Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

17 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1925:18, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

1

Nr 18.

Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1925 kl. 12 m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående godkännande av en mellan Tyskland

och Sverige avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat

en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 80, däri Kungl.

Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

den 27 februari 1925 ävensom med överlämnande

av texten till en den 29 augusti 1924, under förbehåll av riksdagens godkännande,

mellan Sverige och Tyskland avslutad skiljedoms- och förlikningskonvention

med tillhörande slutprotokoll, äskat riksdagens godkännande av

berörda konvention med slutprotokoll.

Konventionen med slutprotokoll är av följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 samt. 17 käft. (AV 18.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Skiljedoms- och förlikningskonvention

mellan Sverige och Tyskland.

Konungariket Sverige och Tyska

riket, vilka äro besjälade av önskan

att främja strävandena till avgörande

på fredlig väg av mellanstatliga tvister,

kava överenskommit att avsluta

en allmän skiljedoms- och förlikningskonvention.

I detta syfte hava till fullmäktige

utsetts

av Hans Maj:t Konungen av Sverige:

Friherre Fredrik Ramel, Sveriges

minister i Berlin,

och av Tyska Rikets President:

Direktören i Tyska Utrikesdepartementet

hem d:r Friedrich Gaus,

vilka, efter att ömsesidigt hava granskat

sina fullmakter, som befunnits

vara i god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att hänskjuta alla tvister,

av vilket slag de vara må, som kunna

uppstå mellan dem och som icke inom

skälig tid kunna lösas på diplomatisk

väg, till antingen skiljedoms- eller förlikningsförfarande,

jämlikt bestämmelserna

i denna konvention.

Tvister, för vilkas lösande de fördragsslutande

parterna genom andra

mellan dem gällande överenskommelser

förbundit sig att anlita ett särskilt förfarande,

skola behandlas enligt bestämmelserna

i dessa överenskommelser.

Deutsch-Schwedischer Sehiedsgerichtsund

Vergleichsvertrag.

Das Deutsche Reich und das Königreich

Schweden, von dem Wunsche

erfullt, die Entwickelung des Verfahrens

zur friedlichen Beilegung

zwischen staatlicher Streitigkeiten zu

fördern, sind ubereingekommen, einen

allgemeinen Schiedsgerichts- und Vergleichsvertrag

abzuschliessen.

Zu diesem Zwecke haben zu Bevollmächtigten

ernannt

der deutsche Reichspräsident:

den Ministeri al direktor im Auswärtigen

Amte, Herrn Dr. Friedrich Gaus,

Seine Majestät der König von Schweden:
den

Schwedischen Gesandten in Berlin,

Freiherrn Fredrik Ramel,

die, nachdem sie ihre Vollmachten

fepruft und in guter und gehöriger

''orm befunden haben, iiber folgende

Bestimmungen ubereingekommen sind:

Artikel 1.

Die vertragschliessenden Teile verpflichten

sich, alle Streitigkeiten irgendwelcher

Art, die zwischen ihnen

entstehen nnd nicht in angemessener

Frist auf diplomatischen Wegegeschlichtet

werden können, nach Massgabe

des gegenwärtigen Vertrags entweder

einem Schiedsgerichtsverfahren oder

einem Vergleichsverfahren zu unterwerfen.

Streitigkeiten, fur deren Schlichtung

die vertragschliessenden Teile durch

andere zwischen ihnen bestehende Abmachungen

an ein besonderes Verfahren

gebunden sind, werden nach

Massgabe der Bestimmungen dieser

Abmachungen behandelt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande AV 18.

.)

Artikel 2.

Skiljedomsförfarande skall, på yrkande

av endera parten och under förbehåll

för bestämmelserna i art. 3 och

4, komma till användning i fråga om

tvister, som avse:

I. ett mellan de båda parterna avslutat

föredrags bestånd, tolkning

och tillämpning;

II. internationellt-rättsliga spörsmål;

III. förefintligbeten av någon omständighet,

som, därest den konstateras,

skulle innebära åsidosättande

av en mellanfolklig förpliktelse;
IV.

storleken och arten av den gottgörelse,

som bör givas i fall av

dylik förpliktelses åsidosättande.

Därest mellan parterna råder meningsskiljaktighet

rörande frågan,

huruvida en tvist bör till ovan angivna

arter, tillkommer det skiljedomstolen

att avgöra denna förberedande

fråga.

Artikel 3.

Beträffande frågor, som enligt lagstiftningen

i det land, mot vilket yrkande

framställes, skola avgöras av

domstol, varmed bär avses jämväl

förvaltningsdomstol, kan vederbörande

Eart påfordra, att skiljedomsförfarande

ommer till användning först sedan

genom sakens behandling vid domstol

slutligt utslag avkunnats, och att tvistens

hänskjutande till skiljedomstolen

sker senast sex månader efter sådant

utslag. Det sagda äger icke tillämpning,

då fråga är om rättsvägran och

de genom lag föreskrivna besvärsin

stanserna anlitats.

Uppstår mellan parterna meningsskiljaktighet

rörande tilllämpningen

av denna bestämmelse, skall avgörandet

tillkomma skiljedomstolen.

Artikel 2.

Dem Schiedsgeriehtsverfahren vorden

auf Verlangen einer Partei, unter

Vorbehalt der Bestimmungen der Artikel

3 und 4, diejenigen Streitigkeiten

unterworfen, die betreffen:

erstens: Bestånd, Auslegung und An
wendung

eines zwischen den

beiden Parteien geschlossenen

Staatsvertrags;

zweitens: irgendeine Frage des internationalen

Rechts;

drittens: das Besteben einer Tatsacbe,

die, wenn sie erwiesen wird,

die Verletzung einer zwiscbenstaatlichen

Verpflichtung

bedeutet;

viertens: Umfang und Art der Wiedergutmacbung

im Fälle einer

solchen Verletzung.

Besteben zwischen den Parteien Meinungsverschiedenheiten

daruber, ob

eine Streitigkeit zu den vorstehend

bezeicbneten Arten gebört, so wird

fiber diese Vorfrage im Schiedsgerichtsverfahren

entschieden.

Artikel 3.

Bei Fragen, die gemäss den Landesgesetzen

der Partei, gegen die ein Begebren

geltend gemacht wird, von richterlichen

Behörden mit Einscbluss der

Verwaltungsgericbte, zu entscheiden

sind, kann diese Partei verlangen, dass

die Streitigkeiten dem Schiedsgerichtsverfabren

erst unterworfen werden,

nacb dem in dem Gericbtsverfabren

eine endgiiltige Entscbeidung gefällt

worden ist, und dass die Anrufung

des Scbiedsgericbts spätestens sechs

Monate nacb dieser Entscbeidung erfolge.

Dies gilt nicht, wenn es sicb um

einen Fall von Rechtsverweigerung

handelt und die gesetzlicb vorgesehenen

Beschwerdestellen angerufen worden

sind.

