Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1925-03-20 · 37 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 31 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:33, Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande. Nr 33.
I
Nr 33.
Ankom till riksdagens kansli den 20 mars 1925 kl. 2 e. ni.
Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ds proposition angående vissa
ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk m. m., jämte i ämnet väckta
motioner.
(4:e avd.)
Uti en till riksdagen avlåten, den 2 januari 1925 dagtecknad proposition,
nr 2, vilken överlämnats till statsutskottet för förberedande behandling,
har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för nämnda dag, föreslagit
riksdagen att
l:o) godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr
343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och
statens vattenfallsverk (Bilaga 1);
2:o) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de övergångsbestämmelser, som
i anledning härav kunna befinnas erforderliga;
3:o) besluta, att innehavaren av postmästarbefattning av klass 4, Hedda
Helena Rosengren, skall uppföras å övergångsstat med åtnjutande av de nu
å ordinarie stat för henne bestämda löneförmåner;
4:o) besluta, att antalet av följande befattningar vid postverket, telegrafverket
och statens järnvägar skall från och med den 1 juli 1925 utgöra:
a) Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:
vid telegrafverket:
telefondirektör i Stockholm ................................................................................ 1;
b) Befattningar, hänförliga till 21—30 lönegraderna av den vid avlö
-
ningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
vid postverket:
sekreterare i 24:e lönegraden ................................................................................ 3
» » 26:e » 4
vid telegrafverket:
sekreterare i 24:e lönegraden........................... 6
» » 26:e » 1
telefondirektör........................................................................................................... 1
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 21 höft. {Nr 33.)
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
vid statens järnvägar:
sekreterare i 24:e lönegraden ................................................................................ 7
» » 26:e » ................................................................................ 1.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta motioner, vilka ävenledes hänvisats till utskottet för
förberedande behandling — motionerna I: 161 och II: 217 såvitt de ankomma
på statsutskottets handläggning — nämligen inom första kammaren,
nr 99 av herr J. E. Björnsson, nr 147, 148 och 177 av herr T. Julin,
nr 161 av fröken K. Hesselgren, samt nr 178 av herr F. W. Linder och
inom andra kammaren, nr 63 av herrar H. V. Leo och A. Werner, nr
150 av fröken B. Wellin, nr 217 av herr H. M. Hallén, samt nr 261 av
herr A. E. Hansson i Trollhättan.
Herr Björnsson har i den av honom väckta motionen, I: 99, hemställt*
att riksdagen, med godkännande i övrigt av det i Kungl. Maj:ts proposition
nr 2 framställda förslaget angående vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk m. m. ville besluta, l:o) att
den förste aktuariebefattning, med vilken är förenad föreståndarskapet för
generalpoststyrelsens statistiska kontor, samt den sekreterarbefattning hos
telegrafstyrelsen, vars innehavare förestår telegrafstyrelsens statistiska avdelning,
skola uppflyttas i nuvarande 16:e lönegraden, vilken i den såsom
bilaga till propositionen intagna tjänsteförteckningen motsvaras av 26:e
lönegraden samt 2:o) att i följd härav nämnda tjänsteförteckning ändras
så, att för postverket följande slag av befattningar uppföras i 26:e lönegraden,
nämligen: förste aktuarie, sekreterare, överpostmästare.
Herr Julin har hemställt,
dels i motionen I: 147, att riksdagen måtte besluta, att vid ändring i
avlöningsreglementet för bland annat postverket för ordnande av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden den övergångsbestämmelse träffas,
att nu i postverket anställda kvinnliga förste postexpeditörer och kvinnliga
postexpeditörer må, så länge de innehava någon av dessa tjänster,
äga åtnjuta avlöning enligt den i Kungl. Maj:ts proposition nr 2 till 1925
års riksdag föreslagna nya 15:e respektive nya 13:e lönegraden samt att
samma bestämmelse skall gälla för i postverket nu anställd extra ordinarie
postexpeditör och postexpeditörsaspirant, som befordras till postexpeditör,
dels i motionen 1:148, att riksdagen måtte medgiva, att postexpeditör, såväl
manlig som kvinnlig, telegrafassistent, manlig kontorsskrivare och stationsskrivare,
som tillhört eller med tillämpning av avlöningsreglementets bestämmelse
om tillgodoräknande av tjänstetid kan anses hava tillhört för dem bestämd
lönegrads högsta löneklass i sex år, skall äga att under de för uppflyttning i
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
3
högre löneklass eljest föreskrivna villkor åtnjuta lön i närmast högre löneklass
inom närliggande lönegrad, såsom om denna senare löneklass tillhörde
den för tjänstemannen bestämda lönegraden.
dels ock i motionen 1:177, att riksdagen måtte bestämma, att av sekreterartjänsterna
hos generalpoststyrelsen skola uppflyttas från nuvarande 15:e
till 16:e (nya 26:e) lönegraden (utöver de tjänster som av Kungl. Maj:t föreslagits)
jämväl sekreteraretjänsten å andra byrån och reglementssekreterartjänsten
å tredje byrån.
Uti den av fröken Hesselgren väckta motionen 1:161 har hemställts, att
i till Kungl. Maj:ts proposition nr 1 fogade förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr
451) göras följande ändringar:
§ 4: utgår.
§ 16: att orden: »vad sålunda stadgas--— — — — — — — _ _
— — —---eller barnsbörd» utgå.
§ 21: att de båda första semesterbestämmelserna få följande lydelse: Tjänstemän
tillhörande 1—10 lönegraderna enligt 9 § avd. B — 20 dagar — 30 dagar.
Tjänsteman tillhörande 11—23 lönegraderna enligt § 9 avd. B — 25 — 35
dagar;
att motsvarande ändringar göras dels i förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379),
dels i förslag till kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 (nr 343),
att i förslaget till inplacering av de särskilda kvinnliga befattningarna å
den av Kungl. Maj:t förordade gemensamma löneplanen måtte vidtagas följande
ändringar:
I 12:e lönegraden inplacerade befattningar: förste postexpeditör, förste
telegrafexpeditör, förste kassör, förste vaktföreståndare, förste kontorsskrivare,
kanslist av 2:a klass i utrikesdepartementet och vid beskickningarna,
flyttas till 15:e lönegraden.
I 7:e lönegraden inplacerade kassör i telegrafverket, laboratoriebiträde
av 2:a klass vid statens prov ning sanstalt, flyttas till 8:e lönegraden samt
att riksdagen ville bevilja de för olika verks stater härför erforderliga
medlen, ävensom låta vidtaga de författningsändringar, som härav kunna
bliva påkallade.
Herr Linder har i motionen 1:178, hemställt, att riksdagen må taga i
övervägande, huruvida icke vid bestämmande av antalet sekreterarbefattningar
vid telegrafverket, vilka från och med den 1 januari 1925 skola hänföras
till 26:e lönegraden, motsvarande den hittillsvarande 16:e lönegraden,
skall medräknas sekreterarbefattningen å kameralbyråns kansli i telegrafstyrelsen.
Herrar Leo och Werner hava i motionen II: 63 hemställt, att riksdagen
måtte för sin del besluta, att lokomotiveldare skola i lönehänseende placeras
i 4:e lönegraden enligt det nu för kommunikationsverken gällande lönereg
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
TjUnsteför
teckningen.
temeritet eller i 8:e lönegraden enligt det förslag till förnyat lönereglemente
för nämnda verk, vilket innefattas i Kungl. Maj:ts proposition nr 2 1925.
I den av fröken Wellin väckta motionen 11:150 har hemställts, att riksdagen
måtte besluta, att telegrafexpeditör vid telegrafverket inplaceras i 12:e samt
förste telegrafexpeditör i 15:e lönegraden enligt Kungl. Maj:ts proposition nr
2 till riksdagen angående vissa ändringar vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk m. m.
Herr Hallén har i den av honom väckta motionen H: 217 samma yrkanden
som de i motionen 1:161 framställda, med undantag därav att i motionen
H: 217 ej föreslås borttagande av § 4 i det nu föreliggande förslaget till
avlöningsreglemente.
I motionen II: 261 har herr Hansson i Trollhättan hemställt, att riksdagen
måtte besluta, att maskinist och montör vid statens vattenfallsverk skola i
lönehänseende placeras i 5:te lönegraden enligt det nu för kommunikationsverken
gällande lönereglemente eller i 10:de lönegraden enligt det förslag
till förnyat lönereglemente för nämnda verk, vilket innefattas i Kungl. Maj:ts
proposition nr 2 1925.
Beträffande de till stöd för framställningarna anförda skäl får utskottet
hänvisa till motionerna.
Ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
Såsom departementschefen anfört, erfordras för genomförande vid kommunikationsverken
av det utav Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
framlagda förslaget angående ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas
löneförhållanden (Utgifterna. För flera huvudtitlar gemensamma frågor), att
motsvarande ändringar vidtagas i avlöningsreglementet den 19 juni 1919.
Vidare borde, i anslutning till vad härutinnan föreslagits för allmänna
civilförvaltningens vidkommande, bemyndigande lämnas Kungl. Maj:t att
utfärda de övergångsbestämmelser, som må finnas erforderliga för reglerande
av de kvinnliga befattningshavarnas vid kommunikationsverken övergång
på den nya lönestaten.
Beträffande lönefrågan har föredragande departementschefen allenast hänvisat
till vad chefen för finansdepartementet i ärendet anfört. I förevarande
sammanhang har departementschefen upptagit till behandling några detaljspörsmål,
vilka sammanhänga med kvinnolönefrågans lösning vid kommunikationsverken.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag i lönefrågan skulle den vid avlöningsreglementet
för allmänna civilförvaltningen fogade tjänsteförteckningen i samband
med den nya ordningens ikraftträdande uteslutas ur reglementet samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
de i förteckningen intagna uppgifterna meddelas i annan ordning. Denna
anordning grundade sig på ett i betänkande den 8 november 1923 angående
revision av gällande avlöningsbestämmelser framlagt förslag. Den frågan
uppkomme då, huruvida en motsvarande anordning borde träffas jämväl
vad angår kommunikationsverkens avlöningsreglemente.
Såsom motiv för slopandet av den vid avlöningsreglementet för allmänna
civilförvaltningen fogade tjänsteförteckningen hade i nyssnämnda betänkande
anförts, att tjänsteförteckningen i fråga icke syntes vara till stor
nytta, helst förteckningen ej upptoge antalet olika befattningar vid verken.
