här nedan närmare

skall angivas, vill utskottet dock betona önskvärdheten av, att viss grövre

barrskog å kolonatens område i regel undantages vid kolonatens försäljning.

Diepositionsrätter,

till

kolonatens

skog.

Utskottet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid den av

departementschefen å sid. 80 — 81 i propositionen behandlade frågan om

dispositionsrätten till skogen å kolonaten. Därvid anmälde departementschefen

ett av kolonisationskommittén framlagt förslag till förordning angående

dispositionsrätten över skogen å kolonat, som försålts från kronan.

Förslaget avsåg att förhindra skövling av kolonatens skog. Rörande detta

förslag har departementschefen anfört följande:

»Jag vill erinra därom, att- efter försäljning kolonats skogsmark kommer

med därå växande skog att underkastas antingen förordningen den 18 juni

1915 angående utsyning å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker m. fl. områden eller ock 1923 års skogsvårdslagar. I förra,

fallet torde tillräcklig garanti finnas mot skövling av kolonatens skog, medan

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

25

i senare fallet all risk i detta hänseende ej torde vara utesluten. Jag kommer

därför, i syfte att skydda statens intresse så länge köpeskillingen för kolonat

är ogulden, att senare föreslå det köpevillkor, att staten må äga påfordra

omedelbar inbetalning av ogulden köpeskilling jämte ränta, därest kolonist

avverkar skog å kolonatet annorledes än till husbehov eller till försäljning

efter utsyning, och torde det ankomma på vederbörande länsstyrelse att träffa

anordning för utsynings verkställande i fall, då dylik enligt gällande lag ej

behöver ske. Då jag vidare anser, att de av kolonaten bildade fastigheterna

böra så vitt möjligt jämställas med andra i enskild ägo varande mindre

jordbruksfastigheter i orten och då ej några särskilt vägande skäl anförts

till stöd för införande av särlagsstiftning rörande skogsvården å kolonaten,

avstyrker jag föreliggande förslag om införande av särskilda bestämmelser

angående dispositionsrätten över skogen å kolonat.»

Utskottet anser, med hänsyn till de jämförelsevis stora skogsskiften, som

äro avsedda att tilläggas kolonaten — vilka i allmänhet torde komma att

bilda enklaver i kronoskogarna — att förnyat övervägande bör komma till

stånd rörande åtgärder i syfte att förebygga skövling av skogen å försålt

kolonat. Därvid avser utskottet förnämligast kolonat belägna i de trakter,

där förenämnda förordning den 18 juni 1915 (»lappmarkslagen») icke gäller.

Utskottet vill därför ifrågasätta, att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller,

att Kungl. Maj:t, efter utredning, måtte för riksdagen framlägga förslag

till särskild lagstiftning angående dispositionsrätten över skogen å kolonat,

belägna inom område utanför nyssnämnda förordnings giltighetsområde, i

syfte att förebygga skövling av kolonatens skog. Härom kommer utskottet

att göra hemställan.

§ 9.

Enligt förslaget i propositionen skulle kolonist, efter fem frihetsår, under

de därpå följande tre åren erlägga årlig lega för kolonatet, beräknad till

1.8 procent av sammanlagda beloppet av den kolonatet tilldelade odlingsmarkens

i och för köpeskillingens bestämmande fastställda värde och den

av kolonisten uttagna byggnadshjälpen. Under återstående del av den tid,

kolonist innehar kolonatet med nyttjanderätt, skulle legan utgå med 3.6

procent av nyssnämnda sammanlagda belopp.

I motionerna hemställes, att den legofria tiden utsträckes från fem till åtta

år, varefter legan skulle utgå med 3.6 procent. Vidare föreslås ett stadgande

om rätt för kolonist att betala legan i mindre poster, uppdelade å årets

olika delar.

Utskottet förordar vad Kungl. Maj:t föreslagit ifråga om legofrihet och

legans beräknande. Jämte det utskottet vidare biträder Kungl. Maj:ts förslag,

att inbetalning av lega skall ske i den ordning, som från statens sida

vid upplåtelsen bestämmes, vill utskottet hava uttalat, att vad motionärerna

ifrågasatt angående uppbörd i mindre poster, uppdelade å årets olika delar,

Lega fBr

kolonat.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Odlingsskyldighet

och

odlingshjälp.

Syggnads
frågan.

26 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

synes behjärtansvärt och torde höra beaktas vid tillämpningen av § 9 sista

stycket.

% 10.

Departementschefen har i propositionen framhållit, att synnerlig uppmärksamhet

borde ägnas åt frågan om kolonatens uppodling samt att denna

fråga borde givas större utrymme, än vad vid försökskolonisationen varit fallet.

Efter det departementschefen i motiveringen bland annat uttalat, att kolonisterna

borde beredas erforderlig handledning i odlingsarbetets utförande

och jordbruksdriftens ändamålsenliga planläggning i övrigt, föreslås, att

kolonist skall tilldelas en kontant odlingshjälp, utan återbetalningsskyldighet,

av 750 kronor, att utbetalas i terminer efter arbetets fortgång i den mån

kolonisten enligt fastställd odlingsplan uppodlar samt, i mån av behov,

kalkar och gödslar en och en halv hektar torvmarksjord jämte ett mindre,

till potatisland avsett område fastmarks jord. Vidare föreslås, att kolonat må

i undantagsfall, efter Kungl. Maj:ts beprövande, uppodlas genom statens omedelbara

försorg till den omfattning, som i avseende å odlingskostnad beräknas

motsvara förenämnda kontanta odlingshjälp, vilken i dylikt fall icke må utgå.

I motionerna påyrkas den ändring i sistnämnda hänseende, att berörda

odling genom statens försorg må verkställas, därest kolonist därom gör framställning.

