Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer jämte i ämnet väckta motioner.

1925-05-22 · 20 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande myndigheter och kårer jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lätt.

1

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1925 kl. 4 e- in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium samt de

under kollegium lydande myndigheter och kårer jämte i

ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

I den till riksdagen''den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1925—1926 har Kungl.

Maj:t under tionde huvudtiteln (punkterna 3—15 och 39) föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,

dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium till

504,420 kronor;

dels för upprätthållande av kommerskollegii verksamhet utöver det ordinarie

förslagsanslaget beräkna ett extra anslag av 58,400 kronor;

dels beräkna det ordinarie anslaget till bergsstaten till 84,800 kronor;

dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen

till 11,500 kronor;

dels till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen beräkna ett

extra anslag av 6,048 kronor;

dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöverföring till 31,500 kronor;

dels till arvoden åt två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöverföring beräkna ett extra anslag av

12,096 kronor;

dels till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet beräkna

ett extra anslag av 198,450 kronor;

dels beräkna det ordinarie anslaget till navigationsskolorna till 168,500

kronor;

dels för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning

och belysning beräkna ett extra anslag av 3,000 kronor;

dels beräkna det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen

till 2,200 kronor;

dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen

vid undervisningsanstalter för sjöfart till 23,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 60 höft. (Nr 126-127.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande Nr 126.

dels beräkna det ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad till

32,200 kronor;

dels ock till avlönande av torvingenjörer m. in. beräkna ett extra anslag

av 32,950 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 20 mars 1925 avlåten,

till statsutskottet för förberedande behandling hänvisad proposition, nr

178, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden nämnda dag (punkterna 1—14), föreslagit riksdagen att

(punkt 1)

dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

hos kommerskollegium på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet .

5 byråchefer ....................................................................

1 byrådirektör och överinspektör.................................

1 navigationsskoleinspektör .........................................

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör .

1 byrådirektör .................................................................

3 sekreterare....................................................................

1 sekreterare.....................................................................

3 förste aktuarier.............................................................

3 förste byråingenjörer .................................................

1 kamrerare .....................................................................

1 redaktör.........................................................................

1 sjötekniskt biträde .....................................................

3 aktuarier.........................................................................

5 notarier ......................................................................

4 kansliskrivare ............................................................,

1 förste expeditionsvakt .................................................

7 kanslibiträden .............................................................

5 expeditionsvakter.........................................................

16 kontorsbiträden.............................................................

2 skrivbiträden..................................................................

Lönegrad

B 30

B 29

B 29

B 29

B 28

B 26

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2;

dels besluta, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1925 uppföras

följande befattningar, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör........................................................................................ B 24

1 teknisk konsulent ........................................................................................ B 24

1 registrator .................................................................................................... B 21;

dels godkänna följande ordinarie stater för kommerskollegium, att tilllämpas

från och med den 1 juli 1925:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 393,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ........................................ » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattninghavare m. m......... » 85,000

Summa förslagsanslag kronor 490,000.

B. övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag ........................................................... kronor 24,000;

dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln — med uteslutande av det

under avdelningen B upptagna ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegiutn

— under Samma avdelning uppföra

ej mindre under rubriken »Kommerskollegium» ett ordinarie förslagsanslag

å 490,000 kronor

än även under rubriken »Övergångsstat för kommerskollegium» ett ordinarie

förslagsanslag å 24,000 kronor;

(punkt 2)

till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet, utöver det ordinarie

förslagsanslaget, för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa

ett extra anslag av 47,500 kronor;

(punkt 3)

dels förklara, att å befattningshavarna vid bergsstaten fortfarande skola

äga tillämpning de villkor och bestämmelser, som i kungörelsen den 19 juni

1919 (nr 501) fastställts för åtnjutande av avlöningsförmånerna enligt den

från och med år 1920 gällande stat för bergsstaten;

dels medgiva, att, om bergsstatstjänsteman, som enligt hittills gällande

bestämmelser åtnjuter förmån av fri bostad, varder förflyttad till annan

bostädsort, honom må kunna efter Kungl. Maj:ts bestämmelse tilldelas skälig

ersättning för genom förflyttningen mistade boställsförmåner, vilken ersättning

må utgå ur den å ordinarie stat upptagna anslagsposten till expenser

m. m.;

dels ock Puder riksstatens tionde huvudtitel, med uteslutande av det under

avdelningen B uppförda ordinarie anslaget till bergsstaten, under samma

avdelning uppföra

ej mindre under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie anslag å 67,000

kronor

än även under rubriken »Övergångsstat för bergsstaten» ett ordinarie anslag

å 17,800 kronor;

(punkt 4)

dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid sprängämnesinspektionen på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 sprängämnesinspektör ............................................................................. B 28;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till sprängämnesinspektionen med oförändrat belopp 11,500

kronor;

(punkt 5)

till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen för budgetåret

1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor;

(punkt 6)

dels från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet ordinarie befattningshavare

vid inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring på följande sätt:

Befattning Lönegrad

3 inspektörer .................................................................................................... B 27;

dels ock i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till inspektionen över elektriska anläggningar för belysning

eller arbetsöverföring med oförändrat belopp 31,500 kronor;

(punkt 7)

till arvoden” åt två assistenter vid inspektionen över elektriska anläggningar

för belysning eller arbetsöverföring för budgetåret 1925—1926 under

tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor;

(punkt 8)

till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet för budgetåret

1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett extra anslag av 196,000

kronor;

(punkt 9)

i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie anslaget till

navigationsskolorna med oförändrat belopp 168,500 kronor;

(punkt 10)

för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas uppvärmning

och belysning under budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa

ett extra anslag av 2,900 kronor;

(punkt 11)

i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till navigationslärarkursen 2,200 kronor;

(punkt 12)

i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg för personalen vid undervisningsanstalter för sjöfart

med oförändrat belopp 23,000 kronor;

