Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial nr 1

1925-01-30 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1925:1, Konstitutionsutskottets memorial nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1925 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vilande förslag till

ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla

följande vid lagtima riksdagarna från och med år 1922 jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

Från riksdagen år 1922:

1) angående ändrad lydelse av §§

{Nuvarande lydelse:)

§ 60.

När ärende skall slutligen avgöras,

böra därtill hörande handlingar uppläsas,

så framt någon kammarens

ledamot sådant äskar. Ej må något

mål, däri överläggning ägt rum, till

slutligt avgörande företagas förr än

kammaren på talmannens hemställan

förklarat överläggningen slutad; börande

därefter proposition framställas.

Kan fråga bliva föremål för bifall

eller avslag, bör talmans första pro
Eosition

lyda på bifall. Om denna

esvaras med nej, och anmärkningar

i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5

60, 65 och 75 riksdagsordningen.

(Föreslagen lydelse:)

§ 60.

1. När ärende skall slutligen avgöras,

böra därtill hörande handlingar

uppläsas, så framt någon kammarens

ledamot sådant äskar. Ej må något

mål, däri överläggning ägt rum, till

slutligt avgörande företagas, förrän

kammaren på talmannens hemställan

förklarat överläggningen slutad.

2. Därefter bör, utom i de fall, mom.

3 upptager, proposition framställas i

den ordning, här nedan i detta mom.

stadgas. Kan fråga bliva föremål för

bifall eller avslag, bör talmans första

proposition lyda på bifall. Om denna

besvaras med nej, och anmärkningar

samt. 1 Käft. (Nr 1.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

i enlighet med dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar, som ej

lämpligen kunna i ett sammanhang

avgöras, bör särskild proposition å

vardera delen framställas i enahanda

ordning, som nu är föreskriven. —

Proposition skall alltid endast med ja

eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar,

som lämnats, varvid skall bero, såvida

ej votering begäres, vilken då ej må

vägras; en var i övrigt obetaget att

låta sin särskilda mening i protokollet

antecknas. Ingen må försöka att

beslutet genom ny överläggning uppriva.

— Då voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras

och anslås, samt omröstningen strax

därefter verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall äga

rum, ej heller någon omröstning därom

tillåtas.

Omröstning skall alltid ske med

tryckta och omärkta, enkla, slutna

och hoprullade sedlar, och bör, till

undvikande av lika röstetal för ja och

nej, i mål, där blott enkel pluralitet

erfordras, talmannen vid varje omröstning

före sedlarnas uppräkning en

bland dem uttaga och genast förseglad

avlägga. Om vid sammanräknandet

av de övriga sedlarna rösterna

befinnas lika delade, skall den förseglade

sedeln öppnas och avgöra beslutet.

År pluralitet redan vunnen, bör

den avlagda sedeln ouppbruten genast

förstöras.

i saken blivit under överläggningen

gjorda, bör den följande propositionen

i enlighet med dem uppställas. Innefattar

ett förslag flera delar, som ej

lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras,

bör särskild proposition å vardera

delen framställas i enahanda ordning,

som nu är föreskriven. — Proposition

skall alltid endast med ja eller nej

besvaras, och talmannen tillkännagive

sin uppfattning av det svar, som lämnats,

varvid skall bero, såvida ej votering

begäres, vilken då ej må vägras;

envar i övrigt obetaget att låta

sin särskilda mening i protokollet antecknas.

Ingen må försöka att beslutet

genom ny överläggning uppriva.

— Da voteras skall, bör voteringsproposition

jämte tydlig kontraproposition

genast författas, justeras och

anslås, samt omröstningen strax därefter

verkställas; men ej må proposition

göras, om votering skall aga rum,

ej heller någon omröstning därom tilllatas.

Omröstningen skall ske öppet.

Befinnas de avgivna rösterna lika delade,

nedlägge talmannen i en därtill

avsedd rösturna en ja-sedel och en nejsedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var för sig

slutna och hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom den sedel,

som en av kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

3. Fråga, varom i första punkten av

110 § regeringsformen eller i 32 § 2

mom. eller i tredje punkten av 52 § i

denna riksdagsordning förmäles, skall

alltid avgöras genom votering. I ty

fall gälle angående voteringsproposition

jämte kontraproposition vad i nästföregående

mom. sägs; och bör, sedan

nämnda propositioner anslagits, omröstning

genast äga rum. Sådan omröstning

skall alltid ske med tryckta och

omärkta, enkla, slutna och hoprullade

sedlar, och bör, till undvikande av

lika röstetal för ja och nej, i mal, där

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

8

(Nuvarande lydelse:)

