Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning ävensom i ämnet väckta motioner.

1925-05-12 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S1LU 1925:2, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1925 kl. 8 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående anslag

till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas

förvaltning ävensom i ämnet väckta motioner.

Genom en den 13 mars 1925 dagtecknad proposition, nr 173, vilken hänvisats

till statsutskottet och av nämnda utskott överlämnats till behandling

av sammansatt stats- och första lagutskott, här nedan kallat utskottet, har

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden, föreslagit riksdagen

dels att under andra huvudtiteln bevilja till bestridande av vissa bidrag

till kostnaderna för domsagornas förvaltning i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder, som finnas upptagna i den av! Kungl. Maj:t utfärdade stadga

i ämnet med de ändringar i samma stadga, som kunde föranledas av vissa

av departementschefen i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden den

13 mars 1925 i detta ärende väckta förslag, ett extra förslagsanslag för budgetåret

1925—1926 av kronor 500,000;

dels ock att medgiva,

att i Södra Roslags domsaga måtte såsom chef för en därstädes i överensstämmelse

med ovan angivna grunder upprättad avdelning för behandling

av inskrivningsärenden, utfärdande av gravationsbevis m. m. för tiden intill

den 1 juli 1928 tillsättas en biträdande domare med rätt att uppbära ej

mindre av statsmedel ett arvode för år räknat av 7,500 kronor jämte rätt till

ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring, i vilken finge inräknas

mera sammanhängande förordnande å domartjänst, än även 40 procent av

inflytande lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skulle, enligt de grunder, som gälla för

tjänsteman i verk, som icke blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå

dyrtidstillägg å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där den biträdande

domaren ägde uppbära ålderstillägg, å en antagen inkomst av 9,700 kronor;

att i samma domsaga måtte anställas, utöver de notarier, som enligt gällande

bestämmelser må där antagas, ytterligare en förste och en andre notarie för

tjänstgöring å avdelningen för inskrivningsärenden; samt

att den ersättning, som statsverket har att bestrida för nämnda tjänstemäns

avlönande, måtte utgå av det under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till bidrag till domsagornas förvaltning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till propositionen

jämte därvid fogat protokollsutdrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

Utskottets

yttrande.

Arbetsfördelningen

i

domsagorna

och häradshövdings

rätt till

ledighet.

I samband med denna proposition har utskottet förehaft fyra inom riksdagen

väckta motioner, nämligen motionerna i första kammaren nr 278

och 298 av herr Luterkort och nr 279 av herrar Boren och Rogbeig samt

motionen nr 430 i andra kammaren av herr af Ekenstam.

I motionerna har yrkats:

i den av herr Luterkort väckta motionen 1:278, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville med anledning

av förenämnda proposition låta verkställa en allmän revidering av lagen

den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning av vissa

mål och ärenden;

i den av herr Luterkort väckta motionen 1:298, att riksdagen måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t ville med anledning

av förenämnda proposition utreda, i vilken utsträckning särskilda

inskrivningsavdelningar kunde, på sätt i Södra Roslags domsaga ägt rum,

inrättas jämväl i andra domsagor; samt

i den av herrar Borell och Rogberg väckta motionen 1:279 och i herr

af Ekenstams därmed likalydande motion II: 430, att riksdagen vid bifall

till förenämnda proposition beträffande anslaget måtte uttala, att enligt

riksdagens mening uppnådd ålder av trettio år samt föregången tjänstgöring

under två år såsom av hovrätt förordnad notarie i domsaga samt

därutöver ett års tjänstgöring såsom ledamot i större rådhusrätt eller ett

års flskalstjänstgöring i hovrätt borde för kvinna stadgas såsom kompetensvillkor

för erhållande av förordnande att vara ordförande i häradsrätt.

I fråga om vad motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får utskottet

hänvisa till motionerna.

I sammanhang med frågan om anslag till bestridande av vissa kostnader

för domsagornas förvaltning har departementschefen till behandling företagit

ett inom justitiedepartementet av sakkunniga för utredning beträffande den

praktiska juristutbildningen och andra dithörande ämnen framlagt förslag

om vissa ändringar av de i 1920 års domsagostadga angivna grunderna för

användningen av ifrågavarande anslag.

