Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en statsbana från Morjärv till hamn vid Svartholmsfjärden.

1925-03-13 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:30, Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en statsbana från Morjärv till hamn vid Svartholmsfjärden.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

Utskottets

yttrande.

Nr 30.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1925 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om anslag till en

statsbana från Morjärv till hamn vid Svartholmsfjärden.

(4:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till statsutskottet remitterad motion

(nr 143) har herr O. W. Lövgren i Nyborg m. fl. hemställt, att riksdagen

ville besluta byggandet av en statsbana från Morjärv till Kalix över Kosjärv

och vidare fram till hamn vid Svartholmsfjärden oeh för detta ändamål bevilja

ett belopp av 500,000 kronor för igångsättandet av arbetet under budgetåret

1925—1926.

I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Beträffande nämnda motion har utskottet erhållit från järnvägsstyrelsen

i vederbörlig ordning införskaffat yttrande, vilket som bilaga fogats vid detta

utlåtande. (Bil. 1.)

Såsom av järnvägsstyrelsens yttrande framgår kan, kostnaden för eu 56

kilometer lång linje Morjärv—Kosjärv—Kalix—Karlsborg (48 kilometer)—

Svartholmsfjärden beräknas till cirka 6,900,000 kronor.

Att behov föreligger av den i motionen avsedda tvärbanan från norra

stambanan till kusten (med utgångspunkt från Morjärvs station och vidare

över Nederkalix till lämplig hamn vid Bottniska viken), synes visserligen

obestridligt. Detta har också vitsordats av järnvägsstyrelsen, som framhållit

banans betydelse för den utmed Kalixdalen bosatta talrika befolkningen och

traktens industri. I betraktande därjämte av den svårartade arbetslöshet,

som för närvarande råder i Norrbotten, finner utskottet motionärernas framställning

i och för sig behjärtansvärd.

Emellertid torde redan med hänsyn till det outredda skick, vari förevarande

kommunikationsspörsmål i stort sett ännu befinner sig, ett tillmötesgående

av de motionsvis framförda kraven för närvarande få anses uteslutet.

Lokalt sett bleve en bana Morjärv—Svartholmsfjärden föga bärkraftig. Enligt

järnvägsstyrelsens uppfattning finge man räkna med kapitalutlägg icke

blott för banans utbyggnad utan ock sedermera för driftens upprätthållande.

Sin huvudbetydelse skulle ifrågavarande bana få såsom en utförselled från

norra stambanan till kusten. Ett villkor för, att en dylik genomgångstrafik

skall komma till stånd, är dock, att en ny för Törne- och Kalix älvdalar gemensam

hamn anlägges vid Svartholmsfjärden. Haparanda skulle därvid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr SO.

5

eventuellt sättas i direkt förbindelse med den nya hamnen genom eu särskild

kustbana. Frågan om anläggningen av denna hamn — vars tillkomst

av järnvägsstyrelsen angives vara avgörande för att den planerade järnvägen

skall kunna drivas utan förlust — synes knappast ännu hava inträtt ens på

utredningens stadium och ovisst är i vad mån vederbörande kommuner kunna

befinnas villiga underkasta sig de ekonomiska uppoffringar, som för ändamålet

påkallas. — Anmärkas må att förslaget om en dylik gemensam hamn

för Torne- och Kalixdalarna endast är alternativt, i det att en framtida anläggning

av eu särskild hamn närmare Haparanda vid Karl Johans stad

även ansetts tänkbar.

Till vad nu sagts kommer, att inom järnvägsstyrelsen för närvarande pågå

utredningar rörande vissa framtida järn vägsprojekt i Norrbotten, vilka

projekt äga nära sammanhang med frågan om en bana från Morjärv till

Bottniska viken. Härvid har ifrågasatts, om icke den ur samfärdselsynpunkt

mindre lämpliga nordligaste sträckningen av norra stambanan mellan Morjärv

och Karungi borde nedläggas, varvid i stället en ny linje skulle framdragas

genom den mera befolkningsrika bygden närmare kusten över Nederkalix

till Haparanda. Något närmare ställningstagande till den i motionen

väckta frågan torde under nu angivna förhållanden knappast för närvarande

vara möjligt.

På grund alltså av ärendets outredda läge och under hänvisning jämväl

till de allmänna betänkligheter, som måste möta mot att under nuvarande

tid igångsätta ett järnvägsföretag med så ovissa räntabilitetsmöjligheter som

det här ifrågasatta, får utskottet hemställa,

att den av herr Lövgren i Nyborg in. fl. i ämnet väckta

motionen icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 13 mars 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 29.

Reservation

av herr C. I. Asplund, vilken ansett, att utskottets motivering bort hava

följande lydelse:

»Att behov —--behjärtansvärd.

Emellertid--- — tänkbar.

Till vad---möjligt.