Vidare yrkas, att kolonist må erhålla räntefritt lån till inköp av

utsäde för den första uppodlingen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om vikten av odlingsarbetets

befrämjande samt biträder vad Kungl. Maj:t föreslagit under denna

paragraf. Enär den föreslagna kontanta odlingshjälpen satts så högt som

till 750 kronor samt med hänsyn till den jämförelsevis ringa post, utsädet

för den första odlingen utgör, avstyrker utskottet motionärernas förslag

om räntefritt lån till inköp av utsäde.

§ 11.

I propositionen har departementschefen framhållit, att byggnader med

statens stöd höra å kolonaten uppföras under noggrant beaktande, att dessa

å ena sidan fylla rimliga krav i fråga om utrymme, hygien och allmän

ändamålsenlighet men å andra sidan ej bliva så dyra, att kolonisten dignar

under för stor skuldbörda. I fråga om bostadshuset borde i regel fordras

uppförande av en enkel, timrad stuga av ungefär den typ — kök och kammare

— som kolonisationskommittén tänkt sig. Vad anginge uthusbyggnaden

torde flertalet kolonister ingalunda omedelbart behöva en så stor och

dyrbar ladugård, som kommittén föreslagit, utan mången kolonist torde under

ganska lång tid vara till fullo betjänt med t. ex. ett mindre enkelt provisoriskt

uthus — för ett par kor. Departementschefen har vidare förordat,

att kolonisterna i regel själva bebygga sina kolonat, därvid de skulle erhålla

statens understöd i vissa former, huvudsakligen kontant byggnadshjälp intill

3,500 kronor eller i undantagsfall, efter särskilt beprövande, 4,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

27

Byggnaderna borde vara fullbordade inom fem år, dock borde, då särskilda

skäl därtill föranledde, denna tid kunna förlängas och uppskov meddelas.

Efter Kungl. Maj:ts beprövande skulle i undantagsfall — såsom i finnbygden

ävensom i vissa andra, särskilt avlägsna trakter med ringa byggnadskunnighet

hos befolkningen och låg byggnadskultur i orten — kolonat bebyggas genom

statens omedelbara försorg.

Motionärerna hava i denna paragraf föreslagit följande ändringar:

a) Den tidrymd, inom vilken byggnadsskyldigheten skall vara av kolonisten

fullgjord, utsträckes till 10 år, detta med hänsyn främst därtill, att kolonisterna

måste under många år framåt ägna sig i mycket stor utsträckning

åt förvärvsarbete utom kolonatet.

b) Byggnadshjälpen höjes från av Kungl. Maj:t föreslagna 3,500 och i

undantagsfall 4,000 kronor till 4,000 och i undantagsfall 4,500 kronor.

c) Staten fortsätter i viss utsträckning byggandet av kolonathus, som hittills

skett. Där staten bygger, bör den då, enligt motionärernas förmenande,

fullt färdigbygga husen.

Utskottet kan rörande frågan om kolonatens bebyggande i huvudsak ansluta

sig till vad som uttalats och föreslagits i propositionen. Med anledning av

motionärernas yrkande i avseende å byggnadshjälpens storlek samt i betraktande

av de vid förevarande verksamhet förekommande skiftande förhållanden,

föreslår utskottet dock, att den kontanta byggnadshjälpen — som

i regel torde böra utgå med belopp intill 3,500 kronor — må kunna i

undantagsfall, efter särskilt beprövande, höjas intill 4,500 kronor. Utskottet

vidtager härav föranledd ändring i paragrafens formulering.

§ 13.

I propositionen föreslås, att kolonist må tillerkännas rätt till bete, utan

avgift, å angränsande del av kronoparken under femton år från den första

upplåtelsen av kolonatet för å detta vinterfödda hästar och nötkreatur, dock

att i varje fall må från bete undantagas mark, varest betandet skulle förorsaka

märkbart hinder för skogens återväxt.

Departementschefen har uttalat, att upphörandet efter femton år av

ifrågavarande betesrätt å kronoparken icke torde få annan för kolonisterna

ogynnsam inverkan, än att kronan äger göra gällande sitt stängselvitsord

— enligt 1857 års stängselförordning — gentemot kolonisterna. Departementschefen

förutsatte dessutom, att kronan ej utan tvingande skäl komme

att göra gällande sitt stängselvitsord.

Motionärerna hava påyrkat, att rätten till bete ej inskränktes blott till

de första 15 åren.

Utskottet ifrågasätter visserligen icke ändring i den av Kungl. Maj:t

föreslagna bestämmelsen men vill med anledning av motionerna uttala

önskvärdheten av, att de betesmöjligheter, som äro till finnandes å kronoparkerna,

få utnyttjas av kolonisterna även efter förenämnda 15 år i den

mån detta kan ske utan skada för skogsvården.

Betesritt.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

$ 16.

avicotonatens Motionär ernå hava beträffande frågan om torrläggning av kolonatens

odling imark. mark önskat få det tillägg till propositionens förslag, att staten skulle

vidtaga vissa torrläggningsåtgärder omkring kolonatens områden, varjämte

ifrågasättes, att kolonist skulle åtnjuta ersättning för deltagandet i underhållet

av utom kolonatets område belägna diken.