Departementschefen har därvid till en början berört frågan om fördelningen

av göromålen mellan häradshövdingen och hans biträden och det

därmed sammanhängande spörsmålet om häradshövdings rätt till ledighet

från vissa göromål.

Genom lagen den 7 maj 1918 om särskilda tingssammanträden för handläggning

av vissa mål och ärenden (den s. k. tremansnämndslagen) har möjlighet

öppnats att å särskilda tingssammanträden, vid vilka rätten är domför

med endast tre nämndemän, handlägga inskrivningsärenden och vissa

enklare tvistemål och brottmål. I syfte att åstadkomma en sådan arbetsfördelning,

att de enklare göromålen företrädesvis överlämnas åt biträdena

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2. 3

och de svårare förbehållas häradshövdingen, föreskriver domsagostadgan dels

i 23 §, att mål och ärenden, som avses i tremansnämndslagens 1 §, må handläggas

av biträde med närmare angivna kvalifikationer (biträde, som uppnått

den s. k. andra behörighctsgraden), och dels i 21 §, att häradshövdingen

kan vinna befrielse bland annat från att å sammanlagt högst halva antalet

allmänna tingssammanträden om året och å andra sammanträden än allmänna

tingssammanträden handlägga dylika mål och ärenden.

Enligt det av departementschefen framlagda förslaget skall en ökad möjlighet

till rationell arbetsfördelning åstadkommas genom utvidgning av den

häradshövding enligt 21 § domsagostadgan tillkommande rätt till ledighet

från handläggning å allmänt tingssammanträde av mål och ärenden, som

avses i tremansnämndslagen. I sådant hänseende föreslås, att 21 § i stadgan

skall jämkas sålunda, att häradshövding må, när skäl därtill äro, kunna

befrias från att å samtliga allmänna tingssammanträden om året i domsagan

med undantag av tre handlägga mål och ärenden, som avses i tremansnämndslagen.

I övrigt har departementschefen lämnat gällande bestämmelser om arbetsfördelning

och tjänstledighet oförändrade.

Utskottet vill uttala sin anslutning till den ståndpunkt departementschefen

intagit.

I ändamål att främja en ytterligare uppdelning av göromålen i domsagorna

föreslås i de av herr Luterkort väckta motionerna 1 : 278 och 1:298,

att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t anhålla dels om en allmän revidering

av tremansnämndslagen och dels om utredning, i vilken utsträckning särskilda

inskrivningsavdelningar må, på sätt i Södra Roslags domsaga ägt

rum, inrättas jämväl i andra domsagor.

I de sakkunnigas betänkande framhålles, hurusom vid övervägande av

möjligheterna att åstadkomma en mera rationell arbetsfördelning i domsagorna

ifrågasatts sådana ändringar i tremansnämndslagen, att under dess

tillämplighetsområde inbegrepes ett större antal grupper av mål än för närvarande

är fallet. De sakkunniga anföra emellertid, att härutinnan är att

beakta, att denna lag tillkom för ett annat ändamål än nu är i fråga, nämligen

för att tillgodose behovet av en snabbare och lättare tillgänglig rättskipning

med särskild hänsyn till orter med mera sammanträngd befolkning.

Vidare framhålles i betänkandet, att av lagens förarbeten framgår,

att anledningen till att dess tillämplighetsområde inskränkts på sätt som

skett var en bestämd obenägenhet att under pågående arbete med en genomgripande

rättegångsreform inskränka lekmannainflytandet i avseende å rättskipningen

vid häradsrätterna. Av dessa skäl hava de sakkunniga funnit,

att enbart för ernående av en lämplig uppdelning av göromålen mellan

häradshövdingen och hans biträden ändringar i tremansnämndslagen icke

borde ifrågasättas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Biträdes
utbildningen.

4 Sammansätta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

Redan de anförda synpunkterna synas ägnade att framkalla en viss betänksamhet

mot motionärens förslag, att riksdagen i detta sammanhang

skulle hos Kungl. Maj:t hemställa om revision av tremansnämndslagen.