Entstebt zwischen den Parteien eine

Meinungsverscbiedenheit fiber die Anwendung

der vorstebenden Bestimmung,

so wird daruber im Schiedsgerichtsverfahren

entschieden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Artikel 4.

Därest part i fråga om tvist av de

i artikel 2 angivna arter framställer

invändning, att tvisten rör en angelägenhet,

som berör partens oavhängighet,

territoriella integritet eller andra

högsta livsintressen, och motparten

finner påståendet riktigt, skall i fråga

om denna tvist icke skiljedomsförfarande

utan förlikningsförfarande komma

till användning. Om däremot påståendet

icke av motparten erkännes

såsom riktigt, tillkommer avgörandet

härom skiljedomstolen.

Erkänner skiljedomstolen de anivna

invändningarna såsom grundae,

hänskjuter den tvisten till förlikningsförfarande;

eljest avgör skiljedomstolen

själv tvisten.

Part, som icke erkänner en dylik, av

motparten gjord invändning såsom

grundad, kan likväl, utan att skiljedomstolen

dessförinnan fattar ett avgörande,

förklara sig godtaga förlikningsförfarandets

genomförande. Part

äger dock därvid förbehålla sig, att,

för den händelse förlikningsförslaget

icke av båda parterna antages, skiljedomstolen

må kunna uppfordras att

träffa avgörande beträffande invändningen

och i förekommande fall även

beträffande själva tvisten.

Artikel 5.

Skiljedomstolen tillämpar vid sina

avgöranden:

I. mellan parterna gällande överenskommelser

av allmän eller speciell

natur och därav härflytande

rättsnormer;

II. internationell sedvanerätt, som

uttryck för en allmän, såsom rätt

erkänd praxis;

III. allmänna, av civiliserade stater

erkända rättsgrundsatser.

Artikel 4.

Erhebt eine Partei bei einer Streitigkeit

der im Artikel 2 bezeichneten

Arten die Einrede, dass es sich um

eine Angelegenheit handele, die ihre

Unabhängigkeit, die Unversehrtheit

ihres Gebiets oder andere höchste Lebensinteressen

betreffe, so kommt fur

die Streitigkeit, falls die andere Partei

diese Behauptung als zutreffend anerkennt,

nicht das Schiedsgerichts-, sondera

das Vergleichsverfahren zu Anwendung.

Wird dagegen die Behauptung

von der anderen Partei nicht als

zutreffend anerkannt, so ist dartiber im

Schiedsgerichtsverfahren zu entscheiden.

Anerkennt das Schiedsgericht die

bezeichnete Einrede als begriindet, so

iiberweist es die Streitigkeit dem Vergleichsverfahren;

sonst entscheidet es

selbst dartiber.

Eine Partei, welche die bezeichnete

Einrede der Gegenpartei nicht als

zutreffend anerkennt, kann sich gleichwohl

ohne vorherige Herbeiftthrung

einer schiedsgerichtlichen Entscheidung

tiber die Einrede mit der Durchfiihrung

des Vergleichsverfahrens einverstanden

erklären. Sie kann dabei

jedoch den Vorbehalt machen, dass,

wenn der Vergleichsvorschlag nicht

von beiden Parteien angenommen wird,

das Schiedsgericht zur Entscheidung

fiber die Einrede und gegebenenfalls

auch fiber die Streitigkeit selbst angerufen

werden kann.

Artikel 5.

Das Schiedsgericht legt seinen Entscheidungen

zugrunde:

erstens: die zwischen den Parteien

geltenden Ubereinkfinfte allgemeiner

oder besonderer

Art und die sich daraus ergebenden

Rechtssätze;

zweitens: das internationale Gewohnheitsrecht

als Ausdruck einer

allgemeinen, als Recht anerkannten

Ubung;

drittens: die allgemeinen von den

Kulturstaaten anerkannten

Rechtsgrundsätze.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

o

Därest i det särskilda fallet de ovan

angivna rättsnormerna förete luckor,

fattar skiljedomstolen beslut enligt de

rättsgrundsatser, vilka enligt dess mening

borde utgöra internationella

rättens regler. Den följer därvid stadgad

doktrin och rättspraxis.

Med båda parternas samtycke kan

skiljedomstolen i stället för att stödja

sitt beslut på rättsgrundsatser träffa

sitt avgörande efter billighetens grundsatser.

Artikel 6.

Därest icke parterna i särskilt fall

annorlunda överenskomma, skall skiljedomstolen

sammansättas på följande

sätt:

Domarne utses bland de personer,

som äro upptagna å förteckningen

över medlemmar av den genom konventionen

den 18 oktober 1907 för avgörandet

på fredlig väg av internationella

tvister upprättade permanenta

skiljedomstolen i Haag.

Vardera parten utser en skiljedomare

efter fritt val. Parterna utse

gemensamt ytterligare tre domare och

bland dessa en ordförande. Ifall någon

av de gemensamt utsedda domarne

efter valet förvärvar medborgarrätt i

en av de fördragsslutande staterna

eller tager hemvist å någonderas område

eller inträder i någonderas tjänst,

kan vardera parten yrka, att han ersättes

av annan person. I detta avseende

uppkommande meningsskiljaktigheter

avgöras av de övriga fyra

domarne, varvid den äldste av de gemensamt

utsedda förer ordet och vid

lika röstetal äger två röster.

Nytt val av domare sker för varje

särskild tvist. De fördragsslutande

parterna förbehålla sig dock att i

samförstånd företaga valen på sådant

sätt, att samma domare komma att

tillhöra skiljedomstolen för handläggning

av vissa arter av tvister under

viss tidrymd.

Därest det en medlem av domstolen

givna uppdrag av någon anledning

Soweit im einzelnen Fälle die vorstehend

erwähnten Rechtsgrundlagen

Lucken aufweisen, entscheidet das

Schiedsgericht nach den Recbtsgrundsätzen,

die nach seiner Ansicht die

Regel des internationalen Rechtes sein

sollten. Ds folgt dabei bewährterLehre

und Rechtsprechung.

Mit Zustimmung beider Parteien

kana das Schiedsgericht seine Entscheidung-,

anstatt sie auf Reehtsgrundsätze

zu stutzen, nach billigem

Érmessen tretton.

Artikel 6.

Sofern nicht die Parteien im einzelnen

Fälle eine entgegensteheude Vereinbarung

treffen, wird das Schiedsgericht

in folgender Weise bestellt.

Die Richter werden auf der Grundlage

des Yerzeichnisses der Mitglieder

des durch das Haager Abkommen zur

friedlichen Erledigung internationaler

Streitfälle vom 18. Oktober 1907 geschaffenen

Ständigen Schiedshofs im

Haag gewählt.

Jede Partei ernennt einen Schiedsrichter

nach freier Wahl. Gemensam

berufen die Parteien drei weitere Richter

und aus deren Mitte den Obmann.

