Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1925-05-07 · 17 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1925:1, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. 1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1925 kl. 11 f. m.

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets utlåtande, i anledning

av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen framställda förslag

till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i

förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond

av rusdrycksmedel, m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Uti deri till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åberopande av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, under rukriken »Utgifter

för kapitalökning» (punkt 2), vilken del av nämnda proposition hänvisats

till behandling av statsutskottet, föreslagit riksdagen att

ej mindre antaga följande

»Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli

1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt

skall för varje statsregleringsår till en särskild fond avsättas ett

belopp av 4,000,000 kronor.

2 §.

Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd att

i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 2 avd. 1 höft. (Nr 1) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

Motionerna

av dels herrar

von Kock och

August Ljunggren

och dels

herr Elof

Ljunggren

m. fl.

som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna användas

för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ävensom

för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.»

än även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels och såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel ett förslagsanslag

av 2,500,000 kronor.

Till statsutskottets behandling hava jämväl överlämnats följande före

motionstidens utgång vid riksdagens början väckta motioner, nämligen:

inom första kammaren: nr 111 av herrar von Kock och August Ljunggren,

nr 112 av herr August Ljunggren och nr 113 av herr Bergman, samt

inom andra kammaren: nr 70 av herr Nyländer och nr 212 av herr

Elof Ljunggren m. fl.

I de av herrar von Kock och August Ljunggren samt herr Elof Ljunggren

m. fl. väckta motionerna, vilka äro lika lydande, har hemställts,

»det riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag under punkt 2

''Utgifter för kapitalökning’,

besluta antaga följande förändrade

Förordning för statsverkets fond av rusdryckmedel:

1 %.

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksförsäljningmedel

och omsättnings- och utskänkningsskatt ävensom den

år 1920 beslutade mertull å arrak och rom skall, efter avdrag av vad på

grund av särskilda bestämmelser restiturerats av brännvinstillverkningsskatte-,

maltskatte- eller tullmedel, till en särskild fond avsättas vad som för

varje statsregleringsår överskjuter 75 miljoner kronor. Därest ytterligare

någon skatt eller avgift å rusdrycker utöver de ovan nämnda komma att

fastställas, skall jämväl avkastningen av sådan avgift, i den mån densamma

jämte övriga i denna paragraf nämnda skatter överskjuter nyss nämnda belopp,

avsättas till fonden.

Skulle för tre på varandra följande skatteregleringsår medeltalet av ovan

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. 3

nämnda inkomster understiga 75 miljoner kronor, skall därefter, vad som

överskjuter detta medeltalsbelopp, avsättas till fonden. På enahanda/sätt förfares,

om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovan nämnda inkomster under närmast föregående tre statsregleringsår

ytterligare nedgått. Vid berörda medeltalsberäkning skall hänsyn icke tagas

till inkomst, som influtit under statsregleringsperioden 1 januari—30 juni

1923.

2 §•

(Oförändrad.)»

I den av herr August Ljunggren väckta motionen har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta antaga följande

Förordning för statsverkets fond av rusdryeksniedel.

§ 1.

Mom. 1. Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

utdelning och vinst från aktiebolaget Vin- och spritcentralen, maltskatt samt

tullmedel för alkoholhaltiga drycker skall, efter avdrag av vad på grund av

särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-, maltskatte-

eller tullmedel, till en särskild fond avsättas, vad som för varje statsregleringsår

överskjuter 75 miljoner kronor. Därest ytterligare någon skatt

eller avgift å rusdrycker utöver de ovan nämnda komma att fastställas, skall

jämväl avkastningen av sådan avgift avsättas till fonden.

Skulle för tre på varandra följande skatteregleringsår medeltalet av ovan

nämnda vid förordningens ikraftträdande beräknade inkomstposter understiga

75 miljoner kronor, skall därefter, vad som överskjuter detta medeltalsbelopp,

avsättas till fonden. På enahanda sätt förfares, om därefter vid årligen verkställd

uträkning befinnes, att medeltalet av ovan omförmälda inkomster under

närmast föregående tre statsregleringsår ytterligare nedgått. Vid berörda

medeltalsberäkning skall hänsyn icke tagas till inkomst, som influtit under

statsregleringsperioden 1 januari—30 juni 1923.

Mom. 2. Utöver här föreskrivna avsättningar skall — i den man medel

inflyta av i mom. 1 angivna inkomstposter — för varje budgetår till fonden

härav överföras ytterligare 2.5 miljoner kronor och samtidigt ovan omförmälda

medeltal nedskrivas med motsvarande belopp.

§ 2.

Mom. 1. Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är

avsedd att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska

förhållanden, som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel

kunna användas för främjande av nykterhet och motarbetande av drycken
-

Heir August

Ljunggrens

motion.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

Herr Bergmans

motion.

Herr Nyländers

motion.

Utskottet.

Gällande förordning

angående

statsverkets

fond av

rusdrycksmedel.

skapens följder ävensom för tillgodoseende av annat därmed jämförligt

ändamål.

