Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1925-05-05 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1925 kl. 11 f. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna

under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande

anslagen till utrikesdepartementet.

(l:a avd.)

A. Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1925—1926 har Kungl.

Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att

dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för utrikesdepartementet

från och med den 1 juli 1925 på följande sätt:

Befattningshavare:

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare .......... A 3

3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande såsom avdelningschefer

,................................................ A 2

7 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom byråchefer .... B 30

6 förste legationssekreterare eller vicekonsuler................ B 26

6 byråsekreterare .................................... B 21

3 förste kanslister eller kanslister..................... ( „ „

eller B 12

B. övrig personal.

1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet.............. B 30

1 kamrerare ............................................... B 26

1 förste arkivarie ........................................ B 24

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. S käft. (Nr 3.) 1

Utrikesde
partemen
tet.

[1.*]

s. 2 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

2 Statsutsleottets utlåtande Nr S.

Lönegrad.

1 andre arkivarie ....... B 21

6 kansliskrivare .................................... B 11

1 förste expeditionsvakt.................................... B 7

8 förste kanslibiträden ........ B 7

10 expeditions vakter ..................................... B 5

1 portvakt.................. B 5

dels besluta, att frågan huruvida kanslistbefattning inom departementet skall

tillhöra den högre eller lägre lönegraden skall ankomma på Kungl. Maj :ts prövning

i varje särskilt fall,

dels godkänna följande stat för utrikesdepartementet, att tillämpas från och

med den 1 juli 1925:

Stat:

avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......... kr. 384,500

vikariatsersättningar, förslagsanslag ............. » 5,000

arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt ................. » 8,000

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 71,800

Summa kr. 469,300

Anm. Kabinettssekreterare, som är gift, skall äga att såsom bidrag till representationskostnader

åtnjuta ett årligt belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i

den ordning, som beträffande lön är stadgat;

dels ock i riksstaten höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu

457,000 kronor, med 12,300 kronor till 469,300 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 2 och 3.

Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagshöjningen är beroende av

dels uppflyttning av en kamrerare från lönegraden B 15 (B 24) till lönegraden

B 16 (B 26) ........................................... kr. 960,

dels ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden (anslagsposten

till avlöningar åt ordinarie tjänstemän) ............ kr. 6,540,

dels ock höjning av anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare

m. m.........................................kr. 4,800.

Uppflyttningen av kamrerarebefattningen i högre lönegraden har tillstyrkts

av allmänna civilförvaltningens lönenämnd med hänsyn till tjänstens krävande

beskaffenhet. (Se statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december

1924: För flera huvudtitlar gemensamma frågor II sid. 13 och 14.)

Den av Kungl. Maj:t föreslagna uppflyttningen i högre lönegrad av kamreraretjänsten

har utskottet ansett sig böra tillstyrka.

Med anledning av riksdagens beslut i fråga om ordnandet av de kvinnliga

befattningshavarnas löneförhållanden kan anslagsposten till avlöningar åt or
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

3

clinarie tjänstemän sänkas med 2,500 kronor till 382,000 kronor och anslagsposten

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. minskas med i

runt tal 800 kronor till 71,000 kronor. Anslaget i sin helhet kommer härigenom

att för budgetåret 1925—1926 utgöra 466,000 kronor.

Därjämte har utskottet iakttagit den av riksdagen beslutade förändrade benämningen

av de enligt Kungl. Maj :ts förslag till 7 :e lönegraden hänförda

förste kanslibiträdesbefattningarna.

I anledning till vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för

utrikesdepartementet från och med den 1 juli 1925 på följande

sätt:

Befattningshav are:

A. Diplomatisk eller konsulär personal.

Lönegrad.

1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare

............. A 3

3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande

såsom avdelningschefer .................. A 2

7 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom

byråchefer .............................. B 30

6 förste legationssekreterare eller vicekonsuler .. B 26

6 byråsekreterare .......................... B 21

3 förste kanslister eller kanslister........ ~ ^

(eller B 12

B. Övrig personal.

1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet B 30

1 kamrerare ..... B 26

1 förste arkivarie ............................... B 24

1 andre arkivarie .............. B 21

6 kansliskrivare .......................... B 11

1 förste expedition svakt ....... B 7

8 kanslibiträden .......................... B 7

10 expeditionsvakter ........................ B 5

1 portvakt ................................ B 5

b) besluta, att frågan huruvida kanslistbefattning inom

departementet skall tillhöra den högre eller lägre lönegraden

skall ankomma på Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall,

c) godkänna följande stat för utrikesdepartementet, att

tillämpas från och med den 1 juli 1925:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Stat:

avlöningar till ordinarie tjänstemäa, förslagsanslag

..................kr. 382,000

vikariatsersättningar, förslagsanslag.....» 5,000

arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt . » 8,000

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................... » 71,000

Summa kr- 466,000

Anm. Kabinettssekreterare, som är gift, skall äga att såsom

bidrag till representationskostnader åtnjuta ett årligt belopp

av 6,000 kronor, att utbetalas i den ordning, som beträffande

lön är stadgat;

d) i riksstaten höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet,

nu 457,000 kronor med 9,000 kronor till 466,000

kronor.

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, i avvaktan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppehållande av

en speciell handelsavdelning inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—

1926 beräkna ett extra anslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1925

dagtecknad proposition (nr 186), under åberopande av det vid samma proposition

fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för nämnda

dag, föreslagit riksdagen att till uppehållande av en speciell handelsavdelning

inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—-1926 bevilja ett extra anslag å

30,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:

»Då såväl den nuvarande anordningen med det kommersiella informationsarbetet

förlagt till utrikesdepartementet som ock en överflyttning av sagda arbete

till handelsdepartementet medför olägenheter av sådan art, att vilkendera utvägen

man än väljer, densamma icke kan bliva annat än i vissa hänseenden otillfredsställande,

ligger det nära till hands att söka genom användande av en mellanform

skapa en anordning, varigenom åtminstone det väsentligaste av de olägenheter,

som äro förenade med de båda ovan angivna alternativen, skulle kunna

bortelimineras. Ur denna synpunkt har framförts tanken på en sådan lösning

av frågan, att speciella handelsavdelningen alltjämt bibehålies såsom ett till utrikesdepartementet

knutet organ, men dess verksamhet nära förbindes med näringsförvaltningen.

Det förefaller mig, som om, även med bibehållande av speciella handelsavdelningen

inom utrikesdepartementet, anordningar borde kunna träffas, varigenom

ett praktiskt tillfredsställande resultat skulle kunna ernås. Jag ber i detta sammanhang

få understryka, att, så som informationsverksamheten för närvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

är ordnad, intet som helst dubbelarbete från olika myndigheters sida förekommer.

Givetvis bör dylikt dubbelarbete, med därav härflytande dualism samt förlust

i tid och arbetskrafter, också för framtiden undvikas. Men detta behöver

icke hindra, att ett intimt samarbete bör kunna komma till stånd mellan de närmast

intresserade statsorganen, d. v. s. handelsdepartementet och utrikesdepartementets

speciella handelsavdelning. Redan för närvarande äger ett mycket

gott sådant samarbete rum. Vad frågan nu skulle gälla vore att ytterligare utveckla

samarbetet samt framför allt giva det en mer fast och organiserad karaktär.

En dylik organiserad samverkan, genom vilken åt chefen för handelsdepartementet

skulle inrymmas ett bestämmande inflytande över informationsverksamhetens

inriktning och varigenom sålunda informationsarbetet, mer än vad hittills

varit fallet, skulle inställas som ett led i statens näringspolitiska verksamhet,

synes böra med ändamålsenliga medel eftersträvas. Som ett led härvidlag

torde lämpliga instruktionsbestämmelser i nu angivet syfte böra utfärdas för

speciella handelsavdelningen. Sålunda torde böra fastslås att, i enlighet med redan

tillämpad praxis, handelsavdelningen har att delgiva handelsdepartementet

allt inkommande upplysningsmaterial av intresse för statens näringsförvaltande

verksamhet samt att vidtaga åtgärder för införskaffande från utlandet av sådant

upplysningsmaterial, som handelsministern finner önskvärt. Därjämte torde

i instruktionen böra givas uttryck åt att det åligger chefen för speciella handelsavdelningen

att inom ramen för sitt verksamhetsområde personligen stå till

handelsministerns förfogande med muntliga föredragningar och på annat lämpligt

sätt samt att iakttaga de anvisningar, som av nämnde departementschef

meddelas, ävensom att i övrigt i sitt arbete söka nära samverka med handelsdepartementet,

allt i syfte att informationsarbetet skall bliva till största möjliga

nytta för statens näringsförvaltande verksamhet och landets näringsliv.