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning, inkomster och utgifter,

kamrarna fatta stridiga beslut, som ej

uppå vederbörligt utskotts förslag

varda sammanjämkade, skola bägge

kamrarna var för sig rösta om de olika

beslut, vari vardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller

de flesta ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla

såsom riksdagens beslut. För att vid

sådan omröstning förekomma lika antal

röster, skall i andra kammaren avläggas

och förseglas en sedel, vilken, i

händelse de övriga sammanräknade

rösterna utfalla lika, öppnas och avgör

frågan. År pluralitet redan vunnen,

hör den avlagda sedeln ouppbruten genast

förstöras.

§ 75.

Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,

såframt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, slutna, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock skall i fråga om

val till utskott gälla, vad uti den i

37 § 5 mom. omförmälda stadga fin
-

(Föreslagen lydelse:)

blott enkel pluralitet erfordras, talmannen

vid varje omröstning före sedlarnas

uppräkning en bland dem uttaga

och genast förseglad avlägga.

Om vid sammanräknandet av de övriga

sedlarna rösterna befinnas lika delade,

skall den förseglade sedeln öppnas och

avgöra beslutet. Är pluralitet redan

vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten

genast förstöras.

§ 65.

När, i fråga om statsutgifter eller

bevillning, eller om reglementariska

föreskrifter för riksbanken, dess inkomster

och utgifter, eller om ansvarsfrihet

för fullmäktige i riksbanken,

eller om riksgäldskontorets styrelse

och förvaltning, inkomster och utgifter,

kamrarna fatta stridiga beslut, som ej

uppå vederbörligt utskotts förslag varda

sammanjämkade, skola bägge kamrarna

var för sig rösta om de olika beslut,

vari vardera förut stannat; kommande

den mening, som därvid erhåller de

flesta ledamöters av båda kamrarna

sammanräknade röster, att gälla såsom

riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen

av de avgivna rösterna dessa

befinnas lika delade, nedlägga andra

kammarens talman i en därtill avsedd

rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,

båda lika till storlek och utseende,

tryckta och omärkta samt var för sig

slutna och hoprullade, och avgöres då

omröstningens utgång genom den sedel,

som en av andra kammarens ledamöter

på anmodan av talmannen upptager ur

rösturnan.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande, böra

vara enkla, hoprullade, omärkta och

fria såväl från all tvetydighet i anseende

till personernas namn som från

oriktighet i anseende till deras antal;

dock skall i fråga om val till utskott

gälla, vad uti den i 37 § 5 mom. om
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

nes föreskrivet. Mellan personer, som förmälda stadga finnes föreskrivet.

vid val undfått lika antal röster, skil- Mellan personer, som vid val undfått

jes genom lottning, när så erfordras, lika antal röster, skiljes genom lottning,

när så erfordras.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1922.

Första kammarens protokoll den 17 maj 1922.

Andra kammarens protokoll den 17 maj 1922.

Anmärkning: I och med det vilande grundlagsförslagets upphöjande till lag ut
flyttas

ur grundlag bestämmelserna om sättet för omröstnings verkställande, vadan

ett antagande av förslaget lärer kräva införande av kompletterande bestämmelser

härom i reglementariska föreskrifter för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadga,

resp. arbetsordning. Det tillkommer icke utskottet att härom formligen framlägga

förslag, men utskottet har ansett sig böra taga frågan under övervägande och bifogar

till dess belysning ett utkast till dylika bestämmelser (bil. 1), varigenom enligt utskottets

tanke, efter förslags framläggande i vederbörlig ordning, denna frågas lösning

på lämpligt sätt torde kunna vinnas.

Från riksdagen år 1924:

2) angående ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse:)

§ 72.

A varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning.

Varje revision skall omfatta

ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen

bestämmes, och skall inom

två månaders tid vara fullbordad.

.Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande röst,

därest, vid omröstning, rösterna i något

fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola, sedan

förklaringar däröver inkommit, av

näst följande lagtima riksdag överlämnas

till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

(Föreslagen lydelse:)

§ 72.

A varje lagtima riksdag förordnas

revisorer till ett antal av tolv, vilka

till halva antalet av vardera kammaren

utses, att enligt regeringsformen

och särskild instruktion granska statsverkets,

riksbankens och riksgäldskontorets

tillstånd, styrelse och förvaltning.