Härtill kommer, att nämnda lag ännu icke torde hava erhållit tillämpning

i sådan utsträckning, att tillräcklig erfarenhet vunnits rörande lagens verkningar

och det behov av en omarbetning av lagen, som må företinnas. Utskottet

kan följaktligen icke tillstyrka bifall till det i motionen 1: 278 framställda

yrkandet.

Vad härefter angår frågan om inrättande av särskilda inskrivningsavdelningar

i domsagorna, kunna allvarliga betänkligheter göras gällande mot att

häradshövdingen helt skiljes från befattningen med inskrivningsärendena. I

den man ett tillredsställande ordnande av domsagoarbetet ej annorledes låter

sig genomföras torde emellertid inrättandet av särskilda inskrivningsavdelningar

böra komma under övervägande. Men huruvida en så ingripande

åtgärd bör vidtagas torde böra prövas från fall till fall, allteftersom behov

härutinnan yppar sig. En allmän utredning åter rörande inrättandet av särskilda

inskrivningsavdelningar, på sätt i motionen 1:298 ifrågasatts, synes

icke höra av riksdagen påkallas. Utskottet kan därför ej biträda det i

motionen I: 298 framställda yrkandet.

Däremot får utskottet förorda i propositionen framställt förslag om bibehållande

för tiden intill den 1 juli 1928 av den särskilda inskrivningsavdelningen

i Södra Roslags domsaga.

I propositionen hava vidare föreslagits vissa ändringar i domsagostadgan i

syfte att ernå ett mera ändamålsenligt ordnande av utbildningen av de rättsbildade

biträdena i domsagorna och i samband därmed skärpning av villkoren

för vinnande av behörighet att vid häradsrätt handlägga andra mål

än sådana av mindre vikt.

Enligt gällande domsagostadga är biträdesutbildningen anordnad i tre

stadier. Första befogenhetsgraden, som avser förstenotarie-förordnandet,

vinnes efter uppnådd tjugutre års ålder och tjänstgöring under ett halvt

år efter avlagd juridisk examen såsom biträde åt häradshövding (4 §).

Andra befogenhetsgraden avser behörighet att handlägga mål och ärenden,

som kunna förekomma å sammanträde med tremansnämnd, samt att eljest

förvalta häradshövdingämbete med den begränsning, att den förordnade

icke äger såsom ordförande i häradsrätt handlägga andra mål och ärenden

än nyss sagts eller tjänstgöra såsom ordförande i synerätt eller vid sammanträde

med ägodelningsrätt. Denna befogenhetsgrad ernås efter fyllda

tjugufyra år samt tjänstgöring under ett år efter avlagd juridisk examen

såsom biträde åt häradshövding (23 §). Tredje befogenhetsgraden avser

förordnande att med vidsträcktare befogenhet än förut sagts förvalta häradshövdingämbete.

Härför erfordras att hava uppnått tjugufem års ålder samt

att efter avlagd juridisk examen antingen under ett och ett halvt år hava

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2. 5

tjänstgjort såsom biträde åt häradshövding och under sex rättegångsdagar

(iller tre allmänna tingssammanträden hava handlagt mål och ärenden,

som i tremansnämndslagen avses, eller ock att hava under ett år tjänstgjort

såsom biträde åt häradshövding och under sex månader hava uppehållit

befattning såsom ledamot i rådhusrätt med viss sammansättning

(24 §).

Enligt propositionen skall sådan ändring vidtagas i 24 § domsagostadgan,

att tiden för tjänstgöring såsom biträde åt häradshövding för ernående av

behörighet att förvalta fullständigt domarämbete bestämmes, därest denna

behörighet förvärvas enbart genom tjänstgöring i domsaga, till två år. I

anslutning härtill skall därjämte tiden för den biträdestjänstgöring, som

tillika med tjänstgöring under sex månader såsom ledamot i rådhusrätt med

viss sammansättning meriterar för tredje befogenhetsgraden, bestämmas till

ett och ett halvt år. Dessutom skall behörighet, som här avses, kunna ernås

genom kombinerad tjänstgöring i första och andra befogenlietsgraderna i

domsaga samt i hovrätt, och skall för sådant fall tjänstgöringstiden bestämmas,

tiden såsom biträde åt häradshövding till ett och ett halvt år, därvid biträdet

skall under sex rättegångsdagar eller tre allmänna tingssammanträden

hava handlagt mål och ärenden, som i tremansnämndslagen avses, samt

tiden för tjänstgöring i hovrätt till sex månader. Slutligen skall i domsagostadgan

