Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12

1925-03-28 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1925:12, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.

1

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 31 mars 1925 kl. ■/, 12 f. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

om utsträckt rätt till användande av s. k. v alsedels försändelse

vid vissa kommunala val och vid väl till riksdagen.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft motionerna

nr 86 och 87 i första kammaren av herr Clemedtson och nr 127 i andra

kammaren av herr Petersson i Broaryd, i vilka motioner hemställts,

a) i motionen I: 86, ”att § 1 i Lag 30 juni 1920 om rätt för vissa väljare att

utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val

samt om behandling av valsedelsförsändelse måtte erhålla följande ändrade

lydelse:

Vid val —-------------—------------

---—-------äger rum.

Hindret —---------------------------

— —---------stadgas.

Den rätt, nu är sagd, tillkommer:

l:o) den-----— militärtjänst;

2:o) den------fartyg;

3:o) den------konsulat;

4:o) den------ — fyr väsendet;

5 :o) den som på grund av kroppslig sjukdom eller svaghet ej utan våda kan

vid valtillfället sig inställa.

Rätt att, efter vad ovan sägs, utan inställelse inför valförrättare avgiva valsedel

genom försändelse tillkommer jämväl äkta maka till den, som enligt denna

§ äger rätt avgiva valsedel genom försändelse, där vid försändelsens anordnande

för maken och vid tiden därför kan tagas för visst, att makens hinder

gör det omöjligt eller vållar avsevärd svårighet även för henne att vid valtillfället

sig inställa;

att konstitutionsutskottet ville formulera och för riksdagen föreslå de ändringar

i lagens text, som vid bifall till min hemställan erfordras”.

b) i motionen 1:87, att samma utsträckning av rätten att avgiva sin röst

genom valsedelsförsändelse, som föreslås i ovannämnda motion, jämväl måtte

medgivas vid val till riksdagens andra kammare, samt

att konstitutionsutskottet ville formulera och för riksdagen föreslå de änd
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 5 samt. 12 käft. (Nr 12—13.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.

Utskottets

yttrande.

ringar i Lag om val till riksdagen den 26 november 1920, som vid bifall till

motionen kunde erfordras.

c) i motionen 11:127, ”att sådan ändring vidtages i lagen om val till riksdagen,

att röstberättigad boende längre än 5 km. från vallokal ävenså sådan

röstberättigad, som icke kan komma dit annat än sjöledes, må äga rätt att genom

valsedelsförsändelse till länsstyrelsen avgiva sin röst”. I motionen har tillika

anhållits, att konstitutionsutskottet ville utarbeta förändringar i angivet syfte

i ovannämnda lag.

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

I de föreliggande motionerna föreslås betydande utvidgningar av den genom

beslut vid 1919 och 1920 års riksdagar stadgade rätten för vissa väljare att utan

personlig inställelse inför valförrättaren deltaga i politiska och vissa kommunala

val. Enligt motionerna I: 86 och 87 skulle rätten att rösta medelst valsedelsförsändelse

utsträckas dels till väljare, som på grand av kroppslig sjukdom eller

svaghet icke utan våda kunna inställa sig vid valtillfället, dels till äkta maka

till väljare, som äger denna rätt; det föreslås, att bestämmelser härom skulle

införas såväl i fråga om politiska som kommunala val. Enligt motionen II: 127,

som endast avser lagen om val till riksdagen, skulle rättighet att rösta genom

valsedelsförsändelse jämväl tillkomma ”röstberättigad boende längre än 5 km,

från vallokal ävenså sådan röstberättigad, som icke kan komma dit annat än

sjöledes ’

Dessa förslag innefatta påtagliga avsteg från de principer, som ligga till grund

för nu gällande bestämmelser om rätt att rösta utan personlig inställelse. Då

den nuvarande ordningen infördes, utgick man från grundsatsen, att den rätt,

varom fråga är, endast skulle kunna utövas på grund av att yrkes- eller tjänsteutövning

regelmässigt medförde vistande utom valdistriktet. För lagstiftningens

närmare utformning låg den tanken till grund, att rätten till valsedelsförsändelse

endast borde tillkomma ”vissa grupper, om vilka det gäller att för dithörande

personer yrkes- eller tjänsteutövningen plägar utgöra ett alldeles bestämt

och oöverkomligt hinder att infinna sig vid valförrättningen”. Dessa

synpunkter voro även bestämmande vid den utvidgning av rätten att rösta utan

personlig inställelse, som år 1924 kom till stånd beträffande vid svensk beskickning

eller svenskt konsulat, anställda personer och äkta makar till dessa.

I nu förevarande motioner föreslås däremot, att rätt att rösta genom valsedelsförsändelse

även skulle tillkomma vissa kategorier av väljare, som vid valtillfallet

vistas inom valdistriktet, och som av andra orsaker än yrkes- eller tjänsteutövning

kunna ha svårigheter att inställa sig inför valförrättaren.

Redan detta förhållande — att de framförda förslagen stå i klar motsättning

till de principer, som förut tillämpats på här ifrågavarande lagstiftningsområde

— måste enligt utskottets mening ingiva betänkligheter. Om nu

gällande grunder för rätten att rösta utan personlig inställelse frångås på sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.

