Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd av statsmedel i vissa fall på grund av förluster, förorsakade av muloch klövsjukeepizootien inom landet jämte i ämnet väckta motioner.

1925-05-23 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1925:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd av statsmedel i vissa fall på grund av förluster, förorsakade av muloch klövsjukeepizootien inom landet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1925 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående understöd

av statsmedel i vissa fall på grund av förluster, förorsakade

av mul- och klövsjukeepizootien inom landet jämte

i ämnet väckta motioner.

I en till riksdagen den 8 maj 1925 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 231, har Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

grunder för understöd av statsmedel i vissa fall på grund av förluster,

förorsakade av mul- och klövsjukeepizootien inom landet,

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande understödsverksamhet

må bestridas av nionde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till förekommande

och hämmande av smittsamma sjukdomar bland husdjuren.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till innehållet i berörda

statsrådsprotokoll.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade motioner, nämligen:

1) två före propositionens avlämnande väckta likalydande, nr 135 i första

kammaren av herr Nilsson, Nils Anton, m. fl. samt nr 56 i andra kammaren

av herr Månsson i Erlandsro m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att av förslagsanslaget till förekommande och hämmande

av smittosamma husdjurssjukdomar bland husdjuren må enligt Kungl.

Maj:ts föreskrifter bekostas

dels anskaffande och tillhandahållande av serum mot smittosam muloch

klövsjuka att användas till klövbärande djur å ställen, som förklarats

smittade av mul- och klövsjuka, men där djuren ej bliva på statens bekostnad

nedslaktade,

dels nödig vakthållning omkring och fullständig desinfektion av dylika

ställen jämte erforderlig veterinärvård av de smittade eller misstänkta

djuren,

dels ersättning eller bistånd i annan lämplig form åt djurägare, som

genom åtgärder, föreskrivna till förhindrande av mul- och klövsjukas

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 29 höft. (Nr 72.) 1

Motioner.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

spridning, i högre grad åsamkas förluster med hänsyn till inskränkning:

i den fria förfoganderätten över sin egendom,

att i underdånig skrivelse anhålla, att Kungl. Maj:t måtte skyndsamt

verkställa utredning rörande lämpligheten av obligatorisk försäkring mot

smittosam mul- och klövsjuka av klövbärande husdjur inom landet och

därav uppkomna förluster samt för riksdagen framlägga det förslag, som

av en dylik utredning må föranledas.

2) nr 237 i andra kammaren av herr Olsson i Kullenbergstorp, likaledes

väckt före propositionens avlämnande, vari hemställts, att riksdagen måtte

bevilja ett förslagsanslag av 2,000,000 kronor att av Kungl. Maj:t användas

till mildrandet av de förluster, som uppstå för djurägare, vars besättningar

smittats av mul- och klövsjuka, och som äro bosatta inom det

område av landet, där den s. k. nedslaktningsmetoden ej av staten tilllämpas.

3) två likalydande, nr 300 i första kammaren av herr Jönsson m. fl.

samt nr 455 i andra kammaren av herr Månsson i Erlandsro m. fl., i

vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta följande ändringar i KungL

Maj:ts proposition angående understöd av statsmedel i vissa fall på grund

av förluster förorsakade av mul- och klövsjukeepizootien inom landet.

1. b) i fråga om mjölk från djur inom en och samma besättning, som

förklarats misstänkt för smitta av sådan sjukdom (misstänkt förklarad

egendom) och där med anledning härav mjölkspärrning varit påbjuden,

för hela förlusten under spärrningstiden.

3. Därest nötkreatur dött i mul- och klövsjuka utgår ersättning med

hälften av djurets värde före sjukdomen.

Med nedan stadgade undantag — — — — — — — — — — — — —

— — — — — — — — — — ersättning.

5. Understöd — — — — — — — —- — —- — — — — — — — —

eller egendomen efter den 8 november 1924 — — — — — — — —- —•

— — — — den 15 januari 1925 — — — —

Understöd för-----------—---icke utgå.

8. Understöd — — — — — — — —- — — — — — — — — — —

försäkring mot dylika.