Skulle emellertid arbetslöshetsförliållandena inom Kalixbygden kräva anordnande

av särskilda arbeten, finner utskottet, i likhet med järnvägsstyrelsen,

hinder icke möta för Kungl. Maj:t att med stöd av 1921 ars riksdagsbeslut

i ärendet utan riksdagens vidare hörande under vissa förutsättningar

igångsätta förut föreslagna terrasserings- m. fl. arbeten å ifrågavarande banlinje.

» ____

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Statsutskottets utlåtande Nr SO.

Sil. 1.

Kungl. Järnvägsstyrelsen

Byggnadsbyrdn

Nybyggnadsavdelningen

Till riksdagens statsutskott.

Med utlåtande över eu inom andra kammaren väckt motion nr 143 om

byggande av^en statsbana från Morjärv till hamn vid Svartholmsfjärden.

Genom Kungl. kommunikationsdepartementets ämbetsskrivelse den 6

dennes har järnvägsstyrelsen anbefallts att avgiva yttrande över en inom

andra kammaren väckt motion nr 143 om byggande av en statsbana från

Morjärv till hamn vid Svartholmsfjärden.

Till åtlydnad härav får styrelsen — som i särskild skrivelse avlåter genom

förenämnda departementsskrivelse infordrat yttrande över inom andra kammaren

väckt motion, nr 134, om anslag till nedschaktning av dubbelspårsanläggningen

m. m. å Hässleholms bangård — i nu förevarande ärende anföra följande.

Genom Kungl. brev den 3 augusti 1917 anbefalldes järnvägsstyrelsen att

å, tid,, som styrelsen ägde bestämma, verkställa undersökning angående anläggning

av en statsbana från Morjärvs järnvägsstation efter Kalix älv till

Nederkalix, vilken undersökning borde innefatta ekonomisk-statistisk utredning

samt linjens utstakning, ävensom upprättande av plan och profilritningar

jämte kostnadsförslag. I anledning av vad sålunda anbefallts, har

järnvägsstyrelsen under åren 1918 och 1919 låtit utföra undersökningar å

fältet för anläggning av en järnväg från Morjärv till Nederkalix och vidare

till hamnplats vid kusten samt upprättat ritningar och kostnadsförslag för

anläggningen. Den del av undersökningarna, som omfattade de trafikekonomiska

utredningarna, blevo dock icke slutförda förrän på hösten 1921.

Emellertid hade järnvägsstyrelsen redan dessförinnan, nämligen den 28

april 1921, med anledning av underdånig framställning från Kalix sockens

arbetslöshets- och hjälpkommitté om proposition till den då samlade riksdagen

om påbörjande av ifrågavarande bana, till Kungl. Maj:t i ärendet avgivit

yttrande, därvid styrelsen förklarade sig under vissa förutsättningar

intet hava att erinra emot, att sådana arbeten igångsattes å den föreslagna

banan, som kunde anses erforderliga för avhjälpande av arbetslösheten i omhandlade

trakter.

I den proposition, som avläts till 1921 års riksdag angående ytterligare

anslag för bekämpande av arbetslösheten, anmäldes jämväl frågan om anordnande

av nödhjälpsarbeten å en blivande statsbana Morjärv—Kalix. Med

anledning härav anmälde riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 juni

1921, att riksdagen icke ville motsätta sig förslaget om anordnande av nödhjälpsarbeten

å Morjärv—Kalixbanan, varvid riksdagen dock framhöll önskvärdheten

därav, att dessa arbeten endast igångsattes i sista hand och först

sedan alla andra möjligheter att effektivt bekämpa arbetslösheten, såsom

genom vägarbeten och dylikt, blivit uttömda.

I anslutning härtill uppdrog Kungl. Maj:t åt järnvägsstyrelsen den 17

juni 1921 att skyndsamt låta utföra den genom brevet den 3 augusti 1917

anbefallda undersökningen i den omfattning, som kunde vara erforderlig

för att nödhjälpsarbeten till förberedande av banbyggnader måtte kunna

komma till stånd.

Sedan de anbefallda undersökningarna blivit utförda i så måtto, att styrelsen

. ansåg sig kunna framlägga en plan för arbetenas bedrivande, avlämnade

järnvägsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 november 1921

resultatet av ifrågavarande undersökningar, varvid jämväl den verkställda

ekonomisk-statistiska utredningen överlämnades.

s. 7 Kontrollera mot PDF

<S''tutsutskotteU utlåtande AV HO.

7

Ernå'' do synpunkter beträffande arbetenas igångsättande och bedrivande,

som järnvägsstyrelsen framlade i sina ovan oberopade skrivelser till Kungl.

Maj:t den 28 april och 19 november 1921 alltjämt äga sin giltighet, vill styrelsen

här upprepa vad styrelsen då anförde. Styrelsen uttalade sålunda i

huvudsak följande.