intagas uttrycklig föreskrift därom, att, såväl innan förordnande,

som i 24 § i stadgan avses, som ock innan förordnande, varom i 23 § i

stadgan förmäles, första gången meddelas biträde, domare, hos vilken biträdet

under minst sex månader tjänstgjort, skall hava vitsordat, att biträdet är

lämpligt och skickat att uppehålla förordnande av det slag, varom fråga är.

Har biträde, på sätt i stadgan är medgivet, fullgjort viss del av sin tjänstgöring

i rådhusrätt med viss sammansättning, skall intyg, utfärdat av sådan

rådhusrätt, äga enahanda giltighet.

De ändringar i domsagostadgan, som i detta sammanhang i övrigt föreslagits,

hänföra sig — om man till en början bortser från de bestämmelser,

som avse kvinnors tjänstgöring såsom domare — till den första tingstjänstgöringen

och till andre notaries kompetens.

I domsagostadgans 24 § andra stycket föreskrives, att den, som icke

tjänstgjort såsom ledamot eller fiskal i hovrätt eller under sex månader

uppehållit befattning såsom ledamot i rådhusrätt med viss sammansättning

och ej heller är ordinarie innehavare av domarämbete, icke må, innan han

fullgjort sådan tjänstgöring, som nyss nämnts, förordnas att hålla flera än

tre allmänna tingssammanträden, utan så är att annan vikarie ej finnes att

tillgå. Denna bestämmelses ikraftträdande har genom särskilda kungörelser

uppskjutits och skall enligt kungörelse den 2 maj 1924 äga rum den 1

januari 1926.

I propositionen föreslås att, från och med sistnämnda dag det antal

allmänna tingssammanträden, som biträde utan särskild prövning i hovrätt

eller rådhusrätt av visst slag äger hålla, skall begränsas till fem.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta stats- och törsta lagutskottets utlåtande Nr 2.

Den sålunda ifrågasatta bestämmelsen har ansetts lämpligen kunna erhålla

en giltighetstid av två år.

I fråga om andre notaries kompetens gäller för närvarande, att sådan

befattningshavare har att efter häradshövdingens anvisningar och på hans

ansvar biträda honom i ämbetsgöromålen (9 §).

I propositionen föreslås, att behörighet att utföra de i 2 § domsagostadgan

omförmälda göromål, vilka enligt stadgans nuvarande lydelse ankomma

på förste notarie, må, efter förordnande därom av häradshövdingen, tillerkännas

jämväl andre notarie, som under sex månader tjänstgjort såsom

biträde åt häradshövding.

Mot de bestämmelser, som sålunda i propositionen föreslagits, har utskottet

intet att erinra.

Deri kvinnliga

domarutbildningen.

Särskilda riktlinjer hava i propositionen angivits för ordnandet av frågan

om kvinnors tillträde till domartjänst, med vilken är förenad skyldighet

att föra ordet i underrätt å landet.

Enligt lagen den 22 juni 1923 angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag skall i fråga om behörighet

att innehava statstjänst kvinna i regel vara likställd med man. I 2 §■ 2

mom. stadgas emellertid, att Konungen äger meddela särskilda bestämmelser

angående villkoren för kvinnas tillträde till domartjänst, med vilken

är förenad skyldighet att föra ordet i underrätt å landet.

