Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen samt i fråga om anslagen till arméns och marinens reservstater.

1925-05-22 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:125, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen samt i fråga om anslagen till arméns och marinens reservstater.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

1

tfr 125.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

rörande provisorisk löneförbättring för reservstatspersonalen

samt i fråga om anslagen till arméns

och marinens reservstater. (l:a avd.)

I den till riksdagen avlåtna, den 2 januari 1925 dagtecknade propositionen

angående statsverkets tillstånd ock behov (nr 1) liar Kungl. Maj:t under

fjärde huvudtiteln, punkt 8 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över försvarsärenden samma dag, föreslagit riksdagen att, i

avbidan på den särskilda proposition, som kunde komma att avlåtas i

ämnet, tillsvidare beräkna ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater

till 760,000 kronor,

Vidare har Kungl. Maj:t under punkt 79 av samma statsrådsprotokoll

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den särskilda proposition, som kunde

komma att avlåtas i ämnet, tillsvidare beräkna ordinarie förslagsanslaget till

marinens reservstat till 53,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t uti eu till riksdagen avlåten, den 20 februari

1925 dagtecknad proposition (nr 127), vilken hänvisats till förberedande behandling

av statsutskottet, utom i vad den avsåge medgivande för viss personal

att uppbära pension av statsmedel, i till statsutskottet remitterade

delar föreslagit riksdagen dels godkänna vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden

den 20 februari 1925 fogade förslag till stater för officerare

och underofficerare å reservstat vid armén, fältläkarkårens reservstat samt

marinens reservstat, att gälla för budgetåret 1925—1926, dels öka ordinarie

förslagsanslaget till arméns reservstater, nu 500,000 kronor, med 250,000

kronor till 750,000 kronor, dels ock öka ordinarie förslagsanslaget till marinens

reservstat, nu 38,000 kronor, med 16,000 kronor till 54,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till ovannämnda

statsrådsprotokoll.

Arméns reservstater upprättades efter beslut vid 1914 års senare riksdag

(prop. nr 159, riksdagens skrivelse nr 1).

Reservstaten för officerare och underofficerare omfattar enligt senast fastställd

stat följande antal beställningar, nämligen:

2 beställningar för generalspersoner,

7 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,

29 majorsbeställningar,

Bihang till riksdagens protokoll 1225. 6 sand. 59 käft. (Nr 125.)

Nuvarande

organisation

av reservstaterna.

Armén.

1043 25

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta och

48 av lägsta löneklass, samt

120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre löneklass.

Dessutom finnas en reservstat för fältläkarkåren och en reservstat för

fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar nämligen:

reservstaten för fältläkarkåren:

2 fältläkarbeställningar,

12 regementsläkarbeställningar och

6 batalj onsläkarbeställningar; samt

reservstaten för fältveterinärkåren:

1 fältveterinärbeställning,

4 regementsveterinärbeställningar och

2 bataljonsveterinärbeställningar.

Reservstaten för officerare och underofficerare ävensom reservstaten för

fältläkarkåren äro båda fullt uppsatta. Däremot har uppsättningen av reservstaten

för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,

för. bataljonsläkare och bataljonsveterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 43 levnadsår,

för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare

respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast högre

tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan

enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till

fanjunkare (styckjunkare, förvaltare).

Personal å reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande

av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under varje tvåårsperiod

av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 43 och underofficer efter fyllda 42 år i högst

50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill

42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under

loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt

kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda

48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund av

otjänstbarhet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels efter

uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på aktiv stat

till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat äro

vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma tider, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 125.

3

Kulla för motsvarande personal på aktiv stat efter avgång med pension från

densamma.

Reservstatspersonalen tillkommande avlönings- och pensionsförmåner

framgå av nedanstående sammanställning.

Boställningshavare

Lön

kronor

Pension

kronor 1

Generalsperson ............................

5,400

4,500

Överste i högre löneklassen ..

4,500

3|800 1

Överste i lägre löneklassen, fältläkare ... .

4,200

3,500

Major, regementsläkare, fältveterinär......

3,100

2,700

Kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43

år), bataljonsläkare, regementsveterinär.....

2,100

1.800

Kompaniofficer i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda

37 år1), bataljons veterinär2) .