Härtill komme, att den med sin nuvarande uppställning ofta behövde
undergå förändringar. De i tjänsteförteckningen förekommande uppgifter,
kompletterade med antalet befattningar av olika slag, förekonune ock i
de särskilda tjänsteförteckningar, som i samband med beslut om staterna
av Kungl. Maj:t fastställdes för vederbörande verk. Då dessa särskilda
tjänsteförteckningar i för varje år reviderat skick återgåves i den av
statskontoret utgivna statsliggaren, syntes de bliva så allmänt tillgängliga,
att något behov av en vid avlöningsreglementet fogad tjänsteförteckning
icke förefunnes.
I detta sammanhang har ock omförmälts, att järnvägsstyrelsen i sitt
yttrande över 1921 års lönekommittés betänkande meddelat, att statens
järnvägars befälsförbund i en till styrelsen ingiven framställning framlagt
förslag till ändring av vissa tjänstetitlar. Enligt förbundets förslag skulle,
bland annat, manlig bokhållare förändras till byråassistent, förste bokhållare
till kontrollör, förste telegrafist till telegraf inspektor, byråassistent
till underinspektör och kontrollör till uppbördsinspektör. Sedermera hade
berörda personalsammanslutning i anledning av en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria i lönefrågan till Kungl. Maj:t inkommit
med en den 15 november 1924 dagtecknad skrift i ärendet, däri förebragts
närmare motiv för en förändring av tjänstetiteln särskilt för manlig bokhållare
och förste telegrafist.
Beträffande nu berörda fråga har departementschefen för egen del anfört
följande:
»De motiv, som anförts för borttagande av tjänsteförteckningen i avlöningsreglementet
för statsdepartement m. fl. verk, kunna enligt mitt förmenande
icke i samma omfattning åberopas till stöd för en motsvarande åtgärd i fråga
om kommunikationsverkens avlöningsreglemente. Det må i sådant hänseende
erinras, att riksdagen för kommunikationsverken ej fastställer stater eller
antalet befattningar, tillhörande nuvarande 1—12 lönegraderna. Kommunikationsverkens
personalstater upptagas ej heller i den av statskontoret upprättade
statsliggaren. Ett uteslutande av tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens
avlöningsreglemente skulle därför nödvändiggöra, att de i
förteckningen intagna uppgifterna i annan ordning gjordes tillgängliga.
Härtill kommer, att kommunikationsverkens tjänsteförteckning genom sin
6
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
uppställning- giver en möjligast klar och lättåtkomlig översikt över de
vid kommunikationsverken förefintliga talrika befattningarnas placering i
lönegrad. I likhet med vattenfallsstyrelsen och lönenämnden har jag
därför icke funnit anledning föreligga att föreslå ett uteslutande av
tjänsteförteckningen ur kommunikationsverkens avlöningsreglemente. En
följd härav blir, att någon ändring av 8 § i avlöningsreglementet, på sätt
föreslagits i fråga om allmänna civilförvaltningens reglemente, icke erfordras
för kommunikationsverkens vidkommande.
Ett godkännande för kommunikationsverkens del av det utav chefen för
finansdepartementet framlagda förslaget angående ordnandet av de kvinnliga
befattningshavarnas lönefråga påkallar emellertid vissa ändringar i kommunikationsverkens
avlöningsreglemente och tjänsteförteckning. Dessa ändringar
föranledas huvudsakligen av den i förslaget innefattade åtgärden att borttaga
den nuvarande kvinnliga löneplanen och i samband därmed överflytta de kvinnliga
befattningarna till den nya gemensamma löneplanen samt av de förändringar
i lönegrads- och tjänstebeteckning, som därav blivit en följd. I 12 § 3 mom.
och 36 § avlöningsreglementet, vilka lagrum nu avse det förra endast vissa
manliga och det senare vissa kvinnliga befattningshavare, torde sådan ändring
böra ske, att lagrummen bliva tillämpliga å såväl manliga som kvinnliga
tjänstemän.
De vid statens järnvägar nu förekommande beteckningarna bokhållare och förste
telegrafist lära numera icke svara mot de arbetsuppgifter, som i allmänhet
åligga innehavare av befattningarna i fråga. Jag har därför ingen erinran att göra
mot förslaget att överflytta benämningen byråassistent på den nuvarande manliga
bokhållarbefattningen samt att den nuvarande byråassistentbefattningen erhåller
beteckningen underinspektör. Ej heller finner jag anledning att motsätta mig
förste telegrafisttitelns utbytande mot titeln telegrafinspektor, vilken senare benämning
tidigare vid statens järnvägar burits av befattningshavare med delvis
samma arbetsuppgifter som förste telegrafist. En given följd av bokhållartitelns
förändring till byråassistent blir enligt mitt förmenande, att förste bokhållarbefattningen
bör namnändras till förste byråassistent. Vad särskilt angår den nya
benämningen underinspektör, torde densamma väl överensstämma med de göromål,
innehavare av den nuvarande byråassistentbefattningen hava till åliggande.
Förändringen av den manliga bokhållartiteln vid statens järnvägar har
jag ansett böra medföra motsvarande förändring av beteckningen å ifrågavarande
befattning vid statens vattenfallsverk. Då de kvinnliga kassörsbefattningarna
vid telegrafverket och statens vattenfallsverk nu äro avsedda att
inflyttas å den för manliga och kvinnliga befattningshavare gemensamma
löneplanen under beteckningen kassör och den i nuvarande 13:e lönegraden
hos vattenfallsverket befintliga manliga kassören erhållit beteckningen förste
kassör, har det ansetts lämpligt, att den hos järnvägsstyrelsen anställde kassören
i likhet med telegrafstyrelsens kassör benämnes huvudkassör.»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Hd.
I enlighet med chefens för finansdepartementets yttrande till statsrådsprotokollet
vid anmälan inför Kungl. Maj:t av frågan om ordnandet av
de kvinnliga befattningshavarnas löneförhållanden skulle, i avvaktan på
den pågående utredningen angående postkontorens klassificering och vad därmed
äger sammanhang, de i 7:e och 8:e kvinnliga lönegraderna placerade
postmästarbefattningarna av klass 4 resp. klass 3 icke nu inplaceras å den
nya gemensamma löneplanen; och syntes den för närvarande enda ordinarie
kvinnliga postmästaren böra i anledning härav tillsvidare uppföras å övergångsstat.
I fråga härom har departementschefen yttrat:
»Jag torde här icke behöva lämna någon redogörelse för ifrågavarande förslag,
utan får jag i sådant hänseende hänvisa till vad chefen för finansdepartementet
anfört i sitt yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet.
Erinras må i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom beslut den 30
juni 1920 förordnat, att postmästartjänster skola vid inträffande vakanser
tillsvidare tillsättas allenast på förordnande. Vid sådant förhållande skulle
någon postmästartjänst tillsvidare icke komma att besättas med kvinna såsom
ordinarie innehavare.
Vad nu särskilt angår den enda ordinarie kvinnliga innehavaren av
postmästartjänst, nämligen postmästaren av klass 4 i Båstad, Hedda Helena
Rosengren, skulle alltså en sådan provisorisk anordning träffas, att Rosengren
tillsvidare uppföres å övergångsstat med åtnjutande av de nu å ordinarie
stat bestämda löneförmånerna.
Därest det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget angående
ordnandet av de kvinnliga befattningshavarnas lönefråga vinner bifall,
uppstår ock fråga, vilken avlöning bör under förordnande å postmästarbefattning
av klass 3 eller klass 4 tillgodonjutas av sådan ordinarie kvinnlig
befattningshavare vid postverket, som övergått på den nya lönestaten. Härom
torde Kungl. Maj:t få meddela erforderliga föreskrifter i samband med övriga
övergångsbestämmelser.»
Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster i 15:e lönegraden vid
kommunikationsverkens styrelser.
I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (Utgifterna. För
flera huvudtitlar gemensamma frågor) har Kungl. Maj:t framlagt förslag
om uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster, vilka enligt avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och
vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, äro placerade i
15:e lönegraden och som tidigare tillhört den s. k. andra normalgraden.
Detta förslag grundar sig på ett av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
den 9 november 1923 avgivet utlåtande med förslag i ämnet.
Kvinnliga
postmbstarbtfältning
ar.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Med anledning av därom gjord framställning anbefallde Kungl. Maj:t genom
beslut den 18 juli 1924 kommunikationsverkens lönenämnd att verkställa
motsvarande utredning angående uppflyttning i lönegrad av sådana
befattningar inom generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen, järnvägsstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen, vilka enligt avlöningsreglementet den 19 juni 1919
för tjänstemän vid dessa verk hänförts till 15:e lönegraden.
Med skrivelse den 2 oktober 1924 framlade kommunikationsverkens lönenämnd
utredning och förslag i ämnet samt överlämnade därvid från kommunikationsverkens
styrelser införskaffad utredning rörande dels de kompetensfordringar,
som äro stadgade eller eljest pläga tillämpas beträffande de inom
dessa styrelser förefintliga tjänster av 15:e lönegraden, dels ock de tjänsteåligganden,
som enligt givna föreskrifter eller eljest tillämpad praxis ankomma
på innehavare av de särskilda tjänsterna.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag grundar sig, såsom framgår av
chefens för kommunikationsdepartementet yttrande till statsrådsprotokollet i
ärendet, på kommunikationsverkens lönenämnds ifrågavarande utredning.
I fråga om de allmänna riktlinjer, som legat till grund för Kungl.
Maj:ts förenämnda förslag beträffande den allmänna civilförvaltningen,
har närmare redogörelse lämnats av chefen för finansdepartementet i
dennes yttrande till statsrådsprotokollet i ärendet. Beträffande spörsmålet
huruvida en befattning borde komma i fråga till uppflyttning i lönegrad
eller icke, har bemälde departementschef därvid ej funnit skäl till erinran
mot de fordringar härutinnan, som av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd uppställts i dess ovanberörda utlåtande den 9 november 1923.
Enligt denna lönenämnds mening borde i sådant avseende fordras, att de
uppgifter, vilka vore förenade med befattningen, i viss mån närmade sig
dem, som eljest tillkomme eu byrådirektör. Härvid syntes särskilt avseende
böra fästas vid det förhållandet, huruvida med en befattning vore förenad
föredragningsskyldighet med ledamots ansvar i vederbörande verksstyrelse.
Förekomme en dylik skyldighet i större omfattning och beträffande ärenden
av mera krävande art, kunde i allmänhet tjänsten antagas vara av beskaffenhet
att böra hänföras till den högre lönegraden. Enahanda syntes ock vara
förhållandet i fråga om tjänst, med vilken vore förenad föreståndarskap direkt
under verkschefen för en mera betydande avdelning av verket, dock under
förutsättning tillika, att för tjänstens behöriga skötande måste fordras högre
teoretisk utbildning, i allmänhet grundad på specialstudier. En dylik högre
tjänsteställning ansåges även undantagsvis befogad för vissa tjänster, vilka
visserligen icke kunde hänföras till någon av nyss antydda kategorier, men
dock med hänsyn till särskilda kvalifikationer och krävande arbetsuppgifter
vore att anse såsom fullt jämförliga med sådana tjänster, som ovan nämnts.