Utskottet, som för sin del biträder den i propositionen framlagda formulering

av paragrafen, vill med anledning av motionerna uttala önskvärdheten

av, att vid torrläggningsarbetets planering och utförande följande av

kolonisationskommittén framhållna synpunkter må beaktas, nämligen att

då odlingsbar myrmark ej i sin helhet tages i anspråk för kolonat utan

reserveras för anläggning av nya kolonat eller för att framdeles i den

mån ytterligare marktilldelning till kolonat kan visa sig erforderlig tillläggas

detsamma, bör den sålunda reserverade marken dock, där så finnes

lämpligt, utdikas i sammanhang med den till kolonat utlagda, samt att

då för skogsväsendets räkning torrläggning av myrmarker för skogsbörd

planeras, det bör tillses, huruvida en sådan torrläggning berör någon eller

några odlingsbara myrmarker, i vilket fall samarbete med kolonisationsorganen

bör anordnas, så att vid utdikningsförslagets upprättande hänsyn

tages till myrens blivande användning som odlingsmark för kolonat.

§ 17.

Skattephkt. Utskottet ansluter sig jämväl beträffande denna paragraf till det förslag,

som innefattas i propositionen, samt kan förty icke biträda motionärernas

yrkande, att kronan skulle ansvara för skatt och annan allmän

tunga även efter den första tidsperioden och utan tidsbegränsning beträffande

under nyttjanderätt upplåtet kolonat.

§ 21.

fB^kfionat Utskottet förordar Kungl. Maj:ts förslag, vilket innebär, att det skall

ankomma på Kungl. Maj:t att med iakttagande i huvudsak av vad

departementschefen i statsrådsprotokollet härutinnan närmare angivet och

föreslagit — fastställa allmänna grunder för bestämmande av köpeskillingen

för kolonat, därvid hänsyn skall tagas till värdet av jord (odlingsmark

samt annan mark än berg, improduktiv mark o. d.), skog samt

erhållen byggnadshjälp. Utskottet vill därjämte uttala, att, enär å kolonatens

område eventuellt förefintlig barrskog över 30 centimeters diameter

1.3 m. från roten icke torde böra regelmässigt ingå i köpet, hänsyn

till dylik skog icke bör tagas vid värdering av kolonatens skog.

I den mån kolonist önskar övertaga dylik grövre skog, torde den böra

få lösas till gängse salnpris för dylikt virke.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

29

$ 24.

Angående viss under denna paragraf avhandlad fråga om virkesfångst har

utskottet yttrat sig här ovan (se § 5).

§ 28.

Utskottet, som icke anser skäl föreligga för tillstyrkan av det i motionerna Jakt och fiske.

framställda yrkande i syfte att kolonisterna beredes rätt till jakt å angränsande

kronopark, har intet att erinra mot vad Kungl. Ma.i:t under denna

paragraf föreslagit.

$ 29.

I propositionen föreslås, att det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, Skolfrågan.

huruvida och i vad mån understöd må lämnas vederbörande skoldistrikt för

upprättande av skola, avsedd huvudsakligen för kolonisters barn, genom avgiftsfritt

upplåtande under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet

erforderlig mark och kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke.

Departementschefen har därjämte uttalat, att han icke vore i tillfälle att

nu taga ställning till väckt fråga om eventuellt ytterligare statligt understöd

åt vissa skoldistrikt i form av särskilt bidrag till skolbyggnaders uppförande

och till inackordering av skolbarn i skolhem eller enskilda hem. Vidare har

departementschefen meddelat, att denna fråga borde för övervägande överlämnas

till ecklesiastikdepartementet.

Enligt motionärernas förmenande borde i denna paragraf utsägas, att

skattetyngd skolkommun, som ådroges ökade kostnader för barn, tillhörande

kolonister — särskilt sådana, som inflyttade från annan kommun — även

borde kunna erhålla understöd utöver vad i propositionen föreslagits.

Utskottet vill icke förneka, att fog finnes för motionärernas hemställan,

och förutsätter, att berörda fråga göres till föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet

genom utredning på sätt departementschefen ställt i utsikt.

§ 32 (i motionerna).

Rörande det under denna paragraf avhandlade spörsmål om garanterat

arbete åt kolonister har utskottet yttrat sig härovan i samband med behandlingen

av § 1.

Av det nu sagda framgår, att utskottet icke ifrågasätter annan direkt ändring

i det av Kungl. Maj:t i bilaga A till propositionen framlagda förslag

till allmänna grunder än vad ovan angivits under §§ 3 och 11.

B) Redan upplåtna kolonat samt påbörjade kolonisationsföretag.

Utskottet har intet att erinra mot förslaget i propositionen (sid. 162—168)

om viss närmare angiven tillämpning av ovan avhandlade allmänna grunder

jämväl på redan beslutade kolonisationsf öretag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

C) Kolonisternas kreaturslånefond.

Efter utredning å sid. 171—174 i propositionen har departementschefen

ifrågasatt, att moment 1) av gällande allmänna villkor och bestämmelser för

lån nr kolonisternas kreaturslånefond, vilken fond efter bifall till dylikt

beslut torde böra benämnas kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond, må

erhålla följande ändrade lydelse:

»Kolonist må kunna för inköp av en första uppsättning kreatur och smärre

jordbruksredskap av statsmedel erhålla lån, motsvarande tre fjärdedelar av

de till inköp avsedda kreaturens och redskapens värde, dock högst tillhopa

600 kronor.»

Utskottet förordar den sålunda föreslagna utvidgningen av berörda lånerörelse.

D) Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926.

Efter utredning i propositionen å sid. 168 — 171 äskas för kolonisationsverksamhetens

bedrivande för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor. Av utredningen framgår, att sammanlagda medelsbehovet

för sagda budgetår beräknats till 600,000 kronor men att en besparing

den 1 juli 1925 av omkring 450,000 kronor vore att påräkna från hithörande

reservationsanslag. I nyssnämnda belopp, 600,000 kronor, ingår som

största post (412,000 kronor) beräknade kostnader för fullföljande — huvudsakligen

enligt ingångna kontrakt — av redan beslutade kolonisationsförsök.