1,650

1,300

Kompaniofficer i lägsta löneklassen3)

1,200

900

Underofficer i högre löneklassen (övergång efter fyllda 42 år)

1,000

850

Underofficer i lägre löneklassen4) ..

800

650

1) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder.

2) » » » » 300 » » » 48 » »

s) * ” ” » 300 » » » 37 » » och ytterligare

ett å 300 kronor vid uppnådd 43 års ålder. ,

4) Åtnjuter ett avlöningstillägg om 150 kronor vid uppnådd 42 års ålder.

Anm. 1. Avlöning under tjänstgöring, såsom dagavlöning, dagtraktamente och annan tillfällig

avlöning tillkommer personal å reservstat enligt för personalen å aktiv stat

gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och traktamentsersättning för resor till

och från tjänstgöringsort.

Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent

av kassa- och fyllnadspensionernas sammanlagda belopp.

Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns

änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat

innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar;

och skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som närmast

före övergången.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam

reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet

fördelade beställningar.

Antalet för flottan avsedda beställningar skall enligt 1914 års riksdagsbeslut

utgöras av;

2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2.

graden,

8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta och

2 av lägsta löneklass, samt

4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Å

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

och 1 underofficersbeställning.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden

samt innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;

för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår;

samt

Marinen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till närmast

högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån, än

att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer

av 2. graden till flaggunderofficer.

Personal å flottans reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då värnpliktiga

eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som

till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom

i fred:

kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42 år

samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av

varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda

42 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden,

samt

kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under loppet

av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.

Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner

gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.

Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning

saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200 kronor

i pension.

För kustartilleriet skulle enligt 1914 års plan finnas följande antal beställningar,

nämligen

1 regementsofficers-(maj ors-)beställning,

7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt

8 underofficersbeställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.

Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnants
beställningar

framdeles komme att inrättas.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. Å

reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar

samt 2 underofficersbeställningar.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt

innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;

för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår;

samt

för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad å

reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i vidare

mån, än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och

underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.

Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt

avlönings- och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal

enahanda bestämmelser som vid armén.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

5

Sedan särskilda utskottet för försvarsfrågans behandling vid 1924 års riksdag Förslag från

förklarat sig dela den i propositionen nr 20 uttalade meningen, att en Inne- för8varBTäeenocli

pensionsreglering för reservstatspersonalen snarast möjligt borde komma nämnd.6

till stånd, samt att därvid den ursprungliga relationen mellan den aktiva

personalens och reservstatspersonalens löne- och pensionsförmåner borde

återställas och detta jämväl i fråga om den nuvarande reservstatspersonalen,

har Kung! Maj:t uppdragit åt försvarsväsendet.s lönenämnd att avgiva förslag

i ärendet.

Huvudgrunderna i lönenämndens med anledning härav avgivna förslag,

framgå av följande tablå:

1

L

1

Löner

Pensioner

i

1 ^

3

4

5

«

Beställning å reservstat

Nu-

varande

lön

Belopp vid

återställande

av det ur- sprungliga för- hållandet till

lönen för aktiv

personal i

samma grad

Löne-

nämn-

dens

förslag1)

Nu-

varande

pension

Belopp vid

återställande

av det ur- sprungliga för- hållandet till

pensionen för

aktiv personal

i samma grad

Löne-

nämn-

dens

förslag2)

Arméa.

Generalsperson ..............................

5,400

7,000

7,440

4,500

5,625

6,250

Överste, högre löneklassen..............

4.500

5,732

6,360

3,800

5,250

5,300

» lägre » ...............

4,200

5,346

5,940

3,500

4,875

4,950

Major.............................................

3,100

4,081

4,800

2,700

3,948

4,000

Kompaniofficer, högsta löneklassen

2,100

2,784

2,820

1,800

2,640

2,350

» , mellersta »

1,650

2,187

2,220

1,300

1,906

1,850

» , lägsta »

1,200

1,590

1,620

900

1,320

1,350

Underofficer, högre »

1,000

1,560

1,560

850

1,912

1,300

» , lägre »

800

1,248

1,260

650

1,462

1,050

Fältläkare .. ...................................

4,200

_

5,940

3,500

_

4,950

Kegementsläk are..............................

3,100

—

4,800

2,700

—

4,000

I Bataljonsläkare ..............................

2,100

—

2,820

1,800

—

2,350

Marinen.

