Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsoch pensions förhållanden jämte i ämnet väckta motioner.

1925-02-17 · 83 sidor, varav 72 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 72 av 83 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsoch pensions förhållanden jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 17 februari 1!)25 kl. 4 e. in.

Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensions förhållanden jämte

i ämnet väckta motioner.

(Särskilda avd.)

Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov har Kungl. Maj:t, med åberopande av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 31 december 1924, under rubriken

»För flera huvudtitlar gemensamma frågor» (avd. I) föreslagit riksdagen att

dels, med tillämpning från och med den 1 juli 1925, godkänna det vid

berörda protokoll fogade förslag till kungörelse angående ändrad lydelse i vissa

delar av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen (bilaga A1);

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med

de av chefen för finansdepartementet angivna grunder, utfärda de övergångsbestämmelser,

som i anledning härav må finnas erforderliga;

dels medgiva, att de personliga lönetillägg, som Kungl. Maj:t kan komma

att med stöd av nyssnämnda bemyndigande tillerkänna vissa kvinnliga befattningshavare,

må utgå av de i vederbörande stater upptagna anslagsposter

till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels ock besluta, att Kungl. Maj:t skall äga bestämma avlöning till sådan

kvinnlig befattningshavare, som efter ikraftträdandet av lagen den 22 juni

1923 (nr 249) innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag tillträder statstjänst, vilken

förut kunnat innehavas endast av man och för vilken avlöningen är bestämd

enligt andra grunder än dem, som fastställts i avlöningsreglementet den 19

juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar

och statens vattenfallsverk eller avlöningsreglementet den 22 juni

1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen; skolande sådan befattnings
1

Beträffande lydelsen av bilagan hänvisas till statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. G samt. It höft. (Nr 17.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

havare vara skyldig att underkasta sig de bestämmelser i fråga om avlöning,

som vid en blivande lönereglering för det verk eller den stat, befattningshavaren

tillhör, må varda för tjänsten stadgade.

I enlighet med grunderna för kamrarnas remiss av statsverkspropositionen

behandlar statsutskottet i förevarande utlåtande denna framställning med

undantag av de delar, som beröra befattningshavare under jordbruksdepartementet.

I avseende å utredningen i ärendet tillåter sig utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner — vilka samtliga blivit remitterade till statsutskottet,

motionerna 1:161, II: 217 och II: 204 i vad desamma ankomma på

statsutskottets handläggning — nämligen

av fröken Kerstin Hesselgren (1:161), däri hemställts, att till Kungl.

Maj:ts proposition nr 1 fogade förslag till kungörelse angående ändrad lydelse

i vissa delar av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) göras följande

ändringar:

§ 4: utgår.

§ 16: att orden: »vad sålunda stadgas — — — eller barnsbörd» utgå.

§ 21: att de båda första semesterbestämmelserna få följande lydelse:

Tjänstemän tillhörande 1—10 lönegraderna enligt 9 § avd. B — 20 dagar—

30 dagar.

Tjänsteman tillhörande 11—23 lönegraderna enligt § 9 avd. B — 25—35

dagar;

att motsvarande ändringar göras dels i förslag till kungörelse angående

ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 9 juni 1922

(nr 379),

dels i förslag till kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343),

att i förslaget till inplacering av de särskilda kvinnliga befattningarna

å den av Kungl. Maj:t förordade gemensamma löneplanen måtte vidtagas

följande ändringar:

I 12:te lönegraden inplacerade befattningar förste postexpedit är, förste

telegrafexpeditör, förste kassör, förste vaktföreståndare, förste kontorsskrivare,

kanslist av 2:dra klass i utrikesdepartementet och vid beskickningarna,

flyttas till 15:de lönegraden,

I 7:de lönegraden inplacerade kassör i telegrafverket, laboratoriebiträde

av 2:dra klass vid statens provningsanstalt flyttas till 8:de lönegraden

samt

att riksdagen ville bevilja de för olika verks stater härför erforderliga

medlen, ävensom låta vidtaga de författningsändringar, som härav kunna

bliva påkallade;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3

• av herr H. llallén (11:217), som framställt samma yrkanden som fröken

Hesselgren, dock att hemställan icke gjorts om uteslutande av 4 § i

Kungl. Maj:ts förslag till kungörelse angående ändrad lydelse av vissa

delar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451);

av fröken Bertha Wellin och herr G. Karlsson i Vadstena (II: 151), vari

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att kvinnliga tjänstemän tillhörande

1—11 lönegraderna enligt 9 § avd. B vid statens hospital och

asyler erhålla intill det år, under vilket tjänstemannen fyller 40 år, 25

dagars och från och med det år, under vilket tjänstemannen fyller 40 år,

35 dagars semester årligen; samt

av herr J. Olofsson i Digernäs m. fl. (II: 204), vari föreslagits, att riksdagen

måtte

a) förklara sig icke kunna godkänna Kungl. Maj:ts förslag, punkten 1,

»Utgifterna», »För flera huvudtitlar gemensamma frågor»;

b) i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det utredning skyndsammast

möjligt åvägabringas rörande

dels dyrtidstilläggens avveckling,

dels sådan omarbetning av samtliga avlöningsreglementen och däri ingående

löneskalor, som betingas av dyrtidstilläggens upphörande,

dels sådana reformer i avlöningsväsendet, som kunna vara erforderliga

för ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, med

iakttagande av att de i motionen anförda synpunkterna vinna vederbörligt

beaktande,

samt att för 1926 års riksdag framläggas de förslag, vartill dessa utredningar

kunna giva anledning.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina förslag, får

utskottet hänvisa till motionerna.

För utredning av frågan om beredande av utsträckt behörighet för kvinnor

att vinna tillträde till civil statstjänst tillkallades på grund av Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1919 särskilda sakkunniga inom justitiedepartementet.

Sedan de sakkunniga den 14 februari 1920 avlämnat första

delen av sitt betänkande, antogos vid sistnämnda års riksdag såsom

vilande till vidare grundlagsenlig behandling sådana ändringar i regeringsformen

och riksdagsordningen, vilka erfordrades för undanröjande av de

hinder, grundlagarna i deras dittillsvarande avfattning inneburit för

kvinnors tillträde till statstjänster. Vid 1921 års riksdag blevo de erforderliga

grundlagsändringarna slutligen antagna. Av dessa må här allenast

nämnas ändringen i § 28 regeringsformen. Denna ändring innebär, att till

de i nämnda paragraf avsedda ämbeten och tjänster även kvinnor kunna

med tillämpning av grunder, som av Konungen och riksdagen godkänts,

utnämnas och befordras; dock att kvinna ej må utnämnas till prästerlig

Kvinnolönefrågans

upp

komstoch hit

tillsvarande

behandling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

tjänst, där ej annorledes blivit bestämt i den ordning, 87 § 2 mom. regeringsformen

stadgar.

Den 27 december 1920 avgåvo de sakkunniga andra delen av sitt betänkande.

Denna del innefattar utredning angående frågorna om kvinnas

behörighet att innehava statstjänst i allmänhet, om kvinnliga statstjänares

avlönings- och pensionsförhållanden samt om vissa statstjänsters reserverande

för kvinnor.

Beträffande den ordning, i vilken de i § 28 regeringsformen avsedda

grunderna för kvinnors tillträde till statstjänster borde komma till stånd,

föreslogo de sakkunniga följande. I lagform borde stadgas, dels att kvinna

principiellt vore likställd med man i fråga om behörighet att innehava

statstjänst, dels ock, såsom undantagsbestämmelse, att kvinnor skulle vara

uteslutna från vissa närmare angivna områden av statstjänst; därest speciella

bestämmelser erfordrades i fråga om gift kvinnas behörighet att innehava

statstjänst, borde de också hänvisas till sagda lag. Frågorna om vissa

statstjänsters eventuella reserverande för kvinnor samt om principerna för

de kvinnliga statstjänarnas avlönande borde liksom dittills behandlas såsom

statsregleringsärenden.

Beträffande sambandet mellan frågan om behörighet för kvinnor att

innehava vissa statstjänster, å ena, samt ett ordnande av de kvinnliga

statstjänarnas avlönings- och pensionsförhållanden, å andra sidan, anförde

de sakkunniga, att ett antagande av den utav de sakkunniga föreslagna

lagen angående kvinnas tillträde till statstjänst torde innebära, att

kvinna, som utnämndes till i lagen avsedd befattning, vore berättigad

åtnjuta de tjänsteförmåner, som vore förenade med befattningen. Intill

dess eventuellt eu särskild lön bleve bestämd för kvinnlig innehavare av

befattningen, ägde hon alltså — yttra de sakkunniga — uppbära samma

lön, som tillkomme manlig innehavare av densamma. I fråga om de

befattningar, beträffande vilka olika avlöningsbelopp vore fastställda för

manliga och kvinnliga innehavare, medförde i detta avseende den nya lagstiftningen,

så länge särskilt avgörande i motsatt riktning ej träffats, icke

någon förändring. Antingen nu principen om lika lön i samma befattning

vunne godkännande eller icke, vore det helt naturligt önskvärt, att

denna fråga kunde avgöras, innan behörighetslagen trädde i kraft. Träffades

nämligen icke i sammanhang med behandlingen av denna lag ett sådant

avgörande, komme den nämnda löneprincipen att, utan särskilt beslut i

sådant avseende, erhålla tillämpning beträffande vissa befattningar, beträffande

andra icke.

Efter det utlåtanden över andra delen av de sakkunnigas betänkande inkommit

från skilda ämbetsmyndigheter, upptogs i statsrådet den 29 juni

1921 frågan om ytterligare utredning av spörsmålet angående kvinnliga

statstjänares avlönings- och pensionsförhållanden, På föredragning av

chefen för finansdepartementet tillsatte Kung!. Maj:t nämnda dag en särskild

kommitté för att, med förberörda sakkunnigbetänkande såsom ut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlutande Nr 17. 5

gångspunkt, till behandling upptaga nyssnämnda spörsmål, därvid kommittén

skulle äga att, i den mån den funne uppdraget därtill giva anledning,

göra även andra delar av betänkandet till föremål för granskning.

Kommittén antog benämningen 1921 års lönekommitté.

Utan att frågan om kvinnliga statstjänares avlönings- och pensionsförhållanden

blivit slutligen utredd, framlades vid 1922 års riksdag proposition

med förslag till lag innefattande bestämmelser angående kvinnas

behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag, vilken lag

enligt förslaget skulle träda i kraft den 1 januari 1923. I utlåtande nr 7

tillstyrkte sammansatta stats- och första lagutskottet Ivungl. Maj:ts förslag

med den ändring, att lagen skulle träda i kraft den dag, Konungen med

riksdagen bestämde. Utskottet var nämligen av den meningen, att behörighetslagen

borde vila, intill dess avlönings- och pensionsfrågorna -blivit

avgjorda. I första kammaren bifölls emellertid ett rent avslagsyrkande,

medan andra kammaren godkände utskottets förslag. Genom kamrarnas

olika beslut hade alltså frågan förfallit.

Till 1923 års riksdag framlades ånyo proposition med förslag till lag

innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag, därvid den av sammansatta utskottet

föreslagna bestämmelsen angående lagens ikraftträdande upptogs. Med

viss ändring blev behörighetslagen av 1923 års riksdag antagen. Lagen

utfärdades den 22 juni 1923 (nr 249) och träder i kraft den dag, Konungen

med riksdagen bestämmer.

Behörighetslagen innehåller i 1 § den bestämmelsen, att i fråga om

behörighet att innehava statstjänst kvinna skall med de undantag, som i

lagen angivas, vara likställd med man. Angående kvinnas behörighet att

innehava prästerlig eller annan kyrklig tjänst har hänvisats till särskilt

stadgande. I 2 § hava uppräknats de statstjänster, vilka ej må innehavas

av kvinna. Enligt 3 § skall kvinna vara likställd med man jämväl i fråga

om behörighet att innehava allmänt uppdrag, vilket icke är att hänföra

till statstjänst.

Den 12 oktober 1923 avgav 1921 års lönekommitté betänkande angående

ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och pensionsförhållanden

m. m. Efter en redogörelse för de sakkunnigas yttrande och

förslag i lönefrågan samt däröver avgivna utlåtanden har kommittén lämnat

en framställning av de utredningar i lönefrågan, som kommittén själv

verkställt, ävensom rörande kvinnornas löneställning å den allmänna arbetsmarknaden.

Kommittébetänkandet behandlar i övrigt i särskilda avdelningar

familjeförsörjningsprincipens tillämpning i det statliga lönesystemet,

kvinnliga befattningshavares pensionsålder, gift kvinnas ställning samt

vissa statstjänsters reserverande för kvinnor och upptager därefter kommitténs

eget yttrande i lönefrågan.

I korthet sagt går lönekommitténs förslag ut på införande i viss mån

av den s. k. behovsprincipen i det statliga lönesystemet. Tjänsteman, som ej

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Behovsprin
cipens
tillämpning.

innehar chefs- eller därmed jämförlig ställning, skulle nämligen enligt

kommittéförslaget, därest han helt eller till avsevärd del underhåller eget

barn av äktenskaplig hörd, äga uppbära familjetillägg med vissa i förhållande

till lönegradsställningen och barnens antal bestämda belopp.

Vad särskilt angår frågan om förhållandet mellan mäns och kvinnors

löner, innebär kommittéförslaget, att en åtskillnad skulle förefinnas i de

nuvarande lönegraderna 1—14 å den manliga löneplanen, i vilken jämväl

de nuvarande kvinnliga befattningarna skulle inplaceras. För kvinnliga

innehavare av befattningar i högre lönegrader skulle lönen enligt löneplanen

minskas med ett belopp, motsvarande de avgifter, manlig innehavare

av befattningen skolat erlägga till vederbörande änke- och pupillkassa.

För samtliga kvinnliga befattningar skulle pupillpensionering införas

och ombesörjas av statsverket.

Över lönekommitténs ifrågavarande betänkande hava utlåtanden inhämtats

från ett nittiotal verk och myndigheter. Efter det vidare fullmäktige i riksbanken

och fullmäktige i riksgäldskontoret beretts tillfälle att yttra sig över

betänkandet, hava jämväl nämnda myndigheter avgivit utlåtanden i ärendet.

Slutligen hava yttranden över betänkandet ingivits till Kungl. Maj:t från

eu del personalsammanslutningar.

Då i de avgivna yttrandena åtskilliga erinringar gjorts mot kommitténs

förslag samt vissa ämbetsverk framställt särskilda från kommittéförslaget

helt avvikande förslag, har frågan undergått ytterligare beredning inom

finansdepartementet, därvid jämväl samråd ägt rum med representanter

för vissa ämbetsverk och kvinnliga personalsammanslutningar. Den överarbetning

av kommittébetänkandet och de avgivna yttrandena, som sålunda

ägt rum, har resulterat i två alternativa förslag till lönefrågans lösning,

framlagda i en inom departementet utarbetad promemoria, vilken finnes

såsom bilaga fogad vid förenämnda statsrådsprotokoll över finansärenden

den 31 december 1924. Över dessa förslag hava utlåtanden inhämtats från

kommunikationsverken och vissa andra verk ävensom kommunikationsverkens

och allmänna civilförvaltningens lönenämnder. Därjämte hava

yttranden över förslagen inkommit från vissa personalsammanslutningar.

Innan departementschefen ingått på frågan om de kvinnliga befattningshavarnas

löner i förhållande till manliga, vilken fråga ju måste betecknas

såsom det centrala i detta sammanhang, har departementschefen till en början

upptagit till behandling den av 1921 års lönekommitté framförda frågan

angående den s. k. behovsprincipens tillämpning i det statliga lönesystemet.

Efter att härvid hava lämnat en kortfattad översikt över detta system ur

synpunkten av i vad mån sagda princip vunnit tillämpning i detsamma

(sid. 14—20), har departementschefen närmare redogjort för 1921 års lönekommittés

förslag härutinnan samt vissa ämbetsverks, myndigheters och

personalorganisationers yttranden över förslaget (sid. 23—44).

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii lat sut skot tets utlutande Nr 17.

För egen del har departementschefen i fråga om sin ståndpunkt till berörda

princip anfört följande:

»Dä jag nu gar att angiva min egen ställning till kommitténs förslag

om införande i det ordinarie statliga lönesystemet av en familjetilläggsprincip,

vill jag till en början framhålla, att jag giver mitt erkännande

åt vissa av de synpunkter, som åberopats till stöd för behovsprincipen.

8a vitt jag kunnat finna, har emellertid denna princip icke fått någon

nämnvärd tillämpning i värt hittillsvarande ordinarie avlöningssystem;

såsom ett uttryck för behovsprincipen i här avsedd bemärkelse kali nämligen

icke anses vare sig grundsatsen, att lönen skall lämna tjänstemannen

möjlighet till ''anständig bärgning’ även som familjeförsörjare,

eller systemet med ålderstillägg. Det kan då synas i viss mån betänkligt

att utan stöd av ändrade förhållanden och mitt under pågående löneregleringar,

vilka fortskridit så långt, att den övervägande delen av

ifrågakommande personal erhållit sina löner nyreglerade, övergå till ett

på nämnda princip grundat lönesystem. I alla händelser synes det mig

saknas anledning att i förevarande sammanhang, då frågan endast gäller

att på grund av behörighetslagens antagande ordna avlönings- och

pensionsförliållandena för de kvinnliga befattningshavarnas vidkommande,

söka fora fram till lösning ett så omstritt spörsmål som behovsprincipens

tillämpning. Såsom i det följande skall visas, är nämligen ett system

med familj et il lägg icke behövligt för att komma fram till en tillfredsställande

lösning av frågan om de kvinnliga befattningshavarnas avlönings-

och pensions förhållanden, och det synes mig tvivelaktigt, huruvida

.systemet över huvud kan bereda några fördelar vid lösningen av sagda

fråga. Kommitténs förnämsta syftemål med ett upptagande av problemet

i förevarande sammanhang synes hava varit att därigenom, med hänsyn

till de statsfinansiella förhållandena, kunna i största möjliga mån begränsa

statsverkets kostnader för den förestående kvinnolöneregleringen.

Det oaktat skulle kommitténs förslag, slutligen genomfört, enligt kommitténs

egna beräkningar medföra avsevärda kostnadsökningar. För min del

bär jag funnit det vara möjligt att utan upptagande av familjetilläggsprincipen

bringa kvinnolönefrågan till en jämväl ur statsverkets synpunkt

tillfredsställande lösning.

Om alltså familjetilläggsprincipens införande enligt min mening icke

är ägnad att underlätta lösningen av frågan om de kvinnliga befattningshavarnas

löneförhållanden och därför ej behöver i detta sammanhang

upptagas till närmare prövning, synes det mig föreligga positiva skål,

som tala för uppskjutande av en sådan prövning. Det löneregleringsarbete,

som sedan några år pågått, torde höra bringas till slut, och de

fastställda löneregleringarna böra någon tid praktiskt prövas, innan man

går att genomföra så vidlyftiga ändringar, som kommittéförslaget innebär.

Största möjliga fasthet i det statliga lönesystemet bör eftersträvas, och

ändringar böra ej vidtagas utan att starka praktiska skäl tala därför. Nu

behöves en tid av lugn, för att de genomförda regleringarna skola

hinna stabiliseras och bliva till gagn. Först när andra omständigheter

nödvändiggöra en fullständig omreglering av de nuvarande lönerna och

omarbetning av löneplanerna — såsom då dyrtidstilläggen eventuellt en

gång skola inarbetas i lönerna — kan det vara tid att ingående överväga,

huruvida familjetillägg böra upptagas i statens lönesystem.

Med min nu angivna ståndpunkt i förevarande avseende saknar jag

anledning att vidare yttra mig angående familjetilläggsprincipen. Jag

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lönefrågan.

8 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

kan dock ej underlåta att framhålla, hurusom man vid en eventuell framtida

prövning av frågan om nämnda princips införande synes böra taga

hänsyn dels till förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden, dels

ock till den ställning, som vederbörande personalgrupper intaga till frågan.

Därjämte får ej förbises, att svårigheter alltid torde uppstå vid utformningen

av ett lönesystem enligt hehovsprincipen även i begränsad omfattning.

Enligt myndigheternas så gott som samstämmiga uppfattning är

kommittéförslaget i antydda avseende behäftat med brister av större eller

mindre betydelse.

Då sålunda spörsmålet om bebovsprincipens lämplighet för det statliga

lönesystemet ej synes böra upptagas till slutlig prövning i samband med

frågan om ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings- och''

pensionsförbållanden, följer härav, att de nuvarande manliga lönerna, såsom

önskvärt är, kunna lämnas oberörda av sistnämnda frågas lösning.»

Sedan departementschefen härefter lämnat en kortfattad översikt över vad

tidigare förekommit rörande kvinnors i statstjänst ställning i lönehänseende

i vårt land ävensom rörande kvinnliga statsanställdas löneförhållanden i

vissa andra länder (sid. 46—54), har departementschefen ingått på en närmare

redogörelse för de förslag i fråga om ordnandet av kvinnliga befattningshavares

löneförhållanden, som, i enlighet med vad förut blivit omförmält,

framlagts dels av de s. k. behörighetssakkunniga, dels av 1921 års lönekommitté

(sid. 55—87).

I samband med sin redogörelse för 1921 års lönekommittés förslag har

departementschefen ock närmare redogjort för de yttranden, som avgivits

över förslaget av i ärendet hörda ämbetsverk och myndigheter m. fl. (sid.

88—114).

Vidare har departementschefen i detta sammanhang, med erinran att den

kritik, som riktats mot 1921 års lönekommittés förslag, föranlett hans företrädare

i ämbetet att med beaktande av gjorda erinringar låta inom finansdepartementet

verkställa en överarbetning av kommittéförslaget, i korthet angivit

grunderna för de tvenne alternativa förslag, som i anledning härav

utarbetats och framlagts i förberörda promemoria ävensom redogjort för de

utlåtanden, som över samma promemoria infordrats eller eljest till Kungi.- Maj:t inkommit (sid. 114—129).

Efter den sålunda lämnade redogörelsen för de särskilda förslag och yttranden,

som framlagts i lönefrågan, har departementschefen, med framhållande

av att meningarna varit synnerligen delade angående lämpligaste sättet för

frågans lösning, angivit sin egen principiella ståndpunkt till denna fråga

och därvid anfört följande:

»Det bör vid denna frågas handläggning icke förbises, att utgångspunkten

för densamma är behörighetslagen. Genom ifrågavarande lag bär, om man

bortser från vissa i lagen angivna undantag, godkänts den principen, att

kvinna skall vara likställd med man i fråga om behörighet att innehava

statstjänst och annat allmänt uppdrag. Innebörden härav är, att lagen

öppnar för kvinnorna sådana befattningar, som hittills varit förbehållna

män. För de kvinnor, som i enlighet härmed vinna inträde på nya om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. !>

råden av statslivet, uppkommer fråga, huruvida avlöningen skall vid varje

befattning utgå med det för manlig innehavare bestämda beloppet eller om

den skall regleras efter andra grunder. Det är denna fråga, som nu skall

lösas, för att behörighetslagen må kunna träda i kraft. Först i andra hand

uppkommer spörsmålet, huruvida i förevarande sammanhang lönerna till

nuvarande kvinnliga befattningshavare böra undergå någon ändring.

Då jag nu går att angiva min egen ställning till frågan, huruvida blivande

kvinnliga innehavare av sådana befattningar, som hittills varit förbehållna

män, skola åtnjuta de med dessa befattningar förenade, för männen

avsedda avlöningsförmåner eller om ett avdrag å dessa avlöningsförmåner

skall bestämmas för kvinnliga innehavare, tillåter jag mig till en början

något beröra den faktiska fördelningen av statsarbetet mellan manlig och

kvinnlig arbetskraft samt den sannolika inverkan, som i sådant avseende

kan följa av behöriglietslagen.

Då ursprungligen männen ensamma ägde tillträde till statstjänsten, torde

den nuvarande fördelningen av arbetet i statens tjänst mellan manlig och

kvinnlig arbetskraft bäst belysas genom en erinran om de olika slag av arbeten,

som efter hand kommit att anförtros åt kvinnor. I första hand togs

den kvinnliga arbetskraften i anspråk inom undervisningsväsendet, ett område,

som befunnits väl lämpat för kvinnorna. Av stor betydelse blev

ock snart kvinnoarbetet för kommunikationsverken, där åtskilliga göromål i

innertjänsten visade sig lämpliga för kvinnor. Inom läkar- och sjukvården

hava likaledes kvinnor tagits i anspråk i väsentlig omfattning. Slutligen

hava inom ämbetsverken i allmänhet inrättats kvinnliga befattningar för

bestridande av skriv-, expeditions-, kansli-, räkne-, kassa-, registrators- in. fl.

dylika göromål. Denna utveckling med insättande av kvinnlig arbetskraft

på förut manliga befattningar har alltjämt fortgått och sträckt sig till nya

områden, allt efter som kvinnor befunnits kunna på ett tillfredsställande

sätt fullgöra det förelagda arbetet. Inom åtskilliga områden av statstjänsten

har den kvinnliga arbetskraften i fråga om vissa göromål så gott som fullständigt

utträngt den manliga. Detta är fallet exempelvis i fråga om renskrivnings-,

expeditions- samt vissa enklare räkne- och granskningsgöromål

m. fl. dylika arbeten inom ämbetsverken. Beträffande åter andra grupper

av uppgifter, som funnits lämpa sig för kvinnor, förekommer fortfarande

manlig personal vid sidan av den kvinnliga. Så är framför allt förhållandet

i fråga om postexpeditörsgöromål in. fl. sysslor inom affärsverken.

Behörighetslagens närmaste inverkan på fördelningen av manlig och kvinnlig

arbetskraft inom statstjänsten torde bliva den, att utbytet av manlig

arbetskraft mot kvinnlig sådan påskyndas inom de områden, där kvinnorna

redan prövats och befunnits lämpliga. I den mån ett fortsatt bibehållande

av manlig arbetskraft inom dylika områden icke är betingat av sakliga

skäl, lärer det nämligen nu mer än tillförene komma att visa sig olämpligt

att söka kvarhålla sådan arbetskraft. Några omstörtande förändringar av

hithörande förhållanden synes lagen dock icke komma att medföra. I en

del fall torde kvinnor, som förvärvat erforderliga kvalifikationer och i övrigt

visat sig skickade att handhava arbetsuppgifter inom nu för män förbehållna

tjänsteområden, komma att erhålla anställning inom dessa nya områden.

Efter hand vinnes sålunda erfarenhet om den kvinnliga arbetskraftens

användbarhet över huvud inom nya grenar av förvaltningen, och

efter denna erfarenhet kan organisationen anpassas.

Då nu kvinnorna i princip fått tillträde till statstjänstens olika områden

och det gäller att träffa avgörande angående deras löneställning i de till

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

dessa områden hörande befattningarna, har det för mig framstått såsom ett

viktigt önskemål att söka ernå avlöningsbestämmelser av så enkel struktur

och så tydlig avfattning, att berättigade klagomål icke kunna uppstå

angående ojämnheter och svårigheter vid bestämmelsernas tillämpning.

Jag äger en nog så livlig erfarenhet av det tidsödande arbete, som

måste offras på tillämpningen av de nuvarande avlöningsbestämmelserna,

och jag kan därför ej medverka till ett ytterligare komplicerande av lagstiftningen

på detta område utan vill söka ernå så enkla linjer som möjligt

inom statens avlöningsväsen. Största enkelhet och reda vinnes obestridligen

genom att för kvinnor tillämpa samma avlöningsbestämmelser som för män.

Bedömes frågan om kvinnornas löneställning ur principiell synpunkt, måste

man, på sätt jämväl hehörighetssakkunniga yttrat, taga i betraktande den inverkan

på hithörande förhållanden, som behörighetslagen medfört. Då denna

lag ger uttryck åt en allmän likställighet mellan män och kvinnor i statens

tjänst, lärer konsekvensen fordra, att tävlan till statens tjänster får ske pa

lika villkor, d. v. s. med samma rättigheter och skyldigheter för kvinna som

för man. En dylik uppfattning leder obestridligen fram till den ståndpunkten,

att i en och samma befattning avlöningen måste vara lika, vare sig

tjänsten innehaves av en man eller av en kvinna.