Sofern einer der gemeinsam berufenen

Richter nach seiner Wahl die Staatsangehörigkeit

einer der beiden Parteien

erwirbt, auf deren Gebiete seinen

Wohnsitz nimmt oder in deren Dienste

fritt, bann jede Partei verlangen, dass

er ersetzt werde. Streitigkeiten dariiber,

ob diese Voraussetzungen zutreffen,

werden von den iibrigen vier

Richtern entschieden, wobei der ältere

der gemeinsam berufenen Richter der

Vorsitz fiihrt und bei Stimmengleichheit

eine aoppelte Stimme hat.

Die Wahl der Richter erfolgt von

neuem fur jeden einzelnen Streitfall.

Die vertragschliessenden Teile behalten

sich jedoch vor, im gemeinsamen

Einverständnisse die Wahlen in der

Weise vorzunehmen, dass fur gewisse

Arten von Streitfällen während eines

bestimmten Zeitraums dieselben Richter

dem Schiedsgericht angehören.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die

aus irgendeinem Grnnde ausscheiden,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

skulle upphöra, skall ersättare utses werden in der gleichen Weise ersetzt,

enligt de regler, varefter den avgångne wie sie berufen worden sind.

domstolsmedlemmen valts.

Artikel 7.

De fördragsslutande parterna skola

vid tillämpandet av denna konvention

i varje förekommande fall fastställa en

särskild kompromiss. Därvid skola

angivas: tvistens föremål, skiljedomstolen

möjligen tillkommande särskilda

befogenheter, dess sammansättning och

säte, storleken av den summa, som

varje part har att deponera såsom förskott

å kostnaderna, de föreskrifter,

som skola iakttagas beträffande förfarandets

form och tidsfrister, ävensom

i övrigt erforderliga detaljbestämmelser.

Meningsskilj aktigheter rörande bestämmelserna

i kompromissen skola,

med förbehåll för bestämmelserna i

art. 8, avgöras av skiljedomstolen.

Artikel 8.

Därest kompromiss mellan parterna

icke kommer till stånd inom sex månader

efter det ena parten till den

andra framfört yrkande om tvistens

avgörande medelst skiljedom, äger vardera

parten hänvända sig till den i

art. 14 omhandlade ständiga förlikningsnämnden

i och för fastställande

av kompromiss. Nämnden skall inom

två månader efter sådan hänvändelse

fastställa kompromissen, varvid tvistens

föremål skall bestämmas med ledning

av parternas yrkanden.

Samma förfarande skall tilllämpas,

då part icke utsett domare, vars tillsättande

på honom ankommit, eller då

parterna icke kunna enas om valet av

de domare, som skola utses gemensamt,

eller av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden

äger vidare befogenhet att, intill dess

skiljedomstolen konstituerats, avgöra

varje annan tvist, som rör skiljedomsförfarandet.

Artikel 9.

Skiljedomstolen fattar sina beslut

med enkel majoritet.

Artikel 7.

Die vertragschliessenden Teile werden

in Ausftihrung des gegenwärtigen

Vertrags in jedem Einzelfall eine besondere

Schiedsordnung festsetzen.

Darin werden der Streitgegenstand,

die etwaigen besondei''en Befugnisse

des Gerichts, dessen Zusammensetzung

und Sitz, die Höhe des von jeder Partei

als Kostenvorschuss zu binterlegenden

Betrags, die hinsichtlich der Form

und der Fristen des Yerfahrens zu

beobachtenden Regeln sowie die sonst

notwendigen Einzelheiten bestimmt.

Meinungsverschiedenheiten iiber die

Bestimmungen der Schiedsordnung

werden, vorbehaltlich des Artikel 8,

vom Schiedsgericht entschieden.

Artikel 8.

Kommt zwischen den Parteien nicht

binnen sechs Monaten, nachdem die

eine der anderen das Begehren nach

schiedsgerichtlicher Austragung einer

Streitigkeit mitgeteilt hat, die Schiedsordnung

zustande, so kann jede Partei

den im Artikel 14 vorgesehenen Ständigen

Yergleichsrat zwecks Feststeilung

der Schiedsordnung anrufen.

Dieser hat binnen zwei Monaten nach

seiner Anrufung die Schiedsordnung

festzusetzen, wobei der Streitgegenstand

aus den Anträgen der Parteien

ermittelt wird.

Es ist ebenso zu verfahren, wenn

eine Partei den von ihr zu ernennenden

Richter nicht bezeichnet hat, oder wenn

die Parteien in der Bezeichnung der

gemeinsam zu berufenden Richter oder

des Obmanns nicht einig sind.

Der Ständige Yergleichsrat ist ferner

befugt, bis zur Bestellung des

Schiedsgerichts iiber jede andere Streitigkeit

zu entscheiden, die sich auf

die Schiedsordnung bezieht.

Artikel 9.

Das Schiedsgericht trifft seine Entscheidungen

mit einfacher Stimmen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

i

En minoriteten tillhörande medlems

avvikande mening skall angivas.

Artikel 10.

Skiljedomen skall innehålla anvisning

rörande sättet för dess verkställande,

särskilt rörande de tidsfrister,

som därvid skola iakttagas.

Har i en skiljedom förklarats, att

ett beslut eller en åtgärd av domstol

eller annan myndighet i ena staten

helt eller delvis står i strid med folkrätten,

och kunna enligt denna stats

författning följderna av beslutet eller

åtgärden icke helt eller delvis undanröjas

genom administrativa åtgärder,

så skall den förfördelade parten i skiljedomsutslaget

tillerkännas lämplig gott - görelse på annat sätt.

Artikel 11.

Om ej annorledes i kompromissen

avtalats, kan framställning om revision

av skiljedom av vardera parten

göras hos den skiljedomstol, som avkunnat

utslaget. Sådan framställning

kan blott grundas å upptäckten av ett

nytt faktum av den art, att det skulle

kunnat utöva ett avgörande inflytande

på domstolens utslag och vilket vid

förhandlingarnas avslutande varit för

såväl skiljedomstolen som för den part,

som begärt revision, utan vederbörandes

förvållande, obekant.

Därest medlem av skiljedomstolen

av någon anledning icke kvarstår vid

revisionsförfarandet, skall ersättare

för honom utses enligt de regler, varefter

den avgångne medlemmen valts.

Den frist, inom vilken den i första

stycket omförmälda framställning kan

göras, skall fastställas i skiljedomen,

för så vitt så ej skett redan i kompromissen.

Artikel 12.

Yarje tvist, som kan uppstå mellan

parterna rörande tolkningen eller verkställandet

av skiljedomen, skall, med

mindre annorlunda avtalas, underkas
-

mehrheit. Die abweichende Ansicht

eines in der Minderheit gebliebenen

Mitglieds wird festgestellt.

Artikel 10.

Der Schiedsspruch wird Angaben

iiber die Art seiner Ausfiihrung, insbesondere

iiber die dabei zu beobachtenden

Fristen enthalten.