Kommendörkapten av 1. graden (över- stelöjtnant) ................................

3,500

4,579

5,460

3,200

4,400

4,500

Kommendörkapten av 2. graden (maj or)

3,100

4,081

4,800

2,700

3,948

4,000

Kapten, högsta löneklassen............

2,100

2,784

2,820

1,800

2,640

2,350

» , mellersta » ............

1,650

2,187

2,220

1,300

1,906

1,850

» , lägsta » ............

1.200

1,590

1.620

900

1,320

1,350

Underofficer, högre » .......

1,000

1,560

1,560

850

1,912

1,300

» , lägre » ............

800

1,248

1,260

650

1.462

1,050

J) Dyrtidstillägg förutsattes utgå enligt grunderna för nyreglerade verk.

2) Dyrtidstillägg förutsättes utgå enligt grunderna för oreglerade verk.

I fråga om reservstatspersonalens avlöning under tjänstgöring har lönenämnden

anfört följande:

Under tjänstgöring ägde personal å reservstat uppbära dagavlöning enligt

de föreskrifter, som år 1914 gällde för personal i motsvarande tjänstegrad

å aktiv stat. 1919 års förslag innebar ej någon ändring i detta förhållande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

Det numera för den militära personalen å aktiv stat införda lönesystemet

hade emellertid avskaffat avlöningsformen dagavlöning, varför riksdagen i

skrivelse den 16 juni 1921 (nr 351) i anledning av Kungl. Majds framställning

angående lönereglering för arméns och marinens personal medgivit, att

till beställningshavare, vilken tillhörde arméns eller marinens reservstat,

finge tillsvidare utgå de vederbörande författningsenligt tillförsäkrade avlöningsförmåner,

med iakttagande därvid, att i avseende å beloppet av nämnda

avlöning skulle så anses, som om bestämmelserna i de för år 1921 gällande

stater fortfarande ägt giltighet.

Det syntes lönenämnden kunna ifrågasättas, huruvida de nuvarande reglerna

beträffande reservstatspersonalens avlöning under tjänstgöring vore

fullt lämpliga och rättvisa. Den ersättning, som därunder utginge, syntes

nämligen i regel icke vara tillräcklig för bestridande av under tjänstgöringen

förekommande nödvändiga utgifter för de beställningshavare, som vore bosatta

utom tjänstgöringsorten. Den personal, för vilken sistnämnda ort

tillika vore bostadsort, syntes däremot behöva vidkännas endast obetydliga

extra utgifter under tjänstgöringen. Eeservstatslönen, vilken huvudsakligen

vore att betrakta såsom en beredskapsavlöning, syntes emellertid på samma

gång kunna anses innefatta skälig ersättning för den relativt obetydliga

tjänstgöring, reservstatspersonalen hade att i fredstid fullgöra. På grund

härav syntes det lönenämnden rationellast, att under tjänstgöring ersättning

utöver reservstatslönen utginge endast i de fall, då tjänstgöringen ägde rum

utanför vederbörandes bostadsort och alltså kunde förutsättas för honom

medföra särskilda utgifter. Härvid syntes närmast böra ifrågakomma, att

ersättningen utginge i form av tjänstgöringstraktamente enligt vanliga grunder.

Eu sådan anordning skulle överensstämma med vad lönenämnden i sitt utlåtande

den 29 oktober 1923 angående övergången till ny försvarsorganisation

föreslagit beträffande den personal, som skulle överföras på övergångsstat.

Lönenämnden ansåge sig fördenskull böra föreslå, att dagavlöning under

tjänstgöring icke vidare måtte utgå till reservstatspersonalen samt att i

stället tjänstgöringstraktamente måtte få åtnjutas enligt de för personal å

aktiv stat gällande bestämmelser för tjänstgöring utom bostadsorten.

Med hänsyn till den förbättrade löneställning, som lönenämnden i allmänhet

föreslagit för reservstatspersonalen, syntes något hinder icke böra

möta för att låta ifrågavarande bestämmelse gälla även för den nuvarande

personalen.