Mom. 2. Skulle, på sätt i mom. 1 omförmäles, en fullständig avveckling

av rusdryckshanteringen hava genomförts och fondens medel förty icke längre

härför behöva tagas i anspråk, må återstående fondmedel eller räntan därå

kunna användas jämväl för andra sociala ändamål än de i mom. 1 angivna.»

I den av herr Bergman väckta motionen har hemställts,

»att riksdagen med avslag å Kungl. Maj:ts förslag till ändrade regler för

avsättningen till statsverkets fond av rusdrycksmedel måtte medgiva, att

de från alkoholhaltiga dryckers tillverkning och försäljning härflytande

medel, som i Kungl. Maj:ts proposition beräknas böra vara tillgängliga för

statsregleringen för budgetåret 1925—1926, få ur nämnda fond för sagda

budgetår disponeras i samma ordning, som hittills under de senaste åren

brukats, dock minskade med ett belopp av två miljoner kronor, så att fondens

effektiva inkomst oavsett ränteavkastningen må uppgå till sex miljoner

kronor, samt

att riksdagen måtte hemställa om förnyad utredning och förslag till nästkommande

års riksdag, huru med avsättningarna till nämnda fond för den

närmaste framtiden bör förfaras, varvid skall iakttagas, att statsregleringens

beroende av inkomster från alkoholhanteringen icke får ökas utan i stället,

i den mån på ändamålsenligt sätt ske kan, successivt minskas.»

I den av herr Nyländer väckta motionen har hemställts,

»att riksdagen med ändring av 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel ville besluta, att maltskatten icke

skall upptagas bland de inkomster, som skola lämna bidrag till fonden.»

Ifrågavarande del av förenämnda proposition och ovanherörda motioner

hava behandlats av sammansatt stats- och bevillningsutskott.

Beträffande vad föredragande departementschefen i propositionen anfört till

stöd för sin ovan nämnda hemställan, får utskottet, i den mån redogörelse

därför icke lämnas i det följande, hänvisa till omförmälda statsrådsprotokoll.

Vidkommande de motiveringar, som lämnats för de i motionerna framställda

yrkandena, tillåter sig utskottet, i den mån desamma icke här nedan återgivas,

hänvisa till motionerna.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel tillkom efter förslag av Kungl. Maj:t

genom beslut av 1913 års riksdag och trädde i funktion den 1 januari 1915.

Enligt 1 § i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel, sådant detta författningsrum lyder enligt förordning den 9

juni 1922, skall av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt och rusdryeksförsäljningsmedel ävensom den år 1920 beslutade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. 5

mertull å arrak och rom efter vissa restitutioner till fonden avsättas vad som

för varje år överskjuter ett belopp av 18,800,000 kronor. Därest medeltalet

av statsverkets inkomst av rusdryckshanteringen under tre på varandra

följande statsregleringsår skulle understiga nämnda maximibelopp, sänkes detta

belopp till sistberörda medeltal. Berörda maximibelopp utgjorde vid fondens

tillkomst 41,900,000 kronor, men bestämdes år 1921, i samband med att vissa

andra ändringar i förordningen vidtogos, till 18,800,000 kronor, motsvarande

medeltalet åren 1917—1919 av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel och den under sistnämnda

tre år utgående punschskatten. Enligt 2 § i nämnda förordning är fonden

avsedd att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska

förhållanden, som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Fonden må ock, där särskilda

omständigheter därtill föranleda, kunna användas för andra sociala ändamål.

Det torde icke vara erforderligt att i detta utlåtande lämna en närmare

redogörelse för rusdrycksmedelsfondens tillkomst och utveckling, utan får

utskottet i den delen hänvisa dels till sammansatta stats- och bevillningsutskottets

vid 1924 års riksdag avgivna utlåtande nr 9 dels ock till den

sammanfattande promemoria, vilken utarbetats på grundval av en inom

finansdepartementet verkställd utredning och såsom bilaga fogats till det

i propositionen intagna statsrådsprotokollet.

Utskottet vill dock i stora drag erinra om vad som i ärendet förekom

vid 1924 års riksdag.

I en vid sistnämnda riksdag avlämnad proposition, nr 185, föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen bland annat att antaga ett förslag till förordning

om ändrad lydelse av 1 § i förordningen angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel, enligt vilket förslag av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt

och rusdrycksförsäljningsmedel skulle, efter avdrag

av vad på grund av särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskattemedlen,

till en särskild fond avsättas vad som för

varje statsregleringsår översköte ett belopp av 18,000,000 kronor.