Wird in einem Schiedsspruch festgestellt,

dass eine von einem Gericht

oder einer anderen Behörde einer

Partei getroffene Entscheidung oder

Verfugung ganz oder teilvveise mit dem

Yölkerrecht in Widerspruch steht, können

aber nach dem Verfassungsrechte

dieser Partei die Eolgen der Entscheidung

oder Verfugung durch Verwaltungsmassnahmen

nicht oder nicht vollständig

beseitigt werden, so ist der

verletzten Partei in dem Schiedsspruch

auf andere Weise eine angemessene

Genugtuung zuzuerkennen.

Artikel 11.

Unter Vorbehalt anderweitiger Abrede

in der Schiedsordnung kannjede

Partei bei dem Schiedsgerichte, das den

Spruch erlassen hat, die Revision dieses

Spruches beantragen. Der Antrag

kann nur mit der Ermittelung einer

Tatsache begriindet werden, die einen

entscheidenden Einfluss auf den Spruch

auszuiiben geeignet gewesen wäre und

bei Schluss der Verhandlung dem

Schiedsgerichte selbst und der Partei,

welche die Revision beantragt hat,

ohne ihr Verschulden unbekannt war.

Mitglieder des Schiedsgerichts, die

aus irgendeinem Grunde fiir das Revisionsverfahren

ausscheiden, werden in

der gleichen Weise ersetzt, wie sie

berufen worden sind.

Die Frist, innerhalb deren der im

Absatz 1 vorgesehene Antrag gestellt

werden kann, ist im Schiedsspruch

zu bestimmen, sofern dies nicht in der

Schiedsordnung geschehen ist.

Artikel 12.

Alle Streitigkeiten, die zwischen

den Parteien iiber Auslegung und Ausfiihrung

des Schiedsspruchs entstehen

sollten, unterliegen, vorbehaltlich an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

tas avgörande av den skiljedomstol,

som avkunnat utslaget. Därvid skall

föreskriften i art. 11, andra stycket,

äga motsvarande tillämpning.

Artikel 13.

Alla tvister, som icke enligt föregående

artiklar i denna konvention

underkastas skiljedomsförfarande, skola

på yrkande av endera parten göras

till föremål för förlikningsförfarande.

Därest andra parten gör gällande,

att den till förlikningsförfarande hänskjutna

tvisten bör avgöras av skiljedomstolen,

skall domstolen först fatta

beslut i denna fråga.

Tvist, som enligt denna konvention

kan anhängiggöras vid skiljedomstolen,

kan av de fördragsslutande parternas

regeringar, om de därom överenskomma,

i stället hänskjutas till förlikningsförfarande,

vare sig för slutgiltig behandling

eller under förbehåll om

tvistens senare hänskjutande till skiljedomstolen.

Artikel 14.

För förlikningsförfarandet skall upprättas

eu ständig förlikningsnämnd.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall bestå av fem medlemmar. Vardera

fördragsslutande parten utser två

medlemmar, av vilka en må väljas

bland statens egna medborgare. Öen

femte medlemmen, som skall vara nämndens

ordförande, skall vara av annan

nationalitet än nämndens övriga medlemmar.

Ordföranden utses av de fördragsslutande

parterna i förening.

Skulle dessa icke kunna enas om valet,

kan vardera fördragsslutande parten

hos Schweiziska förbundsrådets president

anhålla om utseende av ordförande.

Den ständiga förlikningsnämnden

skall vara tillsatt inom sex månader

efter utväxlingen av ratifikationerna

till denna konvention.

derweitiger Abrede, der Beurteilung

des Schiedsgerichts, das den Spruch

gefällt hat. Dabei findet die Bestimmung

des Artikel 11 Absatz 2 entsprechende

Anwendung.

Artikel 13.

Alle Streitigkeiten, die nicht nach

den vorhergehenden Artikeln dieses

Vertrages dem Schiedsgerichtsverfahren

unterworfen werden, sind auf

Verlangen einer Partei im Vergleichsverfahren

zu behandeln.

Behauptet die andere Partei, dass

der im Vergleichverfahren anhängiggemachte

Streitfall vom Schiedsgerichte

zu entscheiden sei, so entscbeidet

dieses zunächst iiber diese Vorfrage.

Die Regierungen der vertragschliessenden

Teile können im gemeinsamen

Einverständnis eine Streitigkeit, fur

die nach dem gegenwärtigen Vertrage

das Schiedsgericht angerufen werden

bann, endgultig oder unter Vorbehalt

der späteren Anrufung des Schiedsgerichts

im Vergleichsverfahren behandeln

lassen.

Artikel 14.

Fur das Vergleichsverfahren wird

ein Ständiger Vergleichsrat gebiidet.

Der Ständige Vergleichsrat besteht

aus fiinf Mitgliedern. Jeder vertragschliessende

Teil ernennt zwei Mitglieder,

von denen er eines unter seinen

eigenen Staatsangehörigen auswählen

dart. Das ftinfte Mitglied, das den

Vorsitz fuhrt, muss eine andere Staatsangehörigkeit

als die anderen Mitglieder

besitzen. DerVorsitzende wird

von den vertragschliessenden Teilen

im gemeinsamen Einverständnis berufen.

Falls es nicht zu einem solchen

Einverständnis kommen sollte, kann

jeder vertragschliessende Teil den

Schweizerischen Bundespräsidenten um

die Ernennung des Vorsitzenden ersuchen.

Der ständige Vergleichsrat wird im

Laufe von sechs Monaten nach Austausch

der Ratifikationsurkunden dieses

Vertrags gebiidet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

9

Artikel 15.

Den ständiga förlikningsnämndens

medlemmar utses för en tid av tre år.

Deras uppdrag kan ej återkallas under

mandatstiden, med mindre defördragsslutande

parterna därom äro ense. I

händelse medlem träder tillbaka, avlider

eller eljest är förhindrad, skall

för återstoden av mandatstiden annan

person i hans ställe enligt bestämmelserna

i art. 14, andra stycket, snarast

möjligt utses.

Artikel 16.

Inom loppet av fjorton dagar från

det tvist hänskjutits till den ständiga

förlikningsnämnden, äger vardera fördragsslutande

parten för tvisten ersätta

den ene av de av honom utsedda

medlemmarna med en annan medlem,

som i den föreliggande frågan äger

speciell sakkunskap. Därvid skall

dock bestämmelsen i art. 14, andra

stycket, andra punkten, äga motsvarande

tillämpning.

Part, som vill begagna denna rätt,

skall därom ofördröjligen underrätta

motparten. I dylikt fäll äger den

andra parten att inom fjorton dagar

efter mottagandet av denna underrättelse

göra bruk av samma rätt.

Artikel 17.

Om vid utgången av en medlems

av den ständiga förlikningsnämnden

mandatstid annan medlem icke blivit

i hans ställe utsedd, skall hans mandat

anses förnyat för en tid av tre år.

Ordföranden skall dock på framställning

av endera fördragsslutande parten

avgå vid utgången av sin mandatstid.