Om jag alltså av de orsaker, jag nu angivit, finner mig böjd att vid lösningen

av förevarande avlöningsfråga tillstyrka en tillämpning av likalönsprincipen

med den innebörd, jag här givit åt densamma, vill jag dock

ingalunda lämna åsido erforderliga hänsyn till statsfinansiella förhållanden

eller till övriga omständigheter, som skäligen böra öva inflytande på spörsmålet

i fråga.

När jag då går att granska lönekommitténs motivering för eu löneskillnad

mellan man och kvinna, vill jag till eu början framhålla, att kvinnornas

ställning i pensionshänseende och statens övertagande av kvinnliga befattningshavares

familjepensionering äro spörsmål, vilka — såsom jag i det följande

skall närmare utveckla — kunna på ett tillfredsställande sätt lösas

utan sammankoppling med själva lönefrågan och fördenskull icke synas böra

öva inflytande på denna.

Vad vidare angår den männen i allmänhet åliggande försörjningsplikten

och värnplikten, som av lönekommittén åberopats såsom skäl för en löneskillnad

mellan man och kvinna, ansluter jag mig till den uppfattning,

som gemenligen kommit till uttryck i de avgivna yttrandena, eller att hänsyn

till nämnda förhållanden icke böra få leda till någon allmän lönenedsättning

för statens kvinnliga befattningshavare, så länge icke en dylik

nedsättning införts för manliga befattningshavare, vilka äro utan försörjningsplikt

eller blivit befriade från värnplikt. Frågan, i vad mån familjeförsörjare

och värnpliktiga böra genom statens försorg i en eller annan form

beredas förmåner framför andra medborgare, äger för övrigt, på sätt från

olika håll gjorts gällande, betydelse icke blott för statens befattningshavare

utan för befolkningen i dess helhet och synes därför icke böra föras fram

till lösning annat än i berörda större sammanhang.

De av kommittén för den föreslagna löneskillnaden angivna skäl, som

härefter återstå, äro kvinnornas större sjuklighet, förhållandet mellan mäns

och kvinnors arbetsprestationer samt förhållandet mellan männens och kvinnornas

löneställning på den allmänna arbetsmarknaden. Väl hava de av

kommittén verkställda statistiska utredningarna för de undersökta fallen visat

eu genomsnittligt något större sjuklighet för kvinnliga än för manliga befattningshavare.

Det synes emellertid tvivelaktigt, huruvida ur dessa utred
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 17.

It

ningar kunna dragas nagra giltiga slutsatser beträffande sjukt ighetslbrhallandenas

framtida inverkan på den kvinnliga arbetskraftens allmänna värde. Än

mera osäkra äro de antaganden, som kunna byggas på kommitténs utredningar

rörande kvinnornas arbetsprestationer i förhållande till männens.

Däremot är kvinnornas lägre löneställning i förhållande till männen a den

allmänna arbetsmarknaden eu ganska allmän företeelse, som man icke lärer

kunna undgå att räkna med.

Den fråga, som då inställer sig och som även av lönekommittén uppställts,

är den, huruvida under angivna förhållanden likalönsprincipens tillämpning

vid kvinnolönefrågans lösning skulle för statsverket medföra ökade kostnader

för en viss arbetsprestation. Kommittén har ansett så bliva händelsen och

har pa den grund funnit sig böra föreslå en viss procentuell skillnad mellan

manlig och kvinnlig lön. Såsom jag redan framhållit, är jag fullt ense

med kommittén därom, att erforderlig hänsyn bör tagas till statsfinansiella

synpunkter; skulle hänsyn av sådan art kräva, att lägre lön bestämdes för

kvinna än för man i en och samma befattning, kunde onekligen skäl föreligga

att låta de principiella synpunkterna vika. Enligt min mening behöver

man emellertid ej ur nu antydda synpunkter tillgripa en dylik utväg.

Stannar man till eu början inför de högre befattningarna, nämligen de i

nuvarande 15:e—20:e lönegraderna, har redan lönekommittén föreslagit en

tillämpning av likalönsprincipen. Beträffande dessa befattningar torde alltså

kommittén förutsätta, att en sådan prövning äger rum vid anställning och

befordran, att den, som före eventuella medsökande är skickad att sköta

ifrågakommande befattning, också erhåller befattningen, samt att, där

med tillämpning av dylika grundsatser eu kvinna blir innehavare av befattningen,

henne kan tilldelas samma lön som en man, utan att till befattningen

hörande arbetsprestationer ställa sig dyrare för statsverket, än om

någon av de manliga sökandena erhållit befattningen.

Men om en anställnings- och befordringsordning sådan som den nyss berörda

kan giva staten tillräckliga garantier i förevarande avseende, då det gäller

högre befattningar, ligger det nära till hands att räkna med enahanda möjlighet

i fråga om de övriga manliga befattningar, vilka nu skulle öppnas

för kvinnor. Det lärer nämligen med fog kunna antagas, att, i den man

kvinnor söka sig in på dessa områden, en noggrann prövning av aspiranternas

kvalifikationer och personliga lämplighet måste äga rum. Om, efter

det en sådan prövning skett, befattningen lämnas åt en kvinna, är man

förvisso berättigad antaga, att hennes arbetsprestationer skola bliva av minst

samma värde som de manliga medsökandenas, vadan också likalönsprincipen

bör kunna utan statsekonomiska risker tillämpas.

Av de nuvarande manliga befattningarna torde åtminstone till en början företrädesvis

sådana komma att beklädas med kvinnor, som i avseende å göromålens

art äro jämförliga eller besläktade med de nuvarande kvinnliga befattningarna.

I första hand lära de befattningar, vilka liava sin motsvarighet inom den

nuvarande kvinnliga tjänsteförteckningen, såsom postexpeditörs- och lcontorsskrivarbefattningar

samt även telegrafassistent- och vissa andra befattningar

vid affärsverken, bliva föremål för eftersträvan från kvinnornas sida. Särskilt

när det gäller dylika områden, är behörighetslagen ägnad att aktualisera

spörsmålet, huruvida och i vad mån ett successivt utbyte av den dyrare

manliga arbetskraften mot kvinnlig bör äga rum. Sedan den nu förestående

löneregleringen genomförts, torde fördenskull en allmän eftersyn böra föietagas,

i syfte att sådana organisationsändringar av angivet slag, vilka kunna

anses vara att anbefalla ur statsverkets synpunkt, också bliva i möjligaste

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

mån vidtagna. Jag erinrar i detta sammanhang, att generalpoststyrelsen

samtidigt med sitt yttrande över förberörda inom finansdepartementet upprättade

promemoria ingått till Kungl. Magt med ett förslag i syfte, bland

annat, att begränsa antalet befattningar i den nuvarande manliga postexpeditörsgraden

och samtidigt avskilja vissa enklare postexpeditörsgöromål för att

överlämnas till en nyinrättad befattning under den nuvarande kvinnliga postexpeditörsgraden.

På nu antytt sätt och allt eftersom erfarenhet vinnes angående

den kvinnliga arbetskraftens användbarhet på olika områden, bör

möjligheten och lämpligheten av att i större utsträckning tillgodogöra sig

denna arbetskraft för statstjänsten göras till föremål för undersökning.

Såsom av det förut anförda framgår, kan jag alltså icke finna lönekommitténs

förslag om olika lön för man och kvinna i befattning, vartill kvinna genom

behörighetslagen erhållit tillträde, tillräckligt motiverat.

Lönekommittén och de myndigheter, vilka i likhet med kommittén tänkt

sig kvinnornas lönefråga ordnad på det sätt, att — åtminstone inom viss

del av löneplanen — i varje befattning en lön skulle utgå för man och en

lägre lön för kvinna, torde emellertid egentligen haft för ögonen icke de

mer eller mindre fåtaliga fall, då kvinnor efter behörighetslagens ikraftträdande

komma att intränga på nya områden av statslivet, utan de nuvarande

kvinnliga befattningarna, vilka omedelbart spela eu mera betydande

roll för frågans statsfinansiella sida.

Ifrågavarande kvinnliga befattningshavare hava erhållit sina befattningar

med de avlöningsförmåner, som för dem äro bestämda, och då dessa förmåner

i stort sett äro goda i jämförelse med den allmänna arbetsmarknadens

löner samt några rekryteringssvåriglieter icke yppat sig eller kunna förväntas

uppstå, saknas enligt min mening giltig anledning att vid den omreglering

av lönerna för dessa befattningshavare, som kan behöva vidtagas

i samband med behörighetslagens sättande i kraft, bereda dem någon avsevärd

löneförhöjning. Härutinnan är jag således fullt ense med lönekommittén.

Då behörighetslagen, såsom förut sagts, egentligen endast förutsätter, att

bestämmelser träffas angående avlöningen till blivande kvinnliga innehavare

av sådana befattningar, som nu äro förbehållna män, kan man fråga sig,

huruvida över huvud taget någon ändring är påkallad för de nuvarande

kvinnliga befattningshavarnas vidkommande. Såsom av det föregående inhämtas,

hava också vissa ämbetsverk påyrkat, att lönerna för dessa befattningshavare

lämnas orubbade och att sålunda den nuvarande kvinnliga

löneplanen bibehålies oförändrad. Skulle så ske, uppkomme emellertid vissa

olägenheter, som enligt min tanke böra undvikas. Då de manliga och

kvinnliga löneplanerna äro byggda på olika sätt med framför allt högre

ortstillägg i deri förra än i den senare, kan detta låta sig försvaras, så länge

allenast män äga tillträde till den förra och allenast kvinnor till den senare.

När ifrågavarande gräns med behörighetslagens ikraftträdande bortfaller samt

kvinnor vinna inträde på den manliga löneplanens område och män på den

kvinnliga löneplanens område, finnes det ej längre någon rationell grund

för den nuvarande skillnaden i löneplanernas konstruktion. På grund härav

bör enligt min mening likhet råda mellan män och kvinnor även så till vida,

att de nuvarande kvinnliga befattningarna inplaceras i ett lönesystem, som

:n'' uppbyggt på samma grunder som det nuvarande manliga. Det säger

sig självt, att man då, på sätt jämväl lönekommittén föreslagit, väljer den

manliga löneplanen och till denna överflyttar de nuvarande kvinnliga befattningarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. I.‘i

Vill de» inplacering av de nuvarande kvinnliga befattningarna a den

manliga löneplanen, som alltså skall företagas, kunna, på sätt av det föregående

framgår, två skilda metoder komma under övervägande. Dessa

metoder hava kommit till uttryck i de alternativa förslag, 1 och II, som

framlagts i föronämnda, inom finansdepartementet utarbetade promemoria.

Utgångspunkten vid båda förslagen har varit den, att någon anledning till

mera betydande avlöningsförhöjningar för de nuvarande kvinnliga befattningshavarna

icke föreligger, men det har å andra sidan — på grund av den

manliga löneplanens olika byggnad mot den nuvarande kvinnliga och främst

med hänsyn till att de ifrågakommande manliga lönegraderna innehålla fem

löneklasser mot allenast fyra i de nuvarande kvinnliga lönegraderna — icke

kunnat undgås, att över så gott som hela linjen vissa löneförhöjningar uppkommit,

särskilt i den nya femte löneklassen. I detta avseende giva de båda

alternativa förslagen i stort sett samma resultat. Skillnaden dem emellan

ligger däri, att inplaceringen enligt alternativ I direkt skett till sådana

lönegrader, att löneställningen, som helt nyligen undergått prövning i vanlig

löneregleringsväg, skulle bliva i det väsentliga oförändrad, medan inplaceringen

enligt alternativ II i allmänhet ägt rum till sådana lönegrader, i

vilka manliga befattningar med i huvudsak samma eller motsvarande arbetsuppgifter

äro till finnandes, varefter inom dessa lönegrader bestämts eu omkring

8 procent lägre lön (B-lön) för de inplacerade kvinnliga befattningarna

än för de nuvarande manliga. Alternativ II ansluter sig principiellt

till samma system, som lönekommittén föreslagit, medan alternativ I är eu

tillämpning av de principer, som kommit till uttryck i vissa ämbetsverks

utlåtanden, då närmast medicinalstyrelsens, telegrafstyrelsens, järnvägsstyrelsens

och riksräkenskapsverkets.

Vad angår den reella skillnaden mellan de två alternativen torde man kunna

påstå, att denna i och för sig är skäligen ringa. Om, såsom lönekommittén

föreslagit och jämväl från kvinnohåll livligt påyrkats, manlig innehavare

av en nuvarande kvinnlig befattning också skulle få åtnöjas med den lägre

lönen (B-lön), komme ju även alternativ II att för ifrågavarande befattningars

del innebära en tillämpning av principen om lika lön till man och

kvinna i samma befattning. Kvar stode härefter blott en något högre lönegradsplacering

i alternativ II utan att därmed följde högre löneställning.

Att av denna anledning föredraga alternativ II framför alternativ I bör enligt

min mening icke ifrågakomma.

Giva alltså de båda alternativen ungefär samma praktiska resultat för

det närvarande, torde emellertid den framtida utvecklingen bliva olika, allteftersom

man väljer det ena eller andra alternativet. Enligt alternativ I

hava de kvinnliga befattningarna fått den placering inom löneplanen, som

ungefär motsvarar den nuvarande, efter noggrant övervägande givna löneställningen,

och vid en dylik placering torde få förbliva. Med alternativ II

däremot skulle förvisso komma att förenas krav på borttagande av det för

detta fall tänkta avdraget, något som skulle innebära, att kvinnorna utan

vidare erhölle eu löneförhöjning motsvarande skillnaden mellan A-lön och

B-lön. Det torde vara tillräckligt att i detta avseende erinra om de förbehåll

i sådan riktning, som gjorts av samtliga kvinnoorganisationer, och det

stöd, dylika krav vunnit genom uttalanden av lönenämndernas majoriteter.

Om det med hänsyn till nu angivna förhållanden är förklarligt, att kvinnosammanslutningarna

förordat alternativ II, så skulle å andra sidan detta

alternativ, därest det bleve av statsmakterna godkänt allenast under förförutsättning,

att den härmed givna löneställningen icke komme att rub
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

bas genom avdragets borttagande, leda till ur kvinnosynpunkt icke önskvärda

konsekvenser. Därigenom bleve nämligen regeln om lägre lön till

kvinna än till man å nuvarande manliga befattningar för framtiden beståndande,

varmed likställighet i löneavseende mellan manlig och kvinnlig

befattningshavare vore uppgiven.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört, och då jag, på sätt förut sagts,

finner övervägande skäl tala för att man söker vinna tillämpning av principen

om lika lön till man och kvinna i samma befattning, kan jag icke

förorda en lösning av lönefrågan för de nuvarande kvinnliga befattningshavarnas

vidkommande enligt alternativ II utan ansluter mig till de grunder,

varpå alternativ I är byggt. Såsom jag förut antytt, äger ock sistnämnda

alternativ samt de principer, varpå detsamma vilar, ett avgjort företräde i

lönetekniskt hänseende, då detsamma dels uppfyller kraven på enkelhet och

reda, dels giver möjlighet att inom löneplanens hela område tillämpa ett

enhetligt och rationellt system. Vid mitt ställningstagande till denna fråga

hämtar jag ock stöd i det förhållandet, att man inom vederbörande ämbetsverk

i allmänhet föredragit alternativ I.»

Den nya

löneplanen

och befattningarnas

placering å

densamma.

Löneplanen.

Sedan departementschefen härefter omförmält, hurusom uti de båda alternativa

förslag till lönefrågans lösning, som innefattas i förutberörda, inom

finansdepartementet utarbetade promemoria, den nuvarande manliga löneplanen

förutsatts skola på visst sätt kompletteras, har departemenschefen

något uppehållit sig vid den avsedda gemensamma löneplanens allmänna

konstruktion, varvid en kortare redogörelse lämnats för de förslag till utbyggnad

av den manliga löneplanen, som tidigare framkommit. Härvid

har departementschefen bland annat omförmält, att i ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till revision av de för allmänna civilförvaltningen

gällande avlöningsbestämmelserna den manliga löneplanen blivit så kompletterad,

att skillnaden mellan lönegraderna i den manliga löneplanen

(avd. B) genomgående blivit en löneklass, varjämte löneplanen uppåt utökats

med två lönegrader.

I fråga om sin egen ståndpunkt beträffande den blivande gemensamma

löneplanens konstruktion har departementschefen, under erinran, att den

av 1921 års lönekommitté föreslagna gemensamma löneplanen med allenast

tre löneklasser inom varje lönegrad jämte därtill hörande femåriga tidsintervaller

varit avsedd att för familjeförsörjarnas del kombineras med

särskilda familjetillägg, anfört, att, då han icke funnit sig kunna förorda

systemet med familjetillägg, han icke heller kunnat ansluta sig till kommitténs

förslag till löneplan. Enligt departementschefens mening, vore

det angeläget, att i förevarande sammanhang inga sådana ändringar genomfördes

i den nuvarande manliga löneplanen, som skulle medföra förändrade

avlöningsförmåner för befattningshavarna.

Däremot har departementschefen ansett eu komplettering av den nirvarande

manliga löneplanen böra genomföras i samband med den nu föreliggande

frågans lösning. Härom har departementschefen anfört följande:

»Såsom redan av vissa ämbetsverk framhållits i deras yttranden rörande

den ifrågasatta avlöningsrevisionen, måste i alla händelser lösningen av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 15

lönefrågan för de nuvarande kvinnliga befattningshavarnas vidkommande

medföra en utbyggnad av den manliga löneplanen nedåt med det antal

lönegrader, som erfordras för inpassande i denna löneplan av de lägsta

kvinnliga befattningshavarna. Då detta medför en genomgående omnumrering

av lönegraderna, bär det synts mig riktigt, att i detta sammanhang

en komplettering av löneplanen genomföres även så till vida, att

lönegrader, vilka enligt systemet skulle upptagas i planen, men icke där

återfinnas, nu införas. Eu direkt anledning till komplettering av löneplanen

finner jag ock ligga däri, att en riktigare inplacering av de nuvarande

kvinnliga befattningarna å den manliga löneplanen genom denna åtgärd

möjliggöres.

Om jag sålunda förordar ett införande i löneplanen av de lönegrader,

vilka, ehuru de hittills icke kommit till användning, likväl tillhöra det

system, efter vilket löneplanen är uppbyggd, har jag däremot icke

funnit anledning att i förevarande sammanhang i löneplanen upptaga

jämväl de två lönegrader, som enligt förberörda revisionsförslag skulle

med nummerbeteckning 27 och 28 tillfogas ovanför den nuvarande 20:e

lönegraden. En dylik utbyggnad bör nämligen enligt min mening icke

äga rum, innan oavvisligt behov av dessa lönegrader uppstått.

Den utbyggnad nedåt av den nuvarande manliga löneplanen, som erfordras

för att möjliggöra ett överflyttande till denna löneplan av de

lägsta kvinnliga befattningarna, omfattar fyra nya löneklasser och lika

många lönegrader. Skillnaden å A-ort mellan envar av de nya löneklasserna

har satts till 120 kronor eller samma belopp, som utgör differensen

mellan de sex första löneklasserna å den nuvarande manliga löneskalan.

Den graderade skalan för dyrortstilläggens beräkning har likaledes

utökats nedåt. På så sätt har den nuvarande manliga löneplanen

erhållit en systematisk utbyggnad nedåt.

I 9 § avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

m. fl. verk skulle alltså i stället för de nuvarande avdelningarna B och

C av löneplanen införas en avdelning, betecknad B, innehållande den

på föreslaget sätt utbyggda och fullständigade löneplanen. Denna avdelning

kommer att omfatta 33 löneklasser, fördelade på 30 lönegrader. Jag

förutsätter, att, därest mitt förslag vinner bifall, motsvarande anordning

träffas jämväl i fråga om det för kommunikationsverken gällande

avlöningsreglementet.»

Departementschefen har härefter övergått till att redogöra för sitt förslag

till inplacering av de särskilda kvinnliga befattningarna å den av

honom förordade nya gemensamma löneplanen, vilket förslag med få undantag

överensstämmer med den i promemorians alternativ I föreslagna inplaceringen.

De nuvarande kvinnliga befattningarna hava av departementschefen inordnats

å den nya löneplanen på följande sätt:

De till l:a kvinnliga lönegraden hörande befattningarna skrivbiträde

vid allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken samt vaktfri!

vid fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter hava hänförts, den

förra, till den nya löneplanens 2:a lönegrad och den senare till dess l:a

lönegrad.

Befattningarna kontorsbiträde vid allmänna civilförvaltningen och kom
-

De nuvarande

kvinnliga befattning

arnas

inplacering ä

den gemensamma

löneplanen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

munikationsverken, stationsmästare av klass 3 vid postverket, biträde vid

sjökarteverket samt sköterska och tvättförestånderska av 2:a klass vid

kospitalsstaten, vilka befattningar för närvarande äro hänförda till 2:a

kvinnliga lönegraden hava inplacerats uti den nya löneplanens 4:e lönegrad,

med undantag dock för de två sistnämnda, som inordnats i 3:e lönegraden.

Av de till 3:e kvinnliga lönegraden hörande befattningar, nämligen

kanslibiträde vid allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken,

stationsmästare av klass 2 vid postverket, rikstelefonist vid telegrafverket,

första vaktfri! vid fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter, husmoder

vid statens uppfostringsanstalt å Bona, befattningarna kameralbiträde,

översköterska, arbetsförestånderska, bageriförestånderska, köksförestånderska

av 2:a klass, och tvättförestånderska av l:a klass vid statens

hospital och asyler samt befattningen ritbiträde vid sjökarteverket och rikets

allmänna kartverk, hava befattningarna kanslibiträde, stationsmästare av

klass 2 och ritbiträde inplacerats i nya 7:e lönegraden. Kvinnligt kameralbiträde

har ansetts kunna utgå ur hospitalens stater, enär för närvarande

manlig kameralbiträdesbefattning finnes placerad i nuvarande 4:e lönegraden

(nya 8:e lönegraden). Samtliga övriga till 3:e kvinnliga lönegraden

hörande befattningar hava inpassats å den nya löneplanens 6:e lönegrad.

Kassör vid telegrafverket, förestånderska av 2:a klass och köksförestånderska

av l:a klass vid hospitalsstaten samt laboratoriebiträde av 2:a klass

vid statens provningsanstalt, nu hänförliga till 4:e kvinnliga lönegraden,

återfinnas i den nya 7:e lönegraden.

Samtliga till den 5:e kvinnliga lönegraden hänförliga befattningar, nämligen

kontorsskrivare och ritare vid allmänna civilförvaltningen och kommunikationsverken,

postexpeditör, telegrafist och vaktföreståndare vid telegrafverket,

kassörska vid hospitalsstaten, laboratoriebiträde vid kontrollstyrelsen

samt laboratoriebiträde av l:a klass vid statens provningsanstalt

hava inordnats i den nya löneplanens ll:e lönegrad.

Uti 6:e kvinnliga lönegraden finnas för närvarande följande kvinnliga

befattningar inplacerade, nämligen förste postexpeditör vid postverket, förste

kassör, förste telegrafist och förste vaktföreståndare vid telegrafverket, bokhållare

vid statens järnvägar och statens vattenfalls verk, kassör och bokhållare

vid statens vattenfallsverk, assistent vid fångvårdsstaten och statens

tvångsarbetsanstalter, kanslist i utrikesdepartementet och vid beskickningarna

samt förestånderska av l:a klass vid hospitalsstaten. Ifrågavarande befattningar

hava utan undantag hänförts till den nya löneplanens 12:e lönegrad.

Den till 7:e kvinnliga lönegraden hörande befattningen postmästare av

klass 4 och den till 8:e kvinnliga lönegraden hänförda befattningen postmästare

av klass 3 hava av departementschefen icke ansetts nu böra inplaceras

å den nya löneplanen i avvaktan på lösningen av frågan om postkontorens

klassificering. De till 7:e resp. 8:e kvinnliga lönegraden hänförliga

befattningarna telegrafkommissarie av klass 6 och telegrafkommissarie

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 17

av klass 5 hava inordnats, den hirra i den I ."ko och den senare i den 17:e

lönegraden av den nya gemensamma löneplanen. Till sistnämnda lönegrad

har ock hänförts den nu i 8:e kvinnliga lönegraden placerade katalogredaktörsbefattningen

vid telegrafverket.

Vad beträffar spörsmålet om vissa statstjänsters reserverande för kvinnor,

i fråga om vilket spörsmål redogörelse lämnats å sid. 158—163 i statsrådsprotokollet,

har departementschefen i likhet med 1921 års lönekommitté

ansett, att, sedan man och kvinna i allmänhet blivit likställda med avseende

å rätt att innehava statstjänst, de nuvarande kvinnliga befattningarna borde

i regel öppnas för män, och att allenast sådana tjänster borde förbehållas

kvinnor, vilkas natur krävde, att de besattes uteslutande med kvinnor.

Det har nämligen synts departementschefen principiellt riktigast, att, då

genoiy behörighetslagens antagande inga andra tjänster förbehållits män än

sådana, vilka med hänsyn till de därmed förenade göromålen vore av beskaffenhet

att böra obetingat besättas med män, några andra tjänster icke

borde reserveras för kvinnor än sådana, som vore av den art, att de ostridigt

borde innehavas av kvinnor. I övrigt har departementschefen vid sitt ställningstagande

till här föreliggande spörsmål icke kunnat undgå att taga hänsyn

till det förhållandet, att flertalet av de ämbetsverk, som i sina utlåtanden

över lönekommitténs betänkande uttalat sig i förevarande del, anslutit

sig till kommitténs uppfattning.

De uteslutande för kvinnor avsedda befattningarna skulle i enlighet med

departementschefens åsikt bliva vaktfru och första vaktfri! vid fångvårdsstaten

och statens tvångsarbetsanstalter samt vissa befattningar, tillhörande

sjukvårds- och ekonomipersonalen vid statens hospital och asyler, nämligen

förestånderska av l:a och 2:a klass, sköterska och översköterska, arbetsförestånderska,

bageriförestånderska, köksförestånderska av l:a och 2:a klass

ävensom tvättförestånderska av l:a och 2:a klass. Hit skulle ock hänföras

befattningen husmoder vid statens uppfostringsanstalt å Bona. Jämväl en

del befattningar, vilkas beteckning enligt departementschefens förslag icke

uttryckligen angåve dem som speciellt kvinnliga tjänster, syntes böra besättas

allenast med kvinnor. I den mån härför erfordrades, att de uttryckligen

förbehölles kvinnor, syntes beslut därom få för varje särskilt fall meddelas

i vanlig statsregleringsväg.

Vidkommande härefter frågan om gift kvinnas ställning i statstjänst har

departementschefen ''i likhet med 1921 års lönekommitté varit av den uppfattningen,

att de i gällande avlöningsbestämmelser intagna särskilda föreskrifterna

i fråga om gift kvinnas ställning i statstjänst icke kunde bibehållas,

efter det behörighetslagen trätt i tillämpning. Emellertid har departementschefen

i likhet med kommittén ävenledes ansett, att vissa åtgärder

äro erforderliga för att undvika eller åtminstone minska de olägenheter ur

tjänstesynpunkt, som otvivelaktigt kunde komma att uppstå, då gift kvinna

enligt behörighetslagens bestämmelser utan inskränkning medgivits samma

Bihang till riksdagens protokoll 1925. G saml. t''i höft. (Nr 17.) 2

Vissa statstjänsters

reserverande

för kvinnor,

Gift kvinnas

ställning i

statstjänst.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

rätt med avseende å innehav av statstjänst, som skall tillkomma ogift

kvinna. Departementschefen har sålunda ansett sig höra tillstyrka, att i

stället för de i 4 § av gällande avlöningsreglemente för allmänna civilförvaltningen

meddelade bestämmelserna intoges ett stadgande av innebörd,

kommittén föreslagit.