Ur denna synpunkt har det vidare ifrågasatts såsom en anordning av värde, att

speciella handelsavdelningen i lokalt hänseende sammanföres med handelsdepartementet.

Denna möjlighet synes mig böra närmare undersökas och övervägas.

Samarbetet med näringslivet har hittills så gott som helt och hållet bedrivits

i fria former, förnämligast så, att informationsarbetets handhavare stått i såväl

personlig som skriftlig kontakt med samt inhämtat upplysningar från de ledande

männen i näringslivets organisationer ävensom från närmast intresserade

kommersiella och industriella företag, medan å andra sidan organisationernas

funktionärer och andra representanter för näringslivet fritt hänvänt sig till vederbörande

för framhållande av sina synpunkter och erhållande av till buds

stående upplysningar.

Det fria samarbete mellan statsorganen och näringslivet, som sålunda i stor

utsträckning bedrives, torde vara den måhända värdefullaste formen för ernående

av den samverkan mellan statens och näringslivets krafter, som bör eftersträvas.

Jag tror fördenskull, att man även i fortsättningen i främsta rummet bör

lita till en utveckling av detta fria personliga samarbete, som oberoende av vissa

på förhand uppgjorda normer och utan onödig byråkratisering kan lämpas efter

beskaffenheten av de tid efter annan uppkommande spörsmålen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Härutöver torde emellertid böra tagas under övervägande möjligheten av att

med avseende å den kommersiella informationsverksamheten åstadkomma en mer

organiserad samverkan mellan statsmyndigheterna och näringslivet. Såsom

lämplig åtgärd i sådant syfte har framförts tanken på en rådgivande nämnd,

bestående av representanter för näringslivets olika sammanslutningar, vilka

hava intresse av informationstjänsten. En formlig framställning i denna riktning

föreligger i skrivelse från Stockholms handelskammare den 11 november

1924.

Genom de av mig antydda anordningarna torde de väsentligaste av de olägenheter,

som äro förbundna med nuvarande organisation, undanröjas och staten

för sin förvaltningsverksainhet tillföras ökad nytta av det i och för sig mycket

värdefulla informationsarbete, som utföres. A andra sidan skulle genom handelsavdelningens

bibehållande såsom ett utrikesdepartementets organ undvikas

de olägenheter, som enligt vad som ovan framhållits skulle vara förenade med

avdelningens överflyttande till handelsdepartementet. Skriftväxlingen med

Sveriges representanter i utlandet skulle alltjämt ske genom utrikesdepartementet,

det tillfälle till ekonomisk utbildning för utrikesdepartementets tjänstemän,

som handelsavdelningen bereder, skulle alltjämt tillvaratagas, och granskningen

av det inkommande informationsmaterialet skulle fortfarande utövas av en utrikesdepartementets

tjänsteman. Under sådana omständigheter, har jag, trots

det jag är medveten om att de nu av mig ifrågasatta anordningar äro behäftade

med vissa brister, ansett mig böra förorda, att de, i den mån de befinnas praktiskt

genomförbara, under någon tid försöksvis tillämpas. Härigenom skulle

erfarenhet vinnas angående möjligheten att övervinna de olägenheter, som befunnits

förbundna med nuvarande förhållanden, med undvikande av de nya

svårigheter, som skulle uppstå genom handelsavdelningens överflyttande till

annat departement.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter, som kunna

vara påkallade för ett intimare samarbete mellan speciella handelsavdelningen

och handelsdepartementet samt mellan dessa myndigheter å ena och näringsorganisationerna

å andra sidan, liksom ock att vidtaga de åtgärder i övrigt, som

kunna finnas ändamålsenliga för befordrande av ifrågavarande syfte.»

Utskottets

yttrande.

Beträffande sättet för ordnandet av den statliga kommersiella informationsverksamheten

— rörande vilket spörsmål 1924 års riksdag i skrivelse till

Kungl. Maj :t anhöll, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om ny allsidig och i ett

sammanhang företagen utredning —- har utskottet funnit det förslag, som av

Kungl. Maj :t på grundval av den i anledning av förenämnda riksdagsskrivelse

verkställda utredningen härutinnan framlagts, vara av den beskaffenhet, att

utskottet kunnat därtill giva sin anslutning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till uppehållande av en speciell handelsavdelning

inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag å 30,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

i

B. Sveriges representation i utlandet.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3)

dels bestämma antalet befattningshavare a ordinarie stat för beskickningar

och konsulat från och med den 1 juli 1925 pa följande sätt:

Beskickningar

och

konsulat.

[3.]

11

7

7

7

7

4

6

3

3

18

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.

sändebud ..................

sändebud .... .................

generalkonsuler..............

legationsråd ................

konsuler ,....................

förste legationssekreterare

vicekonsuler .................

andre legationssekreterare

andre vicekonsuler ............

förste kanslister eller kanslister

Lönegrad.

..... A 3

.. .. A 2

..... A 2

..... B 30

..... B 30

..... B 26

..... B 26

..... B 21

..... B 21

| B 16

(eller B 12

dels medgiva att de för en andre vicekonsul vid generalkonsulatet i London

uppförda avlöningsförmåner må från och med den 1 juli 1925 kunna enligt

Kungl. Maj :ts beprövande användas för avlönande av en andre vicekonsul med

placering å Irland,

dels besluta att frågan huruvida viss kanslistbefattning skall tillhöra den

högre eller lägre lönegraden skall ankomma å Kungl. Maj :ts prövning i varje

särskilt fall,

dels, under förutsättning av inköp av en fastighet i Rom, avsedd till bostad

och kanslilokal åt sändebudet därstädes, medgiva, att ortstillägget för sändebudet

må från och med den 1 juli 1925 utgå med 5,800 kronor,

dels bestämma, att från samma tidpunkt år 1925 skall till sändebudet i Helsingfors

utgå ett belopp av 4,000 kronor och till generalkonsuln i Hamburg

1,600 kronor såsom ersättning för uppvärmning och belysning av vederbörande

boställen ävensom, under förut angivna förutsättning, till sändebudet i Rom

dylik ersättning med 1,200 kronor,

dels ock, jämväl under förutsättning att inköp av beskickningsfastighet i

Rom kommer till stånd, sänka det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar

och konsulat, nu 1,632,000 kronor med 8,000 kronor till 1,624,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 5—7.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr S.

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att Kungl. Maj:t skall äga

besluta, huruvida de nu å staten upptagna kanslistbefattningarna skola hänföras

till lönegraden B. 16 (förste kanslist) eller lönegraden B. 12 (kanslist).

Vidare har Kungl. Maj:t i anledning av framlagt förslag rörande inköp av

ett beskickningshus i Rom ifrågasatt en sänkning med 8,000 kronor av det

nu till beskickningschefen därstädes utgående ordinarie ortstillägget ävensom

tillerkännande åt samme befattningshavare av bidrag till beskickningshusets

uppvärmning och belysning med 1,200 kronor per år.

Slutligen har föreslagits en höjning av sistnämnda ersättning till beskickningschefen

i Helsingfors med 1,000 kronor till 4,000 kronor samt till generalkonsuln

i Hamburg med 600 kronor till 1,600 kronor.

Vad Kungl. Maj:t i fråga om anslaget till beskickningar och konsulat föreslagit,

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Under punkt 26 :o) här nedan tillstyrker utskottet det av Kungl. Maj:t

framlagda förslaget om inköp av ett beskickningshus i Rom.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat

för beskickningar och konsulat från och med den 1 juli 1925 på

följande sätt:

Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar

och konsulat.

11 sändebud ............................... A

Lönegrad.

3

2

2

7 sändebud ............................... A

7 generalkonsuler ......................... A

7 legationsråd ............................ B 30

7 konsuler ................................ B 30

4 förste legationssekreterare.................. B 26

6 vicekonsuler ............................ B 26

3 andre legationssekreterare .................. B 21

3 andre vicekonsuler ........................ B 21

f 13 1

18 förste kanslister eller kanslister......