Skulle den sålunda föreslagna ändrade bestämmelsen rörande avlöning under

tjänstgöring icke anses böra nu införas, syntes det emellertid, i betraktande

av de olika grunder, efter vilka dyrtidstillägg vore avsedda att utgå efter

löneförbättringens genomförande, jämfört med vad nu vore fallet, vara ofrånkomligt

att höja beloppet av den dagavlöning, som utginge under tjänstgöring,

med åtminstone omkring 16 procent. Dagavlöningsbeloppen för de

olika graderna skulle i sådant fall, efter avjämning till närmast högre 10-tal

öre, komma att utgöra:

för generalsperson.....................

» överste .................................

» major...................................

» kompaniofficer, kapten ......

» » , löjtnant......

» underofficer, fanjunkare ...

» , sergeant.........

kronor 8: 20

» 7: —

» 5:80

» 4:70

» 3:50

» 2:90

» 2:40

Den provisoriska löneförbättringen syntes lönenämnden böra träda i kraft

den 1 juli 1925 och gälla tillsvidare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr l''2-r>.

0 ver lönenämndens förslag hava yttranden avgivits av arméförvaltningen,

marinförvaltningen, statskontoret och 11121 ars pensionskommitté.

Arméförvaltningen bär därvid ifrågasatt vissa jämkningar i lönenämndens

förslag, närmast i fråga om avlöning under tjiinstgöring, i vilket hänseende

arméförvaltningen an fört följande:

Enligt nu gällande föreskrifter åtnjöte personal på reservstat vid armén

— förutom den såsom ersättning för själva anställningen i respektive beställning

fastställda lönen — för den tjänstgöring i fred, som författningsenligt

skulle av personalen fullgöras, dels dagavlöning under hela tjänstgöringen

med belopp, som motsvarade den dagavlöning, som enligt de till

och med år 1921 gällande stater hade utgått till den likställda personalen

på aktiv stat, dels ock dagtraktamente och annan tillfällig avlöning enligt

de föreskrifter, som gällde för personal å aktiv stat av den mot vederbörandes

tjänstegrad (tjänsteklass) å reservstat svarande tjänstegrad (tjänsteklass).

Härjämte åtnjöte reservstatspersonal enligt vissa grunder rese- och traktamentsersättning

vid resa från, respektive till hemvistet i kyrkobokföringsorten

för inställelse till, respektive återfärd från tjänstgöring.

1 dessa föreskrifter föresloge lönenämnden sådan ändring, att dagavlöning

under tjänstgöring icke vidare skulle utgå. Beträffande övriga ovannämnda

förmåner föresloge nämnden, att »personal å reservstat under tjänstgöring

skulle äga åtnjuta tjänstgöringstraktamente och övriga särskilda förmåner

enligt de föreskrifter, som gällde för personal å aktiv stat av den mot vederbörandes

tjänstegrad (tjänsteklass) å reservstat svarande tjänstegrad (tjänsteklass)

v, med iakttagande därvid, att »tjänstgöring utom hemvistet i kyrkobokföringsorten

ansåges likställd med tjänstgöring utom förläggningsorten».

Arméförvaltningen ansåge emellertid skäligt, att en särskild avlöningsförmån

av samma natur, som den nuvarande dagavlöningen, fortfarande utginge

till all reservstatspersonal under den tid, densamma fullgjorde sin författningsenligt

föreskrivna tjänstgöring. Den nuvarande förmånen måste nämligen

anses hava blivit personalen tillerkänd, icke såsom en gottgörelse för

ökade levnadskostnader under tjänstgöringstid, utan såsom en ersättning för

förlust av inkomst från annan statstjänst, respektive enskild tjänst, som

vederbörande under inkallelsetiden måste vidkännas. Dagavlöningen avsåge

alltså i förevarande fall att tjäna samma syfte som det enligt särskilda bestämmelser

medgivna dagarvode, vilket vid inkallelse till tjänstgöring vid

armén tillkomme bataljonsläkare och fiiltläkarstipendiater vid fältläkarkåren

ävensom läkare och veterinärer i reserven och avsåge att för dem utgöra en

ersättning för under inkallelsen förlorad inkomst av enskild praktik. Att

ersätta den för all reservstatspersonal lika förmånen av dagavlöning med

tjänstgöringstraktamente för den personal, som vore boende utom den ort,

dit den inkallades för tjänstgöring, syntes desto mindre påkallat, som reservstatspersonalen,