I fråga om detta stadgande hade kommittén anfört följande:

»Kommittén har efter övervägande av de skilda möjligheter, som här

framställa sig, funnit en lösning av föreliggande spörsmål kunna

vinnas genom att sådan kvinnlig befattningshavare, å vilken stadgandet

skulle komma att äga tillämpning, förklaras skyldig att ställa sig

till efterrättelse de föreskrifter i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet,

som vederbörande myndighet eller, dill- denna saknar behörighet

att meddela tjänstledigheten, Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande finner nödigt meddela.

Enligt kommitténs mening torde behov näppeligen föreligga att gorå

en dylik bestämmelse tillämplig på gifta men barnlösa kvinnor. Å andra

sidan kan emellertid — såsom de sakkunniga ävenledes påpekat — en änka

eller frånskild hustru med barn under sin vårdnad i lika hög grad som

den gifta kvinnan vara bunden av åligganden i hemmet. Följdriktigheten

torde därför bjuda att låta ifrågavarande stadgande gälla jämväl eu

sådan befattningshavare, och synes stadgandets tillämpning kunna knytas

just till vårdnadsskyldiglieten. Med den formulering, bestämmelsen erhållit

i kommitténs förslag, blir den alltså i förekommande fall tillämplig

även på ogift kvinnlig befattningshavare.

Vårdnadsskyldiglieten äger enligt gällande lag bestånd, till dess barnet

fyllt 21 år. Då det emellertid i normala fall huvudsakligen är under

minderårigheten, som vårdnaden om barnet kan väntas försvåra moderns

tjänstgöring, torde en lägre åldersgräns böra bestämmas. Kommittén har

funnit densamma lämpligen kunna sättas till fyllda 15 år eller samma ålder,

som i ett flertal författningar uppställts som gräns för minderårighet.»

I fråga om avlöningsförmåner till gift kvinnlig befattningshavare under

dylik fullständig eller partiell ledighet har kommittén yttrat:

»För vinnande av ett enhetligt förfaringssätt anser kommittén, att vissa

särskilda föreskrifter rörande det avdrag å avlöningen, som kvinnlig

befattningshavare må under bär avsedd tjänstledighet vidkännas, böra

av Kungl. Maj:t meddelas i tillämpningsbestämmelserna till avlöningsreglementena.

Enligt kommitténs mening bör det s. k. D-avdraget här

komma i tillämpning och befattningshavaren således vid full tjänstledighet

avstå samtliga avlöningsförmåner och vid partiell tjänstledighet äga

uppbära allenast den på tjänstgöringstiden belöpande delen av avlöningen.

Skulle befattningshavare drabbas av sjukdom under tid, då full

tjänstledighet åtnjutes, böra givetvis de i civila avlöningsreglementet

16 § 1 mom. (2 mom. enligt kommitténs förslag) och häremot svarande

stadganden i övriga reglementen ej få träda i tillämpning. Vid partiell

tjänstledighet bör i dylikt fall sjukavlöning utgå endast i proportion till

den vederbörande åliggande tjänstgöringen.

Då det icke ansetts skäligt, att gift kvinna vid sjukdom, som står i

samband med havandeskap eller barnsbörd, allenast får vidkännas det

förhållandevis ringa avdrag, som vid sjukdom tillämpas enligt 16 § 1 mom.

(2 mom. enligt kommitténs förslag), har i nämnda stadgande undantag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

19

sjöris för ifrågavarande fall. För sådan händelse komma alltså bestämmelserna

i 17 § att vinna tillämpning, vilket innebär, att, därest gällande

tillämpningsföreskrifter i denna del ej ändras, befattningshavaren kommer

att under i regel tre månader få vidkännas s. k. C-avdrag och för tid därutöver

s. k. D-avdrag.»

Till vad kommittén sålunda i nu berörda hänseenden föreslagit har departementschefen

ock uttalat sin anslutning.

I nära samband med spörsmålet om ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas

löneförhållanden står frågan om de kvinnliga tjänstehavarnas ställning

i pensionshänseende efter behörighetslagens ikraftträdande. Detta spörsmål

har varit föremål för utredning dels av behörighetssakkunniga och

1921 års lönekommitté, dels ock av 1921 års pensionskommitté.

Beträffande den egna pensioneringen hava behörighetssakkunniga ansett

en viss åtskillnad böra bibehållas mellan manliga och kvinnliga befattningshavare.

Sålunda hava de sakkunniga i fråga om pensionsåldern funnit sig

förhindrade att för närvarande tillstyrka en så vittgående förändring, som

kunde följa av en fullständig likställighet mellan manlig och kvinnlig befattningshavare.

Emellertid hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen,

att hinder icke borde möta att föreslå en höjning av den normala

pensionsåldern för kvinnor från 60 till 62 år. Vidare hava de sakkunniga,

under förutsättning av bifall till deras förslag om lika lön för man och

kvinna i samma befattning, funnit vissa åtgärder erforderliga för att undvika

den statsverkets merkostnad för pensioneringen, som skulle uppstå på

grund av dels den lägre pensionsåldern och det lägre antalet föreskrivna

tjänstår för kvinnlig tjänsteman, dels ock den högre kvinnliga medellivslängden.

Med avseende å antalet tjänstår hava de sakkunniga ansett, att

detta borde, såsom fallet är vid kommunikationsverken på grund av bestämmelserna

i 1920 års tjänstepensionslag, fastställas lika jämväl för befattningshavare

vid allmänna civilförvaltningen. Den ökning i pensioneringskostnaderna

åter, som hade sin grund i den högre kvinnliga medellivslängden,

borde kompenseras därigenom, att den kvinnliga tjänstehavaren erlade en

högre pensionsavgift. Under förutsättning av lika lön men olikhet i pensionsåldern

borde pensionsavgiften för kvinnlig befattningshavare i förhållande

till manlig innehavare av samma befattning enligt en genom de sakkunniga

verkställd utredning ökas med 10 procent jämte ytterligare 25 procent

för varje år, varmed den kvinnliga pensionsåldern understege den för

manlig befattningshavare stadgade.

Jämväl 1921 års lönekommitté har varit av den uppfattningen, att en

höjning av den allmänna pensionsåldern för de kvinnliga statstjänstemännen

vore motiverad. Kommittén har emellertid ansett sig kunna gå

något längre än behörighetssakkunniga i fråga om höjning av kvinnornas

pensionsålder; och bär kommittén, efter övervägande av de skilda möjligheter,

som härvid erbjudit sig, funnit sig böra föreslå en normal åtskillnad

mellan mäns och kvinnors pensionsålder av 3 år.

De kvinnliga

befattningshavarnas

pensionsfdrhållanden.

Tjänstepen
sioneringen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Såsom ett korrektiv mot att i enstaka fall en befattningshavare vid

äldre år kvarstår i sin befattning, oaktat hans arbetsförmåga i alltför

hög grad försvagats, har kommittén föreslagit vissa bestämmelser, åsyftande

en skärpning av gällande föreskrifter angående förtidspensionering.

I fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter har kommittén föreslagit,

att för de befattningar, för vilka lön skulle utgå med de i kommitténs

löneplan upptagna lönebelopp, minskade med vissa procent, jämväl

pensionsunderlag och pensionsavgifter skola undergå däremot svarande

reduktion. Då alltså pensionsunderlag och pensionsavgifter skulle i förhållande

till lönen bestämmas efter samma grunder för kvinna som för

man, komme kvinnliga befattningshavare att undgå den ökning i pensionsavgifter,

som eljest skulle följa av deras lägre pensionsålder och längre

medellivslängd. Den härav föranledda fördyringen av kvinnornas pensionering

har kommittén tänkt sig skola täckas genom det för nuvarande

kvinnliga befattningar av kopimittén påyrkade procentuella löneavdraget.

I motsats härtill har 1921 års pensionskommitté ansett betänkligheter ej

böra möta mot en höjning av den normala kvinnliga pensionsåldern till 67

år eller samma ålder, som utgör den nu för manliga befattningshavare i

allmänhet gällande pensionsåldern. I fråga om motiveringen härför torde

få hänvisas till sid. 179 i merberörda statsrådsprotokoll den 31 december

1924. Vidare har kommittén, med förmälan, att kommittén, som för egen

del i lönefrågan anslöte sig till den s. k. likalönsprincipen, vid utarbetande

av sitt förslag till ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas pensionering

utgått från att nämnda grundsats komme till genomförande, anfört,

att kommittén under sådan förutsättning förordade, att jämväl i avseende

å pensionsunderlag likställighet genomfördes mellan manliga och kvinnliga

innehavare av samma befattning. Skulle däremot, på sätt t. ex. 1921 års

lönekommitté föreslagit, eu viss differentiering införas mellan manlig och

kvinnlig avlöning, syntes det kommittén, att åtskillnad borde genomföras

för manliga och kvinnliga befattningshavare även i fråga om pensionsunderlagens

belopp.

Under förutsättning att pensionsålder och pensionsunderlag bleve lika för

män och kvinnor, har kommittén ej funnit skäl föreslå någon skiljaktighet

dem emellan i avseende å pensionsavgifterna. Den faktor, som vid i övrigt

lika förhållanden fördyrade kvinnornas pensionering i jämförelse med männens,

nämligen den högre kvinnliga medellivslängden, borde enligt kommitténs

förmenande kunna uppvägas på annat sätt än genom höjning för

kvinnornas del av ifrågavarande avgifter. Pensionskommittén har för egen

del förordat den av 1921 års lönekommitté för kvinnliga befattningshavare

i 15:e och högre lönegrader föreslagna anordningen, att befattningshavaren

skulle vidkännas ett avdrag, motsvarande de avgifter, som manlig innehavare

av befattningen skolat erlägga till vederbörande änke- och pupillkassa,

blott att pensionskommittén ansett en dylik avgiftsplikt för kvinnorna

borde utsträckas att äga tillämplighet även i de lägre lönegi-aderna. Då

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

21

pensioneringen av de kvinnliga tjänstemännens pupiller förhållandevis sällan

torde komma i fråga, syntes det avdrag, som för pupillpensioneringen skulle

komma att ske å kvinnornas avlöning, förslå till täckande av — förutom

kostnaderna för ifrågavarande pensionering — även den genom kvinnornas

högre medellivslängd vållade ökningen av statens pensioneringskostnader.

Vidkommande den ifrågasatta pensioneringen av de kvinnliga befattningshavarnas

efterlevande hava behörighetssakkunniga för sin del ansett riktigt

och lämpligt, att kvinnlig befattningshavare i statstjänst under samma förutsättningar

som manlig befattningshavare borde åläggas skyldighet att sörja för

pensionering av efterlevande barn. Däremot hava de sakkunniga icke funnit

skäl föreligga att föreslå någon pensionering av efterlevande make till

kvinnlig befattningshavare. Den sålunda ifrågasatta pupillpensioneringen

borde enligt de sakkunnigas mening äga rum i de för olika områden

av statstjänsten inrättade änke- och pupillkassorna, främst i civilstatens

änke- och pupillkassa.

Beträffande de pensionsavgifter, som det skulle åligga kvinnlig befattningshavare

att gälda, hava de sakkunniga hänvisat till förutberörda utredning,

enligt vilken ifrågavarande avgifter syntes kunna beräknas till

1 procent av det för befattningen gällande pensionsunderlag eller delaktighetshelopp.

Åt de synpunkter, som behörighetssakkunniga anfört rörande den s. k.

änk lingspensioneringen, har 1921 års lönekommitté ansett sig böra giva sin an

slutning. Emellertid har kommittén för sin del funnit förslaget, att de

kvinnliga befattningshavarna skulle inträda i de förefintliga änke- och

pupillkassorna, icke vara lämpligt. Kommittén har funnit en 1 ämpligare an

ordning kunna vinnas, om för kvinnliga innehavare av befattning i 15:e och

högre lönegrader den i löneplanen angivna lönen minskades med ett belopp,

motsvarande de avgifter, manlig innehavare av befattningen skolat erlägga

till vederbörande änke- och pupillkassa. I stället för att änke- och pupillkassorna

ombesörjde familjepensioneringen mot försäkringstekniskt beräknade

avgifter, borde staten övertaga ifrågavarande pensionering efter enahanda

grunder, som tillämpades för vederbörande änke- och pupillkassa.

Sistnämnda anordning borde emellertid gälla även för de kvinnliga

tjänstemän, för vilka ett procentuellt avdrag å lönen skulle äga rum. I

detta avdrag kunde nämligen den erforderliga avgiften för pupillpensioneringen

anses vara inbegripen.

Då pensionering av kvinnliga befattningshavares efterlevande barn endast

relativt sällan komme i fråga, kudde det emot männens avgifter till

änke- och pupillkassa svarande belopp, som skulle avdragas å avlöningen,

försäkringstekniskt sett förväntas lämna ett överskott tillräckligt för att

täcka jämväl den merkostnad för den kvinnliga befattningshavarens egen

pensionering, som tillskyndades statsverket vid lika pensionsavgift för

män och kvinnor.

Familjepen
sioneringen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Beträffande 1921 års pensionskommittés ståndpunkt till frågan om familjepensioneringen

torde få hänvisas till vad nyss ovan anförts.

Rörande de kvinnliga befattningshavarnas tjänste- och familjepensionering

har departementschefen, efter att hava lämnat en kort översikt över de sålunda

framställda förslagen och däröver från ämbetsverk m. fl. inkomna

utlåtanden, anfört, att han i detta sammanhang ansåge sig böra allenast

angiva sin principiella ställning till frågorna om den allmänna kvinnliga

pensionsåldern och om kvinnornas familjepensionering samt om avgifterna

för denna och den egna pensioneringen, och har departementschefen i sådant

hänsende yttrat följande:

»I fråga om den kvinnliga pensionsåldern råda, såsom framgår av den

nyss lämnade översikten, delade meningar rörande lämpligheten av dess

höjning upp till den manliga pensionsåldern, 67 år. De skäl, som anförts

för den ena och den andra uppfattningen härutinnan, kunna icke anses

vara av den beskaffenhet, att någon säker ledning för frågans bedömande

därifrån kan hämtas. Hittills föreliggande erfarenhet om kvinnliga befattningshavares

tjänstgöring vid högre ålder är icke särskilt omfattande;

såvitt angår den tid av en kvinnas liv, varom här närmast är fråga, eller

mellan 60 och 67 år, torde nära nog varje erfarenhet saknas. På sätt 1921

års pensionskommitté erinrat, har den hittillsvarande lägre pensionsåldern

för kvinna icke grundats på någon mera ingående utredning.

Därest man, på sätt såväl pensionskommittén som lönekommittén föreslagit,

genom särskilda bestämmelser undanröjer de olägenheter, som ur

tjänstens synpunkt må kunna befaras till följd av en höjning av den kvinnliga

pensionsåldern, anser jag mig kunna tillstyrka, att den kvinnliga pensionsåldern

sättes lika med den manliga. Detta mitt förslag står ock i

överensstämmelse med min ställning till de kvinnliga befattningshavarnas

lönefråga, vilken jag ansett böra lösas på likställighetens grund, liksom detsamma

innebär ett tillmötesgående av önskemålen från kvinnohåll. Till

det närmare innehållet av berörda bestämmelser angående förtidspensionering

får jag tillfälle återkomma i samband med anmälan av frågan om civil

tjänstepensionslag.

Om den allmänna kvinnliga pensionsåldern höjes till 67 år, skulle detta

givetvis icke innebära, att alla innehavare av nu kvinnliga befattningar

skulle kvarstå i tjänsten till nämnda ålder. Såsom fallet är beträffande

manliga befattningar, bör för sådana nu kvinnliga befattningar, vilka

med hänsyn till göromålens mera ansträngande natur kunna antagas medföra

arbetsförmågans snabbare avtagande, bestämmas en lägre pensionsålder

än den i allmänhet gällande.

Skulle, på sätt jag sålunda förordat, samma pensionsålder bliva gällande

för kvinna som för man, synas mig några vägande skäl ej heller kunna

anföras mot pensionskommitténs förslag om lika avgifter för manliga och

kvinnliga befattningshavares egen pensionering. Den merkostnad för statsverket,

som vid lika pensionsunderläg och lika pensionsavgifter skulle uppkomma

för de kvinnliga befattningshavarnas pensionering, blir av mindre

betydelse, därest pensionsåldern sättes lika för man och kvinna. Såsom

redan framhållits, kan för övrigt denna merkostnad uppvägas genom lämplig

anordning av familjepensioneringen. Vad denna pensionering angår, har

jag funnit mig böra förorda, att densamma ombesörjes av statsverket, på

sätt lönekommittén föreslagit. '' För ifrågavarande pensionering böra befatt
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

23

ningshavarna till statsverket erlägga samma avgifter, som manlig innehavare

av motsvarande befattning har att erlägga till vederbörande änke- och pupillkassa.

Då jag alltså förordar, att lika pensionsavgifter fastställas för man och

kvinna beträffande såväl tjänstepensioneringen som familjepensioneringen,

följer jag ock härutinnan grundsatsen, att i en och samma befattning den

behållna lönen skall vara lika, vare sig befattningen innehaves av en man

eller av en kvinna.

Till statsverket komma alltså att inlevereras kvinnliga befattningshavares

avgifter för familjepensionering. Av dessa avgifter skola givetvis i första

hand bestridas uppkommande kostnader för denna pensionering. Till den

del, avgifterna överskjuta ifrågavarande pensioneringskostnad, torde desamma

böra tillgodoföras de tjänstepensionsfonder, som för närvarande finnas vid

de särskilda grenarna av statsförvaltningen. I den mån, överskottet ej erfordras

för att täcka merkostnaden för kvinnornas tjänstepensionering, kommer

det alltså att nedbringa statens kostnader för tjänstepensioneringen över

huvud taget. Ifrågavarande kostnadsminskning har approximativt beräknats

till i runt tal 330,000 kronor årligen.»

De av Kungl. Maj:t föreslagna nya avlöningsbestämmelserna föranleda vissa Författningsändringar

i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattnings- förslag,

havare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila

statsförvaltningen. Vad angår kommunikationsverkens avlöningsreglemente,

har förslag till erforderliga ändringar framlagts i särskild proposition (nr 2).

Likaså har förslag till ändringar i avlöningsreglementet för lots- och fyrstaten

framlagts i samband med anslagsäskandena under tionde huvudtiteln.

Ändringarna i allmänna civila avlöningsreglementet äro av följande

innehåll:

Uti 3 § har vidtagits en mindre, formell ändring, vilken betingats av den 3 §.

i löneplanen genomförda omnumreringen av lönegraderna.

Beträffande de i 4 § intagna nya bestämmelserna torde få hänvisas till 4 §.

vad förut anförts i fråga om gift kvinnas ställning i statstjänst.

Den i 8 § omförmälda tjänsteförteckningen har ansetts kunna utan olägen- 8 §.

het uteslutas ur reglementet. Härav har föranletts den ändringen i 8 § av

avlöningsreglementet, att i stället för den nuvarande föreskriften rörande

tjänsteförteckningen införts ett stadgande därom, att genom beslut av Kungl.

Maj:t och riksdagen bestämmes, till vilken lönegrad varje särskild befattning

är att hänföra.

Beträffande förändringarna i den i avlöningsreglementets 9 § intagna 9 §.

löneplanen torde få hänvisas till vad förut därutinnan anförts.

Uteslutandet ur löneplanen av en för kvinnliga befattningshavare avsedd 10 § 1 morr.

avdelning har nödvändiggjort en mindre, formell ändring i 10 § 1 mom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

16 § 1 morr. Uti den i 16 § 1 mom. intagna tabellen rörande tjänstledighetsavdrag lunden

för kvinnor avsedda avdelning C uteslutits. Berörda ändring, som är

allenast av formell art, är en direkt följd av de ändringar, som vidtagits i

löneplanen.

Vidare hava i samma tabell införts belopp för tjänstledighetsavdrag i de

löneklasser, som tillkommit vid upprättande av den föreslagna nya löneplanen.

Såsom förut omförmälts, har departementschefen i likhet med 1921 års

lönekommitté ansett, att vid sådan sjukdom, som står i samband med havandeskap

eller barnsbörd, vederbörande befattningshavare bör vidkännas ett större

avdrag å lönen än som eljest skulle utgå på grund av föreskrifterna i förevarande

moment. I enlighet härmed har uti ifrågavarande moment intagits

en kompletterande föreskrift, som stadgar undantag från tillämpning av de

nuvarande föreskrifterna vid sjukdom, varom här är fråga.

21 §. J)e 1 löneplanen vidtagna ändringarna hava föranlett vissa häremot svarande

ändringar i den uti 21 § intagna uppgiften rörande semester till befattningshavare.

29 §. Slutligen hava ändringarna i löneplanen jämväl betingat viss jämkning i

avfattningen av 29 §.

Övergångs- I motsats mot 1921 års lönekommitté har departementschefen förordat ett

anordningar, omedelbart genomförande av förslaget för samtliga nuvarande kvinnliga

befattningshavare, och har det synts departementschefen lämpligt, att de nya

bestämmelserna utfärdades att gälla från ocli med ingången av nästkommande

budgetår, d. v. s. från och med den 1 juli 1925.

Ett dylikt omedelbart genomförande skulle, såsom departementschefen

framhållit, påkalla en reglering av övergången för de nuvarande kvinnliga

befattningshavarna från gällande kvinnliga löneplan till den nya gemensamma

löneplanen, på grund varav framställning gjorts om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter i sådant hänseende.

Beträffande de allmänna grunder, som härvid syntes böra vinna tillämpning,

liar departementschefen anfört följande

»Såsom huvudregel bör givetvis, i anslutning till vad som stadgades i

fråga om övergång till den nya definitiva löneregleringen och vad som

jämväl föreskrevs vid genomförandet år 1922 av vissa ändringar i de nya

avlöningsreglementena, iakttagas, att kvinnlig befattningshavare skall äga

i den nya lönegraden tillgodoräkna sig den tid, hon tillhört eller skall

anses hava tillhört befattning i nu innehavande lönegrad.

Vid löneregleringar plägar vidare stadgas, att icke någon må genom

tillämpningen av de nya avlöningsbestämmelserna vid övergången till den

nya staten lida minskning i den sammanlagda löneinkomst, som han enligt

för honom vid övergången gällande avlöningsbestämnielser skulle hava uppburit

vid tiden för den nya statens ikraftträdande, med föreskrift tillika,

att gottgörelse för minskad löneinkomst skall utgå i form av personliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

25

löneillägg att av tjänstemannen åtnjutas, intill dess lians löneinkomst

genom löneförhöjning vare sig i samma tjänst eller efter förflyttning till

annan befattning minst uppgått till den, lian enligt de före övergångstillfället

gällande avlöningsbestämmelserna skulle liava innehaft vid övergången.

Med tillämpning av dylika grunder skulle vid kvinnliga befattningshavares

övergång till den av mig föreslagna nya gemensamma löneplanen stadgas,

att ingen skulle lida minskning i nu utgående löneförmåner.

Emellertid synes mig i förevarande fall en så långt gående bestämmelse

icke vara sakligt motiverad. Om löneminskningen efter avdrag av de utav

mig föreslagna familjepensionsavgifterna uppgår till allenast några tiotal

kronor för år i de lägre löneklasserna inom vederbörande lönegrad, så lärer

detta icke göra personliga tillägg nödvändiga för att befattningshavaren skall

finna med sin fördel förenligt att övergå till den nya ordningen. Att, såsom

från personalhåll och jämväl av vissa ämbetsverk påyrkats, under alla

omständigheter omedelbart bereda befattningshavaren full kompensation,

synes mig knappast vara befogat. Ersättning för en så relativt ringa löneminskning

som den nyssnämnda erhåller befattningshavaren till fullo dels

genom förmånen av familjepensionering, som åtminstone i vissa fall kan

vara av stor betydelse, och dels genom det nytillkommande fjärde ålderstillägget,

som för de allra flesta innebär en betydande förbättring, särskilt

om befattningshavaren kvarstannar i tjänst intill pensionsålderns inträde.

Tilläggen synas mig i betraktande härav endast böra tillkomma befattningshavare,

för vilka en så avsevärd löneminskning utan motsvarande kompensation

för framtiden skulle till följd av övergången till den nya löneplanen

uppkomma, att befattningshavaren skulle anse det med sitt ekonomiska

intresse förenligt att kvarbliva å gällande löneplan.

I detta sammanhang uppstår jämväl fråga, huruvida icke nuvarande kvinnliga

befattningshavare böra efter övergången till de nya bestämmelserna

bibehållas vid den förmån av semester, som för närvarande tillkommer

dem. Billighetsskäl tala onekligen för en tillämpning i viss omfattning av

en dylik övergångsbestämmelse.

De i åtskilliga författningar förekommande hänvisningarna till lönegrader

i den nuvarande löneplanen skola efter den nya ordningens genomförande

givetvis avse motsvarande lönegrader i den nya löneplanen; och torde föreskrift

härom böra intagas bland övergångsbestämmelserna.»

Kungl. Maj:ts förslag angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares Avlöningsavlönings-

och pensionsförhållanden är liksom 1921 års lönekommittés avsett ^hSlIanden*

att äga tillämpning allenast å befattningshavare vid de verk, för vilkg ny för kvinnliga

definitiv lönereglering blivit genomförd. För de verk, vid vilka sådan löne- a va re "vid

reglering icke är gällande, hava särskilda föreskrifter i sådant hänseende oreglerade

ansetts böra meddelas. verl<‘

Härom hade kommittén yttrat följande:

»Då de fall, i vilka vid icke nyreglerade verk kvinnor komma att utnämnas

till sådan befattning, som hittills fått innehavas endast av man,

kunna förväntas bliva relativt fåtaliga och det för vinnande av enhetlighet

torde vara lämpligt att låta bestämmandet av avlöning ävensom

av pensionsunderlag och pensionsavgift ske av en och samma myndighet,

anser kommittén, att det lämpligen bör ankomma på Kungl. Maj:t att för

s. 26 Kontrollera mot PDF

Kostnads
frågan.

26 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

nämnda befattningshavare bestämma avlöning ävensom pensionsunderlag

och pensionsavgift att tillsvidare gälla. Kommittén förutsätter, att denna

provisoriska löne- och pensionsreglering sker så, att en definitiv reglering

därigenom ej föregripes.

Det av kommittén utarbetade förslaget till kungörelse i ämnet är avsett

att gälla vid sådana verk och inrättningar, för vilka ny, definitiv lönereglering

ej är gällande. Då för domänverket f. n. ett allenast provisoriskt

avlöningsreglemente enligt det nya lönesystemet är i kraft, komma således

bestämmelserna i förevarande kungörelse att äga tillämpning å kvinna, som

vid nämnda verk utnämnes eller konstitueras till befattning, vilken förut

kunnat innehayas endast av man. Vid Kungl. Maj:ts fastställande av avlöning

för dylik befattningshavare torde de av kommittén föreslagna nya

lönebestämmelserna böra vinna tillämpning.»

Till kommitténs förslag härutinnan har departementschefen anslutit sig

och har sålunda föreslagit, att bestämmelser av det innehåll, kommittén

ifrågasatt, meddelas att tillsvidare gälla från den tidpunkt, då den föreslagna

nya ordningen för de reglerade verkens del skulle träda i tillämpning. I

förevarande sammanhang har departementschefen emellertid gjort framställning

om sådana bestämmelsers utfärdande allenast såvitt angår avlöningen.

Spörsmålet om motsvarande bestämmelser beträffande pensionsförhållandena

hava, enligt vad departementschefen uttalat, synts böra upptagas

först i samband med frågan om civil tjänstepensionslag m. m.

