Konstitutionsutskottets memorial nr 1
1925-01-30 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1925:1, Konstitutionsutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 30 januari 1925 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vilande förslag till
ändringar i grundlagarna.
Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla
följande vid lagtima riksdagarna från och med år 1922 jämlikt § 64 riksdagsordningen
såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar.
Förslag
till ändringar i grundlagarna, hänskjuta till grundlagsenlig behandling
vid nu pågående riksdag:
Från riksdagen år 1922:
1) angående ändrad lydelse av §§
{Nuvarande lydelse:)
§ 60.
När ärende skall slutligen avgöras,
böra därtill hörande handlingar uppläsas,
så framt någon kammarens
ledamot sådant äskar. Ej må något
mål, däri överläggning ägt rum, till
slutligt avgörande företagas förr än
kammaren på talmannens hemställan
förklarat överläggningen slutad; börande
därefter proposition framställas.
Kan fråga bliva föremål för bifall
eller avslag, bör talmans första pro
Eosition
lyda på bifall. Om denna
esvaras med nej, och anmärkningar
i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5
60, 65 och 75 riksdagsordningen.
(Föreslagen lydelse:)
§ 60.
1. När ärende skall slutligen avgöras,
böra därtill hörande handlingar
uppläsas, så framt någon kammarens
ledamot sådant äskar. Ej må något
mål, däri överläggning ägt rum, till
slutligt avgörande företagas, förrän
kammaren på talmannens hemställan
förklarat överläggningen slutad.
2. Därefter bör, utom i de fall, mom.
3 upptager, proposition framställas i
den ordning, här nedan i detta mom.
stadgas. Kan fråga bliva föremål för
bifall eller avslag, bör talmans första
proposition lyda på bifall. Om denna
besvaras med nej, och anmärkningar
samt. 1 Käft. (Nr 1.) 1
2
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
i enlighet med dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar, som ej
lämpligen kunna i ett sammanhang
avgöras, bör särskild proposition å
vardera delen framställas i enahanda
ordning, som nu är föreskriven. —
Proposition skall alltid endast med ja
eller nej besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar,
som lämnats, varvid skall bero, såvida
ej votering begäres, vilken då ej må
vägras; en var i övrigt obetaget att
låta sin särskilda mening i protokollet
antecknas. Ingen må försöka att
beslutet genom ny överläggning uppriva.
— Då voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras
och anslås, samt omröstningen strax
därefter verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall äga
rum, ej heller någon omröstning därom
tillåtas.
Omröstning skall alltid ske med
tryckta och omärkta, enkla, slutna
och hoprullade sedlar, och bör, till
undvikande av lika röstetal för ja och
nej, i mål, där blott enkel pluralitet
erfordras, talmannen vid varje omröstning
före sedlarnas uppräkning en
bland dem uttaga och genast förseglad
avlägga. Om vid sammanräknandet
av de övriga sedlarna rösterna
befinnas lika delade, skall den förseglade
sedeln öppnas och avgöra beslutet.
År pluralitet redan vunnen, bör
den avlagda sedeln ouppbruten genast
förstöras.
i saken blivit under överläggningen
gjorda, bör den följande propositionen
i enlighet med dem uppställas. Innefattar
ett förslag flera delar, som ej
lämpligen kunna i ett sammanhang avgöras,
bör särskild proposition å vardera
delen framställas i enahanda ordning,
som nu är föreskriven. — Proposition
skall alltid endast med ja eller nej
besvaras, och talmannen tillkännagive
sin uppfattning av det svar, som lämnats,
varvid skall bero, såvida ej votering
begäres, vilken då ej må vägras;
envar i övrigt obetaget att låta
sin särskilda mening i protokollet antecknas.
Ingen må försöka att beslutet
genom ny överläggning uppriva.
— Da voteras skall, bör voteringsproposition
jämte tydlig kontraproposition
genast författas, justeras och
anslås, samt omröstningen strax därefter
verkställas; men ej må proposition
göras, om votering skall aga rum,
ej heller någon omröstning därom tilllatas.
Omröstningen skall ske öppet.
Befinnas de avgivna rösterna lika delade,
nedlägge talmannen i en därtill
avsedd rösturna en ja-sedel och en nejsedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom den sedel,
som en av kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.