I motionerna ifrågasättes höjning av anslaget från 150,000 till 180,000

kronor.

Utskottet kan, efter granskning av den till grund för äskandet i propositionen

liggande beräkning och med hänsyn till att det ifrågasatta anslaget

till väsentlig del avser fullföljande av redan beslutade företag, tillstyrka

anvisande av det anslagsbelopp, 150,000 kronor, som Kungl. Maj:t begärt.

E) Ifrågasatt omföring till kolonat av skogstorp och odlingslägenheter.

Efter utredning å sid. 174—180 i propositionen har departementschefen

yttrat följande rörande ett av kolonisationskommittén framställt förslag

om omförande till kolonat av vissa odlingslägenheter och nybyggen:

»Ehuru åtgärder väl torde kunna vara motiverade i syfte att förbättra

ställningen för innehavare av redan upplåtna skogstorp och odlingslägenheter

ävensom för reformering av grunderna för ett eventuellt fortsatt upplåtande

av sist nämnda lägenheter, är jag dock ej beredd att nu framlägga

förslag i hithörande frågor. Det äldre upplåtelsesystemet med skogstorp och

odlingslägenheter torde visserligen ej sällan hava medfört besvikelse, men

å andra sidan har det i åtskilliga fall lett till goda resultat. Systemet med

kolonatupplåtelser har hittills prövats blott i begränsad omfattning och

endast i den form, försökskolonisationen haft, därvid ännu icke så tydligt

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

31

utslag i gynnsam riktning torde hava erhållits, att ett allmänt frångående

av det äldre systemet kan anses utan vidare tillrådligt. Föreliggande

fråga torde böra göras till föremål för ytterligare omprövning. Inom

jordbruksdepartementet hava också vissa förberedande arbeten igångsatts i

syfte att få föreliggande spörsmål närmare utrett. Jag hyser förhoppning

om, att frågan om skogstorparnas och odlingslägenhetsinnehavarnas

ställning må kunna inom eu nära framtid framläggas till vidare omprövning.

»

I motionerna uttalas önskvärdheten av, att riksdagen begär, att Kungl.

Maj:t snarast, om möjligt redan till nästa års riksdag, framlägger förslag

angående omförande till kolonat av skogstorp och odlingslägenheter och

vissa andra nybyggen inom de sex nordligaste länen.

Utskottet vill för sin del understryka önskvärdheten av, att frågan om

beredande av en förbättrad ställning för ifrågavarande äldre lägenhetsinnehavare

å kronoparkerna i de sex nordligaste länen snarast tages under

omprövning. Då emellertid av propositionen framgår, att detta spörsmål

redan är föremål för Kungl. Majrts uppmärksamhet samt att departementschefen

hyser förhoppning om, att frågan må kunna inom en nära

framtid framläggas till omprövning, finner utskottet anledning ej föreligga

att nu ifrågasätta sådan hänvändelse till Kungl. Maj:t, som motionärerna

förordat.

På grund av vad ovan anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts

förevarande proposition och motionerna 1:249 och

II: 374,

a) dels godkänna det såsom bilaga A till detta utlåtande

fogade förslag till allmänna grunder för upplåtande

av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna, att

tillämpas från och med den dag, som av Kungl. Maj:t

bestämmes;

b) dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

härutinnan tillstyrkt, vidtaga åtgärder i

syfte att nyssnämnda allmänna grunder må vinna tilllämpning

jämväl på redan beslutade kolonisationsföretag

i de hänseenden och i den omfattning, som departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt;

c) dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta förslag om ändrad lydelse av

moment 1) av gällande allmänna villkor och bestämmelser

för lån ur kolonisternas kreaturslånefond, vilken fond

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

efter bifall till sagda förslag torde böra benämnas kolonisternas

kreaturs- och redskapslånefond;

d) dels för kolonisationsverksamhetens bedrivande å

kronoparker i Norrland och Dalarna anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 150,000

kronor;

e) dels ock i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t, efter utredning, måtte för riksdagen framlägga

förslag till särskild lagstiftning angående dispositionsrätten

över skogen å kolonat, belägna inom område,

där förordningen den 18 juni 1915 angående utsyning

å viss skog inom Västerbottens och Norrbottens läns

lappmarker med flera områden ej äger giltighet, i syfte

att förebygga skövling av kolonatens skog.

Stockholm den 14 maj 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

tran törsta kammaren: herrar Hellström, Persson, Nils, Sederholm, Nilsson i Kabbarp,

Boberg, Andersson, K. A. *), Gabrielsson och Luterkort samt

trån andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Olsson i Broberg, Sjöblom, Pettersson

i Bjälbo, Carlström *), Uddenberg i Karlskoga, Andersson i Grimbo *) och Sjölander.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

33

Reservationer

1) vid -punkten a), § 3,

av herr Luterkort, som yrkat,

att § 3 i förslaget till allmänna grunder för upplåtande

av kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

§ 3.

För handläggning av frågor om kolonisationsåtgärder å kronoparker i

Norrland och Dalarna må Kungl. Maj:t, i mån av behov, tillsätta särskilda

kolonisationsnämnder i de sex nordligaste länen, börande dylik kolonisationsnämnd

i regel bestå av vederbörande landshövding jämte representant för

statens lokala skogsförvaltning ävensom en representant för länets kolonister

samt en praktiskt förfaren man, företrädande jordbruks- och egnahemsintresset

inom länet.

Närmare föreskrifter om kolonisationsnämndernas sammansättning, rörande

sättet för väljande av kolonisternas representant samt rörande nämndernas

verksamhet meddelas av Kungl. Maj:t.

Ledningen av och kontrollen över sagda nämnders verksamhet utövas

genom jordbruksdepartementet.