Beträffande de kostnader, som äro förbundna med ordnandet av de kvinnliga

befattningshavarnas avlöningsförhållanden, har departementschefen hänvisat

till de i efterföljande tablå meddelade beräkningar, avseende dels de

ordinarie kvinnliga befattningshavarnas antal och nuvarande avlöningar

(exkl. dyrtidstillägg), dels den minskning, respektive ökning av lönekostnaderna

för samma personal, som ett omedelbart genomförande av det framlagda

förslaget skulle draga med sig.

Avlöningar

ningsliavare

(exkl. dyrtids- tillägg) nu

Minskning

Ökning

Nettoökning

Kommunikatioixsverken •

Postverket ..................

511

1,627,000

170,000

170,000

Telegrafverket...............

2,731

8,206,000

4,000

514,000

510,000

Statens järnvägar .........

358

1,169,000

_

128,000

128,000

Statens vattenfallsverk ...

48

137,000

—

12,000

12,000

Summa

3,648

11,139,000

4,000

824,000

820,000

Övriga verk:

Statsdepartement och cen- trala ämbetsverk in. fl.

589

1,556,000

160,000

160,000

Fångvårdsstaten, medici- nalstaten och tullstaten

(exkl. styrelser) .........

836

1.972,000

4.000

54,000

50,000

Summa

1,425

3,528,000

4,000

214,000

210,000 i

Tillsammans

5,973

14,667,000

8,000

1,038,000

1,030,000 :

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

27

Beräkningarna hava verkställts med ledning av särskilt införskaffade uppgifter

rörande befattningshavarnas antal inom olika lönegrader och lönoklasser

samt deras fördelning å olika dyrorter. Tablåns uppgifter omfatta

icke nu vakanta befattningar.

De i tablån redovisade nettoökningarna av avlöningarna utgöra emellertid

icke, enligt vad departementschefen anfört, ett riktigt mått på de merkostnader,

statsverket skulle åsamkas vid ett omedelbart genomförande av

det framlagda förslaget till ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas

avlöningsförhållanden.

För bedömandet av förslagets ekonomiska innebörd måste hänsyn jämväl

tagas till de föreslagna bestämmelserna rörande de kvinnliga befattningshavarnas

pensionsförhållanden. Genom att för kvinnorna fastställa samma

pensionsålder, pensionsunderlag och pensionsavgifter, som för närvarande

tillämpades för män, och genom att ordna familjepensioneringen för kvinnorna

på sätt departementschefen föreslagit komme nämligen å ena sidan kvinnornas

avgifter för egen pensionering att något understiga den årliga kostnaden

för samma pensionering men å andra sidan motsvarande avgifter för

familjepensionering att med ett ej obetydligt belopp överstiga de beräknade

kostnaderna för denna pensionering. Den i tablån redovisade nettoökningen

1.030.000 kronor borde i anledning härav minskas med i runt tal 330,000

kronor.

Ett fullt genomförande av det framlagda förslaget till ordnandet av de

kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och pensionsförhållanden skulle alltså

vad anginge ordinarie befattningshavare draga en årlig kostnadsökning av

700.000 kronor, vilket belopp fördelade sig på följande sätt:

f

Kommunikationsverken ................................................ kronor 575,000

Övriga verk .................................................................... Ä 12a,000

Angivna kostnadsökningar avsåge förhållandena efter det förslaget fullt

genomförts. Härvid förutsattes alltså, att en del av kostnadsökningarna

kompenserades genom de i förslaget förutsatta kostnadsminskningarna. Till en

början kunde emellertid dessa kostnadsminskningar icke av staten i full utsträckning

tillgodogöras. I följd härav måste vissa övergångskostnader uppkomma.

Med den utformning, som förslaget erhållit, syntes dessa övergångskostnader

emellertid kunna begränsas till relativt små belopp.

Utöver angivna kostnadsökningar, hänförliga till ordinarie befattningshavare,

skulle förslagets genomförande medföra jämväl ökade kostnader för

icke-ordinarie befattningshavare. Rörande sistnämnda kostnadsökningar hade

emellertid endast överslagsberäkningar verkställts, och gåve dessa beräkningar

vid handen, att omkring 100,000 kronor vore erforderliga. Huvudparten

av dessa kostnader vore att hänföra till kommunikationsverken.

Slutligen tillkomme ökade kostnader för dyrtidstillägg på sammanlagt

omkring 200,000 kronor, varav ungefär 160,000 kronor folie på affärsverken

och omkring 40,000 kronor på övriga verk.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Utskottets

yttrande.

Behovsprincipen.

I likhet med Kungl. Maj:t anser utskottet det vara önskvärt, att frågan

om de kvinnliga befattningshavarnas löneställning och arbetsvillkor om möjligt

vid innevarande riksdag finner en — om också tidsbegränsad — lösning,

så att den i avvaktan på ett sådant avgörande vilande behörighetslagen kan

från och med nästa budgetårs början träda i tillämpning.

Inledningsvis finner sig utskottet därvid böra erinra om den innebörd,

tillträdet till ordinarie statstjänst enligt gällande åskådning och praxis hittills

ägt i vårt land. En dylik anställning har ovedersägligen erhållit

karaktär av ett avtal, enligt vilket i regel å ena sidan befattningshavaren

ställt sina kunskaper och sin arbetskraft till statens förfogande för hela

den tid, han kunnat beräknas vara arbetsduglig, medan å andra sidan

staten iklätt sig förpliktelsen att, oavsett huruvida den anställdes arbetsförmåga

sedermera motsvarat förväntningarna samt om densamma oavbrutet

bibehållits eller på grund av sjuklighet eller annan omständighet i förtid

nedsatts eller upphört, helt eller — i sistnämnda fall — i mera begränsad

omfattning sörja för den anställdes uppehälle. Därav har åter följt, att vissa

i den allmänna arbetsmarknaden grundläggande betraktelsesätt vid löneavtal

icke kunnat anläggas eller tillmätas giltighet för anställning i statstjänst.

Och någon förändring i ovan berörda förhållanden förutsattes icke skola

inträda i och med att kvinnorna beredas tillträde till statstjänster i allmänhet.

Då emellertid tjänstebefattningar å skiftande områden av statsförvaltningen

nu öppnas för en ny, i den allmänna lönemarknaden med manliga löntagare

väsentligt olikställd grupp, är det naturligt, att i sammanhang därmed statens

egna löneprinciper komma under omprövning. Så har också, som av propositionen

framgår, skett under det utredningsarbete, vartill det nu framlagda

förslaget till lönebestämmelser hänför sig. Därvid har särskild vikt lagts

vid spörsmålen om behovsprincipens tillämplighet, om likalönsställning för

män och kvinnor, om vissa befattningars reserverande för den kvinnliga

arbetskraften samt om pensionsavgifter och pensioneringsgrunder. I dessa

jämte åtskilliga andra avseenden synas också uttalanden från utskottets sida

vara erforderliga.

Som av propositionen framgår, bär departementschefen förklarat sig visserligen

böra giva ett visst erkännande åt de synpunkter, som åberopats till

stöd för behovsprincipen, men finner han på grund av vissa angivna skäl

denna fråga ej behöva i detta sammanhang upptagas till närmare prövning

utan lämpligen- kunna uppskjutas, till dess andra omständigheter — exempelvis

då dyrtidstilläggen en gång skola inarbetas i lönerna — nödvändiggöra

en omreglering av löner och löneplaner. Departementschefen förordar därför,

att frågan om de kvinnliga befattningshavarnas avlönings- och ppnsionsförhållanden

löses, utan att rubbning sker i de manliga befattninghavarnas

löner.

Ltskottet har visserligen icke känt sig övertygat om vare sig det formellt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

2!)

eller reellt riktiga i detta betraktelsesätt. Enligt utskottets mening kunna

tvärtom goda skäl anföras för att just i detta skede behovsprincipens tilllämplighet

underkastas slutgiltig prövning. Då emellertid frågan om kvinnornas

löneställning måste, med hänsyn till att hela budgetbehandlingen

vid årets riksdag är beroende av detta spörsmåls skyndsamma handläggning,

erhålla ett snabbt avgörande, och då givetvis behovsprincipen kan, åtminstone

under här nedan angiven förutsättning, jämväl senare — och särskilt

i det av departementschefen antydda sambandet — utan större olägenhet

upptagas till slutlig prövning, har utskottet funnit sig med avseende på tidpunkten

därför kunna biträda departementschefens mening.

En förutsättning är därvid dock, att den lönekonstruktion, som nu godkännes

för de kvinnliga befattningshavarna, icke föregriper den senare prövningen

av behovsprincipen och därigenom försvårar eller omöjliggör en framtida

utveckling av denna löneform. Så skulle dock enligt utskottets mening

bliva fallet, därest den av Kungl. Maj:t nu föreslagna nya löneplanen undantagslöst

bleve gällande för såväl kvinnliga som manliga befattningshavare.

I syfte att förebygga en sådan möjlighet har utskottet därför vidtagit viss

begränsning i den enligt löneplanen kvinnorna tillkommande lönerätten.

Enär samma åtgärd — indragning för kvinnliga befattningshavare av sista

löneklassen i samtliga lönegrader —• tillika främjar en ur utskottets synpunkt

önskvärd jämkning med avseende på likalönskravet, har däri legat

ett ytterligare motiv för nämnda ändring. Genom godkännandet av utskottets

förslag synas också vägarna till en senare, obunden prövning av behovsprincipen

komma att på det sätt hållas öppna, att ett uppskov därmed synes

kunna vinna anslutning från såväl vänner som motståndare till principen

i fråga. Er denna utgångspunkt biträder alltså utskottet tanken på att det

definitiva ställningstagandet till behovsprincipen tillsvidare nppskjutes.

Den fråga, som tvivelsutan vållat de största svårigheterna vid handläggningen

av hela detta ärende, har varit, huruvida den s. k. likalönsprincipen

skulle läggas till grund för den nya kvinnliga lönebestämningen och därmed

såväl kvinnor som män i motsvarande ställning tillförsäkras lika löneinkomst.

De beredningar, som förbehandlat frågan, ävensom de däröver

hörda myndigheterna, hava på denna punkt kommit till skiljaktiga resultat.

Och departementschefen har för egen del löst spörsmålet på det sättet, att

han principiellt anslutit sig till likalönsprincipen, medan han däremot vid

inplaceringen av de nuvarande kvinnliga befattningarna i den uppgjorda

gemensamma löneplanen gång på gång funnit sig av ekonomiska och andra

skäl böra avvika från samma princip. Normerande för tillvägagångssättet

har därvid synbarligen varit eu av statskontoret given formel, gående ut på

att ämbetsverket anslöte sig till likalönsprincipen, men funne det angeläget,

att vid lönefrågans praktiska lösande avlöningen för de befattningar, som

hittills varit reserverade för kvinnor, icke tillmättes så, att staten finge

Likalöns
principen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

betala ett väsentligt högre pris för arbetet än som för närvarande visat sig

tillfyllest för att få detsamma tillfredsställande utfört.

Utgående från att behörighetslagen givit uttryck åt en allmän likställighet

mellan män och kvinnor i statens tjänst finner sålunda departementschefen

konsekvensen fordra, att tävlan till statens tjänster får ske på lika

villkor, d. v. s. med samma rättigheter och skyldigheter för kvinna som

för man. Samtidigt förklarar departementschefen dock, att de nuvarande

kvinnliga befattningshavarnas löneförmåner — vid vilkas bestämmande

i samtliga med varandra jämförliga fall lönerna ostridigt blivit satta lägre

för kvinnor än för män — i stort sett äro goda i jämförelse med den allmänna

arbetsmarknadens löner samt några rekryteringssvårigheter icke

yppat sig eller kunna förväntas uppstå, vadan anledning saknas att vid

den omreglering av lönerna för dessa befattningshavare, som kan behöva

vidtagas i samband med behörighetslagens sättande i kraft, bereda dem

någon avsevärd löneförhöjning. Såsom grund för dessa befattningshavares

löneställning anvisas det i propositionen närmare utförda alternativet I,

vars innebörd av departementschefen karakteriseras så, att därmed de

kvinnliga befattningarna fått den placering inom löneplanen, som motsvarar

den nuvarande, efter noggrant övervägande givna löneställningen,

och vid eu dylik placering torde få förbliva.

Utskottet har icke kunnat biträda denna ståndpunkt. Enligt förslaget

till löneplan skulle innehavarna av hittillsvarande kvinnliga befattningar,

samtliga på områden, å vilka kvinnlig arbetskraft ägt och förvisso alltjämt

äger de största förutsättningarna att uppnå ett med männens jämbördigt

arbetsresultat, bliva relativt sett vida sämre avlönade, än de kvinnor,

som nu komrne att gå in på nyöppnade arbetsfält, där den kvinnliga

arbetseffektiviteten måste anses vida mera oviss. Flera exempel därpå

kunna givas. Så kommer enligt propositionen en kvinnlig expeditionsvakt

att erhålla en lön, som å exempelvis G-ort överstiger å samma ort i motsvarande

löneklasser utgående löner till vaktfru med 624 kronor, till

sköterska med 468 kronor och till kanslibiträde (kontorsbiträde) med 156

kronor. En kvinnlig brevbärare kommer att avlönas en lönegrad högre

än en kvinnlig stationsmästare å postexpedition o. s. v. De ostridigt

högre kvalificerade befattningshavarna få sålunda i,vissa fall lägre löneställning

än mindre kvalificerade sådana med mindre ansvar. Och en

ändring därutinnan i riktning mot den erkända likalönsprincipen kan icke

ske utan att antingen männens löner väsentligt reduceras eller staten får

betala för det av kvinnor nu utförda arbetet ett betydligt högre pris än

som är tillfyllest för att få detsamma tillfredsställande utfört, vilket resultat

ju enligt tankegången i propositionen dock borde, ej blott nu, utan

jämväl i fortsättningen, bestämt undvikas.

Intetdera av dessa alternativ synes utskottet innebära en vare sig önskvärd

eller lämplig lösning. Utskottet kan så mycket mindre förorda

en sådan anordning, som starka tvivel kunna hysas om likalönsprin
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 31

cipens berättigande i och för sig. Behörighetslagens ekonomiska konsekvens

synes rimligen böra vara den, att det statliga förvaltningsarbetet

kommer att i samma utsträckning utföras för samma kostnad, oberoende

av lagens ikraftträdande eller ej. Av utredningen i ärendet framgår

emellertid ovedersägligt, att det kvinnliga arbetet vid likalönsprincipens

obeskurna tillämpning i statens löne- och pensioneringssystem måste, även

under antagandet av lika arbetsprestationer, ställa sig mera dyrt, dels

på grund av kvinnornas genomsnittligt större sjuklighet, dels genom

deras längre utsträckta pensionstid. Om därtill, i brist på allsidig erfarenhet

rörande arbetsprestationerna på särskilt de områden, å vilka enligt propositionen

likalönsprincipen verkligen skulle tillerkännas giltighet, hänsyn tages

till det faktiskt skiljaktiga löneläget mellan män och kvinnor på den allmänna

arbetsmarknaden, vars prisbildning icke kan tänkas stå helt oberörd

av de olika arbetskrafternas effektiva värde, synas fullt tillräckliga skäl föreligga

att nu icke binda statsmakterna vid principuttalanden, vilkas konsekvenser

staten samtidigt av ekonomiska skäl skulle söka undandraga sig.

Det förefaller utskottet tvärt om föreligga starka motiv för att riksdagen

utan dylika utfästelser möjliggör behörighetslagens tillämpning genom en

reform av avlöningsvillkoren, som, i avvaktan på erfarenhetens utslag i de

omtvistade förhållandena, bereder de till statstjänst ifrågakonnnande kvinnliga

arbetskrafterna en på praktiska hänsyn fotad, skälig löneställning.

I detta sammanhang torde böra erinras om ett nu hos vederbörande myndigheter

för yttrande liggande förslag, gående ut på, att de för statsverkets

befattningshavare i allmänhet gällande anställningsformerna måtte för de

affärsdrivande verken — i första hand för statens järnvägar — utbytas mot

andra sådana, i vilka den allmänna arbetsmarknadens prissättning bleve

avgörande för löneavtalen. Därest en dylik utveckling komme till stånd,

Ange sålunda därmed de å den allmänna arbetsmarknaden gällande skiljaktigheterna

i löneställning för män och kvinnor full tillämpning vid statens

affärsdrivande verk. Därav följde åter att, om Kung!. Maj:ts nu’föreliggande

förslag bleve godtaget, varigenom staten för sin allmänna lönepolitik uppställt

likalönsprincipen såsom rättesnöre, icke blott, som nu ifrågasättes, avvikelse

därifrån måste ske för samtliga hittillsvarande kvinnliga befattningshavare,

utan ett nytt dylikt undantag måste senare åvägabringas jämväl för sådana

hos trafikverken nytillträdande kvinnliga befattningshavare, vilka av vad i

samband med behörighetslagens tillämpningsbeslut förekommit trott sig hava

fått verkningarna av likalönsprincipens accepterande sig tillförsäkrade. Jämväl

med hänsyn härtill synes det av departementschefen här framförda betraktelsesättet

icke böra vinna riksdagens godkännande.

Till vad utskottet ovan anfört torde kunna anmärkas, att därvid följdriktigt

borde knytas ett helt nytt förslag till lönebestämmelser, enär, även

efter de ändringar, utskottet förordar, flertalet av de anmärkta bristerna

alltjämt kvarstå. Utskottet vill icke förneka riktigheten av eu sådan erinran.

Men vid det förhållandet att ett skyndsamt beslut i denna fråga vid årets

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Löneplancn

och befattningarnas

placering i

densamma.

Vissa statstjänsters

reserverande

för

kvinnor.

Gift kvinnas

ställning i

statstjänst.

riksdag utgör en förutsättning för budgetarbetets normala fortgång samt då

utskottet, på sätt inledningsvis betonats, livligt behjärtar önskvärdheten av

att kvinnornas löneställning och i samband därmed tidpunkten för behörighetslagens

ikraftträdande snarast görligt fixeras, har utskottet stannat för att,

med förkastande av motiveringen, i vad denna står i strid med utskottets

egna uttalanden, tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag med här nedan angivna

ändringar. Därmed uppnås dock vad som enligt utskottets mening ter sig

såsom oundgängliga villkor för ett godkännande. Och olägenheten av att

rationellt utarbetade och genomförda lönebestämmelser därmed icke vunnits

synes icke behöva befaras bliva så stora, att de nödvändiggöra ett uppskov

med frågans lösning.

Givet är, att den löneställning, som härmed beredes nu förevarande befattningshavare,

icke får anses äga prejudicerande betydelse för behandlingen

av statens lönefrågor i övrigt.

I motionerna nr 161 i första kammaren och nr 217 i andra kammaren,

hava motionärerna — jämte ett antal andra motionärer, som knutit liknande

yrkanden till annan proposition, vartill utskottet i annat sammanhang återkommer

— redan dragit konsekvenserna av det lämnade erkännandet åt

likalönsprincipen. De påyrka sålunda, att vissa grupper kvinnliga befattningshavare

skola uppflyttas i högre lönegrader.

Åven om det icke kan bestridas, att dessa yrkanden ur propositionens

utgångspunkter måste anses äga fog för sig, kunna däremot synpunkterna

ifråga icke med samma rätt hävdas gent emot den ståndpunkt, utskottet

intagit. Att likväl den nu uppgjorda placeringen i andra avseenden lämnar

rum för befogade erinringar, har utskottet självt här ovan påvisat. Vid eu

senare erforderlig, mera rationell behandling av de skiftande tjänstegruppernas

inbördes löneställning torde också vissa omplaceringar bliva oundgängliga.

F.ör närvarande finner sig likväl utskottet böra avstyrka vad

motionärerna därutinnan påyrkat.

Beträffande frågan om vissa statstjänsters reserverande för kvinnor ansluter

sig utskottet till den av departementschefen intagna ståndpunkten. I enlighet

därmed anser sålunda utskottet att, då behörighetslagen icke förbehåller

männen andra tjänster än sådana, vilka, med hänsyn till göromålens beskaffenhet,

böra innehavas av män, endast motsvarande begränsning bör gälla

jämväl för de åt kvinnorna reserverade tjänsterna. Vilka'' dessa sistnämnda

äro kan lättast klarläggas genom att de erhålla en beteckning, exempelvis

vaktfri!, sköterska o. s. v., som uttryckligen anger denna dei''as egenskap.

Hittills gällande bestämmelser om gift kvinnas ställning i statstjänst hava

i det nu framlagda förslaget blivit utbytta mot ett stadgande av innehåll,

att kvinnlig innehavare av ordinarie statstjänst är under den tid, hon har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

3 .‘i

vårdnad om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande

myndighet, eventuellt Kungl. Maj:t, finner nödigt meddela.

I motionen nr 161 i första kammaren påyrkas, att nyssnämnda bestämmelse

(§ 4) måtte ur det nya avlöningsreglementet utgå. Utskottet ansluter

sig härutinnan till Kungl. Maj:ts mening och finner sig böra understryka

det av departementschefen med gillande refererade uttalandet av civilförvaltningens

lönenämnd, att stadgandet i fråga bör handhavas uteslutande

med hänsyn till och i sträng överensstämmelse med vad statens egna intressen

kräva. Likaledes kan utskottet icke biträda det motionsvis gjorda

yrkandet om uteslutning av eu i det nya reglementsförslaget (§ 16) intagen

bestämmelse rörande sjuklediglietsavdrag vid sjukdom, som står i samband

med havandeskap och barnsbörd, utan biträder utskottet vad departementschefen

därutinnan anfört.

Med hänsyn till det samband, som förefinnes mellan avlöning och pension,

anser sig utskottet, i likhet med departementschefen, i detta sammanhang

böra i korthet beröra jämväl ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas

pensionsförhållanden, ehuru denna fråga först senare kommer

att bliva föremål för riksdagens slutliga avgörande.

Vad först angår pensionsbeloppens storlek, så följer av utskottets ovan

framställda förslag om borttagande för kvinnliga befattningshavare av

den sista löneklassen i A^arje lönegrad, att kvinnornas pension blir något

lägre än männens, då pensionen bör stå i visst förhållande till slutlönen.

Detta synes utskottet vara befogat ej minst ur den synpunkten, att pensionen

till en manlig befattningshaAmre i flertalet fall måste vara tillräcklig

för ej blott pensionstagarens eget utan även hans hustrus uppehälle, medan

den kvinnliga pensionären som regel har att sörja blott för sig själv.

I fråga om den normala pensionsåldern för kvinnliga befattningshavare

har departementschefen, som ovan nämnts, ansett densamma höra höjas

från nuvarande 60 till 67 år eller samma ålder som för män. Då emellertid,

såsom departementschefen erinrat, så gott som ingen erfarenhet föreligger

om kvinnliga tjänstemäns arbetsförmåga i de åldrar, varom här är

fråga, synes enligt utskottets mening försiktigheten bjuda att, intill dess

sådan erfarenhet vunnits, stanna vid den av 1921 års lönekommitté föreslagna

pensionsåldern eller 64 år. Skulle erfarenheten framdeles visa, att

en ytterligare höjning av pensionsåldern kan utan olägenhet ske, är en

dylik höjning lätt att genomföra, varemot, i händelse erfarenheten skulle

visa ett motsatt förhållande, en sänkning av en för hög pensionsålder

måste medföra större svårigheter.

Att sålunda enligt utskottets mening olika pensionsbelopp och pensionsålder

böra fastställas för män och kvinnor, synes dock icke böra medföra,

att avgifterna för den egna pensioneringen bestämmas olika för de båda

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. H käft. (Nr 17.)

De kvinnliga

befattningshavarnas

pewsionsförhållanden.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Författning s •

förslag.

grupperna av befattningshavare. Skulle nämligen en efter försäkringstekniska

principer utförd beräkning visa, att kvinnornas avgifter rätteligen

borde vara högre än männens, kan denna skillnad anses täckt genom uppkommande

överskott på de avgifter för pupillpensionering, som de kvinnliga

befattningshavarna enligt departementschefens, av utskottet här nedan

förordade förslag böra erlägga. Skulle åter en sådan beräkning visa, att

kvinnornas avgifter rätteligen borde vara lägre än männens, bör likväl

en sänkning av kvinnornas avgifter icke ske, då härav skulle bliva en

följd, att i ett stort antal fall en kvinnlig befattningshavares behållna avlöning

bleve större än en manlig befattningshavares i samma ställning,

något som enligt utskottets mening måste undvikas.

Beträffande pupillpensioneringens ordnande ansluter sig utskottet till

vad departementschefen därom anfört.

De av departementschefen föreslagna nya avlöningsbestämmelserna föranleda

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, för vilka ändringars innehåll utskottet förut

lämnat redogörelse. Likaså föranleda dessa bestämmelser ändringar i

kommunikationsverkens samt lots- och fyrstatens avlöningsreglementen,

vartill utskottet i annat sammanhang återkommer.

I det av Kungl. Maj:t med anledning härav framlagda författningsförslaget

hava, såsom nämnts, vissa ändringar motionsvis ifrågasatts. Dessa

ändringar avse 4, 16 och 21 §§ i förslaget.

Vad de två förstnämnda paragraferna beträffar, har såsom av det förestående

framgår, utskottet anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag. Vad

däremot vidkommer 21 § i författningsförslaget, har utskottet på de i

motionerna nr 161 i första kammaren och nr 217 i andra kammaren anförda

skäl ansett sig böra tillstyrka, att de till elfte lönegraden hänförda

befattningshavarna må komma i åtnjutande av enahanda rätt till semester,

som föreslagits för befattningshavare, tillhörande 12—23 lönegraderna, och

får utskottet i följd härav förorda, att paragrafens avfattning ändras i

enlighet härmed.

Likaledes har utskottet intet att erinra mot att den kvinnliga sjukvårdspersonalen

vid statens hospital och asyler fortfarande bibehålies vid den

med 5 dagar utvidgade semestertid, varom framställning gjorts i motionen

nr 151 i andra kammaren.

De ändringar, som härav föranledas, hava iakttagits i det av utskottet

framlagda författningsförslaget.

Vid inplaceringen av de kvinnliga befattningshavarna på den gemensamma

löneplanen har fråga uppstått rörande ändring av förutvarande

tjänstebeteckningar. Så länge olika löneplaner voro gällande för män

och kvinnor, kunde man utan olägenhet i dessa planer använda lika lydande

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

35

beteckningar på väsentligt skiljaktiga befattningar. Men vid ott sammanförande

av dessa planer måste givetvis dubbelbeteckningar undvikas.

För don nya löneplanens riktiga uppställning vore det också önskvärt, att

den sakliga olikhet, som förelåge mellan hittills likabenämnda befatt

ningshavare i de nya tjänstebeteckningarna, erhölle ett klart uttryck.

Förslaget till ändringar härutinnan, så långt detta berör den nu föreliggande

framställningen, utmynnar i följande: tjänstetiteln kvinnligt

kontorsbiträde utbytes mot kansli biträde, kanslibiträde mot förste kanslibiträde,

kvinnlig kontorsskrivare mot kansliskrivare samt kvinnlig bokhållare

mot förste kansliskrivare.

Vid prövning av dessa förslag har utskottet funnit vissa av tjänstebeteckningarna

kunna något lämpligare angivas. Utskottet vill för sin

del föreslå, att tjänsteförteckningen förändras å ett par hittillsvarande

tjänstegrupper nämligen manliga kontorsbiträden och förste kontorsbiträden.

Den förstnämnda gruppen borde lämpligen betecknas kontorister

och förste kontorsbiträdena förste kontorister. Därmed komme de nu omhandlade

tjänstegrupperna att i vederbörande tjänsteförteckningar upptagas

på följande sätt: skrivbiträde, kontorsbiträde, kanslibiträde, kontorist,

förste kontorist, kansliskrivare och förste kansliskrivare.