3. Fråga, varom i första punkten av
110 § regeringsformen eller i 32 § 2
mom. eller i tredje punkten av 52 § i
denna riksdagsordning förmäles, skall
alltid avgöras genom votering. I ty
fall gälle angående voteringsproposition
jämte kontraproposition vad i nästföregående
mom. sägs; och bör, sedan
nämnda propositioner anslagits, omröstning
genast äga rum. Sådan omröstning
skall alltid ske med tryckta och
omärkta, enkla, slutna och hoprullade
sedlar, och bör, till undvikande av
lika röstetal för ja och nej, i mal, där
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
8
(Nuvarande lydelse:)
§ 65.
När, i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, inkomster och utgifter,
kamrarna fatta stridiga beslut, som ej
uppå vederbörligt utskotts förslag
varda sammanjämkade, skola bägge
kamrarna var för sig rösta om de olika
beslut, vari vardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller
de flesta ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla
såsom riksdagens beslut. För att vid
sådan omröstning förekomma lika antal
röster, skall i andra kammaren avläggas
och förseglas en sedel, vilken, i
händelse de övriga sammanräknade
rösterna utfalla lika, öppnas och avgör
frågan. År pluralitet redan vunnen,
hör den avlagda sedeln ouppbruten genast
förstöras.
§ 75.
Vid alla val iakttages, att namnsedlarna,
såframt de skola bliva gällande,
böra vara enkla, slutna, hoprullade,
omärkta och fria såväl från all tvetydighet
i anseende till personernas
namn som från oriktighet i anseende
till deras antal; dock skall i fråga om
val till utskott gälla, vad uti den i
37 § 5 mom. omförmälda stadga fin
-
(Föreslagen lydelse:)
blott enkel pluralitet erfordras, talmannen
vid varje omröstning före sedlarnas
uppräkning en bland dem uttaga
och genast förseglad avlägga.
Om vid sammanräknandet av de övriga
sedlarna rösterna befinnas lika delade,
skall den förseglade sedeln öppnas och
avgöra beslutet. Är pluralitet redan
vunnen, bör den avlagda sedeln ouppbruten
genast förstöras.
§ 65.
När, i fråga om statsutgifter eller
bevillning, eller om reglementariska
föreskrifter för riksbanken, dess inkomster
och utgifter, eller om ansvarsfrihet
för fullmäktige i riksbanken,
eller om riksgäldskontorets styrelse
och förvaltning, inkomster och utgifter,
kamrarna fatta stridiga beslut, som ej
uppå vederbörligt utskotts förslag varda
sammanjämkade, skola bägge kamrarna
var för sig rösta om de olika beslut,
vari vardera förut stannat; kommande
den mening, som därvid erhåller de
flesta ledamöters av båda kamrarna
sammanräknade röster, att gälla såsom
riksdagens beslut. Om vid sammanräkningen
av de avgivna rösterna dessa
befinnas lika delade, nedlägga andra
kammarens talman i en därtill avsedd
rösturna en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var för sig
slutna och hoprullade, och avgöres då
omröstningens utgång genom den sedel,
som en av andra kammarens ledamöter
på anmodan av talmannen upptager ur
rösturnan.
§ 75.
Alla val skola ske med slutna sedlar,
och iakttages därvid, att namnsedlarna,
så framt de skola bliva gällande, böra
vara enkla, hoprullade, omärkta och
fria såväl från all tvetydighet i anseende
till personernas namn som från
oriktighet i anseende till deras antal;
dock skall i fråga om val till utskott
gälla, vad uti den i 37 § 5 mom. om
-
4
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)
nes föreskrivet. Mellan personer, som förmälda stadga finnes föreskrivet.
vid val undfått lika antal röster, skil- Mellan personer, som vid val undfått
jes genom lottning, när så erfordras, lika antal röster, skiljes genom lottning,
när så erfordras.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1922.
Första kammarens protokoll den 17 maj 1922.
Andra kammarens protokoll den 17 maj 1922.