2) vid punkten a), §§ 5 och 24,

av herr Sederholm, med vilken herr Olsson i Broberg instämt, som beträffande

frågan om kolonatens förseende med virke och bränsle, sedan

kolonist inlöst kolonatet med äganderätt, förordat å ena sidan, att kolonat

måtte — i huvudsaklig överensstämmelse med vad kolonisationskommittén

föreslagit — tilldelas endast ett mindre skogsskifte, och å andra sidan, att kolonist

— på sätt i motionerna påyrkas — må tillerkännas rätt att även efter 30

år från den första upplåtelsen efter anvisning erhålla viss myckenhet husbehovsvirke

och bränsle från kronoparken, samt i anslutning härtill yrkat,

att det under utskottets hemställan i punkten a) omförmälda

förslag till allmänna grunder för upplåtande av

kolonat å kronoparker i Norrland och Dalarna måtte i

vad angår § 5 andra stycket och — under förutsättning

att nedanstående ändringsförslag rörande nu sagda paragraf

godkännes — jämväl § 24 andra stycket erhålla följande

ändrade lydelse nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt 25 höft. (Nr 67.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

§ 5 andra stycket.

Utöver odlingsmarken bör kolonat tilldelas så stor areal skogsmark, som

erfordras för att av densamma må kunna, sedan kolonist inlöst kolonatet,

under förutsättning av medelgod skötsel utvinnas en årlig virkesavkastning

av från omkring sex till omkring femton kubikmeter fast mått, börande

arealen skogsmark inom dessa gränser i vart fall avpassas med hänsyn till

kolonatets areal av odlingsmark och övriga på frågan inverkande förhållanden.

§ 24 andra stycket.

Å andra sidan skall ägaren av den försålda lägenheten, om och i den mån

så finnes nödigt, tillerkännas rätt att å kronoparken efter anvisning årligen

taga viss angiven myckenhet husbehovsvirke och bränsle, ävensom rätt att

å vissa platser å kronoparken eller därå belägen fastighet taga grus, sand,

torv och lera till husbehov samt för fullgörande av den ägaren av den försålda

lägenheten åliggande skyldighet att underhålla väg.

3) beträffande motiveringen

äv herr Luterkort, som anfört:

»Då jag i väsentliga delar biträtt Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

har jag ansett mig böra uttala, att den kolonisationsverksamhet å kronoparker,

huvudsakligen i övre Norrland, om vars mera permanenta ordnande

nu är fråga, icke får anses innefatta någon huvudsaklig eller slutgiltig lösning

av den stora angelägenheten för statsmakterna, att i vidsträcktare mån

och på mera rationellt sätt tillgodose den växande befolkningens krav på

jord och odlingsmöjligheter. På samma sätt som torde vara förutsatt ifråga

om den nu föreslagna norrländska kolonisationen måste varje kolonisationsverksamhet

inriktas på att i görligaste mån bereda en nybyggande befolkning

byggnads- och odlingsmöjligheter i de bygder, där den har sina rötter,

och därigenom de största förutsättningarna för att ur egen och det allmännas

synpunkt bästa sätt utnyttja förefintliga kolonisationsmöjligheter. Jag

har från nu angivna utgångspunkter ansett, att utskottet icke bort träffa

sitt avgörande i förevarande ämne utan att betona dess samband med spörsmålet

angående rikets kolonisation, varom riksdagen nyligen beslutat att

hos Kungl. Maj:t hemställa om utredning. Jag anser tillika, att utskottet,

som med rätta framhållit nödvändigheten av att vid kolonisation enligt de

nu föreslagna grunderna framgå med försiktighet, bort tillika understryka

nödvändigheten att uppmärksamheten nu komme att i första hand inriktas

på att bereda de nuvarande kolonisterna erforderlig hjälp.»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67-

36

Bilaga A.

Förslag

till

allmänna grunder för upplåtande av kolonat å kronoparker

i Norrland och Dalarna.

Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Å därtill lämplig mark å kronoparker inom Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län må jordlägenheter

(kolonat) på här nedan angivna villkor upplåtas till uppodling

och bebyggande i syfte att befrämja uppkomst av jordbruk och

egna hem, avsedda i främsta rummet för ortens befolkning; börande

kolonat utläggas blott i mån tillgång kan antagas vara för handen till

sådant förtjänstarbete, som erfordras för att kolonatets innehavare med

familj må kunna erhålla oundgänglig bärgning.

§ 2.

Kolonat upplåtas i den mån Kungl. Maj:t och riksdagen besluta om

kolonisationsåtgärders vidtagande.

§ 3.

För handläggning av frågor om kolonisationsåtgärder å kronoparker i

Norrland och Dalarna må Kungl. Maj:t, i mån av behov, tillsätta särskilda

kolonisationsnämnder i de sex nordligaste länen, börande dylik

kolonisationsnämnd i regel bestå av vederbörande landshövding jämte

representant för statens lokala skogsförvaltning och minst en praktiskt

förfaren man, företrädande jordbruks- och egnahemsintresset inom länet.

Närmare föreskrifter om kolonisationsnämndernas sammansättning och

verksamhet meddelas av Kungl. Maj:t.

Ledningen av och kontrollen över sagda nämnders verksamhet utövas

genom jordbruksdepartementet.

§ 4.

Till ''brukare av kolonat (kolonist) må antagas allenast svensk medborgare,

som råder över sig och sitt gods, gjort sig känd för sparsamhet,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

nykterhet och hederlig vandel samt prövas äga goda personliga förutsättningar

för genomförande av ifrågakommande kolonisationsföretag, däri

inbegripet drivande av ett mindre jordbruk.

§ 5.