Vad beträffar de nu gällande bestämmelserna i 8 § av avlöningsreglementet,

har departementschefen, med hänsyn till att tjänsteförteckningen

ansetts kunna utgå ur reglementet, föreslagit den ändring, att i stället

för den nuvarande föreskriften rörande sagda förteckning ett stadgande

måtte införas därom, att genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

skulle bestämmas, till vilken lönegrad varje särskild befattning är att

hänföra. Departementschefen har härvid erinrat om, att förslag i sådan

riktning framlagts i ett av särskilt tillkallad sakkunnig den 8 november

1923 avgivet yttrande och förslag i fråga om revision av gällande avlöningsbestämmelser

för statsdepartement med flera verk, samt att den

sakkunnige i sådant hänseende anfört, att ifrågavarande förteckning icke

vore till stor nytta och med sin nuvarande uppställning ofta behövde

undergå förändringar. De i tjänsteförteckningen förekommande uppgifter,

kompletterade med antalet befattningar av olika slag, förekomme ock i

de särskilda tjänsteförteckningar, som i samband med beslut om staterna

av Kungl. Maj:t fastställdes för vederbörande verk. Då dessa särskilda

tjänsteförteckningar i för varje år reviderat skick återgåves i den av statskontoret

utgivna statsliggaren, syntes de bliva så allmänt tillgängliga,

att något behov av en vid avlöningsreglementet fogad tjänsteförteckning

icke förefunnes.

Utskottet anser emellertid tjänsteförteckningen vara till stort gagn icke

blott för verken utan även för vederbörande befattningshavare och övriga,

som kunna hava intresse av statsförvaltningens avlöningsspörsmål, och

kan utskottet alltså icke tillstyrka den av departementschefen ifrågasatta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övergängs
anordningar
-

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

åtgärden. Utskottet vill ock framhålla, att mot en dylik förtecknings

införande i den av statskontoret utgivna statsliggaren den invändningen

kan göras, att denna liggare ej är på samma sätt allmänt tillgänglig som

avlöningsreglementet. Framhållas må även, att inom tjänstemannakretsar

en önskan förefinnes om tjänsteförteckningens bibehållande vid reglementet.

På grund av denna utskottets ståndpunkt är ändring i nu berörda hänseende

av 8 § icke erforderlig.

Däremot förutsätter den förändring av kvinnornas löneställning, utskottet

förordar, vissa tillägg till nyssnämnda paragraf och 10 §.

Enligt utskottets förslag skulle lön enligt sista löneklassen i samtliga

lönegrader icke utgå till kvinnliga befattningshavare. Därav följer, att i

lönegraderna 1 19 enligt löneplanen skulle endast de fyra första och i

lönegraderna 20—30 de tre första löneklasserna gälla för kvinnor. Ändringen

synes lämpligast kunna ske genom att till 8 $, 1 mom., efter orden

»fastställda lönebelopp» fogas följande tillägg: »dock med den begränsning

för kvinnlig befattningshavare, som i 10 § omförmäles». I sistnämnda

paragraf skulle därpå till 2 mom. fogas följande bestämmelse:

»Kvinnlig befattningshavare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad».

Utskottets allmänna motivering för bestämmelserna i fråga är ovan utförligt

angiven. Här torde endast behöva anmärkas, att ändringarna icke

inverka på lönereglementets stadganden i övrigt, utan äro dessa, i den

män de icke uttryckligen hänföra sig till kvinnliga eller manliga befattningshavare,

i lika utsträckning tillämpliga å bådadera.

En omedelbar tillämpning av Kungl. Maj:ts förslag å samtliga ordinarie

kvinnliga befattningshavare, å vilka de nya avlöningsreglementena äro

tillämpliga, har, såsom utredningen i ärendet giver vid handen, ansetts

påkalla en reglering av övergången för de nuvarande kvinnliga befattningshavarna

från gällande kvinnliga löneplan till den nya gemensamma

löneplanen, och har på grund härav framställning gjorts om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter. Till vad i sådant

hänseende föreslagits ansluter sig utskottet. Utskottet tillstyrker alltså,

att de nya lönebestämmelserna utfärdas att gälla från och med den 1 juli

1925 samt att hittillsvarande kvinnlig befattningshavare vid övergången

till nya lönegrader må äga tillgodoräkna sig den tid, hon tillhört eller

skall anses hava tillhört befattning i nu innehavd lönegrad.

Beträffande gottgörelse för eventuellt vid övergången minskad löneinkomst

uttalar departementschefen, att sådan endast synes böra utgå i

vissa angivna fall. Utskottet finner dock skäligt, att sådan gottgörelse

utgår till varje därav träffad befattningshavare på sätt i dylika fall är

vanligt.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

37

Beträffande härefter frågan om avlöningsförhållanden för kvinnliga befattningshavare

vid oreglerade verk har Kungl. Maj:t, i anslutning till

vad 1921 års lönekommitté härutinnan ifrågasatt, föreslagit, att det skulle

få ankomma på Kungl. Maj:t att provisoriskt bestämma avlöning för befattningshavarna

i fråga. Kungl. Maj:ts förslag i denna del har utskottet

funnit sig böra biträda.

I motionen nr 204 i andra kammaren har herr Olofsson i Digernäs

in. fl. yrkat, att Kungl. Maj:ts proposition i förevarande ärende icke måtte

bifallas, men att riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t begära

utredning och förslag rörande denna frågas lösning i samband med dyrtidstilläggens

avveckling.

Därest utskottet kommit till den uppfattningen, att en godkännbar lösning

icke kunnat åvägabringas vid årets riksdag, torde vad motionären

anfört hava varit förtjänt av beaktande. Med den utgång, prövningen

av ärendet nu erhållit, torde motionen icke behöva föranleda särskild åtgärd.

Enligt de uppgifter, som förekomma i propositionen, skulle, vad angår

ordinarie befattningshavare, ett fullt genomförande av Kungl. Maj:ts förslag

draga en årlig kostnadsökning av 1,030,000 kronor, vilken ökning

dock, efter det ett på pensioneringskostnaderna beräknat överskott frånräknats,

kunde antagas nedgå till omkring 700,000 kronor. Dessa beräkningar

hänföra sig till den placering i löneklasser, som vid tiden för undersökningen

gällde för de dåvarande befattningshavarna.

Utskottet känner sig icke förvissat om, att denna kostnadsberäkning

jämväl täcker den kostnadsökning, som vid en fortsatt tillämpning av

Kungl. Maj:ts förslag komme att uppstå.

En av utskottet gjord undersökning angående den totala löneskillnaden

per befattningshavare under en från normal anställningsålder till pensionsåldern

utsträckt tjänstetid i samma lönegrad visar följande resultat:

Avlöningsförhållandena

för kvinnliga

befattningshavare

vid

oreglerade

verk.

Herr Olofssons

i Digtrnäs

m fl.

motion.

Kostnaderna.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Sammanlagd löneinkomst under en ordinarie tjänstetid

från fyllda 22 till fyllda 67 år

A - o r t

G - o r t

Summa erlagda

Nuvarande kvinnlig

Löneplan

Löneplan

befattning

Nu-

enligt

Löne-

Nu-

enligt

Löne-

varande

Kutigl.

skill-

varande

Kungl.

skill-

löneplan

Maj:ts

nåd

löneplan

Maj:ts

nåd

förslag

förslag

1

1 2

8

4

6

6

7

8

Skrivbiträde 2 ...............

84,240

90,900

6,660

100,440

115,740

15,300

3,600

Sköterska vid hospital...

95,040

96,300

1,260

113,346

122,760

9,414

3,800

Kontorsbiträde ............

95,040

101,700

6,660

113,346

129,780

16,434

3,800

Rikstelefonist ...............

112,320

112,500

180

133,056

143,820

10,764

4,300

Kanslibiträde ...............

112,320

118,890

6,570

133,056

151,830

18,774

4,500

kassör vid telegrafverket

118,890

118,890

—

141,084

151,830

10,746

4,500

Postexpeditör...............

141,300

149,580

8,280

168,408

189,000

20,592

5,600

Förste postexpeditör......

149,310

158,670

9,360

178,488

199,710

21,222

5,800

Telegrafkommissarie av

k!. 6 ........................

177,120

196,470

19,350

209,196

244,854

35,658

7,400

Telegrafkommissarie av

kl. 5 ........................

211,140

223,200

12,060

243,540

277,740 ! 34,200

8,300

1 Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola kvinnliga befattningshavare erlägga samma avgifter för

familjepensionering som män. 25 procent av dessa avgifter äro emellertid enligt beräkning

vid lika pensionsålder fullt tillfyllest för täckande av statens kostnader för familjepensioneringen

samt statens merkostnad för de kvinnliga tjänstemännens tjänstepensionering'' på

grund av deras genomsnittliga längre livslängd, varför överskott uppstår, som tillfaller statsverket.

Summan i kol. 8 minskad med 25 procent bör sålunda avdragas från beloppen i

kol. 4 och 7. Familjepensionsavgifterna äro allenast approximativt beräknade.

2 I nuvarande lön för skrivbiträde ingår tillfälligt lönetillägg å 120 kronor.

Som av förestående siffror framgår, skulle ett bifall till Kungl. Maj ds

förslag medföra en betydande utgiftsökning per befattningshavare. Och det

synes kunna sättas i fråga, huruvida departementschefen kan sägas med sitt

förslag hava lyckats följa det av honom därför uppställda statsekonomiska

direktivet, nämligen, att befattningshavarnas löneställning, som helt nyligen

undergått prövning i vanlig löneregleringsväg, skulle bliva i det väsentliga

oförändrad. Frånsett vad som skett under kristiden, torde tidigare icke ens

en lönereglering givit de därav omfattade över huvud taget ett motsvarande

lönetillskott. Det kan här även bringas i erinran, hurusom statsverket just

nu finner sig nödgat att på olika områden söka nedbringa sina utgifter,

därvid bland andra icke få, hos staten mera löst anställda och bland dessa,

även familjeförsörjare helt skiljas från sina anställningar utan kännedom

om var eller huruvida någon ny anställning alls kan erhållas.

Genom ett godkännande av utskottets förslag torde den av ett bifall till

Kungl. Maj:ts framställning föranledda kostnadsökningen minskas till 475,000

kronor för att efter hand nedgå under detta belopp.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

39

att riksdagen, i anledning av Kungl. Ma,j:ts förevarande

framställning och fröken Hesselgrens, herr Halléns

samt fröken Wellins och herr Karlssons i Vadstena

motioner (1:161, 11:217 och II: 151), de båda förstnämnda

motionerna i vad de avse semester för vissa befattningshavare,

samt med avslag å fröken Hesselgrens och herr

Halléns nyssberörda motioner i övrigt, i den mån de

avse befattningshavare vid allmänna civilförvaltningen,

ävensom å herr Olofssons i Digernäs m. fl. motion

(II: 204), må beträffande befattningshavare under andra

—åttonde samt tionde huvudtitlarna

a) med tillämpning från och med den 1 juli 1925,

godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag till

kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av

avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (Bilaga A)

jämte den förslaget bifogade, på grundvalen av nu

gällande stater uppgjorda tjänsteförteckning, dock att,

i den mån ändringar i nämnda tjänsteförteckning göras

genom beslut av 1925 års riksdag, Kungl. Maj:t skall

äga att vid utfärdande av författning vidtaga motsvarande

ändringar i tjänsteförteckningen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av utskottet förordade grunder,

utfärda de övergångsbestämmelser, som i anledning

härav må finnas erforderliga;

c) medgiva, att de personliga lönetillägg, som Kungl.

Maj:t kan komma att med stöd av nyssnämnda bemyndigande

tillerkänna vissa kvinnliga befattningshavare,

må utgå av de i vederbörande stater upptagna

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

d) besluta, att Kungl. Maj:t skall äga bestämma avlöning

till sådan kvinnlig befattningshavare, som efter

ikraftträdandet av lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag tillträder

statstjänst, vilken förut kunnat innehavas endast

av man och för vilken avlöningen är bestämd enligt

andra grunder än dem, som fastställts i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid

postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk eller avlöningsreglementet den 22 juni

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen;

skolande sådan befattningshavare vara

skyldig att underkasta sig de bestämmelser i fråga om

avlöning, som vid en blivande lönereglering för det verk

eller den stat, befattningshavaren tillhör, må varda för

tjänsten stadgade.

Stockholm den 17 februari 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVAENZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. L.

Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, ./. Nilsson i Malmö, O. Bergqvist, C. G. Ekman, J. Jeansson,

G. Kobb, A. Petrén och J. B. Johansson i Fredrikslund;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rijdén, P. Nilsson i Bonarp,

J. D. Norman, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. i. Törnkvist i Karlskrona, E. Kristensson i

Göteborg, P. Af. Olsson i Blädinge, O. Nilsson i Örebro, S. Persson i Fritorp, E. G. E. Eriksson

i Stockholm och A. Danielsson
-

Reservationer se sid. 60.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

41

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 8, 9, 10, 16, 21 och 29 §§ i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skola, 3, 8, 10,

16 och 21 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 §.

1. Med ordinarie — — — kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med

Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår

tjänsteman tillhörande någon av de i 9 § avdelningen B upptagna 1—27

lönegraderna, vederbörande myndighet, varunder han lyder, efter prövning

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinder

ligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4 $.

Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad

om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande myndighet

eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten, Kungl.

Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner nödigt

meddela.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sam/. l''i höft. (Nr 17)

i

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

8 $.

1. För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom fullmakt

eller konstitutorial, utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken

för varje lönegrad upptager en eller flera löneklasser med särskilda, för

olika ortsgrupper fastställda lönebelopp, dock med den begränsning för

kvinnlig befattningshavare, som i 10 § omförmäles.

I den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning angives, till vilken

lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.

Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de uti

löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på grundval

av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.

Där flera löneklasser äro i löneplanen upptagna för den lönegrad, enligt

vilken tjänstemans lön skall utgå, fastställes löneklassen i enlighet med

föreskrifterna i 10—13 §§>.

Inom löneklass bestämmes lönebeloppet efter den ortsgrupp, till vilken

tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.

2. Förutom lön — — — 25—30 §§.

9 §.

Löneplan.

Avdelning A. För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Ort

s g r

upp

Lönegrad

Löne-

klass

A

B

c

o

E

F |

(jr

Krön

o r

:

l:a lönegraden ......

1

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540

12,780

13,020

2;a lönegraden ......

2

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400 ;

14,700

15,000

3:e lönegraden ......

3

15,240

15,540

15,840

16,140

16,440 !

16,740

17,040

4:e lönegraden ......

4

16,200

16,500

16,800

17,100

17,400

17,700

18,000

Avdelning B. För andra tjänstemän.

Lönegrad

i Löne- klass

Ort

s g r

upp

A

B

C

n

E

F

ö

K

• o n

o r

i

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

2

1,620

1,692 I

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

l:a lönegraden......^

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

;2,208

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070 i

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

43

0 r t

S £ r

u i) p

Lönograd

Löne- j

klass

A

B

C

D

E

F

G

K

o n

o r

2

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

2:u lönegraden......

4 |

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

1 5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6 1

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4 1

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

S:e lönegraden......

5 1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7 i

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

1

4 !

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5 i

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

i:e lönegraden......

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7 ■

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

'' 2,664

2,772

2,880

2,988

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

0

2,100

2,198

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

5:e lönegraden......1

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

6:e lönegraden......;

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

7:e lönegraden......

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

|

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

1

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

1 8:e lönegraden......]

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,976

3,408

3,540

3,672

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Lönegrad

i Löne- | klass

Ort

s g r

upp

J

A

B

C

o

E

F

G

Krön

o r

(

9

2,460

2,574

■ 2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

i

1°

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

9-e lönegraden • •

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

13

3,060

3,198

3,336

3.474

3,612

3,750

3,888

! 10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

j

ii

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,36.0

3,486

! 10:e lönegraden •••]

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

1

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

i

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

j

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486 ;

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

ll:e lönegraden • •••

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

|

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

i

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

12:e lönegraden •■•<

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596 |

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888 I

, 14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

13:e lönegraden ■ - ,

| 15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

1

; 16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

i i

i 17

3.960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

1

! «

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4.104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

l''i:e lönegraden ■■■■

; 16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

; 17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4.434

4.608

4,782

4,956

5,130

5,304

1

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

1

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

15:e lönegraden {

! 17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 45

0 r t

s g r

U p p

Lönegrad

Löne-

klass

A

1!

C

1)

E

F

0

Krön

r

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

16''e lönegraden......

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20 |

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

''

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

li e lönegraden......

i9

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20 :

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

18''c lönegraden......

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

j 19-c lönegraden......

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816 1

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

20

•

4,860

5,058

5,256

Oj4o4

5,652

5,850

6,048 ;

20 e lönegraden......

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420 i

6,816

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

»

5,160

5,370

5,5S0

5,790

6,000

6,210

j

6,420 :

j

22

5,520

5,736

5,952

6.168

6,384

6,600

6.816

| 2 L a lönegraden......

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212 ’

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

(

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

22-a lönegraden......J

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

■

i

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

,

7,212 ;

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

23-e lönegraden......

8,124

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580 |

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 17,

| Löne- | klass

Ort

s g r

upp

Lönegrad

A

B

c

D

E

F

G

K

ron

o r

f

1 24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

24:e lönegraden ■ • J

26

1 7,140

7.380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060 ;

25

| 6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

|

8,124

25.e lönegraden ...J

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580 |

1

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28 ‘

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

26e lönegraden ....

27

1 7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060 ;

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

j 29

8,580 •

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060 1

27''e lönegraden ....

28 8,100

8.340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020 i

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

28''e lönegraden ...J

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

29-e lönegraden ....

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

30

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

30-e lönegraden - J

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

33

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

11,700

11,940

10 %.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst, tillhörande i 9 § omförmälda

avdelning B, erhåller tjänsteman, vare sig han förut innehade sådan tjänst

eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken tjänsten

hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2. Efter att----11—13 §§.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

47

Kvinnlig befattningshavare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt

högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.

3. Uppflyttning till-----uppskov därmed.

4. Har tjänsteman — — — — uppskovet varat.

16 §.

1. Därest tjänsteman — — — nedanstående tabell:

A. För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Löneklass enligt 9 §

avd. A

Tjänstledighets-1| *

avdrag | Löneklass enligt 9 §

avd. A

kronor öre.

Tjänstledigliets-

avdrag

kronor j öre

1

!

10 50

12 1 —

3 ....................................

14

15

0

4 ...................................

B. För andra tjänstemän.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledigkets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

| Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledighets-

avdrag

krono!'' i öre

kronor

öre

kronor

öre

1 ...............

60

12 .............

1

80

23 ......

4

50

2 ...............

—

70

13 .............

l

95

24 ......

5

—

3

80

14 .............

2

10

25 ......

5

50

2

30

2fi ......

6

_

1

2

50

27 ..............

6

50

l

17

2

75

98 ...............

7

1

20

18 .............

3

29 ......

7

50

8 ...............

1

30

19 .............

3

25

30 ......

8

—

9 ...............

1

40

20 ............

3

50

31 ......

8

50

| 10 ...............

1

50

21 .............

3

75

32 ......

9

Ill ...............

1

65

22 .............

J 4

33 ......

9

50

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd.

2. Har tjänsteman — — — nyss sagts.

3. Har tjänsteman — — — nyss sagts.

4. Föreskrifterna i---tjänsten inträder.

21 §.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester eller däremot svarande ledighet under nedan

angivna antal dagar:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

j ..............

Intill det år,

under vilket

tjänstemannen

fyller 40 år

Från och med det

år, under vilket,

tjänstemannen

fyller 40 år

Tjänstemän, tillhörande 1 — 10 lönegraderna enligt 9 § avd. B

20 dagar

30 dagar

Tjänstemän, tillhörande 11—23 lönegraderna enligt 9 § avd. B

samt kvinnlig sjukvårdspersonal vid hospital och asyler ...

25 »

35 »

Tjänstemän, tillhörande 24—28 lönegraderna enligt 9 § avd. B

35 »

45 »

Tjänstemän, tillhörande 29—30 lönegraderna enligt 9 § avd. B,

samt tjänstemän, som avses i 9 § avd. A........................

45 »

45 »

Tjänsteman, som — —''— överordnad myndighet.

2. Där driftens — — — sådan dag.

29 §.

För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman, tillhörande

någon av 1—20 lönegraderna enligt 9 § avdelning B, ersättning för övertidsarbete,

där sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas

enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

49

Bilaga till aelöningsreglementet.

Tjänsteförteckning

angivande ordinarie befattningar vid vederbörande verk ävensom för vissa av dessa

befattningar de särskilda lönegrader, till vilka de iiro hänförliga enligt den i 9 § av

avlöningsreglementet intagna löneplan.

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

1

Andra huvudtiteln.

Högsta domstolen.

Justitieråd .................................

A 4

J ustitiedeparteineutet.

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Kansliavdelningen-

Expeditionsvakt ...........................

B 5

Statssekreterare och expeditionschef,

arvode enligt 5 § i reglementet ...

-

Regeringsrätten.

Kansliråd ... ................................

B 30

Regeringsråd ..............................

A 4

Förste kanslisekreterare ...........

B 26

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Registrator .................................

B 22

Expeditionsvakt...........................

B 5

! Andre kanslisekreterare ...............

B 21

Lagavdelningen.

Nedre justitierevisionen.

\ Chef för lagavdelningen, arvode en-

Revisionssekreterare .....................

B 30

ligt 5 § i reglementet ...............

Protokollssekreterare....................

B 22

Ledamot å lagavdelningen, arvode

Registrator .................................

B 22

enligt 5 § i reglementet ............

Kanslist ...................................

B 21

Förste kanslisekreterare (med tjänst-

göring även å kansliavdelningen^

B 26

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Andre kanslisekreterare (med tjänst-

Expeditionsvakt ...........................

B 5

göring även å kansliavdelningen^

B 21

Kontorsbiträde..............................

B 4

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Kan slibiträde ...........................• • •

B 7

Svea hovrätt.

Expeditionsvakt .................. —

B 5

President ....................................

A 3

Kontorsbiträde .........................

B 4

Hovrättsråd..............................• ••

B 30

l För tjänstgöring såsom statsrådsbe-

Krigshovrättsråd...........................

B 30

redningens expeditionsvakter:

Sekreterare ................................

B 27

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

Advokatfiskal ..............................

B 24

Expeditionsvakt...........................

B 5

Överkrigsfiskal.............................

B 24

Justi tickanslersexpeditionen.

Aktuarie ....................................

B 22

T •. • i i

A 3

B 22

«J llblllltlKuilSlél......................

B 30

B 22

Registrator .................................

B 21

Notarie.......................................

B 22

1 Expeditionsvakt ...........................

B 5

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 17,

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Svea hovrätt (forts.).

Expeditionsvakt .........................

B 5

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Skrivbiträde.................................

B 2

Göta hovrätt.

President ....................................

A 3

Hovrättsråd.................................

B 30

Sekreterare .................................

B 27

Advokatfiskal ..............................

B 24

Aktuarie ....................................

B 22

Arkivarie ....................................

B 22

Fiskal..........................................

B 22

| Notarie .......................................

B 22

j Förste expeditionsvakt ..................

B 7

| Expeditionsvakt..........................

B 5

| Kontorsbiträde ...........................

B 4

''Hovrätten över Skäne och Blekinge.

President ....................................

A 3

: Hovrättsråd.................................

B 30

| Advokatfiskal ..............................

B 24

B 24

Fiskal.........................................

B 22

Notarie.......................................

B 22

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Expeditionsvakt ...........................

B 5

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Fångvårdsstyrelsen och fångvårds-

staten.

Fångvårdsstyrelsen.

Överdirektör ..............................

A 2

B 30

Byrådirektör ..............................

B 28

B 24

Sekreterare .................................

B 24

Aktuarie ....................................

B 21

Notarie .......................................

B 21

B 21

Assistent av 3:e klass ..................

B 16

Verk och befattningar

Avdelning

och lönegrad

enligt

löneplanen

Kansliskrivare

B 11

Förste expeditionsvakt

B 7

Kanslibiträde

B 7

Expeditionsvakt

B 5

Ivontorsbiträde

B 4

Skrivbiträde

B 2

Fångvårdsstaten.

Direktör av l:a klass ..................

Direktör av 2:a klass ..................

Förste pastor och överlärare .........

Direktör av 3:e klass ..................

Pastor och förste lärare ...............

Kamrerare .................................

Assistent av l:a klass ..................

Assistent av 2:a klass ..................

Assistent av 3:e klass ..................

Kronohäktesföreståndare av l:a klass

Kronohäkteslöreståndare av 2:a klass

Assistent av 4:e klass ..................j

Uppsyningsman ...........................!

Yrkesmästare av l:a klass ............

Yrkesmästare av 2:a klass ............!

Överkonstapel..............................j

1''örsta vaktfru..............................

Vaktkonstapel..............................j

Vaktfru.......................................j

Statens uppfostringsanstalt & Hona.

Direktör ....................................

Pastor och förste lärare ...............|

Lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare

.....................

Lärare, tillika avdelningsföreståndare

Räkenskapsförare och redogörare ...

Verkmästare, tillika avdelningsföreståndare

.................................

Uppsyningsman ...........................

Förste förman.............................;

Maskinist ....................................!

Förman.......................................

Husmoder .................................

B 27

B 26

B 26

B 24

B 24

i

B 22 ;

B 20

B 18

B 16

B 16

B 15

B 12

B 10

B 10

B 8

B 8

B 6

B 6 i

B 1

B 27

B 24

B 18

B 17

B 17

B 17

B 10

B 8

B 8

B 6

B 6 i

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

51

Verk och befattningar

Tredje huvudtiteln.

Utrikesdepartementet.

A. Diplomatisk eller konsulär

personal.

Sändebud tjänstgörande såsom kabi

nettssekreterare .......................

Sändebud eller generalkonsul tjänstgörande

såsom avdelningschef

Legationsråd eller konsul tjänstgörande

såsom byråchef .........

konsul .........................

Byråsekreterare ................

Förste kanslist...................

Kanslist............................

Övergångsstat.

Legationsråd......................

Förste legationssekreterare •

B. Övrig personal.

för arkivet ............

Förste arkivarie .........

Kamrerare ...............

Andre arkivarie .........

Kansliskrivare............

Förste expeditionsvakt

Kanslibiträde ............

Expeditionsvakt.........

Portvakt ...............................

Övergångsstat.

Förste arkivarie .......................

Andre arkivarie .......................

I

Beskickningar och konsulat.

Sändebud ................................

Generalkonsul..........................

Sändebud................................

| Legationsråd ..........................

! Konsul ...................................

Avdelning

och löno- grad enligt

lönoplanen

Verk och bofattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Förste legationssekreterare ...........

B 26

Vicekonsul .................................

B 26

Andre legationssekreterare ............

B 21

Andre vicekonsul ........................

B 21

Förste kanslist..............................

B 16 i

Kanslist.......................................

B 12

A 3

Övergångsstat.

:

A 2

Sändebud ...................................

A 2

B 30

Fjärde huvudtiteln.

Försvarsdepartementet.

B 26

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

B 21

reglementet ..............................

—

B 16

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

B 12

reglementet ..............................

Chef för lan försvarets kommando- expedition, arvode enligt 5 § i

B 30

reglementet .............................

Chef för sjöförsvarets kommando-

B 26

expedition, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

—

Kansliråd ....................................

B 30

B 30

Förste kanslisekreterare ..............

B 26

B 24

Registrator .................................

B 22

B 24

Andre kanslisekreterare ...............

B 21

B 21

Kansliskrivare ..............................

B 11

B 11

Förste expeditionsvakt..................

B 7

B7

Kanslibiträde ..............................

B 7

B 7

Expeditionsvakt ...........................

B 5

B 5

Kontorsbiträde..............................

B 4

B 5

Förste expeditionsvakt å lantförsva-

rets kommandoexpedition .........

Expeditionsvakt å sjöförsvarets kom-

B 7

B 24

B 21

B 5

Armé för val tningen.

Civilpersonalen.

Generalkrigskommissarie ...............

A 3

A 3

Krigsråd ....................................

B 30

. A 2

Kamrerare .................................

B 24

Jas

Krigskassor .................................

B 24

. B 30

Ombudsman ........,.....................

B 24

J B 30

Revisionskommissarie ..................