Kommunikationsverkens lönenämnd har framhållit, att lönenämnden vid
den anbefallda utredningen icke ansett det påkallat att till behandling upptaga
det principiella och i övervägande grad organisatoriska spörsmålet om
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 33. !*
förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar. Löne
nämnden hade i stället funnit det mest överensstämmande såväl med det
erhållna uppdraget som med nödvändigheten att under nuvarande tidsläge
iakttaga största försiktighet i fråga om höjning i lönegrad och tjänsteställning
av befintliga befattningar att allenast undersöka, huruvida anledning
förefunnes att, utan förändring av tjänsterna i organisatoriskt eller annat
hänseende, uppflytta några av de nu i 15:e lönegraden vid kommunikationsverken
förefintliga befattningarna till närmast högre eller lfr.e lönegraden.
Såvitt lönenämnden kunde bedöma, förelåge ur kommunikationsverkens synpunkt
icke för närvarande något oavvisligt behov att beträffande de tjänster,
varom nu vore fråga, annat än undantagsvis rubba det vid den senaste löne
regleringen fastställda förhållandet i lönehänseende mellan befattningarna.
Med hänsyn till de svårberäkneliga konsekvenser i form av löneförbättringsanspråk
från andra och större befattningsgrupper, som även en uppflyttning
i lönegrad av ett fåtal tjänster kunde medföra, borde synneidigast under
nu rådande statsekonomiska konjunkturer största försiktighet iakttagas i
fråga om sådana löneuppflyttningskrav, som väl ur vissa teoretiska eller
allmänna förvaltningssynpunkter kunde anses befogade eller åtminstone försvarliga,
men som knappast kunde anses framsprungna ur ett verkligt behov
att inom det arbetsområde, varom i varje särskilt fall närmast vore fråga,
avhjälpa orättvisor eller undanskaffa hinder för arbetets behöriga bedrivande.
På grund härav har lönenämnden icke funnit sig böra förorda en uppflyttning
av tjänster inom 15:e lönegraden vid kommunikationsverken i den
omfattning, de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna
innebära, utan har lönenämnden ansett sig huvudsakligen böra taga
hänsyn till förhållandena vid enbart kommunikationsverken och sålunda
föreslå en uppflyttning av tjänster allenast i sådana fäll, då särskilda tjänstgöringsförhållanden
och det med vederbörande befattning förenade arbetet
och ansvaret i och för sig till fullo kunna anses motivera en dylik åtgärd.
Då emellertid lönenämnden icke förbisett, att ett tillämpande av de av allmänna
civilförvaltningens lönenämnd angivna riktlinjerna skulle hava till
följd en uppflyttning även av en del andra befattningar än dem, kommunikationsverkens
lönenämnd hade för avsikt att föreslå till dylik uppflyttning,
har lönenämnden ansett sig böra uttala sig angående de befattningar, som
syntes lönenämnden uppfylla de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
uppställda fordringarna för tjänstens hänförande till 16:e lönegraden.
I fråga om de allmänna förutsättningarna för en uppflyttning i lönegrad
av vissa tjänster tillhörande kommunikationsverken har departementschefen
anfört följande:
»För allmänna civilförvaltningens del har i samband med förevarande
undersökning ej ansetts böra behandlas det mera organisatoriska spörsmålet
om förändring av vissa sekreterartjänster till förste sekreterarbefattningar.
Även för kommunikationsverkens vidkommande torde med hänsyn härtill
10
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
förslaget böra begränsas att omfatta endast frågan om uppflyttning av vissa
befattningar i 15:e lönegraden till 16:e lönegraden.
Vid avgivande av förslag beträffande denna fråga bar kommunikationsverkens
lönenämnd, såsom nyss angivits, icke ansett sig böra följa de förut
omförmälda, av allmänna civilförvaltningens lönenämnd föreslagna och av
Kungl. Maj:t för sistnämnda förvaltning godkända riktlinjerna rörande uppflyttning
till 16:e lönegraden av vissa tjänster. Anledningen härtill har varit
en strävan att med hänsyn till konsekvenser och rådande tidsläge iakttaga
varsamhet i fråga om rubbningar i det sedan några år tillbaka gällande
lönesystemet vid kommunikationsverken. Enligt vad jag i det följande får
tillfälle att närmare angiva, skulle en tillämpning för kommunikationsverkens
vidkommande av de principer, som följts beträffande den allmänna
civilförvaltningen, medföra uppflyttning i 16:e lönegraden, utöver vad kommunikationsverkens
lönenämnd föreslagit, av endast ett fåtal tjänster, vilka
äro fullt likartade eller jämförliga med befattningar inom allmänna civilförvaltningen,
som föreslagits till sådan uppflyttning. Såvitt jag kunnat finna,
äro ej några konsekvenser av praktisk betydelse att befara vid en eventuell uppflyttning
även av nu åsyftade befattningar. Då det ej synes med rättvisa
och billighet förenligt, att kommunikationsverkens styrelser i förevarande
hänseende försättas i en sämre ställning än verken inom allmänna civilförvaltningen,
har jag ansett mig böra vid prövningen av föreliggande fråga följa
samma grunder, som tillämpats beträffande den allmänna civilförvaltningen.
Att härvid försiktighet bör iakttagas och uppflyttning sålunda ske endast i
fall, där verkligt vägande skäl därtill äro för handen, finner jag självfallet.»
Departementschefen har härefter lämnat en redogörelse för de förslag
ifråga om de särskilda tjänsternas uppflyttning i lönegrad, som avgivits
dels av kommunikationsverkens lönenämnd dels av vederbörande ämbetsverk.
Härav framgår följande.
Inom generalvoststyrelsen finnas för närvarande tretton befattningshavare
inom 15:e lönegraden, nämligen sju sekreterare, en kamrer, två intendenter
och tre förste aktuarie!1. Av dessa befattningar har lönenämnden på anförda
skäl föreslagit, att sekreteraren för personalärenden å första byrån, sekreteraren
för internationella ärenden å tredje byrån samt sekreteraren å fjärde
byrån skulle uppflyttas till 16:e lönegraden, varjämte lönenämnden ansett,
att, därest de av allmänna civilförvaltningens lönenämnd uppställda principerna
skulle tillämpas vid kommunikationsverken, jämväl sekreteraren för
traflkärenden å första byrån borde ifrågakomma till uppflyttning i nämnda
lönegrad.
En reservant inom lönenämnden har ansett, att sekreteraren för trafikärenden
å första byrån bort föreslås till uppflyttning i 16:e lönegraden, och
två reservanter hålla före, att till samma lönegrad jämväl borde hänföras
den förste aktuarie, som förestår statistiska kontoret.
Generalpoststyrelsen har hemställt, att samtliga sekreterare utom den, som
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
11
förestår undervisningsanstalten, ävensom den intendent, som förestår
postverkets förråd, tryckeri och verkstad, måtte uppflyttas om möjligt i
17:e men eljest 16:e lönegraden samt att den förste aktuarie, som förestår
statistiska kontoret, måtte placeras i 16 :e lönegraden.
Av de inom telegrafstyrelsen befintliga åtta tjänsterna i 15:e lönegraden,
nämligen sju sekreterare och en förrådskamrer, har lönenämnden föreslagit
uppflyttning i 16:e lönegraden av sekreteraren för trafikärenden å trafikbyrån.
En reservant har ansett, att till uppflyttning i nämnda lönegrad bort
föreslås jämväl de båda sekreterarna å kameralbyrån och sekreteraren å
linjebyrån, och en annan reservant har instämt med förstnämnda reservant
beträffande den å kameralbyrån såsom statistiker tjänstgörande
sekreteraren.
Telegrafstyrelsen har ansett, att till 16:e lönegraden bör uppflyttas sekreterarna
å kameralbyrån, sekreteraren å linjebyrån samt sekreteraren för
trafikärenden å trafikbyrån.
Inom järnvägsstyrelsen finnas för närvarande sjutton befattningar inom
15 :e lönegraden, nämligen åtta sekreterare, en förrådskontrollör, en förste
aktuarie, tre förste kontrollörer, en förste revisor, en intendent, en kamrer
och en milkontrollör.
Lönenämnden har föreslagit att sekreteraren för handläggning av godsären,
den å inrikes taxebyrån uppflyttas i 16 :e lönegraden, varjämte lönenämnden
med tillämpning av allmänna civilförvaltningens lönenämnds principer
ansett till uppflyttning i sagda lönegrad böra ifrågakomma jämväl
kamreraren, förste revisorn och intendenten.
Järnvägsstyrelsen har ej ansett sig böra föreslå uppflyttning av andra
befattningshavare än sekreteraren för handläggning av godsärenden å inrikes
taxebyrån. Emellertid har styrelsen funnit jämväl några andra av
nu avsedda befattningshavare inom styrelsen ogynnsamt placerade å löneskalan,
nämligen kamreraren och förste revisorn. Ehuru någon full motsvarighet
icke funnes inom andra verk, ansåge styrelsen förste aktuarien
på administrativa byråns avdelning för ekonomiska utredningar och intendenten,
vilken förestode biljett- och blankettkontoret fullt jämbördiga
med åtskilliga, av allmänna civilförvaltningens lönenämnd till uppflyttning
föreslagna befattningar.
Av de hos vattenfallsstyrelsen befintliga befattningarna i läte lönegraden,
nämligen två sekreterare och en kamrerare, har lönenämnden icke ansett
sig böra föreslå uppflyttning av någon befattning i högre lönegrad.
Vattenfallsstyrelsen har ansett, att kamrerarbefattningen och sekreterartjänsten
å administrativa byrån böra placeras i högre lönegrad.
För egen del har departementschefen yttrat följande i fråga om förenämnda
tjänsters uppflyttning i högre lönegrad.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
»Vid övervägande av frågan, vilka av förut omförmälda tjänster vid de
olika verksstyrelserna som böra placeras i 16:e lönegraden, har jag icke
tunnit mig kunna tillstyrka, att till nämnda lönegrad uppflyttas flera befattningar
än dem, lönenämnden ansett böra därtill ifrågakomma enligt de
riktlinjer, som tillämpats vid behandling av motsvarande ärende inom allmänna
civilförvaltningen. Av de utav vederbörande ämbetsverk därutöver
föreslagna befattningarna synes särskilt befattningen såsom intendent för
postverkets förråd, tryckeri och verkstad i viss mån intaga en sådan ställning,
att en uppflyttning i lönehänseende skulle kunna ifrågasättas. Såsom
lönenämnden framhållit, är emellertid denne befattningshavares framtida
ställning beroende av huru organisationen av postverkets verkstad kan komma
att definitivt ordnas. Med hänsyn härtill har jag icke ansett skäl föreligga
att beträffande denna befattning frångå lönenämndens förslag.