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 249, hemställdes om sådan

ändring i nyss angivna paragraf, att av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel och omsättnings-

och utskänkningsskatt ävensom den år 1920 beslutade mertull å

arrak och rom skulle, efter avdrag av vad på grund av särskilda bestämmelser

restituerats av brännvinstillverkningsskatte-, maltskatte- eller tullmedel,

till en särskild fond avsättas vad som för varje statsregleringsår

översköte 84 miljoner kronor. Därest ytterligare någon skatt eller avgift

å rusdrycker utöver de nyss nämnda komme att fastställas, skulle jämväl

avkastningen av sådan avgift, i den mån densamma jämte övriga i sagda

1 § nämnda skatter översköte nyss nämnda belopp, avsättas till fonden.

Slutligen hemställdes i en, med anledning av berörda motion, inom

Frågans behandling

vid

1924 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

första kammaren väckt motion, nr 143, att riksdagen — vid ett bifall till

motionen II: 249 — samtidigt måtte besluta, att en successiv nedskrivning

under exempelvis fem år skulle ske å det belopp, som enligt motionen

skulle få ingå i den ordinarie budgeten, så att den övre gränsen av det

sålunda nedskrivna beloppet bleve högst 41,800,000 kronor.

Sammansatta stats- och bevillningsutskottet hemställde i utlåtande nr 9

bland annat, att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj ds proposition

nr 185, i vad den avsåge förslag om ändrad lydelse av 1 § i

ovannämnda förordning, icke kunnat av riksdagen bifallas, och med anledning

av motionen II: 249 samt med avslag å motionen 1:143, i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte, efter verkställd utredning,

för 1925 års riksdag framlägga förslag till ändring av de i förordningen

meddelade bestämmelserna rörande avsättningar till fonden under

beaktande av det syfte, för vilket fonden bildats, samt med hänsyn tagen

till de riktlinjer, som angivits i motiveringen till utskottets utlåtande.

Till stöd för berörda hemställan anförde utskottet bland annat följande:

De särskilda förslag, som framställts i propositionen och i motionen

II: 249, avsåge att i viss utsträckning råda bot på uppkomna missförhållanden.

Genom ett antagande av propositionen skulle visserligen avsättningarna

till fonden nedgå, men efter vad det ville synas, skulle desamma fortfarande

komma att betydligt överstiga de avsättningar, som vid fondens tillkomst

påräknats. Med hänsyn framför allt till det ovissa ekonomiska läget hade

utskottet ansett, att tillsvidare borde anstå med en slutgiltig omläggning av

förordningens bestämmelser rörande avsättningar till fonden. Utskottet hade

följaktligen icke funnit sig kunna biträda de förslag, som framställts i propositionen

och motionerna. Däremot syntes starka skäl tala för att, i avbidan på

en mera genomgripande reform, frågan om de årliga avsättningarna ordnades

på ett ur statsfinansiell synpunkt mera tillfredsställande sätt än vad för

närvarande vore fallet.

En sådan revision av dessa bestämmelser borde emellertid föregås av en

utredning. Till följd av den begränsade tid, utskottet haft till sitt förfogande

vid frågans behandling, hade utskottet icke haft möjlighet att företaga

en sådan. Utskottet hade därför inskränkt sig till att föreslå en skrivelse

i ämnet.

Vid en sådan utredning borde i första hand tagas under övervägande,

vilka inkomstposter, som skulle tillflyta fonden. Det syntes följdriktigt, att

samtliga de inkomster, statsverket beredde sig genom handeln med rusdrycker

och de särskilda skatterna å dessa, tillfördes fonden, i den mån inkomsterna

överstege det belopp, som högst finge tagas i anspråk för budgetära

ändamål. Olika uppfattningar hade emellertid inom utskottet gjort

sig gällande, huruvida, sedan försäljningen av det alkoholstarka ölet förbjudits,

maltskatten borde tillflyta rusdrycksmedelsfonden. Vid den blivande

utredningen torde därför sistnämnda spörsmål böra särskilt beaktas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr t. 7

Av liur ovan anförda skäl borde åt föreskrifterna om avsättningar till

fonden givas eu sådan avfattning, att dessa komme att motsvara vad vid

fondens tillkomst beräknats. Genom fastställande av ett sådant begränsningstal

som det i motionen II: 249 föreslagna, skulle visserligen detta syfte

kunna till eu början vinnas, men, då det icke kunde anses uteslutet, att

även under den närmaste framtiden inkomsterna av rusdryckshanteringen

komme att till följd av de skiftande ekonomiska förhållandena starkt växla,

hade utskottet ansett även andra möjliga utvägar böra undersökas. Därvid

torde böra tagas under övervägande, om icke med bibehållande av fondens

syfte årligen skulle kunna avsättas ett fast belopp eller möjligen viss

procent av rusdrycksinkomsternas storlek. Härigenom skulle den fördelen

vinnas, att, intill dess de bestämmelser, som avsåge fonden, blivit föremål

för en definitiv omläggning, fonden hade att årligen med säkerhet påräkna

ett jämnt tillskott.

Utskottets hemställan blev av båda kamrarna bifallen; och framställde

riksdagen i skrivelse den 7 juni 1924, nr 274, en anhållan till Kungl.

Maj:t i enlighet med utskottets förslag.

