Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående viss omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m.

1925-05-19 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående viss omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lOi).

1

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 19 maj 1925 k). 3 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående viss

omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m.

(4:e avd.)

I den till riksdagen avlåtna propositionen (nr 1) angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t under

sjätte huvudtiteln, punkterna 35 och 36, föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för budgetåret

1925—1926 beräkna dels det ordinarie förslagsanslaget till byggnadsstyrelsen

till 257,000 kronor, dels ock ett extra anslag till upprätthållande av byggnadsstyrelsens

verksamhet av 97,000 kronor.

Uti en till riksdagen den 13 mars 1925 avlåten, till statsutskottet för förberedande

behandling hänvisad proposition, nr 135, har Kungl. Maj:t, under

åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

nämnda dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd skall upplösas, sedan dess

ännu pågående byggnadsverksamhet hunnit avslutas, ävensom i samband

därmed bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som för avveckling

av nämndens verksamhet kunna finnas påkallade;

dels med tillämpning från och med den 1 juli 1925 besluta, att i 5 §

mom. 1 av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen, skall bland befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, upptagas byggnadschef hos byggnadsstyrelsen med ett

arvode av 15,000 kronor för år räknat, ävensom att i den vid berörda avlöningsreglemente

fogade tjänsteförteckning skola under rubriken »byggnadsstyrelsen»

upptagas såväl sistnämnda befattning som ock befattningen kansliskrivare;
dels

bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen på föl
-

jande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet.................................... —

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i reglementet........................................ —

4 byggnadsråd .................................................................................................... B 30

1 byråchef........................................................................................................... B 30

6 intendenter .................................................................................................... B 26

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 52 höft. (Nr 109.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Befattning Lönegrad

1 kamrerare........................................................................................................ B 24

1 sekreterare...................................................................................................... B 24

1 kansliskrivare ................................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt ................................................................................... B 7

1 kanslibiträde.................................................................................................... B 7

1 expeditionsvakt................................................................................................ B 5

2 kontorsbiträden............................................................................................... B 4

dels godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag kronor 184,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ....................... . .... » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. » 67,000

Summa kronor 256,300

dels i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med.................................................... kronor 256,300;

dels till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av » 97,000;

dels ock medgiva, att kostnaden för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

å byggnadsstyrelsens hyggnadsbyrå må enligt grunder,

som av Kungl. Maj:t fastställas, påföras anslagen för byggnadsföretag,

som genom styrelsen utföras.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1923 har dåvarande

chefen för kommunikationsdepartementet uppdragit åt riksgäldsfullmäktigen

C. G. Ekman, f. d. byggnadsrådet I. G. Clason, byggnadschefen och

ledamoten av arméns kasernbyggnadsnämnd E. Lindh, numera översten

och överdirektören C. H. F. Meurling samt numera generaldirektören I.

J. Tengbom att i enlighet med vad närmare angivits i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden samma dag i egenskap av sakkunniga, med

riksgäldsfullmäktigen Ekman såsom ordförande, inom departementet biträda

vid utredning av vissa frågor rörande byggnadsstyrelsens organisation

och därmed sammanhängande spörsmål.

I sitt betänkande hava de sakkunniga framlagt vissa förslag, vilka

huvudsakligen beröra följande frågor, nämligen dels sättet för utförande

av statens husbyggnadsarbeten, dels kasernbyggnadsnämndens bibehållande,

dels utvidgning av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhst och dels organisatoriska

förändringar inom byggnadsstyrelsen.

Beträffande frågan om sättet för utförande av statens husbyggnadsarbeten

hava de sakkunniga erinrat hurusom husbyggnader för statens räkning

före kristiden i regel utfördes på entreprenad. Under kristiden in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

trädde i detta hänseende viss ändring, föranledd därav, att de då ytterst

osäkra arbetsförhållandena med mycket varierande materialpriser och arbetslöner

samt brist på såväl materialier som arbetskrafter försvårade uppgörelser

av ifrågavarande slag på för staten antagbara villkor. Vissa

byggande myndigheter, såsom kasernbyggnadsnämnden, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk, övergingo därför under kristiden i större eller

mindre utsträckning till systemet med egen regi. Byggnadsstyrelsen åter

hade med endast några få undantag anlitat entreprenörer. Så hade jämväl

varit fallet beträffande medicinalstyrelsen.