I enlighet med vad jag sålunda funnit mig böra förorda skulle till 16:e
lönegraden uppflyttas följande befattningar, nämligen inom generalpoststyrelsen
de båda sekreterarna för personalärenden och för trafikärenden å första
byrån, sekreteraren för internationella ärenden å tredje byrån och sekreteraren
å fjärde byrån, inom telegrafstyrelsen sekreteraren för trafikärenden
å trafikbyrån samt inom järnvägsstyrelsen sekreteraren för godsärenden å
inrikes taxebyrån, kamreraren, förste revisorn och intendenten, medan övriga
ifrågavarande befattningar skulle bibehållas vid nu innehavande lönegrad.»
I fråga om de bestämmelser, som vid bifall till departementschefens förslag
borde gälla angående övergång till de nya befattningarna, har departementschefen
yttrat:
»Lönenämnden har framhållit, att nämndens förslag till uppflyttning av
vissa tjänster i 16:e lönegraden icke innebure sådan ändring beträffande de
åsyftade befattningshavarnas ställning, att dessa tjänster borde ledigförklaras
och tillsättas efter ansökning. I stället syntes övergångsvis böra föreskrivas,
att konstitutorial, som utfärdats å här avsedd tjänst inom 15:e lönegraden,
skulle gälla å motsvarande befattning inom 16:e lönegraden samt att, vid
bestämmande av den löneklass, vederbörande skulle från och med dagen för
ikraftträdandet i den högre lönegraden tillhöra, det finge så anses, som om
befattningen redan vid tjänstemannens tillträde till densamma tillhört nämnda
högre lönegrad. Mot lönenämndens förslag härutinnan synes mig intet vara
att erinra.»
Förändring av befattningen såsom telefondirektör i Stockholm.
Enligt gällande avlöningsreglemente tillhör telefondirektör de ordinarie
befattningar, som tillsättas genom konstitutorial, och är tjänsten i avdelning
A av den för sådana befattningar bestämd» löneplanen upptagen i
20:e lönegraden.
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
13
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 september 1924 har telegrafstyrelsen
framlagt förslag till sådan förändring av den telefondirektörsbefattning, vars
innehavare är placerad i Stockholm, att befattningen skulle tillsättas genom
förordnande på viss tid.
Framställningen har tillstyrkts av kommunikationsverkens lönenämnd, som
emellertid ansett det av telegrafstyrelsen föreslagna arvodet för ifrågavarande
befattningshavare, nämligen 16,000 kronor, böra bestämmas till 14.000 kronor
för år räknat.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Av den utredning, telegrafstyrelsen förebragt rörande telefondirektörstjänsten
i Stockholm, torde framgå, att med nämnda befattning numera äro
förenade betydande och ansvarsfulla arbetsuppgifter, vilka ställa stora krav
på befattningens innehavare. Framhållas må särskilt den inverkan på det
ekonomiska resultatet av telegrafverkets rörelse, som nämnde befattningshavare
på grund av den honom underställda avsevärda telefonrörelsen kan
utöva. Det måste därför anses vara av vikt, att såsom innehavare av befattningen
alltid kan påräknas fullt lämplig person. Skäl synas mig sålunda
föreligga att giva befattningen en anställningsform och en avlöning, som
mera svarar mot dess vikt än för närvarande är fallet. Jag anser mig
därför böra förorda, att befattningen upptages bland sådana, som jämlikt
5 § i avlöningsreglementet tillsättas genom förordnande på viss tid och för
vilka arvode utgår med visst belopp för år räknat. Vad angår storleken
av detta arvode, finner jag mig på de av lönenämnden anförda skäl icke
kunna tillstyrka, att detsamma sättes till högre belopp än 14,000 kronor
för år räknat.
Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit erfordras ändringar i 1 § 1 mom.,
5 § 1 mom. samt 14 § 2 mom. i avlöningsreglementet. Tillika bör viss ändringvidtagas
i lagen den 4 juni 1920 angående rätt till tjänstepension för ordinarie
tjänstemän vid kommunikationsverken, i vilket hänseende förslagtorde
böra i annat sammanhang underställas riksdagen.»
Inrättande av nya ordinarie befattningar för kontorspersonal vid
telegrafverket.
I skrivelse den 31 augusti 1920 framlade telegrafstyrelsen förslag till
omorganisation av telegrafverkets verkstad samt hemställde i sådant avseende
om uppförande på ordinarie stat av, bland andra, befattningarna
förste bokhållare, bokhållare och kontorsskrivare.
I utlåtande den 14 oktober 1920 tillstyrkte lönenämnden i huvudsak
telegrafstyrelsens framställning, varefter styrelsen den 18 november 1920
avgav förnyat yttrande i ämnet och därvid ifrågasatte vissa ändringar i
sin ursprungliga framställning.
14 Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Styrelsens förslag föranledde emellertid icke någon framställning till 1921
års riksdag.
I skrivelse den 31 augusti 1921 gjorde telegrafstyrelsen förnyad framställning
i ämnet.
Vid anmälan härav i proposition nr 195 till 1922 års riksdag fann departementschefen,
med hänsyn till de på grund av nedgången i telefon- och
telegraf trafiken minskade arbetsmöjligheterna vid vef-kstaden och de osäkra
förhållandena härutinnan under den närmaste framtiden, försiktigheten bjuda
att icke genom tillskapande av nya ordinarie befattningsgrupper fastlåsa
verkstadens organisation, utan syntes mera normala tider böra avvaktas,
innan åtgärder i av styrelsen avsedd riktning vidtoges. I enlighet härmed
framlades ej förslag i ämnet för 1922 års riksdag.
I skrivelse den 24 september 1924 har telegrafstyrelsen åter upptagit denna
fråga och på anförda skäl hemställt, att i den vid avlöningsreglementet fogade
tjänsteförteckningen, avdelningen A, måtte under telegrafverket i vederbörande
lönegrader införas befattningarna kontorsbiträde, förste kontorsbiträde,
kontorsskrivare, bokhållare och förste bokhållare.
I förevarande ärende har departementschefen yttrat följande:
»Att ett stadigvarande behov av kontorspersonal förefinnes vid telegrafverket
synes mig uppenbart. Även om telegrafverkets verkstad, å vars
kontor största delen av verkets nuvarande icke-ordinarie manliga kontorspersonal
är anställd, skulle bliva föremål för organisatoriska förändringar,
torde emellertid berörda personal ej komma att i någon större grad beröras
därav. Med hänsyn härtill och då det synes billigt att bereda åtminstone de
i avseende å antalet tjänstår äldre av ifrågavarande befattningshavare den
säkrare ställning och de övriga förmåner, som ordinarie tjänst medför, anser
jag mig nu böra förorda införandet av ordinarie befattningar för telegrafverkets
kontorspersonal. Beträffande spörsmålet, vilka befattningsgrupper
som i sådant hänseende skola ifrågakomma, finner jag mig på de av lönenämnden
anförda skäl icke kunna tillstyrka, att andra än följande befattningar
med kontorsarbete inrättas på ordinarie stat, nämligen kontorsbiträde
i 4:e, kontorsskrivare i 8:e, bokhållare i 10:e och förste bokhållare i ll:e
lönegraden, därvid de två sistnämnda befattningarna, i enlighet med vad
jag tidigare denna dag föreslagit i fråga om motsvarande befattningar vid
statens järnvägar och statens vattenfallsverk, torde böra erhålla benämningarna
respektive byråassistent och förste hyråassistent.
Därest det nu framlagda förslaget vinner bifall, böra nu avsedda befattningar
införas i tjänsteförteckningen för telegrafverket, varjämte befattningen
kontorsskrivare vid telegrafverket torde böra upptagas bland de i 12 § 3 mom.
avlöningsreglementet omnämnda befattningar. Vidkommande antalet av de
nu föreslagna befattningarna torde det sedermera tillkomma Kungl. Maj:t
att fatta beslut, sedan utredning och förslag härutinnan framlagts av telegrafstyrelsen.
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
15
I detta sammanhang må slutligen erinras, att i den nya löneplan, som jag
i samband med behandlingen av förslaget till ordnande av de kvinnliga befattningshavarnas
löneförhållanden förordat till införande i avlöningsreglementet
för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken, de nuvarande
4:e, 8:e, 10:e och ll:e lönegraderna motsvaras av respektive 8:e, 15:e, 17:e
och 18:e lönegraderna.»
Ifrågasatt förbättrad löneställning för lokomotiveldare.
I särskilda till Kungl. Maj:t ingivna skrivelser har Sveriges lokomotivmannaförbund
hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition
antingen om lokomotiveldarnas uppflyttning i löneskalan från 3:e
till 4:e lönegraden eller ock, därest detta förslag icke bifölles, om rätt för
lokomotiveldare att under de i avlöningsreglementet stadgade villkor uppflyttas
i 8:e löneklassen, därest han under tre år uppburit lön i 7:e löneklassen,
vilken utgör högsta löneklass i 3:e lönegraden.
Järnvägsstyrelsen och lönenämnden hava i infordrade utlåtanden förklarat
sig icke kunna tillstyrka bifall till framställningen. I huvudsak hava i dessa
utlåtanden anförts, att den stagnation i befordringsmöjligheterna, som åberopats
såsom det huvudsakliga stödet för förbundets framställning, ännu icke
kunde sägas hava haft så lång varaktighet, att olägenheterna därav för när va rande
kunde anses motivera vidtagandet av exceptionella åtgärder till förbättrande
av löneställningen för de äldre bland denna grupp av tjänstemän, samt att
bifall till framställningen kunde medföra liknande anspråk från andra befattningshavare
och skulle innefatta ett avsteg från principerna för det nuvarande
avlöningsreglementet.
Departementschefen har i ämnet anfört följande:
»Olägenheterna av den stagnation i befordringar, som blivit en följd av ett
flertal kända faktorer, hava givetvis gjort sig i större eller mindre utsträckning
kännbara över så gott som hela statsförvaltningen. Trafiktjänstemännens
riksförbund har beträffande vissa tjänstemän i 8:e lönegraden hemställt om
motsvarande åtgärder som de, vilka nu ifrågasättas för tjänstemän i 3:e
lönegraden, men har denna framställning icke föranlett någon åtgärd från
Kungl. Maj:ts sida. Överhuvudtaget torde det vara vanskligt att genom
rubbning på enstaka punkter i lönesystemet söka lösning av en fråga sådan
som den föreliggande, vilken, om ändringar finnas påkallade, lämpligen synes
mig böra lösas i ett större sammanhang. Jag har därför icke ansett mig
för närvarande kunna tillstyrka åtgärd i någon av de riktningar, som med
förevarande framställning avses.»