Varje revision skall omfatta

ett räkenskapsår. Revision sförrättningen

tager sin början å dag, som i instruktionen

bestämmes, och skall inom

tre månaders tid vara fullbordad.

Revisorerna välja själva inom sig

ordförande, vilken äger avgörande röst,

därest, vid omröstning, rösterna i något

fall äro lika.

De anmärkningar, som revisorerna

finna sig befogade att i sin berättelse

till riksdagen framställa, skola, sedan

förklaringar däröver inkommit, av

näst följande lagtima riksdag överlämnas

till vederbörande utskotts

granskning och vidare behandling.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1924.

Första kammarens protokoll den 28 maj 1924.

Andra kammarens protokoll den 28 maj 1924.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

5

3) angående ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen.

{Nuvarande lydelse:)

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige och revisorer enligt

föregående två §§ av riksdagen utses,

tillsättas jämväl suppleanter, att, vid

inträffande förfall för dem, träda i

deras ställe, nämligen för de av riksdagen

valda fullmäktige i riksbanken

tre, för fullmäktige i riksgäldskontoret

likaledes tre och för varje års revisorer

sex.

{Föreslagen lydelse:)

§ 73.

På samma gång och på lika sätt,

som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen

utses, tillsättas jämväl suppleanter,

att, vid inträffande förfall för

dem, träda i deras ställe, nämligen

för de av riksdagen valda fullmäktige

i riksbanken tre och för fullmäktige i

riksgäldskontoret likaledes tre.

För varje enligt § 72 utsedd revisor

väljes en suppleant att vid förfall för

honom inträda. Vid förfall för både

revisor och hans suppleant bestämmes

övriga suppleanters tjänstgöring av den

ordning, i vilken de blivit valda.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1924.

Första kammarens protokoll den 28 maj 1924.

Andra kammarens protokoll den 28 maj 1924.

Anmärkning: Därest, såsom lämpligt torde vara, möjlighet anses böra beredas att

i ett och samma val utse samtliga suppleanter, eventuellt såväl revisorer som suppleanter,

lära närmare bestämmelser om valets anordning böra införas i ordningsstadgan

för första kammaren och arbetsordningen för andra kammaren.

4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)

§ 2. § 2.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande

undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna---uppen
bara.

Att ej några---femtio riks
daler.

Att mobiliseringsplaner — — —

konfiskeras.

Att, där underrätt---konfi
skeras.

Att, då i mål — — — sexton skillingar.

Att, i vad---femtio riksdaler.

Det skall---sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skil
lingar.

4:o. I grund---som helst.

Vid föregående tillåtelse skola följande

undantag ovägerligen iakttagas:

Att protokoll, hållna---uppen
bara.

Att ej några---femtio riks
daler.

Att mobiliseringsplaner — — —

konfiskeras.

Att, där underrätt---konfi
skeras.

Att, då i mål —--— sexton skil
lingar.

Att, i vad---femtio riksdaler.

Det skall---sexton skillingar.

Att protokoll---sexton skil
lingar.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)

Att ingen----sexton skillingar.

Att läkares — — — sexton skillingar.

Att handlingar---- sexton skil
lingar.

Att till Konungens---sexton

skillingar.

Att utdrag---femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet —--

trehundra riksdaler.

Att uppgifter---- femtio riks
daler.

Att för---trehundra riksdaler.

Att följande---femtio riks
daler.

Att ansökning — — — femtio

riksdaler.

Att i ärende---konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen---

konfiskeras.

Att sådant, som---huvudsaken.

1 övrigt, och---stadgat är.

Att ingen---sexton skillingar.

Att läkares---sexton skil
lingar.

Att handlingar —--sexton skil
lingar.

Att till Konungens---sexton

skillingar.

Att utdrag---femtio riksdaler.

Att till försäkringsrådet--—

trehundra riksdaler.

Att uppgifter---femtio riks
daler.

Att för---trehundra riksdaler.

Att följande---femtio riks
daler.

Att ansökning--— femtio riks
daler.

Att i ärende---konfiskeras.

Att av vattenfallsstyrelsen---

konfiskeras.

