Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2
1925-02-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1925:2, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1925 kl. 2 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande, i anledning av vuclcta motioner
om upphävande av bestämmelsen att den, som tillhör kyrlioförsamling
sredovisning sskyldig a och avlönade betjänte, ej kan
vara ledamot i kyrkoråd eller skolråd.
Till konstitutionsutskott^ hava hänvisats dels de likalydande motionerna
i första kammaren nr 6 av herr Eli Svänsson och i andra kammaren
nr 9 av herrar Wagnsson och Paulsen, i vilka motioner hemställts, »att
riksdagen måtte i skrivelse till Konungen hemställa, att — oaktat frågan
om klockarinstitutionen i annat sammanhang kan komma på riksdagens
bord — punkten f) i paragraf 24 av gällande kyrkostämmoförordning strykes»,
dels ock motionen nr 19 i första kammaren av herr Ber ge, i vilken motion
hemställts »att riksdagen måtte besluta att 24 § f) må utgå ur förordningen
om kyrkostämma samt kyrko- och skolråd.»
Beträffande motiveringen tillåter sig utskottet hänvisa till motionerna.
Förslag om borttagande av det i kyrkostämmoförordningens 24 § f)
införda stadgandet om att »den, som tillhör kyrkoförsamlingens redovisningsskyldiga
och avlönade betjänte», ej kan vara ledamot av kyrko- eller
skolråd, framställdes senast genom motion nr 2 i andra kammaren vid
1923 års riksdag. Denna motion avstyrktes av konstitutionsutskottet och
avslogs av båda kamrarna. I sitt utlåtande rörande motionen anförde
konstitutionsutskottet följande:
»Stadgandet i kyrkostämmoförordningen om att »den, som tillhör kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och avlönade betjänte», ej kan vara ledamot av
kyrko- eller skolråd, äger inom kommunallagarna och därmed besläktade författningar
åtskilliga motsvarigheter. Sålunda må »av kommunen tillsatt och avlönad
tjänsteman eller betjänt, som i och för sin befattning är inför nämnden redovisningsskyldig»,
ej vara ledamot av kommunalnämnd (förordningen om kommunalstyrelse
på landet § 41); detsamma gäller, jämlikt i vederbörande författningar
intagna särskilda bestämmelser eller hänvisningar, om fattigvårdsstyrelse (lag om
fattigvården § 12), hälsovårdsnämnd på landet (hälsovårdsstadgan § 36) och fosterbarnsnämnd
(lag om fosterbarns vård § 3 mom. 2). Stadsfullmäktigeuppdrag i
städerna utom Stockholm må ej innehavas av »tjänstemän och betjänte, vilka äro
vid stadens drätsel eller andra dess förvaltande verk anställda och för sin befattning
redo skyldiga» (förordningen om kommunalstyrelse i stad § 29 mom. 2;
jfr de särskilda bestämmelserna i förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm
§ 15 mom. 2). »Landstingets egna tjänstemän och betjänte» äro obehöriga att
vara landstingsman (förordningen om landsting § 11). Däremot finnas i kommunallagarna
inga motsvarande bestämmelser om kommunalfullmäktige och drätselkammare;
ej heller förekommer i lagen om folkskoleväsendet i Vissa städer (jfr § 5)
sådan diskvalifikationsgrund för medlemskap i folkskolestyrelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 5 samt. 2 häjt. (Nr 2.)
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 2.
Den i motionen berörda bestämmelsen måste enligt utskottets mening ses i
samband med de stadganden, som sålunda i andra författningar meddelats om
obehörighet för kommunala uppdrag, föranledd av ställningen såsom redovisningsskyldig.
Dessa stadganden kunde enligt utskottets mening väl förtjäna att underkastas
en jämförande granskning i syfte att utröna, huruvida och i vad mån
jämkningar kunna vara erforderliga och större enhetlighet åstadkommas. Utskottet
håller före, att detta spörsmål bör komma under övervägande vid den allmänna
revision av kommunalförfattningarna, varom riksdagen i skrivelse till Kung],
Maj:t 1921 (nr 186) hemställt. Däremot kan utskottet icke tillstyrka riksdagen
att, med föregripande av en mera allsidig utredning av spörsmålet, redan nu
företaga ändring i en av de författningar, där ett stadgande av merberörd art
förekommer.»
Då förevarande spörsmål ånyo förelagts konstitutionsutskottet till prövning, vill
Utskottet erinra, att den utredning rörande revision av vissa kommunalförfattningar,
som av riksdagen begärdes år 1921 och som konstitutionsutskottet vid 1928
års riksdag i sitt ovan citerade utlåtande åberopade, numera påbörjats. Utskottet
vill även erinra om att den av 1923 års konstitutionsutskott åberopade regeln i
dåvarande förordningen om landsting § 11 jämväl, ehuru icke upptagen i vederbörande
kung!, proposition, genom riksdagens beslut kommit till uttryck i 1924
års lag om landsting (6 §). Slutligen kan påpekas, att ifrågavarande bestämmelse
i kyrkostämmoförordningens 24 § f) icke uteslutits i de författningsförslag, som
framlagts av de sakkunniga, vilka haft att utreda frågan, huruvida och i vad mån
representativt system må kunna införas i den kyrkliga kommunen m. m.
De av konstitutionsutskottet vid 1923 års riksdag framlagda skäl för
hemställan om avslag å ifrågavarande förslag äga enligt utskottets mening
fortfarande giltighet. Under hänvisning till nu anförda utlåtande och
med erkännande av att det i föreliggande motioner framförda förslaget,
vilket, i vad det avser klockares valbarhet, i viss mån sammanhänger med
bestämmelserna i kyrkolag ang. klockares redovisningsskyldighet synes förtjäna
en närmare undersökning, får utskottet sålunda hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 17 februari 1925.
På konstitutionsutskottets vägnar:
K. von GEIJER
Närvarande: herrar von Geijrr, Sävström, Hellberg, Thulin*), ReutersJciöld,
David Bergström, G. W. Hansson, Dahl *), August Ljunggren *), N. S. Norlin*),
Stendahl*), Vennerström, Gustafson i Ivasenberg, Bäckström, Borg*), K. A.
Westman, Pehrsson i Göteborg*), Andersson i Igelboda*), Björkman i Norrköping*)
och Karlsson i Vadstena.
*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Stockholm, Bokförlags-A.-B. Tidens tryckeri, 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.