16
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Utskottets
yttrande
Ordnandet av
Jcvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden
m. m.
Sedan riksdagen numera fattat beslut i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden
och därvid vidtagit vissa ändringar i avlöningsreglementet
den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa
andra civila verk, torde nu motsvarande ändringar böra genomföras i
avlöningsreglementet den 29 juni 1919 för ordinarie tjänstemän vid
kommunikationsverken. Riksdagens beslut innebär, att kvinnliga befattningshavare
icke skola vara berättigade uppbära lön enligt sista löneklassen
inom vederbörande lönegrad å den beslutade gemensamma löneskalan.
Med hänsyn härtill böra de ändringar vidtagas i sistberörda avlöningsreglemente,
att i 8 § 1 mom., första stycket införes ett tillägg afföljande
lydelse:
»1. För befattning---lönebelopp, dock med den begränsning för
kvinnlig befattningshavare, som i 10 § omförmäles»,
samt att till 10 § 2 mom. fogas ett nytt stycke av följande lydelse:
»Kvinnliga befattningshavare äge dock icke rätt att åtnjuta lön enligt
högsta löneklassen inom vederbörande lönegrad.»
Vidare bör i 22 § sådan ändring vidtagas, att tjänstemän tillhörande
ll:e lönegraden hänföras till den grupp, för vilka skulle gälla en semester
om 25 dagar intill det år, då tjänstemannen fyller 40 år samt 35 dagar från
och med det år, under vilket han fyller nyssberörda antal år.
Beträffande det för Kungl. Maj:t äskade bemyndigandet att meddela erforderliga
övergångsbestämmelser vill utskottet, i anslutning till riksdagens
beslut i motsvarande avseende ifråga om allmänna civilförvaltningen,
uttala följande.
En omedelbar tillämpning av Kungl. Maj:ts förslag å samtliga ordinarie
kvinnliga befattningshavare, å vilka de nya avlöningsreglementena
äro tillämpliga, har såsom utredningen i ärendet giver vid handen, ansetts
påkalla en reglering av övergången för de nuvarande kvinnliga befattningshavarna
från gällande kvinnliga löneplan till den nya gemensamma
löneplanen, och har på grund härav framställning gjorts om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter. Till
vad i sådant hänseende föreslagits ansluter sig utskottet. Utskottet tillstyrker
alltså, att de nya lönebestämmelserna utfärdas att gälla, från och
med den 1 juli 1925 samt att hittillsvarande kvinnlig befattningshavare
vid övergången till nya lönegrader må äga tillgodoräkna sig den tid, hon
tillhört eller skall anses hava tillhört befattning i nu innehavd lönegrad.
Beträffande gottgörelse för eventuellt vid övergången minskad löneinkomst
uttalar departementschefen, att sådan endast synes böra utgå i vissa
angivna fall. Utskottet finner dock skäligt, att sådan gottgörelse utgår till
varje därav träffad befattningshavare på sätt i dylika fall är vanligt.
Slutligen föranledes av riksdagens beslut ändring för kommunikationsverkens
del av tjänstebeteckningen för befattningarna kanslibiträde, förste
Statsutskottets utlåtande Nr -i->
17
kanslibiträde och kontorsbiträde till respektive kontorsbiträde, kanslibiträde
och kontorist.
Emellertid hava i ett antal motioner yrkanden framställts om en gynnsammare
inplacering å den nya gemensamma löneplanen av åtskilliga nuvarande
kvinnliga befattningar än som av Kungl. Maj:t blivit föreslagen.
Vad härvid angår den av herr Jnlin väckta motionen om uppflyttning i
lönegrad av förste postexpeditör och postexpeditör m. fl. synes det visserligen
utskottet, att vissa skäl tala för beredande åt berörda befattningshavare
av en något bättre löneställning än som skulle komma dem till del
enligt Kungl. Majcts förslag. Utskottet har emellertid icke ansett sig böra
på eu enskild motionärs hemställan frångå Kungl. Maj:ts förslag i denna
del. Ej heller har utskottet funnit sig kunna biträda den av fröken Wellin
väckta motionen om högre lönegradsplacering för förste telegrafexpeditör
och telegrafexpeditör. Beträffande de av fröken Hesselgren och herr Hallén
väckta motionerna hava desamma, i vad de avse ökad semestérförmån för
befattningshavare tillhörande ll:e lönegraden, blivit genom vad utskottet
här ovan i sådant hänseende föreslagit tillstyrkta. I anledning av vad
motionärerna i övrigt hemställt, får utskottet anföra, att även om det
synes utskottet icke kunna förnekas, att vissa av de i motionerna omförmälda
befattningarna, exempelvis kassörsbefattningen vid telegrafverket,
vid inplaceringen i den nya löneplanen kommit i en mindre gynnsam
löneställning, utskottet dock icke ansett motionärernas härutinnan gjorda
framställningar böra föranleda rubbning i Kungl. Maj:ts förslag. I detta
sammanhang finner utskottet anledning uttala, att hinder icke synes böra
möta att vid ansökning till högre tjänst kvinnlig sökandes tidigare tjänstgöring
i nu tudelad befattning må, i den mån förhållandena i övrigt därtill
giva anledning, kunna i merithänseende tagas i betraktande. Vidkommande
motionärernas förslag i nu ej vidrörda delar hava desamma, i
vad de angå allmänna civilförvaltningen, blivit av riksdagen avslagna,
och vill utskottet jämväl avstyrka dem beträffande kommunikationsverken.
I fråga om de kvinnliga stationsmästarna av klass 3 vid postverket har
dock utskottet funnit starka skäl föreligga för vidtagande av ändring
i förslaget härutinnan. Nämnda befattningshavare skulle enligt Kungl.
Maj:ts förslag inordnas i 4:e lönegraden eller en lönegrad lägre än den
för brevbärare gällande. Enligt utskottets mening böra förstnämnda tjänstehavare
såsom utövande föreståndarskap för postexpedition icke placeras i
lägre lönegrad än de sistnämnda; och har alltså utskottet ansett sig böra
föreslå, att befattningen såsom stationsmästare av klass 3 vid postverket
placeras i 5:e lönegraden.
Vad härefter angår de av departementschefen berörda detaljspörsmålen
om tjänsteförteckningens uteslutande, förändring av vissa manliga tjänstetitlar
samt den föreslagna anordningen beträffande kvinnliga postmästarBihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 samt 21 höft. (Nr 33.)
o
18
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Uppflyttning
av vissa
tjänster i 15:e
lönegtoden.
Tele f(indirekt
ören i
Stockholm.
Nya befattningar
vid
telegrafverket.
befattningar av klass 3 och klass 4, föranleda dessa till uttalanden från
utskottets sida allenast i följande hänseenden.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att den vid avlöningsreglementet
för kommunikationsverken fogade tjänsteförteckningen bibehålies.
En sådan anordning lärer för övrigt vara självfallen med hänsyn
till riksdagens beslut att icke biträda Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om borttagande av den vid avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
fogade tjänsteförteckningen.
Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändrad tjänstebeteckning för befattningarna
manlig bokhållare, förste telegrafist och byråassistent har utskottet
icke kunnat förorda. Enligt utskottets förmenande torde det vara
mindre lämpligt att genomföra förändringar i tjänstebeteckningar, vilka
kunna sägas hava vunnit en viss hävd inom vederbörande verk. Uppmärksammas
må ock, att eu dylik förändrad benämning av ifrågavarande
befattningshavare icke påkallas av nu förevarande huvudfråga om de
kvinnliga befattningarnas överflyttning till den nya löneplanen. Utskottet
har därför ansett sig böra föreslå, att den nuvarande tjänstebeteckningen
för berörda befattningar bibehålies.
Förevarande proposition avser, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
jämväl att bereda vissa befattningshavare inom 15:e lönegraden vid kommunikationsverken
den förbättring i löneställningen, som enligt Kungl. Maj-.ts
förslag i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag skulle tillerkännas
vissa förutvarande andragradstjänstemiin vid allmänna civilförvaltningen.
Förslaget har icke givit utskottet anledning till erinran. Motionsvis hava
yrkanden framställts om uppflyttning i lönegrad jämväl av föreståndaren för
de statistiska avdelningarna inom generalpoststyrelsen och telegrafstyrelsen,
av sekreteraren å andra byrån och sekreteraren för reglementsärenden å
tredje byrån inom generalpoststyrelsen samt sekreteraren å kameralbyråns
kansli hos telegrafstyrelsen. Utskottet finner emellertid nödvändigt, att största
försiktighet under nuvarande förhållanden iakttages beträffande varje rubbning
i gällande lönegradsplacering. Utskottet har sålunda icke funnit sig
kunna tillstyrka de av herrar Björnsson, Julin och Linder väckta motionerna
i förevarande ämne.
De skäl, som anförts för telefondirektörens i Stockholm hänförande till de
tjänster, vilka enligt 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet den 19 juni 1919
för tjänsteman vid kommunikationsverken tillsättas genom förordnande på
viss tid, synas utskottet övertygande, vadan utskottet vill tillstyrka den
gjorda framställningen.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, avser Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition jämväl att bereda ordinarie anställning åt vid telegrafverket
anställda extra tjänstemän, vilka sedan lång tid tillbaka till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr Hd. I!l
höra verket och befunnits lämpliga för sina befattningar, men som på
grund av avsaknad vid ämbetsverket av kontorsbefattningar fått förbliva
i extra ordinarie anställning.
Vid prövning av Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet icke
funnit anledning till erinran mot detsamma.
Utöver det ovannämnda av departementschefen berörda spörsmålet om
uppflyttning i högre lönegrad av lokomotiveldarbefattningen vid statens
järnvägar hava i vissa motioner påyrkats förbättringar i löncavseende
för vissa andra grupper befattningshavare på grund av rådande stagnation
i befordringsförhållandena.
Vid bedömande av förevarande spörsmål lärer man icke kunna förbise det
förhållandet, att en påtaglig försämring av befordringsutsikterna för närvarande
gör sig märkbar på snart sagt alla områden av statsverksamheten.