Rörande anledningen till den reservation, som sålunda gjorts i fråga

om vissa domartjänster, anförde riksdagen i sin skrivelse den 25 maj 1923,

nr 213, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet följande:

Riksdagen hade icke kunnat undgå att i viss mån dela den tveksamhet,

som i åtskilliga, fall kommit till uttryck beträffande lämpligheten av att

kvinna nu erhölle tillträde till domartjänster, enkannerligen sådana, med

vilka vore förenad skyldighet att utöva ordförandeskap i häradsrätt. För

riksdagen vore därvid praktiska synpunkter bestämmande. Särskilt måste

enligt riksdagens mening beaktas de förhållanden, under vilka förordnande

att såsom vikarie förvalta häradshövdingämbete för närvarande

meddelades i vårt land. På sätt i propositionen erinrats, hade någon kortare

tids tjänstgöring för hållande av ting å landet kommit att ingå såsom

ett led i den juridiska utbildningen icke blott för blivande domare utan

även för många, som senare ägnade sig åt administrativ tjänstgöring

eller privat verksamhet såsom advokater och affärsjurister. Fullgjord

tingstjänstgöring gällde i ett flertal fall såsom kompetensvillkor för administrativa

befattningar eller betraktades för dessa, liksom ej sällan inom

nyssnämnda slag av privat verksamhet, såsom en värdefull merit.

Under nu berörda förhållanden hade det icke kunnat undvikas, att den

ordning, i vilken ordförandeskapet i våra häradsrätter i stor utsträckning

utövades, blivit i vissa avseenden mindre tillfredsställande. Då unga jurister

regelmässigt redan ett par år efter avslutade universitetsstudier erhölle

förordnande att förvalta domarämbete, måste därav följa, att denna

viktiga och maktpåliggande uppgift ofta komme att handhavas av personer,

vilka icke vore i besittning av nödig erfarenhet och vilkas lämplig
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2. 7

het för domarvärvet icke blivit med tillräcklig noggrannhet prövad. Att

vidsträcktare möjlighet kunde beredas till eu dylik prövning och ett mer

omsorgsfullt urval bland aspiranterna till ifrågavarande domarförordnanden,

vore ett länge erkänt önskemål. Detta bleve siirskilt framträdande,

då nu ifrågasattes, att även kvinnor skulle kunna bekläda domartjänster.

Även om det enligt riksdagens uppfattning vore befogat att bortse från

de invändningar av övervägande principiell natur, vilka från åtskilliga

håll anförts mot denna reform, syntes vid det praktiska utförandet av densamma

en viss varsamhet vara av nöden, klen hänsyn till de brister, som

vidlådde det nuvarande systemet i fråga om lantdomarförordnanden, ville

det förefalla mindre lämpligt att omedelbart och ntan varje förbehåll

medgiva tillämpning av behörighetslagens allmänna likställighetsregel

även på detta område. Med denna uppfattning hade riksdagen ansett en

utväg böra sökas att möjliggöra en särskild prövning, huruvida lantdomarförordnande

borde kunna meddelas kvinna. Detta syfte kunde enligt

riksdagens mening vinnas på det sätt, att Kungl. Maj:t erhölle befogenhet

att meddela särskilda föreskrifter i fråga om villkoren för kvinnas tillträde

till domartjänst, med vilken vore förenad skyldighet att föra ordet

i underrätt å landet; och hade riksdagen i enlighet härmed ansett sig böra

föreslå, att till behörighetslagens 2 § skulle fogas ett särskilt moment av

nyss angivna innehåll.

I fråga om den närmare innebörden av eu dylik bestämmelse hade riksdagen

utgått från att det borde tillkomma Kungl. Maj:t att efter hovrätternas

hörande fastställa de regler, som därutinnan kunde vara påkallade.

Några mera bestämda direktiv i detta avseende ansåge riksdagen icke

lämpligen nu borde från dess sida angivas. Riksdagen ville i detta sammanhang

blott erinra, att gällande domsagostadga uppställde som villkor

för behörighet att förvalta häradshövdingämbete — förutom viss levnadsålder

hos aspiranten — att denne fullgjort viss tjänstgöring i hovrätt,

större rådhusrätt eller domsaga. Enligt riksdagens uppfattning borde

det särskilt komma under övervägande, huruvida fullgörande av viss

tjänstgöring i hovrätt eller rådhusrätt borde förutom viss tids tjänstgöring

i domsaga för kvinna utgöra en förutsättning för behörighet att hålla

allmänt tingssammanträde.