med undantag allenast av det fåtal beställningshavare, som

vore generalmajorer, överstar eller läkare, tillhörde visst truppförband och

såsom regel tjänstgjorde vid detsamma. För statsverket vore det givetvis

fördelaktigast, om beställningshavarna vore boende å respektive truppförbands

förläggningsorter. Då det emellertid för reservstatens rekrytering befunnits

nödvändigt att i de enskilda beställningshavarnas intresse medgiva

dem att fritt välja bostadsort, syntes den, som tillföljd av att han bodde å

annan plats än å truppförbandets förläggningsort, under tjänstgöring därstädes

finge någon större ökning i sina levnadskostnader än den, som bodde

på förläggningsorten, icke äga något rimligt anspråk på att därför få någon

särskild ersättning. Härtill komme, att statens utgifter för en viss tjänstgöring

icke borde göras beroende av vilken plats den enskilde beställnings
-

O VIT

(''örn! agot

sivgivnu

yttranden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

havaren av personliga skäl eller för egna intressen valde till bostadsort.

Endast så tillvida syntes någon särskild gottgörelse i förevarande avseende

böra utgå, att, såsom redan vore medgivet, vid inställelse till, respektive

återfärd från tjänstgöring rese- och traktamentsersättning från, respektive till

hemvistet i kyrkobokföringsorten finge åtnjutas.

Under åberopande av vad sålunda anförts ävensom av vissa med lönenämndens

förslag förenade avlöningstekniska olägenheter hemställde arméförvaltningen,

att all reservstatspersonal, oberoende av om den tjänstgjorde

å egen bostadsort eller utom densamma, skulle vid löneregleringen bibehållas

vid en förmån, motsvarande den nu utgående dagavlöningen. Då sådan förmån

icke längre förekomme för personal på aktiv stat, borde densamma i

vederbörlig författning erhålla den ändrade benämningen »dagarvode». I

fråga om förmånens belopp saknade arméförvaltningen i frågans nuvarande

läge anledning att ifrågasätta någon ändring i de beräkningar, lönenämnden

följt, då nämnden alternativt yttrat sig om dagavlöningens storlek, därest

den komme att bibehållas.;

Marinförvaltningen har i huvudsak anslutit sig till lönenämndens förslag.

Statskontoret har i fråga om avlöning under tjänstgöring biträtt arméförvaltningens

förslag, men i övrigt anslutit sig till de av lönenämnden anförda

synpunkterna.

Pensionskommittén slutligen har, under framhållande av att dyrtidstillägg

å såväl löner som pensioner borde utgå efter de för reglerade verk gällande

grunderna, föreslagit följande löne- och pensionsbelopp:

Arméns reservstater

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Pensions-

avgift

kronor.

Generalsperson...............................................................

7,224

7,008

216

Överste i högre löneklassen.............................................

6,312

6,120

192

» »» lägre » .............................................

5,892

5,712

180

Major ............................................................................

4,704

4,512

144

Kompaniofficer i högsta löneklassen.................................

2,820

2,688

84

» » mellersta » .................................

2,220

2,124

60

» » lägsta » .................................

1,620

1,488

48

Underofficer » högre » .................................

1,560

1,416

48

» » lägre » ..........

1,260

1,128

36

Fältläkare ......................................................................

5,892

5,712

180

Regementsläkare ............................................................

4,704

4,512

144

Bataljonsläkare...............................................................

2,820

2,688

84

Marinens reservstat.

Lön

kronor.

Pension

kronor.

Pensions-

avgift

kronor

Kommendörkapten av 1. graden (överstelöjtnant) .........

5,196

5,004

156

» » 2. » (major).......................

4.704

4,512

144

Kompaniofficer i högsta löneklassen............................

2,820

2,688

84

» » mellersta » ............................

2,220

2.124

60

» » lägsta » ............................

1,620

1,488

48

Underofficer » högre » ...........................

1,560

1,416

48

» » lägre » ...........................

1,260

1,128

36

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

9

Kungl. Maj:t har i det framlagda förslaget utgått från att dyrtidstillägg Kungl. Maja

å såväl löner som pensioner skall utgå efter för reglerade verk gällande

grunder.

I fråga om lönebeloppens storlek har Kungl. Maj:t anslutit sig till lönenämndens,

av pensionskommittén i huvudsak biträdda ståndpunkt, varemot

Kungl. Maj:t beträffande avlöningen under tjänstgöring godtagit de av arméförvaltningen

framförda synpunkterna.