4) nr 456 i andra kammaren av herr Sjöblom, vari hemställts att riksdagen

måtte besluta följande ändring av Kungl. Maj:ts proposition nr 231,

punkt 8:

a) Har ömsesidig försäkringsanstalt, som meddelat försäkringar för förlust

av nötkreatur eller mjölk på grund av mul- och klövsjuka, blivit

skyldig utgiva ersättningar för sådana förluster med belopp, som sammanlagt

motsvara summan av samtliga anstaltens enligt dess stadgar för

sådana utgifter, utan uttaxering å delägarna tillgängliga medel, må an
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

3

stalten för varje gång ersättningsskyldighet på grund av dylik försäkring

därefter inträder av statsmedel erhålla bidrag till betalningens fullgörande

med belopp, motsvarande vad försäkringstagaren vid tillämpning av ovan

stadgade grunder skulle ägt utbekomma, där han ej tagit försäkring, som

nu sagts.

b) Nödgas ömsesidig försäkringsanstalt, oaktat bidrag utgått, som i a)

sägs, för täckande av utgifter, som där omförmälas, göra uttaxering å

delägarna, överskjutande två och en halv för tusende av försäkringsvärdet,

må anstalten kunna av statsmedel erhålla bidrag till minskning i uttaxeringen

med högst två tredjedelar av nämnda överskott. Ansökan

därom skall ingivas till Kungl. Maj:t, som prövar om och i vad mån

sådant bidrag må utgå.

Beträffande de skäl, som åberopats som stöd för berörda framställningar

hänvisas till motionerna.

De i propositionen föreslagna grunderna för ersättning i vissa fall för

förlust på grund av mul- och klövsjuka äro av följande lydelse:

1. För sådan av mul- och klövsjuka förorsakad förlust i mjölkavkastning,

som är beroende av nedgång i mjölkproduktionen eller därav att

ägaren av djuren på grund av därom gällande bestämmelser varit förhindrad

att från gården avyttra mjölk, utgår till denne, där besättningen

icke genom det allmännas försorg nedslaktats, statsunderstöd.

a) i fråga om mjölk från djur å egendom, som förklarats smittad av muloch

klövsjuka (smittad, egendom), dels för hälften av förlusten från och

med den dag, då avyttringen upphörde, till och med den dag samtliga djur

å egendomen förklarats friska (sjukdomstiden), dels ock för hela förlusten

under tiden därefter-till och med den dag, då egendomen förklarats fri

från smitta;

b) i fråga om mjölk från djur inom en och samma besättning å egendom,

som vid upprepade tillfällen förklarats misstänkt för smitta av sådan sjukdom

(misstänktförklarad egendom) och där med anledning härav mjölkspärrning

varit påbjuden under sammanlagt mer än 11 dagar, för hela

förlusten under sammanlagda spärrningstiden med avdrag av 11 dagar.

Förlusten för varje dag skall anses utgöra i fall, som under a) sägs,

under sjukdomstiden tre fjärdedelar och under tiden därefter hälften samt

i övriga fall två femtedelar av värdet av den myckenhet mjölk, som under

de fem dagarna närmast före den dag, då egendomen förklarats smittad

eller misstänkt för smitta av mul- och klövsjuka, blivit i medeltal för dag

.avyttrad från egendomen.

Värdet skall beräknas efter dagspris vid avyttring till andelsmejeri i

orten den tid understödet avser.

Med ägare av nötkreatur förstås, den, som ägt tillgodogöra sig avkastningen

av djuren.

2. För sådan av mul- och klövsjuka förorsakad förlust i mjölkavkastning,

varför understöd enligt vad ovan sägs icke utgår, må, där besätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

ningen varit smittad av mul- och klövsjuka, men icke genom det allmännas

försorg nedslaktats, djurägare kunna tillerkännas understöd, därest han

visar, att han för sin utkomst är väsentligen beroende av avkastningen av

den kreatursskötsel, han bedriver, och av omständigheterna framgår, att

förlusten med hänsyn därtill skulle bliva synnerligen betungande för

honom.

Understödet utgår allenast för förlust under sjukdomstiden och må icke

överstiga tre fjärdedelar av det belopp, vartill ägaren styrker att förlusten

uppgått.