(punkt 13)

i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det ordinarie förslagsanslaget

till skeppmätningskostnad med oförändrat belopp 32,200 kronor;

samt

(punkt 14)

för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 120. 5

dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre torvingenjörer ett

extra anslag av 26,400 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola'' utgå allenast under

förutsättning att hans bostadsort är Stockholm;

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra anslag av 1,500

kronor;

dels ock till beredande i mån av behov, efter hittills tillämpade grunder

av personliga ålderstillägg åt förste torvingenjören och torvingenjörerna, i

varje fall under förutsättning att vederbörande befattningshavare fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap, ett extra anslag av

4,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I sammanhang med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till

behandling förehaft följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen:

dels två likalydande motioner, väckta den ena, nr 259, inom första kammaren

av herr N. A. Nilsson m. fl. och den andra, nr 398, inom andra

kammaren av herr E. G. Eriksson i Västbro m. fl., däri hemställts,

dels att den nuvarande extra förste byråingenjörsbefattningen å kommerskollegii

industribyrås elektriska sektion skall uppföras på ordinarie stat och

placeras i 17:e lönegraden,

dels att kommerskollegii ordinarie avlöningsstat, utöver vad Kungl. Maj:t

föreslagit ökas med härför erforderligt belopp;

dels en inom första kammaren av herr C. I. Asplund väckt motion, nr

265, däri yrkats, att riksdagen ville, under förklaring, att Kungl. Maj:ts i

proposition nr 178 till innevarande års riksdag framställda förslag om överförande

redan från och med den 1 nästkommande juli av två bergmästare

och två kvinnliga skrivbiträden från bergsstatens ordinarie stat till övergångsstat

icke kunnat bifallas,

dels under riksstatens tionde huvudtitel under avdelningen B utan ändring

av nu gällande lönestat under rubriken »Bergsstaten» uppföra ett oförändrat

ordinarie anslag av 84,800 kronor;

dels ock hos Kungl. Maj:t anhålla om framläggande för nästa års riksdag

av förslag till ny lönestat för bergsstaten, innefattande dels det antal

tjänstemän, som kan anses för framtiden behövligt med hänsyn till såväl

bergsstaten numera åliggande uppgifter beträffande bergshantering och stenindustri

som även de ytterligare arbetsuppgifter, som kunna tillkomma densamma

pii grund av blivande nya gruvlagstiftning och ändrade grunder

för förvaltningen av kronans gruvegendom, samt den mera intensiva

inspektion över gruvor och stenbrott, som i riksdagens skrivelse nr 212

år 1924 ifrågasatts, dels ock den semesterrättt, som torde böra tillkomma

bergsstatstjänstemännen likaväl som statens övriga tjänstemän samt den förbättring

i löneförmåner i övrigt, som kan finnas skälig;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Utskottets

yttrande.

dels två lika lydande motioner, väckta den ena, nr 266, inom första kammaren

av herr Ch. Lindley m. fl. och den andra, nr 428, inom andra kammaren

av herrar E. Lithander och O. TV. Lövgren i Nyhorg, däri hemställts,

att riksdagen måtte i den föreslagna staten för kommerskollegium

vidtaga sådana förändringar, att i stället för avlöning till ett sjötekniskt biträde

med placering i lönegrupp B 24 upptages avlöning till en sjöfartsinspektör

med placering i lönegruppen B 26 eller den högre lönegrad, som kan komma

i fråga;

dels ock en inom andra kammaren av herr B. Eriksson i Grängesberg

väckt motion, nr 427, vari hemställts, att riksdagen, med avslag å vad Kungl.

Makt i proposition nr 178 under rubriken »Bergsstaten» föreslår, måtte besluta,

att den för bergsstatens personal nu gällande staten skall fortfarande

gälla och i enlighet härmed under riksstatens tionde huvudtitel uppföra

under rubriken »Bergsstaten» ett ordinarie anslag med oförändrat belopp

84,800 kroppr.

Beträffande de skäl. motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna,

I fråga om nämnda motioner bär utskottet erhållit från socialstyrelsen

och kommerskollegium i vederbörlig ordning införskaffade yttranden, vilka

som bilagor fogats vid detta utlåtande. (Bil. 1 och 2.)

Beträffande kommerskollegii egen organisation avser ifrågavarande förslag

att, utöver de indragningar, »om redan tidigare genomförts, åstadkomma

vissa ytterligare minskningar av personalen inom verket. Efter verkställda

utredningar bär besparingskommittén kommit till det resultat, att sex ordinarie

tjänster skulle ur kommerskollegii stat kunna uteslutas. Departementschefen

har dock stannat vid att tillstyrka, att de ifrågasatta indragningsåtgärderna

skulle inskränkas till allenast den ene förste byråingenjörstjänsten

å bergsbyrån, registratorstjänsten och den tekniska konsulentbefattningen,

vilka tre befattningar borde överföras å övergångsstat i avvaktan på nuvarande

innehavares avgång. Dessutom föreslås indragning av den extra

förste byråingenjörsbefattningen å kollegii industribyrås elektriska sektion
I

avseende å underlydande stater förutsattes för bergstatens del att i män

av de nuvarande tjänsteinnehavarnas avgång bergmästardistrikten skulle

minskas från sex till fyra.

Beträffande de sålunda föreslagna inskränkningarna vill utskottet i fråga

om byråingenjörsbefattningen å elektriska sektionen erinra om de starka

betänkligheter, som kunna anföras mot en indragning av denna befattning.