I förut angivna del av statsverkspropositionen har föreslagits en ändring Propositionen.

i 1 § av förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel av

den innebörd, att avsättningen till rusdrycksmedelsfonden skall ske med ett

fast belopp, 4 miljoner kronor, för varje statsregleringsår av statsverkets

inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt.

I sammanhang därmed har i begränsande syfte föreslagits en ändring i

de uti 2 § av ifrågavarande förordning innefattade bestämmelserna rörande

rusdrycksmedelsfondens användning.

Efter erinran vidare, att ränteavkastningen av rusdrycksmedelsfonden för

budgetåret 1925—1926 i statsverkspropositionen beräknats till 2.5 miljoner

kronor, har slutligen hemställts, att för avsättning till rusdrycksmedelsfonden

för samma budgetår måtte anvisas dels enligt 1 § i rusdrycksmedelsförordningen

ett belopp av 4 miljoner kronor och dels såsom överskott å fonden

ett förslagsanslag av 2.5 miljoner kronor.

Till stöd för dessa förslag har departementschefen, efter att till en början Departementshava

hänvisat till den av utskottet förut omnämnda utredningen och den på chefengrundval

därav utarbetade promemorian, anfört följande:

»Med hänsyn framför allt till det ovissa ekonomiska läget har riksdagen

ansett, att tills vidare bör anstå med en slutgiltig omläggning av fondförordningens

bestämmelser rörande avsättningar till fonden. Den lösning av

fonderingsspörsmålen, som i det följande kommer att föreslås, är i enlighet

härmed i viss mån att betrakta såsom provisorisk.

Beträffande frågan, vilka statsinkomster av rusdryckshanteringen, som

böra lämna bidrag till rusdrycksmedelsfonden, biträder jag vad i promemo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

rian förordats därom, att, å ena sidan, bland avsättningsinkomsterna upptagas

brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel samt omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker, men, å andra sidan, icke till

dylika inkomster hänföras den direkta beskattningen av inkomst av rusdryckshantering

eller av en i sådan näring nedlagd förmögenhet och ej

heller den statsverket tillflytande vinsten å andel i aktiebolaget Vin- & spritcentralen.

I fråga om inflytande tullmedel för alkoholhaltiga drycker, vilken inkomst

enligt promemorian skulle i viss mån avsättas till rusdrycksmedelsfonden,

har jag funnit det under nuvarande förhållanden lämpligt, att avsättning

därifrån till fonden icke sker. Det har nämligen synts mig nödigt, att berörda

tullmedel få oavkortade bibehållas såsom sådana, helst den vid rikets

kuster försiggående spritsmugglingen förorsakar stora kostnader för tullverket,

till vilkas täckande rusdrycksmedelsfonden eljest rimligen bort anlitas.

Med denna min ståndpunkt förordar jag alltså, att ej heller den år 1920

beslutade mertullen å arrak och rom vidare må bidraga till rusdrycksmedelsfonden;

den särskilda redovisningen av denna inkomst skulle sålunda

komma att bortfalla.

Vad angår maltskatten skulle väl en naturlig följd av den utveckling,

som ledde till 1923 års lagstiftning angående maltdryckers tillverkning och

beskattning och till det permanenta förbudet mot försäljning till allmän

konsumtion av starkare maltdrycker, vara, att denna skatt undantoges från

bestämmelserna om avsättningarna till rusdrycksmedelsfonden. Då emellertid

den förevarande lösningen av fonderingsspörsmålen, såsom förut antytts, är

avsedd att bliva av allenast provisorisk karaktär, och då enligt den avsättningsregel,

jag kommer att förorda för provisorietiden, frågan om maltskattens

egenskap av avsättningsinkomst saknar betydelse för fördelningen

av rusdrycksmedel mellan fond och budget, har jag funnit, att med prövningen

av sagda fråga må kunna anstå till den åsyftade deflnitiva omläggningen

av bestämmelserna rörande avsättningarna till rusdrycksmedelsfonden.

Sammanlagda beloppet enligt det föreliggande budgetförslaget av de utav

mig såsom avsättningsinkomster sålunda förordade inkomsterna uppgår till

81.5 miljoner kronor.

Vid uppställandet av regeln för fördelningen mellan fond och budget av

nyssnämnda belopp för avsättningsinkomsterna böra de skäl, som anförts för

en provisorisk lösning av fonderingsspörsmålen, vara grundläggande för

bestämmande av vad som skall avsättas till fonden. Sålunda bör bestämmas

en avsättning, som nära ansluter sig till vad som i dylikt hänseende blivit

resultatet av 1913 års lagstiftning med vederbörlig hänsyn till skedda

ändringar uti alkoholbeskattningen. Avsättningsregeln bör vara så beskaffad,

att den icke medför avsättning av opåräknat höga belopp under statsfinansiellt

kritiska tider.

