Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1925-05-05 · 29 sidor, varav 27 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 27 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:3, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Nr 3.
Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1925 kl. 11 f. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande
anslagen till utrikesdepartementet.
(l:a avd.)
A. Departementet.
l:o) Uti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd ock behov för budgetåret 1925—1926 har Kungl.
Maj:t i avseende å tredje huvudtiteln, innefattande anslagen till utrikesdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden nämnda dag) att
dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för utrikesdepartementet
från och med den 1 juli 1925 på följande sätt:
Befattningshavare:
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
Lönegrad.
1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare .......... A 3
3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande såsom avdelningschefer
,................................................ A 2
7 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom byråchefer .... B 30
6 förste legationssekreterare eller vicekonsuler................ B 26
6 byråsekreterare .................................... B 21
3 förste kanslister eller kanslister..................... ( „ „
eller B 12
B. övrig personal.
1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet.............. B 30
1 kamrerare ............................................... B 26
1 förste arkivarie ........................................ B 24
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. S käft. (Nr 3.) 1
Utrikesde
partemen
tet.
[1.*]
Utskottets
yttrande.
2 Statsutsleottets utlåtande Nr S.
Lönegrad.
1 andre arkivarie ....... B 21
6 kansliskrivare .................................... B 11
1 förste expeditionsvakt.................................... B 7
8 förste kanslibiträden ........ B 7
10 expeditions vakter ..................................... B 5
1 portvakt.................. B 5
dels besluta, att frågan huruvida kanslistbefattning inom departementet skall
tillhöra den högre eller lägre lönegraden skall ankomma på Kungl. Maj :ts prövning
i varje särskilt fall,
dels godkänna följande stat för utrikesdepartementet, att tillämpas från och
med den 1 juli 1925:
Stat:
avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.......... kr. 384,500
vikariatsersättningar, förslagsanslag ............. » 5,000
arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt ................. » 8,000
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m....... » 71,800
Summa kr. 469,300
Anm. Kabinettssekreterare, som är gift, skall äga att såsom bidrag till representationskostnader
åtnjuta ett årligt belopp av 6,000 kronor, att utbetalas i
den ordning, som beträffande lön är stadgat;
dels ock i riksstaten höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet, nu
457,000 kronor, med 12,300 kronor till 469,300 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 2 och 3.
Den av Kungl. Maj:t ifrågasatta anslagshöjningen är beroende av
dels uppflyttning av en kamrerare från lönegraden B 15 (B 24) till lönegraden
B 16 (B 26) ........................................... kr. 960,
dels ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden (anslagsposten
till avlöningar åt ordinarie tjänstemän) ............ kr. 6,540,
dels ock höjning av anslagsposten till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare
m. m.........................................kr. 4,800.
Uppflyttningen av kamrerarebefattningen i högre lönegraden har tillstyrkts
av allmänna civilförvaltningens lönenämnd med hänsyn till tjänstens krävande
beskaffenhet. (Se statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 december
1924: För flera huvudtitlar gemensamma frågor II sid. 13 och 14.)
Den av Kungl. Maj:t föreslagna uppflyttningen i högre lönegrad av kamreraretjänsten
har utskottet ansett sig böra tillstyrka.
Med anledning av riksdagens beslut i fråga om ordnandet av de kvinnliga
befattningshavarnas löneförhållanden kan anslagsposten till avlöningar åt or
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
3
clinarie tjänstemän sänkas med 2,500 kronor till 382,000 kronor och anslagsposten
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare m. m. minskas med i
runt tal 800 kronor till 71,000 kronor. Anslaget i sin helhet kommer härigenom
att för budgetåret 1925—1926 utgöra 466,000 kronor.
Därjämte har utskottet iakttagit den av riksdagen beslutade förändrade benämningen
av de enligt Kungl. Maj :ts förslag till 7 :e lönegraden hänförda
förste kanslibiträdesbefattningarna.
I anledning till vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för
utrikesdepartementet från och med den 1 juli 1925 på följande
sätt:
Befattningshav are:
A. Diplomatisk eller konsulär personal.
Lönegrad.
1 sändebud tjänstgörande såsom kabinettssekreterare
............. A 3
3 sändebud eller generalkonsuler tjänstgörande
såsom avdelningschefer .................. A 2
7 legationsråd eller konsuler tjänstgörande såsom
byråchefer .............................. B 30
6 förste legationssekreterare eller vicekonsuler .. B 26
6 byråsekreterare .......................... B 21
3 förste kanslister eller kanslister........ ~ ^
(eller B 12
B. Övrig personal.
1 kansliråd tjänstgörande såsom chef för arkivet B 30
1 kamrerare ..... B 26
1 förste arkivarie ............................... B 24
1 andre arkivarie .............. B 21
6 kansliskrivare .......................... B 11
1 förste expedition svakt ....... B 7
8 kanslibiträden .......................... B 7
10 expeditionsvakter ........................ B 5
1 portvakt ................................ B 5
b) besluta, att frågan huruvida kanslistbefattning inom
departementet skall tillhöra den högre eller lägre lönegraden
skall ankomma på Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall,
c) godkänna följande stat för utrikesdepartementet, att
tillämpas från och med den 1 juli 1925:
4
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Stat:
avlöningar till ordinarie tjänstemäa, förslagsanslag
..................kr. 382,000
vikariatsersättningar, förslagsanslag.....» 5,000
arvode till en speciellt sakkunnig i folkrätt . » 8,000
avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................... » 71,000
Summa kr- 466,000
Anm. Kabinettssekreterare, som är gift, skall äga att såsom
bidrag till representationskostnader åtnjuta ett årligt belopp
av 6,000 kronor, att utbetalas i den ordning, som beträffande
lön är stadgat;
d) i riksstaten höja det ordinarie förslagsanslaget till departementet,
nu 457,000 kronor med 9,000 kronor till 466,000
kronor.
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att, i avvaktan på den
proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till uppehållande av
en speciell handelsavdelning inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—
1926 beräkna ett extra anslag av 30,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20 mars 1925
dagtecknad proposition (nr 186), under åberopande av det vid samma proposition
fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för nämnda
dag, föreslagit riksdagen att till uppehållande av en speciell handelsavdelning
inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—-1926 bevilja ett extra anslag å
30,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört, bland annat, följande:
»Då såväl den nuvarande anordningen med det kommersiella informationsarbetet
förlagt till utrikesdepartementet som ock en överflyttning av sagda arbete
till handelsdepartementet medför olägenheter av sådan art, att vilkendera utvägen
man än väljer, densamma icke kan bliva annat än i vissa hänseenden otillfredsställande,
ligger det nära till hands att söka genom användande av en mellanform
skapa en anordning, varigenom åtminstone det väsentligaste av de olägenheter,
som äro förenade med de båda ovan angivna alternativen, skulle kunna
bortelimineras. Ur denna synpunkt har framförts tanken på en sådan lösning
av frågan, att speciella handelsavdelningen alltjämt bibehålies såsom ett till utrikesdepartementet
knutet organ, men dess verksamhet nära förbindes med näringsförvaltningen.
Det förefaller mig, som om, även med bibehållande av speciella handelsavdelningen
inom utrikesdepartementet, anordningar borde kunna träffas, varigenom
ett praktiskt tillfredsställande resultat skulle kunna ernås. Jag ber i detta sammanhang
få understryka, att, så som informationsverksamheten för närvarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
är ordnad, intet som helst dubbelarbete från olika myndigheters sida förekommer.
Givetvis bör dylikt dubbelarbete, med därav härflytande dualism samt förlust
i tid och arbetskrafter, också för framtiden undvikas. Men detta behöver
icke hindra, att ett intimt samarbete bör kunna komma till stånd mellan de närmast
intresserade statsorganen, d. v. s. handelsdepartementet och utrikesdepartementets
speciella handelsavdelning. Redan för närvarande äger ett mycket
gott sådant samarbete rum. Vad frågan nu skulle gälla vore att ytterligare utveckla
samarbetet samt framför allt giva det en mer fast och organiserad karaktär.
En dylik organiserad samverkan, genom vilken åt chefen för handelsdepartementet
skulle inrymmas ett bestämmande inflytande över informationsverksamhetens
inriktning och varigenom sålunda informationsarbetet, mer än vad hittills
varit fallet, skulle inställas som ett led i statens näringspolitiska verksamhet,
synes böra med ändamålsenliga medel eftersträvas. Som ett led härvidlag
torde lämpliga instruktionsbestämmelser i nu angivet syfte böra utfärdas för
speciella handelsavdelningen. Sålunda torde böra fastslås att, i enlighet med redan
tillämpad praxis, handelsavdelningen har att delgiva handelsdepartementet
allt inkommande upplysningsmaterial av intresse för statens näringsförvaltande
verksamhet samt att vidtaga åtgärder för införskaffande från utlandet av sådant
upplysningsmaterial, som handelsministern finner önskvärt. Därjämte torde
i instruktionen böra givas uttryck åt att det åligger chefen för speciella handelsavdelningen
att inom ramen för sitt verksamhetsområde personligen stå till
handelsministerns förfogande med muntliga föredragningar och på annat lämpligt
sätt samt att iakttaga de anvisningar, som av nämnde departementschef
meddelas, ävensom att i övrigt i sitt arbete söka nära samverka med handelsdepartementet,
allt i syfte att informationsarbetet skall bliva till största möjliga
nytta för statens näringsförvaltande verksamhet och landets näringsliv.