I de i ämnet väckta motionerna hava klarlagts de viktiga uppgifter i fråga

om uppsikt och kontroll över de elektriska distributionsföretagen, som redan

åvila och i allt högre grad torde komma att åvila denna befattningshavare,

i den mån elektrifieringen å landsbygden fortskrider. Förutom de krävande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12(>. 7

ärendena rörande lan tran kraftledningHlänefondeu och vattenkruftnlånefonden

har ifrågavarande! befatta i ugslia vare numera, efter indragningen av

eu tidigare befintlig extra förete byråingenjörsbefattning för t>ehandling av

vissa ärenden rörande registrering av elektriska anläggningar, att handlägga

jämväl dessa ärenden.

Beträffande den ifrågasatta indragningen av vissa bergmästardistrikt har

likaledes i väckta motioner utförligt belysts vanskligheterna av att under

pågående revision av gruvlagstiftningen och gruvinspektionen skrida till

eu dylik omorganisation, desto mer som dess verkningar ur besparingssynpunkt

synas bliva mycket ringa. Med spörsmålet om bergsstatens framtida

organisation är också nära förbunden frågan om nyreglering av berg

statstjänstemannens löner, vilken fråga alltjämt avvaktar sin lösning.

Om än utskottet i övrigt funnit de förslag och uppslag till ytterligare nedbringande

av utgifterna för kommerskollegii verksamhet, som av besparingskommittén

i skilda avseenden framförts, vara värda ett visst beaktande, har

utskottet dock icke ansett något slutligt ståndpunktstagande till dessa frågor

vid innevarande riksdag böra ifrågakomma. Enligt vad besparingskommittén

själv framhållit, avser kommitténs nu framlagda utredning icke att utgöra

en slutlig behandling av frågan om kollega lämpliga framtida organisation.

Sålunda har kommittén icke hittills gått in på den gren av kollega verksamhet,

som avser det rent statistiska arbetet, liksom ej heller den utlånings

verksamhet med statsmedel, som på olika sätt är föremål för handläggning

inom kollegium. Det vill synas utskottet att samtliga dessa organisatoriska spörsmål

stil i så nära förhållande till varandra, att de om möjligt höra upptagas

till avgörande i ett sammanhang. Visserligen måste detta föranleda

uppskov med prövningen av de hittills framlagda förslagen till åtgäidei uti

inskränkande riktning. Ur besparingssynpunkt torde dock icke någon väsentligare

olägenhet härav kunna vållas. I stort sett avse nämligen de nu a\

besparingskommittén ifrågasatta indragningsåtgärderna — i den man desamma

vunnit departementschefens tillstyrkan — allenast ordinarie befattningar och

är o således icke av beskaffenhet att medföra några omedelbara verkningar i

besparingssyfte. En utgiftsminskning skulle först vara att påräkna, i den

män nuvarande innehavare avgå från sina befattningar.

Under nu angivna förhållanden har utskottet för närvarande ansett sig

höra stanna vid ett förordande av att anslagen till kommerskollegium jämte

underlydande stater uppföras med samma belopp som för innevarande

budgetår, dock med vissa i det följande angivna jämkningar. Utskottet

förutsätter därvid, att vid uppkommande ledighet å de av kommittén till

indragning ifrågasatta ordinarie befattningarna inom kollegium — liksom

vid bergsstaten — ett återbesättande med ny ordinarie befattningshavare

icke äger rum, utan att riksdagen dessförinnan i varje särskilt fall blivit

satt i tillfälle att pröva frågan om befattningens fortsatta bibehållande.

Vad därefter angår frågan om storleken av de anslag, som böra för nästkommande

budgetår uppföras, får utskottet anföra följande. Beträffande först

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

det ordinarie anslaget till kommerskollegium har departementschefen i överensstämmelse

med lönenämndens förslag hemställt om uppflyttning av tre

sekreterare till 26:e lönegraden. Motionsvis har påyrkats liknande placering

för det sjötekniska biträdet, som därvid tillika föreslagits till erhållande av

förändrad benämning. Med hänsyn till det läge, vari frågan om kommerskollegii

organisation för närvarande befinner sig och den avvaktande ståndpunkt,

utskottet ansett sig böra intaga till därmed sammanhörande spörsmål,

har utskottet icke funnit sig för närvarande kunna i denna del biträda

vare sig propositionens förslag eller de i ämnet väckta motionerna. I propositionen

har ifrågavarande oi-dinarie anslag till kommerskollegium upptagits

till 514,000 kronor, varav 24,000 kronor å övergångsstat. Med hänsyn

till nyss intagna ståndpunkt i frågan om sekreterarnas placering torde förstnämnda

belopp kunna nedsättas till 511,040 kronor. Detta innebär dock

en mindre höjning i förhållande till innevarande budgetår, betingad av den

vid 1925 års riksdag verkställda nyregleringen av kvinnliga befattningshavares

löner.

Vid bibehållande av extra förste byråingenjörsbefattningen å elektriska

sektionen bör extra anslaget till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet

upptagas med 56,900 kronor; för budgetåret 1924—1925 finnes för

motsvarande ändamål anvisat ett belopp av 58,400 kronor, vilket belopp

nu ansetts kunna ytterligare något begränsas; för vikariatsersättningar,

extra personal m. m. skulle sålunda för nästkommande budgetår ställas

till förfogande i runt tal 14,000 kronor mot 16,334 kronor för 1924—1925.

Anslagsposten till förhandskontroll å fartygs sjövärdighet torde, i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, böra upptagas till 196,000 mot 198,450

kronor för innevarande budgetår. Besparingen har möjliggjorts genom

företagna jämkningar i nuvarande distriktsindelning, varigenom resekostnaderna

för inspektörerna beräknas kunna nedbringas.

Anslaget till navigationsskolornas uppvärmning och belysning skulle,

i enlighet med vad departementschefen hemställt, upptagas till 2,900

kronor mot 2,800 kronor för innevarande år.

Det ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen, vilket på

grund av befintliga besparingar är för innevarande budgetår uppfört utan

angivet belopp, torde, på sätt i propositionen föreslagits, böra upptagas

med 2,200 kronor.