Vad särskilt beträffar kornmunikationsverken, torde personalen inom flertalet
befattningsgrupper vid dessa verk utan tvivel kunna göra gällande,
att de fått sina utsikter i berörda hänseende försämrade efter kristidens
inträde. Detta förhållande synes icke kunna åberopas som skäl för vidtagande
av löneförbättringar för enstaka grupper befattningshavare, åtminstone
icke med mindre alldeles särskilda omständigheter motivera
en sådan åtgärd. Med hänsyn härtill har utskottet icke ansett sig
kunna tillstyrka de av herrar Julin och Hansson i Trollhättan i särskilda
motioner framförda yrkandena å förbättrade löneförmåner för dels
vissa befattningar inom åttonde lönegraden såsom postexpeditörer, stationsskrivare,
telegrafassistenter in. fl. befattningar, dels ock vissa maskinist - och montörbefattningar inom statens vattenfallsverk.
Emellertid föreligga i fråga om lokomotiveldarna vid statens järnvägar,
på sätt i en av herrar Leo och Werner väckt motion påvisats,
förhållanden, som göra dessa befattningshavares befordringsutsikter särskilt
ofördelaktiga. Under tidigare år kunde i regel en lokomotiveldare
beräknas erhålla befordran till lokomotivförarbefattning efter 8 å 10 år.
Genom den under senare åren minskade trafiken och därav följande
indragning av lokomotivförartjänster har detta förhållande avsevärt försämrats.
Härtill kommer ock, att en ytterligare minskning i befordringsmöjiigheterna
är att vänta på grund av den fortgående elektrifieringen
av vissa statsbanelinjer, i det att därigenom lokomotivförargruppen
kan ytterligare nedbringas.
Särskilt i betraktande av att vid placering i lönegrad av lokomotiveldarbefattningarna
hänsyn torde hava tagits till tidigare relativt göda
bofordringsordning, synes eu mera tillfällig åtgärd för tillgodoseende av
denna av oförutsedda förhållanden ogynnsamt påverkade befattningshavaregrupps
ställning mera motiverad. För sin del vill utskottet förorda, att
lokomotiveldare, som tillhört den för hans befattning avsedda lönegradens
högsta löneklass i 4 år och uppnått en levnadsålder av 40 år, må äga att
Ifrågasatt furbättiud
lönest
ä’lninq för
vissa befattningshavare.
20
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
under de för uppflyttning i högre löneklass eljest föreskrivna villkor åtnjuta
lön i närmast högre löneklass inom närliggande lönegrad, såsom om
denna senare löneklass tillhörde den för lokomotiveldare bestämda lönegraden.
Utskottet, som i övrigt icke haft något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
i förevarande proposition föreslagit, får härmed hemställa,
att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
framställning ävensom herrar Leos och Werners
motion (II: 150) och fröken Hesselgrens och herr
Halléns förenämnda motioner (1:161 och II: 217), i
vad sistnämnda motioner avse semester för vissa
befattningshavare, samt med avslag å samma motioner
i övrigt, i den mån de avse befattningshavare vid kommunikationsverken,
ävensom å herr Björnssons, herr
Julins, herr Linders, fröken Wellins och herr Hanssons
i Trollhättan ovanberörda motioner (I: 99, 1:147—148,
1:177, I: 178, II: 63 och II: 261), må
a) med tillämpning från och med den 1 juli 1925
godkänna det vid detta utlåtande fogade förslag till
kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av
avlöningsreglementet den 19 juni 1919 (nr 343) för
tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar
och statens vattenfallsverk (Bil. 1) jämte den förslaget
bifogade tjänsteförteckning;
b) medgiva, att lokomotiveldare vid statens järnvägar,
vilken med tillämpning av de i avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 (nr 343) intagna bestämmelser
om tillgodoräknande av tjänstetid kan anses
hava tillhört den för lokomotiveldarbefattning avsedda
lönegradens högsta löneklass i fyra år och uppnått en
levnadsålder av 40 år, må äga att under de för uppflyttning
i högre löneklass eljest föreskrivna villkor
åtnjuta lön i närmast högre löneklass inom närliggande
lönegrad, såsom om denna senare löneklass tillhörde
den för lokomotiveldare bestämda lönegraden;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de av utskottet förordade grunder,
utfärda de övergångsbestämmelser, som i anledning
härav må finnas erforderliga;
d) besluta att innehavaren av postmästarbefattning
av klass 4, Hedda Helena Bosengren skall uppföras å
övergångsstat med åtnjutande av de nu å ordinarie
stat för henne bestämda löneförmåner;
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
21
e) besluta, att antalet av följande befattningar vid
postverket, telegrafverket och statens järnvägar skall
från och med den 1 juli 1925 utgöra:
1. Befattningar, avsedda i 1 § 1 mom. av avlöningsreglementet:
-
vid telegraf verket:
telefondirektör i Stockholm ...................................... 1;
2) Befattningar, hänförliga till 21—30 lönegraderna
av den vid avlöningsreglementet fogade tjänsteförteckning:
-
vid postverket:
sekreterare i 24:e lönegraden...................................... 3
. » » 26:e » ...................................... 4
vid telegrafverket:
sekreterare i 24:e lönegraden...................................... 6
» » 26:e » ................................. 1
telefondirektör ............................................................. 1
vid statens järnvägar:
sekreterare i 24:e lönegraden 7
» » 26:e » 1.
Stockholm den 20 mars 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. II. Kvafnzelius, J. L. Widell, C, P. V. Nilsson i
Gräneho, J. Nilsson i Malmö, O. Bergquist, C. G. Ekman, J. G. Walles, E. A. Hallin, C. /.
Asplund, J. Jeansson, P. A. Bergström och G. Kobb;
från andra kammaren: herrar .4. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wiklund,
C. R. Jansson i Falun, S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson-Erosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp,
E. Kristensson i Göteborg, B. F.son Holmgren, S. Persson i Fritorp, E. G. E.
Eriksson i Stockholm och O. E. F. Järte.
22
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Reservationer:
av herr J. L. Widell, som ansett, att utskottet, särskilt med hänsyn till
1922 års riksdags beslut om föreståndarens för generaltullstyrelsens statistiska
avdelning placering i dåvarande lönegraden B: 16, bort tillstyrka
den av herr Björnsson väckta motionen (I: 99);
av herr O. Olsson i Kullenbergstorp, vilken, med hänsyn till att rubbning
av den fastställda löneplanen borde så vitt möjligt undvikas, ansett,
att utskottet bort hemställa om avslag å den av herrar Leo och Werner
väckta motionen (II: 150).
Bilaga 1.
Förslag
till
kungörelse angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet
den 19 juni 1919 (nr 343) för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,
statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Härigenom förordnas,
dels att avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk skall i
nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr dd.
28
L *.
1. Befattning såsom generaldirektör, överdirektör, överingenjör, distriktsehef,
verkstadsdirektör, telefondirektör i Stockholm eller kraftverksdirektör
tillsättes genom förordnande på viss tid.
2. Övriga ordinarie — — — i tjänsten.
3. Antalet ordinarie befattningar vid vart och ett av ifrågavarande verk
fastställes av Kungl. Maj:t och riksdagen, såvitt angår de i 1 mom. här
ovan nämnda befattningar samt de uti den vid detta reglemente fogade tjänsteförteckning
uppförda befattningar, som hänförts till 21—30 lönegraderna,
dock med det i 14 § 2 mom., andra stycket, angivna undantag. Antalet
övriga ordinarie befattningar bestämmes av Kungl. Maj.t.
3 *.
1. Med ordinarie befattning må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat.
2. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom
ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning
såsom ''tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning avvad
slag det vara må, så framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman
tillhörande någon av 1—29 lönegraderna, styrelsen för det statens verk,
han tillhör, efter prövning att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för utövande av- statstjänsten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas.
4
Kvinnlig innehavare av ordinarie befattning vare, därest hon har vårdnad
om barn under 15 år, skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter
i fråga om fullständig eller partiell tjänstledighet, som vederbörande verks
styrelse eller, där denna saknar behörighet att meddela tjänstledigheten,
Kungl. Maj:t med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finner
nödigt meddela.
5 §.
1. För befattning, som enligt vad i 1 § 1 mom. sägs tillsättes genom
förordnande, utgår arvode med följande belopp för år räknat:
generaldirektör och chef för statens järnvägar ......
generaldirektör och chef för statens vattenfallsverk
generaldirektör och chef för telegrafverket ■ ■■■■..........
kronor 35,000
» 30,000
» 25,000
24
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
generaldirektör och chef för postverket........................................
överdirektör och souschef vid statens järnvägar........................
överdirektör vid statens järnvägar samt överingenjör vid
statens järnvägar ........................................................................
distriktschef vid statens järnvägar ...........................................
verkstad sdi rektor vid telegrafverket ............................................
telefondirektör i Stockholm ...........................................................
överdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem enligt
stadgandet i 2 mom.............................................................
kraftverksdirektör vid statens vattenfallsverk, förutom tantiem
enligt stadgandet i 2 mom.........................................................
2. Överdirektör vid — — — av året.
kronor 20,000
» 18,000
» 17,000
» 16,000
» 15,000
» 14,000
» 10,500
» 10,000
8 §•
För befattning, som jämlikt 1 § 2 mom. tillsättes genom konstitutorial,
utgår lön enligt den under 9 § införda löneplan, vilken för varje lönegrad
upptager vissa löneklasser med särskilda, för olika ortsgrupper fastställda
lönebelopp, dock med den begränsning för kvinnlig befattningshavare,
som i 10 § omförmäles.
I den vid detta reglemente fogade t,jänsteförteckning angives, till vilken
lönegrad varje särskild befattning är att hänföra.
Fördelningen av de orter, där tjänstemännen äro stationerade, å de uti
löneplanen upptagna sju ortsgrupper fastställes av Kungl. Maj:t på grundval
av utredning rörande de för orterna gällande allmänna levnadskostnaderna.
Den löneklass inom lönegraden, enligt vilken tjänstemannens lön skall
utgå, fastställes i enlighet med föreskrifterna i 10—14 §§, och bestämmes
lönebeloppet inom klassen efter den ortsgrupp, till vilken tjänstemannens
stationeringsort blivit hänförd.
2. Förutom lön — — — i 26—39 §§.
9 §.
Löneplan.
j • Lönegrad
Lone-
klass
O r t
9 g r
upp
—
—
A
! b : c
D
E
F
G
K
ron
o r
1
1
1,500
!
1,566 ; 1,632
1,698
1,764
1,830
1,896 1
2 !
1,620
1,692 | 1,764
1,836
1,908
1,980
2,052 :
t:a lönegraden......
3 j
1,740
1,818 1,896
1,974
2,052
2,130
2,208 j
V'' •"
4 1
1,860
1,944 j 2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
;■
1
-5 1
1,980
2,070 | 2,160
2,250
2,340
2,430
2,520 i
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
25
Lönegrad
Löne-
klass
0 r t
S g r
upp
A
1 I*
! c
D
E
E
G
K
ron
o r
2
1,620
1,692
1,764
1,836
1,908
1,980
2,052
3
1,740
1,818
1,896
1,974
2,052
2,130
2,208
2:a lönegraden.......