!!

i föreliggande motioner föreslås, skulle gränserna för utövningen av ifrågavarande

rätt upprivas, och även åtskilliga andra kategorier av väljare än de i

motionerna angivna kunde med fog påfordra att erhålla möjlighet till röstning

medelst valsedelsförsändelse.

Vad beträffar förslagen om rätt till valsedelsförsändelse för väljare, som av

sjukdom eller kroppslig svaghet äro förhindrade att inställa sig vid valförrättning,

vill utskottet erinra om att denna fråga genom motion fördes under riksdagens

prövning i samband med hithörande lagstiftnings tillkomst vid 1919 års

riksdag. Det då väckta förslaget i frågan blev emellertid avslaget, bl. a. under

hänvisning till de speciella möjligheter till obehörig påtryckning på osjälvständiga

väljare, som på ifrågavarande område ansågos föreligga. Detta skäl

ägor enligt utskottets mening fortfarande giltighet. Härjämte bör framhållas,

att spörsmålet om bevisningen i fråga om förhandenvaron av hinder av ifrågavarande

art erbjuder betydande svårigheter. Naturligt synes vara att i detta

fall fastställa läkarcintyg såsom enda giltigt bevismedel; det torde emellertid,

särskilt inom vissa områden, knappast vara möjligt för varje av sjukdom

eller kroppslig svaghet förhindrad valman att anskaffa dylikt intyg.

För övrigt är att märka, att sjukdom endast utgör en av de omständigheter,

som kunna hindra en väljare att inställa sig vid en valförrättning. Även andra

förhållanden, såsom ålderdom, yttre fysiska hinder m. m. kunna lika väl anses

utgöra laga förfall för personlig inställelse inför valförrättaren och borde alltså

med samma skäl tagas under övervägande såsom konstituerande rätt att rösta

medelst valsedelsförsändelse. Det har också tidigare under förarbetena till nu

gällande lagstiftning ifrågasatts, att denna rätt skulle tillkomma varje väljare,

som kunde uppvisa laga förfall; man har emellertid funnit så stora vanskligheter

vara förknippade med en dylik bestämmelse, att tanken härpå måst uppgivas.

Under sådana förhållanden är det givetvis icke tilltalande att knyta förmånen

av ett särskilt röstningssätt till viss eller vissa arter av laga förfall, utan

att några antagliga grunder av mera reell natur kunna anföras för att gynna

just ifrågavarande valmän.

Vad åter angår förslaget om att äkta maka till väljare, som äger rätt att

rösta medelst valsedelsförsändelse, jämväl skulle tillerkännas dylik rätt, kan

utskottet icke finna, att några hållbara skäl för en dylik anordning förebragts.

Det synes icke föreligga större anledning att giva ifrågavarande rätt åt maka

till väljare av denna särskilda kategori än åt maka till annan väljare, som av

särskild anledning är förhindrad att vid valtillfället vistas inom valdistriktet.

Annorlunda ställer sig saken beträffande den förra året införda bestämmelsen

om rätt för maka till tjänsteman vid beskickning eller konsulat att rösta

medelst valsedelsförsändelse; här fordras nämligen, att hinder för vederbörandes

personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund av bosättning

å makens tjänsteort.

Vad slutligen beträffar det i motionen 11:127 framställda förslaget, vill utskottet

icke förneka, att vissa åtgärder för underlättande av valdeltagandet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 12.

kunna vara behövliga inom områden, där avstånden till vallokalerna äro långa

och kommunikationerna bristfälliga. Den här föreslagna anordningen i detta

hänseende kan utskottet emellertid icke tillstyrka. En så betydande utsträckning

av rätten att rösta medelst valsedelsförsändelse är icke blott principiellt

betänklig utan skulle jämväl kunna medföra praktiska olägenheter med hänsyn

till de tekniska svårigheter, som äro förbundna med användningen av

detta röstningssätt och som föranlett, att en mycket stor del av de genom försändelse

ingivna röstsedlarna vid tidigare val blivit kasserade. De svårigheter

för rösträttsutövning, som vållas av lokala förhållanden, böra enligt utskottets

mening övervinnas på annan väg, särskilt genom ökning av antalet vallokaler

inom de områden, där så finnes nödigt.

På grund av dessa skäl får utskottet hemställa,

att

a) motionen I: 86,

b) motionen I: 87,

c) motionen II: 127

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 mars 1925.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER.

Närvarande Herrar von Gei jer, Såvström, Strömberg*, Hellberg*, Reuterskiöld*,

David Bergström*, G. W. Hansson, Dahl, Stendahl, Larsén, A. W.

Johansson, Gustafson i Kasenberg, Björkman i Norrköping*, Karlsson

i Vadstena, Jeppsson*, Sjöström, Fast*, Svensson i Grönvik, Almquist

i Göteborg och Jensen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

1) av herrar Reuterskiöld, Stendahl, Gustafson i Kasenberg, Svensson i Grönvik

och Almquist i Göteborg, vilka ansett, att utskottet i anledning av de väckta

motionerna bort hemställa om skrivelse till Kung!. Maj:t med begäran om utredning

och förslag om lämpliga åtgärder till underlättande av rösträttens utövande

;

2) av herr Jeppsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.