I överensstämmelse med av departementschefen angiven beräkningsgrund

torde slutligen anslagen till torvstaten böra nedsättas med 3,000

kronor, och bestämmas till sammanlagt 31,900 kronor. Den avsedda besparingen

hänför sig till torvingenjörernas reseanslag, som ansetts kunna

nedsättas.

I övriga delar skulle ifrågavarande anslag upptagas med oförändrade

belopp.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

9

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition och de av herr N. A. Nilsson m. fl.,

herr Asplund, herr Eriksson i Västbro in. fl. och herr

Eriksson i Grängesberg i ämnet väckta motionerna

(I: 259 och 265 samt II: 398 och 427) samt med avslag

å de av herr Lindley m. fl. samt herrar Lithander och

Lövgren i Nyborg väckta motionerna (I: 266 och

II: 428), rnå

a) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare hos kommerskollegium på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i reglementet —

5 byråchefer............................................................ B 30

1 byrådirektör och överinspektör........................ B 29

1 navigationsskoleinspektör ................................. B 29

1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspek
-

tör

B 29

B 28

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2;

1 byrådirektör................

3 förste aktuarier...........

4 förste byråingenjörer

1 kamrerare..................

1 redaktör.......................

4 sekreterare .................

1 sjötekniskt biträde ... .

1 teknisk konsulent ....

3 aktuarier ....................

5 notarier .......................

1 registrator ...................

4 kansliskrivare ...........

1 förste expeditionsvakt

7 kanslibiträden.............

5 expeditionsvakter........

16 kontorsbiträden........

2 skrivbiträden..............

b) godkänna följande ordinarie stat för kommerskollegium

att tillämpas från och med den 1 juli 1925:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Stat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .................................... kronor 414,540

Vikariatsersättningar, förslagsanslag » 11,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................. ......... kronor 85,000

Summa förslagsanslag kronor 511,040;

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till kommerskollegium

från dess nuvarande belopp 504,420 kronor

med 6,620 kronor till 511,040 kronor;

d) till upprätthållande av kommerskollegii verksamhet,

utöver det ordinarie förslagsanslaget, för budgetåret

1925—1926 under tionde huvudtiteln anvisa ett

extra anslag av 56,900 kronor;

e) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 uppföra det

ordinarie anslaget till bergsstaten med oförändrat belopp

84,800 kronor;

f) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare vid sprängämnesinspektionen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 sprängämnesinspektör.......................................... B 28;

g) i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till sprängämnesinspektionen

med oförändrat belopp 11,500 kronor;

h) till arvode åt en assistent vid sprängämnesinspektionen

för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln

anvisa ett extra anslag av 6,048 kronor;

i) från och med den 1 juli 1925 bestämma antalet

ordinarie befattningshavare vid inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

3 inspektörer .................................................... B 27;

j) i riksstaten under tionde huvudtiteln uppföra det

ordinarie förslagsanslaget till inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

med oförändrat belopp 31,500 kronor;

k) till arvoden åt två assistenter vid inspektionen

över elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverf

öring för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln

anvisa ett extra anslag av 12,096 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126. 11

1) till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet

för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln

anvisa ett extra anslag av 196,000 kronor;

in) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det

ordinarie anslaget till navigationsskolorna med oförändrat

belopp 168,500 kronor;

n) för beredande av ytterligare medel till navigationsskolornas

uppvärmning och belysning för budgetåret

1925—1926 under tionde huvudtitein anvisa ett extra

anslag av 2,900 kronor;

o) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det

ordinarie reservationsanslaget till navigationslärarkursen

med 2,200 kronor;

p) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg för personalen

vid undervisningsanstalter för sjöfart med oförändrat

belopp 23,000 kronor;

q) i riksstaten under tionde huvudtiteln upptaga det

ordinarie förslagsanslaget till skeppsmätningskostnad

med oförändrat belopp 32,200 kronor;

samt

r) för budgetåret 1925—1926 under tionde huvudtiteln

anvisa

dels för avlönande av en förste torvingenjör och tre

torvingenjörer ett extra anslag av 26,400 kronor,

varav dock 400 kronor till förste torvingenjören skola

utgå allenast under förutsättning att hans bostadsort är

Stockholm;

dels till skrivhjälp åt förste torvingenjören ett extra

anslag av 1,500 kronor;

dels ock till beredande, i mån av behov, efter hittills

tillämpade grunder av personliga ålderstillägg åt

förste torvingenjören och torvingenjörerna, i varje fall

under förutsättning att vederbörande befattningshavare

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i nämnda egenskap,

ett extra anslag av 4,000 kronor.

Stockholm den 22 maj 1925.

På statsutkottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L. Widell, C. P. V.

Milsson i Gränebo, J. Nilsson i Malmö, O. Bergqoist, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, 4. It.

Rooth, G. Mobb, J. B. Johansson i Fredrikslund och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund, S. Bengtsson

i Norup, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Å. Törnkvist i Karlskrona, P. M. Olsson i Blädinge,

B. F:son Holmgren, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson i Stockholm

och P. C. Jonsson i Eskilstuna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

in

Bil 1.

Stockholm den 13 maj 1925.

Till riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 8 innevarande maj har Kung!. Maj:t anbefallt socialstyrelsen

att avgiva och till riksdagens statsutskott direkt inkomma med

utlåtande över följande, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 178, angående

anslag till kommerskollegium m. m., inom riksdagen väckta motioner

nämligen, inom första kammaren, nr 259, 265 och 266 samt, inom andra

kammaren, nr 398, 427 och 328. Till fullgörande härav får socialstyrelsen

anföra följande.

Motionerna nr 259 i första kammaren och nr 398 i andra kammaren avse

båda uppförande på ordinarie stat med placering i 17 :e lönegraden av nuvarande

extra förste byråingenjörsbefattningen å kommerskollegii industribyrås

elektriska sektion.