Anmärkning: I och med det vilande grundlagsförslagets upphöjande till lag ut
flyttas
ur grundlag bestämmelserna om sättet för omröstnings verkställande, vadan
ett antagande av förslaget lärer kräva införande av kompletterande bestämmelser
härom i reglementariska föreskrifter för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadga,
resp. arbetsordning. Det tillkommer icke utskottet att härom formligen framlägga
förslag, men utskottet har ansett sig böra taga frågan under övervägande och bifogar
till dess belysning ett utkast till dylika bestämmelser (bil. 1), varigenom enligt utskottets
tanke, efter förslags framläggande i vederbörlig ordning, denna frågas lösning
på lämpligt sätt torde kunna vinnas.
Från riksdagen år 1924:
2) angående ändrad lydelse av § 72 riksdagsordningen.
(Nuvarande lydelse:)
§ 72.
A varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Varje revision skall omfatta
ett räkenskapsår. Revisionsförrättningen
tager sin början å dag, som i instruktionen
bestämmes, och skall inom
två månaders tid vara fullbordad.
.Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande röst,
därest, vid omröstning, rösterna i något
fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola, sedan
förklaringar däröver inkommit, av
näst följande lagtima riksdag överlämnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.
(Föreslagen lydelse:)
§ 72.
A varje lagtima riksdag förordnas
revisorer till ett antal av tolv, vilka
till halva antalet av vardera kammaren
utses, att enligt regeringsformen
och särskild instruktion granska statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
Varje revision skall omfatta
ett räkenskapsår. Revision sförrättningen
tager sin början å dag, som i instruktionen
bestämmes, och skall inom
tre månaders tid vara fullbordad.
Revisorerna välja själva inom sig
ordförande, vilken äger avgörande röst,
därest, vid omröstning, rösterna i något
fall äro lika.
De anmärkningar, som revisorerna
finna sig befogade att i sin berättelse
till riksdagen framställa, skola, sedan
förklaringar däröver inkommit, av
näst följande lagtima riksdag överlämnas
till vederbörande utskotts
granskning och vidare behandling.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1924.
Första kammarens protokoll den 28 maj 1924.
Andra kammarens protokoll den 28 maj 1924.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
5
3) angående ändrad lydelse av § 73 riksdagsordningen.
{Nuvarande lydelse:)
§ 73.
På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige och revisorer enligt
föregående två §§ av riksdagen utses,
tillsättas jämväl suppleanter, att, vid
inträffande förfall för dem, träda i
deras ställe, nämligen för de av riksdagen
valda fullmäktige i riksbanken
tre, för fullmäktige i riksgäldskontoret
likaledes tre och för varje års revisorer
sex.
{Föreslagen lydelse:)
§ 73.
På samma gång och på lika sätt,
som fullmäktige enligt § 71 av riksdagen
utses, tillsättas jämväl suppleanter,
att, vid inträffande förfall för
dem, träda i deras ställe, nämligen
för de av riksdagen valda fullmäktige
i riksbanken tre och för fullmäktige i
riksgäldskontoret likaledes tre.
För varje enligt § 72 utsedd revisor
väljes en suppleant att vid förfall för
honom inträda. Vid förfall för både
revisor och hans suppleant bestämmes
övriga suppleanters tjänstgöring av den
ordning, i vilken de blivit valda.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 29 år 1924.
Första kammarens protokoll den 28 maj 1924.
Andra kammarens protokoll den 28 maj 1924.
Anmärkning: Därest, såsom lämpligt torde vara, möjlighet anses böra beredas att
i ett och samma val utse samtliga suppleanter, eventuellt såväl revisorer som suppleanter,
lära närmare bestämmelser om valets anordning böra införas i ordningsstadgan
för första kammaren och arbetsordningen för andra kammaren.
4) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.
{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)
§ 2. § 2.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande
undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna---uppen
bara.
Att ej några---femtio riks
daler.
Att mobiliseringsplaner — — —
konfiskeras.
Att, där underrätt---konfi
skeras.
Att, då i mål — — — sexton skillingar.
Att, i vad---femtio riksdaler.
Det skall---sexton skillingar.
Att protokoll---sexton skil
lingar.
4:o. I grund---som helst.
Vid föregående tillåtelse skola följande
undantag ovägerligen iakttagas:
Att protokoll, hållna---uppen
bara.
Att ej några---femtio riks
daler.
Att mobiliseringsplaner — — —
konfiskeras.
Att, där underrätt---konfi
skeras.
Att, då i mål —--— sexton skil
lingar.
Att, i vad---femtio riksdaler.
Det skall---sexton skillingar.