Ur denna synpunkt har det vidare ifrågasatts såsom en anordning av värde, att
speciella handelsavdelningen i lokalt hänseende sammanföres med handelsdepartementet.
Denna möjlighet synes mig böra närmare undersökas och övervägas.
Samarbetet med näringslivet har hittills så gott som helt och hållet bedrivits
i fria former, förnämligast så, att informationsarbetets handhavare stått i såväl
personlig som skriftlig kontakt med samt inhämtat upplysningar från de ledande
männen i näringslivets organisationer ävensom från närmast intresserade
kommersiella och industriella företag, medan å andra sidan organisationernas
funktionärer och andra representanter för näringslivet fritt hänvänt sig till vederbörande
för framhållande av sina synpunkter och erhållande av till buds
stående upplysningar.
Det fria samarbete mellan statsorganen och näringslivet, som sålunda i stor
utsträckning bedrives, torde vara den måhända värdefullaste formen för ernående
av den samverkan mellan statens och näringslivets krafter, som bör eftersträvas.
Jag tror fördenskull, att man även i fortsättningen i främsta rummet bör
lita till en utveckling av detta fria personliga samarbete, som oberoende av vissa
på förhand uppgjorda normer och utan onödig byråkratisering kan lämpas efter
beskaffenheten av de tid efter annan uppkommande spörsmålen.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Härutöver torde emellertid böra tagas under övervägande möjligheten av att
med avseende å den kommersiella informationsverksamheten åstadkomma en mer
organiserad samverkan mellan statsmyndigheterna och näringslivet. Såsom
lämplig åtgärd i sådant syfte har framförts tanken på en rådgivande nämnd,
bestående av representanter för näringslivets olika sammanslutningar, vilka
hava intresse av informationstjänsten. En formlig framställning i denna riktning
föreligger i skrivelse från Stockholms handelskammare den 11 november
1924.
Genom de av mig antydda anordningarna torde de väsentligaste av de olägenheter,
som äro förbundna med nuvarande organisation, undanröjas och staten
för sin förvaltningsverksainhet tillföras ökad nytta av det i och för sig mycket
värdefulla informationsarbete, som utföres. A andra sidan skulle genom handelsavdelningens
bibehållande såsom ett utrikesdepartementets organ undvikas
de olägenheter, som enligt vad som ovan framhållits skulle vara förenade med
avdelningens överflyttande till handelsdepartementet. Skriftväxlingen med
Sveriges representanter i utlandet skulle alltjämt ske genom utrikesdepartementet,
det tillfälle till ekonomisk utbildning för utrikesdepartementets tjänstemän,
som handelsavdelningen bereder, skulle alltjämt tillvaratagas, och granskningen
av det inkommande informationsmaterialet skulle fortfarande utövas av en utrikesdepartementets
tjänsteman. Under sådana omständigheter, har jag, trots
det jag är medveten om att de nu av mig ifrågasatta anordningar äro behäftade
med vissa brister, ansett mig böra förorda, att de, i den mån de befinnas praktiskt
genomförbara, under någon tid försöksvis tillämpas. Härigenom skulle
erfarenhet vinnas angående möjligheten att övervinna de olägenheter, som befunnits
förbundna med nuvarande förhållanden, med undvikande av de nya
svårigheter, som skulle uppstå genom handelsavdelningens överflyttande till
annat departement.
Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de föreskrifter, som kunna
vara påkallade för ett intimare samarbete mellan speciella handelsavdelningen
och handelsdepartementet samt mellan dessa myndigheter å ena och näringsorganisationerna
å andra sidan, liksom ock att vidtaga de åtgärder i övrigt, som
kunna finnas ändamålsenliga för befordrande av ifrågavarande syfte.»
Utskottets
yttrande.
Beträffande sättet för ordnandet av den statliga kommersiella informationsverksamheten
— rörande vilket spörsmål 1924 års riksdag i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhöll, att Kungl. Maj :t måtte föranstalta om ny allsidig och i ett
sammanhang företagen utredning —- har utskottet funnit det förslag, som av
Kungl. Maj :t på grundval av den i anledning av förenämnda riksdagsskrivelse
verkställda utredningen härutinnan framlagts, vara av den beskaffenhet, att
utskottet kunnat därtill giva sin anslutning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till uppehållande av en speciell handelsavdelning
inom utrikesdepartementet för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag å 30,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
i
B. Sveriges representation i utlandet.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3)
dels bestämma antalet befattningshavare a ordinarie stat för beskickningar
och konsulat från och med den 1 juli 1925 pa följande sätt:
Beskickningar
och
konsulat.
[3.]
11
7
7
7
7
4
6
3
3
18
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar och konsulat.
sändebud ..................
sändebud .... .................
generalkonsuler..............
legationsråd ................
konsuler ,....................
förste legationssekreterare
vicekonsuler .................
andre legationssekreterare
andre vicekonsuler ............
förste kanslister eller kanslister
Lönegrad.
..... A 3
.. .. A 2
..... A 2
..... B 30
..... B 30
..... B 26
..... B 26
..... B 21
..... B 21
| B 16
(eller B 12
dels medgiva att de för en andre vicekonsul vid generalkonsulatet i London
uppförda avlöningsförmåner må från och med den 1 juli 1925 kunna enligt
Kungl. Maj :ts beprövande användas för avlönande av en andre vicekonsul med
placering å Irland,
dels besluta att frågan huruvida viss kanslistbefattning skall tillhöra den
högre eller lägre lönegraden skall ankomma å Kungl. Maj :ts prövning i varje
särskilt fall,
dels, under förutsättning av inköp av en fastighet i Rom, avsedd till bostad
och kanslilokal åt sändebudet därstädes, medgiva, att ortstillägget för sändebudet
må från och med den 1 juli 1925 utgå med 5,800 kronor,
dels bestämma, att från samma tidpunkt år 1925 skall till sändebudet i Helsingfors
utgå ett belopp av 4,000 kronor och till generalkonsuln i Hamburg
1,600 kronor såsom ersättning för uppvärmning och belysning av vederbörande
boställen ävensom, under förut angivna förutsättning, till sändebudet i Rom
dylik ersättning med 1,200 kronor,
dels ock, jämväl under förutsättning att inköp av beskickningsfastighet i
Rom kommer till stånd, sänka det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar
och konsulat, nu 1,632,000 kronor med 8,000 kronor till 1,624,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 5—7.
8
Statsutskottets utlåtande Nr S.
Utskottets
yttrande.
Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början, att Kungl. Maj:t skall äga
besluta, huruvida de nu å staten upptagna kanslistbefattningarna skola hänföras
till lönegraden B. 16 (förste kanslist) eller lönegraden B. 12 (kanslist).
Vidare har Kungl. Maj:t i anledning av framlagt förslag rörande inköp av
ett beskickningshus i Rom ifrågasatt en sänkning med 8,000 kronor av det
nu till beskickningschefen därstädes utgående ordinarie ortstillägget ävensom
tillerkännande åt samme befattningshavare av bidrag till beskickningshusets
uppvärmning och belysning med 1,200 kronor per år.
Slutligen har föreslagits en höjning av sistnämnda ersättning till beskickningschefen
i Helsingfors med 1,000 kronor till 4,000 kronor samt till generalkonsuln
i Hamburg med 600 kronor till 1,600 kronor.
Vad Kungl. Maj:t i fråga om anslaget till beskickningar och konsulat föreslagit,
har icke givit utskottet anledning till erinran.
Under punkt 26 :o) här nedan tillstyrker utskottet det av Kungl. Maj:t
framlagda förslaget om inköp av ett beskickningshus i Rom.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat
för beskickningar och konsulat från och med den 1 juli 1925 på
följande sätt:
Befattningshavare å ordinarie stat för beskickningar
och konsulat.
11 sändebud ............................... A
Lönegrad.
3
2
2
7 sändebud ............................... A
7 generalkonsuler ......................... A
7 legationsråd ............................ B 30
7 konsuler ................................ B 30
4 förste legationssekreterare.................. B 26
6 vicekonsuler ............................ B 26
3 andre legationssekreterare .................. B 21
3 andre vicekonsuler ........................ B 21
f 13 1
18 förste kanslister eller kanslister......
