Sök i Ratio Lex

Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om utskottets utlåtande nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom, \ i ämnet väckta motioner.

1925-05-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SBevU 1925:6, Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om utskottets utlåtande nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom, \ i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6. 1

Nr G.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1925 kl. 1 e. in.

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets memorial, i anledning

av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga om utskottets utlåtande

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framställda förslag till förordning om ändrad

lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel, m. m. ävensom,

\

i ämnet väckta motioner.

Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov föreslog Kungl. Maj:t, med åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, under rubriken

»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2), vilken del av nämnda proposition

hänvisades till behandling av statsutskottet, riksdagen att

ej mindre antaga följande

»Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli

1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §>§ i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 %.

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel,

omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltskatt

skall för varje statsregleringsår till en särskild fond avsättas ett

belopp av 4,000,000 kronor.

2 §.

Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd att

i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

Bihang Ull riksdagens protokoll 7925. 6 samt. 2 avel■ 6 höft. (Nr 6-)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.

som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna användas

för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder ävensom

för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.»

än även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel ett förslagsanslag

av 2,500,000 kronor.

Till statsutskottets behandling överlämnades jämväl följande före motionstidens

utgång vid riksdagens början väckta, förevarande ämne berörande

motioner, nämligen:

inom första kammaren: nr 111 av herrar von Kock och August Ljunggren,

nr 112 av herr August Ljunggren och nr 113 av herr Bergman, samt

inom andra kammaren: nr 70 av herr Nyländer och nr 212 av herr

Elof Ljunggren m. fl.

Ifrågavarande del av förenämnda proposition och ovanberörda motioner

behandlades av sammansatt stats- och bevillningsutskott i dess utlåtande

nr 1, därvid utskottet hemställde,

»att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande, i statsverkspropositionen

under rubriken »Utgifter för kapitalökning» (punkt 2)

gjorda framställningar och med avslag å ifrågavarande motioner 1:111 av

herrar von Koch och August Ljunggren, 1:112 av herr August Ljunggren,

1:113 av herr Bergman, II: 70 av herr Nyländer och II: 212 av herr Elof

Ljunggren m. fl.,

ej mindre antaga ovan införda förslag till förordning om ändrad lydelse av

1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 (nr 199) angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel;

än även för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksmedel ett förslagsanslag

av 2,500,000 kronor.»

I eu vid sammansatta stats- och bevillningsutskottets utlåtande nr 1 fogad,

av herr Johan Bergman m. fl. avgiven reservation hemställdes, »att riks
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansätta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6. 3

(lagen mätte, med förklarande, att riksdagen icke kunnat i oförändrat skick

bifalla Kungl. Maj:ts förevarande, i statsverkspropositionen under rubriken

»Utgifter för kapitalökning» (punkt 2) gjorda framställningar, samt med

anledning av motionerna 1:111, 1:112, 1:113 och II: 212 ävensom med avslag

ä motionen II: 70,

1) antaga följande:

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli

1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913

angående statsverkets fond av rusdrycksmedel skola erhålla följande ändrade

lydelse:

1 §•

Av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, rusdrycksförsäljningsmedel

samt omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

skall, efter avdrag av vad på grund av särskilda bestämmelser restituerats

av brännvinstillverkningsskätte- eller maltskattemedlen, till en särskild

fond avsättas vad som för varje statsregleringsår överskjuter ett belopp

av 77,500,000 kronor. Därest ytterligare någon skatt eller avgift å rusdrycker

utöver de ovan nämnda kommer att fastställas, skall jämväl avkastningen

av sådan avgift, i den mån densamma jämte övriga i denna

paragraf nämnda skatter överskjuter nyss nämnda belopp, avsättas till fonden.

Skulle för tre på varandra följande statsregleringsår medeltalet av ovan

nämnda inkomster understiga 77,500,000 kronor, skall därefter vad som

överskjuter detta medeltalsbelopp avsättas till fonden. På enahanda sätt

förfares, om därefter vid årligen verkställd uträkning befinnes, att medeltalet

av ovan nämnda inkomster under närmast föregående tre statsregleringsår

ytterligare nedgått. Vid berörda medeltalsberäkning skall hänsyn

icke tagas till inkomst, som influtit under statsregleringsperioden 1 januari

—30 juni 1923.

2 §.

Fonden, som benämnes statsverkets fond av rusdrycksmedel, är avsedd

att i främsta rummet användas för reglering av sådana ekonomiska förhållanden,

som äro en följd av mera ingripande åtgärder till rusdryckshanteringens

begränsande eller avveckling. Därjämte må fondens medel kunna

användas för främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder ävensom för tillgodoseende av annat därmed jämförligt ändamål.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1925.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.

2) för avsättning till statsverkets fond av rnsdryeksmedel för budgetåret

1925—1926 såsom förslagsanslag anvisa

dels enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

ett belopp av 4,000,000 kronor,

dels ock såsom överskott å statsverkets fond av rnsdryeksmedel ett belopp

av 2,500,000 kronor.»