Enligt kungörelse den 31 december 1919 (nr 837) äro de elektriska inspektörerna

förordnade att som specialinspektörer inom yrkesinspektionen

övervaka arbetarskyddslagens tillämpning, i vad angår skydd mot olycksfall

genom inverkan av elektrisk ström, vid samtliga elektriska anläggningar,

till vilkas utförande Kungl. Maj:t meddelat tillstånd, jämte till anläggningarna

hörande kraft-, omformare- och transformatorstationer samt

ledningar. Tillsynen, vilken, där så av kommerskollegium och socialstyrelsen

finnes påkallat, kan utsträckas till även andra elektriska anläggningar,

som kunna anses innebära fara för olycksfall genom elektrisk ström, utövas

av de elektriska inspektörerna, vad jordbruket beträffar, i nära samarbete

med underinspektörerna inom yrkesinspektionen. Vid utfärdande

av anvisningar och råd för arbetsgivarna, i vad rör nyttjandet av elektriska

anordningar, liksom vid lämnande av direktiv åt yrkesinspektionens

befattningshavare beträffande deras arbete i berörda avseende, är ett samarbete

mellan socialstyrelsen och den elektriska sektionen inom kommerskollegium

nödvändigt. Detta samarbete har redan under nuvarande förhållanden

varit förenat med vissa svårigheter, vilka från sektionens sida

uppgivits bero på knappheten i de arbetskrafter, varöver sektionen förfogat.

Att under sådana förhållanden en indragning av befattningen i

fråga, såsom av Kungl. Maj:t föreslagits, skulle medföra ytterligare svårigheter

för berörda samarbete, synes vara att förutsätta.

Uti motionerna nr 266 i första kammaren och nr 428 i andra kammaren

hemställes, att riksdagen måtte i den föreslagna staten för kommerskollegium

vidtaga sådana förändringar, att i stället för avlöning till ett sjötekniskt

biträde med placering i lönegrupp B 24 upptages avlöning till eu sjöfartsinspektör

med placering i lönegruppen B 26 eller den högre lönegrad,

som kan komma i fråga.

Inom socialstyrelsen finnes anställd en assistent för sjöfartsärenden, på

vilken i huvudsak måste ställas samma krav på praktisk utbildning, allmänbildning

och språkkunskaper, som angivas erforderliga för den i mo
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

tionerna avsedda befattningshavaren. Den teoretiska utbildning och den

omfattande erfarenhet på det nautiska området, som erfordras för dessa

tjänster, kan ej väntas förefinnas förrän vid en jämförelsevis framskriden

ålder. De krav ifråga om lämplighet för administrativt arbete, som måste

ställas på deras innehavare, föranleder vidare, såsom erfarenheten visat,

att urvalet i avseende på lämpliga sökande ställer sig synnerligen begränsat.

Med hänsyn såväl till angivna förhållanden som den självständiga

tjänsteutövning, som måste fordras av dessa befattningshavare, synes det

styrelsen angeläget, att desamma beredas en löneställning, som möjliggör

att för befattningarna kunna förvärva och bibehålla fullt kvalificerade

personer.

Motionerna nr 265 i första kammaren och nr 427 i andra kammaren

åsyfta båda bibehållande tillsvidare av den nu för bergsstaten gällande

lönestaten, varjämte i den förra hemställes om, att riksdagen ville hos

Khtngl. Maj it anhålla om framläggande för nästa års riksdag av förslag

till ny lönestat för bergsstaten.

Genom lag om arbetarskydd den 29 juni 1912 ålades bergmästarna att

utöya tillsyn över lagens efterlevnad vid bland annat bergverksarbete, som

helt eller delvis bedrives under jord, medan tillsynen vid sådant arbete i

dagbrott påvilade yrkesinspektörerna. Denna uppdelning av arbetet ifråga

om tillsynen vid stenbrotten medförde flera olägenheter, i det de skilda tillsynsområdenas

gränser mången gång för den enskilde befattningshavaren

tedde sig ovissa samt olikformigheter i föreskrifternas tillämpning gjorde

sig gällande. Genom kungörelse den 5 december 1919 (nr 821) reglerades

emellertid gränserna mellan bergmästarnas och yrkesinspektörernas tillsynsområde

på sådant sätt, att åt bergmästarna uppdrogs tillsynen ifråga

om stenbrotten ävensom, i stort sett, de ur dem utvUnna produkternas

framforsling och deras invid brytningsplatsen försiggående bearbetning.

Tillsynen vid hela den egentliga stenindustrien med undantag för den finare

stenförädlingen har på grund härav i enlighet med därom i kungörelsen

meddelad bestämmelse från och med den 1 februari 1920 påvilat bergmästarna.

Under krigsåren hade stenindustrien som bekant att kämpa med stora svårigheter,

all export avstannade, och för att ej fullständig arbetslöshet skulle

drabba Inom densamma sysselsatta arbetare, måste åtgärder vidtagas från

det allmännas sida. Arbetarantalet sjönk i samband härmed hastigt. Under

de senaste åren har detsamma emellertid åter varit i stadig tillväxt

samt synes nu närma sig antalet före kriget. Belysande i nyss berörda avseende

torde siffrorna i nedanstående tabell vara:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

15

Uppgifter

rörande stenindustrien 1

Uppgifter rörande bergmästarnas hela tilI- synsverksatnbet, för arbetarskyddet

A n t, a 1

Antal

Ti 11 syns-

År

registrerade

i risp." k te-

syssel-

rese- och

arbetsställen,till ll,l<0,nna olycka-

organ

arbets-

rade arbets-

sätta

förrätt-

vilka lämnats fallsanmitlnljignr

ställen

ställen

arbetare

ningsd&garj skriftlig anv. . dödsfall i totalt

Yrkesinspek-

Ibis

179

5(>

1,911

törel''