(eller B 12

b) medgiva att de för en andre vicekonsul vid generalkonsulatet

i London uppförda avlöningsförmåner må från och med

den 1 juli 1925 kunna enligt Kungl. Maj:ts beprövande användas

för avlönande av en andre vicekonsul med placering å

Irland,

c) besluta att frågan huruvida viss kanslistbefattning skall

tillhöra den högre eller lägre lönegraden skall ankomma å

Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall,

d) medgiva, att ortstillägget för sändebudet i Rom må från

och med den 1 juli 1925 utgå med 5,800 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

9

e) bestämma, att från samma tidpunkt år 1925 skall till

sändebudet i Helsingfors utgå ett belopp av 4,000 kronor och

till generalkonsuln i Hamburg 1,600 kronor såsom ersättning

för uppvärmning och belysning av vederbörande boställen ävensom

till sändebudet i Rom dylik ersättning med 1,200 kronor,

f) sänka det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar

och konsulat, nu 1,632,000 kronor, med 8,000 kronor till

1,624,000 kronor.

4:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t

uteslutit ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för utrikesrepresentatio- ,-ikesrepre
_____

, sentationen.

nen a 8,000 kronor.

Ifrågavarande anslag, som av 1924 ars riksdag uppfördes a riksstaten, var

avsett för beredande av avlöning under tiden 1 juli—1 oktober 1924 åt innehavaren

av den sändebudspost, som genom den beslutade sammanslagningen av

beskickningarna i Wien och Hem bleve indragen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget

till övergångsstat för utrikesrepresentationen å 8,000

kronor.

5 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till arvoden och

ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1925 rikesrepre—1926

anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsproto- [4.]

kollet sid. 7 och 8.

I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit en inom första Motion.

kammaren av herr S. Luterkort väckt motion (nr 143), däri hemställts, att

riksdagen ville bevilja ett årligt anslag av 30,000 kronor för uppförande från

den 1 juli 1925 på extra stat under tredje huvudtiteln av ett konsulat för Sibirien

med säte i Omsk.

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj :t har beträffande förevarande anslag icke ifrågasatt någon förändring

i vad som för närvarande gäller.

Det motionsvis väckta förslaget om upprättande av ett konsulat för Sibirien

har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka. Förevarande anslag synes alltså

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra uppföras med oförändrat belopp,

240,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj :t.s förslag och

med avslag å förevarande av herr Luterkort väckta motion

till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesre
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

''presentationen för budgetåret 1925- förslagsanslag av 240,000 kronor.

-1926 anvisa ett extra

Extra orts- 6:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till extra ortstill
-

tillägg.

[5.]

Utskottets

yttrande.

lägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 325,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet

sid. 9 och 10.

Förevarande anslag har för budgetåret 1923—1924 upptagits i riksstaten

med 300,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 med 325,000

kronor.

I samband med beviljande av anslag för sistnämnda budgetår anförde riksdagen

följande:

»Av en utav riksdagens vederbörande utskott lämnad redogörelse för dispositionen

av anslagen till extra ortstillägg synes framgå, att i vissa fall avvikelser

skett från de allmänna grunder, som enligt riksdagens mening borde

iakttagas vid fördelningen av dessa anslag. Sålunda har till befattningshavare

å några orter utgått extra ortstillägg med betydligt högre belopp än som

kunna sägas motsvara den konstanta höjning i prisnivån, som förekommit å

orterna ifråga, även om tillbörlig hänsyn tages till att det extra ortstiliägget får

anses jämväl utgöra ett slags dyrtidstillägg å det ordinarie ortstiliägget. Vidare

har det väckt riksdagens uppmärksamhet, att de ortstillägg, som tillerkänts

befattningshavare av olika grader å en och samma ort, sinsemellan ofta

varit ganska ojämnt avvägda. Med anledning härav har riksdagen ansett sig

böra framhålla önskvärdheten av att vid fördelningen av dessa anslag särskild

uppmärksamhet ägnas åt att kompensation i främsta rummet beredes befattningshavare

å sådana orter, där en mera betydande konstant stegring i den

allmänna prisnivån förefinnes. Härigenom torde enligt riksdagens mening anslaget

komma till användning på ett sätt, som bäst motsvarar det därmed avsedda

ändamålet.»

Utskottet har under hand från utrikesdepartementet införskaffat uppgift rörande

fördelningen av förevarande anslag för budgetåret 1924—1925. Av denna

uppgift synes utskottet framgå, att vad 1924 års riksdag uttalat beträffande

grunderna för anslagets användning icke i allo iakttagits. Då utskottet icke

kunnat undgå att finna, att, därest de av 1924 års riksdag angivna riktlinjerna

konsekvent följas, anslaget bör kunna något sänkas, har utskottet ansett sig

böra föreslå, att anslaget till extra ortstillägg i riksstaten för budgetåret 1925

—1926 uppföres med 315,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till extra ortstillägg åt ordinarie och extra

personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 315,000 kronor.

Personliga 7 -o) I

gottgörelser , ''

för mistade ^ouei,

konsulatavgifter.

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

11

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, må till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett ejxtra anslag

av 5,000 kronor.

8 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet, ning av re_

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, må till förstärkning av ordinarie reservations- attachéer,

anslaget till attachéer för budgetaret 1925 1926 anvisa ett [7.]

extra anslag av 44,000 kronor.

9 :o)

På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till militär- och marinattachéer för budgetåret 1925

1926 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Förstärkning

av reservationsanslaget

till

militär- och

marinattachéer.

[8.]

10 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret 192o

1926 bevilja ett extra anslag av 75,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för budgetåret 1924—1925 äro uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag

till handelsattachéer å 40,000 kronor dels ett extra anslag å

60,000 kronor till reservationsanslagets förstärkning. Kungl. Maj :t hade 1 proposition

nr 160 till 1924 års riksdag föreslagit, att sistnämnda anslag skulle

bestämmas till 70,000 kronor, men riksdagen ansåg, med hänsyn till de avsevärda

reservationer, som förefunnos å ordinarie anslaget till handelsattachéer,

att en reduktion av de medel, som för ändamalet äskats för budgetaret 1924

1925, utan större olägenhet kunde vidtagas.

Då några reservationer å anslaget till handelsattachéer vid utgången av innevarande

budgetår icke torde komma att förefinnas, samt för ifrågavarande

ändamål beräknats erforderligt för nästkommande budgetår ett belopp av tillhopa

115,000 kronor, har för samma budgetår sistnämnda belopp ansetts höra

för ändamålet anvisas att fördelas med 40,000 kronor i ordinarie reservationsanslag

och 75,000 kronor såsom extra anslag till förstärkning av det ordinarie

Förstärkning

av reservationsanslaget

till

handelsattachéer.

[9-]

anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till handelsattachéer för budgetaret 1925 1926 an
visa

ett extra anslag av 75,000 kronor.

11 ;0) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att såsom ytter- Ytterligare

ligare medel för anställande ax extra biträden och vaktbetjänte vid beskicknino-ar

och konsulat för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 30,000 av extra bi
träden

m.m.

kronor.

[10.]

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet.

Å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisades ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor såsom ytterligare medel för anställande av extra biträden

och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, varigenom det sammanlagda

belopp, däri inbegripet det ordinarie anslaget för samma ändamål, som

under sagda tid stod till förfogande, utgjorde 47,500 kronor, d. v. s. 95,000

kronor för helt år, mot 110,000 kronor för 1922. Då ytterligare besparingar

a anslaget syntes kunna åstadkommas, bl. a. genom inskränkande av den för

passgöromål vid åtskilliga beskickningar och konsulat särskilt anställda personalen,

ansågs för budgetåret 1923—1924 ett sammanlagt belopp av .80,000

kronor för ändamålet tillräckligt; och uppfördes följaktligen under ifrågavarande

anslagsrubrik allenast ett belopp av 25,000 kronor. Samma belopp begärdes

för budgetåret 1924—1925 och beviljades av riksdagen.

För budgetåret 1925—192G har med hänsyn dels till vissa nyinrättade befattningar

dels ock till motsedda förhöjningar av vissa arvoden en ökning av

anslaget med 5,000 kronor ansetts erforderlig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får hemställa,

att riksdagen må såsom ytterligare medel för anställande av

extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 30,000

kronor.