Att handlingar, inkomna till myndighet,

vilken har att i enlighet med

bestämmelser i lag, stiftad i den ordning,

§ 87 regeringsformen stadgar,

verkställa undersökning rörande monopolistiska

företag och sammanslutningar

inom näringslivet, ävensom från sådan

myndighet utgångna skrivelser eller där

förda protokoll och anteckningar ej må

utlämnas i andra fall än allmän lag

eller författning stadgar. Den, som

obehörig en utlämnar handling eller i

tryck offentliggör handling, som han

vet vara obehörigen utlämnad, så ock

den, som bryter emot förbehåll, varunder

utlämnandet skett, straffes med böter

från och med femtio till och med

tiotusen riksdaler eller, där omständigheterna

äro synnerligen försvårande,

med fängelse i högst sex månader.

Innefattar gärningen jämväl förbrytelse

i ämbete eller tjänst, gånge som

i 4 kap. 2 § strafflagen stadgas. 1

fall, som nu sagda äro, skall ock skriften

konfiskeras.

Att sådant, som---huvudsaken.

I övrigt, och — ---stadgat är.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1924.

Första kammarens protokoll den 31 maj 1924.

Andra kammarens protokoll den 31 maj 1924.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

7

Anmärkning: Ovanstående i punkt 4 upptagna förslag står i sådant sammanhang

med en i detsamma nämnd, ännu ej förefintlig lagstiftning, att utskottet i sitt av

riksdagen godkända utlåtande nr 31 vid 1924 års riksdag, varigenom utskottet tillstyrkte

förslagets antagande såsom vilande, förutsatte, att detta icke skulle komma att av

riksdagen slutligt antagas, med mindre det visade sig, att sagda lagstiftning komme

till stånd.

Stockholm den 30 januari 1925.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, Hellberg, Thulin, Eeuter
skiöld,

David Bergström, G. W. Hansson, Dahl, Stendahl,* A. W. Johansson, Engberg,

Vennerström, Bäckström, Borg,* K. A. Westman, Björkman i Norrköping,

Forssell, Fast och Almquist i Göteborg.

* Ej närvarande vid memorialets justering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

Bilaga 1.

§ 11 i Reglementarisk.*! föreskrifter för riksdagen.

l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens ledamöter,

sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och justerats, intaga sina

platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses. Medan omröstning verkställes,

må ingen bliva stående å gången.

2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen därefter

först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa sig från sina

platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som vilja rösta för nejpropositionen.

Om härvid talmannan finner tvekan kunna råda om omröstningens

resultat eller någon av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes votering

medelst namnupprop.

3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen

före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall ske jämlikt 65 §

riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens

godkännande begäran om namnupprop framställes av minst 1/io av kammarens

ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas; i detta fall skall

jämväl i det tryckta protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat.

4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, höra i vardera kammaren

minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet,

för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet iakttages, att ledamöterna

uppropas i den ordning, vari de innebava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen

först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar:

Ja, nej, avstår. Omedelbart efter det omröstningen avslutats tillkännagiver talmannen

resultatet för kammaren.

(19 § i Ordningsstadgan för första kammaren och 22 § i Arbetsordningen för

andra kammaren böra ändras på så sätt, att ordet »sluten» insättes före ordet »omröstning»

i första raden; härjämte bör numreringen av paragraferna i Reglementariska

föreskrifter ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras samt första delens

tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt, att efter semikolon insättes följande:

»och må sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren äga rum, förrän

underrättelse ingått, att namnuppropet i medkammaren avslutats.»)

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

9

Reservationer:

A. Beträffande nr 1 av de vilande förslagen:

1) av hr Beuterskiöld, som ansett, att utskottets bilagda utkast till eventuella

omröstningsbestämmelser, vilka borde överses och fullständigas, principiellt

bort uppdelas å Reglementariska föreskrifter, däri allenast stadgandena

om gemensam votering borde införas, och å kamrarnas resp. Ordningsstadga

och Arbetsordning, däri alla stadganden i övrigt rätteligen torde hava sin

plats;

2) av herr Stendahl;

3) av herr K. A. Westman;

4) av herrar Björkman i Norrköping och Almqvist i Göteborg, som anfört:

»Då det icke tillkommer konstitutionsutskottet att framlägga förslag rörande

införande i de reglementariska föreskrifterna eller kamrarnas ordningsstadga

och arbetsordning av bestämmelser om sättet för omröstnings verkställande,

hava vi inom utskottet förfäktat den mening, att utskottet ej bort vid avlämnande

av memorial angående vilande grundlagsfrågor framlägga något

tillägg eller någon anmärkning, innefattande utskottets uppfattning om frågans

lösning.»;

5) av herr Forssell, som ansett, att anmärkningen vid 1) bort få följande

lydelse:

»Beträffande det vilande grundlagsförslaget rörande öppen omröstning vill

utskottet erinra, att detsamma bl. a. innefattar utflyttande ur grundlag av

bestämmelserna om sättet för omröstnings verkställande och att därför, om

förslaget antages, kompletterande bestämmelser bliva erforderliga i reglementariska

föreskrifter för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadga och arbetsordning.