1919

472

140

2,9-10

Bergmästare

1920

407

14.''i

2,524

224

88 12 2,110

1921

067

189

4,220

190

27 19 2,001

1922

044

107

2,41*9

174

21 17 2,450

1928

091

140

9,020

202

81 9 2,920

1924

891

210

0,028

225

37 IT 3,554

I tabellen framträder eu markerad stegring av antalet inspekterade arbetsställen

och dd dessa sysselsatta arbetare under åren 1918—1921, vilken

torde sammanhänga med den stegring i verksamheten inom yrhet, som

under dessa år ägt rum. Kommerskollegii industristatistik ger emellertid

vid handen, att även under åren 1922—1923 en fortsatt utveckling av verksamheten

inom stenindustrien varit förhanden, men av tabellen framgår,

att tillsynsorganen icke kunnat i sin övervakande verksamhet följa denna,

utan att istället en viss avmattning i sistnämnda verksamhet inträtt. Huruvida

detta i någon mån kan sammanhänga med det för inspektionspersonalen

ökade övriga arbete, som föranletts av de extra gruvingenjörernas

indragning under angivna år, undandrager sig emellertid styrelsens bedömande,

men tydligt är, att ifrågavarande tillsynsuppgift fått stå tillbaka

för befattningshavarnas egentliga verksamhet.

Enligt uppgifter från riksförsäkringsanstalten medförde olycksfallen i

arbete inom industrigruppen brytning och grovhuggning jämte krossning

av sten under åren 1920—1921 respektive 26.26 och 23.87 förlorade arbetsdagar

per årsarbetare, medan motsvarande siffror för landets hela industri

i medeltal utgjorde respektive 8.m och 7.309. Denna yrkets stora olycksfallsrisk

jämte de förhållanden, varunder arbetet bedrives, såsom arbetsplatsernas

stora lokala utbredning samt belägenhet merendels å orter med dåliga

kommunikationer, kräva ett såväl intensivt som tidsödande arbete från

tillsynsorganens sida, därest effektiva och bestående resultat skola ernås.

Den stora skillnaden mellan antalet registrerade arbetsställen och antalet

av dem, som varje år inspekteras inom detta riskfyllda yrke, visar,

att en högre inspektionsfrekvens måste anses av förhållandena påkallad.

Skulle emellertid bergsstatens personal ytterligare reduceras, befarar styrelsen,

att dess på gruvlagstiftningen grundade verksamhet och det med

densamma förbundna arbetet kommer att taga så stor del av personalens

tid i anspråk, att ringa sådan blir övrig för tillsynsverksamheten enligt arbetarskyddslagen

såväl i vad den avser skyddandet av arbetarna mot

olycksfall och ohälsa i arbete vid gruvor som än mer vid stenbrott.

Med hänsyn till de intressen styrelsen har att bevaka, måste styrelsen,

med åberopande av det ovan anförda och under erinran om den av 1924 års

1 Siffrorna för yrkes inspektörerna åren 1918 och 1919 avse hela Stenindustrien, siffrorna

för bergmästarna åren 1920—1924 avse den grövre stenindustrien, medan siffrorna för yrkesinspektörerna

för samma tid rörande den till sin omfattning väsentligt mindre betydande

finare stenindustrien utelämnats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

riksdag begärda utredningen, på vilket sätt inspektionen inom gruvindustrien

må kunna göras ur yrkesfaresynpunkt så tillfredsställande som

möjligt, framhålla önskvärdheten av, att någon ändring i bestående organisation

av bergsstaten ej vidtages, förrän berörda utredning föreligger

och närmare undersökning vidtagits i avseende å den bergsstatens personal

nu påvilande arbetsbördan.

I detta ärendes handläggning hava deltagit generaldirektören Huss samt

byråcheferna Furst och Molin.

TH. FÖRST.

GUNNAR HUSS.

Bil. 2.

Stockholm den 12 maj 1925.

Till riksdagens statsutskott.

Genom nådig remiss har Kungl. kommerskollegium anbefallts att till

Eder avgiva yttrande rörande vissa i fråga om kollegium samt de under

kollegium lydande myndigheter och kårer väckta motioner, nämligen nr

266 i första kammaren av herr Lindley med flera (nr 428 i andra kammaren

av herrar Lithander och Lövgren i Nyborg) angående sjötekniska biträdets

hos kollegium placering i lönegrad m. m., nr 259 i första kammaren

av herr Nils Anton Nilsson med flera (nr 398 i andra kammaren av

herr Eriksson i Västbro med flera) angående en förste byråingenjörsbefattning

å kollega industribyrås elektriska sektion, samt nr 265 i första kammaren

av herr Asplund och nr 427 i andra kammaren av herr Eriksson

i Grängesberg, de båda sistnämnda motionerna rörande bergsstaten.

Till efterkommande härav får kollegium äran anföra följande.

Vidkommande först motionen nr 266 i första kammaren (nr 428 i andra

kammaren), avseende uppflyttning till högre lönegrad av den å kollegii

stat uppförda befattningen såsom sjötekniskt biträde samt förändring av

befattningens benämning, får kollegium erinra, att kollegium redan i underdånigt

utlåtande den 17 januari 1924 över ett av civilförvaltningens

lönenämnd den 9 november 1923 avgivet underdånigt yttrande angående

uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, som tillhört förutvarande

andra normalgraden m. m., i vad anginge befattningshavare hos kollegium,

hemställt om uppflyttning i lönegraden B 16 (26) av, bland andra, nu ifrågavarande

befattning. Utöver de skäl, som kollegium då generellt anförde

för uppflyttningen av de åsyftade befattningarna i högre lönegrad, är i

fråga om särskilt det sjötekniska biträdet att i synnerhet beakta vad i före
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 126.