C. Internationella byråer m. in.

^del^kost'' ^:o^ Kungl- Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att dels, för gälnaderna

för dande av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, för budget^^rbunT6

året 1925—1926 stäUa tiU förfogande det belopp av 31,582:55 guldfrancs

7 ” '' motsvarande kronor 22,739:44, som enligt förbundsförsamlingens beslut skall

av uppkomna besparingar å förbundets kassafond till Sverige återbetalas,

dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 292,800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—17 i statsrådsprotokollet.

För år 1924—1925 är för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för

Nationernas förbund anvisat ett extra förslagsanslag av 325,600 kronor,

utgörande Sveriges bidrag till täckande av förbundets utgifter under år 1924.

Förbundets budget slutade för nämnda år på en utgiftssumma av 23,328,686: 41

guldfrancs.

I skrivelse till departementschefen den 15 november 1924 har generalsekretariatet

för Nationernas förbund meddelat, att den budget, som av förbundsförsamlingen

fastställts för år 1925, slutar å 22,658,138 guldfrancs, varav

13,359,334 guldfrancs komma på förbundets allmänna budget, 7,340,595 guldfrancs

på arbetsorganisationens budget, 1,908,209 guldfrancs på budgeten för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

13

den fasta mellanfolkliga domstolen och 50,000 guldfrancs på förbundets kassafond.

Efter att hava lämnat en kortfattad redogörelse i fråga om beräkningarna

av förbundets utgifter anför departementschefen följande:

»Som framgår av den översikt, jag nu lämnat, slutar förbundets budget innevarande

år på ungefär samma belopp som 1924 års budget. Frånräknar man

emellertid bidragen till kassafonden, som knappast synas kunna läggas till grund

för jämförelsen, på grund av det betydande tillfälliga anslaget i 1924 års budget,

visar det sig att innevarande års budget i övTigt företer en ökning av

1,357,226 guldfrancs. Denna ökning kommer huvudsakligen på utgifterna för

församlingens och rådets sammanträden med 242,000 guldfrancs, för förbundets

särskilda organisationer med 793,685 guldfrancs och för den internationella

arbetsorganisationen med 308,300 guldfrancs. De ökade kostnaderna under

rubriken Församlingens och rådets sammanträden föranledas av att ett

första anslag å 250,000 guldfrancs upptagits till byggande av_ en sammanträdessal.

Utgiftsstegringen å titeln Förbundets särskilda organisationer är beroende

på att anslaget till avrustningsändamål mer än fördubblats, nämligen

från 604,458 med 622,337 till 1,226,795 guldfrancs. Av sistnämnda belopp äro

250.000 guldfrancs avsedda för undersökningar som kunna bil nödvändiga för

verkställande av vissa bestämmelser i fredstraktaterna och 500,000 guldfrancs

för den till sommaren 1925 planerade avrustningskonferensen. De ökade utgifterna

för arbetsorganisationen föranledas bl. a. av tillfälliga anslag å inalles

253.000 guldfrancs till hjälpverksamhet bland ryska och armeniska flyktingar.

I fråga om fördelningen av förbundets kostnader vill jag erinra om, att 1922

års församling antagit en fördelningsgrund att gälla tills vidare, enligt vilken

Sveriges andel skulle utgöra 18 enheter av 944. En av rådet tillsatt kommitté

för uppgörande av en definitiv skala för kostnadernas fördelning har på vissa

angivna skäl icke ansett sig kunna avlämna ett slutgiltigt förslag, vilket dock

torde komma att föreläggas församlingen i färdigt skick under årets lopp. Femte

förbundsförsamlingen beslöt att även för år 1925 tillämpa den för år 1924 av

fjärde församlingen antagna skalan med vissa modifikationer.

I ovannämnda skrivelse den 15 november har generalsekretariatet med anledning

av förbundsförsamlingens nyssnämnda beslut meddelat, att Sveriges bidrag

till Nationernas förbund för år 1925 skulle komma att enligt en beräkningsgrund

av 18 enheter av 935 utgöra 436,199:45 guldfrancs.

För budgetåret 1925—1926 synes Sveriges sålunda fastställda andel i kostnaderna

för Nationernas förbund böra täckas i första hand genom anvisande

av det belopp, som enligt församlingens beslut skall återbetalas till Sverige

av uppkomna besparingar i kassafonden, 31,582:55 guldfrancs eller, efter en

kurs av 72 kronor för 100 francs, 22,739:44 kronor. Härutöver erfordras

404,616:90 guldfrancs, vilka i likhet med vad hittills städse skett torde böra

inbetalas i amerikanska dollars. Detta sistnämnda belopp motsvarar dollars

78.072:18 eller, efter en kurs av 3,75 kronor per dollar, kronor 292,770:68,

vilket belopp bör avrundas till 292,800 kronor. Sveriges bidrag till Nationernas

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Sveriges

representation

i Nationernas

förbunds

delegeradeförsamlinq.

[12.]

Sveriges representation

i Nationernas

förbunds

råd

m. m.

[13.]

förbund innevarande år belöper sig alltså till 315,539: 44 kronor. Det medelsbehov,

som behöver fyllas genom direkt utbetalning från statsverket, synes, i

likhet med vad skett föregående år, böra tillgodoses förmedelst ett förslagsanslag.

»

^ Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag i ärendet,

får hemställa,

att riksdagen må

a) för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas

förbund, för budgetåret 1925—1926 ställa till förfogande

det belopp av 31,582:55 guldfrancs motsvarande kronor

22,739:44, som enligt förbundsförsamlingens beslut skall

av uppkomna besparingar å förbundets kassafond till Sverige

återbetalas,

b) för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av

292,800 kronor.

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad som för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges

representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling

för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag

av 40,000 kronor.

14 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till bestridande

av kostnaderna för Sveriges representation i Nationernas förbunds råd m. m.

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Vid Nationernas förbunds församlings tredje årssammanträde blev Sverige

för ar 1923 invalt i förbundets rad. Uppdraget, som sedermera tvenne

gånger förnyats, senast vid församlingens femte årssammanträde, gäller intill

utgången av ar 1925. De kostnader som för en stat uppstå pa grund av dess

representerande i rådet skola bäras av denna stat själv, och finnes i riksstaten

för budgetåret 1924—1925 för ändamålet uppfört ett extra förslagsanslag av

50,000 kronor. Av ifrågavarande anslag böra utgå icke blott ersättningar till

den svenske rådsrepresentanten, de sakkunniga och sekreterare, som må förordnas

att biträda denne vid rådsmötena, utan även kostnaderna för Sveriges ombud

i förbundets ständiga rådgivande militärkommission och övriga av rådet

utsedda kommissioner, i vilka Sverige i sin egenskap av rådsmakt är representerat.

Även för nästa budgetår lära för ändamålet erforderliga medel böra beviljas.

Visserligen är, såsom nyss nämnts, Sveriges ledamotskap i rådet förlängt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3. 15

allenast för innevarande kalenderår, men man torde vara föranlåten att räkna

med möjligheten av att det ytterligare förlänges på ett kalenderår. I fråga om

anslagets storlek torde skäl ej föreligga att föreslå någon ändring i det belopp,

som för nu löpande budgetår ansetts behövligt.»

Med hänsyn till ovissheten huruvida Sverige även efter 1925 års utgång

kommer att representeras i rådet och då, i betraktande av förevarande anslags

natur av förslagsanslag, medel i allt fall stå till Kungl. Maj:ts förfogande,

i den händelse Sveriges rådsmandat förlänges, har utskottet ansett sig kunna

föreslå att anslaget begränsas till 25,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges

representation i Nationernas förbunds rad ni. m. för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000

kronor.

15 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestndande

av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella konferenser för iniernati0.

budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor. nettojconfe
Beträffande

utredningen i ärendet far utskottet hänvisa till statsradsproto- [14-1

kollet sid. 18 och 19.

Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag än att med hänsyn till de utgifter, som kunna väntas belasta förevarande

anslag, en sänkning därav med 10,000 kronor till 20,000 kronor torde

kunna ske.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges

deltagande i internationella konferenser för budgetaret 1925

1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel i kost- ty^fiiaag.

naderna för den internationella skiljedomstolens byra i Haag [15.]