3. Därest nötkreatur dött i mul- och klövsjuka, må djurägaren kunna

tillerkännas understöd för därigenom förorsakad förlust under förutsättning
a)

att vid övergången från nedslaktningsmetodens tillämpning till andra

numera anlitade åtgärder i kampen mot mul- och klövsjukan förordnande

om nedslagning av besättning meddelats, men sådant förordnande sedermera

till följd av Kung!. Maj ris beslut den 14 sistlidna januari i fråga om

begränsning om nedslaktningsmetodens tillämpning återkallats, och av

veterinär intygas, att tillämpningen av föreskrifter, som i dylikt fall givits

i avvaktan på nedslaktningens verkställande, varit bidragande orsak till

att nötkreatur dött i sjukdomen, eller

b) att djurägaren är mindre bemedlad samt till följd av förlusten förorsakats

ekonomiskt trångmål och särskilt ömmande omständigheter äro

för handen.

Understöd, som nu nämnts, utgår med allenast hälften av djurets värde

för sjukdomen.

Med nedan stadgade undantag må djurets värde icke skattas högre än till

400 kronor för tjur och oxe över 3 år och för ko, 300 kronor för tjur, oxe

och kviga från 1V2 till 3 år samt 150 kronor för övriga djur över 2 månader.

För tjur över 3 år, som premierats med första pris eller innehar stats- eller

avelspris, må värdet kunna beräknas till högst 2,000 kronor. Vid beräkning

av värdet för djur, som införts eller varit berättigat till införande i riksstamboken

för rasen i fråga, och djur, som av annan orsak haft särskilt

högt marknadsvärde, må hänsyn därtill tagas; dock att i här avsedda fall

icke må beräknas högre värde än 800 kronor för ko och för tjur över 3 år,

600 kronor för kviga över 11/2 år och för tjur mellan 11/2 år och 3 år samt

300 kronor för övriga djur.

För djur ej över två månader utgår icke ersättning.

4. Där till följd av numera tillämpade åtgärder i kampen mot mul- och

klövsjukan, exempelvis genom cernering eller dylikt, intrång vållats i den

enskildes näringsutövning eller enskild person på grund av cerneringen

eller eljest förorsakad minskning i arbetsförtjänst, må, därest särskilt ömmande

omständigheter äro för handen, understöd kunna tillerkännas jämväl

dylik person. Det ankommer på nedan under 6 omförmäld nämnd att

pröva och avgöra, huruvida och i vad mån understöd må anses böra utgå i

fall, varom här är fråga.

5. Understöd utgår allenast för förlust, som inträffat efter den 14 januari

1925 och före den 1 januari 1926 eller den tidigare dag, Kungl. Maj:t

med hänsyn till förhandenvarande förhållanden må finna skäl bestämma;

dock att, där egendom före den 15 januari 1925 förklarats smittad av mul
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

5

och klövsjuka, men på grund av Kung!. Maj:ts förenämnda beslut den

14 januari 1925 nedslagning å egendomen icke ägt rum eller egendom

vid upprepade tillfällen efter den 8 november 1924 förklarats misstänkt

för smitta av sådan sjukdom, understöd utgår jämväl för förlust, som inträffat

före den 15 januari 1925.

Understöd för förlust skall minskas med belopp, djurägaren må på

grund av försäkringsavtal hava därför bekommit eller äga bekomma.

Har avtal som nu sagts ej träffats, skall understöd enligt 1 och 2

härovan minskas med ett belopp, motsvarande fem för tusen av ett

försäkringsvärde, beräknat efter det i näst sista styckét av 1 härovan

omförmälda pris och den mjölkmängd, som enligt 1, andra stycket, skall

läggas till grund för förlustberäkningen.

Har någon avsiktligt eller genom grov vårdslöshet ådragit sina djur

den smitta, som förorsakat förlusten, må understöd för sådan förlust icke

utgå.

6. För prövning av ansökningar om understöd, varom här är fråga, skall

inom de hushållningssällskapsområden, som Kungl. Maj:t bestämmer,

finnas en nämnd, bestående av tre personer, av vilka en, som tillika

skall vara nämndens ordförande, utses av Kungl. Maj:t, en av lantbruksstyrelsen

och en av vederbörande hushållningssällskap. För varje

ledamot skall i nu angiven ordning utses två suppleanter. Nämnd må

äga tillkalla veterinär eller annan sakkunnig att deltaga i överläggningen

i visst ämne.