De sakkunniga hava för egen del ansett, att möjlighet bör förefinnas

att vid statens husbyggnadsföretag tillämpa den arbetsform, som i värje

särskilt fall befinnes vara den ur ekonomisk synpunkt mest ändamålsenliga.

För att möjlighet till ett sådant val mellan olika alternativ kunde

sägas föreligga, borde staten på busbyggnadsverksamhetens område äga

tillgång till ett organ, som vore rustat för verksamhetens bedrivande jämväl

i egen regi. Därigenom finge staten också en starkare ställning än

eljest till de enskilda entreprenörerna och kunde skydda sig mot eventuella

försök till exploatering från deras sida.

De sakkunniga hade funnit sig böra förorda en upplösning av kasernbyggnadsnämnden,

sedan dess nu pågående byggnadsföretag avslutats.

Härigenom skulle staten mista det organ, som hittills i största utsträckning

bedrivit busbyggnadsverksambet under ifrågavarande arbetsform.

Det gäller därför enligt sakkunnigas mening att tillse, att den centrala

myndigheten på detta område, byggnadsstyrelsen, vore rustad för uppgifter

av ifrågavarande slag. Vad som sålunda krävdes vore, att byggnadsstyrelsen

och i första hand dess byggnadsbyrå vore så organiserad, att

den dels med stöd av vunnen erfarenhet och tillförlitliga kostnadsberäkningar

kunde i varje fall sakkunnigt bedöma, vilket system för byggnadsarbetenas

utförande, som i varje givet fall vore det för staten fördelaktigaste,

dels ock hade möjlighet att, därest så funnes lämpligt, organisera

och leda byggnadsarbeten i egen regi.

Detta behövde emellertid icke innebära, att man nu fullt byggde ut

den organisation, som skulle erfordras vid en eventuell omläggning i antydd

riktning av styrelsens arbetssätt.

De sakkunniga hava vidare, såsom nyss framhållits, föreslagit, att

kasernbyggnadsnämnden upplöses, sedan ännu pågående arbeten avslutats

samt nämndens nuvarande verksamhet hunnit avvecklas, vilket torde kunna

ske före ingången av nästkommande budgetår. Emellertid hava de sakkunniga

ansett önskvärt, att där en förstärkning eller annan förändring

av byggnadsstyrelsens arbetskrafter kunde finnas erforderlig, man därvid

i den mån, så lämpligen kunde ske, använde sig av nämndens ännu kvarvarande

personal, vilken, enligt vad de sakkunniga inhämtat, vore anställd

på sådana villkor, att anställningen eljest upphörde i och med

kasernbyggnadsnämndens upplösning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

De sakkunniga hava härefter till behandling upptagit spörsmålet, huruvida

den ordning, som utvecklat sig i fråga om utförandet av större byggnadsföretag

för statens räkning genom andra myndigheters försorg, kan

anses tillfredsställande. Sakkunniga hava funnit en prövning av detta

spörsmål i samband med förevarande utredning närmast böra avse lämpligheten

av en överflyttning till byggnadsstyrelsen i större eller mindre

utsträckning av sådan statlig byggnadsverksamhet, som enligt nu tillämpad

praxis utövas av andra myndigheter.

Vid bedömande av spörsmålet i fråga hava de sakkunniga ansett anledning

icke föreligga att frångå den av statsmakterna tidigare intagna

ståndpunkten, att husbyggnader för statens järnvägar, vattenfallsstyrelsen,

lotsstyrelsen och domänstyrelsen borde utföras av ämbetsverken själva.

Utförandet av dessa husbyggnader sammanhängde så nära med utövningen

av verkens uppgifter i övrigt, att ett särskiljande icke syntes lämpligt.

Beträffande statens husbyggnadsverksamhet i övrigt kunde vissa allmänna

skäl anföras för en åtminstone i viss grad ökad koncentrering av

nämnda verksamhet till statens speciella byggnadsorgan, byggnadstyrelsen,

under förutsättning att detta organ vore så rustat, att en härigenom vidgad

byggnadsverksamhet kunde på ett tillfredsställande sätt fullgöras.