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av

4,600 kronor.

17 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå och unionens

generalsekretariat för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 3,000

kronor. sekretariat.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsproto- C16 -l

kollet sid. 19 och 20.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I tvenne likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren (nr 145)

av herr M. Hellberg och den andra inom andra kammaren (nr 153) av herr

E. Röing har vidare hemställts, att riksdagen måtte, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat

för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 4,000 kronor.

De skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar, återfinnas

i styrelsens för riksdagens interparlamentariska grupps skrivelse den 15 oktober

1924, intagen i statsrådsprotokollet sid. 19 och 20.

Utskottets

yttrande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget för nu ifrågavarande ändamål,

vilket för budgetåret 1924—1925 utgör 2,500 kronor, skulle höjas med 500

kronor till 3,000 kronor. Motionärerna åter påyrka anslagets ökande med

1,500 kronor till 4,000 kronor.

Utskottet har funnit sig böra i så måtto tillmötesgå motionärernas förslag,

att utskottet tillstyrker, att, utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 3,000 kronor,

ytterligare 500 kronor anvisas för nu ifrågavarande ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

de av herr Hellberg och av herr Röing väckta motionerna, såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska

Unionens byrå och generalsekretariat för budgetåret

1925—1926 bevilja ett extra anslag av 3,500 kronor.

Riksdagens 18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) får

me nt ar iska utskottet, under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 21 och 22 i ämnet

grupp. innehåller, hemställa,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret

1925—1926 bevilja ett extra anslag av 5,000 kronor.

Bidrag för 19 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att dels medgiva,

interparla- den reservation av 5,500 kronor, som förefinnes å det å riksstaten för budmentariska

getåret 1923—1924 anvisade extra anslag till bidrag för riksdagens interpartagande

i av lamentariska grupps deltagande i av Interparlamentariska Unionen anordnad

Interparla- konferens, må i sin helhet tagas i anspråk såsom bidrag till täckande av grupUnionen

an- Pens kostnader för deltagande i en av Interparlamentariska Unionen under år

ordnad kon- 1925 anordnad konferens, dels ock för samma ändamål för budgetåret 1925—

[is”]* anvisa ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor.

Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 22—24.

Motion. I en inom första kammaren av herr D. Bergström väckt motion (nr 144) har

vidare hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva att en reservation av 5,500

kronor, som förefinnes å det å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisade

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr S.

17

extra anslag till bidrag för riksdagens interparlamentariska grupps deltagande

i av Interparlamentariska Unionen anordnad konferens, må i sin helhet tagas

i anspråk såsom bidrag till täckande av gruppens kostnader för deltagande i

en av Interparlamentariska Unionen under år 1925 anordnad konferens, dels ock

för samma ändamål för budgetåret 1925—1928 anvisa ett extra reservationsanslag

av 29,500 kronor.

Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Under ftamhållanden av den stundande konferensens stora betydelse hade

styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp hemställt, att Kungl.

Maj :t måtte hos riksdagen begära dels medgivande att den reservation av 5,500

kronor, som förefinnes å det av riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisade

extra anslag till bidrag till riksdagens interparlamentariska grupps deltagande

i av Interparlamentariska Unionen anordnad konferens, finge i sin helhet tagas

i anspråk såsom bidrag till täckande av gruppens kostnader för deltagande i

en av Interparlamentariska Unionen under år 1925 anordnad konferens, dels ock

för samma ändamål ett reservationsanslag av 29,500 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Såsom gruppen i sin ovannämnda skrivelse anfört har den reservation, varom

i skrivelsen talas, uppkommit å ett av 1923 års riksdag beviljat anslag till

gruppen för deltagande i en av Interparlamentariska Unionen samma år anordnad

konferens. Detta anslag, 15,000 kronor, fixerades med hänsyn till att

konferensen förmodades komma att äga rum i Washington och gavs reservationsanslags

natur för att kunna disponeras, därest konferensen uppsköts till ett

kommande år. Konferensen ägde emellertid rum år 1923 men förlädes till Köpenhamn,

och behövde vid sådant förhållande allenast 4,500 kronor av anslaget

tagas i anspråk. Av den besparing å 10,500 kronor, som sålunda uppstod å

anslaget, har enligt medgivande av 1924 års riksdag ett belopp av 5,000 kronor

tagits i anspråk för gruppens representation å sistnämnda års interparlamentariska

konferens, som ägde rum i Bern och Geneve, och synes skäligt att

återstoden av anslaget, 5,500 kronor, får disponeras för gruppens deltagande i

den nu planerade konferensen, vartill emellertid erfordras bemyndigande av

riksdagen. Det ytterligare anslag, som av gruppen begärts för ändamålet, anser

jag av sparsamhetsskäl böra begränsas till 9,500 kronor.»

Utskottet har intet att erinra mot att omförmälda reservation tages i anspråk

för nu ifrågavarande ändamål.

Beträffande anslagets belopp ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag

och får följaktligen avstyrka den väckta motionen om ytterligare

anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 3 käft. (Nt 3.)

Utskottets

yttrande.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Internationella

fredsbyrån

i

Bern.

(numera i

Genéve).

[19.] .

Svenska

föreningen

f ör Nationernas

förbund.

[20.]

Utskottets

yttrande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å den av herr Bergström väckta motionen, i vad

densamma skiljer sig från Kungl. Maj :ts förslag,

a) medgiva, att den reservation av 5,500 kronor, som förefinnes

å det å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisade

extra anslag till bidrag för riksdagens interparlamentariska

grupps deltagande i av Interparlamentariska Unionen anordnad

konferens, må i sin helhet tagas i anspråk såsom bidrag

till täckande av gruppens kostnader för deltagande i en av Interparlamentariska

Unionen under år 1925 anordnad konferens,

b) för samma ändamål för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor.

20:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till internationella fredsbyrån för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till svenska

föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 3,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 25—28.

Med bifall till därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt 1923 års

riksdag att till Svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret

1923—1924 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor. Samma belopp begärdes

av föreningen för budgetåret 1924—1925, men ansåg Kungl. Maj:t att bidraget

borde av sparsamhetsskäl begränsas till 2,500 kronor, vilket senare belopp

jämväl av riksdagen beviljades.

Det nu av föreningen begärda anslaget utgör 8,000 kronor, av vilket belopp

departementschefen dock ansett sig kunna tillstyrka beviljande av allenast 3,000

kronor eller 500 kronor mera än vad som för budgetåret 1924—1925 anvisats.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida tillräckliga

skäl föreligga för ett fortsatt beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål.

Utskottet har emellertid detta oaktat icke ansett sig nu böra föreslå

indragning av anslaget, men har dock icke kunnat tillstyrka högre belopp än

det för närvarande utgående eller 2,500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår

ägt rum, till svenska föreningen för Nationernas förbund

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

19

22 :o) Uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion (nr

174) har hemställts, att riksdagen ville besluta, att under tredje huvudtiteln

till svenska freds- och skiljedomsföreningen bevilja ett extra anslag av 3,000

kronor.

Vidare har i en inom andra kammaren av herrar A. Andersson i Falkenberg

och E. Ljunggren väckt motion (nr 208) hemställts, om beviljande för samma

ändamål av enahanda belopp.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar

får utskottet hänvisa till motionerna.

Motioner

angående

anslag till

svenska

freds- och

skiljedomsföreningen
-

Frågan om anslag till svenska freds- och skiljedomsföreningen har vid olika Utskottets

tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens bedömande. Riks- yttrande.

dagen bär dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande av

föreningens verksamhet.

Utskottet har icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av

den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka de

väckta motionerna.

Utskottet hemställer,

att herrar Lindhagens samt Anderssons i Falkenberg och

E. Ljunggrens ovanberörda motioner (1:174 och IT: 208) icke

må av riksdagen bifallas.

D. Diverse.

23:o) Kungl. Maj :t har (punkt 21) föreslagit riksdagen sänka ordinarie

reservationsanslaget underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet,

möbler m. m., nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 i statsrådsprotokollet.

Underhåll

och reparationer

av

statens

fastigheter i

utlandet,

möbler

Ifrågavarande sänkning av anslaget har ansetts möjlig på grund av den

reservation å omkring 35,000 kronor, som vid ingången av nu löpande budgetår

förefanns å anslaget.