Att protokoll---sexton skil
lingar.
6
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
{Nuvarande lydelse:) {Föreslagen lydelse:)
Att ingen----sexton skillingar.
Att läkares — — — sexton skillingar.
Att handlingar---- sexton skil
lingar.
Att till Konungens---sexton
skillingar.
Att utdrag---femtio riksdaler.
Att till försäkringsrådet —--
trehundra riksdaler.
Att uppgifter---- femtio riks
daler.
Att för---trehundra riksdaler.
Att följande---femtio riks
daler.
Att ansökning — — — femtio
riksdaler.
Att i ärende---konfiskeras.
Att av vattenfallsstyrelsen---
konfiskeras.
Att sådant, som---huvudsaken.
1 övrigt, och---stadgat är.
Att ingen---sexton skillingar.
Att läkares---sexton skil
lingar.
Att handlingar —--sexton skil
lingar.
Att till Konungens---sexton
skillingar.
Att utdrag---femtio riksdaler.
Att till försäkringsrådet--—
trehundra riksdaler.
Att uppgifter---femtio riks
daler.
Att för---trehundra riksdaler.
Att följande---femtio riks
daler.
Att ansökning--— femtio riks
daler.
Att i ärende---konfiskeras.
Att av vattenfallsstyrelsen---
konfiskeras.
Att handlingar, inkomna till myndighet,
vilken har att i enlighet med
bestämmelser i lag, stiftad i den ordning,
§ 87 regeringsformen stadgar,
verkställa undersökning rörande monopolistiska
företag och sammanslutningar
inom näringslivet, ävensom från sådan
myndighet utgångna skrivelser eller där
förda protokoll och anteckningar ej må
utlämnas i andra fall än allmän lag
eller författning stadgar. Den, som
obehörig en utlämnar handling eller i
tryck offentliggör handling, som han
vet vara obehörigen utlämnad, så ock
den, som bryter emot förbehåll, varunder
utlämnandet skett, straffes med böter
från och med femtio till och med
tiotusen riksdaler eller, där omständigheterna
äro synnerligen försvårande,
med fängelse i högst sex månader.
Innefattar gärningen jämväl förbrytelse
i ämbete eller tjänst, gånge som
i 4 kap. 2 § strafflagen stadgas. 1
fall, som nu sagda äro, skall ock skriften
konfiskeras.
Att sådant, som---huvudsaken.
I övrigt, och — ---stadgat är.
Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31 år 1924.
Första kammarens protokoll den 31 maj 1924.
Andra kammarens protokoll den 31 maj 1924.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
7
Anmärkning: Ovanstående i punkt 4 upptagna förslag står i sådant sammanhang
med en i detsamma nämnd, ännu ej förefintlig lagstiftning, att utskottet i sitt av
riksdagen godkända utlåtande nr 31 vid 1924 års riksdag, varigenom utskottet tillstyrkte
förslagets antagande såsom vilande, förutsatte, att detta icke skulle komma att av
riksdagen slutligt antagas, med mindre det visade sig, att sagda lagstiftning komme
till stånd.
Stockholm den 30 januari 1925.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER.
Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, Hellberg, Thulin, Eeuter
skiöld,
David Bergström, G. W. Hansson, Dahl, Stendahl,* A. W. Johansson, Engberg,
Vennerström, Bäckström, Borg,* K. A. Westman, Björkman i Norrköping,
Forssell, Fast och Almquist i Göteborg.
* Ej närvarande vid memorialets justering.
8
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
Bilaga 1.
§ 11 i Reglementarisk.*! föreskrifter för riksdagen.
l:o. Skall omröstning enligt riksdagsordningen ske öppet, skola kammarens ledamöter,
sedan voteringsproposition efter given varsel upplästs och justerats, intaga sina
platser, varefter voteringspropositionen ånyo uppläses. Medan omröstning verkställes,
må ingen bliva stående å gången.
2:o. Med undantag för de fall, varom i mom. 3 stadgas, uppmane talmannen därefter
först de ledamöter, som vilja rösta för ja-propositionen, att resa sig från sina
platser, varefter samma uppmaning riktas till de ledamöter, som vilja rösta för nejpropositionen.
Om härvid talmannan finner tvekan kunna råda om omröstningens
resultat eller någon av kammarens ledamöter begär rösträkning, verkställes votering
medelst namnupprop.