Om arbetsförhållandena i de av banan berörda trakterna gestaltade sig så,

att staten måste vidtaga åtgärder i större omfattning för att motverka

följderna av arbetslösheten, så hade styrelsen för sin del icke något att invända

emot, att de arbetslösa bereddes arbete med terassering och vattengenomlopp

för en framtida bana från Morjärv till Nederkalix. Styrelsen

ingick då icke på något bedömande, huruvida och kanske med mera omedelbar

nytta för orten nödhjälpsarbetena borde inriktas på vägbyggnader

och avdikningsföretag i samma, trakter. Då styrelsen ville inskränka sig till

att förordna ett eventuellt upptagande av järnvägsbyggnaden endast i ovan

angivna omfattning, vore det med tanke på att ej obetydliga årliga driftförluster

vore att förutse på denna bana för ett antal år efter dess fullbordande.

Styrelsen ville för sin del förutsätta, att utförandet redan nu av vissa

arbeten å banan icke finge tagas till förevändning för krav på banbyggnadens

fullbordande tidigare än som under normala förhållanden kunde bliva

fallet. Styrelsen måste nämligen för sin del hålla på, att banan icke borde

fullbordas och öppnas för trafik förrän längre fram, då statens järnvägars

ekonomi och det statsfinansiella läget i övrigt så förbättrats, att det kunde

anses nationalekonomiskt berättigat att införliva banan med statsbanenätet.

Banans betydelse för traktens talrika befolkning vore visserligen så stor,

att banan väl förr eller senare måste komma till stånd, men för statsverket

betydde detta icke några obetydliga kapitalutlägg såväl för eu gång som

sedermera för driftens upprätthållande. Givetvis borde ett framtida beslut

om banans fullbordande icke heller fattas, förrän staten erhållit garanti för

att en lämplig hamn anordnades vid banans slutpunkt vid havet utan kostnad

för statsverket.

Däremot kunde man icke rimligtvis kräva att kommunerna redan nu förklarade

sig villiga anordna sådan hamn vid banans ändpunkt, enär frågan

om densammas belägenhet, storlek och dylikt icke ännu blivit så klarlagd,

att kommunerna kunde bedöma, vilka ekonomiska förpliktelser de skulle

ikläda sig genom dylikt åtagande.

Vidare förutsatte styrelsen bland annat att arbetena å banan i fråga skulle

betraktas som nödhjälpsarbeten och att arbetsförtjänsterna rättades därefter

samt att kostnaderna för dessa arbeten icke komme att påföras statens järnvägars

kapitalkonto, förrän i den mån de bleve till nytta för statsbanorna.

Styrelsen tänkte sig sålunda, att erforderliga medel för bedrivande av dessa

nödhjälpsarbeten måste ställas till förfogande utan att belasta statsbanornas

konto, men att, då en gång statsmakterna beviljade anslag för banans fullbordande,

statens järnvägar då påfördes så stora kostnader för de redan

utförda arbetena, som motsvarades av värdet å dessa arbeten vid tidpunkten

för deras övertagande, vilket värde då borde bestämmas av en värderingsnämnd

eller på annat sätt, som Kung]. Maj:t kunde bestämma.

Under sådana förutsättningar, och om ej andra för orten mera omedelbart

gagnande nödhjälpsarbeten kunde anordnas, hade styrelsen alltså för sin

del intet att erinra emot, att sådana arbeten igångsattes å den föreslagna

banan från Morjärv till kusten vid Karlsborg, som kunde anses erforderliga

för avhjälpande av arbetslösheten i omhandlade trakter, varvid styrelsen

uttalade lämpligheten av, att arbetena på vanligt sätt handhades av. styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 30.

Sedan nu relaterade yttranden avgåvos, har styrelsen icke funnit anledning

frångå sina däri uttalade åsikter. I fråga om de i nämnda skrivelserna

angivna anläggningskostnaderna må emellertid meddelas, att desamma

kunna med nuvarande prisnivå approximativt beräknas något lägre eller,

såsom ock i motionen angives, för en linje Morjärv— Kosjärv—Kalix—Karlsborg—Svartholmsfjärden

6,900,000 kronor och för linjen Morjärv—Kosjärv

—Kalix—Karlsborg 6,000,000 kronor, i båda fallen exklusive kostnad för

rullande materiell.

Med stöd av vad sålunda anförts får järnvägsstyrelsen föreslå, att den

föreliggande motionen av statsutskottet avstyrkes.

Skulle emellertid arbetslöshetsförhållandena kräva, att vissa förberedande

arbeten, såsom terrasserings- m. fl. arbeten igångsättes å banlinjen ifråga,

har styrelsen, såsom ock av det ovan sagda framgår och under likaledes

ovan angivna förutsättningar ingenting att däremot erinra. Såvitt styrelsen

kan finna, lärer ock Kungi. Maj:t med stöd av 1921 års riksdags beslut i

denna fråga kunna utan riksdagens vidare hörande under vissa förutsättningar

igångsätta dylika arbeten.

I behandlingen av detta ärende hava jämväl deltagit järn vägsfullmäktigen

Strömberg och järnvägsfullmäktigesuppleanten Ekman. Stockholm den 12

februari 1925.

Kungl. Järnvägsstyrelsen.

Axel Granholm.

Hj. Fogelmarck.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.