Under förutsättning att en förstärkning av byggnadsstyrelsens byggnadsorganisation

komme till stånd syntes det sålunda lämpligt, att fångvårdsstyrelsens

och medicinalstyrelsens byggnadsverksamhet överflyttades till

förstnämnda styrelse, för så vitt fråga vore om nybyggnader samt större omoch

tillbyggnader. Beträffande mindre arbeten och löpande reparationsarbeten

syntes anledning till ändring i nu gällande ordning icke föreligga.

Även för större företag kunde emellertid i vissa fall hinder mot en överflyttning

möta på grund av arten av myndigheternas speciella verksamhet.

Så kunde exempelvis vara fallet beträffande telegrafverkets radiostationer.

Frågan i vad mån en centralisering på antytt sätt till byggnadsstyrelsen

borde ske, syntes därför böra bliva beroende på Kungl. Maj:ts prövning,

sedan den ifrågasatta förändringen av byggnadsstyrelsens organisation blivit

genomförd. De byggnadsföretag, varom här vore fråga, utfördes så gott som

undantagslöst allenast efter särskild befallning av Kungl. Maj:t, som sålunda

hade tillfälle att i varje särskilt fall avgöra, åt vilken myndighet byggnadsuppdraget

borde lämnas.

Beträffande byggnadsföretag för riksdagens verks räkning syntes motsvarande

förfarande kunna tillämpas.

Till den av de sakkunniga sålunda uttalade meningen har departementschefen

anslutit sig.

Vad härefter angår frågan om en förändring i byggnadsstyrelsens organisation,

hava de sakkunniga föreslagit, att den nuvarande byggnadsbyrån

så uppdelas, att dess båda avdelningar, byggnadsavdelningen och utredningsavdelningen

var för sig komma att bilda en ny byrå under egen chef.

De föreslagna nya byråerna skulle enligt de sakkunnigas förslag övertaga

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 5

de uppgifter, som ankomma på motsvarande avdelningar inom nuvarande

byggnadsbyrån.

1 fråga om byggnadschefens anställnings- och löneförhållanden yttrar

departementschefen bland annat:

»Beträffande de fordringar, som böra ställas på chefen för den nya byggnaddsbyrån,

tillåter jag mig åberopa vad de sakkuniga därom anfört. Vid

tillsättandet av denna befattning lärer med hänsyn till de angivna kraven i

främsta rummet hänsyn böra tagas till genom praktisk verksamhet vunnen

erfarenhet samt därvid ådgalagd duglighet och lämplighet för ifrågavarande

uppgifter. Med denna uppfattning har jag icke ansett det vara av avgörande

betydelse, huruvida innehavaren av befattningen i fråga erhållit teoretisk

utbildning som arkitekt eller som ingenjör.

De av sakkunniga föreslagna fordringarna på formell kompetens torde

angiva de kvalifikationer, som i främsta rummet erfordras för byggnadsbyråns

chef. Då samtidigt frihet lämnats att välja den för befattningen

bäst lämpade, synes tillräcklig anledning att frångå sakkunnigas förslag

icke föreligga.

Den av sakkunniga föreslagna anställningsformen för byggnadsbyråns

chef, eller förordnande på visst antal år, finner jag mig kunna tillstyrka.

Jämväl det ifrågasatta arvodet, 15,000 kronor per år, torde vara motiverat

med hänsyn till den beräkneliga omfattningen av byggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet.

I likhet med sakkunniga har jag därvid utgått från, att

byggnadsbyråns chef skall bliva pensionsberättigad i samma utsträckning,

som i allmänhet gäller beträffande befattningshavare i motsvarande ställning.

»

Vad angår byggnadsbyråns arbetskrafter i övrigt anför departementschefen

:

»För att möjliggöra ett smidigt avpassande av den nya byggnadsbyråns

arbetskrafter efter det vid varje tidpunkt föreliggande behovet hava sakkunniga

föreslagit, dels att denna personal i regel icke borde bindas genom

ordinarie anställning, dock att de ordinarie befattningar, som finnas å nuvarande

byggnadsavdelningen, borde tills vidare bibehållas, dels ock att

kostnaden för avlöningar till byråns icke-ordinarie personal skulle direkt

påföras byggnadsanslagen. Däremot skulle avlöningarna till byggnadschefen

samt övriga ordinarie befattningshavare ävensom byråns expensutgifter bestridas

på sätt hittills skett. Vad sålunda föreslagits anser jag mig kunna

biträda.