3:o. Omröstning medelst namnupprop skall omedelbart äga rum, därest talmannen
före omröstningens början så beslutar samt då omröstning skall ske jämlikt 65 §
riksdagsordningen. Om vid den slutliga voteringen i visst ärende sist vid voteringspropositionens
godkännande begäran om namnupprop framställes av minst 1/io av kammarens
ledamöter, skall ock detta voteringssätt omedelbart användas; i detta fall skall
jämväl i det tryckta protokollet antecknas, huru varje ledamot röstat.
4:o. Då omröstning medelst namnupprop skall äga rum, höra i vardera kammaren
minst två ledamöter, vilka talmannen därom anmodar, taga plats vid talmansbordet,
för att över omröstningen föra anteckning. Vid uppropet iakttages, att ledamöterna
uppropas i den ordning, vari de innebava plats i samlingssalen, dock att vice talmännen
först uppropas. Närvarande ledamot avgiver vid uppropet något av följande svar:
Ja, nej, avstår. Omedelbart efter det omröstningen avslutats tillkännagiver talmannen
resultatet för kammaren.
(19 § i Ordningsstadgan för första kammaren och 22 § i Arbetsordningen för
andra kammaren böra ändras på så sätt, att ordet »sluten» insättes före ordet »omröstning»
i första raden; härjämte bör numreringen av paragraferna i Reglementariska
föreskrifter ändras och därav beroende hänvisningar korrigeras samt första delens
tredje punkt i nuvarande § 11 ändras på så sätt, att efter semikolon insättes följande:
»och må sammanräkning av rösterna icke i någondera kammaren äga rum, förrän
underrättelse ingått, att namnuppropet i medkammaren avslutats.»)
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
9
Reservationer:
A. Beträffande nr 1 av de vilande förslagen:
1) av hr Beuterskiöld, som ansett, att utskottets bilagda utkast till eventuella
omröstningsbestämmelser, vilka borde överses och fullständigas, principiellt
bort uppdelas å Reglementariska föreskrifter, däri allenast stadgandena
om gemensam votering borde införas, och å kamrarnas resp. Ordningsstadga
och Arbetsordning, däri alla stadganden i övrigt rätteligen torde hava sin
plats;
2) av herr Stendahl;
3) av herr K. A. Westman;
4) av herrar Björkman i Norrköping och Almqvist i Göteborg, som anfört:
»Då det icke tillkommer konstitutionsutskottet att framlägga förslag rörande
införande i de reglementariska föreskrifterna eller kamrarnas ordningsstadga
och arbetsordning av bestämmelser om sättet för omröstnings verkställande,
hava vi inom utskottet förfäktat den mening, att utskottet ej bort vid avlämnande
av memorial angående vilande grundlagsfrågor framlägga något
tillägg eller någon anmärkning, innefattande utskottets uppfattning om frågans
lösning.»;
5) av herr Forssell, som ansett, att anmärkningen vid 1) bort få följande
lydelse:
»Beträffande det vilande grundlagsförslaget rörande öppen omröstning vill
utskottet erinra, att detsamma bl. a. innefattar utflyttande ur grundlag av
bestämmelserna om sättet för omröstnings verkställande och att därför, om
förslaget antages, kompletterande bestämmelser bliva erforderliga i reglementariska
föreskrifter för riksdagen och i kamrarnas ordningsstadga och arbetsordning.
Det tillkommer icke utskottet att härom framlägga förslag, men till en vägledning
för omdömet om de olika möjligheter, som kunna stå till buds, bifogar
utskottet några alternativa förslag till bestämmelser beträffande voteringsinstitutets
närmare reglering. De två förra av dessa äro desamma, som av
utskottet framlades i bilaga II vid utskottets utlåtande nr 17 vid 1922 års
riksdag; det senare alternativet har utarbetats under innevarande riksdag.»
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 saml. 1 höft. (Nr 1.) 2
10
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
Bilaga till herr Forssells reservation.
Alternativa förslag till bestämmelser beträffande voteringsinstitutets
närmare reglering.
I.
Utkast till ändringar i Reglementariska föreskrifter för riksdagen, vilka såsom bilaga
åtföljde konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 vid 1922 års riksdag.
Alternativ nr 1.
§ 11 (ny).