(eller B 12
b) medgiva att de för en andre vicekonsul vid generalkonsulatet
i London uppförda avlöningsförmåner må från och med
den 1 juli 1925 kunna enligt Kungl. Maj:ts beprövande användas
för avlönande av en andre vicekonsul med placering å
Irland,
c) besluta att frågan huruvida viss kanslistbefattning skall
tillhöra den högre eller lägre lönegraden skall ankomma å
Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall,
d) medgiva, att ortstillägget för sändebudet i Rom må från
och med den 1 juli 1925 utgå med 5,800 kronor,
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
9
e) bestämma, att från samma tidpunkt år 1925 skall till
sändebudet i Helsingfors utgå ett belopp av 4,000 kronor och
till generalkonsuln i Hamburg 1,600 kronor såsom ersättning
för uppvärmning och belysning av vederbörande boställen ävensom
till sändebudet i Rom dylik ersättning med 1,200 kronor,
f) sänka det ordinarie förslagsanslaget till beskickningar
och konsulat, nu 1,632,000 kronor, med 8,000 kronor till
1,624,000 kronor.
4:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926 har Kungl. Maj:t
uteslutit ordinarie förslagsanslaget till övergångsstat för utrikesrepresentatio- ,-ikesrepre
_____
, sentationen.
nen a 8,000 kronor.
Ifrågavarande anslag, som av 1924 ars riksdag uppfördes a riksstaten, var
avsett för beredande av avlöning under tiden 1 juli—1 oktober 1924 åt innehavaren
av den sändebudspost, som genom den beslutade sammanslagningen av
beskickningarna i Wien och Hem bleve indragen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må ur riksstaten utesluta ordinarie förslagsanslaget
till övergångsstat för utrikesrepresentationen å 8,000
kronor.
5 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 4) att till arvoden och
ortstillägg åt viss extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1925 rikesrepre—1926
anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsproto- [4.]
kollet sid. 7 och 8.
I detta sammanhang har utskottet till behandling upptagit en inom första Motion.
kammaren av herr S. Luterkort väckt motion (nr 143), däri hemställts, att
riksdagen ville bevilja ett årligt anslag av 30,000 kronor för uppförande från
den 1 juli 1925 på extra stat under tredje huvudtiteln av ett konsulat för Sibirien
med säte i Omsk.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning får utskottet
hänvisa till motionen.
Kungl. Maj :t har beträffande förevarande anslag icke ifrågasatt någon förändring
i vad som för närvarande gäller.
Det motionsvis väckta förslaget om upprättande av ett konsulat för Sibirien
har utskottet icke funnit sig kunna tillstyrka. Förevarande anslag synes alltså
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra uppföras med oförändrat belopp,
240,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i enlighet med Kungl. Maj :t.s förslag och
med avslag å förevarande av herr Luterkort väckta motion
till arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesre
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
''presentationen för budgetåret 1925- förslagsanslag av 240,000 kronor.
-1926 anvisa ett extra
Extra orts- 6:o) Kungl. Maj:t bar föreslagit riksdagen (punkt 5) att till extra ortstill
-
tillägg.
[5.]
Utskottets
yttrande.
lägg åt ordinarie och extra personal i utrikesrepresentationen för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 325,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet
sid. 9 och 10.
Förevarande anslag har för budgetåret 1923—1924 upptagits i riksstaten
med 300,000 kronor samt för budgetåret 1924—1925 med 325,000
kronor.
I samband med beviljande av anslag för sistnämnda budgetår anförde riksdagen
följande:
»Av en utav riksdagens vederbörande utskott lämnad redogörelse för dispositionen
av anslagen till extra ortstillägg synes framgå, att i vissa fall avvikelser
skett från de allmänna grunder, som enligt riksdagens mening borde
iakttagas vid fördelningen av dessa anslag. Sålunda har till befattningshavare
å några orter utgått extra ortstillägg med betydligt högre belopp än som
kunna sägas motsvara den konstanta höjning i prisnivån, som förekommit å
orterna ifråga, även om tillbörlig hänsyn tages till att det extra ortstiliägget får
anses jämväl utgöra ett slags dyrtidstillägg å det ordinarie ortstiliägget. Vidare
har det väckt riksdagens uppmärksamhet, att de ortstillägg, som tillerkänts
befattningshavare av olika grader å en och samma ort, sinsemellan ofta
varit ganska ojämnt avvägda. Med anledning härav har riksdagen ansett sig
böra framhålla önskvärdheten av att vid fördelningen av dessa anslag särskild
uppmärksamhet ägnas åt att kompensation i främsta rummet beredes befattningshavare
å sådana orter, där en mera betydande konstant stegring i den
allmänna prisnivån förefinnes. Härigenom torde enligt riksdagens mening anslaget
komma till användning på ett sätt, som bäst motsvarar det därmed avsedda
ändamålet.»
Utskottet har under hand från utrikesdepartementet införskaffat uppgift rörande
fördelningen av förevarande anslag för budgetåret 1924—1925. Av denna
uppgift synes utskottet framgå, att vad 1924 års riksdag uttalat beträffande
grunderna för anslagets användning icke i allo iakttagits. Då utskottet icke
kunnat undgå att finna, att, därest de av 1924 års riksdag angivna riktlinjerna
konsekvent följas, anslaget bör kunna något sänkas, har utskottet ansett sig
böra föreslå, att anslaget till extra ortstillägg i riksstaten för budgetåret 1925
—1926 uppföres med 315,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får utskottet hemställa,
att riksdagen må till extra ortstillägg åt ordinarie och extra
personal i utrikesrepresentationen för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 315,000 kronor.
Personliga 7 -o) I
gottgörelser , ''
för mistade ^ouei,
konsulatavgifter.
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) hemställer ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
11
att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, må till personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett ejxtra anslag
av 5,000 kronor.
8 :o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 7) hemställer utskottet, ning av re_
att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, må till förstärkning av ordinarie reservations- attachéer,
anslaget till attachéer för budgetaret 1925 1926 anvisa ett [7.]
extra anslag av 44,000 kronor.
9 :o)
På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till militär- och marinattachéer för budgetåret 1925
1926 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
Förstärkning
av reservationsanslaget
till
militär- och
marinattachéer.
[8.]
10 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av ordinarie reservationsanslaget till handelsattachéer för budgetåret 192o
1926 bevilja ett extra anslag av 75,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för budgetåret 1924—1925 äro uppförda dels ett ordinarie reservationsanslag
till handelsattachéer å 40,000 kronor dels ett extra anslag å
60,000 kronor till reservationsanslagets förstärkning. Kungl. Maj :t hade 1 proposition
nr 160 till 1924 års riksdag föreslagit, att sistnämnda anslag skulle
bestämmas till 70,000 kronor, men riksdagen ansåg, med hänsyn till de avsevärda
reservationer, som förefunnos å ordinarie anslaget till handelsattachéer,
att en reduktion av de medel, som för ändamalet äskats för budgetaret 1924
1925, utan större olägenhet kunde vidtagas.
Då några reservationer å anslaget till handelsattachéer vid utgången av innevarande
budgetår icke torde komma att förefinnas, samt för ifrågavarande
ändamål beräknats erforderligt för nästkommande budgetår ett belopp av tillhopa
115,000 kronor, har för samma budgetår sistnämnda belopp ansetts höra
för ändamålet anvisas att fördelas med 40,000 kronor i ordinarie reservationsanslag
och 75,000 kronor såsom extra anslag till förstärkning av det ordinarie
Förstärkning
av reservationsanslaget
till
handelsattachéer.
[9-]
anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget
till handelsattachéer för budgetaret 1925 1926 an
visa
ett extra anslag av 75,000 kronor.
11 ;0) Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att såsom ytter- Ytterligare
ligare medel för anställande ax extra biträden och vaktbetjänte vid beskicknino-ar
och konsulat för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 30,000 av extra bi
träden
m.m.
kronor.
[10.]
12
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet.
Å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 anvisades ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor såsom ytterligare medel för anställande av extra biträden
och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat, varigenom det sammanlagda
belopp, däri inbegripet det ordinarie anslaget för samma ändamål, som
under sagda tid stod till förfogande, utgjorde 47,500 kronor, d. v. s. 95,000
kronor för helt år, mot 110,000 kronor för 1922. Då ytterligare besparingar
a anslaget syntes kunna åstadkommas, bl. a. genom inskränkande av den för
passgöromål vid åtskilliga beskickningar och konsulat särskilt anställda personalen,
ansågs för budgetåret 1923—1924 ett sammanlagt belopp av .80,000
kronor för ändamålet tillräckligt; och uppfördes följaktligen under ifrågavarande
anslagsrubrik allenast ett belopp av 25,000 kronor. Samma belopp begärdes
för budgetåret 1924—1925 och beviljades av riksdagen.