Det synes icke erforderligt att nu närmare fastslå de grunder, enligt vilka

ifrågavarande administrationskostnader skola påföras byggnadsanslagen, då det

bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av byggnadsstyrelsen meddela

bestämmelser härom, liksom det ock bör ankomma på Kungl. Maj:t

att fastställa stat för ifrågavarande personal.

Departementschefen anför beträffande anslagen till byggnadsstyrelsen för

instundande budgetår följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

»Av den föreliggande utredningen lärer framgå, att det fastighetsbestånd,

som intendentsbyrån bar att förvalta, under senare år väsentligt ökats. Däremot

synes en motsvarande ökning av de för byrån tillgängliga arbetskrafterna

icke hava skett. I förhållande till fastigheternas antal och värde samt

med hänsyn till byråns mångskiftande och krävande uppgifter torde den

nuvarande personalen vara otillräcklig, och finner jag därför i likhet med

byggnadsstyrelsen, att medel för en erforderlig förstärkning av denna personal

bör ställas till styrelsens förfogande. Mot det av styrelsen i sådant

hänseende föreslagna beloppet har jag ej funnit anledning till erinran.

I detta sammanhang kan nämnas, att byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande

över byggnadsstyrelsesakkunnigas betänkande framhållit, hurusom det enligt

styrelsens mening varit önskvärt, om i de sakkunnigas uppdrag även ingått

att utreda, huruvida icke åt generaldirektörens ställföreträdare borde, i likhet

med vad fallet vore inom vissa andra ämbetsverk, utgå visst i styrelsens

stat bestämt arvode, allra helst den föreslagna utvidgningen av byggnadsbyråns

uppgifter i viss mån måste komma att medföra ökat arbete för ställföreträdaren.

Oberoende härav funne styrelsen emellertid ett dylikt arvode

vara fullt berättigat. Även i vissa andra av sakkunniga ej behandlade avseenden

förefunnes inom styrelsen önskemål beträffande ämbetsverkets organisation;

exempelvis i fråga om överflyttning av vissa icke-ordinarie befattningar,

vilka under årens lopp visat sig vara av fullt stadigvarande karaktär, till

ordinarie stat.

Vad styrelsen sålunda framhållit, har emellertid ej föranlett särskilt yrkande

från styrelsens sida, och har jag ej funnit anledning att nu upptaga berörda

spörsmål till vidare behandling.

Beträffande byggnadsstyrelsens ordinarie anslag medför genomförandet av

det ovan framlagda förslaget till omorganisation av styrelsens byggnadsbyrå

en höjning med 15,000 kronor, motsvarande avlöningen till byggnadschefen.

En ytterligare höjning påkallas av den föreslagna förändringen av en kvinnlig

kanslibiträdesbefattning till kansliskrivarbefattning samt den nu beslutade

löneregleringen för kvinnliga befattningshavare. Av berörda anledningar

torde, vid bifall till nyssnämnda förslag, de i byggnadsstyrelsens stat

ingående anslagsposterna för avlöningar till ordinarie tjänstemän samt för

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. böra sammanlagt höjas

med respektive 16,800 kronor och 1,500 kronor, i följd varav statens slutsumma

skulle komma att ökas med 18,300 kronor eller från 238,000 kronor

till 256,300 kronor.

Vad det extra anslaget till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet

angår, torde detsamma med hänsyn till det beräknade behovet av

ytterligare arbetskrafter å intendentsbyrån böra för nästkommande budgetår

bestämmas till 97,000 kronor, motsvarande en höjning av nu utgående belopp

med 12,000 kronor. Jag har därvid av skäl, som tidigare anförts, för

avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare å den föreslagna nya byggnadsbyrån

beräknat ett belopp, motsvarande avlöningarna till den icke-ordi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

7

narie personalen å nuvarande byggnadsbyråns byggnadsavdelning, eller i

runt tal 35,000 kronor. I den mån detta belopp på grund av den föreslagna

omläggningen i fråga om sättet för avlöningarnas bestridande icke skulle

behöva tagas i anspråk för den nya byggnadsbyråns personal, skulle detsamma,

enligt vad jag förordat, i första hand få användas för tillgodoseende

av den nya utredningsbyråns ökade personalbehov, motsvarande en kostnad

av 10,600 kronor. Återstoden skulle däremot besparas. Vid ett fullt genomförande

av det nya systemet skulle denna besparing i anslaget kunna

beräknas till i runt tal 24,000 kronor för år räknat.»