I den av mig åberopade promemorian har i nu förevarande avseende förordats,

att under provisorietiden ett en gång för alla fixerat belopp årligen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. !)

avsättes till fonden. Till denna anordning ger jag min anslutning. Emot

ett dylikt förfarande kunde visserligen anmärkas, att det icke innebure någon

säkerhet för att icke av rusdryckshanteringen uttoges nya eller höjda avgifter

och därmed en ökning av statsverkets beroende av rusdrycksmedel

omedelbart inträdde. Emellertid har icke heller 1913 års lagstiftning härutinnan

bildat en tillräcklig garanti. Ytterst ankommer det i varje fall på

den statsekonomiska möjligheten att minska beroendet av rusdrycksmedlen.

Det belopp, vilket bör beräknas såsom årlig avsättning till rusdrycksmedelsfonden,

torde — i enlighet med vad i promemorian förordats — skäligen

böra sättas till 4 miljoner kronor. Ifrågavarande kapitalökningsanslag

till rusdrycksmedelsfonden bör upptagas utan anslagsbeteckning.

I anledning av det förslag, som jag nu förordat till genomförande och

som påfordrar ändring av 1 § i förordningen angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel, torde jag få upptaga jämväl frågan om viss annan ändring

i samma förordning.

Enligt 2 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

är fonden avsedd att i främsta rummet användas för reglering av sådana

ekonomiska förhållanden, som äro en följd av mera ingripande åtgärder till

rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling. Där särskilda omständigheter

därtill föranleda, må fondens medel även kunna användas för andra

sociala ändamål.

Efter ett genomförande av det utav mig förordade förslaget till ordnandet

av avsättningarna till rusdrycksmedelsfonden bör man icke vidare anlita

utvägen att taga rusdrycksmedelsfondens tillgångar i anspråk för budgetens

finansiering i den utsträckning, som skett under de senare budgetåren.

Det har därför synts mig angeläget att i förevarande sammanhang söka

ernå en omformulering av nyssberörda bestämmelse, i syfte att nödig begränsning

i avseende å möjligheterna för fondmedlens användande för budgetära

ändamål må vinnas. Till bestämmelsen därom, att fondens tillgångar

i främsta rummet skola användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling, synes böra fogas ett stadgande

av innehåll, att fondens medel därjämte må kunna användas för främjande

av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ävensom för tillgodoseende

av annat därmed jämförligt ändamål. Efter en sådan ändring

skulle exempelvis anslag till rasbiologiska institutets verksamhet icke, såsom

för närvarande är fallet, anvisas att utgå av rusdrycksmedelsfonden; anslag

för dylikt ändamål bör sålunda täckas av andra statsinkomster. Från rusdrycksmedelsfonden

bör däremot kunna bestridas viss del av det i budgetförslaget

upptagna anslaget till inlösen av vissa järnvägshotell ävensom anslagen

till åtgärder till nykterhetens främjande samt till särskild polis för

uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. Ett bifall till mitt

förslag i förevarande avseende innebär givetvis icke någon inskränkning i

möjligheten att vid förvaltningen av rusdrycksmedelsfonden disponera fondens

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskott et 8

yttrande.

10 Sammansätta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

medel för statens bostadslånefond, i mån som detta beslutas av Kungl. Maj:t

och riksdagen gemensamt enligt 5 § i förordningen angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

I detta sammanhang ber jag få erinra, hurusom enligt 25 § i 1905 års brännvinsförsäljningsförordning

ett belopp, motsvarande en procent av samtliga

brännvinsförsäljningsmedel för hela riket, skulle av dyn till statskontoret

inlevererade behållningen av ifrågavarande medel årligen avsättas för att

användas till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder. Av dessa medel, som upptagits i statskontorets räkenskaper bland

»Diverse medel» såsom »Medel, avsatta för främjande av nykterhet och motarbetande

av dryckenskapens följder», har enligt riksdagens beslut tidigare

utgått bidrag till ändamål av nämnda art. Under de senare åren har ej

utbetalts något belopp från dessa medel för ändamålen i fråga, och sedan

utgången av år 1917 har endast bokförts en behållning av 36,405 kronor

46 öre. De ändamål, varför ifrågavarande medel avsatts, synas vara av

natur att numera kunna tillgodoses genom riksstatsanslag att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel; och torde omförmälda belopp fördenskull i

förenklingssyfte böra överföras till nämnda fond. Kontot över de särskilda

medlen för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder bör alltså avvecklas. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t må äga meddela

erforderliga föreskrifter i omförmälda syfte.»

Utskottet har låtit upprätta dels en tablå över rusdrycksmedelsfondens

ställning viss dag i februari månad innevarande år och dels en sammanställning

över fondens inkomster och utgifter från dess tillkomst till och

med den 30 juni 1924; och får utskottet i fråga om där lämnade uppgifter

hänvisa till samma handlingar, vilka såsom bilagor (bil. I och II) fogats till

detta utlåtande.