Det tillkommer icke utskottet att härom framlägga förslag, men till en vägledning

för omdömet om de olika möjligheter, som kunna stå till buds, bifogar

utskottet några alternativa förslag till bestämmelser beträffande voteringsinstitutets

närmare reglering. De två förra av dessa äro desamma, som av

utskottet framlades i bilaga II vid utskottets utlåtande nr 17 vid 1922 års

riksdag; det senare alternativet har utarbetats under innevarande riksdag.»

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 saml. 1 höft. (Nr 1.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

Bilaga till herr Forssells reservation.

Alternativa förslag till bestämmelser beträffande voteringsinstitutets

närmare reglering.

I.

Utkast till ändringar i Reglementariska föreskrifter för riksdagen, vilka såsom bilaga

åtföljde konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 vid 1922 års riksdag.

Alternativ nr 1.

§ 11 (ny).

Skall omröstning enligt R. O. ske öppet, verkställes omröstningen efter

namnupprop. Därvid iakttages, att kammarens ledamöter uppropas i den

ordning de innehava plats i samlingssalen, samt att vid första omröstningen

under riksdagen början göres med den först placerade ledamoten efter kammarens

medlemsförteckning, vid den andra omröstningen med den därnäst

placerade efter medlemsförteckningen och så vidare. Närvarande ledamot

avgiver vid uppropet av hans namn något av följande svar: »Ja», »Nej», »Avstår

från att rösta». — Avgivna ja- och nejröster antecknas, varefter deras

antal tillkännagives av talmannen. (Namnupprop utan namnanteckning.)

Framställes före omröstningens början i första kammaren av minst åtta

ledamöter, i andra kammaren av minst tolv ledamöter begäran om namnanteckning,

skall jämväl antecknas och i protokollet införas, huru varje ledamot

vid uppropet röstat. (Namnupprop med namnanteckning). Vid omröstning

enligt 65 § R. O. skall alltid namnanteckning ske.

Före omröstningens början tillkallar talmannen minst två av kammarens

ledamöter att med biträde av kammarens kansli anteckna de avgivna svaren.

(Bestämmelsen föranleder ändringar i nuvarande § 11 och ändrad numrering

av nuvarande §§ 11—15 ävensom vissa förändringar i arbetsordningen

för riksdagens andra kammare och ordningsstadga för riksdagens första

kammare.)

Alternativ nr 2.

§ 4 (ny).

Mom. 1. Skall ej omröstning enligt vad i R. O. stadgas, ske med slutna

sedlar, eller efter ty i mom. 2 här nedan sägs, äga rum efter namnupprop,

galle i fråga om verkställande av votering i kamrarna följande: De ledamöter

av kammaren, vilka rösta bifall, hava att avträda genom den ena av

de bakom talmansstolen befintliga dörrarna och de, som rösta avslag, hava

att avträda genom den andra. Omedelbart därefter tillkännagiver talmannen

för kammaren voteringens utgång.

Mom. 2. Har ledamot, innan talmannen förklarat överläggning i ärende

avslutad eller, där överläggning ej ägt rum, kammaren eljest skridit till

ärendets avgörande, hos talmannen skriftligen framställt begäran om verkställande

av votering efter namnupprop, tillkännagiver talmannen, innan

ärendet till avgörande företages, för kammaren, att sådan begäran framställts,

samt uppmanar dem av kammarens ledamöter, som vilja däri instämma,

att resa sig från sina platser. Biträdes den gjorda framställningen

av minst en tiondel av kammarens ledamöter, skall votering efter namnupprop

äga rum.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

11

Därest vid votering, som verkställts på sätt i mom. 1 sägs, antalet röster,

avgivna för den vid voteringen segrande meningen, med mindre än fem överstigit

antalet röster å motsidan eller ock rösterna befunnits lika delade, skall

talmannen framställa förfrågan, huruvida voterings anställande efter namnupprop

äskas. Besvaras denna förfrågan av någon kammarens ledamot med

ja, då skall votering i dylik ordning äga rum.