4
1,860
1,944
2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
3
1,740
1,818
1,896
1,974
2,052
2,130
2,208
4
1,860
1,944
2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
3:e lönegraden......
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
4
1,860
1,944
2,028
2,112
2,196
2,280
2,364
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
4.e lönegraden......
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
5
1,980
2,070
2,160
2,250
2,340
2,430
2,520
6
2,100
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
5:e lönegraden......
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3.030
3,144
6
to
o
o
2,196
2,292
2,388
2,484
2,580
2,676
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
6:e lönegraden......
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
7
2,220
2,322
2,424
2,526
2,628
2,730
2,832
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
2,988
7:e lönegraden......
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
11
2,730
2.856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
(
8
2,340
2,448
2,556
2,664
2,772
2,880
. 2,988
1
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
S:e lönegraden......<J
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
11
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
12
2,8«0
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
26
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
\
Lönegrad
r ■
0 r t
s g r
upp
Löne-
klass
A
B
c
I)
K
F
G
K
o n
r
9
2,460
2,574
2,688
2,802
2,916
3,030
3,144
1 10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
9''c lönegraden ■■■•
! ii
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
j 12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
1 13
3,060
3,198
3,336
3.474
3.612
3.750
3,888
(
10
2,580
2,700
2,820
2,940
3,060
3,180
3,300
1
11
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
10:e lönegraden • ••
12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
14
3,240
3,384
3,528
3,672
3.816
3,960
4,104
1
11
2,730
2,856
2,982
3,108
3,234
3,360
3,486
I 1
12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
il.e lönegraden ■■■•
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
14
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
15
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
12
2,880
3,012
3,144
3,276
3,408
3,540
3,672
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
12:e lönegraden • •.
14
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
i ^
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
| -16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
i
''
13
3,060
3,198
3,336
3,474
3,612
3,750
3,888
1
i 14
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
13:e lönegraden
i 15
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
|
! 16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
i 17
3.960
4,122
4,284
4,446
oc
o
rf
4,770
4,932
1
! 14
|
3,240
3,384
3,528
3,672
3,816
3,960
4,104
1 16
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
i U:e lönegraden ...<
1 16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
1
I 17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
: is
4.260
4.434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,3^4
! 15
3,450
3,600
3,750
3,900
4,050
4,200
4,350
1 16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
lö:e lönegraden . ..^
j 17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
I
1 18
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
1
1 19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
Statsutskottets utlåtande Nr 33. 27
Ort
b g r
upp
Lönegrad
Löno-
klass
A
1!
C
11
E
F
(i
K
o n o r
16
3,660
3,816
3,972
4,128
4,284
4,440
4,596
17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
16-e lönegraden......
18
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
17
3,960
4,122
4,284
4,446
4,608
4,770
4,932
18
4,260
4,134
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
17''e lönegraden......
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
18
4,260
4,434
4,608
4,782
4,956
5,130
5,304
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
18:e lönegraden......
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
,
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
19
4,560
4,746
4,932
5,118
5,304
5,490
5,676
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
i 19-e lönegraden......
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
23
5.880
6,102
6.324
6,546
6.768
6,990
7,212
20
4,860
5,058
5,256
5,454
5,652
5,850
6,048
20-e lönegraden......
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
21
5,160
5,370
5,580
5,790
6,000
6,210
6,420
22
5,520
5,736
5,952
6.168
6,384
6,600
6.816
21:alönegraden.......
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
24
6.300
6,528
6,756
6,98-1
7,212
7,440
7,668
22
5,520
5,736
5,952
6,168
6,384
6,600
6,816
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
22-alönegraden.......
24
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
25
6,720
6,954
7.188
7,422
7,656
7,890
8,124
23
5,880
6,102
6,324
6,546
6,768
6,990
7,212
24
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
J 23''e lönegraden.......
:■ 25
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
26
7,140
7.380
7.620
7,860
8,100
8,340
8,680
28 Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Löne-
klass
Ort
s g r
upp
Lönegrad
A
1 B
1 c
p
1 E
! ■ F
G
K
ron
o r
24
6,300
6,528
6,756
6,984
7,212
7,440
7,668
25
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
24:e lönegraden ■■■
26
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8.820
9,060
25
6,720
6,954
7,188
7,422
7,656
7,890
8,124
25:e lönegraden •..
26
7,140
7,380
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
28
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
26
7,140
7,380
7,620
O
so
00
t>*
8,100
8,340
8,580 |
\26''e lönegraden •...
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
28
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020 i
27
7,620
7,860
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
|27''e lönegraden ...
28 .
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
-
SO j
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
.
28
8,100
8,340
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
28-e lönegraden ..
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
30
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
31
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
29
8,580
8,820
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
29''e lönegraden ....
30 1
9,060
9,300
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
31 1
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
32 |
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
30
9,060
9,300
• 9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
30:e lönegraden ...J
31
9,540
9,780
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
''32 j
10,020
10,260
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
33
10,500
10,740
10,980
11,220
11,460
11,700
11,940
10 §.
1. Vid tillträdandet--— högre lön.
2. Efter att hava tillhört en och samma löneklass under tre år uppflyttas
tjänstemannen till närmast högre löneklass samt efter ytterligare tre år till
den därpå följande högre löneklassen och så vidare, intill dess den för lönegraden
fastställda högsta löneklassen uppnåtts, allt så framt ej annat följer
av föreskrifterna i 11 —14 ?.§.
Statsutskottets utlåtande Nr 83.
29
Kvinnlig befattningshavare iige dock icke rätt att åtnjuta lön enligt högsta
löneklassen inom vederbörande lönegrad.
3. Uppflyttning till — — — uppskov därmed.
4. Har tjänsteman — — — uppskovet varat.
12 §.
1. Därest ordinarie — --tjänsten utföra.
2. Såsom undantag —--medgivna förmån.
3. Befordras ordinarie tjänsteman från tjänst inom lägre lönegrad till
någon av nedan angivna tjänster inom högre lönegrad vid samma verk,
nämligen:
vid postverket: till postassistent,
» telegrafverket: till kontorsskrivare eller telegrafassistent,
» statens järnvägar: till kontors- eller stationsskrivare,
» statens vattenfallsverk: till kontorsskrivare,
må, i den mån så prövas skäligt, för bestämmandet av hans begynnelselön
i den nya tjänsten och sedermera för hans uppflyttning till högre löneklass
kunna honom tillgodoföras intill hälften av den tjänstetid, han innehaft
ordinarie anställning vid verket; dock må härvid icke samtidigt tilllämpas
1 mom. av förevarande paragraf samt ej heller i något fall tillgodoräknas
honom mera än sex år.
Uppstår vid sådant tillgodoräknande del av kalenderkvartal, tages icke
hänsyn därtill.
4. Tjänsteman, som--— tjänsten gällande.
14 §.
1. Tjänsteman skall —--i fråga.
2. Tjänsteman, som förordnats såsom distriktschef vid statens järnvägar
eller såsom telefondirektör i Stockholm men vilkens förordnande upphör,
återgår till ordinarie befattning vid vederbörande verk i den tjänstegrad,
han tillhörde vid tillträdandet av förordnandet; och äger han för uppflyttning
till högre löneklass tillgodoräkna sig jämväl den tid, han innehaft
förordnandet.
Där så erfordras för beredande i nu avsett fall av ordinarie tjänst åt
dsrlik befattningshavare, äger Kungl. Maj:t besluta därav betingad tillfällig
ökning av antalet ordinarie befattningar.
17
1. Därest tjänsteman — — — nedanstående tabell:
30 Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Lönekl ass
enligt 9 §
Tjänst edighets- avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets- j
avdrag
Löneklass
enligt 9 §
Tjänstledighets-
avdrag
kronor
öre
kronor
öre ‘
kronor
öre
1...............
'' 12...............
1
23
4
i 2...............
70
t 13...............
1
24
5
3...............
80
14...............
2
10
2n
4 ............
00
2
26
6
: 5...............
1
16 ...............
9
27
6
r ti...............
1
10
17........
2
28
7
7................
i
20
18...............
3
—
29...............
7
5o;
8...............
i
30
19 ...
3
30
8
9...............
i
40
20...............
3
50 |
31 .............
8
so j
10...............
i
50
21...............
3
75
32...............
9
11 ..............
i
65
22
4
— :
33...............
9
50 1
Vad sålunda stadgats äger icke tillämpning å sjukdom, som står i samband
med havandeskap eller barnsbörd.
2. Har tjänsteman — — — skall han:
a) om olycksfallet — — — varar, samt
b) om olycksfallet, efter upphörande av därav förorsakad sjukdom,
medfört under längre eller kortare tid bestående förlust av arbetsförmågan,
under tiden likaledes åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande fall,
kallortstillägg, dock högst intill dess sex månader förflutit från dagen för
olycksfallet, men skall tjänstemannen för tid därutöver av sin lön avstå
ett belopp, motsvarande det i 1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så
framt ej Kungl. Maj:t eller, vad angår tjänsteman tillhörande någon av
1—14 lönegraderna, vederbörande verks styrelse finner skäl medgiva, att
sådant avdrag icke skall äga rum eller skall ske med lägre belopp än
nyss sagts.
3. Har tjänsteman förbjudits att tjänstgöra till förekommande av smittofara,
må han under tiden åtnjuta oavkortad lön jämte, i förekommande
fall, kallortstillägg, dock högst under sex månader, men skall tjänstemannen
för tid därutöver av sin lön avstå ett belopp, motsvarande det i
1 mom. angivna tjänstledighetsavdrag, så framt ej Kungl. Maj:t, eller vad
angår tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, vederbörande
verks styrelse finner skäl medgiva, att sådant avdrag icke skall äga rum
eller skall ske med lägre belopp än nyss sagts.
4. Föreskrifterna i —--tjänsten inträder.
22 §.
1. Tjänsteman äger årligen, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjuta semester under nedan angivna antal dagar:
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
31
Intill det år,
Från och med det
under vilket
år, undor vilket
tjänstemannen
tjänstemannen
fyller 40 år
fyller 40 år
Tjänstemän, tillhörande 1 10 lönegraderna .....................
20 dagar
30 dagar
Tjänstemän, tillhörande 11—23 lönegraderna .....................
25 »
35 »
Tjänstemän, tillhörande 24—28 lönegraderna ....................
35 »
45 »
Tjänsteman, tillhörande 29—30 lönegraderna .....................
45 »
45 »
Tjänsteman, som — — — överordnad myndighet.