Övriga föreskrifter rörande prövning av ansökningar, som i första

stycket sägs, så ock angående nämndernas verksamhet utfärdas av Kungl.

Maj: t.

Angående ersättning åt nämndernas ledamöter ävensom sakkunniga,

som nyss nämnts, så ock om bestridande av kostnaderna i övrigt för

nämndernas verksamhet förordnar Kungl. Maj:t.

7. Vederbörande länsstyrelse åligger att mot kvitto utbetala understöd,

som jämlikt 1, 2, 3 och 4 härovan av prövningsnämnd tillerkänts

djurägare eller annan enskild person.

8. Understöd må jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande utgå till ömsesidig

försäkringsanstalt med högst så stort belopp, som motsvarar vad djurägare,

beträffande vilka anstalten reglerat förluster på grund av mul- och

klövsjuka, skulle enligt ovan angivna grunder av statsmedel sammanlagt

hava tillerkänts för sådana förluster, därest de underlåtit söka försäkring

mot dylika; dock att anstaltens sammanlagda understöd av statsmedel

icke bör överstiga två tredjedelar av vad anstalten för samma förluster

utbetalat i ersättning till försäkringstagarna.

Såsom närmare framgår av propositionen hava ovanintagna grunder

utarbetats med ledning av ett utav sakkunniga rörande åtgärder för bekämpande

av mul- och klövsjukeepizootien inom landet avgivet förslag i

ämnet, över vilket förslag medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statskontoret

avgivit yttranden. Medicinalstyrelsen har därvid ställt sig bestämt

avvisande mot nämnda förslag, under det att lantbruksstyrelsen in
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

tagit en mindre deciderad ståndpunkt till detsamma. Statskontoret har

däremot i princip icke hatt något att invända mot förslaget.

Departementschefen har såsom allmän motivering för ifrågavarande

statsunderstöd anfört följande.

»De av de sakkunniga ävensom av lantbruksstyrelsen och statskontoret

anförda motiv för ett ingripande från statens sida till lindring av de

genom mul- och klövsjukans härjningar förorsakade förlusterna delas i

huvudsak av mig. Jag får fördenskull tillstyrka, att understöd av

statsmedel bere.des ifrågavarande djurägare. Emellertid vill jag samtidigt

betona, att enligt min mening några rättskrav på statligt understöd folif

rågavarande förluster icke med fog synas kunna göras gällande.

Visserligen torde å ena sidan kunna medgivas, att den alltifrån mul- och

klövsjukeepizootiernas första uppträdande konsekvent följda metoden att

skyndsamt på statens bekostnad låta nedslakta av sjukdomen smittade

kreatursbesättningar kunnat leda till ett antagande från djurägarnas sida

att denna taktik för sjukdomens bekämpande komma att fullföljas även

vid mul- och klövsjukeepizootier av väsentligare omfattning än hittills

varit för handen, detta så mycket mera som nedslaktningsmetoden i vårt

land ständigt tillförene visat sig vara ett effektivt medel i kampen mot

sjukdomen i fråga. Men å andra sidan borde det också hava stått klart

för djurägarna att, i likhet med i vissa andra länder, sjukdomen i fråga

kunde tänkas komma att taga en sådan omfattning, att densammas

bekämpande enligt nämnda metod måste för staten medföra konsekvenser

i ekonomiskt hänseende av högst betänklig räckvidd, samtidigt som det

genom decennier energiskt bedrivna avelsarbetet måste komma att i hög

grad äventyras. Eeflektionen borde sålunda, där den icke präglats av allt

för mycken optimism beträffande nedslaktningsmetodens effektivitet och

statens ekonomiska resurser, hava pekat hän på nödvändigheten av att i

tid söka genom försäkring vinna garantier mot ett riskmoment, vars

förefintlighet icke kunnat förnekas och som därtill i mån av epizootiernas

upprepade återkomst måste framstå allt tydligare. Att för övrigt

eftertanken icke städse skjutits åsido visar det stora antal försäkringsavtal,

som med de förefintliga enskilda försäkringsanstalterna blivit ingångna.