Medlem, vars mandat utgår, medan

en tvist beror på den ständiga förlikningsnämndens

handläggning, skall,

ändå att hans efterträdare redan blivit

utsedd, fortsätta att deltaga i tvistens

handläggning intill dess denna avslutats.

Artikel 15.

Die Mitglieder des Ständigen Vergleicksrats

werden fur die Dauer von

drei Jaliren ernannt. Mangels anderweitiger

Abrede zwischen den. vertragssohliessenden

Teilen kann ihre

Ernennung während der Dauer ihres

Auftrags nicht zuruckgenommen werden.

Im Fälle des Rucktritts, des

Todes oder einer sonstigen Behinderung

eines Mitglieds muss es för die

noch verbleibende Zeit seines Auftrags

unter entsprechender Anwendung der

Bestimmungen des Artikel 14 Absatz

2 so rasch als möglick ersetzt werden.

Artikel 16.

Jeder vertragschliessende Teil kann

innerhalb von zwei Wochen, nachdem

der Ständige Vergleichsrat in einer

Streitigkeit angerufen worden ist, för

diese Streitigkeit eines der von ihm

ernannten Mitglieder durch ein anderes

Mitglied ersetzen, das eine besondere

Sachkenntnis in der Angelegenheit

besitzt. Dabei findet jedoch die Bestimmung

des Artikel 14 Absatz 2

Satz 2 entsprecbende Anwendung.

Die Partei, die von diesem Rechte Gebrauch

machen will, hat die andere

Partei unverzuglich zu benachrichtigen.

In diesem Fälle kann die andere

Partei innerhalb von zwei Wochen

nach Empfang der Mitteilung von dem

gleichen Rechte Gebrauch machen.

Artikel 17.

Wenn bei Ablauf des Auftrags eines

Mitgliedes des Ständigen Yergleichsrats

seine Ersetzung nicht erfolgt ist, gilt

sein Auftrag för einen Zeitraum von

drei Jahren als erneuert. Indessen

scheidet der Vorsitzende auf An tråg

eines der vertragschliessenden Teile

bei Ablauf seines Auftrags aus.

Ein Mitglied, dessen Auftrag während

der Dauer eines im Gånge befindlichen

Verfahrens abläuft, nimmt an

der Behandlung der Streitigkeit bis

zur Beendigung des Verfahrens weiter

teil, gleichviel ob sein Nachfolger bereits

ernannt worden ist.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

Artikel 18.

Den ständiga förlikningsnämnden

äger efter fritt val bestämma, varthän

dess säte skall förläggas.

Den ständiga förlikningsnämnden

må vid behov åt sig inrätta ett kansli.

För så vitt den i kansliet anställer

medborgare i de fördragsslutande staterna,

skola dessa därvid i lika mån

tillgodoses.

Artikel 19.

Det tillkommer den ständiga förlikningsnämnden

att avgiva ett betänkande,

som fastslår saksammanhanget

och, om förhållandena därtill giva anledning,

innehåller förslag till tvistens

biläggande.

Betänkandet skall avgivas inom loppet

av sex månader från det tvisten

hänskjutits till den ständiga förlikningsnämnden,

för så vitt parterna

icke enas om att förkorta eller förlänga

denna frist. Betänkandet skall

avgivas i tre exemplar, av vilka vardera

parten erhåller ett och det tredje

förvaras av den ständiga förlikningsnämnden.

Betänkandet har varken i fråga om

fakta eller den rättsliga argumenteringen

betydelse av slutgiltigt bindande

beslut. Vardera parten skall dock

inom en frist, som skall fastställas i

betänkandet, förklara, om och i vad

mån den erkänner dettas slutsatser och

antager dess förslag. Denna frist må

icke överskrida en tid av tre månader.

På överenskommelse mellan parterna

beror, huruvida betänkandet ofördröjligen

skall offentliggöras. I händelse

dylik överenskommelse ej träffas, kan

den ständiga förlikningsnämnden å sin

sida, där särskilda skäl föreligga, gå i

författning om betänkandets omedelbara

offentliggörande.

Artikel 18.

Der Ständige Vergleichsrat bestimmt

seinen Sitz. Er kann ihn nach freiem

Ermessen verlegen.

Der Ständige Vergleichsrat biidet

nötigenfalls eine Kanzlei. Soweit er in

die Kanzlei Angehörige der Parteien

beruft, hat er dabei die Parteien gleichmässig

zu beriicksichtigen.

Artikel 19.

Dem Ständigen Vergleichsrat liegt

ob, einen Bericht zu erstatten, der den

Sachverhalt feststellt und, wenn die

Umstände des Ealles dazu Anlass geben,

Vorschläge för die Beilegung der

Streitigkeit enthält.

Der Bericht ist innerhalb von sechs

Monaten nach dem Tage zu erstatten,

an dem die Streitigkeit dem Ständigen

Vergleichsrat unterbreitet wurde, es sei

denn, dass die Parteien diese Frist im

gemeinsamen Einverständnis verkligen

oder verlängern. Der Bericht soll in

drei Ausfertigungenverfasst werden, von

denen je eine jeder Partei ausgehändigt,

die dritte vom Ständigen Vergleichsrat

aufbewahrt wird.

Der Bericht hat weder in bezug auf

die Tatsachen noch in bezug auf die

rechtlichen Ausfiihrungen die Bedeutung

einer endgiiltig bindenden Entscheidung.

Jedoch hat sich jede Partei

innerhalb einer im Berichte fest zusetzenden

Frist dariiber zu erklären,

ob und inwieweit sie die Feststellungen

des Berichts anerkennt und dessen

Vorschläge annimmt. Diese Frist dart

die Zeit von drei Monaten nicht fiberschreiten.

Es ist Sache der Parteien, im gemeinsamen

Einverständnis zu bestimmen,

ob der Bericht unverzuglich veröffentlicht

werden soll. Kommt es

jedoch nicht zu einem solchen Einverständnis,

so kann der Ständige Vergleichsrat

seinerseits aus besonderen

Grunden die sofortige Veröffentlichung

des Berichts veranlassen.

Artikel 20.

Den ständiga förlikningsnämnden

Artikel 20.

Der ständige Vergleichsrat tritt in

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

11

träder i verksamhet, så snart framställning

därom göres av någondera parten.

Sådan framställning skall samtidigt

tillställas den ständiga förlikningsnämndens

ordförande och den andra

parten. Ordföranden skall sammankalla

nämnden snarast möjligt.

De fördragsslutande parterna förplikta

sig att i största möjliga utsträckning

underlätta den ständiga förlikningsnämndens

verksamhet samt

med anlitande av alla medel, över

vilka de jämlikt sin inre lagstiftning

förfoga, sätta nämnden i stånd att

inom den fördragsslutande partens område

instämma och höra vittnen och

sakkunnige samt företaga syn.

Den ständiga förlikningsnämnden

äger upptaga bevisen antingen in pleno

eller genom ordföranden.