I förevarande proposition hava nu framlagts följande riktlinjer för

frågans lösning: I fråga om kvinnas tillträde till första och andra behörighetsgraderna

har departementschefen funnit särskilda villkor ej böra

föreskrivas. Beträffande tillträdet till tredje befogenhetsgraden skola däremot

för kvinnor i så måtto gälla särskilda regler, som kvinna icke skall

kunna vinna sådan behörighet genom enbart domsagotjänstgöring utan

endast genom kombinerad tjänstgöring i första och andra befogenhetsgraderna

i domsaga och antingen tjänstgöring såsom ledamot i sådan

större rådhusrätt, som i domsagostadgan åsyftas, eller tjänstgöring i hovrätt.

Den sammanlagda tjänstgöringstid, som måste föregå det första

domarförordnandet, skall härvid vara densamma som för manliga aspiranter

eller två år, därav ett halvt år skall vara förlagt till hovrätt eller rådhusrätt.

Genom att sålunda obligatoriskt förlägga den kvinnliga domarutbildningen

till två domstolar, av vilka den ena är kollegial, åsyftas att

vinna en dubbel prövning av den kvinnliga aspirantens lämplighet för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

domarkallet. I sammanhang med bestämmelser av nyss angivna innebörd

skall till den i hovrätternas arbetsordningar intagna föreskriften, att förordnande

att uppehålla fiskalstjänst i regel ej må meddelas annan än den,

som hållit minst tre allmänna tingssammanträden, fogas ett tillägg av

innehåll, att nämnda föreskrift icke skall äga tillämpning beträffande

kvinna.

I de av herrar Borell och Rogberg samt herr af Ekenstam väckta motionerna

1: 279 och II: 430 påyrkas skärpta kompetensvillkor för kvinnors tillträde

till såväl andra som tredje befogenhetsgraden. I sådant hänseende

föreslå motionärerna, att uppnådd ålder av trettio år samt föregången

tjänstgöring under två år såsom av hovrätt förordnad notarie i domsaga

samt därutöver ett års tjänstgöring såsom ledamot i större rådhusrätt

eller ett års flskalstjänstgöring i hovrätt skall för kvinna stadgas såsom

kompetensvillkor för erhållande av förordnande att vara ordförande i

häradsrätt.

Såsom av riksdagens ovan återgivna skrivelse framgår, gjorde sig redan

vid behörighetslagens behandling allvarliga betänkligheter gällande emot

att kvinnor över huvud bereddes tillträde till sådana domartjänster,

med vilka är förenad skyldighet att föra ordet i underrätt på landet.

Själva principfrågan om kvinnors tillträde till dylika tjänster har visserligen

avgjorts genom behörighetslagens antagande, men de betänkligheter,

som sålunda yppats, kunna icke undgå att återverka även på bedömandet

av de särskilda villkoren för kvinnors domarförordnanden.

Av mindre vikt synas härvid de erinringar vara, som framställts emot

att kvinnor under samma förutsättningar som män skulle erhålla tillträde

till andra befogenhetsgraden. Däremot kan utskottet icke undgå att

ställa sig tveksamt inför frågan, huruvida ej en skärpning bör ske av

villkoren för kvinnors tillträde till tredje befogenhetsgraden. Sålunda

kan med motionärerna ifrågasättas, huruvida ej, i syfte att garantera

domstolens auktoritet, en höjning av tingsmyndighetsåldern för kvinnor

utöver den i propositionen föreslagna åldern av tjugufem år borde ske.

Likaså synes visst fog ej kunna frånkännas motionärernas yrkande, att

för kvinnor en längre prövotid borde föreskrivas, innan domarförordnande

meddelas dem. Mot en skärpning av kompetensfordringarna i berörda

hänseenden talar emellertid, att därigenom den obligatoriska domarutbildningen

rent schematiskt skulle förlängas även för sådana kvinnor, vilka

redan på ett tidigare stadium visat sig fullt skickade för domarvärv. Riktigare

synes därför vara att, med utgångspunkt från de allmänna kompetensreglerna,

från fall till fall avgöra, huruvida en kvinnlig aspirant

fyller de anspråk, som måste ställas på dem, som skola utöva ordförandeskap

i häradsrätt. Den dubbla prövning, dels under domsagotjänstgöring

och dels under tjänstgöring i hovrätt eller rådhusrätt, som i propositionen

föreslagits, sammanställd med den föreslagna skyldigheten för häradshövding

och rådhusrätt att avgiva yttrande rörande aspirantens lämplig
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2. 9

het, synes agnad att i detta avseende lämna de nödiga garantierna. Utskottet

anser sig därför höra, med avstyrkande av ifrågavarande motioner,

uttala sin anslutning till propositionen.