Utskottet, som icke har något att invända mot förevarande förslag, hemställer,

m. m.

[2L]

att riksdagen må sänka ordinarie reservationsanslaget underhåll

och reparation av statens fastigheter i utlandet, möbler

m. m., nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till upplys- Upplysningsverksamhet

i utlandet angående Sverige för budgetåret 1925—1926 be- samheTTillvilja,

ett extra anslag av 125,000 kronor. landet

angående

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 i statsrådsprotokollet. Sverige.

[22.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ersättningar

till

framlidne

envoyén P.

H. E. Brändströms

arvingar och

likaledes

framlidne

generalkonsuln

C. A.

Askers

änka för

mistning

av bohaq.

[23.]

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Å extra stat för år 1922 anvisades ett förslagsanslag, högst 135,000 kronor,

till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige, och motsvarande

belopp beviljades även för första halvåret 1923. Av sparsamhetsskäl

nedsattes anslaget till 125,000 kronor för budgetåret 1923—24 och ytterligare

av samma anledning till 110,000 kronor för det nu löpande budgetåret. Det

framhölls emellertid i Kungl. Haj:ts proposition till nästlidna års riksdag, att

inskränkningar i de utgifter, för vilka anslaget vore avsett, endast med svårighet

läte sig genomföras, och erfarenheten har nu visat, att ifrågavarande verksamhet

icke torde kunna effektivt utövas i den utsträckning, som med hänsyn

till landets intressen är önskvärt, med mindre en höjning av anslaget beviljas.

Ej blott hava de uppgifter, som falla inom ramen för och ursprungligen pålades

denna upplysningsverksamhet, icke minskats i omfattning och betydelse,

utan nya omständigheter hava tillkommit, vilka öka de anspråk, som måste

ställas på densamma. En förhöjning av anslaget till det för budgetåret 1923

1924 utgående beloppet, 125,000 kronor, får därför anses behövlig.»

Utskottet, som icke velat motsätta sig den nu föreslagna höjningen av ifrågavarande

anslag, får hemställa,

att riksdagen må till upplysningsverksamhet i utlandet angående

Sverige för budgetaret 1925—1926 bevilja ett extra anslag

av 125,000 kronor.

25 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på

den proposition, som kunde varda riksdagen förelagd rörande reglering av ersättningsanspråk,

som av vissa befattningshavare i Ryssland eller deras rättsägare

framställts för lidna förluster, till ersättning åt framlidne envoyén P. H.

E. Brändströms arvingar och likaledes framlidne generalkonsuln C. A. Askers

änka för mistning av bohag för budgetåret 1925—1926 beräkna ett extra

anslag av 20,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 20 mars 1925 avlåten proposition

(nr 189), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över utrikesdepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, att till

ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i Ryssland kvarlämnad

egendom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 30 i det vid

propositionen nr 1 fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden

den 2 januari 1925 samt det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet.

Under en följd av år har riksdagen under nu förevarande punkt anvisat medel

för utbetalande av ersättningar åt framlidne envoyén P. H. E. Brändströms

arvingar och likaledes framlidne generalkonsul C. A. Askers änka för mistning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

21

av bohag. Sedan 1922 hava dessa ersättningar utgått med årliga belopp av

respektive 15,000 och 5,000 kronor.

Aid föredragning, den 2 sistlidne januari, av punkt 23 under tredje huvudtiteln

i årets statsverksproposition anförde departementschefen bland annat, att

den utredning, som igångsatts i syfte att åvägabringa en definitiv reglering av

berörda krav, ansetts böra utsträckas att omfatta jämväl de förluster av motsvarande

art, som kunde hava drabbat vissa andra avlönade befattningshavare,

vilka tjänstgjorde i Ryssland vid tiden för de diplomatiska förbindelsernas avbrytande.

I betraktande av att nämnda utredning vid tiden för statsverkspropositionens

avlåtande icke befann sig i sådant skick, att den kunde ligga

till grund för hithörande frågors definitiva reglering, ansåg sig departementschefen

böra föreslå, att det hittills beviljade årliga anslagsbeloppet upptogs

under samma anslagstitel jämväl för nästkommande budgetår, varvid han dock

betonade att han därmed ej i något avseende velat föregripa utredningens resultat

i avseende å de ersättningsbelopp, som eventuellt kunde befinnas skäliga.

I sitt uttalande till det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet

anför departementschefen vidare:

»Förutom de Brändströmska och Askerska kraven — å resp. 294,366 och

106,065 kronor — hava ersättningsanspråk av motsvarande slag, sammanlagt

uppgående till omkring 275,000 kronor, framställts av ett tjugotal lönade befattningshavare,

och har beträffande flertalet av dessa framställningar kunnat

konstateras, att all den egendom, för vilken gottgörelse begärts, måste anses

oåterkalleligen förlorad. Endast i ett par fall har viss del av det bohag, som

vederbörande nödgats kvarlämna, återfunnits i mer eller mindre oskadat skick

i statens fastighet i Leningrad. Med utgångspunkt från vederbörandes egen

uppskattning skulle värdet av sålunda återfunnet lösöre uppgå till omkring

35,000 kronor.

För vad åter angår det bohag, som tillhört envoyén Brändström och generalkonsul

Asker, har en icke oväsentlig del därav — till ett värde enligt vederbörandens

egna framställningar av omkring 130,000 resp. 45,000 kronor — återfunnits

i nämnda fastigheter i Leningrad, resp. Moskva.

Uti förutvarande beskickningsfastigheten i Leningrad befinner sig vidare ett

antal föremål, vartill äganderätten icke med säkerhet kunnat fastställas men beträffande

vilka det finnes skäl att antaga, att de tillhöra vissa av nu ifrågavarande

befattningshavare.

Den egendom, vilken sålunda visat sig finnas i behåll, torde böra återställas

till ägarna. Det är därför min avsikt att, så snart ske kan, låta i första hand

till Stockholm överföra det lösöre, som antingen redan identifierats eller förmodas

tillhöra berörda tjänstemän. Först sedan vederbörande intressenter själva

kunnat härstädes besiktiga dessa föremål, torde äganderätten därtill kunna med

visshet fastställas och fullständig överblick vinnas över omfattningen av den

egendom, som gått förlorad.

Den verkställda utredningen har vidare givit vid handen, att det av ägarna

uppgivna värdet å den egendom, för vilken gottgörelse begärts, i de särskilda

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

fallen icke beräknats efter fullt likartade grunder. Sålunda synes uppskattningen

i vissa fall hava skett med hänsyn till prisnivån vid den tidpunkt, då

vederbörande nödgades lämna Ryssland, d. v. s. under åren 1918—1919, eller

tiden närmast därefter, utan hänsynstagande till den stegring av penningvärdet,

som sedermera inträtt. Överhuvud bör i fråga om varje ersättningsanspråk en

närmare prövning ske rörande dess skälighet, därvid vederbörande befattningshavare

böra lämnas tillfälle att själva bidraga till en utredning. De förhandlingar,

som i sådant hänseende visat sig erforderliga, komma att med skyndsamhet

bedrivas under ledning av särskilt tillkallad sakkunnig.

Av vad jag nu anfört framgår att, ehuru en ungefärlig uppgift föreligger

beträffande omfattningen av den förlorade egendomen, det för närvarande icke

låter sig göra att exakt angiva de ersättningsbelopp, som i varje särskilt fall

må vara skäliga, och ser jag mig till följd därav icke i tillfälle att nu föreslå

anvisandet av medel för en — i och för sig önskvärd — definitiv reglering av

förevarande frågor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att enligt ingångna

underrättelser motsvarande ersättningsfrågor ännu icke kunnat definitivt regleras

i Danmark, Nederländerna och Norge.