Artikel 21.

Den ständiga förlikningsnämnden är

beslutmässig, om samtliga medlemmar

erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet

och ordföranden jämte

minst två andra medlemmar äro närvarande.

Den ständiga förlikningsnämnden

fattar sina beslut med enkel majoritet.

Yarje medlem har en röst; vid lika

röstetal har ordföranden två röster.

En minoriteten tillhörande medlems

avvikande mening skall i betänkandet

intagas.

Artikel 22.

Vardera parten har att bestrida ersättningen

till de av honom utsedda

medlemmarna och hälften av ersättningen

till ordföranden. Parterna skola

såvitt möjligt träffa överenskommelse

i syfte att ersättning till de olika

medlemmarna av den ständiga förlikningsnämnden

utgår efter samma

grunder.

Vardera parten har att själv vidkännas

sina i anledning av förfaran
-

Wirksamkeit, sobald er von einer

Partei angerufen wird. Diese richtet

ihr Begehren gleichzeitig an den Vorsitzenden

des Ständigen Vergleichsrats

und an die andere Partei. Der Vorsitzende

hat den Ständigen Vergleichsrat

in kurzester Frist einzuberufen.

Die vertragschliessenden Teile ver
Sflichten

sicb, die Arbeiten des Stänigen

Vergleichsrats in weitmöglichstem

Masse zu fördern und insbesondere

alle Mittel, woriiber sie nach Massgabe

ihrer inneren Gesetzgebung verfugen,

zu benutzen, um ihm zu gestatten, in

ihrem Gebiete Zeugen und Sachverständige

vorzuladen und zu vernehmen

und Augenschein einzunehmen. Der

Ständige Vergleichsrat kann die Beweise

entweder in vollständiger Besetzung

oder durch den Vorsitzenden erheben.

Artikel 21.

Der Ständige Vergleichsrat ist beschlussfähig,

wenn allé Mitglieder ordnungsmässig-

geladen und wenn der

Vorsitzende und mindestens zwei andere

Mitglieder anwesend sind.

Der Ständige Vergleichsrat trifft

seine Entschliessungen mit einfacher

Stimmenmehrheit. Jedes der Mitglieder

hat eine Stimme; im Fälle der

Stimmengleichheit hat der Vorsitzende

eine doppelte Stimme.

In dem Berickt wird die abweichende

Ansicht eines in der Minderheit

gebliebenen Mitglieds festgestellt.

Artikel 22.

Jede Partei gewährt den von ihr

ernannten Mitgliedern des Ständigen

Vergleichsrats eine Vergutung und

trägt die Hälfte der dem Vorsitzenden

zu gewährenden Vergutung. Die Parteien

werden sich nachMöglichkeit fiber

eine einheitliche Bemessung der den

Mitgliedern des Ständigen Vergleichsrats

zu gewährenden Vergutung verständigen.

Jede Partei trägt die von ihr veranlassten

Kosten des Verfahrens sowie

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

det åsamkade kostnader samt hälften

av dem, som av den ständiga förlikningsnämnden

angivas vara gemensamma.

Artikel 23.

Parterna skola efter tro och heder

ställa sig till efterrättelse det vid

skiljedomsförfarandet fällda utslag.

De fördragsslutande parterna förbinda

sig att under pågående skiljedoms-

eller förlikningsförfarande i möjligaste

mån undvika varje åtgärd, som

kan motverka skiljedomens verkställande

eller antagandet av den ständiga

förlikningsnämndens förslag. Vid

förlikningsförfarandet skola de intill

den tidpunkt, som den ständiga förlikningsnämnden

fastställer för parternas

förklaring om förslagets antagande,

avhålla sig från varje självtäkt med

våldsamma medel. Skiljedomstolen

äger på endera partens yrkande angiva

de förberedande åtgärder, som måste

vidtagas till skyddande av denna parts

rätt, för så vitt dessa åtgärder kunna

vidtagas på administrativ väg; den

ständiga förlikningsnämnden äger

ävenledes att i sådant avseende avgiva

förslag.

Artikel 24.

För så vitt ej i denna konvention

eller i kompromissen annorlunda bestämts,

skola bestämmelserna i Haagkonventionen

den 18 oktober 1907 för

avgörande på fredlig väg av internationella

tvister lända till efterrättelse

vid skiljedoms- och förlikningsförfarandet.

I de fall då denna konvention hänvisar

till bestämmelserna i Haagkonventionen,

skola sagda bestämmelser

tillämpas parterna emellan även för

det fall, att båda eller endera frånträtt

sistnämnda konvention.

die Hälfte der Kosten, die von dem

Ständigen Vergleichsrat als gemeinsamen

bezeiehnet werden.

Artikel 23.

Der im Schiedsgerichtsverfahren gefällte

Spruch ist von den Parteien

nach Treu und Grlauben zu erfullen.

Die vertragschliessenden Teile verflichten

sich, während der Dauer des

chiedsgerichts- oder Vergleichsverfahrens

nach Möglichkeit jede Massnahme

zu vermeiden, die auf die Erfullung

des Schiedsspruchs oder die

Annahme derVorschläge des Ständigen

Yergleichsrats nachteilig zurtickwirken

könnte. Bei einem Vergleichsverfahren

haben sie sich bis zu dem Zeitpunkt,

den der Ständige Vergleichsrat

fur die Annahmeerklärung der Parteien

festsetzt, jeder gewaltsamen

Selbsthilfe zu enthalten.

Das Schiedsgericht kann auf Verlangen

einer Partei die vorsorglichen

Massnahmen bezeichnen, die zum

Schutze der iiechte dieser Partei getroffen

werden mussen, soweil diese

Massnahmen von den Parteien auf

dem Verwaltung-swege durchgefuhrt

werden können; ebenso kann der Ständige

Vergleichsrat zum gleichenZwecke

Vorschläge machen.

Artikel 24.

Unter Vorbehalt entgegenstehender

Bestimmungen des gegenwärtigen Vertrags

oder der Sehiedsordnung ist fur

das Schiedsgerichts- und Vergleichsverfahren

das Haager Abkommen zur

friedlichen Erledigung internationaler

Streitfälle vom 18. Oktober 1907 massgebend.

Soweit der gegenwärtige Vertrag

auf die Bestimmungen des Haager Abkommens

verweist, finden sie im Verhältnis

zwischen den vertragschliessenden

Teilen selbst dann Anwendung,

wenn diese oder einer von ihnen von

dem Abkommen zuruckgetreten sein

sollten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

13

I den män varken föreliggande konvention

eller kompromissen eller eljest

mellan de fördragsslutande parterna

bestående överenskommelser fastslå

tids- eller andra bestämningar i skiljedoms-

eller förlikningsförfarandet, äger

skiljedomstolen eller den ständiga förlikningsnämnden

rätt att själv utfärda

i sådant avseende erforderliga bestämmelser.

Artikel 2f>.