Skall omröstning enligt R. O. ske öppet, verkställes omröstningen efter
namnupprop. Därvid iakttages, att kammarens ledamöter uppropas i den
ordning de innehava plats i samlingssalen, samt att vid första omröstningen
under riksdagen början göres med den först placerade ledamoten efter kammarens
medlemsförteckning, vid den andra omröstningen med den därnäst
placerade efter medlemsförteckningen och så vidare. Närvarande ledamot
avgiver vid uppropet av hans namn något av följande svar: »Ja», »Nej», »Avstår
från att rösta». — Avgivna ja- och nejröster antecknas, varefter deras
antal tillkännagives av talmannen. (Namnupprop utan namnanteckning.)
Framställes före omröstningens början i första kammaren av minst åtta
ledamöter, i andra kammaren av minst tolv ledamöter begäran om namnanteckning,
skall jämväl antecknas och i protokollet införas, huru varje ledamot
vid uppropet röstat. (Namnupprop med namnanteckning). Vid omröstning
enligt 65 § R. O. skall alltid namnanteckning ske.
Före omröstningens början tillkallar talmannen minst två av kammarens
ledamöter att med biträde av kammarens kansli anteckna de avgivna svaren.
(Bestämmelsen föranleder ändringar i nuvarande § 11 och ändrad numrering
av nuvarande §§ 11—15 ävensom vissa förändringar i arbetsordningen
för riksdagens andra kammare och ordningsstadga för riksdagens första
kammare.)
Alternativ nr 2.
§ 4 (ny).
Mom. 1. Skall ej omröstning enligt vad i R. O. stadgas, ske med slutna
sedlar, eller efter ty i mom. 2 här nedan sägs, äga rum efter namnupprop,
galle i fråga om verkställande av votering i kamrarna följande: De ledamöter
av kammaren, vilka rösta bifall, hava att avträda genom den ena av
de bakom talmansstolen befintliga dörrarna och de, som rösta avslag, hava
att avträda genom den andra. Omedelbart därefter tillkännagiver talmannen
för kammaren voteringens utgång.
Mom. 2. Har ledamot, innan talmannen förklarat överläggning i ärende
avslutad eller, där överläggning ej ägt rum, kammaren eljest skridit till
ärendets avgörande, hos talmannen skriftligen framställt begäran om verkställande
av votering efter namnupprop, tillkännagiver talmannen, innan
ärendet till avgörande företages, för kammaren, att sådan begäran framställts,
samt uppmanar dem av kammarens ledamöter, som vilja däri instämma,
att resa sig från sina platser. Biträdes den gjorda framställningen
av minst en tiondel av kammarens ledamöter, skall votering efter namnupprop
äga rum.
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
11
Därest vid votering, som verkställts på sätt i mom. 1 sägs, antalet röster,
avgivna för den vid voteringen segrande meningen, med mindre än fem överstigit
antalet röster å motsidan eller ock rösterna befunnits lika delade, skall
talmannen framställa förfrågan, huruvida voterings anställande efter namnupprop
äskas. Besvaras denna förfrågan av någon kammarens ledamot med
ja, då skall votering i dylik ordning äga rum.
Mom. 3. Votering efter namnupprop verkställes på följande sätt: Tal
mannen
uppropar kammarens ledamöter i alfabetisk ordning efter begynnelsebokstäverna
i deras tillnamn, därvid iakttages, att vid den första voteringen
under varje riksdagssession början göres med den begynnelsebokstav, vilken
innehar lägsta numret i alfabetet, vid andra voteringen med närmast därpå
följande begynnelsebokstav o. s. v. Erhålles vid upprop av ledamots namn
icke något svar, skall, sedan samtliga ledamöters namn uppropats, den ledamots
namn ånyo uppropas.
Närvarande ledamot avgiver vid uppropet av hans namn något av följande
svar: Ja, Nej, Avstår från att rösta.
Före omröstningens början tillkallar talmannen två av kammarens ledamöter
att jämte sekreteraren anteckna de avgivna svaren.
Omedelbart efter det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen för
kammaren voteringens resultat.
(Därest eu paragraf av ovan angivet innehåll införes i reglementariska
föreskrifter, torde omredigering böra äga rum av 19 § i ordningsstadgan för
första kammaren samt 22 § i arbetsordningen för andra kammaren. Se
vidare 11 § i reglementariska föreskrifter, vilken synes höra undergå jämkning,
i händelse öppen omröstning införes.)