Mot ifrågavarande av Kungl. Maj:t framlagda förslag har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

I anledning av den föreslagna bestämmelsen, att årligen ett fast belopp

skall avsättas till rusdrycksmedelsfonden, vilken anordning för övrigt alternativt

ifrågasatts av 1924 års sammansatta stats- och bevillningsutskott, vill

utskottet — givetvis utan att därmed hava tagit ställning till Kungl. Maj:ts

proposition nr 202 angående lån till främjande av bostadsproduktionen in. m.

— erinra därom, att ett dylikt fast årligt tillskott till rusdrycksmedelsfonden

är en av förutsättningarna för genomförandet av den plan angående framtida

lån ur rusdrycksmedelsfonden till statens bostadslånefond, som ligger till

grund för Kungl. Maj:ts i nyssnämnda proposition framlagda förslag om,

bland annat, medgivande från riksdagens sida, att för ökning av statens

bostadslånefond må för åren 1925 och 1926 disponeras vissa belopp såsom

lån ur rusdrycksmedelsfonden.

Utskottet har väl funnit, att i de statsverkets inkomster, från vilka enligt

förslaget avsättning skall ske, inbegripits maltskatten, i fråga om vilken

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. 11

skatts hänförande till avsättningsinkomsterna olika meningar, såsom förut

erinrats, gjorde sig gällande inom 1924 års sammansatta stats- och bevillningsutskott.

Emellertid saknar det — på sätt departementschefen anmärkt

— om den i förslaget innefattade avsättningsregeln antages, betydelse för

fördelningen av rusdrycksmedel mellan fond och budget, vilka statsinkomster

hänföras till avsättningsinkomster. På grund härav och med hänsyn

även till den provisoriska karaktären hos föreliggande förslag har utskottet

ansett sig icke höra nu ingå på en närmare prövning av denna del av

frågan.

Av det sagda torde framgå, att utskottet funnit sig icke kunna biträda

något av de förslag, som framställts i de i ämnet väckta motionerna.

Av här angivna skäl och under åberopande av vad chefen för finansdepartementet

till ovannämnda statsrådsprotokoll anfört får det sammansatta

utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts

förevarande, i statsverkspropositionen under rubriken

»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2) gjorda framställningar

och med avslag å ifrågavarande motioner 1:111

av herrar von Koch och August Ljunggren, 1:112 av

herr August Ljunggren, 1:113 av herr Bergman, II: 70

av herr Nyländer och II: 212 av herr Elof Ljunggren

m. fl.,

ej mindre antaga ovan införda förslag till förordning

om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18

juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel;
än

även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel

för budgetåret 1925—1926 anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett förslagsanslag av 2,500,000 kronor.

Stockholm den 7 maj 1925.

På det sammansatta utskottets vägnar:

GUSTAF BOMAN

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Boman, Lindblad, Vennersten, Johan Bergman, Rosen

och Alexis Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Rristensson i Göteborg, Lithander,

Olsson i Golwasta, Persson i Fritorp och Olsson i Gävle.

Reservation

av herrar Johan Bergman, Rosén, Alexis Björkman och Olsson i Gävle,

vilka ansett, att utskottets utlåtande hort hava följande lydelse:

Uti den — — — hänvisa till motionerna.

Utskottet har låtit upprätta dels en tablå över rusdrycksmedelsfondens

ställning viss dag i februari månad innevarande år och dels en sammanställning

över fondens inkomster och utgifter från dess tillkomst till och

med den 30 juni 1924; och får utskottet i fråga om där lämnade uppgifter

hänvisa till samma handlingar, vilka såsom bilagor (bil. I och II) fogats till

detta utlåtande.

Utskottet vill beträffande detta ärendes tidigare behandling, utöver vad

i bilagan till Kungl. Maj:ts proposition anförts, erinra, att, sedan vid 1907,

1908 och 1909 års riksdagar motioner väckts, avseende att åvägabringa en

utredning om sättet för frigörande av städernas, landskommunernas, landstingens

och hushållningssällskapens beroende av från brännvinsförsäljningen

härflytande medel, 1909 års riksdag i skrivelse till Konungen begärde allsidig

utredning rörande icke blott ovannämnda korporationers utan även

statens frigörande i större eller mindre omfattning från deras ekonomiska

beroende av från rusdryckshanteringen härflytande medel. Med anledning

härav tillsattes en kommitté, som den 29 december 1911 avgav utlåtande i

ämnet. Denna kommittés utlåtande remitterades till, bland andra, nykterhetskommittén

och föranledde, efter att hava inom sistnämnda kommitté

granskats och bearbetats, en kungl. proposition till 1913 års riksdag. Denna

godkände i huvudsak förslaget, vars bärande principer voro,

dels att vad som av rusdrycksmedlen överskrede ett visst belopp, vilket

finge tillgodogöras statsregleringen, skulle avsättas till en särskild fond,

benämnd statsverkets fond av rusdrycksmedel,

dels att, om under en treårsperiod medeltalsbeloppet understege det tidigare

fastställda beloppet, därefter vad som överskrede detta medeltalsbelopp skulle

avsättas till fonden,

dels att fonden vore avsedd att i främsta rummet användas för reglerande

av sådana ekonomiska förhållanden, som vore en följd av mera ingripande

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1. 13

åtgärder till rusdryckshanteringens begränsande eller avveckling, samt att,

där särskilda omständigheter diirtill föranledde, fondens medel måtte kunna

användas även för andra sociala ändamål.