Till kolonat hör läggas odlingsmark till den areal, som efter prövning

vid planläggandet av varje kolonisationsföretag finnes erforderlig och

lämplig, hörande arealen odlingsmark i regel ej understiga åtta hektar

och ej överstiga sjutton hektar.

Utöver odlingsmarken bör kolonat tilldelas så stor areal skogsmark, som

erfordras för att av densamma må kunna, sedan kolonist inlöst kolonatet,

under förutsättning av medelgod skötsel utvinnas en årlig virkesavkastning

av från omkring femton till omkring tjugufem kubikmeter fast mått,

hörande arealen skogsmark inom dessa gränser i vart fall avpassas med

hänsyn till kolonatets areal av odlingsmark och övriga på frågan inverkande

förhållanden.

§ 6.

Kolonat upplåtes under nyttjanderätt med rätt för kolonist att med

äganderätt inlösa kolonatet, allt under de villkor nedan sägs.

Där särskilda skäl därtill föranleda, må Kungl Maj:t dock i undantagsfall

besluta om upplåtelse utan att kolonist tillförsäkras dylik rätt till

inlösen.

Om nyttjanderätt till kolonat.

§ 7.

Avtal om upplåtelse av kolonat skall ske skriftligen enligt fastställt

formulär med iakttagande av bestämmelserna här nedan ävensom i tilllämpliga

delar av vad i lag sägs om arrende.

§ 8.

Upplåtelse av kolonat skall ske för en tid av femton år.

§ 9.

Då kolonat första gången upplåtes, skall kolonist för de första fem åren

av upplåtelsetiden tillerkännas frihet från erläggande av lega. Under de

därpå följande tre åren erlägges årlig lega, beräknad till 1.8 procent av

sammanlagda beloppet av den kolonatet tilldelade odlingsmarkens i och

för köpeskillingens bestämmande fastställda värde och den av kolonisten

uttagna byggnadshjälpen. Under återstående del av den tid, kolonist

innehar kolonatet med nyttjanderätt, skall han erlägga en årlig lega, beräknad

till 3.6 procent av nyssnämnda sammanlagda belopp.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

37

Sålunda fastställd lega inbetalas i den ordning, som från statens sida

vid upplåtelsen närmare bestämmes.

§ 10.

Inom femton år från den dag, då kolonist tillträtt kolonatet, skall denne

hava uppodlat minst tre tiondelar av kolonatets odlingsmark; dock åligga

det därvid kolonist att uppodla under de första tre åren en hektar, under de

närmast följande tre åren ytterligare en hektar samt under de därpå följande

tre åren ytterligare en hektar, allt i enlighet med vad som vid upplåtelsen

närmare bestämmes i fastställd odlingsplan.

Kolonist åtnjute härvid en kontant odlingshjälp, utan återbetalningsskyldighet,

av 750 kronor, att utbetalas i terminer efter arbetets fortgång i den

mån kolonisten enligt fastställd odlingsplan uppodlar samt, i mån av behov,

kalkar och gödslar en och en halv hektar torvmarksjord jämte ett mindre,

till potatisland avsett, område fastmarksjord.

I undantagsfall må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, kolonat uppodlas

genom statens omedelbara försorg till den omfattning, som i avseende å

odlingskostnad beräknas motsvara förenämnda kontanta odlingshjälp, vilken

i dylikt fall icke må utgå.

§ 11.

Inom tid, som vid varje upplåtelse bestämmes, skall kolonist hava å

kolonatet uppfört bostadshus och uthus i enlighet med vad som vid upplåtelsen

närmare avtalas. Den tid, inom vilken byggnaderna skola vara

fullbordade, må i allmänhet ej bestämmas senare än till fem år från den

dag, då kolonist tillträdde kolonatet.

Kolonist åtnjute kontant byggnadshjälp intill 3,500 kronor, att utbetalas

i terminer i mån av byggnadsarbetets fortgång. I undantagsfall

kan, efter särskilt beprövande, detta belopp höjas, dock högst till 4,500

kronor.

. Där så lämpligen ske kan, bör vederbörande kolonisationsorgan söka

vidtaga åtgärder i syfte att erforderligt byggnadsvirke i försågat skick

jämte annat byggnadsmaterial må kunna tillhandahållas kolonist, till

självkostnadspris, å kolonisationsområdet.

I undantagsfall må, efter Kungl. Maj:ts beprövande, kolonat bebyggas

genom statens omedelbara försorg.

Det åligger kolonist att svara för byggnaders underhåll och brandförsäkring.

§ 12.

Kolonist vare berättigad att, efter utsyning genom vederbörande skogsstatstjänsteman

och i den mån byggnadsarbeten åligga kolonisten, avgiftsfritt

erhålla byggnadsvirke, som erfordras till de byggnader, som prövas böra

å kolonatet uppföras, att uttagas från skogen å de delar av kolonatet,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

som utgöras av odlingsmark eller avses till tomtplats, eller, i den mån

virkestillgången å nämnda delar av kolonatet finnes otillräcklig, från

skogen å motsvarande delar av närliggande kolonat eller å angränsande

del av kronoparken.

Kolonist vare vidare berättigad att, under den tid han innehar kolonatet

med nyttjanderätt, efter utsyning eller anvisning genom vederbörande

skogsstatstjänsteman avgiftsfritt från kolonatets skog eller från kronoparken

uttaga virke till husbehov ävensom bränsle, allt i enlighet med vad vid

kolonatets upplåtande närmare bestämmes.

§ 13.

Kolonist må tillerkännas rätt till bete, utan avgift, å angränsande del

av kronoparken under femton år från den första upplåtelsen av kolonatet

för å detta vinterfödda hästar och nötkreatur, dock att i varje fall må

från bete undantagas mark, varest betandet skulle förorsaka märkbart

hinder för skogens återväxt.