II.
Förslag till ändringar dels i Reglementariska föreskrifter för riksdagen, dels i
Arbetsordning för riksdagens andra kammare och Ordningsstadga för riksdagens
första kammare, som utarbetats under innevarande riksdag.
a) i Reglementariska föreskrifter för riksdagen införes en ny § 11, så lydande:
Öppen
omröstning skall förrättas genom namnupprop. Då votering är begärd,
skola kammarens ledamöter, sedan voteringspropositionen efter given
varsel upplästs och justerats, intaga sina platser och må, medan omröstning
verkställes, ingen bliva stående å gången. Innan namnuppropet företages,
böra fyra ledamöter i första kammaren, två i andra kammaren, vilka talmannen
därom anmodar, taga plats vid talmansbordet för att över omröstningen
föra anteckning, och låter talmannen voteringspropositionen ånyo tydligt
uppläsas. Namnupprop verkställes i den ordning, vari ledamöterna inneha
va plats i samlingssalen, dock att vice talmännen först uppropas. Närvarande
ledamot avgiver vid uppropet av hans namn från sin plats i samlingssalen
något av följande svar: Ja, Nej, Avstår. Ledamot, som vid uppropet
ej varit i tillfälle att svara, må omedelbart efter uppropets avslutande
från sin plats anmäla detta och avgiva sitt svar. Omedelbart efter
det omröstningen avslutats, tillkännagiver talmannen resultatet för kammaren.
I kammarens protokoll antecknas, huru vid namnuppropet varje ledamot
röstat, samt namnen på de ledamöter, som avstått från att rösta.
12
Konstitutionsutskottets memorial nr 1.
Numreringen av de följande paragraferna i Reglementariska föreskrifter
för riksdagen ändras; den nuvarande § 11 blir § 12 o. s. v. Den gamla § 11
(= den nya § 12) får följande ändrade lydelse:
Då i fråga--— företagas; och må sammanräkning av rösterna icke i
någondera kammaren äga rum, förrän underrättelse ingått, att namnuppropet
i medkammaren avslutats. Över---dagen.
b) I Arbetsordning för riksdagens andra kammare införes en ny § 23,
så lydande:
Den punkt i kammarens vid öppen omröstning förda protokoll, som innehåller
uppgift, huru ledamöterna vid namnuppropet röstat, och namnen på de
ledamöter, som avstått från att rösta, må ur kammarens tryckta protokoll
uteslutas, där ej, senast 24 timmar efter det talmannen tillkännagivit voteringsresultatet,
en tiondel av kammarens ledamöter hos sekreteraren tillkännagivit
sin önskan, att även berörda punkt skall i samband med det
övriga protokollet till trycket befordras, i vilket fall punkten i fråga skall
i det tryckta protokollet inflyta. I det fall att berörda punkt ej inflyter i
kammarens tryckta protokoll, skall det vara en var tillåtet att i kammarens
kansli taga del av och därefter i allmänt tryck utgiva omförmälda del av
protokollet. _
De följande paragraferna i arbetsordningen omnuinreras. § 22, 1 mom. i
samma arbetsordning ändras på sådant sätt, att ordet »sluten» insättes före
ordet »omröstning» i första raden.
c) I Ordningsstadga för riksdagens första kammare införes en ny § 20,
lika lydande med den ovan föreslagna nya § 23 i Arbetsordning för riksdagens
andra kammare. De följande paragraferna omnumreras. I § 19, mom.
1, införes ordet »sluten» framför ordet »omröstning» i första raden.
B. Beträffande nr 4 av de vilande förslagen.
Av herr Keutcrskiöld, som ansett, att utskottet bort i sin anmärkning
rörande förslaget nr 4 framhålla, att, därest grundlagsförslaget göres beroende
av visst lagförslags antagande, detta lagförslags eventuella fall lätteligen
medför även grundlagsförslagets fall, varigenom den ifrågasatta trustlagstiftningen
bleve för hela andrakammarvalperioden omöjliggjord eller väsentligt
försvårad.
Stockholm 1925. Knngl. Boktryckeriet.
P. A. Norstedt & Söner.
230300.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:325 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar. s. 14 i texten