Slutligen hava i propositionen ifrågasatts vissa ändringar i doinsago- a^rättsstadgan

för bättre tillgodoseende av behovet av riittsbildade arbetskrafter bildade

i domsagorna. ''

9 § domsagostadgan medgiver häradshövdingen ovillkorlig rätt att erhålla

andre notarie i sin domsaga, under förutsättning att häradshövdingen

finner att för domsagans behöriga skötsel erfordras rättsbildat biträde utöver

i domsagan anställd förste notarie. Mer än en andre notarie kan

enligt stadgan icke anställas i en och samma domsaga.

I propositionen föreslås ändringar i 9 § domsagostadgan i syfte att å

ena sidan bereda ökad kontroll över att andre notarie förordnas endast i

domsagor, där ett verkligt behov föreligger, och att å andra sidan öppna

möjlighet att i större domsagor förordna mer än en andre notarie.

Vice häradshövding är under tid, då lämpligt vikariatsförordnande icke

kan beredas honom, för närvarande hänvisad till allenast det fasta arvode

å 4,500 kronor respektive 5,000 kronor, som skall utgå till honom i hans

egenskap av vice häradshövding.

I propositionen föreslås, att vice häradshövding, som i dylikt fall mottager

förordnande såsom förste notarie, skall vara berättigad till ett ti 11- läggsarvode, beräknat efter 1,500 kronor om året.

Enligt 10 § sista stycket domsagostadgan, jämfört med stadgans 4 §,

skall biträdande domare, där ej särkilda förhållanden föranleda annat,

förordnas för helt eller halvt kalenderår eller för återstående del av år

eller halvår.

I syfte att åvägabringa ökad kontinuitet i fråga om biträdande domaretjänsterna

föreslås i propositionen sådan ändring i stadgans 10 §, att dylikt

förordnande, där ej Kungl. Maj:t för särskilt fall annorlunda bestämmer,

skall meddelas för en tid av ett år eller för återstående del av sålunda

angiven tid. *

Utskottet har intet att erinra mot vad sålunda föreslagits.

De ändringar i domsagostadgan, som i propositionen ifrågasatts, torde Anslagen.

ej föranleda någon ökning av statsutgifterna för domsagoförvaltningen i

dess helhet.

Vidkommande de av Kungl. Maj:t i förevarande proposition framställda

anslagsäskanden har utskottet ej funnit skäl till erinran mot desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att rikdagen måtte

dels under andra huvudtiteln bevilja till bestridande

av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förBihang

till riksdagens protokoll 1925. G saml. 2 avd. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

vältning i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,

som finnas upptagna i den av Kungl. Maj:t utfärdade

stadga i ämnet med de ändringar i samma

stadga, som föranledas av de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 13 mars 1925 i detta ärende väckta förslag, ett

extra förslagsanslag för budgetåret 1925—1926 av 500,000

kronor;

dels ock medgiva,

att i Södra Roslags domsaga må såsom chef för en

därstädes i överensstämmelse med ovan angivna grunder

upprättad avdelning för behandling av inskrivningsärenden,

utfärdande av gravationsbevis m. m. för

tiden intill den 1 juli 1928 tillsättas en biträdande

domare med rätt att uppbära ej mindre av statsmedel

ett arvode för år räknat av 7,500 kronor jämte rätt till

ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjänstgöring,

i vilken må inräknas mera sammanhängande förordnande

å domartjänst, än även 40 procent av inflytande

lösen för i domsagan utfärdade gravationsbevis;

att till den biträdande domaren skall, enligt de

grunder, som gälla för tjänsteman i verk, som icke

blivit i avlöningshänseende nyreglerat, utgå dyrtidstillägg

å en antagen inkomst av 9,100 kronor eller, där

den biträdande domaren äger uppbära ålderstillägg, å

en antagen inkomst av 9,700 kronor;

att i samma domsaga må anställas, utöver de notarier,

som enligt gällande bestämmelser må där antagas,

ytterligare en förste och en andre notarie för tjänstgöring

å avdelningen för inskrivningsärenden; samt

att den ersättning, som statsverket har att bestrida

för nämnda tjänstemäns avlönande, må utgå av det

'' under andra huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

bidrag till domsagornas förvaltning;