För budgetåret 1925—192G har med hänsyn dels till vissa nyinrättade befattningar
dels ock till motsedda förhöjningar av vissa arvoden en ökning av
anslaget med 5,000 kronor ansetts erforderlig.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får hemställa,
att riksdagen må såsom ytterligare medel för anställande av
extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 30,000
kronor.
C. Internationella byråer m. in.
^del^kost'' ^:o^ Kungl- Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 11) att dels, för gälnaderna
för dande av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund, för budget^^rbunT6
året 1925—1926 stäUa tiU förfogande det belopp av 31,582:55 guldfrancs
7 ” '' motsvarande kronor 22,739:44, som enligt förbundsförsamlingens beslut skall
av uppkomna besparingar å förbundets kassafond till Sverige återbetalas,
dels ock för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av 292,800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 13—17 i statsrådsprotokollet.
För år 1924—1925 är för bestridande av Sveriges andel i kostnaderna för
Nationernas förbund anvisat ett extra förslagsanslag av 325,600 kronor,
utgörande Sveriges bidrag till täckande av förbundets utgifter under år 1924.
Förbundets budget slutade för nämnda år på en utgiftssumma av 23,328,686: 41
guldfrancs.
I skrivelse till departementschefen den 15 november 1924 har generalsekretariatet
för Nationernas förbund meddelat, att den budget, som av förbundsförsamlingen
fastställts för år 1925, slutar å 22,658,138 guldfrancs, varav
13,359,334 guldfrancs komma på förbundets allmänna budget, 7,340,595 guldfrancs
på arbetsorganisationens budget, 1,908,209 guldfrancs på budgeten för
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
13
den fasta mellanfolkliga domstolen och 50,000 guldfrancs på förbundets kassafond.
Efter att hava lämnat en kortfattad redogörelse i fråga om beräkningarna
av förbundets utgifter anför departementschefen följande:
»Som framgår av den översikt, jag nu lämnat, slutar förbundets budget innevarande
år på ungefär samma belopp som 1924 års budget. Frånräknar man
emellertid bidragen till kassafonden, som knappast synas kunna läggas till grund
för jämförelsen, på grund av det betydande tillfälliga anslaget i 1924 års budget,
visar det sig att innevarande års budget i övTigt företer en ökning av
1,357,226 guldfrancs. Denna ökning kommer huvudsakligen på utgifterna för
församlingens och rådets sammanträden med 242,000 guldfrancs, för förbundets
särskilda organisationer med 793,685 guldfrancs och för den internationella
arbetsorganisationen med 308,300 guldfrancs. De ökade kostnaderna under
rubriken Församlingens och rådets sammanträden föranledas av att ett
första anslag å 250,000 guldfrancs upptagits till byggande av_ en sammanträdessal.
Utgiftsstegringen å titeln Förbundets särskilda organisationer är beroende
på att anslaget till avrustningsändamål mer än fördubblats, nämligen
från 604,458 med 622,337 till 1,226,795 guldfrancs. Av sistnämnda belopp äro
250.000 guldfrancs avsedda för undersökningar som kunna bil nödvändiga för
verkställande av vissa bestämmelser i fredstraktaterna och 500,000 guldfrancs
för den till sommaren 1925 planerade avrustningskonferensen. De ökade utgifterna
för arbetsorganisationen föranledas bl. a. av tillfälliga anslag å inalles
253.000 guldfrancs till hjälpverksamhet bland ryska och armeniska flyktingar.
I fråga om fördelningen av förbundets kostnader vill jag erinra om, att 1922
års församling antagit en fördelningsgrund att gälla tills vidare, enligt vilken
Sveriges andel skulle utgöra 18 enheter av 944. En av rådet tillsatt kommitté
för uppgörande av en definitiv skala för kostnadernas fördelning har på vissa
angivna skäl icke ansett sig kunna avlämna ett slutgiltigt förslag, vilket dock
torde komma att föreläggas församlingen i färdigt skick under årets lopp. Femte
förbundsförsamlingen beslöt att även för år 1925 tillämpa den för år 1924 av
fjärde församlingen antagna skalan med vissa modifikationer.
I ovannämnda skrivelse den 15 november har generalsekretariatet med anledning
av förbundsförsamlingens nyssnämnda beslut meddelat, att Sveriges bidrag
till Nationernas förbund för år 1925 skulle komma att enligt en beräkningsgrund
av 18 enheter av 935 utgöra 436,199:45 guldfrancs.
För budgetåret 1925—1926 synes Sveriges sålunda fastställda andel i kostnaderna
för Nationernas förbund böra täckas i första hand genom anvisande
av det belopp, som enligt församlingens beslut skall återbetalas till Sverige
av uppkomna besparingar i kassafonden, 31,582:55 guldfrancs eller, efter en
kurs av 72 kronor för 100 francs, 22,739:44 kronor. Härutöver erfordras
404,616:90 guldfrancs, vilka i likhet med vad hittills städse skett torde böra
inbetalas i amerikanska dollars. Detta sistnämnda belopp motsvarar dollars
78.072:18 eller, efter en kurs av 3,75 kronor per dollar, kronor 292,770:68,
vilket belopp bör avrundas till 292,800 kronor. Sveriges bidrag till Nationernas
14
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Sveriges
representation
i Nationernas
förbunds
delegeradeförsamlinq.
[12.]
Sveriges representation
i Nationernas
förbunds
råd
m. m.
[13.]
förbund innevarande år belöper sig alltså till 315,539: 44 kronor. Det medelsbehov,
som behöver fyllas genom direkt utbetalning från statsverket, synes, i
likhet med vad skett föregående år, böra tillgodoses förmedelst ett förslagsanslag.
»
^ Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag i ärendet,
får hemställa,
att riksdagen må
a) för gäldande av Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas
förbund, för budgetåret 1925—1926 ställa till förfogande
det belopp av 31,582:55 guldfrancs motsvarande kronor
22,739:44, som enligt förbundsförsamlingens beslut skall
av uppkomna besparingar å förbundets kassafond till Sverige
återbetalas,
b) för samma ändamål anvisa ett extra förslagsanslag av
292,800 kronor.
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av kostnaderna för Sveriges
representanters deltagande i Nationernas förbunds delegeradeförsamling
för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag
av 40,000 kronor.
14 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till bestridande
av kostnaderna för Sveriges representation i Nationernas förbunds råd m. m.
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Vid Nationernas förbunds församlings tredje årssammanträde blev Sverige
för ar 1923 invalt i förbundets rad. Uppdraget, som sedermera tvenne
gånger förnyats, senast vid församlingens femte årssammanträde, gäller intill
utgången av ar 1925. De kostnader som för en stat uppstå pa grund av dess
representerande i rådet skola bäras av denna stat själv, och finnes i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 för ändamålet uppfört ett extra förslagsanslag av
50,000 kronor. Av ifrågavarande anslag böra utgå icke blott ersättningar till
den svenske rådsrepresentanten, de sakkunniga och sekreterare, som må förordnas
att biträda denne vid rådsmötena, utan även kostnaderna för Sveriges ombud
i förbundets ständiga rådgivande militärkommission och övriga av rådet
utsedda kommissioner, i vilka Sverige i sin egenskap av rådsmakt är representerat.
Även för nästa budgetår lära för ändamålet erforderliga medel böra beviljas.
Visserligen är, såsom nyss nämnts, Sveriges ledamotskap i rådet förlängt
Statsutskottets utlåtande Nr 3. 15
allenast för innevarande kalenderår, men man torde vara föranlåten att räkna
med möjligheten av att det ytterligare förlänges på ett kalenderår. I fråga om
anslagets storlek torde skäl ej föreligga att föreslå någon ändring i det belopp,
som för nu löpande budgetår ansetts behövligt.»
Med hänsyn till ovissheten huruvida Sverige även efter 1925 års utgång
kommer att representeras i rådet och då, i betraktande av förevarande anslags
natur av förslagsanslag, medel i allt fall stå till Kungl. Maj:ts förfogande,
i den händelse Sveriges rådsmandat förlänges, har utskottet ansett sig kunna
föreslå att anslaget begränsas till 25,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges
representation i Nationernas förbunds rad ni. m. för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 25,000
kronor.
15 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till bestndande
av kostnaderna för Sveriges deltagande i internationella konferenser för iniernati0.
budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 30,000 kronor. nettojconfe
Beträffande
utredningen i ärendet far utskottet hänvisa till statsradsproto- [14-1
kollet sid. 18 och 19.
Utskottet har icke funnit anledning till annan erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag än att med hänsyn till de utgifter, som kunna väntas belasta förevarande
anslag, en sänkning därav med 10,000 kronor till 20,000 kronor torde
kunna ske.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för Sveriges
deltagande i internationella konferenser för budgetaret 1925
1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
16:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av Sveriges andel i kost- ty^fiiaag.
naderna för den internationella skiljedomstolens byra i Haag [15.]
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av
4,600 kronor.