17

varande motion närmare anförts rörande arten av de sjötekniska biträdet

åvilande arbetsuppgifter samt de kvalifikationer, som härför erfordras,

därvid främst må framhållas betydelsen och den säregna beskaffenheten

av de funktioner i fråga om den repressiv» statskontrollen å fartygs sjövärdighet,

som åligga denne befattningshavare, ävensom svårigheten att

inom fartygsbefälhavarekåren, ur vilken befattningen måste rekryteras,

finna aspirant med, förutom andra nödiga kvalifikationer, tillräckligt

mångsidig allmänbildning för att kunna i allo fylla de krav, som böra

ställas å dess innehavare.

Kollegium tillstyrker därför fortfarande att denne befattningshavare

uppflyttas i lönegraden B 26 (16).

Vad angår benämningen å befattningens innehavare anser kollegium

den i motionen föreslagna, nämligen sjöfartsinspektör, icke lämplig, då

med densamma icke är förenad någon som helst inspektionsverksamhet i

egentlig mening. Kollegium delar emellertid motionärernas uppfattning,

att den nuvarande benämningen bör utbytas mot annan mera lämplig sådan.

Kollegium har efter övervägande av olika uppslag i ämnet funnit

sig böra framställa förslag om att befattningens innehavare hädanefter

benämnes »sjöteknisk statskonsulent», vilken benämning torde få anses

närmast motsvara de arbetsuppgifter, som åvila befattningshavaren i fråga.

Beträffande härefter frågan om förste byråingenjörsbefattningen å industribyråns

elektriska sektion, så torde få till en början erinras därom, att

ifrågavarande tjänst tillkom genom beslut av 1919 års riksdag och tillsattes

från och med den 1 augusti 1919. Befattningens inrättande var främst

föranledd av tillkomsten år 1918 av kraftledningslånefonden, och befattningshavarens

första uppgift blev jämväl att förbereda den handläggning

av hithörande ärenden, som var ålagd kollegium. Sedan genom 1919 års

riksdags beslut jämväl inrättats en vattenkraftslånefond, har sagda befattningshavare

ävenledes anförtrotts den förberedande behandlingen inom

kollegium av de nämnda fond rörande ärenden.

Efter indragningen från och med den 1 april 1922 av den å extra stat

ävenledes uppförda befattningen såsom förste byråingenjör för behandling

av vissa ärenden rörande registrering av elektriska anläggningar,

hava hithörande ärendens beredning överflyttats å den förstnämnda befattningshavaren,

som även handlägger ärenden rörande kommunala låneoch

borgensärenden.

I fråga om antalet av de ärenden, som på grund härav handlagts av ifrågavarande

byråingenjör, hänvisas till av kollegium förut lämnad statistisk

utredning.

Vid de elektriska distributionsföretagen, där teknisk sakkunskap i stor

utsträckning saknas, uppstå alltjämt, enligt vad erfarenheten visat, en

mångfald frågor av teknisk-ekonomisk natur, som äro av avgörande betydelse

för företagens utveckling och i många fall för deras bestånd. I

allmänhet stå dessa i samband med olämpligt valda bestämmelser i stadgar

och energitaxor, men kunna även vara beroende av rent lokala förhållanden.

Det har visat sig, att dessa olägenheter kunna övervinnas eller

åtminstone mildras genom den upplysningsverksamhet, som kollegium utövat

genom omförmälda byråingenjör. Att denna verksamhet uppskattats

av företagen i fråga framgår av de skrivelser, till vilka i motionerna hänvisas.

Beträffande behovet av ifrågavarande extra byråingenjörstjänst får kollegium

åberopa innehållet i sitt utlåtande den 28 februari 1925 med anled
-

Bihang till riksdagens protokoll 7925. 6 sand. 60 höft. (Nr 126—127.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 126.

ning av besparingskommitténs förslag, (se Kung!. Ma.j:ts proposition nr

178/1925, sid. 73 ff.).

Kollegium anser, att det ur synpunkten av arbetets behöriga fortgång

inom ämbetsverket på det område, där ifrågavarande tjänst har sina uppgifter

förlagda, skulle medföra synnerligen betänkliga konsekvenser, om

nämnda befattning bleve indragen. Utöver de skal, som i åberopade utlåtande

förebragts för kollega mening rörande tjänstens vikt, torde följande

tillkomna omständigheter böra beaktas.

Numera föreliggande överblick av den arbetsbörda, som under år 1925

på grund av ansökningar om lån ur kraftlednings- och vattenkraftslånefonderna

påvilar ämbetsverkets elektriska sektion, utvisar, att det under

innevarande år mött större svårigheter än förut att inom beräknad tid bereda

och i och för låneutdelning slutbehandla ifrågavarande ärenden,

något som beklagligtvis redan nu vållat sökande ekonomiska olägenheter.

Dessa svårigheter skulle otvivelaktigt ökas genom den ifrågasatta tjänsteindragningen.

Innevarande års riksdag har med anledning av två likalydande motioner,

nr 41 i första kammaren av herr Nils Anton Nilsson med flera, och

nr 61 i andra kammaren av herr Eriksson i Västbro med flera, medgivit,

att återbetalningstiden för lån från kraftledningslånefonden må, efter

prövning i varje särskilt fall, kunna utsträckas från 20 till högst SO år.

Det lärer kunna förväntas, att ett stort antal av de cirka 260 företag, åt

vilka med inberäkning av närmast förestående lånefördelning beviljats

lån enligt hittills gällande bestämmelser, skola på grund av svag ekonomi

söka komma i åtnjutande av de lindrigare återbetalningsvillkoren. I alla

dessa fall måste en ingående undersökning företagas rörande lämpligheten

av ifrågasatt förlängning av återbetalningstiden och viss hänsyn tagas

till vederbörandes möjligheter att avlämna härför erforderliga säkerhetsliandlingar.