Som ovan erinrats hava i tvenne av de nu förevarande fallen, nämligen åt

envoyén Brändströms arvingar och generalkonsul Askers änka, hittills beviljats

årliga, sammanlagt till 20,000 kronor uppgående ersättningar, vilket sistnämnda

belopp jämväl i årets statsverksproposition preliminärt upptagits för samma

ändamål. Emellertid torde, enligt vad nyss framhållits, en icke oväsentlig del

av envoyén Brändströms i Ryssland kvarlämnade lösöre senast under loppet av

det instundande budgetåret komma att återställas till rättsägarna. Med hänsyn

härtill och till den nu förestående slutgiltiga uppskattningen och definitiva

regleringen av samtliga ersättningskrav synes det icke vara befogat att åt berörda

tvenne anspråk nu giva en undantagsställning gentemot övriga, i många fall ävenledes

behjärtansvärda framställningar. Ehuru framläggandet av förslag till slutlig

uppgörelse av ovan anförda skäl måste anstå till nästa års riksdag, torde

därför i riksstaten 1925—1926 icke böra — med förbigående av övriga anspråk

— upptagas någon särskild ersättning åt envoyén Brändströms arvingar

och generalkonsul Askers änka.

Å andra sidan synes det mig synnerligen önskvärt, att möjlighet lämna® öppen

för Kungl. Maj:t att under nämnda budgetår i avvaktan på en slutgiltig

uppgörelse bereda någon ekonomisk lättnad åt sådana tjänstemän, som särskilt

hårt träffats genom de i Ryssland lidna förlusterna. För detta ändamål synes

mig lämpligen böra anslås det belopp av 20,000 kronor, vilket Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på proposition i ärendet beräkna till ersättningar

åt envoyén Brändströms arvingar och generalkonsul Askers änka, beträffande

vilka sistnämnda personer det givetvis, vid bifall till mitt förslag, skulle, i likhet

med övriga anspråk, ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida någon

provisorisk gottgörelse under budgetåret skäligen borde utgå.

För att icke i något hänseende föregripa ersättningsbeloppens slutgiltiga fastställande

torde en första förutsättning för utbetalandet av sådan gottgörelse

böra vara att i varje särskilt fall en, förnyad uppskattning av den förlorade

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

23

egendomen äger rum i enlighet med ovan antydda principer. Vidare torde dessa

utanordningar böra uttryckligen erhålla karaktären av förskott å de belopp,

som senare må befinnas skäliga, och utgå i enlighet med villkor, som i de olika

fallen av Ivungl. Maj:t fastställas. Dylika förskott synas böra utbetalas med

endast en mindre del, förslagsvis högst 20 %, av det uppskattade värdet.»

Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört, får

med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,

att riksdagen må till ersättningar åt vissa befattningshavare

för, förlust av i Ryssland kvarlämnad egendom för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

26 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till inköp av

beskickningshus i Kom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av /ms j

425,000 kronor. [2

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—36 i statsrådsprotokollet.

I december 1921 framställde sändebudet i Rom envoyén friherre C. A.

Beck-Friis till utrikesdepartementet förslag att fastigheten »Villino Teresa»

med husnummer 3 vid Via di Villa Patrizi i Rom måtte av staten inköpas för

att användas som svenskt beskickningshus.

Till stöd för denna framställning anförde sändebudet bl. a., att bostadsbristen

i Rom vore lika svår, om ej svårare än i de flesta andra av Europas huvudstäder.

Den våning, som sändebudet vid sitt tillträde till ministerposten i Rom

samma år förhyrt, vore också såväl beträffande utrymme som i andra avseenden

otillfredsställande och kunde endast betraktas som ett provisorium. Av sändebudet

företagna undersökningar hade emellertid givit vid handen svårigheten

att för rimligt pris genom förhyrning erhålla en lämplig lägenhet för inrymmande

av ministerns bostad och beskickningskansliet, under det däremot förutsättningarna

för inköp av för ändamålet tjänlig fastighet syntes vida förmånligare,

icke minst i betraktande av den italienska valutans deprecierade

värde. Den i sändebudets förslag avsedda fastigheten syntes honom i allo

ändamålsenlig, och vore köpevillkoren att betrakta som gynnsamma.

Enär det icke ansågs möjligt att vid nämnda tidpunkt av riksdagen begära

för ändamålet nödiga medel, ledde det av sändebudet framställda förslaget ej

till någon åtgärd. I mars 1922 inköpte emellertid ett svenskt konsortium, bestående

av bankdirektören K. A. Wallenberg och friherre C. F. Bennet, fastigheten

i fråga i syfte att efter iståndsättande hembjuda densamma till staten

som beskickningshus. Sedan fastigheten av konsortiet underkastats genomgripande

reparations- och ändringsarbeten, av vilka en del utförts i enlighet

med anvisningar lämnade av dåvarande chefen för byggnadsstyrelsen generaldirektören

C. Möller, som personligen besiktigat egendomen dels år 1922, dels

ock sedermera i maj 1924, samt sedan beskickningschefen där tagit sin bostad

och jämväl beskickningskansliet dit överflyttats, erbjöd konsortiet den 19 oktober

1923 fastigheten till statsinköp i fullt färdigt skick till självkostnadspris,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

382,550 kronor, att erläggas den 1 mars 1924 eller vid den senare tidpunkt

Kungl. Maj :t kunde finna lämplig, dock att å sagda belopp skulle tillgodoräknas

sex procents ränta efter sistnämnda dag.

I utlåtande den 16 juni 1924 har generaldirektören Möller lämnat följande

kostnadsberäkning rörande fastigheten:

»Beträffande egendomens värde, då den blir fullt färdig, så torde detta ap
-

proximativt kunna beräknas på följande sätt.

Huvudbyggnaden cirka 5,250 kubikmeter ä 55: — . . kr. 288,750: —

Garaget...................''. . » 5,000: —

Tomten 1,500 kvadratmeter å 70: —........» 105,000:_

Summa kr. 398,750

Konsortiet har för densamma utbetalt sammanlagt 382,550:— kr. inklusive

räntor till den 1 mars 1924. Dessutom har ministern i gåvor från intresserade svenskar,

förutom 116,000: lire eller kr. 23,200: — till möblering av musikrummet,

konstverk m. m., emottagit sammanlagt lire 64,000: — eller kr. 12,800:—, vilka

använts för byggnadens invändiga prydande.

Sammanlagt har huset alltså kostat:

kr. 382,550: —

och > 12,800: —•

eller kr. 395,350: — förutom kr. 23,200: — till konstverk, inventarier i

vissa rum m. m.

Det av konsortiet fordrade inlösenpriset synes mig i anslutning härtill skäligt,

särskilt med hänsyn till värdet av de prydnader m. m., som så att säga erhållas

på köpet.»

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Redan vid de föregående tillfällen under de senare åren, då fråga om inköp

av beskickningshus för statens räkning förevarit, ha framhållits de fördelar, som

äro förbundna med dylikt förvärv i sådana länder, med vilka Sverige måste

tänkas för all framtid underhålla diplomatiska förbindelser. Därvid har anförts

bland annat svårigheten för vederbörande sändebud att på grund av den i storstäder

förhärskande allmänna tendensen till hyresstegring genom förhyrning

skaffa lämplig, i central stadsdel belägen bostad. Den utgift, som för stunden

är förenad med ett fastighetsköp, kommer därför att motvägas av förmånen av

att för framtiden icke vara beroende av en hyresstegring, som kan komma att

göra en höjning av beskickningschefens avlöningsförmåner oundgänglig. Vidare

har framhållits önskvärdheten att — icke minst med hänsyn till det ogynnsamma

inflytande upprepade förflyttningar medföra för beskickningsarkivet —

bereda en stadigvarande bostad åt sändebudet och beskickningen.

Dessa synpunkter torde äga sitt fulla berättigande jämväl i förevarande fall,

varför ett förvärv av beskickningshus i Rom i och för sig lärer vara önskvärt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

25

Dessutom synas mig emellertid särskilda skäl tala för att icke lämna obegagnat

det tillfälle, som nu yppat sig för ett dylikt inköp. Den till inlösen hembjudna

fastigheten torde sålunda, såväl vad läge och utrymme som yttre och inre utsmyckning

beträffar, synnerligen väl ägna sig för ändamålet, och tillåter jag

mig i sådant hänseende åberopa vad som anförts av generaldirektör Möller och

envoyén friherre Beck-Friis. Det är att märka, att fastigheten efter de grundliga

renoveringsarbeten, den nyligen underkastats, befinner sig i fullgott skick,

varför inga andra utgifter för reparationer än ordinarie underhållskostnader

kunna förväntas bliva nödvändiga under en längre tid framåt. Jag vill icke

underlåta att särskilt framhålla, att efter avgivandet av konsortiets anbud

fastighetens värde icke oväsentligt höjts genom de av enskilda skänkta medel,

tillhopa uppgående till omkring 87,000 lire, som däri nedlagts för dess invändiga

prydande. Från privatpersoners sida har vidare sammanlagt omkring

150,000 lire ställts till förfogande för inköp av konstföremål, möbler och andra

inventarier, vilka i händelse av fastighetens inköp komme att tillfalla statsverket.