Mom. 3. Votering efter namnupprop verkställes på följande sätt: Tal
mannen

uppropar kammarens ledamöter i alfabetisk ordning efter begynnelsebokstäverna

i deras tillnamn, därvid iakttages, att vid den första voteringen

under varje riksdagssession början göres med den begynnelsebokstav, vilken

innehar lägsta numret i alfabetet, vid andra voteringen med närmast därpå

följande begynnelsebokstav o. s. v. Erhålles vid upprop av ledamots namn

icke något svar, skall, sedan samtliga ledamöters namn uppropats, den ledamots

namn ånyo uppropas.

Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans namn något av följande

svar: Ja, Nej, Avstår från att rösta.

Före omröstningens början tillkallar talmannen två av kammarens ledamöter

att jämte sekreteraren anteckna de avgivna svaren.

Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen för

kammaren voteringens resultat.

(Därest eu paragraf av ovan angivet innehåll införes i reglementariska

föreskrifter, torde omredigering böra äga rum av 19 § i ordningsstadgan för

första kammaren samt 22 § i arbetsordningen för andra kammaren. Se

vidare 11 § i reglementariska föreskrifter, vilken synes höra undergå jämkning,

i händelse öppen omröstning införes.)

II.

Förslag till ändringar dels i Reglementariska föreskrifter för riksdagen, dels i

Arbetsordning för riksdagens andra kammare och Ordningsstadga för riksdagens

första kammare, som utarbetats under innevarande riksdag.

a) i Reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny § 11, så lydande:
Öppen

omröstning skall förrättas genom namnupprop. Då votering är begärd,

skola kammarens ledamöter, sedan voteringspropositionen efter given

varsel upplästs och justerats, intaga sina platser och må, medan omröstning

verkställes, ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet företages,

böra fyra ledamöter i första kammaren, två i andra kammaren, vilka talmannen

därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för att över omröstningen

föra anteckning, och låter talmannen voteringspropositionen ånyo tydligt

uppläsas. Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna inneha

va plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande

ledamot avgiver vid uppropet av hans namn från sin plats i samlingssalen

något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Ledamot, som vid uppropet

ej varit i tillfälle att svara, må omedelbart efter uppropets avslutande

från sin plats anmäla detta och avgiva sitt svar. Omedelbart efter

det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.

I kammarens protokoll antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot

röstat, samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets memorial nr 1.

Numreringen av de följande paragraferna i Reglementariska föreskrifter

för riksdagen ändras; den nuvarande § 11 blir § 12 o. s. v. Den gamla § 11

(= den nya § 12) får följande ändrade lydelse:

Då i fråga--— företagas; och må sammanräkning av rösterna icke i

någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet

i medkammaren avslutats. Över---dagen.

b) I Arbetsordning för riksdagens andra kammare införes en ny § 23,

så lydande:

Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda protokoll, som innehåller

uppgift, huru ledamöterna vid namnuppropet röstat, och namnen på de

ledamöter, som avstått från att rösta, må ur kammarens tryckta protokoll

uteslutas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen tillkännagivit voteringsresultatet,

en tiondel av kammarens ledamöter hos sekreteraren tillkännagivit

sin önskan, att även berörda punkt skall i samband med det

övriga protokollet till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga skall

i det tryckta protokollet inflyta. I det fall att berörda punkt ej inflyter i

kammarens tryckta protokoll, skall det vara en var tillåtet att i kammarens

kansli taga del av och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av

protokollet. _

De följande paragraferna i arbetsordningen omnuinreras. § 22, 1 mom. i

samma arbetsordning ändras på sådant sätt, att ordet »sluten» insättes före

ordet »omröstning» i första raden.

c) I Ordningsstadga för riksdagens första kammare införes en ny § 20,

lika lydande med den ovan föreslagna nya § 23 i Arbetsordning för riksdagens

andra kammare. De följande paragraferna omnumreras. I § 19, mom.

1, införes ordet »sluten» framför ordet »omröstning» i första raden.

B. Beträffande nr 4 av de vilande förslagen.

Av herr Keutcrskiöld, som ansett, att utskottet bort i sin anmärkning

rörande förslaget nr 4 framhålla, att, därest grundlagsförslaget göres beroende

av visst lagförslags antagande, detta lagförslags eventuella fall lätteligen

medför även grundlagsförslagets fall, varigenom den ifrågasatta trustlagstiftningen

bleve för hela andrakammarvalperioden omöjliggjord eller väsentligt

försvårad.

Stockholm 1925. Knngl. Boktryckeriet.

P. A. Norstedt & Söner.

230300.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:325 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar. s. 14 i texten