Om emellertid ett visst bristande förutseende icke utan fog kan läggas

åtskilliga enskilda djurägare till last. så kan i icke mindre mån göras

gällande, att berörda försäkringsanstalter bort med avseende å den av

dem bedrivna försäkringsrörelsen hava tagit behörig hänsyn till de i

verkligheten föreliggande högst väsentliga riskerna. Ty även om, såsom

är fallet, ifrågavarande försäkringsanstalter äro grundade på principen

om. .ömsesidighet och sålunda deras existens genom den förefintliga

möjligheten, till extra uttaxeringar även vid hård påfrestning

egentligen icke äventyras, så borde dock försiktigheten givetvis bjudit,

att vid försäkringsavtalens ingående hänsyn tagits till den verkliga

försäkringsrisken, må vara att denna risk av skilda anledningar hittills

icke synts vara alltför stor. Nyttan för den enskilde av ingångna

försäkringsavtal borde självfallet eljest tendera att bliva illusorisk i

samma mån som beloppet av uttaxeringarna ökas, vartill kommer det''

förhållandet, att försäkringsanstalterna utan nödigt förutseende givetvis

icke äro i stånd att, på sätt avsetts, fullgöra ingångna försäkringsavtal

och ännu mindre möta en tillfällig starkare ökning av ansökningsfrekvensen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Men allt detta oaktat delar jag dock den uppfattningen att billigheten

synes fordra, att staten på grund av förhandenvarande säregna förhållanden

hör i viss utsträckning träda hjälpande emellan. Visserligen har, såsom

medicinalstyrelsen påpekar, de stora statsutgifter, som nedslaktningsmetoden

förorsakat, motiverats av det viktiga statsintresse, sjukdomens

bekämpande ansetts innebära. Och principiellt sett hör också, såsom av

medicinalstyrelsens utlåtande framgår, en statsutgift av här ifrågavarande

art givetvis i första hand taga sikte härpå. Men det är också påtagligt

att, sedan av förut angivna skäl nedslaktningsmetodens tillämpning tämligen

plötsligt måst begränsas, sådana utomordentliga förhållanden inträtt,

att statsintresset som sådant i icke oväsentlig grad synes påfordra ett ingripande

till stöd för djurägarna, även om detta skulle innebära ett frångående,

åtminstone delvis, av hittills gällande principer. Då under alla

omständigheter endast ett jämförelsevis ringa understöd avsetts att lämnas

djurägarna, torde dessa sålunda icke, såsom medicinalstyrelsen förmenar,

kunna förmodas till följd av statsunderstödet bliva mindre intresserade

av att skydda sina djur mot sjukdomen, detta så mycket mera som statsunderstödet

givetvis måste erhålla karaktären av tillfälligt sådant och

avse att lätta de förhandenvarande ekonomiska svårigheterna för djurägarna

samt därtill bereda på området förefintliga försäkringsinstitutioner

rådrum att anpassa sig efter de nyinträdda förhållandena. Jag förutsätter

nämligen, att djurägarna, så snart möjlighet att erhålla försäkring mot

här ifrågavarande förluster föreligger, också begagna sig därav; en möjlighet,

vilken synes mig böra kunna vara förhanden redan före ingången

av nästkommande vinter. Statsunderstödets utgående torde sålunda i och

för sig vara oberoende av sjukdomens framtida utbredning.

I fråga om den statliga understödsverksamheten vill jag ytterligare

anföra, att vägande skäl icke torde föreligga att begränsa den statliga

understödsverksamheten till enbart djurägare. Där nämligen till följd.

av de numera tillämpade åtgärderna i kampen mot mul- och klövsjukan,

exempelvis genom cernering eller dylikt, intrång vållats i den enskildes

näringsutövning eller enskild person på grund av cerneringen eller eljest

förorsakats minskning i arbetsförtjänst, synes mig möjlighet böra beredas

jämväl dylik person att i ömmande fall erhålla understöd. Grunderna för

sådant understöds utgående torde dock icke på förhand kuna bestämmas,

utan torde det böra ankomma på prövningsnämnderna — till vilkas verksamhet

jag framdeles skall återkomma -— att i varje särskilt fall med

hänsyn till förhandenvarande ömmande omständigheter pröva och avgöra,

huruvida och i vad mån statsunderstöd må anses böra utgå i fall, varom

här är fråga.»

Beträffande den tidsperiod, som ifrågavarande understödsverksamhet

skulle avse har departementschefen anfört bland annat följande.