Det av konsortiet begärda priset för fastigheten, 382,550 kronor jämte 6 %

ränta å denna summa från och med den 1 mars 1921 till dess köpeskillingen erlägges,

torde, såsom av generaldirektör Möller i förutberörda utlåtande anförts,

anses såsom skäligt. Därest fastighetens överlåtande å statsverket tänkes komma

till stånd den 1 nästkommande juli, skulle den av konsortiet begärda räntan å

lösensumman uppgå till 30,604 kronor, varigenom det sammanlagda inköpspriset

komme att belöpa sig till 413,154 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens

förslag anser jag mig böra förorda att, i händelse av bifall från Kungl.

Maj:ts och riksdagens sida till förevarande framställning, ett belopp av 3,000

kronor anvisas för anbringande av ett svenskt riksvapen i huggen sten över

byggnadens huvudingång. Då vidare högst 10,000 kronor må komma att erfordras

för gäldande av med köpet förenade lagfartskostnader och liknande avgifter,

synas de med fastighetens förvärvande förbundna kostnaderna böra beräknas

till sammanlagt omkring 425,000 kronor.

Jag vill slutligen erinra därom, att genom ett realiserande av det föreslagna inköpet

fri bostad komme att beredas åt beskickningschefen i Rom och att i sådant

fall en mot denna förmån svarande sänkning av hans löneförmåner torde böra

ske. Jag har därför förut denna dag i samband med framläggandet av stat

för ortstillägg åt ordinarie befattningshavare vid beskickningar och konsulat

föreslagit, att det med sändebudsbefattningen i Rom förenade ortstillägg, under

förutsättning att inköp av beskickningsfastighet kommer till stånd, måtte sänkas

från 13,800 kronor till 5,800 kronor för år räknat.»

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av beskickning shus i Rom för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 425,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 3 käft. (Nr 3.) 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Förhyrning

av fastighet

för beskickning

i

Moskva.

[25.]

Dyrtidstillägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[26.]

27 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnader under budgetåret 1925—1926 för hyra av fastighet i Moskva,

inrymmande kanslilokal samt bostäder åt beskickningens chef och personal,

jämte kostnader för fastighetens uppvärmning, belysning m. m. anvisa ett extra

anslag av 40,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande förslag avser förhyrande av en fastighet, som förut disponerats

av Vatikanens numera indragna beskickning i Moskva. Hyran för år

utgör 14,000 kronor. Utöver nämnda hyressumma har ett belopp av 6,000 rubel

för år beräknats till bestridande av kostnader för uppvärmning och belysning

samt för gårdskarlar och onera, såsom gaturenhållning, bevattning, gatubelysning

m. m. De årliga kostnaderna för förhyrande av ifrågavarande fastighet

skulle sålunda uppgå till cirka 20,000 rubel, motsvarande i svenskt mynt

omkring 40,000 kronor. Då kontraktstiden satts till två år, erfordras alltså

för ändamålet ett sammanlagt belopp av 80,000 kronor, därav på nu löpande

budgetår falla kostnaderna för hyra in. m. under tre kvartal eller 30,000 kronor.

Sistnämnda belopp har efter medgivande av Kungl. Maj:t utanordnats från

det vid sidan av huvudtitlarna anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det framlagda förslaget

eller de av Kungl. Maj:t vidtagna åtgärderna till beredande av lämpliga

lokaler för kansli och bostäder åt beskickningen i Moskva, får hemställa,

att riksdagen må till bestridande av kostnader under budgetåret

1925—1926 för hyra av fastighet i Moskva, inrymmande

kanslilokal samt bostäder åt beskickningens chef och personal,

jämte kostnader för fastighetens uppvärmning, belysning m. m.

anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.

28 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till täckande

av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, tillhörande

utrikesdepartementet samt beskickningar och konsulat för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.

Sedan riksdagen numera fattat beslut i fråga om de allmänna grunderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., får utskottet, som

icke haft något att erinra mot det under nu förevarande huvudtitel för ändamålet

äskade anslaget, hemställa,

att riksdagen må till täckande av kostnader för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst, tillhörande utrikesdepartementet

samt beskickningar och konsulat för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000

kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

27

E. Övriga ordinarie anslag.

29 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande ^arie anbudgetår

äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifråga- slag.

satts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 uppföras med oförändrade

belopp.

Stockholm den 5 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELltJS.

"Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,

Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G. Walles, C. I. Asplund, J. Jeansson, K. E.

Andersson i Eliantorp, G. Kobb och C. A. Carlsson i Gävle.

från andra kammaren: herrar Å, Anderson i Ekstock, C. R. Jansson i Ealu,n,

L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Ä. Törnkvist i Karlskrona,

P. M. Olsson i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs,

S. Persson i Fritorp, C. Lindskog, O. Andersson i Höör och O. E. F. Järte.

Stockholm 1925. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

251529

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

1

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ....

40,000

2

Departementet, förslagsanslag .......................

466,000

3

Speciell handelsavdelning inom departementet........

30,000

4

Övergångsstat för departementet, förslagsanslag ......

36,800

Säger för departementet

542,800

30,000

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ..........

1,624,000

2

Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesre-

presentationen, förslagsanslag ....................

240,000

3

Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utri-

kesrepresentationen ..............................

315,000

4

Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat ........

250,000

5

Ekiperingspenningar, förslagsanslag..................

30,000

6

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler ......

110,000

7

Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag......

110,000

8

Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter ....

5,000

9

Attachéer, reservationsanslag........................

56,000

10

Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer ....

44,000

11

Militär- och marinattachéer, reservationsanslag........

40,000

12

Förstärkning av reservationsanslaget till militär- och ma-

rinattachéer ....................................

10,000

13

Handelsattachéer, reservationsanslag ................

40,000

14

Förstärkning av reservationsanslaget till handelsattachéer

75,000

15

Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och

konsulat .......................................

55,000

16

Ytterligare medel för anställande av extra biträden och

vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat........

30,000

Säger för Sveriges representation i utlandet

2,315,000

719,000

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 3 höft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 3.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

C. Internationella byråer ni. in.

Kronor

Kronor

1

Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund,

förslagsanslag ...................................

292,800

2

Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-

bunds delegeradeförsamling ......................

40,000

3

Sveriges representation i Nationernas förbunds råd m. m.,

förslagsanslag ..................................

25,000

4

Sveriges deltagande i internationella konferenser......

20,000

5

Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-

anslag ..........................................

4,600

6

Interparlamentariska unionens byrå och generalsekreta-

riat ............................................

3,500

7

Riksdagens interparlamentariska grupp ..............

5,000

8

Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp för del-

tagande i av interparlamentariska unionen anordnad

konferens, reservationsanslag .....................

9,500

9

Internationella fredsbyrån ..........................

1,000

10

Svenska föreningen för Nationernas förbund..........

2,500

Säger för internationella byråer m. m.

403,909

.

D. Diverse.

j 1

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga

uppdrag, förslagsanslag ..........................

200,000

i 2

Underhåll och reparationer av statens fastigheter i ut-

1

landet, möbler m. m., reservationsanslag ..........

50,000

3

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.,

förslagsanslag ...................................

420,000

4

Tryckningskostnader, förslagsanslag..................

20,000

5

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda sven-

ska undersåtar, förslagsanslag ....................

100,000

6

Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige . .

~

125,000

7

Hemliga utgifter ..................................

75,000

8

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,

reservationsanslag ...............................

28,000

9

Extra utgifter, reservationsanslag.....................

30,000

'' 10

Ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i

Ryssland kvarlämnad egendom....................

20,000

11

Inköp av beskickningshus i Rom ..................

425,000

12

Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva m. m.

40,000

13

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag ......................................

300,000

|

Säger för diverse

923,000

919,000

;

Summa

3,780,800

2,962,900

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepar s. 1 i texten