17 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16) att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska Unionens byrå och unionens
generalsekretariat för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 3,000
kronor. sekretariat.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till statsrådsproto- C16 -l
kollet sid. 19 och 20.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I tvenne likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren (nr 145)
av herr M. Hellberg och den andra inom andra kammaren (nr 153) av herr
E. Röing har vidare hemställts, att riksdagen måtte, såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat
för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra anslag av 4,000 kronor.
De skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina framställningar, återfinnas
i styrelsens för riksdagens interparlamentariska grupps skrivelse den 15 oktober
1924, intagen i statsrådsprotokollet sid. 19 och 20.
Utskottets
yttrande.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att anslaget för nu ifrågavarande ändamål,
vilket för budgetåret 1924—1925 utgör 2,500 kronor, skulle höjas med 500
kronor till 3,000 kronor. Motionärerna åter påyrka anslagets ökande med
1,500 kronor till 4,000 kronor.
Utskottet har funnit sig böra i så måtto tillmötesgå motionärernas förslag,
att utskottet tillstyrker, att, utöver av Kungl. Maj:t föreslagna 3,000 kronor,
ytterligare 500 kronor anvisas för nu ifrågavarande ändamål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
de av herr Hellberg och av herr Röing väckta motionerna, såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för Interparlamentariska
Unionens byrå och generalsekretariat för budgetåret
1925—1926 bevilja ett extra anslag av 3,500 kronor.
Riksdagens 18:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) får
me nt ar iska utskottet, under hänvisning till vad statsrådsprotokollet sid. 21 och 22 i ämnet
grupp. innehåller, hemställa,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för riksdagens interparlamentariska grupp för budgetåret
1925—1926 bevilja ett extra anslag av 5,000 kronor.
Bidrag för 19 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att dels medgiva,
interparla- den reservation av 5,500 kronor, som förefinnes å det å riksstaten för budmentariska
getåret 1923—1924 anvisade extra anslag till bidrag för riksdagens interpartagande
i av lamentariska grupps deltagande i av Interparlamentariska Unionen anordnad
Interparla- konferens, må i sin helhet tagas i anspråk såsom bidrag till täckande av grupUnionen
an- Pens kostnader för deltagande i en av Interparlamentariska Unionen under år
ordnad kon- 1925 anordnad konferens, dels ock för samma ändamål för budgetåret 1925—
[is”]* anvisa ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor.
Utredningen i ärendet förekommer i statsrådsprotokollet sid. 22—24.
Motion. I en inom första kammaren av herr D. Bergström väckt motion (nr 144) har
vidare hemställts, att riksdagen måtte dels medgiva att en reservation av 5,500
kronor, som förefinnes å det å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisade
Statsutskottets utlåtande Nr S.
17
extra anslag till bidrag för riksdagens interparlamentariska grupps deltagande
i av Interparlamentariska Unionen anordnad konferens, må i sin helhet tagas
i anspråk såsom bidrag till täckande av gruppens kostnader för deltagande i
en av Interparlamentariska Unionen under år 1925 anordnad konferens, dels ock
för samma ändamål för budgetåret 1925—1928 anvisa ett extra reservationsanslag
av 29,500 kronor.
Beträffande de skäl motionären anfört till stöd för sin framställning, får utskottet
hänvisa till motionen.
Under ftamhållanden av den stundande konferensens stora betydelse hade
styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp hemställt, att Kungl.
Maj :t måtte hos riksdagen begära dels medgivande att den reservation av 5,500
kronor, som förefinnes å det av riksdagen för budgetåret 1923—1924 anvisade
extra anslag till bidrag till riksdagens interparlamentariska grupps deltagande
i av Interparlamentariska Unionen anordnad konferens, finge i sin helhet tagas
i anspråk såsom bidrag till täckande av gruppens kostnader för deltagande i
en av Interparlamentariska Unionen under år 1925 anordnad konferens, dels ock
för samma ändamål ett reservationsanslag av 29,500 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom gruppen i sin ovannämnda skrivelse anfört har den reservation, varom
i skrivelsen talas, uppkommit å ett av 1923 års riksdag beviljat anslag till
gruppen för deltagande i en av Interparlamentariska Unionen samma år anordnad
konferens. Detta anslag, 15,000 kronor, fixerades med hänsyn till att
konferensen förmodades komma att äga rum i Washington och gavs reservationsanslags
natur för att kunna disponeras, därest konferensen uppsköts till ett
kommande år. Konferensen ägde emellertid rum år 1923 men förlädes till Köpenhamn,
och behövde vid sådant förhållande allenast 4,500 kronor av anslaget
tagas i anspråk. Av den besparing å 10,500 kronor, som sålunda uppstod å
anslaget, har enligt medgivande av 1924 års riksdag ett belopp av 5,000 kronor
tagits i anspråk för gruppens representation å sistnämnda års interparlamentariska
konferens, som ägde rum i Bern och Geneve, och synes skäligt att
återstoden av anslaget, 5,500 kronor, får disponeras för gruppens deltagande i
den nu planerade konferensen, vartill emellertid erfordras bemyndigande av
riksdagen. Det ytterligare anslag, som av gruppen begärts för ändamålet, anser
jag av sparsamhetsskäl böra begränsas till 9,500 kronor.»
Utskottet har intet att erinra mot att omförmälda reservation tages i anspråk
för nu ifrågavarande ändamål.
Beträffande anslagets belopp ansluter sig utskottet till Kungl. Maj:ts förslag
och får följaktligen avstyrka den väckta motionen om ytterligare
anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 3 käft. (Nt 3.)
Utskottets
yttrande.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Internationella
fredsbyrån
i
Bern.
(numera i
Genéve).
[19.] .
Svenska
föreningen
f ör Nationernas
förbund.
[20.]
Utskottets
yttrande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å den av herr Bergström väckta motionen, i vad
densamma skiljer sig från Kungl. Maj :ts förslag,
a) medgiva, att den reservation av 5,500 kronor, som förefinnes
å det å riksstaten för budgetåret 1923—1924 anvisade
extra anslag till bidrag för riksdagens interparlamentariska
grupps deltagande i av Interparlamentariska Unionen anordnad
konferens, må i sin helhet tagas i anspråk såsom bidrag
till täckande av gruppens kostnader för deltagande i en av Interparlamentariska
Unionen under år 1925 anordnad konferens,
b) för samma ändamål för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor.
20:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till internationella fredsbyrån för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.
21 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till svenska
föreningen för Nationernas förbund för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 3,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes i statsrådsprotokollet sid. 25—28.
Med bifall till därom av Kungl. Maj:t gjord framställning beslöt 1923 års
riksdag att till Svenska föreningen för Nationernas förbund för budgetåret
1923—1924 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor. Samma belopp begärdes
av föreningen för budgetåret 1924—1925, men ansåg Kungl. Maj:t att bidraget
borde av sparsamhetsskäl begränsas till 2,500 kronor, vilket senare belopp
jämväl av riksdagen beviljades.
Det nu av föreningen begärda anslaget utgör 8,000 kronor, av vilket belopp
departementschefen dock ansett sig kunna tillstyrka beviljande av allenast 3,000
kronor eller 500 kronor mera än vad som för budgetåret 1924—1925 anvisats.
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa en viss tvekan, huruvida tillräckliga
skäl föreligga för ett fortsatt beviljande av anslag för ifrågavarande ändamål.
Utskottet har emellertid detta oaktat icke ansett sig nu böra föreslå
indragning av anslaget, men har dock icke kunnat tillstyrka högre belopp än
det för närvarande utgående eller 2,500 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till svenska föreningen för Nationernas förbund
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
19
22 :o) Uti en av herr C. Lindhagen inom första kammaren väckt motion (nr
174) har hemställts, att riksdagen ville besluta, att under tredje huvudtiteln
till svenska freds- och skiljedomsföreningen bevilja ett extra anslag av 3,000
kronor.
Vidare har i en inom andra kammaren av herrar A. Andersson i Falkenberg
och E. Ljunggren väckt motion (nr 208) hemställts, om beviljande för samma
ändamål av enahanda belopp.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar
får utskottet hänvisa till motionerna.
Motioner
angående
anslag till
svenska
freds- och
skiljedomsföreningen
-
Frågan om anslag till svenska freds- och skiljedomsföreningen har vid olika Utskottets
tillfällen under de senaste åren varit föremål för riksdagens bedömande. Riks- yttrande.
dagen bär dock icke ansett sig böra bevilja något anslag till understödjande av
föreningens verksamhet.
Utskottet har icke funnit skäl föreligga att nu förorda ett frångående av
den utav riksdagen sålunda intagna ståndpunkten och får alltså avstyrka de
väckta motionerna.
Utskottet hemställer,
att herrar Lindhagens samt Anderssons i Falkenberg och
E. Ljunggrens ovanberörda motioner (1:174 och IT: 208) icke
må av riksdagen bifallas.