På grund av under krigs- och kristiden inträffade förhållanden sjönk

för en tre-årsperiod det belopp av rusdrycksmedlen, som skulle tillgodogöras

statsregleringen, till 18,800,000 kronor. Genom senare beslutade

skatter å alkoholhaltiga drycker och ökad konsumtion av sådana drycker

har det belopp, som enligt de för avsättning till rusdrycksmedelsfonden

gällande bestämmelserna skulle tillfalla fonden, avsevärt stigit, såsom av

till utskottets utlåtande fogade bilaga II synes. Statsverkets behov för

olika ändamål ha föranlett riksdagen att upprepade gånger av fondens

medel dels anslå vissa belopp för sociala ändamål och för budgetregleringen,

dels bevilja lån till bostadslånefonden.

På grund av statsverkets behov av ökade medel för statsregleringen

föreslog så Kungl. Maj:t vid 1923 års riksdag, att avsättning till rusdrycksmedelsfonden

under då ifrågavarande exceptionellt hårda budgetår ej

måtte ske i vidare mån än att uppkommen ränteinkomst tillfördes fonden.

Detta förslag innebar alltså en tillfällig suspension av 1 § i den år 1913

antagna förordningen angående fonden. Vederbörande utskott avstyrkte

emellertid och riksdagen avslog Kungl. Maj:ts nämnda förslag. Riksdagens

ställning till Kungl. Maj:ts förslag visar, att riksdagen icke var villig

att ens tillfälligt rasera de grunder, som 1913 års riksdag fastslagit.

1924 års riksdag vidhöll denna ståndpunkt, men begärde utredning och

förslag till ändring av de i förordningen angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel meddelade bestämmelserna rörande avsättningen till

fonden »under beaktande av det syfte, för vilket fonden bildats, samt med

hänsyn tagen till de riktlinjer, som angivits i motiveringen» till det sammansatta

stats- och bevillningsutskottets i ämnet avgivna utlåtande nr 9.

Enligt utskottets mening föreligger icke någon sådan tillfredsställande

utredning. »Det syfte, för vilket fonden bildats,» var nämligen i främsta

rummet en begränsning och successiv minskning av statsregleringens beroende

av rusdrycksmedlen. Men genom att slopa varje övre gräns för detta beroende

och likaledes den bestämmelsen, att denna övre gräns under vissa

förhållanden skulle kunna sänkas, skulle man i hög grad öka detta beroende.

Utskottet, som står på samma ståndpunkt som den, varpå 1924 års riksdagsbeslut

är grundat, eller att det syfte, för vilket fonden bildats, alltjämt bör

beaktas, och som fördenskull anser, att grundprinciperna för avsättning till

fonden böra bibehållas, har följaktligen icke kunnat acceptera Kungl. Maj:ts

förslag oförändrat. Men utskottet finner det å andra sidan nödvändigt att,

med hänsyn till det abnorma läge, vari fondavsättningarna råkade under

kristidens oväntade förhållanden, omlägga den år 1913 bestämda gränsen på

sätt, som kan anses motsvara den nuvarande ställningen. Och för att statsbudgeten

för instundande finansår må komma i åtnjutande av den inkomst,

med vilken Kungl. Maj:t räknat, är utskottet villigt att fixera den övre

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1.

gränsen, utöver vilken staten ej bör få för budgetbehov använda alkoholmedel,

till en summa av 77,500,000 kronor, under bibehållande i övrigt av

de år 1913 bestämda principerna för avsättningen. Då utskottet i fråga om

vilka statsverkets inkomster skola hänföras till avsättningsinkomster ansluter

sig till Kungl. Maj:ts förslag och då enligt det vid innevarande riksdag

föreliggande budgetförslaget sammanlagda beloppet av de såsom avsättningsinkomster

avsedda inkomsterna uppgår till 81,500,000 kronor, blir nämligen

enligt utskottets — liksom enligt Kungl. Majcts — förslag ett belopp av

4,000,000 kronor disponibelt för avsättning till rusdrycksmedelsfonden enligt

1 § i rusdrycksmedelsförordningen. Sistnämnda belopp bör emellertid givetvis

enligt utskottets förslag erhålla karaktären av förslagsanslag.

Mot Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser ändring av 2 § i rusdrycksmedelsförordningen

samt avsättning till fonden av den beräknade ränteavkastningen

av densamma, har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Med det sagda torde jämväl de i ämnet väckta motionerna vara av utskottet

besvarade.