B 24

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Arméförvaltningen (forts ).

B 24

B 24

B 9A

B 24

B 94

R 21

B 21

Notarie......................................

B 21

Marinkassör.................................

B 21

Registrator .................................

B 21

Notarie .......................................

B 21

Revisor.......................................

B 21

Revisor........ ..............................

B 21

Kansliskrivare............................

B 11

Revisor och bokhållare..................

B 21

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

Kanslibiträde ..............................

B 7

Expeditionsvakt ...........................

B 5

Expeditionsvakt ..........................

B 5

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Kontorsbiträde ...........................

B 4

iO

Generalstaben.

Professor ....................................I B

Krigsarkivarie ..............................i B 24

B 7

B 5

Förste expeditionsvakt ..............

Expeditionsvakt.......................

Artilleristaben.

Expeditionsvakt...... ....................! B 5

Krigshögskolan.

Förste expeditionsvakt ..................I B 7

Expeditionsvakt ...........................j B 5

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Furste expeditionsvakt.................. B 7

Expeditionsvakt ........................... B 5

Fortifikationen.

Expeditionsvakt vid fortifikationsstabens

huvudstation ...............

Marin staben.

Registrator och aktuarie med skyl-|

dighet att biträda vid övriga göro-j

mål i marinstaben.....................{ B 21

Expeditionsvakt ........................... B 5

i

Sjökrigshögskolan.

Expeditionsvakt ...........................| B 5

Sjökrigsskolan.

Expeditionsvakt ...........................j B 5

Flottans stationer.

Expeditionsvakt vid Karlskrona sta-j

tion ....................................

Expeditionsvakt vid Stockholms sta-1

tion .......................................;

B 5

B o

Intendentnrkåren.

Expeditionsvakt vid intendentursta-j

ben .......................................

Marinförvaltningen.

CivilavdelningenMarinöverkommissarie

........

B 5

B 5

A 1

Amiralitetsråd..............................j B 30

Sjökarteverket.

Förste aktuarie''........................... B 24

Aktuarie .................................... B 22

Kartograf ....................................j B 21

Ritare eller gravör........................• B 15

Redogörare ................................. B 15

Ritbiträde.............. B 7

Expeditionsvakt ....................... B 5

Kontorsbiträde ...........................] B 4

1 Därest till förste aktuarie a sjökarteverkets avdelning för sjömätningsväsendet förordnas

militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, äger han endast uppbära

arvode till belopp, som av Kung]. Maj:t kan varda medgivet, allt efter som han är militär

i flottans stam eller reserv'' (med pension) eller å reservstat.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

53

Verk ocli befattningar

i Avdelning

| och lönegrad

enligt

j löneplanen

Verk ocli befattningar

Avdelning i

och enligt

grad lönelönejtlanen
-

Femte huvudtiteln.

Kansli skrivare ■

Expeditionsvakt

11 11

11 5

Socialdepartementet.

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

Expeditionschef, arvode enligt § 5 i

reglementet .............................

Byråchef för lagärenden, arvode enligt

5 § i reglementet ...............j

Kansliråd ....................................j

Kansliråd, tillika fattigvårdsinspektörj

Förste kanslisekreterare ...............I

Förste kanslisekreterare, tillika fattig-l

vårdsinspektörens assistent .........

Registrator .................................

Andre kanslisekreterare ...............

Kansliskrivare ..............................

Förste expeditionsvakt ..................

Kanslibiträde ..............................

Expeditionsvakt...........................

Kontorsbiträde ...........................

B 30

B 30

B 26

B 26

B 22

B 21

B 11

B 7

B 7

11 5

B 4

Kontorsbiträde

B 4

Socialstyrelsen.

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

Byråchef ....................................

Förste aktuarie ...........................

Förste byråingenjör .....................

Sekreterare .................................

Sekreterare och inspektörsassistent--

Aktuarie ....................................

Bibliotekarie och arkivarie............

Byråingenjör ..............................

Kansliskrivare..............................

Förste expeditionsvakt..................

Kanslibiträde ..............................

Expeditionsvakt ...........................

Kontorsbiträde ...........................

Skrivbiträde................................

B 30

B 24

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B H

B 7

B 7

B 5

B 4

B 2

Riksförsäkringsanstalteh.

Generaldirektör .....................

Byråchef ..............................

Förste aktuarie ....................

Sekreterare ..........................

Aktuarie ...........................

Byråingenjör.........................

Notarie................................

! Registrator ......................

I Kansliskrivare .......................

I Förste expeditionsvakt...........

| Kanslibiträde ......................

| Expeditionsvakt ....................

j Kontorsbiträde ....................

Försäkringsrådet.

President .............................

j Försäkringsråd ....................

I Sekreterare ..........................

Notarie................................

A 3

B 30

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 21

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

A 3

B 30

B 24

B 21

Yrkesinspektionen.

Yrkesinspektör ...........................

Assistent ....................................

Underinspektör ...........................

Statens tvångsarbetsanstalter.

Direktör ....................................

Direktör ....................................

Pastor och förste lärare ...............

Kamrerare .................................

Assistent av l:a klass ..................

Assistent av 2:a klass ..................

Assistent av 3:e klass ..................

Assistent av 4:e klass .................

Trädgårdsmästare ........................

Uppsyningsman ...........................

Förste förman..............................

Förman.......................................

Första vaktfri!.............................

Vaktfru.......................................

B 28

B 21

B 16

B 27

B 24

B 24

B 22

B 20

B 18

B 16

B 12

B 12

B 10

B 8

B 6

B 6

B 1

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Avdelning

- - - ----- — ---- -----

Avdelning

Verk ock befattningar

| och löne- jgrad enligt

Verk och befattningar

j och löne- ''grad enligt:

;löneplanen

löneplanen-

Pensionsstyrelsen.

Överläkare av 2:a klass..................

B 28

Generaldirektör ...........................

A

3

Hospitalsläkare av 2:a klass .........

B

26

Byråchef ....................................

B

30

Läkare vid Visby hospital ............

B

26

Förste aktuarie ...........................

B

24

II. Kontorspersonal.

;

Sekreterare .................................

B

24

Syssloman av l:a klass..................

B

24

Aktuarie ....................................

B

21

Syssloman av 2:a klass..................

B

22

; Notarie.......................................

B

21

Syssloman av 3:e klass..................

B

21

i Kansliskrivare..............................

B

11

Bokhållare ................................

B

15

i Förste expeditionsvakt ..................

B

7

Kassör .......................................

B

n j

Kanslibiträde ..............................

B

7

Kameralbiträde ...........................

B

8

; Expeditionsvakt ...........................

B

5

Kanslibiträde .............................

B

7

] Kontorsbiträde ...........................

B

4

III. Sjukvårdspersonal.

1 Skrivbiträde.................................

B

9

Uppsyningsman av l:a klass .........

B

14 j

Medicinalstyrelsen.

Förestånderska av l:a klass .........

B

12

Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

Uppsyningsman av 2:a klass .........

B

10

reglementet ..............................

Överskötare.................................

B

8

| Överinspektör för sinnessjukvården

Förestånderska av 2:a klass............

B

7

i i riket, arvode enligt 5 § i regle- mentet ....................................

Skötare.......................................

B

6

| Kameralbyråchef...........................

B

30

Översköterska ..............................

B

6

! Medicinalråd ..............................

B

30

Sköterska....................................

B

3

j Statsinspektör över köttkontrollen i

IV. Ekonomipersonal.

I

j riket .......................................

B

29

Maskinmästare av l:a klass............

B

14

j Byråveterinär ..............................

B

24

Maskinmästare av 2:a klass............

B

12 1

Kamrerare .................................

B

24

Befallningsman ...........................

B

10 |

Kontrollant av hospitalens ekono-

Hantverksföreståndare av l:a klass-

B

10

miska förvaltning ....................

B

24

Maskinist av l:a klass ..................

B

10

Ombudsman.................................

B

24

10

Trädgårdsmästare ........................

B

Sekreterare .................................

B

24

8

Han tverksf öreståndare av 2:a klass...

Maskinist av 2:a klass ..................

B

Kassör .......................................

B

21

8

B

B

21

Köksförestånderska av l:a klass......

B

7

Kansliskrivare.............................

B

11

*

Magasinsföreståndare.....................

B

7

Förste expeditionsvakt ..................

B

7

Arbetsförestånderska.....................

B

6

Kanslibiträde ..............................

B

7

Bageriförestånderska .....................

B

6

Expeditionsvakt ...........................

B

O

Chaufför ....................................

B

6

Kontorsbiträde — ......................

B

4

Eldare av l:a klass .....................

B

6

Skrivbiträde.................................

B

2

Hantverkai''e.................................

B

6

Hospital och asyler.

Köksförestånderska av 2:a klass......

B

6

I. Läkarpersonat

Post- och stadsbud .....................

B

6

Överläkare av l:a klass..................

B

29

Tvättförestånderska av l:a klass......

B

6

Hospitalsläkare av l:a klass .........

B

28

Eldare av 2:a klass .....................

B

5

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

55

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Verk ocli befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Statens hospital och asyler (forts.)

Kanslibiträde ..............................

B 7

Föreståndare i stall, ladugård och

B 5

Expeditionsvakt ...........................

B 5

svinstall....................................

B 3

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Tvättförestånderska av 2:a klass......

Sjätte huvudtiteln.

Kommunikationsdepartementet.

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

Sjunde huvudtiteln.

Finansdepartementet.

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

reglementet ..............................

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

Kansliråd ....................................

Förste kanslisekreterare ...............

Registrator .................................

Andre kanslisekreterare ...............

Förste expeditionsvakt.................

Kanslibiträde ..............................

Expeditionsvakt...........................

Kontorsbiträde ...........................

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

Överdirektör .............................

Byråchef och ledamot .................

Byrådirektör och ledamot ...........

Förste byråingenjör ....................

Byråingenjör .............................

Notarie......................................

Registrator, tillika aktuarie...........

Revisor och bokhållare ..............

Förste expeditionsvakt.................

Kanslibiträde ............................

: Expeditionsvakt ..........................

Kontorsbiträde ..........................

Byggnadsstyrelsen.

Generaldirektör, arvode enligt 5 §

reglementet .............................

Byggnadsråd .....................;.......

Byråchef ...................................

Intendent...................................

Kamrerare ...............................

Sekreterare ................................

Förste expeditionsvakt.................

B 30

B 26

B 22

B 21

B 7

B 7

B 5

B 4

A 2

B 30

B 28

B 26

B 21

B 21

B 21

B 21

B 7

B 7

B 5

B 4

B 30

B 30

B 26

B 24

B 24

B 7

§ i

Expeditionschef, arvode enligt

reglementet ..............................

Byråchef för lagärenden, arvode enligt

5 § i reglementet ...............

Kansliråd....................................

Förste kanslisekreterare ...............

Förste aktuarie —..................■■•••

Registrator .................................

Andre kanslisekreterare ...............

Kansliskrivare..............................

Förste expeditionsvakt..................

Kanslibiträde ...........:..................

Expeditionsvakt ...........................

Kontorsbiträde ...........................

Kammarkollegium.

Generaldirektör ...........................j

Kammarråd.................................''

Förste advokatfiskal .....................

Andre advokatfiskal .....................

Förste arkivarie ...........................

Förste arkivarie för lantmäteriutredningar

....................................

Sekreterare .................................

Fiskal .......................................

Notarie.......................................

Registrator .................................

Förste expeditionsvakt..................

Kanslibiträde ..............................

Expeditionsvakt..........................

Kontorsbiträde ...........................

Statskontoret.

Generaldirektör ............

Statskommissarie ...........

B 30

B 26 !

B 24 i

B 22 |

B 21 |

B 11 i

B 7

B 7

B 5

B 4

A 3

B 30 j

B 28 i

B 24 I

B 24 i

B 24 i

B 24 i

B 21 i

B 21 j

B 21 j

B 7

B 7 |

B 5

B 4

A 3

B 30 I

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplaneu

Verk och befattningar

j Avdelning

j och löne- jgrad enligt

löneplanen

Statskontoret (forts.).

Statistiska centralbyrån.

| Byrådirektör och ombudsman ......

B 28

Överdirektör.................................

A 2

! Kamrerare .................................

B 24

Byråchef ....................................

B 30

Kamrerare och kassakontrollant ...

B 24

Förste aktuarie ...........................

B 24

Räntmästare.................................

B 24

Aktuarie ....................................

B 21

Sekreterare .................................

B 24

Kansliskrivare ..............................

B 11

Notarie.......................................

B 21

Förste expeditionsvakt..................

B 7

| Registrator ................................

B 21

Kanslibiträde ..............................

B 7

| Revisor och bokhållare ...............

B 21

Expeditionsvakt ...........................

B 5

Kansliskrivare..............................

B 11

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Skrivbiträde.................................

B 2

Kanslibiträde .............................

B 7

Expeditionsvakt...........................

B 5

Riksräkenskapsverket.

A 3

Ivontorsbiträde ...........................

B 4

Byråchef ....................................

B 30 !

Mynt- och jnsteringsverket.

Förste revisor ..............................

B 24

Myntdirektör ..............................

A 1

Revisor.......................................

B 22 !

Förste ingenjör ...........................

B 26

Kansliskrivare..............................

B 11 |

Förste ingenjör ...........................

B 24

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Kamrerare .................................

B 24

Kanslibiträde ..............................

B 7

I Ingenjör ....................................

B 21

Expeditionsvakt ...........................

B 5 !

Kassör .......................................

B 21

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Kammarrätten.

Generaltullstyrelsen och tullstaten.

President ....................................

A 3

Generaltullstyrelsen.

Kammarrättsråd...........................

B 30

Generaltulldirektör, arvode enligt 5 §

Kammarrättsråd (med revisionsrotel)

B 30

i avlöningsreglementet ...............

~ ;

Advokatfiskal ..............................

B 24

Byråchef ....................................

B 30 |

Kustbevakningsinspektör, arvode en-

ligt 5 § i avlöningsreglementet ...

—

Aktuarie ....................................

B 21

Chef för statistiska avdelningen......

B 26

Aktuarie och registrator ...............

B 21

Byråinspektör ..............................

B 24

Notarie.......................................

B 21

Förste revisor..............................

B 24

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Kamrerare....................................

B 24

Expeditionsvakt ...........................

B 5

Sekreterare ...............................

B 24

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Aktuarie — ...............................

B 21 i

Skrivbiträde................................

B 2

Notarie.......................................

B 21

Överftyttningsstat.

Registrator .................................

B 21

Byråchef ....................................

B 30

li Öl

Förste kanslisekreterare ...............

B 26

Materialförvaltare ........................1

B 15

Andre kanslisekreterare ...............

B 21

Kansliskrivare..............................|

B 11

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

57

Verk och bofattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

lönoplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

öneplanen

Generaltullstyrelsen och tull-

Kontorsbiträde ...........................

B 4

stuteri (forts.).

Skrivbiträde.................................

B 2

| Förste expediti onsvakt..................

B 7

Kontrollstyrelsen.

I Kanslibiträde ..............................

B 7

Överdirektör ..............................

A 2

1 Expeditionsvakt ..........................

B 5

Byråchef ....................................

B 30

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Förste aktuarie ...........................

B 24

1 Skrivbiträde.................................

B 2

Förste byråingenjör ..................

B 24

Tullstaten.

Förste byråinspektör.....................

B 24

Tulldirektör.................................

B 29

! Tullöverinspektör ...................... •

B 27

Laborator....................................

j Tullbevakningschef........................

B 26

B 22

! Tulldirektörsassistent ..................

B 26

R 91 1

| Tullförvaltare av klass 1 A............

B 26

Kansliskrivare..........................

B 11

] Tullkommissarie..........................

B 26

Laboratoriebiträde........................

B 11

i Tullförvaltare av klass 1 B............

B 24

Förste expeditionsvakt..................

B 7

j Tullöverkontrollör........................

B 24

Kanslibiträde ..............................

B 7

Förste tullkontrollör.....................

B 22

B 5

Gränsbevakningschef.....................

B 22

Kontorsbiträde ...........................

B 4

Tullförvaltare av klass 2 ...............

B 22

Övergångsstat.

Tullförvaltare av klass 3...............

B 21

B 24

Tullkontrollör..............................

B 21

B 21

Tullförvaltare av klass t...............

B 18

Aktuarie ....................................

Tullkassör .................................

B 18

Åttonde huvudtiteln.

Gränstullmästare ........................

B 16

Ecklesiastikdepartementet.

Kammarskrivare...........................

B 16

Statssekreterare, arvode enligt 5 § i

B 15

___.1 ___i _i

Gränsöveruppsyningsman...............

B 12

Expeditionschef, arvode enligt 5 § i

B 12

—

Kustöveruppsyningsman ...............

B 12

B 30

i Tullöveruppsyningsman ................

B 12

Förste kanslisekreterare ...............

B 26

B 11

Registrator .................................

B 22

Kanslisknvare.............................

| Gränsuppsyningsman .................

B 8

Andre kanslisekreterare ..............

B 21

B 8

B 11

Kustuppsynmgsman ....................

| ,

B 8

Förste expeditionsvakt.................

B 7

B 7

Kanslibiträde .............................

B 7

! Förste kustvakt ..........................

R 7

Expeditionsvakt..........................

B 5

| Kanslibitradc .............................

B

Kontorsbiträde ..........................

B 4

Tillsyningsman ..........................

B 6

Riksarkivet.

B 5

A 2

i Tullvakt ...................................

B 5

Arkivråd ...... ............................

B 30

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. It höft. (Nr 17.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Yerk och befattningar

1

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

jlöneplanen

Förste bibliotekskonsulent ............

B 24

B 24

Sekreterare .................................

B 24

B 21

Andre bibliotekskonsulent ............

1 B 21

B 21

Notarie.......................................

B 21

B 7

Registrator och aktuarie ...............

B 21

B 7

Kansliskrivare..............................

B 11

B 5

Förste expeditionsvakt.................

B 7

B 5

Kanslibiträde ..............................

B 7

Expeditionsvakt ...........................

B 5

A 1

Kontorsbiträde ...........................

B 4

B 24

Skolöverstyrelsens statistiska andel-

B 21

tung.

i

B 7

B 7

B 30 [

B 24 j

Furste aktuarie ...........................

B o

Aktuarie ..........................:.........

B 21

B 4

Kansliskrivare..............................

B 11 1

Kanslibiträde ..............................

B 7

A 1

Expeditionsvakt...........................

B 5

Kontorsbiträde ...........................

B 4

B 26

B 11

Tionde huvudtiteln.

B 7

Handelsdepartementet.

Statssekreterare och expeditionschef,

arvode enligt 5 § i reglementet ...

—

B 7

Kansliråd....................................

B 30 1

B 7

Förste kanslisekreterare ...............

B 26 |

B 5

Registrator .................................

B 22 j

B 5

Andre kanslisekreterare ...............

B 21 |

Kansliskrivare..............................

B 11 1

Förste expeditionsvakt..................

B 7

A 1

Kanslibiträde ..............................

B 7

B 26

Expeditionsvakt ...........................

B 5

B 7

Kontorsbiträde ...........................

B 4

B 4

Kommerskollegium.

■

B 30

•Generaldirektör, arvode enligt 5 § i

reglementet ..............................

—

B 7

Byråchef ...................................

B 30

Byrådirektör och överinspektör......

B 29

Navigationsskoleinspektör...............

B 29

A 3

Skeppsmätningsöverkontrollör och

B 30

överinspektör ...........................

B 29

Riksarkivet (forts.).

Förste arkivarie.................

Andre arkivarie .................

Registrator .......................

Förste expeditionsvakt........

Kanslibiträde ....................

Eldare .............................

Expeditionsvakt.................

K11 nfri. biblioteket.

Riksbibliotekarie.................

Förste bibliotekarie ...........

Andre bibliotekarie ...........

Förste expeditionsvakt........

Kanslibiträde ....................

Expeditionsvakt .................

Kontorsbiträde .................

Nationalmuseum.

Överintendent.............................

Intendent (avdelningsföreståndare)

Kansliskrivare.............................

Förste expeditionsvakt (tekniskt bi-j

träde vid handtecknings- och gra

vyravdelningen) .......................

Förste expeditionsvakt, tillika portvakt

....................................

Förste expeditionsvakt.................

Expeditionsvakt, tillika gårdskarl ..

Expeditionsvakt..........................

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

Riksantikvarie.............................

Antikvarie (avdelningsföreståndare). •.

Förste expeditionsvakt..................

Kontorsbiträde ..........................

Universitetskanslersexpeditionen.

Kanslerssekreterare ..............

Kanslibiträde .......................

Skolöverstyrelsen.

Generaldirektör .................

Ledamot ..........................

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

59

Verk och befattningav

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Verk och befattningar

Avdelning

och löne- grad enligt

löneplanen

Kommerskollegium (forts.)

Patent- och registreringsverket.

Byrådirektör......... ........................

11 28

Generaldirektör ...........................

A 3

Förste aktuarie ...........................

B 24

Byråchef ....................................

B 30

Förste byråingenjör .....................

B 24

Byrådirektör ..............................

B 28

J Kamrerare....................................

B 24

Bibliotekarie ..............................

B 24

i Redaktör ...................................

B 24

Förste byråingenjör .....................

B 24

| Sekreterare ................................

B 24

Sekreterare •••..............................

B 24

[ Sjöjekniskt biträde........................

B 24

Bju-åingenjör ..............................

B 21

; Teknisk konsulent ........................

•

B 24

Kassör och räkenskapsförare .........

B 21

1 Aktuarie ....................................

B 21

Notarie.......................................

B 21

j Notarie .......................................

B 21

Registrator .................................

B 21

Registrator .................................

B 21

Kansliskrivare.............................

B 11

| Kansliskrivare..............................

B 11

Förste expeditionsvakt..................

B 7

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

Kanslibiträde .............................

B 7

| Kanslibiträde ..............................

B 7

Expeditionsvakt ...........................

B 5

I Expeditionsvakt...........................

B 5

Kontorsbiträde..............................

B 4

j Kontorsbiträde ................:.....

B 4

Skrivbiträde.................................

B 2

i Skrivbiträde.................................

B 2

Sprängämnesinspektionen.

Försäkringslnspektlonen.

I Sprängämnesinspektör ..................

B 28

Överdirektör............................

A 2

Inspektionen över elektriska

Ledamot och byrådirektör ............

B 28

anläggningar för belysning

Förste aktuarie ...........................

B 24

eller arbetsöverförlng.

Förste revisor ..............................

B 24

Inspektör ....................................

B 27

Revisor.......................................

B 21

Lotsstyrelsen.

Kansliskrivare..............................

B 11

| Generallotsdirektör........................

A 3

Kanslibiträde ..............................

B 7

j Byråchef ....................................

B 30

Expeditionsvakt ...........................

B 5

, Överfyringenjör ...........................

B 30

Kanslibyrån.

Statens provningsanstalt.

! Kamrerare ................................

B 24

Överdirektör.................................

A 2

| Sekreterare ...............................

B 24

Avdelningschef.............................

B 29

j Registrator .................................

B 21

Förste avdelningsingenjör...............

B 24

1 Revisor och bokhållare..................

B 21

Avdelningsingenjör........................

B 21

Kassör och bokhållare ..................

1

B 21

Kassör och räkenskapsförare .........

B 20

Kanslibiträde ..............................

B 7

Förste verkmästare .....................

B 15

B 4

t

Fyringenjörkontoret.

Förste laboratoriebiträde...............

B 11

Fyringenjör................................

B 24

Kansliskrivare..............................

B 11

Verkmästare.................................

B 21

Instrumentmakare ........................

B 10

Materialförvaltare ........................

R 91

Förste expeditionsvakt ..................

B 7

Laboratoriebiträde........................

B 7

I Expeditionsvakt ..........................

B 5

Expeditionsvakt ...........................

B 5

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

A. Reservationer:

1) av herrar A. C. Lindblad, Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö, A. Petrén,

A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Å. Törnkvist i Karlskrona,

E. Kristensson i Göteborg, O. Nilsson i Örebro och E. G. E. Eriksson i Stockholm,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande

lydelse:

»Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser att bringa till lösning en under

de senare åren synnerligen aktuell vorden lönefråga.

Sedan dåvarande statsrådet och chefen för justitiedepartementet jämlikt

Kungl. Majtts beslut den 27 maj 1919 tillkallat särskilda sakkunniga, de

s. k. behörighetssakkunniga, att inom justitiedepartementet biträda vid utredningen

av frågan om utsträckt behörighet för kvinnor att vinna tillträde

till statstjänst samt att i sammanhang därmed jämväl deltaga i utredningen

dels av spörsmålet om de kvinnliga tjänstemännens avlönande och särskilt

frågan, huruvida dessa borde i avlöningshänseende likställas med de manliga

tjänstemännen eller, på sätt förut varit vanligt, en åtskillnad härutinnan

till förmån för de senare fortfarande borde bibehållas, dels ock av spörsmålet

om de kvinnliga tjänstemännens pensionsförhållanden och om frågan om

gift kvinnas ställning i statstjänst, framlade de sakkunniga, såsom redan

förut nämnts, den 27 december 1920 vissa förslag i fråga om ordnande av

de kvinnliga befattningshavarnas löne- och pensionsförhållanden (Del II av

de sakkunnigas betänkande). Förslagen i fråga, som avsågo en tillämpning

av principen »lika lön i samma befattning», innefattade emellertid icke i

detalj utformade lönebestämmelser utan allenast vissa principiella uttalanden

i berörda spörsmål.

Genom beslut den 29 juni 1921 uppdrog sedermera Kungl. Maj:t åt en

kommitté, den s. k. 1921 års lönekommitté, att med hänsyn till pågående

utredning av frågan angående utsträckt behörighet för kvinnor att innehava

statstjänst verkställa ytterligare utredning av frågan om ordnandet av

kvinnliga tjänstinnehavares avlönings- och pensionsförhållanden.

Såsom i den lämnade utredningen erinrats, föreläde Kungl. Maj:t 1922

års riksdag proposition med förslag till lag angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst. Förslaget vann emellertid då icke riksdagens bifall.

Följande år framlades ånyo proposition i ämnet, vilket förslag blev av riksdagen

med viss ändring antagen. Lagen utfärdades den 22 juni 1923. I

enlighet med vad i lagen stadgas skall densamma träda i tillämpning den

dag, Konungen med riksdagen bestämmer. Grunden för tillkomsten av denna

föreskrift ligger däri, att riksdagen ansåg behörighetslagen icke böra träda

i kraft, förrän de kvinnliga befattningshavarnas löne- och pensionsförhållanden

blivit avgjorda. I avvaktan härpå har behörighetslagen hittills

icke kunnat sättas i kraft.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. <>1

i betänkande den 12 oktober 1923 framlade nyss omförmälda lönekommitté

förslag rörande ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas Inne- och

pensionsförhållanden. Förslaget avvek i viktiga delar från de löneprincipei,

som av behörighetssakkunniga ansetts böra ligga till grund vid behandlingen

av de kvinnliga tjänstemännens lönefråga. Sedermera har löneärendet, såsom

redan framhållits, varit föremål för ytterligare beredning inom finansdepartementet

och utgör Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag till lönefrågans

lösning närmast resultatet av det utredningsarbete i lönefrågan, som sålunda

utförts inom berörda departement.

Då statsmakterna sålunda redan år 1923 antagit lag, innefattande bestämmelser

angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat

allmänt uppdrag, och därmed tagit definitiv ställning till behörighetsfrågan,

måste det framstå såsom en angelägenhet av vikt, att lagen snarast möjligt

erhåller gällande kraft. Förutsättningen för att innevarande års riksdag skall

kunna fatta beslut om lagens ikraftträdande är alltså, med den ståndpunkt

riksdagen tidigare intagit härutinnan, den, att riksdagen kommer till ett

avgörande beslut i fråga om ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas

löneförmåner. Att så sker vid innevarande års riksdag synes utskottet önskvärt.