2) att ifrågavarande motioner, i vad de icke kunna

anses besvarade genom utskottets hemställan under 1)

här ovan, måtte av riksdagen lämnas utan bifall.

Stockholm den 12 maj 1925.

På sammansatta stats- och första lagutskottets vägnar:

CARL HEDERSTIERNA.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2. 11

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar nederstierna, Walles*, Rooth, Åkerman, och Edward

Larson; samt

från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Carlsson-krosterud, Strindlund*, Lindleij

af Ekenstam och Johansson i Brånalt*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Edward Larson, som, med instämmande av herrar Hederstierna,

Rooth och af Ekenstam, hemställt, att utskottets yttrande från och med orden

»Av mindre vikt» å sid. 8 till och med orden »sin anslutning till propositionen»

å sid. 9 måtte utgå och ersättas med följande uttalande:

»Det torde vara ett allmänt önskemål, att den i vårt land traditionella

respekten för domstolen bevaras; men då utskottet i likhet med Svea hovrätt

ej kunnat undgå att fråga sig om tänkesätt och stämning hos lantbefolkningen

kommit därhän, att en ung kvinna skulle lyckas i det hela, och

särskilt uti uppkommande vanskliga situationer, upprätthålla domstolens

respekt, har utskottet funnit försiktigast att åtminstone tills vidare såsom

kompetensvillkor för kvinna för rätt att erhålla domareförordnande med

vidsträcktare befogenhet borde stadgas åtskilligt högre ålder än den för män

föreskrivna. Även kvinnans företräden framför männen på grund av hennes

frihet från värnplikt, samt på grund av den föreslagna särskilda förmånen

för kvinna i fråga om förberedande hovrättstjänstgöring, synas i rättvisans

intresse böra utjämnas genom viss högre ålder för kvinna, innan hon erhåller

förordnande av nämnd beskaffenhet.

På grund av det anförda har utskottet i avseende å förevarande punkt

ansett sig böra ansluta sig till den uppfattning, som uttalats uti motionen nr

379 i första kammaren samt uti motion nr 430 i andra kammaren.»

Till närmare utveckling av sin mening har herr af Ekenstam, i anslutning

till ovanstående reservation, anfört följande:

»Till de skäl, som i herr Edward Larsons reservation anförts för en

höjning av tingsmyndighetsåldern för kvinnor och en förlängning av kvinnornas

förberedande domstolstjänstgöring, får jag tillägga:

Om med tillämpning av gällande samt i propositionen föreslagna bestämmelser

beträffande hovrättstjänstgöring kvinna, ändå att hon icke

förrättat tre allmänna tingssammanträden, skulle erhålla fiskalsförordnande,

bleve hon obehörigen gynnad på sina manliga kamraters bekostnad. Om

det åter skulle medgivas henne att efter sex månaders tjänstgöring i hovrätt

vid protokollet eller såsom amanuens bekomma fullständigt domar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatta stats- och första lagutskottets utlåtande Nr 2.

förordnande, så innebär detta, att hon erhållit sådant förordnande, utan

att hovrätten haft tillfälle att pröva hennes lämplighet och skicklighet i

självständig verksamhet. Man har kommit i en återvändsgränd. De

oegentligheter, som sålunda bliva en följd av den i propositionen föreslagna

anordningen, undvikas, om man, såsom i de av herr Edward Larson

åberopade motionerna föreslagits, höjer kvinnornas tingsmyndighetsålder

och förlänger deras förberedande domstolstjänstgöring.»

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:207 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maf.ts jn oposition angående anslag till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning s. 1 i texten