Beträffande kostnaderna för löne- och'' pensionsförbättringen framgå desamma

av följande sammanställningar:

Arméns reservstater

löner.........................................................................

avlöningstillägg ......................................................

dagarvoden ...........................................................

rese- och traktamentskostnader............................

pensioner ................................................................

............. kronor 474,258: —

.............. » 32,850: -

.............. * 22,336: —

.............. » 9,104: —

.............. » 212.639: -

Summa kronor 751,187: —

Marinens reservstat

löner ......................................................... kronor 43,763: —

avlöningstillägg ....................................................................... » 4,320: —

dagarvoden................................................................................ » 2,245: —

rese- och traktamentskostnader ............................................. » 800: —

pensioner............................................................ » 2,500: —

Summa kronor 53,628: —

Dessa anslagsberäkningar äro uppgjorda under förutsättning, att nu be

fintliga samt under det löpande budgetåret och budgetåret 1925—1926 ytterligare

uppkommande vakanser med hänsyn till övergången till den nya försvarsorganisationen,

icke bliva tillsatta. Till jämförelse torde böra nämnas,

att under samma förutsättning verkställda beräkningar över de anslagsbeh ov,

som skulle föreligga för budgetåret 1925—1926, därest nu gällande lö ne- och

pensionsbestämmelser fortfarande skulle under budgetåret tillämpas, visa att

dessa skulle uppgå till 531,950 kronor för armén och 38,347 kronor för

marinen.

Ett genomförande av det framlagda förslaget till löne- och pensionsreglering

skulle sålunda medföra avsevärd utgiftsökning under ifrågavarande anslagsposter,

respektive 219,237 kronor och 15,281 kronor, eller tillsammans

234,518 kronor. Härvid är emellertid att märka, att en viss del av denna

ökning betingas av övergången till reducerade dyrtidstillägg, varför en däremot

svarande minskning kommer att äga rum i belastningen av anslaget

till dyrtidstillägg. På grund härav skulle den verkliga kostnadsökningen

enligt verkställd beräkning utgöra sammanlagt omkring 200,000 kronor.

Medelsbehovet för budgetåret 1925—1926 skulle alltså utgöra, i avrundat

tal, under anslaget till arméns reservstater 750,000 kronor och under anslaget

till marinens reservstat 54,000 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

Utskottets

yttrande.

Utskottet liar icke funnit anledning till annan erinran mot Kling!. Maj:ts

förslag i avseende å den provisoriska löneregleringen för reservstatspersonalen

än att, då enligt utskottets mening de övervägande skälen tala för lönenämndens

förslag rörande avlöningen under tjänstgöring, detta förslag synts

utskottet böra antagas. Härigenom skulle också vinnas en bättre anslutning

till de grundsatser, som fastställts i avlöningsbestämmelserna för den aktiva

militära peronalen.

Någon ändring i de äskade anslagsbeloppen torde den av utskottet förordade

jämkningen icke behöva föranleda.

Även för händelse riksdagen skulle vidtaga någon jämkning i de av Kungl.

Maj:t föreslagna pensionsbeloppen, synas, med hänsyn till förevarande anslags

natur av förslagsanslag, de av Kungl. Maj:t begärda anslagen kunna

nu anvisas med föreslagna belopp.

Utskottet har låtit utarbeta bifogade förslag till stater under iakttagande

av vad sålunda anförts (bil. 1—3).

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vid utlåtandet fogade förslag till stater för officerare

och underofficerare å reservstat vid armén, fältläkarkårens

reservstat samt marinens reservstat att gälla för budgetåret

1925—1926,

b) öka ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater, nu

500.000 kronor, med 250,000 kronor till 750,000 kronor,

c) öka ordinarie förslagsanslaget till marinens reservstat, nu

38.000 kronor, med 16,000 kronor till 54,000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

A. ANDERSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Oscar Olsson, J. L. Widell, C. P. V. Nilsson

i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, A. R.

Rooth, G. Kobb, C. Johansson i Hälsingborg, J. B. Johansson i Fredrikslund och

C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,

S. Bengtsson i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å. Tömkvist i Karlskrona,

P. M. Olsson i Blädinge, B. F:sön Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Persson

i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

11

Bil. 1.

Stat

för officerare och un der officerare å reservstat vid armén

för budgetåret 1925—1926.