D. Diverse.
23:o) Kungl. Maj :t har (punkt 21) föreslagit riksdagen sänka ordinarie
reservationsanslaget underhåll och reparationer av statens fastigheter i utlandet,
möbler m. m., nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 28 i statsrådsprotokollet.
Underhåll
och reparationer
av
statens
fastigheter i
utlandet,
möbler
Ifrågavarande sänkning av anslaget har ansetts möjlig på grund av den
reservation å omkring 35,000 kronor, som vid ingången av nu löpande budgetår
förefanns å anslaget.
Utskottet, som icke har något att invända mot förevarande förslag, hemställer,
m. m.
[2L]
att riksdagen må sänka ordinarie reservationsanslaget underhåll
och reparation av statens fastigheter i utlandet, möbler
m. m., nu 60,000 kronor, med 10,000 kronor till 50,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till upplys- Upplysningsverksamhet
i utlandet angående Sverige för budgetåret 1925—1926 be- samheTTillvilja,
ett extra anslag av 125,000 kronor. landet
angående
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 29 i statsrådsprotokollet. Sverige.
[22.]
20
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ersättningar
till
framlidne
envoyén P.
H. E. Brändströms
arvingar och
likaledes
framlidne
generalkonsuln
C. A.
Askers
änka för
mistning
av bohaq.
[23.]
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Å extra stat för år 1922 anvisades ett förslagsanslag, högst 135,000 kronor,
till upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige, och motsvarande
belopp beviljades även för första halvåret 1923. Av sparsamhetsskäl
nedsattes anslaget till 125,000 kronor för budgetåret 1923—24 och ytterligare
av samma anledning till 110,000 kronor för det nu löpande budgetåret. Det
framhölls emellertid i Kungl. Haj:ts proposition till nästlidna års riksdag, att
inskränkningar i de utgifter, för vilka anslaget vore avsett, endast med svårighet
läte sig genomföras, och erfarenheten har nu visat, att ifrågavarande verksamhet
icke torde kunna effektivt utövas i den utsträckning, som med hänsyn
till landets intressen är önskvärt, med mindre en höjning av anslaget beviljas.
Ej blott hava de uppgifter, som falla inom ramen för och ursprungligen pålades
denna upplysningsverksamhet, icke minskats i omfattning och betydelse,
utan nya omständigheter hava tillkommit, vilka öka de anspråk, som måste
ställas på densamma. En förhöjning av anslaget till det för budgetåret 1923
1924 utgående beloppet, 125,000 kronor, får därför anses behövlig.»
Utskottet, som icke velat motsätta sig den nu föreslagna höjningen av ifrågavarande
anslag, får hemställa,
att riksdagen må till upplysningsverksamhet i utlandet angående
Sverige för budgetaret 1925—1926 bevilja ett extra anslag
av 125,000 kronor.
25 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att, i avvaktan på
den proposition, som kunde varda riksdagen förelagd rörande reglering av ersättningsanspråk,
som av vissa befattningshavare i Ryssland eller deras rättsägare
framställts för lidna förluster, till ersättning åt framlidne envoyén P. H.
E. Brändströms arvingar och likaledes framlidne generalkonsuln C. A. Askers
änka för mistning av bohag för budgetåret 1925—1926 beräkna ett extra
anslag av 20,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en till riksdagen den 20 mars 1925 avlåten proposition
(nr 189), vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande behandling,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över utrikesdepartementsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen, att till
ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i Ryssland kvarlämnad
egendom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 30 i det vid
propositionen nr 1 fogade statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden
den 2 januari 1925 samt det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet.
Under en följd av år har riksdagen under nu förevarande punkt anvisat medel
för utbetalande av ersättningar åt framlidne envoyén P. H. E. Brändströms
arvingar och likaledes framlidne generalkonsul C. A. Askers änka för mistning
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
21
av bohag. Sedan 1922 hava dessa ersättningar utgått med årliga belopp av
respektive 15,000 och 5,000 kronor.
Aid föredragning, den 2 sistlidne januari, av punkt 23 under tredje huvudtiteln
i årets statsverksproposition anförde departementschefen bland annat, att
den utredning, som igångsatts i syfte att åvägabringa en definitiv reglering av
berörda krav, ansetts böra utsträckas att omfatta jämväl de förluster av motsvarande
art, som kunde hava drabbat vissa andra avlönade befattningshavare,
vilka tjänstgjorde i Ryssland vid tiden för de diplomatiska förbindelsernas avbrytande.
I betraktande av att nämnda utredning vid tiden för statsverkspropositionens
avlåtande icke befann sig i sådant skick, att den kunde ligga
till grund för hithörande frågors definitiva reglering, ansåg sig departementschefen
böra föreslå, att det hittills beviljade årliga anslagsbeloppet upptogs
under samma anslagstitel jämväl för nästkommande budgetår, varvid han dock
betonade att han därmed ej i något avseende velat föregripa utredningens resultat
i avseende å de ersättningsbelopp, som eventuellt kunde befinnas skäliga.
I sitt uttalande till det vid propositionen nr 189 fogade statsrådsprotokollet
anför departementschefen vidare:
»Förutom de Brändströmska och Askerska kraven — å resp. 294,366 och
106,065 kronor — hava ersättningsanspråk av motsvarande slag, sammanlagt
uppgående till omkring 275,000 kronor, framställts av ett tjugotal lönade befattningshavare,
och har beträffande flertalet av dessa framställningar kunnat
konstateras, att all den egendom, för vilken gottgörelse begärts, måste anses
oåterkalleligen förlorad. Endast i ett par fall har viss del av det bohag, som
vederbörande nödgats kvarlämna, återfunnits i mer eller mindre oskadat skick
i statens fastighet i Leningrad. Med utgångspunkt från vederbörandes egen
uppskattning skulle värdet av sålunda återfunnet lösöre uppgå till omkring
35,000 kronor.
För vad åter angår det bohag, som tillhört envoyén Brändström och generalkonsul
Asker, har en icke oväsentlig del därav — till ett värde enligt vederbörandens
egna framställningar av omkring 130,000 resp. 45,000 kronor — återfunnits
i nämnda fastigheter i Leningrad, resp. Moskva.
Uti förutvarande beskickningsfastigheten i Leningrad befinner sig vidare ett
antal föremål, vartill äganderätten icke med säkerhet kunnat fastställas men beträffande
vilka det finnes skäl att antaga, att de tillhöra vissa av nu ifrågavarande
befattningshavare.
Den egendom, vilken sålunda visat sig finnas i behåll, torde böra återställas
till ägarna. Det är därför min avsikt att, så snart ske kan, låta i första hand
till Stockholm överföra det lösöre, som antingen redan identifierats eller förmodas
tillhöra berörda tjänstemän. Först sedan vederbörande intressenter själva
kunnat härstädes besiktiga dessa föremål, torde äganderätten därtill kunna med
visshet fastställas och fullständig överblick vinnas över omfattningen av den
egendom, som gått förlorad.
Den verkställda utredningen har vidare givit vid handen, att det av ägarna
uppgivna värdet å den egendom, för vilken gottgörelse begärts, i de särskilda
22
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
fallen icke beräknats efter fullt likartade grunder. Sålunda synes uppskattningen
i vissa fall hava skett med hänsyn till prisnivån vid den tidpunkt, då
vederbörande nödgades lämna Ryssland, d. v. s. under åren 1918—1919, eller
tiden närmast därefter, utan hänsynstagande till den stegring av penningvärdet,
som sedermera inträtt. Överhuvud bör i fråga om varje ersättningsanspråk en
närmare prövning ske rörande dess skälighet, därvid vederbörande befattningshavare
böra lämnas tillfälle att själva bidraga till en utredning. De förhandlingar,
som i sådant hänseende visat sig erforderliga, komma att med skyndsamhet
bedrivas under ledning av särskilt tillkallad sakkunnig.
Av vad jag nu anfört framgår att, ehuru en ungefärlig uppgift föreligger
beträffande omfattningen av den förlorade egendomen, det för närvarande icke
låter sig göra att exakt angiva de ersättningsbelopp, som i varje särskilt fall
må vara skäliga, och ser jag mig till följd därav icke i tillfälle att nu föreslå
anvisandet av medel för en — i och för sig önskvärd — definitiv reglering av
förevarande frågor. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att enligt ingångna
underrättelser motsvarande ersättningsfrågor ännu icke kunnat definitivt regleras
i Danmark, Nederländerna och Norge.