Denna konvention skall ratificeras,

för Sveriges del av Hans Majestät

Konungen av Sverige med Riksdagens

samtycke. Ratifikationerna skola utväxlas

i Stockholm.

Konventionen träder i kraft en månad

efter ratifikationernas utväxlande.

Konventionen gäller för en tid av tio

år. Därest den ej sex månader före

utgången av nämnda tidrymd blivit

uppsagd, skall den gälla för ytterligare

två år. Detsamma gäller allt framgent,

därest konventionen icke inom angiven

tid före utgången av närmast

föregående tvåårsperiod blivit uppsagd.

År tvist vid utlöpandet av denna

konventions giltighetstid föremål för

skiljedoms- eller förlikningsförfarande,

skola bestämmelserna i denna konvention

eller i den överenskommelse, som

de fördragsslutande parterna träffa

att i dess ställe gälla, fortfarande tilllämpas

i avseende å sagda tvist.

Till bekräftelse härav hava de fullmäktige

undertecknat denna konvention.

Utfärdat i tvenne exemplar på svenska

och tyska språken i Berlin den 29

augusti 1924.

Fredrik Kamel.

Slutprotokoll.

1. De fördragsslutande parterna utgå

från att denna konventions olika be
-

Sofern vveder der gegenwärtige Vertrag

noch die Schiedsordnung noch die

sonst zwischen den vertragschliessenden

Teilen bestehenden Ubereinktinfte

die Fristen und andere Einzelheiten

des Schiedsgerichts- oden Vergleichsverfahrens

festlegen, ist das Schiedsgericht

oder der Ständige Vergleichsrat

selbst befugt, die erforderlichen

Bestimmungen zu treffen.

Artikel 25.

Der gegenwärtige Yertrag soll ratifiziert

werden, und zwar schwedischerseits

von Seiner Majestät dem König

von Schweden mit Zustimmung des

Reichstags. Die Ratifikationsurkunden

sollen in Stockholm ausgetauscht werden.

Der Vertrag tritt einen Monat nacii

dem Austausch der Ratifikationsurkunden

in Kraft.

Der Yertrag gilt fur die Dauer von

zehn Jahren. Wird er nicht sechs Monate

von Ablauf dieses Zeitraums gekundigt,

so bleibt er för weitere zwei

Jahre in Kraft. Das gleiche gilt, wenn

der Vertrag nicht mit der bezeichneten

Frist gekundigt wird, för die spätere

Zeit.

Ein Schiedsgerichtsverfahren oder

ein Vergleichsverfahren, das bei Ablauf

des gegenwärtigen Yertrags

schwebt, nimmt seinen Lauf nach den

Bestimmungen dieses Yertrags oder

eines anderen Abkommens, das von den

vertragschliessenden Teilen an dessen

Stelle vereinbart wird.

Zu Urkund dessen haben die Bevollmächtigten

den gegenwärtigen Yertrag

unterzeichnet.

Ausgefertigt in doppelter Urschrift

in deutscher und schwedischer Sprache

in Berlin am 29. August 1924.

Friedrich Gaus.

Schlussprotokoll.

1. Die vertragschliessenden Teile

gehen von der Ansicht aus, dass die

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

stämmelser i tvivelaktiga fall skola

tolkas till förmån för användande av

grundsatsen om tvisters avgörande medelst

skiljedom.

2. De fördragsslutande parterna

förklara, att konventionen skall tilllämpas

även beträffande tvister, som

härleda sig från till dragelser, vilka infallit

före konventionens avslutande.

Tvister, som stå i omedelbart sammanhang

med världskrigets händelser,

skola dock med hänsyn till deras allmänna

politiska innebörd undantagas

härifrån.

3. : [Det faktum, att en tredje stat

är delaktig i eu tvist, utesluter icke

konventionens tillämpning. De fördragsslutande

parterna skola i dylikt

fall verka för den tredje statens anslutning

till skiljedoms- eller förlikningsförfarandet.

I sådant fall är det

de båda regeringarna förbehållet, att

gemensamt överenskomma om en särskild

sammansättning av skiljedomstolen

eller den ständiga förlikningsnämnden.

Därest överenskommelse med

den tredje staten om dess anslutning

icke inom skälig tid kan träffas, tilllämpas

förfarandet mellan de fördragsslutande

parterna på sätt i denna konvention

sägs.

4. De fördragsslutande parterna

förklara, att tvister mellan Tyskland

och en tredje stat, i vilka Sverige i

sin egenskap av medlem i Nationernas

förbund kan komma att bliva part,

icke skola anses såsom tvister mellan

de fördragsslutande parterna enligt

denna konvention.

Berlin den 29 augusti 1924.

einzelnen Bestimmungen des Yertrags

im Zweifel zugunsten der Anwendung

des Grundsatzes der schiedsgerichtlichen

Erledigung von Streitigkeiten

auszulegen sind.

2. Die vertragschliessenden Teile

erklären, dass der Vertrag auch dann

Anwendung findet, wenn eine Streitigkeit

in Ereignissen ihren Ursprung

hat, die zeitlich vor seinem Abschluss

liegen. Etwaige mit Ereignissen des

Weltkrieges in unmittelbarem Zusammenhange

stehende Streitigkeiten werden

jedoch mit Riicksicht auf ihre

allgemeine politisehe Bedeutung hiervon

ausgeschlossen.

3. Die Tatsache, dass an einer Streitigkeit

dritte Staaten beteiligt sind,

schliesst die Anwendung des Yertrags

nicht aus. Die vertragschliessenden

Teile werden gegeben enfalls dahin

wirken, die dritten Staaten zum Anschluss

an das Schiedsgerichts- oder

Vergleichsverfahren zu veranlassen.

Eiir diesen Fall bleibt es den beiderseitigen

Regierungen vorbehalten,

im gemeinsamen Einverständnis eine

besondere Zusammensetzung des

Schiedsgerichts oder des Ständigen

Vergleichsrats vorzusehen. Ränn einer

Verständigung mit den dritten Staaten

iiber deren Anschluss nicht binnen angemessener

Frist herbeigefuhrt werden,

so nimmt das Verfahren zwischen

den vertragschliessenden Teilen den

im Vertrage vorgesehenen Verlauf.

4. Die vertragschliessenden Teile

erklären, dass Streitigkeiten zwischen

Deutschland und einem dritten Staate,

an denen Schweden in seiner Eigenschaft

als Mitglied des Yölkerbundes

beteiligt werden könnte, nicht als

Streitigkeiten zwischen den vertragschliessenden

Teilen im Sinne des Vertrages

angesehen werden können.

Berlin, den 29. August 1924.

Fredrik Ramel.

Friedrich Gaus.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr JS.

15

Utskottet kar vid granskning av ifrågavarande konvention med slutprotokoll

ej funnit anledning till erinran och får alltså hemställa,

att förevarande kungl. proposition måtte av riksdagen bifallas.

Stockholm deu SO april 1925.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. vox GEI JER.