Utskottet får av ovan anförda skäl hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande, att riksdagen

icke kunnat i oförändrat skick bifalla Kungl. Maj:ts

förevarande, i statsverkspropositionen under rubriken

»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2) gjorda framställningar,

samt med anledning av motionerna 1:111, 1:112,

1:113 och II: 212 ävensom med avslag å motionen II: 70,

1) antaga följande:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli

1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksforsäljningsmedel

samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

skall, efter avdrag av vad på grund av särskilda bestämmelser restituerats

av bränn vinstill verkningsskatte- eller maltskattemedlen, till en särskild

fond avsättas vad som för varje statsregleringsår överskjuter ett belopp

av 77,500,000 kronor. Därest ytterligare någon skatt eller avgift å rusdrycker

utöver de ovan nämnda kommer att fastställas, skall jämväl av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr i. 15

kastningen av sådan avgift, i den mån densamma jämte övriga i denna

paragraf nämnda skatter överskjuter nyss nämnda belopp, avsättas till fonden.

Skulle för tre på varandra följande statsregleringsår medeltalet av ovan

nämnda inkomster understiga 77,500,000 kronor, skall därefter vad som

överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovan nämnda inkomster under närmast föregående tre statsregleringsår

ytterligare nedgått. Vid berörda medeltalsberäkning skall hänsyn

icke tagas till inkomst, som influtit under statsregleringsperioden 1 januari

—30 juni 1923

2 §.

Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd

att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna

användas för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder ävensom för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.

2) för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel

för budgetåret 1925—1926 såsom förslagsanslag

anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett belopp av 2,500,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nr 1.

Bilaga I.

P. M.

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Rusdrycksmedelsfonden utvisar vid denna dag verkställd kassaavslutning

följande ställning:

kontant behållning (å statsverkets giroräkning)........................ 132,464: 47

utlånta medel:

lån till bostadslånefonden .................................... 47,000,000: —

i bank innestående m. m..................................... 8,909,239: so 55,909,239: so

Summa 56,041,704: 2 7

Av anvisningarna från rusdrycksmedelsfonden till bostadslånefonden:

för år 1920 å ........................................................ 15,000,000

» * 1921 » ....................................................... 15,000,000

» » 1922 » ........................................................ 11,500,000

» » 1923 » ........................................................ 7,000,000

» » 1924 » ........................................................ 7,000,000

hava, såsom ovan angivits, hittills tagits i anspråk..........

varför återstå ännu ej disponerade ............................................ 8,500,000:

— 55,500,000: —

... 47,000,000: —

Stockholm, statskontorets fondbyrå den 18 februari 1925.

Evert Björn,

Kamrerare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 2 avd. (Nr 1.)

Bilaga II.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Sammanställning av de i rikshuvudboken redovisade posterna för fonden.

Å r

Ingående

behållning

Inkomster

(huvudsakligen

intressemedel)

I budgeten

under »Utgifter

för kapitalök- ning» anvisade

medel för

fonden

Summa

Utgifter

För budgeten

i anspråk tagna

kapitaltill- gångar av

fonden

Budgeten från

fonden tillgodo- fört såsom

»Inkomster av

statens produk- tiva fonder»

Utgående

behållning

1915........................

Kronor

Kronor

Kronor

4,888,549.41

1,873,620.8 5

3,412,956.96

3,341,626.95

25,382,587.84

35,711,986.61

Kronor

4,888,549.41

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

4,888,549.41

1916.......................

4,888,549.41

6.818.508.63

6.096.578.64

6,475,705.3 6

11,658,872.8 2

47,370,859.49

28,197,418.41

|42,048,507.3 9

W 139,633.8 6

56,338,81

254,252.56

379,126.11

6,818,508.63

10,485,718.14

_

_

—

6,818,508.63

1917........................

139.50

4,389,000.—

—

6,096,578.64

1918........................

9,817,332.80

32,206,296.2 9

_

2,962,264.13

379,362.82

6,475,705.85

1919........................

348,003.10

_

20,199,420.81

348,003.10

11,658,872.8 2

1920........................

1,498,557.12

48,869,416.61

162.18

_

1,498,394.9 9

47,370,859.49

1921........................

1,595,384.63

38,461,447.80

21,286,804.56

87,427,691.92

127,446.09

57,559,000.—

1,543,827.4 2

28,197,418.41

1922........................

551,048.61

50,035,271.58

159,851.3 4

7,312,600.—

514,312.85

42,048,507.3 9

Första halvåret

1928........................

495,287.41

11,190,627.36

53,734,422.22

14,466.91

79,250.-

501,071.90

53,139,633.85

Budgetåret

1923-24..................

1,479,664.16

21,413,402.68

76,032,700.14

39,003.52

20,312,659.58

1,417,623.05

| 54,263,413.9 9

bo

Riksbokslutsbyrån den 2 april 1925.

Karl Wahlestedt

Förste revisor.

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande Nv 2. 17

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:283 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordning a1 i texten