2. Där driftens — — — sådan dag.
32 §.
Premier kunna enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser tilldelas
sådan tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna, som finnes
hava i tjänsten iakttagit ekonomiskt gynnsam hushållning med materialier
eller förbrukningsartiklar.
33 i
För tjänstgöring utöver fastställd arbetstid må till tjänsteman tillhörande
någon av 1—20 lönegraderna ersättning för övertidsarbete, där sådant
arbete undantagsvis måste äga rum, kunna utbetalas enligt grunder, som
bestämmas av Kungl. Maj:t.
34 §.
Tjänsteman tillhörande någon av 1—14 lönegraderna må för utförande
av visst arbete kunna i stället för avlöning undfå ersättning efter ackord
eller beting, där styrelsen för vederbörande verk anser sådant lämpligt för
tillgodoseende av verkets intressen.
36 §.
Tjänsteman tillhörande någon av 1—11 lönegraderna må för bestridande
av göromål såsom stenograf kunna tillerkännas särskilt arvode med högst
180 kronor för år räknat.
dels ock att den till nämnda avlöningsreglemente hörande tjänsteförteckning
skall erhålla den ändrade lydelse, härvid såsom bilaga fogade
tjänsteförteckning utvisar.
Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1925.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Bilaga.
Tjänste förteckning
angivande de skilda lönegrader inom den under 9 § i reglementet införda löneplan,
till vilka befattningarna vid postverket, telegrafverket, statens
järnvägar och statens vattenfallsverk äro att hänföra.
| Lönegrad
| enligt 9 §
Befattni
n g a r vid
Postverket 1 Telegrafverket
[ Statens järnvägar
Statens vattenfalls- verk
l:a fåne- 1
J graden }
|
:
! 2:a löne- ,
graden
“
| Skrivbiträde
Skrivbiträde
Skrivbiträde
3:e löne- 1
graden
—
j h:e löne- j
qraden \
1
Kontorsbiträde
i
Kontorsbiträde
Kontorsbiträde
»
Kontorsbiträde
1
1
I 5:e löne- graden
i •
i
I
Brevbärare
1 Expeditionsvakt
] Stationsmästare av
klass 3
Expeditionsvakt
Stationsbiträde
’
Banvakt
Eldare å ångfärja
Expeditionsvakt
Förrådsvakt
Ledningsvakt
Matros
Stationskarl
Vagn- och stallkarl
Expeditionsvakt
Vakt
:
6:e löne- graden
Postiljon
Förste stations- biträde
Rikstelefonist
Maskin- och pann- skötare
Maskinvakt å ång- färja
Portvakt
Rorgängare
Timmerman å ång- färja
Trafikbiträde
Vagnskötare
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
33
Lönegrad
enligt 9 §
Befattningar vid
Postverket
Telegrafverket
Statens järnvägar
Statens vattenfalls- verk
7:e löne- graden
Brevbärarförman
Förste expeditions- vakt
Kanslibiträde
Reparatör
Stationsmästare av
klass 2
Värdebrevbärare
Förste expeditions- vakt
Kanslibiträde
Kassör
Reparatör
Banförman
Förrådsförman
Förste expeditions- vakt
Kanslibiträde
Förste portvakt
Lokomotiveldare
Reparatör
Trädgårdsförman
Förrådsförman
Förste expeditions- vakt
Kanslibiträde
Kanalförman
Skogvaktare
8:e löne- graden
Förste postiljon
Kontorist
Stationsförman
Konduktör
Kontorist
Maskinskötare å
ångfärja
Stallförman
Stationsförman
Stationsmästare av
klass 7
Vagnförman
Kontorist
Maskinist
Montör
|
9:e löne- graden
_
—
_
-
j 10:e löne- graden
Bokbinderiförman
Tryckeriförman
Överpostiljon
Förste reparatör
Bangårdsmästare
Banmästare
Förste kontorist
Förste reparatör
Ledningsförman
Tågmästare
Verkstadsförman
Fyrmästare
Muddermästare
Slussmästare
ll:e löne- graden
Postexpeditör
Kansliskrivare
Kopist
Telegrafexpeditör
V aktf öreståndare
Kansliskrivare
Kopist
Kansliskrivare
Kopist
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 21 höft. (Nr 33J 3
34
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Lönegrad
enligt 9 §
B e t a t t n i
n g a r vid
Postverket
Telegrafverket
Statens järnvägar
Statens vattenfalls- verk
12:e löne- graden
j Förste postexpedi- tör
j Stationsmästare av
\ klass t
Transportmästare
j-
•
Förrådsmästare
Förste kassör
Förste telegraf- expeditör
Förste vaktföre- stån dåre
Linjeförman
Radiotelegratist
F örrådsmästare
Förste banmästare
Förste kansli- skrivare
Lokomotivförare
Maskinist
Stationsmästare av
klass 6
Tredje maskinist å
ångfärja
Tredje styrman
Trädgårdsmästare
Vagngård smästare
,
Befälhavare å bog- serbåt
F örrådsmästare
Förste kansli- skrivare
Förste montör
Kassör
Schaktmästare
Trädgård smästare
13:e löne- I
graden \
I
j
ib:e löne- graden
| Faktor
-
i
Byggmästare
Förste maskinist
Reparations-
mästare
Verkstadsmästare
t
i
, 15-e löne- graden
i Postassistent
!
1
Förrådsbokhållare
K ontorsskri vare
Materialförvaltare
Ritare
Telegraf assistent
Telegrafkommissa- rie av klass 6
Kontorsskrivare
Ledningsmästare
Ritare
Stationsskrivare
Vagnmästare
Verkstadsmästare
Kontorsskrivare
Maskinmästare
Ritare
Stationsmästare
Övermontör
—
Linjemästare
J
Andre maskinist å
Instrumentmakare
Verkmästare h ‘ Mätaretekniker
16:e löne- graden
Andre styrman
Lokomotivmästare
Stationsinspektor
av klass 4 B
Stationsmästare av
klass 5
Övérbanm astare
I
.
i j o
! Förste postassistentj Bokhållare
Bokhållare
Bokhållare
17:e löne- graden
Förste telegrafassis-
Förste stations-
Driftverkmästare i
tent
Katalogredaktör
T elegraikommissa- rie av klass 5
skrivare
:
1
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
35
Lönegrad
enligt 9 §
B e f a t t n i
n g a r vid
Toatverkct
Telegrafverket
Statens järnvägar
Statens vattenfalls- j
verk
18:e löne- graden
Postmästare av
klass 4
Förste bokhållare
Telegrafkommissa- rie av klass 4
Förste bokhållare
Stationsinspektor
av klass 4 A
Förste telegrafist
Övermaskinist av
klass 2
i
Kanalinspektor av
klass 2
i
19:e löne- graden
I
!
"
1
20:e löne- graden
j Kontrollör
Postmästare av
klass 3
Ingenjörsassistent
Kontrollör
Telegrafkommissa- rie av klass 3
Förste styrman av
klass 2
Stationsinspektor
av klass 3
Underingenjör
Underinspektör
Övermaskinist av
klass 1
!
Aktuarie
Aktuarie
Aktuarie
Förste kassör
21 :a lönegraden
-
Förrådsförvaltare
Notarie
Registrator
Revisor
F örrådsförvaltare
Huvudkassör
j Notarie
! Revisor
Revisor och
hållare
bok
-
Byråassistent
Distriktskassör
Expeditionsföreståndare
Förste
styrman av
klass 1
Huvudkassör
Kontrollör
Notarie
Registrator
; Revisor
Kanalinspektor
klass 1
Kontrollör
Notarie
Registrator
Revisor
22:a lönegraden
-
j Förste kontrollör
I Postmästare av
klass 2
j Avdelningsingenjör j Baninspektor | Kontorschef
Förste kontrollör j Dislriktskamrer
Inköpschef j Elektroingenjör
Konstruktör i Förrådsförvaltare
Kontorschef Konstruktör
Radiokommissarie Maskininspektor
Telegrafkommissarie
av klass 2
Stationsinspektor
av klass 2
Verkstadskamrer
36
Statsutskottets utlåtande Nr 33.
Lönegrad
enligt 9 §
Befattningar vid
Postverket
i
Telegrafverket
i Statens järnvägar
j Statens vattenfalls- verk
23''e löne- <
graden
1
1
1
i
i
.
1
24‘e löne-,
graden
Förste aktuarie
Intendent
Kamrer
Postmästare av
klass 1
Sekreterare
Överkontrollör
Förrådskamrer
Sekreterare
Telegrafkommissa- rie av klass 1 B
Överkontrollör
! Befälhavare av klass
2 å ångtärja
Förrådskontrollör
Förste aktuarie
Förste kontrollör
Milkontrollör
Sekreterare
Stationsinspektor
av klass 1
Kamrer
Sekreterare
25-e löne-,
graden
~
~
26''e löne- graden
| Sekreterare
| Överpostmästare
■
Byråingenjör
Kameralintendent
Linjeingenjör
Sekreterare
Telegrafkommissa- rie av klass 1 A
Baningénjör
Befälhavare av klass
1 å ångfärja
Byråingenjör
Chef för statistiska
kontoret
Förste revisor
Intendent
Kamrer
Maskiningenjör
Sekreterare
Signalingenjör
Telegraf ingenjör
Trafikinspektör
Överinspektör
Byråingenjör
Direktörsassistent !
vid kanalverk
j
i
i
21-e löne- graden
Förste intendent ''
Förste byråingenjör
Förste linjeingenjör
Förste sekreterare
Verkstadsingenjör
Distriktssekreterare
F örrådsintendent
Förste baningenjörj
Förste byråingenjör;
Förste maskin- ingenjör
Direktörsassistent
vid kraftverk
Distriktsingenjör
Förste byråingenjör j
Förste sekreterare
Förste sekreterare
Förste trafikinspektör
Lantmätare
Överinspektör
-
Statsutskottets utlåtande Nr 33. 37
Lönegrad
enligt 9 §
B e f a t t n i
n g a r vid
Postverket
Telegrafverket
Statens järnvägar
Statens vattenfalls- verk
28:e löne- graden
Byrådirektör
Ombudsman
Byrådirektör
Arkitekt
Byrådirektör
Ombudsman
Överkontrollör
Byrådirektör
Driftchef
29-e löne- graden
Postdirektör
Trafikdirektör
—
Kanaldirektör
30-e löne- graden
j
Byråchef
Byråchef
Linjedirektör
Telefondirektör
Telegraf direktör
Bandirektör
Byråchef
F örste byrådirek- tör
Maskindirektör
Trafikdirektör
Byråchef
Förste byrådirektör
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 21 höft. (Nr 33.)
4
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:103 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa ändringar i avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, s. 1 i texten