Som ovan erinrats hava i tvenne av de nu förevarande fallen, nämligen åt
envoyén Brändströms arvingar och generalkonsul Askers änka, hittills beviljats
årliga, sammanlagt till 20,000 kronor uppgående ersättningar, vilket sistnämnda
belopp jämväl i årets statsverksproposition preliminärt upptagits för samma
ändamål. Emellertid torde, enligt vad nyss framhållits, en icke oväsentlig del
av envoyén Brändströms i Ryssland kvarlämnade lösöre senast under loppet av
det instundande budgetåret komma att återställas till rättsägarna. Med hänsyn
härtill och till den nu förestående slutgiltiga uppskattningen och definitiva
regleringen av samtliga ersättningskrav synes det icke vara befogat att åt berörda
tvenne anspråk nu giva en undantagsställning gentemot övriga, i många fall ävenledes
behjärtansvärda framställningar. Ehuru framläggandet av förslag till slutlig
uppgörelse av ovan anförda skäl måste anstå till nästa års riksdag, torde
därför i riksstaten 1925—1926 icke böra — med förbigående av övriga anspråk
— upptagas någon särskild ersättning åt envoyén Brändströms arvingar
och generalkonsul Askers änka.
Å andra sidan synes det mig synnerligen önskvärt, att möjlighet lämna® öppen
för Kungl. Maj:t att under nämnda budgetår i avvaktan på en slutgiltig
uppgörelse bereda någon ekonomisk lättnad åt sådana tjänstemän, som särskilt
hårt träffats genom de i Ryssland lidna förlusterna. För detta ändamål synes
mig lämpligen böra anslås det belopp av 20,000 kronor, vilket Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på proposition i ärendet beräkna till ersättningar
åt envoyén Brändströms arvingar och generalkonsul Askers änka, beträffande
vilka sistnämnda personer det givetvis, vid bifall till mitt förslag, skulle, i likhet
med övriga anspråk, ankomma på Kungl. Maj:ts prövning, huruvida någon
provisorisk gottgörelse under budgetåret skäligen borde utgå.
För att icke i något hänseende föregripa ersättningsbeloppens slutgiltiga fastställande
torde en första förutsättning för utbetalandet av sådan gottgörelse
böra vara att i varje särskilt fall en, förnyad uppskattning av den förlorade
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
23
egendomen äger rum i enlighet med ovan antydda principer. Vidare torde dessa
utanordningar böra uttryckligen erhålla karaktären av förskott å de belopp,
som senare må befinnas skäliga, och utgå i enlighet med villkor, som i de olika
fallen av Ivungl. Maj:t fastställas. Dylika förskott synas böra utbetalas med
endast en mindre del, förslagsvis högst 20 %, av det uppskattade värdet.»
Utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen sålunda anfört, får
med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställa,
att riksdagen må till ersättningar åt vissa befattningshavare
för, förlust av i Ryssland kvarlämnad egendom för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
26 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att till inköp av
beskickningshus i Kom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av /ms j
425,000 kronor. [2
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 31—36 i statsrådsprotokollet.
I december 1921 framställde sändebudet i Rom envoyén friherre C. A.
Beck-Friis till utrikesdepartementet förslag att fastigheten »Villino Teresa»
med husnummer 3 vid Via di Villa Patrizi i Rom måtte av staten inköpas för
att användas som svenskt beskickningshus.
Till stöd för denna framställning anförde sändebudet bl. a., att bostadsbristen
i Rom vore lika svår, om ej svårare än i de flesta andra av Europas huvudstäder.
Den våning, som sändebudet vid sitt tillträde till ministerposten i Rom
samma år förhyrt, vore också såväl beträffande utrymme som i andra avseenden
otillfredsställande och kunde endast betraktas som ett provisorium. Av sändebudet
företagna undersökningar hade emellertid givit vid handen svårigheten
att för rimligt pris genom förhyrning erhålla en lämplig lägenhet för inrymmande
av ministerns bostad och beskickningskansliet, under det däremot förutsättningarna
för inköp av för ändamålet tjänlig fastighet syntes vida förmånligare,
icke minst i betraktande av den italienska valutans deprecierade
värde. Den i sändebudets förslag avsedda fastigheten syntes honom i allo
ändamålsenlig, och vore köpevillkoren att betrakta som gynnsamma.
Enär det icke ansågs möjligt att vid nämnda tidpunkt av riksdagen begära
för ändamålet nödiga medel, ledde det av sändebudet framställda förslaget ej
till någon åtgärd. I mars 1922 inköpte emellertid ett svenskt konsortium, bestående
av bankdirektören K. A. Wallenberg och friherre C. F. Bennet, fastigheten
i fråga i syfte att efter iståndsättande hembjuda densamma till staten
som beskickningshus. Sedan fastigheten av konsortiet underkastats genomgripande
reparations- och ändringsarbeten, av vilka en del utförts i enlighet
med anvisningar lämnade av dåvarande chefen för byggnadsstyrelsen generaldirektören
C. Möller, som personligen besiktigat egendomen dels år 1922, dels
ock sedermera i maj 1924, samt sedan beskickningschefen där tagit sin bostad
och jämväl beskickningskansliet dit överflyttats, erbjöd konsortiet den 19 oktober
1923 fastigheten till statsinköp i fullt färdigt skick till självkostnadspris,
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
382,550 kronor, att erläggas den 1 mars 1924 eller vid den senare tidpunkt
Kungl. Maj :t kunde finna lämplig, dock att å sagda belopp skulle tillgodoräknas
sex procents ränta efter sistnämnda dag.
I utlåtande den 16 juni 1924 har generaldirektören Möller lämnat följande
kostnadsberäkning rörande fastigheten:
»Beträffande egendomens värde, då den blir fullt färdig, så torde detta ap
-
proximativt kunna beräknas på följande sätt.
Huvudbyggnaden cirka 5,250 kubikmeter ä 55: — . . kr. 288,750: —
Garaget...................''. . » 5,000: —
Tomten 1,500 kvadratmeter å 70: —........» 105,000:_
Summa kr. 398,750
Konsortiet har för densamma utbetalt sammanlagt 382,550:— kr. inklusive
räntor till den 1 mars 1924. Dessutom har ministern i gåvor från intresserade svenskar,
förutom 116,000: lire eller kr. 23,200: — till möblering av musikrummet,
konstverk m. m., emottagit sammanlagt lire 64,000: — eller kr. 12,800:—, vilka
använts för byggnadens invändiga prydande.
Sammanlagt har huset alltså kostat:
kr. 382,550: —
och > 12,800: —•
eller kr. 395,350: — förutom kr. 23,200: — till konstverk, inventarier i
vissa rum m. m.
Det av konsortiet fordrade inlösenpriset synes mig i anslutning härtill skäligt,
särskilt med hänsyn till värdet av de prydnader m. m., som så att säga erhållas
på köpet.»
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Redan vid de föregående tillfällen under de senare åren, då fråga om inköp
av beskickningshus för statens räkning förevarit, ha framhållits de fördelar, som
äro förbundna med dylikt förvärv i sådana länder, med vilka Sverige måste
tänkas för all framtid underhålla diplomatiska förbindelser. Därvid har anförts
bland annat svårigheten för vederbörande sändebud att på grund av den i storstäder
förhärskande allmänna tendensen till hyresstegring genom förhyrning
skaffa lämplig, i central stadsdel belägen bostad. Den utgift, som för stunden
är förenad med ett fastighetsköp, kommer därför att motvägas av förmånen av
att för framtiden icke vara beroende av en hyresstegring, som kan komma att
göra en höjning av beskickningschefens avlöningsförmåner oundgänglig. Vidare
har framhållits önskvärdheten att — icke minst med hänsyn till det ogynnsamma
inflytande upprepade förflyttningar medföra för beskickningsarkivet —
bereda en stadigvarande bostad åt sändebudet och beskickningen.
Dessa synpunkter torde äga sitt fulla berättigande jämväl i förevarande fall,
varför ett förvärv av beskickningshus i Rom i och för sig lärer vara önskvärt.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
25
Dessutom synas mig emellertid särskilda skäl tala för att icke lämna obegagnat
det tillfälle, som nu yppat sig för ett dylikt inköp. Den till inlösen hembjudna
fastigheten torde sålunda, såväl vad läge och utrymme som yttre och inre utsmyckning
beträffar, synnerligen väl ägna sig för ändamålet, och tillåter jag
mig i sådant hänseende åberopa vad som anförts av generaldirektör Möller och
envoyén friherre Beck-Friis. Det är att märka, att fastigheten efter de grundliga
renoveringsarbeten, den nyligen underkastats, befinner sig i fullgott skick,
varför inga andra utgifter för reparationer än ordinarie underhållskostnader
kunna förväntas bliva nödvändiga under en längre tid framåt. Jag vill icke
underlåta att särskilt framhålla, att efter avgivandet av konsortiets anbud
fastighetens värde icke oväsentligt höjts genom de av enskilda skänkta medel,
tillhopa uppgående till omkring 87,000 lire, som däri nedlagts för dess invändiga
prydande. Från privatpersoners sida har vidare sammanlagt omkring
150,000 lire ställts till förfogande för inköp av konstföremål, möbler och andra
inventarier, vilka i händelse av fastighetens inköp komme att tillfalla statsverket.