Såsom av den lämnade utredningen i ärendet framgår, innebära de förslag

till lönefrågans lösning, som framlagts av därtill särskilt utsedda utredningsorgan,

stora skiljaktigheter och meningarna om det lämpligaste sättet härför

hava i de av ämbetsverk och myndigheter över förslagen avgivna utlatandena

varit synnerligen delade. Kungl. Maj:t har ej heller ansett sig kunna lägga

något av de sålunda framlagda förslagen till grund för proposition i ämnet,

utan har Kungl. Maj:t, såsom förut nämnts, anslutit sig till de grunder för

lönefrågans lösning, varpå ett inom finansdepartementet utarbetat alternativt

förslag är byggt. Under förhanden varande förhållanden har ock utskottet

ansett detta förslag innebära den lämpligaste utvägen för lösandet av denna

fråga och har utskottet sålunda med de mindre jämkningar i förslaget, utskottet

nedan förordar, funnit sig böra i allo tillstyrka detsamma. Härav följer, att

utskottet icke kan biträda det motionsvis framförda yrkandet om uppskov

med lönefrågans lösning.

Utskottet övergår nu till att yttra sig rörande de särskilda avdelningarna

i det föreliggande förslaget.

Vad då först angår frågan om behovsprincipens införande i statens lönesystem,

har utskottet, i likhet med departementschefen, ansett denna fråga

icke böra i nu förevarande sammanhang upptagas till prövning. Utskottet

har så mycket hellre kunnat ansluta sig till departementschefens uppfattning

härutinnan, som det av den utav departementschefen förebragta utredningen

framgår, att synnerligen starka meningsskiljaktigheter alltjämt förefinnas

rörande lämpligheten av att övergå till ett på behovsgrund fotat lönesystem.

I de yttranden, som av ämbetsverk och myndigheter avgivits över 1921 års

lönekommittés betänkande, har sålunda det stora flertalet ställt sig avvisande

Behovsprincipen*
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Likalöns
principen.

till kommitténs förslag i fråga om beliovsprincipens tillämpning å statens

befattningshavare, åtminstone i den form, kommittén i sitt förslag givit åt

principen ifråga. Det lärer ock med fog kunna ifrågasättas, huruvida på

grundvalen av eu konsekvent genomförd beliovsprincip ett rationellt lönesystem

överhuvud taget låter sig uppbygga.

Kungl. Maj:ts förslag i själva lönefrågan innebär, såsom framgår av den

i statsrådsprotokollet i ärendet förebragta utredningen, en tillämpning av

likalönsprincipen, i det att lön i en och samma befattning skulle utgå med

lika belopp oberoende av om befattningen innehaves av man eller kvinna.

Grundlinjerna i Kungl. Maj:ts förslag avvika sålunda från den löneprincip,

lönekommittén funnnit böra vara grundläggande vid ordnandet av de kvinnliga

befattningshavarnas lönefråga, nämligen att en viss löneskillnad i regel

bör förefinnas mellan manlig och kvinnlig innehavare av samma befattning.

Lönekommittén har funnit en del faktorer motivera en sådan lönedifferentiering.

Om ock departementschefen ansett, att man måste räkna med

vissa av dessa faktorer, har emellertid departementschefen funnit detta icke

böra föranleda att vid bestämmandet av de i statens tjänst anställda kvinnliga

befattningshavarnas löner slå in på den av kommittén förordade vägen

med procentuella avdrag för de kvinnliga befattningshavarnas vidkommande.

Vad beträffar de högre befattningarna, nämligen de i 15—20 lönegraderna,

hade redan lönekommittén föreslagit likalönsprincipens tillämpning. Jämväl

beträffande de nuvarande manliga befattningarna i lägre lönegrader borde

likalönsprincipen enligt departementschefens förmenande kunna utan statsekonomiska

risker komma i tillämpning, därest efter noggrann prövning av

aspiranternas kvalifikationer och personliga lämplighet en dylik befattning

lämnades åt en kvinna. Vad slutligen angår de nu till den kvinnliga löneplanen

hörande befattningarna hava dessa av departementschefen i likhet

med vad som skett i lönekommitténs förslag inplacerats å en för män och

kvinnor gemensam löneskala, vilken med vissa ändringar närmast ansluter

sig till den nuvarande manliga löneplanen. Men under det att i kommittéförslaget

inplaceringen skett till sådana lönegrader, där manliga befattningar

med ur kvalitativ synpunkt likartade arbetsuppgifter återfinnas, varvid för

såväl manlig som kvinnlig innehavare av sålunda inplacerad befattning

förordats ett procentuellt avdrag å den för lönegraden bestämda lönen, i

syfte att undvika den lönestegring, som eljest skulle bliva följden av eu

sådan inplaceringsmetod, har departementschefen med utgångspunkt från det

nuvarande löneläget överflyttat de nuvarande kvinnliga befattningarna till

sådana, genomgående lägre lönegrader å den gemensamma löneplanen, att

löneläget efter inplaceringen blir i stort sett oförändrat. Härigenom har

anordningen med procentuella avdrag kunnat undvikas. Emellertid är att

märka, att lönekommittén — med den ställning, kommittén intagit i fråga

om behovsprincipen — förordat en för män och kvinnor gemensam löneskala

med allenast tre löneklasser inom varje lönegrad samt femårig tids
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

63

intervall för uppflyttning i högre löneklass, medan däremot departementschefen

icke ansett skäl föreligga att i förevarande sammanhang vidtaga

någon ändring i de hittills för män utgående löneförmånerna.

Vad då först angår de befattningar i högre lönegrader, som nu skulle

öppnas för kvinnor, synes det utskottet uppenbart, att någon åtskillnad i

lönehänseende icke här bör ifrågakomma. Såsom departementschefen ock

framhållit, torde det med fog kunna antagas, att i den mån kvinnor söka

tillträde till dylika befattningar eu noggrann prövning av aspiranternas

kvalifikationer och personliga lämplighet äger rum samt, om, efter det

sådan prövning skett, dylik befattning lämnas åt en kvinna, man är berättigad

antaga att hennes arbetsprestationer bliva fullt ut av samma

värde som de manliga medsökandenas. I fråga om dessa befattningar torde

sålunda likalönsprincipen utan statsekonomiska risker kunna tillämpas.

Utskottet vill ock erinra därom, att, med något enstaka undantag, någon

meningsskiljaktighet icke yppats bland de i ärendet hörda ämbetsverken

i fråga om avlönings bestämmande för kvinnliga innehavare av nu ifrågavarande

befattningar.

Vad härefter angår nuvarande manliga befattningar i lägre lönegrader

får utskottet framhålla, hurusom enligt bestämmelserna i behörighetslagen

ett icke obetydligt antal dylika tjänster äro förbehållna män. Jämväl ett

ganska avsevärt antal av de nu för män reserverade befattningar, som

icke formellt äro i lagen undantagna från tillträde för kvinnor, torde på

grund av arbetsuppgifternas beskaffenhet icke kunna beräknas komma att

i någon nämnvärd omfattning bliva föremål för eftersträvan från kvinnornas

sida. Särskilt gäller detta åtskilliga manliga befattningsgrupper

inom lägre grader vid kommunikationsverken. Allenast inom sådana områden

av statstjänsten, där män och kvinnor för närvarande utföra arbete

av likartad natur, torde man alltså kunna förvänta, att kvinnor skola i

någon större omfattning komma att tävla med männen om tillträde till

de nu män förbehållna tjänsterna.

I fråga om sistnämnda tjänster skulle alltså fall kunna inträffa, att en

kvinna, därest hon erhåller en befattning av ifrågavarande art, skulle

komma i åtnjutande av högre lön än för närvarande utgår till kvinnlig

befattningshavare för likartat arbete. Såsom departementschefen i sitt

uttalande till statsrådsprotokollet i ärendet framhållit, skulle emellertid

efter den nya ordningens genomförande en allmän eftersyn ske inom statsförvaltningen

i syfte att i möjligaste mån utbyta dylika nu för män avsedda

befattningar mot närmast för kvinnor avsedda tjänster, varigenom

statsadministrationen skulle förbilligas.

Utskottet finner skäl ej heller föreligga, att beträffande nu ifrågavarande

manliga befattningar ifrågasätta lägre lön för kvinna än för man, därest

kvinna i tävlan med män erhåller sådan befattning. Även här måste gälla,

att hon i konkurrensen med sina medsökande visar sig i allo kompetent

för befattningen. Någon merkostnad för statsverket föranledes icke heller

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Löneplanen

och befattningarnas

placering å

densamma.

Vissa statstjänsters

reserverande

för kvinnor.

Gift kvinnas

ställning i

statstjänst.

därav, att en kvinnlig befattningshavare, som erhåller en sådan befattning,

i lönehänseende likställes med man.

I fråga om ordnandet av nuvarande kvinnliga befattningshavares löneförhållanden

genom befattningarnas inplacering å gemensam löneplan

finner utskottet i likhet med departementschefen den olikhet i inplaceringsmetoden,

som förefinnes i lönekommitténs och Kungl. Maj:ts förslag, mera

vara av formell än reell art, då överflyttningen till den gemensamma

löneplanen icke i någotdera förslaget avsett att för de nuvarande kvinnliga

befattningshavarna medföra någon egentlig lönereglering. Ett avgjort

företräde måste dock enligt utskottets förmenande givas den av Kungl.

Maj:t följda inplaceringsmetoden på grund av den enkelhet och reda i avlöningsbestämmelserna,

som följer av denna metods tillämpning vid ordnandet

av lönefrågan.

Såsom framgår av det nu anförda, har utskottet alltså funnit sig kunna

helt ansluta sig till de grunder för lösningen av de kvinnliga befattningshavarnas

lönefråga, som kommit i tillämpning i Kungl. Maj:ts nu föreliggande

förslag.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle i samband med inplaceringen av de

kvinnliga befattningshavarna å den nuvarande manliga löneplanen denna

på visst sätt kompletteras. Denna komplettering, som utgör en direkt

följd av förslaget om de kvinnliga befattningarnas överflyttning till en

gemensam löneplan, har icke givit utskottet anledning till erinran.

Ej heller i fråga om de särskilda kvinnliga befattningarnas inplacering

å den gemensamma löneplanen har utskottet, vad nu allmänna civilförvaltningen

angår, funnit anledning till anmärkning, då den löneställning,

som efter inplaceringen skulle tillkomma de särskilda kvinnliga befattningshavarna,

synts utskottet väl avvägd. Härav följer, att utskottet icke

kunnat tillstyrka de motionsvis gjorda yrkandena om vissa kvinnliga befattningars

inplacering i högre lönegrad än Kungl. Maj:t föreslagit.

Beträffande frågan om vissa statstjänsters reserverande för kvinnor ansluter

sig utskottet till den av departementschefen intagna ståndpunkten.

I enlighet därmed anser sålunda utskottet att, då behörighetslagen icke förbehåller

männen andra tjänster än sådana, vilka, med hänsyn till göromålens

beskaffenhet, böra innehavas av män, endast motsvarande begränsning

bör gälla jämväl för de åt kvinnorna reserverade tjänsterna. Vilka

dessa sistnämnda äro, kan lättast klarläggas genom att de erhålla en beteckning,

exempelvis vaktfri!, sköterska o. s. v., som uttryckligen ånger

denna deras egenskap.

Hittills gällande bestämmelser om gift kvinnas ställning i statstjänst

hava i det nu framlagda förslaget blivit utbytta mot ett stadgande avinnehåll,

att kvinnlig innehavare av ordinarie statstjänst är under den tid,

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

hon har vårdnad om barn under 15 år, skyldig att stalla sig till efterrättelse

de föreskrifter i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet,

som vederbörande myndighet, eventuellt Kuugl. Maj:t, finner nödigt med
I

motionen nr 161 i första kammaren påyrkas, att nyssnämnda bestämmelse

(§ 4) måtte ur det nya avlöningsreglementet utgå. Utskottet ansluter

sig härutinnan till Kungl. Maj:ts mening och iinner sig böra undeistryka

det av departementschefen med gillande refererade uttalandet av

civilförvaltningens lönenämnd, att stadgandet i fråga bör handhavas uteslutande

med hänsyn till och i sträng överensstämmelse med vad statens

egna intressen kräva. Likaledes kan utskottet icke biträda det motionsvis

gjorda yrkandet om uteslutning av en i det nya regiementsförslaget (§16)

intagen bestämmelse rörande sjukledighetsavdrag vid sjukdom, som stål i

samband med havandeskap och barnsbörd, utan biträder utskottet vad

departementschefen därutinnan anfört.

Vad angår de kvinnliga befattningshavarnas pensionsförhållanden innebär

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag, såsom framgår av departementschefens

uttalande till statsrådsprotokollet, icke någon definitiv lösning,

enär slutgiltigt förslag i pensionsfrågan är avsett att senare underställas

riksdagens prövning. Departementschefen har dock i förevarande samman

hang angivit sin principiella ställning till frågorna om den allmänna

kvinnliga pensionsåldern och kvinnornas famil jepensionering samt avgifterna

för denna och den egna pensioneringen.

Till dessa spörsmål torde riksdagen böra intaga ställning först sedan

nyssnämnda förslag i hela sin vidd förelagts riksdagen till prövning.

De av departementschefen föreslagna nya avlöningsbestämmelserua föranleda

vissa ändringar i avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451)

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, för vilka ändringars innehåll utskottet

förut lämnat redogörelse. Likaså föranleda dessa bestämmelser

ändringar i kommunikationsverkens samt lots- och fyrstatens avlöningsreglementen,

vartill utskottet i annat sammanhang återkommer.

I det av Kung]. Maj:t med anledning härav framlagda förfallningsförslaget

hava, såsom nämnts, vissa ändringar motionsvis ifrågasatts.

Dessa ändringar avse 4, 16 och 21 §§ i förslaget.

Vad de två förstnämnda paragraferna beträffar, bär såsom av det förestående

framgår, utskottet anslutit sig till Kungl. Maj:ts förslag. Vad

däremot vidkommer 21 § i författningsförslaget, har utskottet på de i

motionerna nr 161 i första kammaren och nr 217 i andra kammaren anförda

skäl ansett sig böra tillstyrka, att de till elfte lönegraden hänförda

befattningshavarna må komma i åtnjutande av enahanda rätt till semester,

som föreslagits för befattningshavare, tillhörande 12—23 lönegraderna,

De kvinnliga

befattningshavarnas

pensionsförhållanden.

Författ
ningsfbrslag.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

och får utskottet i följd härav förorda, att paragrafens avfattning ändras

i enlighet härmed.

Likaledes har utskottet intet att erinra mot att den kvinnliga sjukvårdspersonalen

vid statens hospital och asyler fortfarande bibehålies vid

den med 5 dagar utvidgade semestertid, varom framställning gjorts i

motionen nr 151 i andra kammaren.

De ändringar, som härav föranledas, hava iakttagits i det av utskottet

framlagda författningsförslaget.

Vid inplaceringen av de kvinnliga befattningshavarna på den gemensamma

löneplanen har fråga uppstått rörande ändring av förutvarande

tjänstebeteckningar. Så länge olika löneplaner voro gällande för män

och kvinnor, kunde man utan olägenhet i dessa planer använda lika

lydande beteckningar på väsentligt skiljaktiga befattningar. Men vid ett

sammanförande av dessa planer måste givetvis dubbelbeteckningar undvikas.

För den nya löneplanens riktiga uppställning vore det också

önskvärt, att den sakliga olikhet, som förelåge mellan hittills likabenämnda

befattningshavare i de nya tjänstebeteckningarna, erhölle ett klart

uttryck.

Förslaget till ändringar härutinnan, så långt detta berör den nu föreliggande

framställningen, utmynnar i följande: tjänstetiteln kvinnligt

kontorsbiträde utbytes mot kanslibiträde, kanslibiträde mot förste kanslibiträde,

kvinnlig kontorsskrivare mot kansliskrivare samt kvinnlig

bokhållare mot förste kansliskrivare.

Vid prövning av dessa förslag har utskottet funnit vissa, av tjänstebeteckningarna

kunna något lämpligare angivas. Utskottet vill för sin del

föreslå, att tjänsteförteckningen förändras å ett par hittillsvarande tjänstefel

uppei, nämligen manliga kontorsbiträden och förste kontorsbiträden.

Den förstnämnda gruppen borde lämpligen betecknas kontorister och

förste kontorsbiträdena förste kontorister. Därmed komme de nu omhandlade

tjänstegrupperna att i vederbörande tjänsteförteckningar upptagas

på följande sätt: skrivbiträde, kontorsbiträde, kanslibiträde, kontorist,

förste kontorist, kansliskrivare och förste kansliskrivare.

Vad beträffar de nu gällande bestämmelserna i 8 § av avlöningsreglementet,

har departementschefen, med hänsyn till att tjänsteförteckningen

ansetts kunna utgå ur reglementet, föreslagit den ändring, att i stället

för den nuvarande föreskriften rörande sagda förteckning ett stadgande

måtte införas därom, att genom beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen

skulle bestämmas, till vilken lönegrad varje särskild befattning är att

hänföra. Departementschefen har härvid erinrat om, att förslag i sådan

riktning framlagts i ett av särskilt tillkallad sakkunnig den 8 november

1923 avgivet yttrande och förslag i fråga om revision av gällande avlöningsbestämmelser

för statsdepartement med flera verk, samt att den

sakkunnige i sådant hänseende anfört, att ifrågavarande förteckning icke

vore till stor nytta och med sin nuvarande uppställning ofta behövde

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77. <''7

undergå förändringar. De i t jänsteför teckningen förekommande uppgifter,

kompletterade med antalet befattningar av olika slag, förekomma ock i

de särskilda tjänsteförteckningar, som i samband med beslut om staterna

av Kungl. Ma,i:t fastställdes för vederbörande verk. Då dessa särskilda

tjänsteförteckningar i för varje år reviderat skick återgåves i den av statskontoret

utgivna statsliggaren, syntes de bliva sa allmänt tillgängliga,

att något behov av en vid avlöningsreglementet fogad tjänsteförteckning

icke förefnnnes.

Utskottet anser emellertid tjänsteförteckningen vara till stort gagn icke

blott för verken utan även för vederbörande befattningshavare och övriga,

som kunna hava intresse av statsförvaltningens avlöningsspörsmål, och

kan utskottet alltså icke tillstyrka den av departementschefen ifrågasatta

åtgärden. Utskottet vill ock framhålla, att mot en dylik förtecknings införande

i den av statskontoret utgivna statsliggaren den invändningen

kan göras, att denna liggare ej är på samma sätt allmänt tillgänglig som

avlöningsreglementet. Framhållas må även, att inom tjänstemannakretsar

en önskan förefinnes om tjänsteförteckningens bibehållande vid reglementet.

På grund av denna utskottets ståndpunkt är någon ändring av 8 § i

dess nu gällande lydelse icke erforderlig.

De förslag till ändringar i övrigt av det för civilförvaltningen gällande

avlöningsreglementet, Kungl. Maj:t framlagt, hava icke givit utskottet anledning

till erinran.

En omedelbar tillämpning av Kungl. Maj:ts förslag å samtliga ordina- öoergångsrie

kvinnliga befattningshavare, å vilka de nya avlöningsreglementena äro anordmn9artillämpliga,

har, såsom utredningen i ärendet giver vid handen, ansetts

påkalla en reglering av övergången för de nuvarande kvinnliga befattningshavarna

från gällande kvinnliga löneplan till den nya gemensamma

löneplanen, och har på grund härav framställning gjorts om bemyndigande

för Kungl. Maj:t att ineddela erforderliga föreskrifter. Till vad i sådant

hänseende föreslagits ansluter sig utskottet. Utskottet tillstyrker alltså,

att de nya lönebestämmelserna utfärdas att gälla från och med den 1 juli

1925 samt att hittillsvarande kvinnlig befattningshavare vid övergången

till nya lönegrader må äga tillgodoräkna sig den tid, hon tillhört eller

skall anses hava tillhört befattning i nu innehavd lönegrad.

Beträffande härefter frågan om avlöningsförhållanden för kvinnliga be- Avisningtforfattningshavare

vid oreglerade verk har Kungl. Maj:t, i anslutning till f™llkl”*te"£a

vad 1921 års lönekommitté härutinnan ifrågasatt, föreslagit, att det skulle befattningifå

ankomma på Kungl. Maj:t att provisoriskt bestämma avlöning för befattningshavarna

i fråga. Kungl. Maj:ts förslag i denna del liar utskottet verk.

funnit sig böra biträda.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Kottnads
frågan.

Vad slutligen kostnadsfrågan angår, hava de av Kungl. Maj:t framlagda

beräkningarna härutinnan icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

»

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och fröken Hesselgrens, herr

Ilalléns samt fröken Wellins och herr Karlssons i

Vadstena motioner (I: 161, II: 217, och II: 151) de båda

förstnämnda motionerna i vad de avse semester för

vissa befattningshavare, samt med avslag å fröken

Hesselgrens och herr Halléns nyssberörda motioner i

övrigt, i den mån de avse befattningshavare vid allmänna

civilförvaltningen, ävensom å herr Olofssons i

Digernäs m. fl. motion (IT: 204),må beträffande befattningshavare

under andra—åttonde samt tionde

huvudtitlarna

a) med tillämpning från och med den 1 juli 1925,

godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag till

kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av

avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra

verk, tillhörande den civila statsförvaltningen (Bilaga

A) jämte den förslaget bifogade, på grundvalen av nu

gällande stater uppgjorda tjänsteförteckning, dock att,

i den mån ändringar i nämnda tjänsteförteckning

göras genom beslut av 1925 års riksdag, Kungl. Maj:t

skall äga att vid utfärdande av författning vidtaga

motsvarande ändringar i tjänsteförteckningen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av utskottet förordade grunder,

utfärda de övergångsbestämmelser, som i anledning

härav må finnas erforderliga;

c) medgiva, att de personliga lönetillägg, som Kung!.

Maj:t kan komma att med stöd av nyssnämnda bemyndigande

tillerkänna vissa kvinnliga befattningshavare,

må utgå av de i vederbörande stater upptagna

anslagsposter till avlöningar till ordinarie tjänstemän;

d) besluta, att Kungl. Maj:t skall äga bestämma avlöning

till sådan kvinnlig befattningshavare, som efter

ikraftträdandet av lagen den 22 juni 1923 (nr 249)

innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet

att innehava statstjänst och annat allmänt

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 69

uppdrag tillträder statstjänst, vilken förut kunnat

innohavas endast av man och för vilken avlöning är

bestämd enligt andra grunder än dem, som fastställts

i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för

tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens

järnvägar och statens vattenfallsverk eller avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen; skolande sådan

befattningshavare vara skyldig att underkasta sig do

bestämmelser i fråga om avlöning, som vid en blivande

lönereglering för det verk eller den stat, befattningshavaren

tillhör, må varda för tjänsten stadgade.

»

Bilaga A.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

Härigenom förordnas, att 3, 4, 9, 10, 16, 21 och 29 §§ i avlöningsreglementet

den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skola, 3, 10, 16

och 21 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse:

3 *.

1. Med ordinarie---kommuns stat.

2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom

ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett

med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan

tjänstebefattning av vad slag det vara må,-så framt ej Kungl. Maj:t eller,

vad angår tjänsteman tillhörande någon av de i 9 § avdelningen B upptagna

1—27 lönegraderna, vederbörande myndighet, varunder han lyder,

efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må

anses inverka hinderligt för utövande av statstjänsten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.

4 §.

Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad

om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter

i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande

myndighet eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten,

Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande

finner nödigt meddela.

9 §.

Löneplan.

Avdelning A. För tjänstemän 1 chefs- eller därmed jämförlig ställning.

Lönegrad

Löne-

klass

Ortsgrupp

a|b|c|d|eIf|g

Kronor

l:a löneqraden .......

1

11,580

11,820

12,060

12,300

12,540 12,780

13,020

2:a löneqraden ......j

2

13,200

13,500

13,800

14,100

14,400 14,700

15,000

3:e lönegraden.......t

3 i

15,240

1

15,540 | 15,840

16,140

16,440 1 16,740

17,040

i:é löneqraden ......|

4 I 16,200

16,500

16,800

17,100

17,400 17,700 '' 18,000

Avdelning B. För andra tjänstemän.

L ö n e g r a d

Löne-

klass

Ort

s g r

upp

—

A

B

c

B

E

F

G

K

ron

o r

1

1,500

1,566

1,632

1,698

1,764

1,830

1,896

2 |

1,620

1,692

1,764

1,836

1,908

1,980

2,052

l:a lönegraden......

3 1

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208 !

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364 j

5 1

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520 1

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17. 71

Löne-

klass

0 r t

s g r

u i> i>

—

—

Lönegrad

A

It

1 G

D

E

F

G

K

r o n

o r

2

1,620

1,692

1,764

1,8^6

1,908

1,980

2,052

1 3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

2:a lönegraden......

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

1

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

3

1,740

1,818

1,896

1,974

2,052

2,130

2,208

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

4

1,860

1,944

2,028

2,112

2,196

2,280

2,364

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

i:e lönegraden......

•

-

\ 8

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

h

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

5

1,980

2,070

2,160

2,250

2,340

2,430

2,520

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

i 5:e lönegraden......

7

2,220

2,322

2,424

• 2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

6

2,100

2,196

2,292

2,388

2,484

2,580

2,676

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

6:e lönegraden......

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

7

2,220

2,322

2,424

2,526

2,628

2,730

2,832

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

9,988

7:e lönegraden......

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

[

8

2,340

2,448

2,556

2,664

2,772

2,880

2,988

1

9

2,460

2,574

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

8:e lönegraden......]

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

1

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

1

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Ort

s g r

upp

Lönegrad

Löne-

klass

A |

B |

c 1

D

E

F |

G

K r

o n o

r

9

2,460

2,574 |

2,688

2,802

2,916

3,030

3,144

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

9-e lönegraden

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888 |

10

2,580

2,700

2,820

2,940

3,060

3,180

3,300

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486 1

10:e lönegraden

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672 i

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888 |

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104 I

11

2,730

2,856

2,982

3,108

3,234

3,360

3,486

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

3,672

.1 l:e lönegraden

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350 i

12

2,880

3,012

3,144

3,276

3,408

3,540

I

3,672 |

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888

12:e lönegraden

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104 j

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350 i

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596 i

13

3,060

3,198

3,336

3,474

3,612

3,750

3,888 !

14

3,240

3,384

3,528

3,672

3,816

3,960

4,104 |

13:e lönegraden

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350 !

1

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596

1

17

3.960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

14

3,240

3,384

3,528

3,672

'' 3,816

3,960

4,104

15

3,450

3,600

3,750

3,900

4,050

4,200

4,350

lb:e lönegraden

...<

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

4,440

4,596 |

i 17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932 |

18

4,260

4.434

4,608

4,782

4,956

1 5,130

5,304 !

15

3,450

3,600

3,750

1

3,900

4,050

4,200

|

4,350 i

16

3,660

3,816

3,972

4,128

4,284

I 4,440

4,596 |

15:e lönegraden

•”1

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

I

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

73

0 r t

s g r

u p p

L ö n e vad

Löne-

klass

A |

1*

c

U 1

E I

■'' 1

0

K i

o n o r

16

3,660

3,816

3,972 j

4,128

4,284

4,440

4,596

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

16 e lönegraden......

18

4,260

4,434

4,608

4,782 ''

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

17

3,960

4,122

4,284

4,446

4,608

4,770

4,932

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

17-e lönegraden......

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

18

4,260

4,434

4,608

4,782

4,956

5,130

5,304

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

18-e lönegraden......

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

6,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

1

19

4,560

4,746

4,932

5,118

5,304

5,490

5,676

1

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

[ 19-e lönegraden......

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212 i

20

4,860

5,058

5,256

5,454

5,652

5,850

6,048

20-e lönegraden......j

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

"

21

5,160

5,370

5,580

5,790

6,000

6,210

6,420

21''alönegraden.......

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

i

22

5,520

5,736

5,952

6,168

6,384

6,600

6,816

22: alönegraden......