Av sammansatta stats- och bevillningsutskottet tillhandakomna protokollsutdrag

framgår, att kamrarna vid behandlingen av utskottets ovannämnda

utlåtande nr 1 fattat skiljaktiga beslut, i det att första kammaren

bifallit vad utskottet hemställt, under det att andra kammaren bifallit

den vid utlåtandet fogade reservationen.

Skiljaktigheterna mellan kamrarnas beslut hänföra sig dels till lydelsen

av förordningen om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordningen angående

statsverkets fond av rusdrycksmedel och dels — vilket är en konsekvens

av den nyssnämnda skiljaktigheten — till frågan om naturen av det anslag,

som enligt 1 § i nämnda förordning skall anvisas.

Enligt första kammarens beslut skall 1 § i sagda förordning så avfattas,

att årligen av statsverkets inkomster av vissa skatter ett fast belopp av

4 miljoner kronor avsättes till statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Andra kammarens beslut innebär, att samma paragraf skall erhålla en

lydelse, enligt vilken årligen det belopp, varmed statsverkets inkomster av

vissa skatter överstiga 77.5 miljoner kronor, skall avsättas till fonden.

Enligt sakens natur måste detta avsättningsbelopp, som är till siffran obekant

men beräknats till 4 miljoner kronor, erhålla karaktären av förslagsanslag.

I fråga om lydelsen av 2 § i den föreslagna förordningen råder visserligen

överensstämmelse mellan kamrarna, men är ändringen av förordningen

i denna del beroende av den ifrågasatta ändringen av 1 § i förordningen

och bör vid sådant förhållande icke vidtagas utan att samtidigt

1 § i förordningen ändras i enlighet med antingen Kungl. Maj:ts och

utskottets eller reservanternas förslag.

Vad angår anvisandet såsom överskott å statsverkets fond av rusdrycksraedel

av ett belopp av 2.5 miljoner kronor, som utgör beräknad ränteavkastning

av fonden, hava kamrarna fattat samstämmiga beslut, vadan i

denna del av frågan icke erfordras vidare yttrande från utskottets sida.

Jämlikt 63 § riksdagsordningen åligger det bevillningsutskottet att söka

sammanjämka de skiljaktiga beslut, i vilka kamrarna sålunda stannat.

En sådan sammanjämkning har utskottet ansett kunna äga rum enligt

nedan angivna grunder:

Båda kamrarnas beslut innebära, såsom förut är nämnt, att för nästa

budgetår 4 miljoner kronor anvisas för avsättning till rusdrycksmedels
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 0. 5

fonden. Då skiljaktighet råder beträffande de grunder, efter vilka detta

belopp skall beräknas, synes denna fråga kunna ställas på framtiden och

Kungl. Maj:ts proposition, i vad den rör ändringar i nämnda förordning,

nu allenast böra föranleda, att kamrarna, vardera med frånträdande av

sitt beslut därom, förena sig i eu hemställan om att sistberörda fråga

måtte underkastas ytterligare utredning samt om framläggande för 1926

års riksdag av det förslag i ämnet, vartill utredningen kan giva anledning.

För att bereda riksdagen handlingsfrihet beträffande anvisandet

av lämpligt belopp för nästa budgetår erfordras emellertid ett riksdagens

beslut, att 1 § i förordningen angående statsverkets fond av

rusdrycksmedel sättes ur kraft för budgetåret 1925—1926, i vad samma

paragraf innehåller stadgande därom, att av statsverkets inkomster av

brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdryeksförsäljningsmedel

ävensom den år 1920 beslutade mertull å arrak och rom visst belopp

skall avsättas till en särskild fond. Sedan riksdagen fattat beslut därom,

är riksdagen oförhindrad att besluta om anvisande för avsättning

till fonden av det belopp, riksdagen finner för gott bestämma. Detta belopp

synes därvid i enlighet med båda kamrarnas samstämmiga beslut

böra bestämmas till 4 miljoner kronor, vilket belopp under sådana förhållanden

givetvis skall i riksstaten uppföras utan särskild anslagsbeteckning.

I anslutning till vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, vardera kammaren med ändring

— utom i vad angår anvisande såsom överskott å statsverkets

fond av rusdrycksmedel av ett förslagsanslag

av 2,500,000 kronor — av sina förut fattade beslut,

l:o) antaga följande

Förslag

till

förordning angående visst undantag för budgetåret

1925—1926 från föreskrifterna i förordningen den 18

juli 1913 (nr 199) angående statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Härigenom förordnas, att vad i 1 § förordningen den

18 juli 1913 angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

stadgas därom, att av statsverkets inkomster av

brännvinstillverkningsskatt, maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel

ävensom den år 1920 beslutade mertull

å arrak och rom visst belopp skall avsättas till

en särskild fond, icke skall lända till efterrättelse för

budgetåret 1925—1926.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr 6.

2: o) för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett belopp av

4,000,000 kronor; samt

3:o) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.

Maj:t måtte, efter verkställd ytterligare utredning, för

nästa års riksdag framlägga det förslag till ändring av

de i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

meddelade bestämmelserna, vartill utredningen

kan giva anledning.