»Av vad jag förut anfört beträffande motiven för här ifrågavarande

statliga understödsverksamhet torde hava framgått, att jag icke anser

skäl föreligga för denna verksamhets utsträckande över en längre tidsperiod.

Tvärtom synes mig denna tidsperiod böra i möjligaste mån begränsas,

då såsom redan antytts här givetvis är fråga om ett övergångsstadium

intill den tid, då, med samlad erfarenhet av den nuvarande

situationens vanskligheter, å ena sidan djurägarna böra hava insett nödvändigheten

av försäkringstagande och å andra sidan försäkringsinstitutionen

bör hava i viss mån omlagts och anpassats efter större fordringar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

Utskottet.

på densamma. Jag anser därför tidrymden för den statliga understödsverksamheten

böra i allmänhet begränsas till tiden 14 januari 1925—1

januari 1926, därest icke Kungl. Maj:t med hänsyn till förhandenvarande

förhållanden må finna skäl bestämma tidigare dag för hjälpverksamhetens

avveckling.»

Såsom närmare framgår av förestående redogörelse skulle huvudmotivet

för den föreslagna understödsverksamheten vara att söka i de särskilda

svårigheter, som drabbat närmast jordbrukarna i de delar av landet, där

staten vid bekämpande av den nuvarande mul- och klövsjukeepizootien övergivit

nedslaktningsmetoden, och där vare sig de enskilda djurägarna eller

vederbörande keatursförsäkringsbolag förmått anpassa sig efter de nya förhållandena.

Utgående från att en erforderlig omläggning av försäkringsverksamheten

å ifrågavarande område skall hinna genomföras före vinterns

början har departementschefen ansett understödsverksamheten böra begränsas

till tiden intill innevarande års slut.

Kungl. Maj:ts förslag avser beredande på sätt i ovanberörda grunder närmare

angivits av understöd dels åt enskilda djurägare och andra för i samband

med mul- och klövsjukeepizootien förorsakade förluster dels ock till

ömsesidig försäkringsanstalt för reglerade förluster till följd av samma sjukdom.

Beträffande formen för statsunderstöd i först angivet avseende innebär

förslagets huvudpunkt att ersättning för mjölkförlust, enligt vissa grunder

skulle generellt utgå för dylika förluster, alltså oberoende av huruvida djurägaren

vore mindre bemedlad, förorsakats ekonomiskt trångmål eller eljest

i det särskilda fallet ömmande omständigheter förelåge. I övriga fall däremot

skulle ersättning i huvudsak utgå efter individuell prövning.

Vid övervägande av ifrågavarande spörsmål har utskottet till en början

funnit sig kunna såtillvida dela den av departementschefen angivna allmänna

motiveringen för det föreliggande förslaget, att även utskottet anser den

plötsliga övergången från nedslaktningsmetoden till andra åtgärder för epizootiens

bekämpande i vissa avseenden hava medfört förhållanden av den art,

att staten icke bör undandraga sig att träda emellan för täckande i viss omfattning

av för den enskilde uppkomna förluster. Enligt utskottets mening

borde därvid särskilt komma i betraktande förluster uppkomna genom de

isoleringsåtgärder till förhindrande av smittans spridning, som av staten

påbjudits, och vilka åtgärder i stor utsträckning drabba även av farsoten oberörda

djurägare och i viss mån också andra personer. Att medgiva en generell

rätt till ersättning, omfattande även av själva sjukdomen förorsakade

förluster, såsom i propositionen också avses, kan utskottet emellertid för sin

del icke tillstyrka med hänsyn till de konsekvenser, vartill ett beslut i sådan

riktning kan befaras komma att leda. Utskottet håller i stället före, att

statens ingripande i berörda avseenden i princip bör grundas på prövning

av behovet av hjälp i det särskilda fallet. Vidare synes utskottet kunna

ifrågasättas, huruvida icke statens åtgärder å ifrågavarande område böra

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlutande Nr 72.

9

mera inriktas på att genom stöd i någon form åt vederbörande försäkringsbolag

bereda djurägaren möjlighet till verksamt skydd mot förluster av

ifrågavarande slag. Till denna senare fråga återkommer utskottet här nedan.