Utskottet har i huvudsak ansett sig böra biträda förevarande förslag, vilket,

såsom ovan nämnts, tillkommit på grundval av en av tillkallade sakkunniga

verkställd utredning. Denna utredning har föranletts dels av vissa

anmärkningar, som under senare år framkommit mot bristande planmässighet

och sparsamhet vid bedrivandet av statens husbyggnadsverksamhet, dels

ock av vissa spörsmål, som stå i samband med avvecklingen av arméns

kasernbyggnadsnämnd.

Förslaget innebär, att åt byggnadsstyrelsen skulle givas en organisation,

bättre anpassad efter styrelsens nuvarande arbetsuppgifter, med särskilt aktgivande

på, att de tidigare framförda kraven på ökad planmässighet och

sparsamhet skulle kunna tillgodoses. I samband med en avveckling av

kasernbyggnadsnämnden avses också att — på grundval av de erfarenheter

som under nämndens verksamhet vunnits — göra byggnadsstyrelsen skickad

att bättre än för närvarande är fallet handhava praktiska byggnadsuppgifter.

I propositionen har förutsatts att till byggnadsstyrelsen hädanefter skulle

i ökad utsträckning centraliseras jämväl den byggnadsverksamhet, som hittills

på olika områden utförts av vissa myndigheter själva. Detta gäller

exempelvis medicinalstyrelsen i fråga om hospitalen, fångvårdsstyrelsen beträffande

nya fångvårdsanstalter o. s. v. De skäl, som åberopats för en

dylik förändrad anordning, har utskottet i stort sett funnit bärande. I anledning

av vad i propositionen anförts om denna anordnings utsträckande

jämväl till riksdagens verk, vill dock statsutskottet uttala, att riksbanken,

på grund av sin särställning såsom statsinstitution och i avseende å verksamhet

i övrigt, härvidlag alltjämt torde böra ställas fristående, varvid

dock utskottet förutsätter att fullmäktige i riksbanken vid å fullmäktige

ankommande byggnadsärendens behandling icke skola underlåta tillse att

byggnadsstyrelsens sakkunskap i erforderlig grad anlitas samt i övrigt eftersträva

samverkan med andra myndigheter.

Vad härefter särskilt angår den föreslagna nya byggnadschef sbefattningen

hos byggnadsstyrelsen, har inom utskottet tveksamhet förefunnits, huruvida

genom denna befattnings inrättande det mål verkligen kan uppnås, som i

sammanhang med statens byggnadsverksamhet framträder såsom det angelägnaste,

nämligen vinnande av större sparsamhet och planmässighet i be
-

Utskottets

yttrande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

rörda verksamhet. Utskottet vill därför närmast betrakta den föreslagna

anordningen såsom ett försök, av vars resultat i framtiden må komma att

bero, huruvida organisationen i fråga bör bibehållas eller icke. Utskottet

förutsätter därför, att genom Kungl] Maj:ts åtgöranden inga anordningar

må träffas, som ställa sig hindrande i vägen för en fri och obunden prövning

av denna angelägenhet vid tiden för utgången av första förordnandet

för den blivande byggnadschefen.

Med hänsyn till önskvärdheten av möjligast bästa rekrytering av befattningen

i fråga finner utskottet väl motiverat, att densamma tillsättes allenast

genom förordnande på viss tid. Att med berörda befattning härvid böra

förenas löneförmåner liknande dem, som utgå vid närmast jämförliga på

förordnande tillsatta tjänster vid statens affärsdrivande verk, synes utskottet

uppenbart i betraktande av de omfattande och ur synpunkten av statens

ekonomiska intressen ansvarsfulla tjänståligganden, som skulle komma att

påvila den nya befattningens innehavare. Det av Kungl. Maj:t för byggnadschef

föreslagna arvodet har ock synts utskottet skäligt, och har utskottet

därför ansett sig böra tillstyrka, att härav betingade tillägg införas i vederbörande

avlöningsreglemente.