Stockholm den 23 maj 1925.

På det sammansatta utskottets vägnar:

GUSTAF BOMAN.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

irån första kammaren: herrar Boman, Lindblad, Vennersten, Bergman, Hosén och

Alexis Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Wiklund, Kristensson i Göteborg,

Lithander, Olsson i Golvvasta och Olsson i Gävle.

Reservation

av herrar Bergman, Rosén, Alexis Björkman och Olsson i Gävle, vilka

anfört följande:

Inom utskottet hava vi ansett, att dess memorial bort hava följande

lydelse:

»Uti den — — — lika med utskottet — — — från utskottets sida.

De olika meningar, i vilka kamrarna sålunda stannat, har utskottet icke

funnit sig kunna sammanjämka.

Kamrarnas beslut i förevarande fråga avser dels antagandet av en viss

förordning och dels anvisandet av två särskilda anslag. I båda avseendena

hava kamrarna, såsom förut erinrats, stannat i olika beslut, i fråga om anvisandet

av anslagen dock endast rörande det ena och såtillvida, att första

kammaren därvid anvisat ett fast belopp och andra kammaren ett förslagsanslag.

I sistnämnda del av frågan borde otvivelaktigt, därest densamma vore fristående

och då sammanjämkning icke kunnat åstadkommas, gemensam omröst
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatta stats- och bevillningsutskottets memorial Nr ti. 7

ning äga rum. Anslagets natur är emellertid helt och hållet beroende av den

omfattning, som 1 § i förevarande förordning har, vid vilket förhållande

den gemensamma omröstningen, om sådan anordnas, måste gälla icke endast

själva anslagsfrågan för nästa budgetår utan jämväl den ifrågavarande förordningen

eller i varje fall dess 1 §. Med hänsyn till innehållet i berörda

stadgande och det oupplösliga sambandet mellan lydelsen därav och anslagsfrågan

har utskottet icke heller funnit, att förevarande fråga kan bliva

föremål för gemensam omröstning.

Vid detta förhållande bliva sålunda författningens nuvarande bestämmelser

alltfort gällande. Enligt dessa skall av statsverkets inkomster av brännvinstillverkningsskatt,

maltskatt och rusdrycksförsäljningsmedel ävensom den år

1920 beslutade mertull å arrak och rom, efter avdrag av vad på grund av

särskilda bestämmelser restituerats av brännvinstillverkningsskatte-, maltskatte-

eller tullmedlen, till statsverkets fond av rnsdrycksmedel avsättas

vad som för varje statsregleringsår överskjuter ett belopp av 18,800,000

kronor.

I det vid innevarande riksdag föreliggande budgetsförslaget hava ovannämnda

till avsättningsinkomster hänförliga inkomster beräknats till följande

belopp, nämligen

brännvinstillverkningsskatten .............................................. kronor 14,500,000

rusdrycksförsäljningsmedlen.................................................... » 14,000,000

maltskatten ............................................................................... » 15,000,000

och mertullen å arrak och rom ............................................ » 700,000

eller sammanlagt kronor 44,200,000

Minskas sistnämnda belopp med 18,800,000 kronor, skall således enligt

gällande 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel

anvisas ett belopp av 25,400,000 kronor för avsättning till fonden.

Med tillämpning av nyss angivna beräkningsgrund skulle således för

budgetåret 1925—1926 komma att till fonden avsättas 21,400,000 kronor

mera än som av Kungl. Maj:t föreslagits. Det ökade medelsbehov, som med

ett dylikt tillvägagångssätt skulle uppkomma, skulle emellertid kunna täckas

genom att, med stöd av 2 § i förevarande förordning, av fondens medel ett

motsvarande belopp toges i anspråk för budgeten. Enahanda förfaringssätt

har kommit till användning vid såväl 1923 som 1924 års riksdag.

Därest riksdagen delar den av utskottet uttalade uppfattningen, torde statsutskottet

vid uppgörandet av statsregleringen för budgetåret 1925—1926

komma att av nu omförmälda anledning föreslå dels den avsättning till

statsverkets fond av rusdrycksmedel, som betingas av att nuvarande bestämmelser

fortfara att gälla, dels ock att för täckandet av den brist i budgeten,

som uppstår på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut, må från statsverkets

fond av rusdrycksmedel enligt 2 § i förordningen angående fonden

tagas i anspråk ett belopp av 21,400,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatta stats- odh bevillningsutskottets memorial Nr 6.

Vid här angivna förhållanden har, enligt utskottets mening, frågan om

ändring av 1 och 2 §§ i förordningen den 18 juli 1913 angående statsverkets

fond av rusdrycksmedel samt om anvisande, enligt nämnda 1 § i viss ändrad

lydelse, för avsättning till fonden av 4 miljoner kronor för denna riksdag

förfallit, vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.»

Bå emellertid utskottets majoritet avböjt detta, få vi hemställa,

att riksdagen måtte avslå utskottets sammanjämkningsförslag.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:283 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ i förordning a1 i texten