Med angiven uppfattning och då för en omarbetning från ovanberörda

synpunkter av grunderna för ifrågavarande hjälpverksamhet givetvis kräves

ytterligare utredning i ärendet och jämväl med hänsyn till den knappa tid, som

stått utskottet till buds, har utskottet måst avstå från att nu framlägga något

förslag i förevarande avseende. Enligt utskottets mening torde för övrigt

bättre möjlighet föreligga för nästkommande års riksdag att överblicka förutsättningarna

för en statens understödsverksamhet på detta område. Utskottet,

som sålunda icke kan förorda vad i propositionen föreslagits, vill däremot i

anslutning till vad utskottet ovan anfört föreslå, att förevarande fråga göres

till föremål för ytterligare utredning.

I fråga om den enligt förenämnda grunder föreslagna ersättningen till

vederbörande försäkringsanstalter vill utskottet på intet sätt bestrida, att med

hänsyn till inträdda förhållanden vissa skäl kunna åberopas för ett sådant

ingripande från statens sida. Utskottet har emellertid i saknad av närmare

utredning beträffande denna fråga särskilt ur försäkringsteknisk synpunkt

och då i varje fall bestämmelserna i detta avseende så nära anknutits till

de föreslagna grunderna i övrigt, att ett utbrytande på denna punkt icke

ansetts kunna ske, icke heller kunnat biträda förslaget i denna del.

Med den i propositionen angivna tidsbegränsningen för statens ifrågavarande

hjälpverksamhet torde såsom redan berörts hava avsetts att för den enskilde

djurägaren och försäkringsbolagen klargöra nödvändigheten av att inom den

bestämda tiden inrätta sig efter rådande förhållanden. I anslutning härtill

anser sig utskottet böra uttala, att det framskjutande av förevarande frågas

avgörande, som utskottet av angivna skäl ansett nödvändigt, icke bör göra

det mindre angeläget för vederbörande att påskynda åtgärder i sålunda avsett

syfte.

Utskottet har redan ovan antytt att statens medverkan uti ifrågavarande

avseende mera borde inriktas på att i någon form stödja vederbörande försäkringsbolag,

varigenom bolagen sattes i stånd att till rimliga premier

bereda vederbörande djurägare eu effektiv försäkring.

Vissa ansatser för att åvägabringa en mera tillfredsställande ordning i detta avseende

hava redan förekommit. Sålunda har på sätt nämnts i medicinalstyrelsens

yttrande i ärendet chefen för försäkringsinspektionen avgivit ett förslag till

riktlinjer för en allmän försäkring mot vissa förluster genom mul- och klövsjuka;

och hava medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen i däröver avgivet

utlåtande ifrågasatt, att staten genom lån skulle bereda ifrågavarande försäkringsföretag

möjlighet att fördela de erforderliga uttaxeringarna på en

efter förhållandena anpassad övergångstid. Lantbruksstyrelsen har vidare i

sitt yttrande över de sakkunnigas förslag uttalat, att det varit önskvärt, att

de sakkunniga framlagt förslag, huru de tänkt sig ifrågavarande försäkringsverksamhet

ordnad — såsom redan nämnts har ett dylikt ordnande under

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 10 samt. 29 höft. (Nr 72.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

innevarande år angivits vara en förutsättning för understödsverksamhetens

upphörande med årets utgång. Vidare har lantbruksstyrelsen i samma

yttrande funnit det anmärkningsvärt, att de sakkunniga icke syntes hava

ägnat uppmärksamhet åt nyssberörda förslag av medicinalstyrelsen och lantbruksstyrelsen

om stöd åt försäkringsbolag i form av statslån. I fråga om

ordnande av obligatorisk försäkring mot mul- och klövsjuka har gjorts framställning

i motionerna 1:135 och II: 56.

Bortsett från behovet av att nu understödja vissa försäkringsföretag i

deras trångmål — i vilket avseende det ovanberörda av medicinalstyrelsen och

lantbruksstyrelsen framförda förslaget synes utskottet förtjänt att beaktas —

hyser utskottet såsom framgår av det föregående den uppfattningen att frågan

om denna försäkringsverksamhets ordnande i allmänhet innefattar ett önskemål

av så stor vikt, att åtgärder för utredande av denna fråga utan uppskov böra

vidtagas. På grund härav vill utskottet utan att angiva några särskilda

riktlinjer föreslå framställning till Kungl. Maj:t om skyndsam och allsidig

utredning i detta ämne.

