Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2

1925-02-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1925:2, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1925 kl. 2 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av vuclcta motioner

om upphävande av bestämmelsen att den, som tillhör kyrlioförsamling

sredovisning sskyldig a och avlönade betjänte, ej kan

vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.

Till konstitutionsutskott^ hava hänvisats dels de likalydande motionerna

i första kammaren nr 6 av herr Eli Svänsson och i andra kammaren

nr 9 av herrar Wagnsson och Paulsen, i vilka motioner hemställts, »att

riksdagen måtte i skrivelse till Konungen hemställa, att — oaktat frågan

om klockarinstitutionen i annat sammanhang kan komma på riksdagens

bord — punkten f) i paragraf 24 av gällande kyrkostämmoförordning strykes»,

dels ock motionen nr 19 i första kammaren av herr Ber ge, i vilken motion

hemställts »att riksdagen måtte besluta att 24 § f) må utgå ur förordningen

om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd.»

Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.

Förslag om borttagande av det i kyrkostämmoförordningens 24 § f)

införda stadgandet om att »den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga

och avlönade betjänte», ej kan vara ledamot av kyrko- eller

skolråd, framställdes senast genom motion nr 2 i andra kammaren vid

1923 års riksdag. Denna motion avstyrktes av konstitutionsutskottet och

avslogs av båda kamrarna. I sitt utlåtande rörande motionen anförde

konstitutionsutskottet följande:

»Stadgandet i kyrkostämmoförordningen om att »den, som tillhör kyrkoförsamlingens

redovisningsskyldige och avlönade betjänte», ej kan vara ledamot av

kyrko- eller skolråd, äger inom kommunallagarna och därmed besläktade författningar

åtskilliga motsvarigheter. Sålunda må »av kommunen tillsatt och avlönad

tjänsteman eller betjänt, som i och för sin befattning är inför nämnden redovisningsskyldig»,

ej vara ledamot av kommunalnämnd (förordningen om kommunalstyrelse

på landet § 41); detsamma gäller, jämlikt i vederbörande författningar

intagna särskilda bestämmelser eller hänvisningar, om fattigvårdsstyrelse (lag om

fattigvården § 12), hälsovårdsnämnd på landet (hälsovårdsstadgan § 36) och fosterbarnsnämnd

(lag om fosterbarns vård § 3 mom. 2). Stadsfullmäktigeuppdrag i

städerna utom Stockholm må ej innehavas av »tjänstemän och betjänte, vilka äro

vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande verk anställda och för sin befattning

redo skyldiga» (förordningen om kommunalstyrelse i stad § 29 mom. 2;

jfr de särskilda bestämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm

§ 15 mom. 2). »Landstingets egna tjänstemän och betjänte» äro obehöriga att

vara landstingsman (förordningen om landsting § 11). Däremot finnas i kommunallagarna

inga motsvarande bestämmelser om kommunalfullmäktige och drätselkammare;

ej heller förekommer i lagen om folkskoleväsendet i Vissa städer (jfr § 5)

sådan diskvalifikationsgrund för medlemskap i folkskolestyrelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 samt. 2 häjt. (Nr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.

Den i motionen berörda bestämmelsen måste enligt utskottets mening ses i

samband med de stadganden, som sålunda i andra författningar meddelats om

obehörighet för kommunala uppdrag, föranledd av ställningen såsom redovisningsskyldig.

Dessa stadganden kunde enligt utskottets mening väl förtjäna att underkastas

en jämförande granskning i syfte att utröna, huruvida och i vad mån

jämkningar kunna vara erforderliga och större enhetlighet åstadkommas. Utskottet

håller före, att detta spörsmål bör komma under övervägande vid den allmänna

revision av kommunalförfattningarna, varom riksdagen i skrivelse till Kung],

Maj:t 1921 (nr 186) hemställt. Däremot kan utskottet icke tillstyrka riksdagen

att, med föregripande av en mera allsidig utredning av spörsmålet, redan nu

företaga ändring i en av de författningar, där ett stadgande av merberörd art

förekommer.»

Då förevarande spörsmål ånyo förelagts konstitutionsutskottet till prövning, vill

Utskottet erinra, att den utredning rörande revision av vissa kommunalförfattningar,

som av riksdagen begärdes år 1921 och som konstitutionsutskottet vid 1928

års riksdag i sitt ovan citerade utlåtande åberopade, numera påbörjats. Utskottet

vill även erinra om att den av 1923 års konstitutionsutskott åberopade regeln i

dåvarande förordningen om landsting § 11 jämväl, ehuru icke upptagen i vederbörande

kung!, proposition, genom riksdagens beslut kommit till uttryck i 1924

års lag om landsting (6 §). Slutligen kan påpekas, att ifrågavarande bestämmelse

i kyrkostämmoförordningens 24 § f) icke uteslutits i de författningsförslag, som

framlagts av de sakkunniga, vilka haft att utreda frågan, huruvida och i vad mån

representativt system må kunna införas i den kyrkliga kommunen m. m.

De av konstitutionsutskottet vid 1923 års riksdag framlagda skäl för

hemställan om avslag å ifrågavarande förslag äga enligt utskottets mening

fortfarande giltighet. Under hänvisning till nu anförda utlåtande och

med erkännande av att det i föreliggande motioner framförda förslaget,

vilket, i vad det avser klockares valbarhet, i viss mån sammanhänger med

bestämmelserna i kyrkolag ang. klockares redovisningsskyldighet synes förtjäna

en närmare undersökning, får utskottet sålunda hemställa,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 17 februari 1925.

På konstitutionsutskottets vägnar:

K. von GEIJER

Närvarande: herrar von Geijrr, Sävström, Hellberg, Thulin*), ReutersJciöld,

David Bergström, G. W. Hansson, Dahl *), August Ljunggren *), N. S. Norlin*),

Stendahl*), Vennerström, Gustafson i Ivasenberg, Bäckström, Borg*), K. A.

Westman, Pehrsson i Göteborg*), Andersson i Igelboda*), Björkman i Norrköping*)

och Karlsson i Vadstena.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.