Det av konsortiet begärda priset för fastigheten, 382,550 kronor jämte 6 %
ränta å denna summa från och med den 1 mars 1921 till dess köpeskillingen erlägges,
torde, såsom av generaldirektör Möller i förutberörda utlåtande anförts,
anses såsom skäligt. Därest fastighetens överlåtande å statsverket tänkes komma
till stånd den 1 nästkommande juli, skulle den av konsortiet begärda räntan å
lösensumman uppgå till 30,604 kronor, varigenom det sammanlagda inköpspriset
komme att belöpa sig till 413,154 kronor. I enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag anser jag mig böra förorda att, i händelse av bifall från Kungl.
Maj:ts och riksdagens sida till förevarande framställning, ett belopp av 3,000
kronor anvisas för anbringande av ett svenskt riksvapen i huggen sten över
byggnadens huvudingång. Då vidare högst 10,000 kronor må komma att erfordras
för gäldande av med köpet förenade lagfartskostnader och liknande avgifter,
synas de med fastighetens förvärvande förbundna kostnaderna böra beräknas
till sammanlagt omkring 425,000 kronor.
Jag vill slutligen erinra därom, att genom ett realiserande av det föreslagna inköpet
fri bostad komme att beredas åt beskickningschefen i Rom och att i sådant
fall en mot denna förmån svarande sänkning av hans löneförmåner torde böra
ske. Jag har därför förut denna dag i samband med framläggandet av stat
för ortstillägg åt ordinarie befattningshavare vid beskickningar och konsulat
föreslagit, att det med sändebudsbefattningen i Rom förenade ortstillägg, under
förutsättning att inköp av beskickningsfastighet kommer till stånd, måtte sänkas
från 13,800 kronor till 5,800 kronor för år räknat.»
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
förslag, hemställer,
att riksdagen må till inköp av beskickning shus i Rom för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 425,000
kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 3 käft. (Nr 3.) 3
26
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Förhyrning
av fastighet
för beskickning
i
Moskva.
[25.]
Dyrtidstillägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[26.]
27 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnader under budgetåret 1925—1926 för hyra av fastighet i Moskva,
inrymmande kanslilokal samt bostäder åt beskickningens chef och personal,
jämte kostnader för fastighetens uppvärmning, belysning m. m. anvisa ett extra
anslag av 40,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 36—38 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande förslag avser förhyrande av en fastighet, som förut disponerats
av Vatikanens numera indragna beskickning i Moskva. Hyran för år
utgör 14,000 kronor. Utöver nämnda hyressumma har ett belopp av 6,000 rubel
för år beräknats till bestridande av kostnader för uppvärmning och belysning
samt för gårdskarlar och onera, såsom gaturenhållning, bevattning, gatubelysning
m. m. De årliga kostnaderna för förhyrande av ifrågavarande fastighet
skulle sålunda uppgå till cirka 20,000 rubel, motsvarande i svenskt mynt
omkring 40,000 kronor. Då kontraktstiden satts till två år, erfordras alltså
för ändamålet ett sammanlagt belopp av 80,000 kronor, därav på nu löpande
budgetår falla kostnaderna för hyra in. m. under tre kvartal eller 30,000 kronor.
Sistnämnda belopp har efter medgivande av Kungl. Maj:t utanordnats från
det vid sidan av huvudtitlarna anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det framlagda förslaget
eller de av Kungl. Maj:t vidtagna åtgärderna till beredande av lämpliga
lokaler för kansli och bostäder åt beskickningen i Moskva, får hemställa,
att riksdagen må till bestridande av kostnader under budgetåret
1925—1926 för hyra av fastighet i Moskva, inrymmande
kanslilokal samt bostäder åt beskickningens chef och personal,
jämte kostnader för fastighetens uppvärmning, belysning m. m.
anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor.
28 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att till täckande
av kostnader för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, tillhörande
utrikesdepartementet samt beskickningar och konsulat för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000 kronor.
Sedan riksdagen numera fattat beslut i fråga om de allmänna grunderna
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl., får utskottet, som
icke haft något att erinra mot det under nu förevarande huvudtitel för ändamålet
äskade anslaget, hemställa,
att riksdagen må till täckande av kostnader för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst, tillhörande utrikesdepartementet
samt beskickningar och konsulat för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 300,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
27
E. Övriga ordinarie anslag.
29 :o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande ^arie anbudgetår
äro uppförda under tredje huvudtiteln, har någon ändring icke ifråga- slag.
satts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under tredje huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 uppföras med oförändrade
belopp.
Stockholm den 5 maj 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELltJS.
"Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F. Vennersten,
Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G. Walles, C. I. Asplund, J. Jeansson, K. E.
Andersson i Eliantorp, G. Kobb och C. A. Carlsson i Gävle.
från andra kammaren: herrar Å, Anderson i Ekstock, C. R. Jansson i Ealu,n,
L. J. Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A. Ä. Törnkvist i Karlskrona,
P. M. Olsson i Blädinge, E. Andersson i Prästbol, J. Olofsson i Digernäs,
S. Persson i Fritorp, C. Lindskog, O. Andersson i Höör och O. E. F. Järte.
Stockholm 1925. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
251529
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
1
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena ....
40,000
2
Departementet, förslagsanslag .......................
466,000
3
Speciell handelsavdelning inom departementet........
30,000
4
Övergångsstat för departementet, förslagsanslag ......
36,800
Säger för departementet
542,800
30,000
B. Sveriges representation i utlandet.
1
Beskickningar och konsulat, förslagsanslag ..........
1,624,000
2
Arvoden och ortstillägg åt viss extra personal i utrikesre-
presentationen, förslagsanslag ....................
240,000
3
Extra ortstillägg åt ordinarie och extra personal i utri-
kesrepresentationen ..............................
315,000
4
Skrivbiträden vid beskickningar och konsulat ........
250,000
5
Ekiperingspenningar, förslagsanslag..................
30,000
6
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler ......
110,000
7
Ersättningar till olönade konsuler, förslagsanslag......
110,000
8
Personliga gottgörelser för mistade konsulatavgifter ....
5,000
9
Attachéer, reservationsanslag........................
56,000
10
Förstärkning av reservationsanslaget till attachéer ....
44,000
11
Militär- och marinattachéer, reservationsanslag........
40,000
12
Förstärkning av reservationsanslaget till militär- och ma-
rinattachéer ....................................
10,000
13
Handelsattachéer, reservationsanslag ................
40,000
14
Förstärkning av reservationsanslaget till handelsattachéer
75,000
15
Extra biträden och vaktbetjänte vid beskickningar och
konsulat .......................................
55,000
16
Ytterligare medel för anställande av extra biträden och
vaktbetjänte vid beskickningar och konsulat........
30,000
Säger för Sveriges representation i utlandet
2,315,000
719,000
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 3 höft. (Nr 3.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 3.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
C. Internationella byråer ni. in.
Kronor
Kronor
1
Sveriges andel i kostnaderna för Nationernas förbund,
förslagsanslag ...................................
292,800
2
Sveriges representanters deltagande i Nationernas för-
bunds delegeradeförsamling ......................
40,000
3
Sveriges representation i Nationernas förbunds råd m. m.,
förslagsanslag ..................................
25,000
4
Sveriges deltagande i internationella konferenser......
20,000
5
Internationella skiljedomstolens byrå i Haag, förslags-
anslag ..........................................
4,600
6
Interparlamentariska unionens byrå och generalsekreta-
riat ............................................
3,500
7
Riksdagens interparlamentariska grupp ..............
5,000
8
Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp för del-
tagande i av interparlamentariska unionen anordnad
konferens, reservationsanslag .....................
9,500
9
Internationella fredsbyrån ..........................
1,000
10
Svenska föreningen för Nationernas förbund..........
2,500
Säger för internationella byråer m. m.
403,909
.
D. Diverse.
j 1
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, tillfälliga
uppdrag, förslagsanslag ..........................
200,000
i 2
Underhåll och reparationer av statens fastigheter i ut-
1
landet, möbler m. m., reservationsanslag ..........
50,000
3
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus m. m.,
förslagsanslag ...................................
420,000
4
Tryckningskostnader, förslagsanslag..................
20,000
5
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda sven-
ska undersåtar, förslagsanslag ....................
100,000
6
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige . .
~
125,000
7
Hemliga utgifter ..................................
75,000
8
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga m. m.,
reservationsanslag ...............................
28,000
9
Extra utgifter, reservationsanslag.....................
30,000
'' 10
Ersättningar åt vissa befattningshavare för förlust av i
Ryssland kvarlämnad egendom....................
20,000
11
Inköp av beskickningshus i Rom ..................
425,000
12
Förhyrning av fastighet för beskickningen i Moskva m. m.
40,000
13
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag ......................................
300,000
|
Säger för diverse
923,000
919,000
;
Summa
3,780,800
2,962,900
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:3 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepar s. 1 i texten