Beträffande slutligen den i propositionen föreslagna förändringen av en

kanslibiträdestjänst bos byggnadsstyrelsen till kansliskrivarbefattning hava

de till stöd härför förebragta skälen synts utskottet övertygande, och får utskottet

tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts i förevarande proposition framlagda förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd skall upplösas,

sedan dess ännu pågående byggnadsverksamhet

hunnit avslutas, ävensom i samband därmed bemyndiga

Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder, som för avveckling

av nämndens verksamhet kunna finnas påkallade;

b) med tillämpning från och med den 1 juli 1925

besluta, att i 5 § mom. 1 av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid

statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall bland befattningar,

vilka tillsättas genom förordnande på viss tid, upptagas

byggnadschef hos byggnadsstyrelsen med ett arvode

av 15,000 kronor för år räknat, ävensom att

i den vid berörda avlöningsreglemente fogade tjänstförteckning

skola under rubriken »byggnadsstyrelsen»

upptagas såväl sistnämnda befattning som ock befattningen

kansliskrivare;

c) bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen

på följande sätt:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 9

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —

1 byggnadschef, arvode enligt 5 § i reglementet... —

4 byggnadsråd................................................................ B 30

1 byråchef .................................................................... B 30

6 intendenter ............................................................... B 26

1 kamrerare.................................................................... B 24

1 sekreterare ............................................................... B 24

1 kansliskrivare ............................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt............................................... B 7

1 kanslibiträde.............................................................. B 7

1 expeditionsvakt ....................................................... B 5

2 kontorsbi träden ........................................................ B 4

d) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att

tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag....................................... kronor 184,800

Vikariatsersättningar förslagsanslag .... » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befatt/

ningshavare m. m................................. » 67,000

Summa kronor 256,300

e) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med 256,300 kronor;

f) till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 97,000 kronor;

g) medgiva, att kostnaden för avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå

må enligt grunder, som av Kungl. Maj:t fastställas,

påföras anslagen för byggnadsföretag, som genom

styrelsen utföras.

Stockholm den 19 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 52 höft. (Nr 109.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Vid förestående äi''endes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S- H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, E. A. Hallin, K. A. Tengdahl,

J. Pålsson, C. I. Asplund. J. B. Johansson i Kredrikslund och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, CR.

Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Frosterud,

O. Olsson i Kullenbergstorp, E. Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i Blädinge, B. F:son

Holmgren och E. G. E. Eriksson i Stockholm.

Reservation

av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, J. Pålsson, J. B.

Johansson i Fredrikslund, P. Nilsson i Bonarp, S. Bengtsson i Norup,

O. Olsson i Kullenbergstorp, P. M. Olsson i Blädinge och B. F.son Holmgren,

vilka ansett, att utskottet bort hemställa;

att riksdagen må

a) besluta, att arméns kasernbyggnadsnämnd---

påkallade;

b) dels avslå Kungl. Maj:ts förslag om upptagande

i 5 § mom. 1 av avlöningsreglementet den 22 juni 1921

(nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

av en byggnadschef hos byggnadsstyrelsen,

dels ock besluta, att i den vid berörda avlöningsreglemente

fogade tjänstförteckning skall under rubriken

* byggnadsstyrelsen» upptagas befattningen kansliskrivare

;

c) bestämma antalet ordinarie befattningar i byggnadsstyrelsen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —

4 byggnad sråd B 30

2 kontorsbiträden .............................................* B 4;

d) godkänna följande stat för byggnadsstyrelsen att

tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109. 11

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag kronor 169,800

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m......................... » 67,000

Summa kronor 241,300;

e) i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till byggnadsstyrelsen med 241,300 kronor;

f) till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 97,000 kronor;

g) avslå Kungl. Maj:ts förslag i fråga om avlöningar

till icke-ordinarie personal å byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:329 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående viss omorganisation av byggnadsstyrelsen m. m. s. 1 i texten