Detta arbete blir visserligen till stor del av övergående natur,

men torde komma att visa sig synnerligen arbetskrävande. Kommerskollegium

tillåter sig i övrigt att beträffande sistnämnda omständigheter hänvisa

till sitt gemensamt med lantbruksstyrelsen den 21 mars 1925 till jordbruksutskottet

avgivna yttrande (tryckt i jordbruksutskottets utlåtande

nr 35/1925).

På grund av det anförda kan kollegium för sin del icke annat än på det

livligaste biträda motionärernas syfte att åt ämbetsverket bevara nämnda

extra byråingenjörstjänst. Motionärernas motivering jämte de opinionsuttalanden

från intresserade kretsar, som i samband med motionen framkommit,

synes kollegium utgöra ett övertygande belägg på att besparingskommittén

undervärderat betydelsen för det allmänna av de ämbetsuppgifter,

tjänsten i fråga fyller, samt underskattat hindren för att genom en

organisatorisk omläggning gorå befattningen överflödig. Vederbörande

departementschef har också blott med stor tvekan biträtt kommitténs förslag

på denna punkt.

Vidkommande förslaget, att tjänsten i fråga skulle uppföras å ordinarie

stat, har kollegium, med hänsyn till den starka arbetsbelastningen å ämbetsverkets

elektriska sektion, icke något att häremot erinra. Under hänvisning

till sin i förenämnda utlåtande den 17 januari 1924 uttalade mening

rörande placering i lönegrad av tjänstemän i kollegium, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, bär kollegium ej erinran att framställa

mot att nu ifrågavarande tjänsteman hänföres till 26:e lönegraden.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 12t>.

19

Kollegium far härmed övergå till det ämne, som är föremål för motionerna

nr 265 i första kammaren av bergmästaren C. I. Asplund och nr

427 i andra kammaren av pensionsfullmäktigen Jernhård Eriksson, nämligen

organisationen av bergsstaten.

Motionärerna förorda att med avslag ä propositionen för budgetåret

1925—1926 hittillsvarande ordinarie anslag må utgå till bergsstaten, och de

avse båda, att förslag i organisationsfrågan framlägges för 1926 års riksdag.

Bergmästaren Asplund åsyftar därvid, att sistnämnda förslag måtte innefatta

jämväl omreglering av bergsstatens avlöningsförhållanden med

vad därmed äger sammanhang.

Såsom av kollegii underdåniga utlåtande den 28 februari 1925 framgår,

avsåg kollegium med sitt tillstyrkande av besparingskommitténs förslag i

fråga om bergsstaten uttala, att kollegium fortfarande hyste samma uppfattning

i denna organisationsfråga som vid avgivandet den 13 november

1922 av utlåtande rörande löneregleringskommitténs i vad avser bergsstatens

personalutrustning i huvudsak likartade organisationsförslag, vilket

sedermera blev föremål för behandling vid 1923 års riksdag. När kollegium

i sitt utlåtande den 28 februari 1925 reservationslöst hänvisat till

sitt utlåtande den 13 november 1922 innebär detta givetvis, att kollegii

erfarenhet om bergsstatstjänstemännens arbete under de mellanliggande

åren utvisar, att någon för den förevarande organisationsfrågan avgörande

ökning av detta arbete icke varit för handen. I utlåtandet dén 13 november

1922 uttalades emellertid tydligt, att kollegium ansåge den ifrågasatta

inskränkningen i arbetskraften motsvara behovet endast under depressionstider

samt att kollegium ej funne förslaget välbetänkt med hänsyn

till andra än sådana tider. Att kollegium det oaktat ej uttalade sig mot

indragningarna berodde i första hand på sparsamhetsskäl.

Det torde härav framgå, att kollegii ställningstagande till besparingskommitténs

förslag i detta avseende skedde under insikt om att förslagets

genomförande skulle för bergsstaten innebära ett minimum av arbetskrafter

samt att kollegium, såsom direkt betonats i kollegii utlåtande i ämnet

den 13 november 1922, därvid i särskilt hög grad lät sig ledas av sparsamhetshänsyn.

Kollegium förutsatte jämväl att, som i yttrandet den 13 november

1922 uttryckligen framhållits, i den mån ökade arbetskrafter

skulle komma att visa sig oundgängligen nödvändiga, sådana även skulle

finnas tillgängliga. Det säger sig dock självt, att bergsstatens förseende

med arbetskrafter i större utsträckning än enligt det nu av Kungi. Maj:t

framlagda förslaget måste komma de intressen till godo, vilka bergsstaten

är satt att tjäna, varför kollegium för sin del naturligtvis skulle hälsa

med tillfredsställelse, att besparingssynpunkterna härvid ej behöva tillmätas

utslagsgivande betydelse.

Enär någon tjänst å bergsstaten icke beräknas bliva ledig under budgetåret

1925—1926, lärer i varje fall, därest icke något oförutsett inträffar,

ur besparingssynpunkt intet vara att erinra mot ett uppskov med frågan

till kommande år.

Därest frågan om bergsstatens omorganisation icke skulle komma att

avgöras vid innevarande års riksdag, synes det kollegium lämpligt att vid

frågans förnyade övervägande löneregleringsfrågan i enlighet med bergmästare

Asplunds förslag i samband därmed upptagas till behandling.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 126.

I detta ärendes handläggning inom kollegium hava deltagit, jämte undertecknad,

verkets chef, kommerserådet Malmén, undertecknad Friberg,

kommerseråden Sidenvall och Jansson, tjänstförrättande kommerserådet,

förste byråingenjören Holmberger och tillförordnade byråchefen Nilsson,

undertecknad Friberg föredragande i fråga om det sjötekniska biträdet,

Sidenvall föredragande i fråga om bergsstaten samt Holmberger i fråga

om extra förste byråingenjören.

PEK G. FRIBERG.

K. A. FHYXELL.

C. E. Landberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:280 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1925—1926 till kommerskollegium samt de under kollegium lydande s. 1 i texten