Närvarande: Herrar von Geijer, Sävström, Strömberg, Reuterskiöld* G. IV. Hansson,

Dahl, Larsén, A. W. Johansson, Nils Anton Nilsson, Österström,* Bäckström,

K. A. Westman, Pehrsson i Göteborg, Karlsson i Vadstena, Sjöström,

Forssell, Fast och Jensen.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av hr Reuterskiöld, som ansett, att utskottets yttrande bort vara följande:

G alla svenska skiljedomstraktater med viss främmande makt förekommer

hittills det förbehåll, att tvister, som beröra rikets självständighet eller oberoende,

dess integritet eller dess vitala intressen, icke få dragas under skiljedom,

även om tvisten i och för sig skalle falla under sådan (suverä nitets - klausul). Regelmässigt beror det ock av vardera fördragsslutan de parten

själv att ensidigt avgöra, huvuvida suveränitetsklausulen skall i viss tvist

göras gällande eller ej. I några konventioner äro likväl vissa slag av tvister,

vilka äga obestridlig karaktär av rättstvister i motsats till intressetvister,

undantagna från indragande under suveränitetsklausulen; i tre svenska

konventioner (med Norge 1905, Danmark 1908, Italien 1911) äro däremot

inga sådana undantag gjorda, men i stället stadgat, att tvist, huruvida

en tvist faller under suveränitetsklausulen, i vad denna avser vita laintressen,

men varken oberoende eller integritet, själv skall slitas genom förberedande

skiljedom; beträffande oberoende och integritet bibehåller sålunda

vardera parten sin rätt att ensidigt härom träffa avgörande.

Nu föreliggande förslag utsträcker den förberedande skiljedomen att omfatta

allt, som ingår i suveränitetsklausulen, sålunda även tvist, huruvida

en tvist berör rikets oberoende eller integritet. Att denna utsträckning kan

anses motiverad i den konvention mellan Schweiz och Tyskland, som tjänat

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.

till mönster för föreliggande förslag, är uppenbart med hänsyn redan till

Schweiz’ garanterade ständiga neutralitet. Men samma skäl föreligga icke

beträffande Sverige och Tyskland och departementschefen har icke heller

eljest motiverat förslaget. Efter utskottets uppfattning saknas fallgiltiga

skäl att, utan förnyat och ingående övervägande, i svenska skiljedomskonventionen

införa den utsträckning av suveränitetsklausulens begränsning,

som förslaget i sig innesluter. Även om det för Sverige kan innebära någon,

om än ringa eller tvivelaktig och för närvarande knappast ens fullt överskådlig,

fördel att i förhållande till Tyskland såsom principiell stormakt

godkänna den nu föreslagna regeln, torde det å ena sidan knappast kunna

antagas, att andra stormakter skola vara med om samma regels godkännande

för deras del, och å den andra knappast kunna anses, att regelns införande

i skiljedomskonventioner med övriga stater skulle medföra någon som helst

fördel. Principiellt betyder däremot regelns godkännande ett uppgivande

av suveränitetens hävdande i enlighet med egen uppfattning om vad rikets

väl i en viss situation kan kräva. Ett dylikt uppgivande finner utskottet

icke lämpligt eller väl grundat.

Härtill kommer, att även om suveränitetsklausulen i och för sig kan hänföras

och har hänförts till såväl rätts- som intressetvister, så måste dess hänförande

i förslaget till de i art. 2 uppräknade rättstvister anses betänkligt.

Art. 2 anknyter både formellt och reellt till dels folkförbundsaktens art. 13,

dels statuternas för fasta internationella domstolar art. 36; särskilt genom den

sistnämnda hava de i förslagets art. 2 uppräknade tvister, vilka fullständigt

återfinnas i sagda art. 36, karakteriserats såsom rena rättstvister, vari bl. a.

måste anses ligga, att en suveränitetsklausul i fråga om dem är överflödig,

i det att de upphöra att vara rena rättstvister, därest de skulle beröra förhållanden,

som avses med suveränitetsklausulen. A^arken i folkförbundsakten

eller i domstol sstatuterna finnes heller någon dylik klausul, men i

stället reglerar folkförbundsaktens art. 15 ett särskilt rådsförfarande för

alla tvister, som icke äro rättstvister. Nu innebär förslagets art. 4, jämförd

med art. 2, dels att uppräkningen i art. 2 kommer att avse ej blott

rena rättstvister, utan även blandade rätts- och intressetvister, vilket domstolsstatuternas

art. 36 undvikit genom beteckningen rättstvister, dels att

suveränitetsklausulens tillämplighet i fråga om sagda tvister ytterst göres

beroende av s/iHjedomstolens beslut, vilket ingalunda kan anses likvärdigt

med att, enligt domstolsstatuternas art. 36, den fasta domstolen prövar alla invändningar

om dess kompetens och alltså även invändning, att tvisten är en

blandad rätts- och intressetvist. De principiella konsekvenser för tolkningen

av domstolsstatuternas art. 36 och folkförbundsaktens art. 13, vilka för Sveriges

del kunna inträda genom bifall till förslagets art. 4, i vad den avser

förberedande skiljedom rörande suveränitetsklausulens tillämplighet även

i fråga om oberoende och integritet, kan utskottet icke nu överblicka. Utskottet

finner därför, också av dessa skäl, förslaget i denna del oantagligt.

Beträffande förslaget i övrigt vill utskottet allenast framhålla, att, även

om utskottet kan instämma i huvudsak i departementschefens yttrande, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr IS.

17

bestämmelserna ur juridisk-teknisk synpunkt erhållit en i det hela fullt tillfredsställande

gestaltning, detta dock icke utesluter, att i vissa punkter utskottet

skulle önskat en annan avfattning vare sig av den svenska texten,

såsom i art. 3, där ordet »vederbörande part» icke är lika otvetydigt som det

tyska »diese Partei», eller av såväl den svenska som den tyska texten, såsom

i art. 25, där utskottet anser, att formuleringen »under förbehåll av riksdagens

samtycke» varit att föredraga framför den nu använda ordalydelsen.

Vissa betänkligheter hyser utskottet desslikes beträffande stadgandet i art.

8, att förlikningsnämnden eventuellt skall fastställa den s. k. kompromissen;

i och för sig är en dylik anordning föga tilltalande och principiellt felaktig,

men utskottet finner den ej heller praktiskt nödvändig.

Då den föreslagna konventionen icke kan av riksdagen ändras, utan måste

såsom helhet godkännas eller avslås, nödgas utskottet, med åberopande av

vad sålunda anförts, och under erkännande av förslagets förtjänster i övrigt,

för närvarande och i dess nu föreliggande utforming avstyrka förslagets godkännande.

Utskottet hemställer sålunda,

att riksdagen måtte avslå förevarande kungl. proposition».

Bihang till riksdagens protokoll 1925

5 samt.

17 höft. (Nr 18.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:313 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av en mellan Tyskland och Sverige avslutad skiljedomsoch förlikningskonven a1 i texten