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

23

5,880

6,102

6,324

6,546

6,768

6,990

7,212 j

23-e lönegraden......

24

6,300

6,528

6,756

6,984

7,212

7,440

7,668 !

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124 ''

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. It höft. (Nr 17.)

6

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande Nr IV.

||

1

|

Ort

s g r

upp

Lönegrad

Löne- j| klass

A

B

1 c

1 D

1 E

1 F

1 G

K

ron

o r

J 24

1 6,300

6,528

6,756

6,984

i 7,212

7,440

7,668

24:e lönegraden ....

25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

1 27

| 7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

| 25

6,720

6,954

7,188

7,422

7,656

7,890

8,124

25-e lönegraden ...

I 26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

j 28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

! 26

7,140

7,380

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

26 e lönegraden ....

27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

1 29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020 i

c

1

''! 27

7,620

7,860

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

27''c lönegraden ...)

28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

I

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

|

1 30 |

9,060

9,300

9,540 J

9,780

10,020

10,260

10,500

1

j 28

8,100

8,340

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

28''e lönegraden ...)

29

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

30

9,060

9,300

9,540 j

9,780

10,020

10,260

10,500

1

31

9,540

9,780

10,020 |

10,260

10,500

10,740

10,980

j 29 |

8,580

8,820

9,060

9,300

9,540

9,780

10,020

29:c lönegraden ■■■’

30

9,060

9,300

9,540 j

9,780

10,020

10,260

10,500

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

32

10,020

10,260

10,500 j

10,740

10,980

11,220

11,460

30

9,060

9,300

j

9,540

9,780

10,020

10,260 1

10,500

30:e lönegraden ■ ■ ■

31

9,540

9,780

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

32

10,020

10,260

10,500

10,740

10,980

11,220

11,460

33 |

10,500

10,740

10,980 |

11,220

11,460 j

11,700 1

11,940

10 §.

1. Vid tillträdandet av ordinarie tjänst, tillhörande i 9 § omförmälda

avdelning B, erhåller tjänsteman, vare sig han förut innehade sådan tjänst

eller ej, lön enligt lägsta löneklassen för den lönegrad, till vilken tjänsten

hör, där ej föreskrifterna i 11, 12 eller 13 § giva anledning till avvikelse

härutinnan.

2. Efter att----11—13

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

75

3. Uppflyttning till----uppskov därmed.

4. Har tjänsteman — — — — uppskovet varat.

16 §.

1. Därest tjänsteman — — — nedanstående tabell:

A. För tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig'' ställning.

Löneklass enligt 9 §

avd. A

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass enligt 9 §

avd. A

Tjänstledighets-

avdrag

kronor |öre

kronor | öre i

10

■

12

50

3 ....................................

i

14 —

15 ! —

9 ................

4 ...................................

B. För andra tjänstemän.

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledighets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledigliets-

avdrag

Löneklass

enligt 9 §

avd. B

Tjänstledighets-

avdrag

kronor

..

ore|

kronor

öre

kronor

öre

60

12 ...............

1

80

23 ...............

4

50

2

70

13 ...............

1

95

24 ...............

5

_

3

14 ...............

2

10

25 ...............

5

50

4

90

2

BO

26 ...............

6

_

1

16 ...............

2

50

27 .............

6

so

6 ...............

i

10

17 ...............

2

75

28 ...............

7

—

7 ...............

i

20

18 ...............

3

_

29 ...............

7

50

8 ...............

i

30

19 ...............

3

25

30 ...............

8

—

9

1

40

20 ..............

3

50

31 ...............

8

50

10 ...............

i

50

21 ..............

3

7 5

32 ..............

9

—

11 ...............

i

65

22 ...............

4

—

33 ...............

9

50

Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband

med havandeskap eller barnsbörd.

2. Har tjänsteman — — — nyss sagts.

3. Har tjänsteman — — — nyss sagts.

4. Föreskrifterna i---tjänsten inträder.

21 $.

1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester eller däremot svarande ledighet under nedan

angivna antal dagar:

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Intill det år,

Från och med det

under vilket

år, under vilket

tjänstemannen

tjänstemannen

fyller 40 år

fyller 40 år

Tjänsteman, tillhörande 1—10 lönegraderna enligt 9 § avd. B

20 dagar

30 dagar

Tjänstemän, tillhörande 11—23 lönegraderna enligt 9 § avd. B

samt kvinnlig sjukvårdspersonal vid hospital och asyler ...

25 >

35 »

Tjänstemän, tillhörande 24—28 lönegraderna enligt 9 § avd. B

35 »

45 »

Tjänstemän, tillhörande 29—30 lönegraderna enligt 9 § avd. B,

samt tjänstemän, som avses i 9 § avd. A......................

45 »

45 »

Tjänsteman, som — — — överordnad myndighet.

2. Där driftens — — — sådan dag.

29 §.

För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman, tillhörande

någon av 1 20 lönegraderna enligt 9 § avdelning B, ersättning för över
tidsarbete,

där sådant arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas

enligt grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

Tjänsteförteckning den vid utskottets utlåtande fogade förteckningen.

2) av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken med instämmande av

herr J. D. Norman anfört följande:

»Jag anser, att likalönsprincipen icke bör vinna tillämpning i statens

lönesystem dels med hänsyn till de kostnader, som ett dylikt system, fullt

genomfört, uppenbarligen medför, dels ock emedan systemet i fråga över

huvud taget måste anses synnerligen olämpligt. Enligt min mening bör

den nuvarande löneplanen bibehållas oförändrad i vad densamma avser

manliga befattningshavare och löneplanen i vad den angår kvinnliga befattningshavare

på erforderligt sätt utbyggas.

På grund härav och då såväl Kungl. Maj:t som utskottet gått in för

likalönsprincipen — låt vara att enligt utskottets förslag kvinnorna skulle

utestängas från högsta löneklassen i vederbörande lönegrad — samt då

de kvinnliga befattningshavarnas pensionsförhållanden enligt min mening

böra ordnas i intimt samband med frågan om deras lönevillkor, bör sistnämnda

fråga icke lösas vare sig på det av Kungl. Maj:t eller utskottet

föreslagna sättet. Frågan om de kvinnliga befattningshavarnas löne- och

pensionsförhållanden synes mig för den skull höra, efter ytterligare utredning

av Kungl. Maj:t, föreläggas nästa års riksdag.

Jag hemställer alltså om avslag å såväl Kungl. Maj:ts som utskottets

förslag.»

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

77

B. Särskilt yttrande.

De under A 1) omförmälda reservanter hava i anledning av vad statsutskottets

majoritet i utskottets förevarande utlåtande yttrat, ansett sig böra

ytterligare anföra:

»Statsutskottet har till en början riktat sig mot det av departementschefen

gjorda uttalandet, att frågan om behovsprincipens införande i statens lönesystem

ej behövde i förevarande sammanhang upptagas till närmare prövning,

utan lämpligen kunde uppskjutas, till dess andra omständigheter —

exempelvis tills dyrtidstilläggen eventuellt en gång skola inarbetas i lönerna

— nödvändiggjorde en'' fullständig omreglering av de nuvarande lönerna och

omarbetning av löneplanerna. Utskottet har sålunda fraihhållit, att enligt

dess mening goda skäl kunde anföras för att just i detta sammanhang

underkasta frågan om behovsprinciPens tillämpning slutgiltig prövning. Då

emellertid frågan om kvinnornas löneställning måste, med hänsyn till att

hela budgetbehandlingen vid årets riksdag vore beroende av detta spörsmåls

skyndsamma handläggning, erhålla ett snabbt avgörande och då givetvis

behovsprincipen jämväl senare — och särskilt i det av departementschefen

antydda sambandet — utan större olägenhet kunde upptagas till slutlig

prövning, har utskottet funnit sig med avseende på tidpunkten därför kunna

biträda departementschefens mening. Utskottet har emellertid genom sitt

förslag att utsluta kvinnliga befattningshavarna från åtnjutandet av lön enligt

högsta löneklassen inom varje lönegrad därigenom velat lämna möjligheten

öppen för en obunden prövning av behovsprincipen.

Såsom framgår av departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet

i ärendet, hava i de yttranden, som av ämbetsverk och myndigheter avgivits

över 1921 års lönekommittés betänkande, det stora flertalet förklarat

sig vara motståndare till tanken på att lägga behovsprincipen till grund för

statens lönesystem. I varje fall hava det övervägande flertalet ställt sig avvisande

mot kommitténs förslag härutinnan. Ämbetsverkens yttranden liksom

de utav vederbörande personalsammanslutningar till Kungl. Maj:t ingivna

framställningarna visa ock, att inom tjänstemannavärlden denna princip

såsom grund för ordnandet av statens befattningshavares löneförhållanden

praktiskt taget samstämmigt avvisas.

Då emellertid ett godkännande av utskottets förslag torde innebära ett

indirekt ställningstagande till förmån för behovsprincipen, hava vi ansett

oss böra närmare ingå på frågan om lämpligheten av att denna princip

lägges till grund för bestämmandet av statstjänarnas löner.

Vi torde då till en början böra erinra därom, att en ledamot av 1921

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

års lönekommitté i avgiven reservation påvisat en mängd brister, som vidlåda

ett på behovsprincipen grundat lönesystem.

Ifrågavarande reservant har sålunda i denna fråga anfört, bland annat,

hurusom det för eu socialt intresserad person läge något bestickande i strävandena

att bereda de stora familjerna en bättre ställning i ekonomiskt hänseende.

Alltför ofta hade man nämligen varit i tillfälle att se, under vilka

svårigheter föräldrar med många barn haft att draga fram sin stora barnskara.

En åtgärd, som medförde lättnader i dessa familjeförsörjares bekymmersamma

ställning, vore därför i och för sig tilltalande. Kommittén hade

också anfört ett flertal skäl, som talade till förmån för ett lönesystem med

särskilda familjetillägg. Då reservanten det oaktat icke kunde biträda förslaget

om ett dylikt avlöningssystem för statens tjänstemän, vore det förnämligast

av den anledningen, att han ansåge, att staten i sin allmänna lönepolitik

icke borde avvika från de grundsatser, som tillämpades på den allmänna

arbetsmarknaden. Därest förhållandet vore så, att statens tjänstemän

utgjordes av ett jämförelsevis ringa antal, för administrationen avsedda högre

tjänstemän, kunde man måhända lättare vid avlöningens tillmätande beträda

fullkomligt nya vägar. Men då det största antalet av statens manliga tjänstemän

voro anställda vid de affärsdrivande verken och befunne sig i ställningar

och villkor, som nära, för att inte säga fullständigt, sammanfölle med dem,

varunder vårt lands övriga arbetarklass levde, syntes det reservanten icke

vara möjligt att fullständigt bryta med de inom övriga arbetsområden gällande

löneförhållandena.

Måhända skulle man invända, att, då det statliga lönesystemet vore uppbyggt

med fasta årslöner och efter vissa tjänstår tillkommande ålderstillägg,

detsamma redan nu företedde en bestämd skillnad från löneförhållandena

för industriarbetarna. Detta kunde vara sant, men skillnaden vore ofta

mera skenbar än verklig. Exempelvis förekomme inom stora områden i

avtalen endast minimilöner — vilka kunde anses motsvara tjänstemännens

begynnelselön — jämte bestämmelse om att allt efter skicklighet och flit

arbetaren erhölle högre lön än minimilönen. Dessa löneförhöjningar kunde i

viss mån anses motsvara tjänstemännens ålderstillägg. Största skillnaden

mellan de båda lönesystemen läge däri, att en duglig arbetare kunde erhålla

uppflyttningar oftare än en tjänsteman, ävensom däri att äldre arbetare

kunde erhålla reducerad avlöning på grund av minskad arbetsförmåga, vilket

ju icke skedde för en äldre tjänsteman, så länge lian ansåges kunna

uppehålla tjänsten. Inom de områden, där uteslutande kvantitetsackord förekomme,

eller där för alla arbetare lika timlöner gällde, vore dock löneförhållandena

givetvis annorlunda än för statens tjänstemän.

Kommitténs förslag avsåge allenast ordinarie tjänstemän. Det syntes dock

böra förutsättas, att samma lönesystem skulle komma att tillämpas även för

de extra ordinarie tjänstemännen, enär det för dessa gällande lönesystemet

nära anslöte sig till det för de ordinarie tjänstemännen tillämpade. Vid de

affärsdrivande verken och även på andra håll vid statens verk funnes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

7!)

emellertid eu stor icke-ordinarie personal, som icke vore anställd som extra

ordinarie tjänstemän och vars avlöning utginge i anslutning till de principer,

som på angränsande enskilda områden vore gällande. Reservanten

syftade härvid på arbetare vid verkstäder samt vid affärsverkens nybyggnads-

och underhållsarbeten anställd personal. För dessa syntes familjetillläggssystemet

icke kunna tillämpas. Ett tillämpande av detta system, exempelvis

för den mera rörliga, yrkesutbildade verkstadspersonalen, skulle givetvis

medföra, att den yngre eller barnlöse arbetaren sökte sig över till enskild

drift, där han kunde påräkna högre avlöning, än han skulle erhålla i

statens tjänst. Vid statens verkstäder skulle då komma att kvarbliva ett

relativt stort antal familjeförsörjare, ett förhållande, vilket i sin tur skulle medföra,

att statens kostnader för det utförda arbetet bleve högre än vad som

skulle vara fallet, därest verksamheten bedreves av enskilda företagare.

Skulle å andra sidan principen om familjetillägg tillämpas för tjänstemännen

och icke för arbetarna, komme säkerligen också slitningar att

uppstå. Man behövde därvid allenast göra en jämförelse emellan banvakter

och banarbetare vid statens järnvägar. Dessa kategorier rekryterades

från samma befolkningslager, de utförde i viss utsträckning samma arbete

och levde under samma villkor. Enda skillnaden vore, att banvakternas

anställning varat under en lång följd av år. Skulle nu till banvakterna

utgå familjetillägg, men icke till banarbetarna, uppstode hos dem

av de senare, som hade minderåriga barn att försörja, ett ständigt missnöje

för att de saknade denna förmån, medan å andra sidan de banvakter,

som icke hade minderåriga barn att försörja, skulle sjunka ned till en

lönenivå, lika med eller måhända understigande banarbetarens, vilket i

sin tur skulle ge anledning till missnöje. Införande av familjetillägg till

de lägre statstjänstemännen skulle alltså bliva en källa till ständiga misshälligheter

och stridigheter de olika grupperna emellan, eller mellan statens

tjänstemän å ena och landets övriga innebyggare å andra sidan.

Kommittén hade uttalat, att då statens fortbestånd vore grundat på

familjen, borde staten ock se till, att dess lönepolitik ej lade hinder i vägen

för familjebildandet. Därest härmed avsåges att uttala, att kommitténs

förslag bättre än det nu gällande lönesystemet komme att främja

familjebildandet, syntes det reservanten vara att överdriva verkningarna

av ett lönesystem med familjetillägg. Erfarenheten visade, att statens manliga

tjänstemän, åtminstone i de lägre graderna, vore familjeförsörjare r

större omfattning än andra män inom landet, och då syntes icke föreligga

något behov att för dem införa ett dylikt lönesystem. Skulle statens bestånd

kräva införande av familjetillägg för att motverka en befolkningsminskning,

syntes man behöva söka ett system, som kunde nå befolkningen

i dess helhet och icke blott den ringa del, som vore statstjänstemän. Givet

vore emellertid, att man i sådant fall icke kunde nå målet genom att införa

familjetillägget såsom löneform, enär vårt folk i sig inneslöte stora

lager, som icke arbetade för annans räkning eller vore hos annan anställda.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

Därest dessa befolkningslager skulle kunna erhålla ett bidrag till hjälp

för bestridande av kostnaderna för uppfostran av barn, måste detta tillskott

givas dem på annat sätt än som en löneform.

Reservanten framhöll slutligen, att det syntes honom föga klokt av staten

att mot tjänstemännens egen uppfattning söka genomföra ett till sina principer

nytt avlöningssystem. Även om man funne systemet rationellt och för

dess genomförande ville vidkännas vissa ökade kostnader, syntes införandet

av detsamma icke vara välbetänkt; de gjorda uppoffringarna bleve icke uppskattade

och resultatet allenast ett groende missnöje, som ytterst skadade staten

såsom arbetsgivare.

Att de synpunkter, som sålunda av ifrågavarande reservant anförts, även

delas av i ärendet hörda ämbetsverk och myndigheter, har förut antytts. Vi

tillåta oss i sådant hänseende först återgiva vad styrelsen för det största av

kommunikationsverken eller järnvägsstyrelsen i utlåtande över lönekommitténs

betänkande anfört beträffande behovsprincipen. Styrelsen har bland

annat yttrat följande:

»Införandet av behovsprincipen åtminstone såsom kommittén har utformat

densamma måste — då givetvis ej kan förutsättas, att staten bereder några

sina befattningshavare en bättre löneställning än som svarar mot värdet av

deras arbete innebära, att staten icke skulle avlöna alla sina befattningshavare

efter värdet av deras arbete, och betyder alltså i själva verket, att

staten låter vissa befattningshavare genom löneavdrag helt eller delvis betala

andras högre lön.

Ett dylikt system synes styrelsen uppenbart oriktigt och försvarligt allenast

som provisorium i ett statsfinansiellt nödläge. Infört såsom definitiv

löneform skulle det enligt styrelsens mening icke motsvara tjänstemannens

berättigade anspråk på att som andra medborgare erhålla betalning avpassad

efter hans arbete. Styrelsen håller alltså före, att relationen i avlöningshänseende

olika befattningshavare emellan bestämmes uteslutande med hänsyn

till värdet av deras arbetsprestationer, därvid naturligtvis även måste beaktas

förhållandena i förevarande avseende å den allmänna arbetsmarknaden.

Rent principiellt torde även kunna anmärkas, att, om staten önskar bereda

särskilda förmåner åt ekonomiskt mera betungade befattningshavare, så torde den

riktiga och naturliga vägen för vinnande av detta ändamål vara införande

av effektiva skatteavdrag för dylika befattningshavare. Enahanda avdrag

borde då också tillkomma andra medborgare i motsvarande belägenhet, varigenom

en likformig behandling från statens sida gentemot alla medborgare

skulle ernås. Detta torde också vara så mycket mera på sin plats, som avsikten

med ifrågavarande lättnader ju är att befrämja statsintresset av

familjebildning, samt detta intresse lärer vara lika stort, evad vederbörande

familjeförsörjare är statstjänsteman eller icke.

Åven praktiska skäl tala emellertid mot behovsprincipen.

Så långt det varit möjligt utröna stämningen bland såväl statens järn
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

81

vägars som övriga statstjänstemän har styrelsen sålunda funnit opinionen

enhälligt och avgjort vara mot behovsprincipens införande i lönesystemet.

Det kan vidare ej bortses ifrån att då enligt sakens natur behovsprincipens

tillämpning i praktiken måste verka synnerligen ojämnt — något

som givetvis i särskild grad blir fallet, då den, såsom i föreliggande

förslag, som blott upptager tillägg för barn i äktenskap, fått allenast ofullständigt

utrymme i systemet — ständiga anledningar till missnöje och

slitningar skola uppkomma Det torde nämligen vara omöjligt att taga

hänsyn till en mängd förhållanden, som inverka på behoven, såsom faktisk

försörjningsplikt mot närstående, studieskulder eller förmögenhetsförhållanden

i allmänhet och hälsotillståndet bland familjemedlemmarna,

för att nämna några exempel. Man kan sålunda exempelvis icke förvåna

sig över om det bland kamraterna väcker anstöt om en tjänsteman, som

genom ingående av äktenskap kommer i ett förmånligare förmögenhetsläge

än förut och måhända får det ekonomiskt vida bättre ställt än dessa,

tillika erhåller särskilt lönetillägg för barn i äktenskapet, under det de,

som underhålla gamla orkeslösa föräldrar, få försaka varje bidrag.

Ett genomförande av behovsprincipen skulle också vad statens järnvägar

vidkommer — så länge principen ej tillämpas i allmänna arbetsmarknaden

— innebära försämrade konkurrensmöjligheter i förhållande till

de enskilda järnvägarna ävensom andra trafikföretag, som icke behövde

lämna personal med barn högre avlöning än annan.

Skulle ifrågavarande lönesystem åter bliva infört å allmänna arbetsmarknaden

— exempelvis genom lagstiftningsåtgärder — innebure detta,

såvitt styrelsen kan finna, en stor fara för de barnrika anställningssökandena,

vilka då givetvis skulle få svårigheter att i konkurrens med barnlösa

eller med färre barn försedda sökande erhålla anställning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner styrelsen såväl principiella

som praktiska skäl på ett avgörande sätt tala mot behovsprincipens införande

i lönesystemet.»

Till de av järnvägsstyrelsen sålunda angivna synpunkterna hava ock

telegrafstyrelsen och vattenfallstyrelsen i sina över betänkandet avgivna

utlåtanden förklarat sig instämma.

Då särskilt sociala synpunkter framförts såsom skäl för behovsprincipens

upptagande i statens lönesystem, torde jämväl socialstyrelsens över kommittébetänkandet

avgivna yttrande vara av värde vid frågans bedömande.

Socialstyrelsen har beträffande behovsprincipen anfört följande:

»Vad beträffar den s. k. familjetilläggsprincipen, torde man kunna säga,

att densamma, liksom behovsprincipen överhuvud taget, är i stort sett

främmande för de i vårt land hittills tillämpade lönesystemen för statens

befattningshavare. Den omständigheten att man vid dyrtidstilläggens bestämmande

i främsta rummet tillgodosett de befattningshavare, som tilllika

äro familjeförsörjare, får icke anses innebära något godtagande av

ovannämnda princip såsom avlöningsgrund utan har, vilket äA^en kommittén

Bihang till riksdagens protokoll 1925. G sand. I i höft. (Nr 17.) 7

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

själv framhåller, motiverats huvudsakligen av statsfinansiella skäl. Att

staten — nu närmast med hänsyn till den motsedda ökningen av antalet

kvinnliga befattningshavare, vilka ju i regel förutsättas vara ensamförsörjare

— skulle frångå sin gamla ståndpunkt i berörda avseende och låta

behovsprineipen komma till direkt uttryck i sitt lönesystem, kan styrelsen

för sin del varken finna lämpligt eller riktigt.

Först och främst torde hänsynen till en rationell personalrekrytering

kräva, att avlöning utgår, icke efter levnadsbehovets storlek eller andra,

arbetet ovidkommande omständigheter utan endast efter värdet av den

fordrade arbetsprestationen. Inom statstjänsten utmynnar detta betraktelsesätt

i kravet på ’lika lön i lika befattning’. Styrelsen får längre fram,

vid skärskådandet av kommitténs förslag om olika löner för män och

kvinnor, tillfälle att närmare belysa frågan ur denna synpunkt.

Vidare lärer det icke vara möjligt att utfinna rättvisa normer för lönernas

avpassande efter det faktiska behovet. Det av kommittén förordade systemet

med familjetillägg kan i allt fall ej anses utgöra en tillfredsställande

anordning i berörda avseende. Att låta dylika tillägg utgå enbart

med hänsyn till familjeförsörjning skulle uppenbarligen innebära ett missgynnande

av dem, som draga försorg om behövande föräldrar eller andra

anförvanter. Därjämte må ihågkommas, att åtskilliga icke-familjeförsörjare

på grund av studieskulder eller andra omständigheter hava en svag ekonomisk

ställning, att den, särskilt om härtill kommer försörjningsplikt

mot anhöriga, omöjliggör varje tanke på familjebildning, under det att

å andra sidan åtskilliga familjeförsörjare hava en relativt god ekonomi,

som de ej sällan kunna ha erhållit just genom sitt äktenskap. Av statens

befattningshavare torde därför så många icke-familjeförsörjare säkerligen

befinna sig i en relativt sämre eller i allt fall ej bättre ekonomisk ställning

än flertalet familjeförsörjare, att redan av detta skäl och oavsett riktigheten

i och för sig av likalönsprincipen det måste anses olämpligt, att

en befattningshavare skall erhålla mindre betalt för sitt arbete därför att

han är icke-familjeförsörjare. Man tänke sig bredvid varandra i samma

slags befattning å ena sidan en tjänsteman av framstående duglighet med

dålig ekonomi och å andra sidan en medelmåttig tjänsteman i god ekonomisk

ställning, av vilka dock den senare i egenskap av familjeförsörjare

nppbure högre avlöning än den förre. Även under förutsättning att

de båda tjänstemännen vore lika dugliga, skulle nog ett sådant förhållande

komma att betraktas som en orättvisa och utgöra en källa till ständigt

missnöje.

Den omständigheten att familjetilläggsprincipen ej vunnit någon nämnvärd

tillämpning i det enskilda förvärvslivet synes jämväl lämna bevis för

olämpligheten överhuvud taget av ifrågavarande princip. De synpunkter, kommittén

haft att anföra till förmån för familjetilläggsprincipens upptagande i

statens lönesystem, äro enligt styrelsens förmenande mindre vägande. Visserligen

underskattar styrelsen ingalunda betydelsen av åtgärder för främjande

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 17.

83

av famil jobildandet, men anser styrelsen dessa åtgärder helst böra vara av sådan

art, att de komma befolkningen i dess helhet till godo och ej blott statens

befattningshavare samt att i varje fall desamma icke må givas den olämpliga

och missvisande formen av lönetillägg.»

De synpunkter, som kommit till uttryck i de nu refererade uttalandena,

hava synts oss vara av den art, att varje tanke från statsmakternas sida

på att lägga de principer, som utformades av 1921 års lönekommitté, till

grund för statens lönesystem borde vara utesluten. I denna vår uppfattning

hava vi än ytterligare stärkts genom den kritik, som riktats mot 1921

års lönekommittés förslag beträffande de särskilda detaljbestämmelser, som

avse principens förverkligande inom lönesystemet. Så gott som på alla

punkter hava dessa bestämmelser blivit i ämbetsverkens utlåtanden föremål

för erinringar av mer eller mindre vägande beskaffenhet. Oss synes det

vara tvivelaktigt, huruvida överhuvudtaget sådana på behovsprincipen grundade

lönebestämmelser för statens befattningshavare kunna utformas, som

äro förenliga med ett rationellt lönesystem. Utskottsmajoriteten yttrar sig

visserligen synnerligen varsamt om den principiella innebörden i utskottets

förslag. Detta lärer emellertid ej kunna avvärja konsekvenserna av ett

ståndpunktstagande i enlighet med detsamma. Bakom förslaget tinnes visserligen

ingen princip. Det ansluter sig varken till grundsatserna hos 1921

års lönekommitté — egentligen innebärande ett lönesystem med tre löneplan:

kvinnornas, de icke-familjeförsörjande männens och de familjeförsörjande

männens — ej heller till reservantens inom 1921 års lönekommitté

förslag om två löneplan, ett manligt och ett kvinnligt, och slutligen ej

heller till likalönsprincipen. Även om denna frånvaro av principer i utskottsmajoritetens

förslag måhända kan komma att åberopas som en fördel,

då det gäller att förbehålla riksdagen full handlingsfrihet för framtiden,

giver dock all erfarenhet vid handen, att ett riksdagsavgörande i en så betydelsefull

fråga som denna får sina mycket omfattande konsekvenser.

Vi anse oss därför böra taga bestämt avstånd från det förslag till lösande

av kvinnornas lönefråga, som nu av utskottsmajoriteten framlagts och som,

därest det av riksdagen godtages, måste, såsom förut antytts, anses innebära,

att riksdagen indirekt anslutit sig till ett statligt lönesystem, grundat på

behovsprincipen. Att utskottsmajoriteten angiver sig med sitt nu föreliggande

förslag allenast avse en provisorisk lösning av lönefrågan, förringar enligt

vårt förmenande icke innebörden och betydelsen av ett riksdagsbeslut i enlighet

med utskottets hemställan.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:63 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlönings s. 1 i texten