Antal.

Enhetskostnad.

Lön.

Kronor.

Summa

kronor.

Officerare:

Generalspersoner......................................................

2

7,440

—

14,880

—

Överstar i högre löneklassen...................................

2

6.360

—

12,720

-''

Överstar i lägre löneklassen ....................................

5

5,940

—

29,700

Majorer ..................................................................

29

4,800

—

139,200

Kompaniofficerare i högsta löneklassen .....................

24

2,820

—

67,680

— j

Kompaniofficerare i mellersta löneklassen ..................

42

2,220

—

93,240

— |

Kompaniofficerare i lägsta löneklassen .....................

48

1,620

—

77,760

—

Underofficerare:

Underofficerare i högre löneklassen ..........................

55

1,560

—

85,800

—

Underofficerare i lägre löneklassen ............................

65

1,260

—

81,900

—

Säger för löner

—

—

—

602,880

Anm. 1. Därest förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t vidtaga jSinkning i antalet

löntagare inom de olika löneklasserna, dock att statens lönesumma för varje

grad härigenom icke må överskridas.

Anm. 2. Årliga avlöningstillägg utgå till kompaniofficer i mellersta löneklassen efter

uppnådd 43 års ålder med 360 kronor, till kompaniofficer i lägsta löneklassen

efter uppnådd 37 års ålder med 360 kronor och efter uppnådd 43 års ålder med

ytterligare 360 kronor samt till underofficer i lägre löneklassen efter uppnådd

42 års ålder med 180 kronor.

Anm. 3. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

Stat

för fältläkarkårens reservstat

för budgetåret 1925—1926.

Bil. 2.

I Fältläkare ...........

I Begementsläkare

| Bataljonsläkare.....

Säger för löner

Antal.

2

12

6

Enketskostnad.

Lön.

Kronor.

5,940

4,800

2,820

Summa

kronor.

— 11,880

— 57,600

-|| 16,920

86,400

Anm- Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av

Kung!. Maj:t meddelade bestämmelser. ö

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 125.

13

Stat

för marinens reservstat

Bil, .9.

för budgetåret 1925—1926.

Antal.

Enhetskostnad.

Lön.

Kronor.

Summa

kronor.

a. Flottan.

Kommendörkapten av 1. graden................................

i

5,460

—

5,460

—

Kommendörkapten av 2. graden................................

i

4,800

—

4,800

—

Kompaniofficerare i högsta löneklassen .....................

4

2,820

—

11,280

—

Kompaniofficerare i lägsta löneklassen .....................

2

1,620

—

3,240

3,120

—

Underofficerare i högre löneklassen ..........................

2

1,560

—

—

Underofficer i lägre löneklassen.................................

1

1,260

—

1,260

—

b. Kustartilleriet.

Major .....................................................................

1

4,800

—

4,800

—

! Kompaniofficerare i högsta löneklassen (kaptener) .....

2

2,820

—

5,640

—

Kompaniofficer i mellersta löneklassen (kapten) .........

1

2,220

—

2,220

—

Kompaniofficerare i lägsta löneklassen (löjtnanter)......

2

1,620

—

3,240

—

Underofficerare i högre löneklassen ...........................

3

1,560

—

4,680

—

Underofficerare i lägre löneklassen ..........................

3

1,260

—

3,780

—

Säger för löner

—

—

—

53,520

—

Anm. 1. Därest förhållandena sådant påkalla, äger Kungl. Maj:t vidtaga jämkning i antalet

löntagare inom de olika tjänstegraderna och löneklasserna, dock att inom vardera

av de båda underavdelningarna för flottan och kustartilleriet de särskilda

summorna av i staten upptagna löner för regementsofficerare, för kompaniofficerare

samt för underofficerare härigenom icke må överskridas.

Anm. 2. Arliga avlöningstillägg utgå till kompaniofficer i lägsta löneklassen efter uppnådd

37 års ålder med 360 kronor och efter uppnådd 43 års ålder med ytterligare

360 kronor samt till underofficer i lägre löneklassen efter uppnådd 42 års ålder

med 180 kronor.

Anm. 3. Under tjänstgöring utom bostadsorten utgår tjänstgöringstraktamente enligt av

Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:279 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande provisorisk löneförbättring för reservstatsper sonat en samt i fråga om anslagen ti s. 1 i texten