§ 14.

Rätt till jakt efter älg inom kolonats område förbehålles kronan under

den tid, kolonist innehar kolonatet med nyttjanderätt.

§ 15.

Genom statens försorg vidtagas åtgärder för kolonisationsområdenas förbindande

med viktigare kommunikationsleder. Det åligger dock kolonist

att ansvara för byggande och underhåll av för kolonatet erforderlig utfartsväg

i den mån densamma faller inom kolonatets område. I övrigt deltager

kolonist i underhåll av väg i den utsträckning och enligt de grunder,

som vid kolonatets upplåtande bestämmas, därvid kolonist ej må åläggas

underhåll av längre vägsträcka än tillhopa 300 meter.

§ 16.

Avlopps- och avledningsdiken, som prövas erforderliga för kolonisationsarbetets

genomförande, ävensom laggdiken, vilka möjliggöra odlingsarbetets

omedelbara påbörjande, anläggas genom statens försorg.

Kolonist har skyldighet att dels underhålla sålunda upptagna diken, i

vad de ligga inom kolonatets område, och dels deltaga i underhållet av

utom kolonatets område belägna diken efter ty därom vid kolonatets upplåtande

bestämmes.

§ 17.

Kronan ansvarar för skatt och annan allmän tunga, som belöpa å

kolonat under den tid, kolonist innehar detta med nyttjanderätt, dock

under högst femton år från den första upplåtelsen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

39

§ 18.

Dör kolonist före upplåtelsetidens utgång eller försättes han i konkurs,

äge såväl kronan som dödsbodelägarna eller borgenärerna uppsäga avtalet.

Sker ej uppsägning från någondera sidan inom sex månader efter dödsfallet

eller sist å trettionde dagen efter inställelsedagen i konkurs, skall

avtalet fortfarande äga giltighet, och svara dödsbodelägarna eller borgenärerna

för avtalets fullgörande intill dess upplåtelsetiden utgår eller avtalet

eljest upphör att gälla.

Vad om rätt för kolonist till inlösen av kolonat eller till förnyad upplåtelse

här nedan sägs skall icke äga tillämpning i fråga om borgenärer,

för vilka avtal om nyttjanderätt till kolonat enligt vad ovan sägs kan

komma att gälla.

Frånträder kolonist under pågående upplåtelseperiod nyttjanderätten till

kolonat, vare sig till följd av dödsfall, konkurs, nyttjanderättens förverkande

eller eljest, och skall ej jämlikt denna paragraf avtalet fortfarande

äga giltighet för dödsbodelägare eller borgenärer, skall kolonatet ofördröjligen

för återstoden av upplåtelsetiden upplåtas till annan kolonist under

oförändrade villkor, dock att beträffande fullgörandet av den kolonisten

åliggande odlings- och byggnadsskyldighet må vidtagas den jämkning, vartill

omständigheterna skäligen må anses föranleda.

§ 19.

Avträdes kolonat, skall kolonisten vara berättigad till ersättning för av

honom enligt för kolonatet gällande byggnadsplan å kolonatet uppförda

byggnader ävensom för å detsamma av kolonisten verkställda förbättringar.

Vid ersättningens bestämmande skall avdrag göras för värdet av virke,

som för byggnads- eller förbättringsarbetenas fullgörande tillhandahållits

kolonisten från statens sida, ävensom för belopp, som kolonisten i den

ordning. särskilt stadgas må hava erhållit såsom odlings-, diknings- eller

byggnadsbjälp.

Om inlösen av kolonat.

§ 20.

Efter det kolonist fullgjort honom enligt §§ 10 och 11 åliggande odlingsocb

byggnadsskyldighet, skall han vara berättigad att under de villkor

nedan i §§ 21—25 sägs inlösa kolonatet.

Rätt till inlösen av kolonat äger dock rum allenast i händelse kolonist

prövas behörigen hava fullgjort vad honom i denna hans egenskap enligt

gällande föreskrifter åligger.

Att Kungl. Maj:t i särskilda fall äger besluta om upplåtelse av kolonat,

utan att kolonist berättigas inlösa kolonatet, därom är stadgat i § 6.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

§ 21.

Köpeskillingen för kolonat bestämmes med hänsyn till värdet å jord

och skog samt byggnadshjälp enligt allmänna grunder, som fastställas av

Kungl. Maj:t. Vid kolonatets upplåtande första gången skall i upplåtelsehandlingen

angivas, huru köpeskillingen för kolonatet skall heräknas.

§ 22.

Köpeskillning för kolonat skall, då inlösen äger rum, delas i två lika

stora delar, en amorteringsdel och en stående del.

Å amorteringsdelen erlägges, intill dess den blivit till fullo gulden, en

annuitet av 6 procent, varvid såsom ränta räknas 3.6 procent av det oguldna

kapitalbeloppet av amorteringsdelen. Amorteringsskyldigheten inträder sedan

femton år förflutit från den dag, kolonatet först upplåtits. Intill dess

amortering börjar, erlägges endast ränta efter 3.6 procent av köpeskillingens

hela belopp. Därefter erlägges, jämte annuiteten å amorteringsdelen, ränta

efter 3.6 procent av den stående delen, intill dess jämväl denna del till

fullo inbetalts.

Den stående delen skall vara gulden senast inom fem år från det sista

inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras. Det stånde kolonisten

fritt att när som helst betala köpeskillingen i dess helhet jämte upplupna

räntor samt att göra de avbetalningar han önskar å den stående delen.