Beträffande de i ämnet väckta motionerna beröra dessa i huvudsak samma

spörsmål, som upptagits i Kungl. Maj:ts förevarande proposition, och har

utskottet på grund av den ställning utskottet intagit till propositionen icke

ansett sig hava anledning närmare ingå på motionerna i annan mån än som

framgår av vad utskottet i det föregående anfört.

Under åberopande av det ovan anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen, med avslag å förevarande proposition,

må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t ville dels i anslutning till ovan angivna synpunkter

låta verkställa ytterligare utredning huru ersättning

av allmänna medel må kunna utgå för skada och

förlust till följd av utav staten vidtagna isoleringsåtgärder

för bekämpande av mul- och klövsjuka dels ock låta utreda

om och på vad sätt statens medverkan må kunna

lämnas för försäkringsverksamhet mot sådan sjukdom.

2) att de i ämnet väckta motionerna 1:135 och 300

samt II: 56, 237, 455 och 456 i den mån de ej kunna

anses besvarade genom vad utskottet här ovan anfört och

hemställt ej må föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 maj 1925.

På jordbruksutskottets vägnar:

O. NILSSON.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

11

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Hellström, Persson, Nils, Sederholm, Nilsson i Kabbarp*,

Elision, Ingeström*, Norin* och Luterkort samt

från andra kammaren: herrar Nilsson i Tånga, Johansson i Uppmälby, Sjöblom*,

Carlström, Uddenberg i Karlskoga, Andersson i Grimbo, Lorichs och Månsson i Erlandsro.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

A) av herrar Nilsson i Tånga, Månsson i Erlandsro, Sjöblom, Andersson

i Grimbo och Elisson, vilka anfört följande:

»Då vi anse, att staten av billighetsskäl bör vidtaga åtgärder för att bringa

de av mul- och klövsjukans härjningar svårt hemsökta lantmännen även

inom de orter, där nedslaktningsmetoden måst uppgivas, någon lindring i

deras svåra betryck, och vi funnit Kungl. Maj:ts förslag med vissa av motionärerna

föreslagna ändringar skäligt, hemställa vi,

1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Majrts proposition

nr 231 med nedan angivna ändringar:

1. b) i fråga om mjölk från djur inom en och samma

besättning, som förklarats misstänkt för smitta av sådan

sjukdom (misstänkt förklarad egendom) och där med

anledning härav mjölkspärrning varit påbjuden, för hela

förlusten under spärrningstiden.

8. a) Har ömsesidig försäkringsanstalt, som meddelat

försäkringar för förlust av nötkreatur eller mjölk på

grund av mul- och klövsjuka, blivit skyldig utgiva

ersättningar för sådana förluster med belopp, som sammanlagt

motsvara summan av samtliga anstaltens enligt

dess stadgar för sådana utgifter, utan uttaxering å

delägarna tillgängliga medel, må anstalten för varje

gång ersättningsskyldighet på grund av dylik försäkring

därefter inträder av statsmedel erhålla bidrag till

betalningens fullgörande med belopp, motsvarande vad

försäkringstagaren vid tillämpning av ovan stadgade

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 72.

grunder skulle ägt utbekomma, där han ej tagit försäkring,

som nu sagts.

b) Nödgas ömsesidig försäkringsanstalt, oaktat bidrag

utgått, som i a) sägs, för täckande av utgifter, som där

omförmälas, göra uttaxering å delägarna, överskjutande

två och en halv för tusende av försäkringsvärdet, må

anstalten kunna av statsmedel erhålla bidrag till minskning

i uttaxeringen med högst två tredjedelar av nämnda

överskott. Ansökan därom skall ingivas till Kungl.

Maj:t, som prövar om och i vad mån sådant bidrag må

utgå.

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville i fortsättningen låta utreda

om och på vad sätt statens medverkan må kunna lämnas

för försäkringsverksamhet mot sådan sjukdom.»

B) av herrar Persson, Nils, Nilsson i Kabbarp och Carlström.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:337 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående understöd av statsmedel i vissa fall på grund av förluster, förorsakade av muloch klöv a1 i texten