Därest kolonatet till jord eller byggnader vanvårdas, eller skog å kolonatet

avverkas annorledes än till husbehov eller försäljning efter utsyning,

eller föreskrivna rånte- och kapitalavbetalningar icke ordentligt fullgöras,

eller kolonisten underlåter att hålla åbyggnaderna brandförsäkrade, skall,

därest sådant från statens sida påfordras, vad av köpeskillingen återstår

oguldet jämte ränta genast vara till betalning förfallet. Detsamma skall gälla,

där äganderätt till kolonatet i dess helhet eller del därav genom köp eller

annat fång från kolonisten övergår i andra fall än då kolonatet i sin helhet

övertages antingen av efterlevande make eller av bröstarvinge eller

av efterlevande make och bröstarvinge, vilka behålla kolonatet oskiftat,

så framt icke den nye innehavaren i vederbörlig ordning prövas lämplig

att övertaga kolonatet.

Som säkerhet för oguldna delar av köpeskillingen skall kolonist, då

inlösen äger rum, avlämna med inteckningsmedgivande försedd förbindelse,

avfattad i överensstämmelse med vad ovan föreskrivits.

Kolonist skall vara skyldig att inbetala i denna paragraf omförmäld

annuitet i den ordning, som från statens sida vid köpet närmare bestämmes.

§ 23.

Vill därtill berättigad kolonist inlösa kolonat, göre därom skriftlig anmälan

hos vederbörande kolonisationsnämnd. Har sådan anmälan inkommit,

läte nämnden ofördröjligen anställa besiktning å kolonatet till utrönande,

huruvida inlösen må äga rum. Prövar nämnden kolonist vara

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67-

41

berättigad till inlösen, skall genom nämndens försorg köpekontrakt upprättas

enligt fastställt formulär.

Om besiktning, som i denna paragraf avses, skall i tillämpliga delar

gälla vad om syn finnes stadgat i 2 kap. 11 och 12 §§ av lagen den 14

juni 1907 om nyttjanderätt till fast egendom.

§ 24.

I köpekontrakt, varom i § 23 sägs, skola intagas erforderliga förbehåll

om servitut till förmån för såväl kronopark eller därå belägen fastighet

som den försålda lägenheten. Sålunda skall i allmänhet ägaren av sistnämnda

fastighet förpliktas tåla, att väg för utforsling av virke från

kronoparken tages över lägenheten samt att över lägenhetens område till

förmån för kronoparken eller därå belägen fastighet elektrisk ledning

dragés, allt dock mot ersättning för av servitutets utövande vållad skada,

ävensom göras förbehåll om skyldighet för ägaren av den försålda lägenheten

att underhålla väg.

Å andra sidan skall ägaren av den försålda lägenheten, om och i den

mån så finnes nödigt, tillerkännas rätt att å kronoparken efter anvisning

årligen taga viss angiven myckenhet husbehovsvirke och bränsle, vilken

rätt dock ej må utsträckas att avse längre tid än till och med trettio år

från den dag, kolonatet först uppläts, ävensom rätt att å vissa platser å

kronoparken eller därå belägen fastighet taga grus, sand, torv och lera

till husbehov samt för fullgörande av den ägaren av den försålda lägenheten

åliggande skyldighet att underhålla väg.

§ 25.

Sedan köpekontrakt rörande kolonat upprättats, skall genom statens försorg

på statens bekostnad den försålda lägenheten av lantmätare avfattas

å karta, därå upptagas skillnaden mellan ägoslag, vilka redovisas i

jordregistret, byggnader, vägar, vattendrag och dylikt ävensom sådana

fasta punkter och mätningsuppgifter, att det kartlagda områdets läge bliver

fullt bestämt.

Inlöst kolonat skall genom statens försorg avskiljas från stamfastigheten

genom jordavsöndring. Lagfart å fånget ombesörjes på kolonistens bekostnad

av staten.

Särskilda bestämmelser.

§ 26.

Har kolonist vid utgången av första upplåtelsetiden ej inlöst kolonatet,

äge han, därest villkoren enligt § 20 för inlösen av kolonatet uppfyllts,

erhålla kolonatet till sig upplåtet under nyttjanderätt för ytterligare femton

år under oförändrade villkor, dock att därvid icke skall tillämpas vad i

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt 25 höft. (Nr 67.) 4

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 67.

§§ 9, 10, 13 och 17 sägs om legofrihet eller lägre lega än efter 3.6 procent,

odlingsskyldighet, rätt till bete och ansvar för skatt och allmän tunga.

Kolonist, som vid andra upplåtelsetidens utgång ej inlöst kolonatet, äge

optionsrätt till förnyad upplåtelse, därvid Kungl. Maj:t må föreskriva de

ytterligare jämkningar i upplåtelsevillkoren, som finnas nödiga.

§ 27.

Har kolonist, på sätt i § 26 sägs, erhållit ny upplåtelse av kolonatet,

må han när som helst under den nya upplåtelsetiden kunna inlösa kolonatet.

Därvid gälle i tillämpliga delar vad ovan stadgats angående inlösen

av kolonat.

§ 28.

Kolonist bör, i den mån och för den tid så prövas lämpligen kunna ske,

beredas rätt utan avgift till fiske i vatten å angränsande kronopark.

§ 29.

Det må ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida och i vad mån

understöd må lämnas vederbörande skoldistrikt för upprättande av skola,

avsedd huvudsakligen för kolonisters barn, genom avgiftsfritt upplåtande

under nyttjanderätt från kronopark av för ändamålet erforderlig mark och

kostnadsfritt tillhandahållande å rot av erforderligt virke.

§ 30.

Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som kunna finnas

erforderliga för tillämpningen av här ovan angivna grunder.

§ 31.

Rörande lån från kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond är särskilt

stadgat.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:299 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående kolonisation å kronoparker i Norrland och Dalarna jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten