Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift.

1925-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:41, Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av

biskopslönen i Lunds stift.

(2:a avd.)

I en inom första kammaren av herr W. Linder väckt motion, nr 52, har

hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!.

Magt med det snaraste måtte vidtaga åtgärder för en reglering av biskopslönen

i Lunds stift till en närmare överensstämmelse med vad för densamma

gällande föreskrifter innehålla och tidsförhållandena kräva, samt att

i fullmakten för blivande innehavare måtte föreskrivas skyldighet att vara

underkastad den förändring i lönevillkor, som kan bliva en följd av ny

lönereglerings genomförande.

Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:

Efter därom i riksdagens andra kammare väckt motion, vilken statsutskottet

enhälligt tillstyrkt, beslöt 1913 års riksdag, utan att utskottets utlåtande

föranledde någon diskussion i kam rama, hos Kungl. Maj:t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande ändrade grunder för

biskoparnas avlöning samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde föranleda.

Till stöd härför anförde riksdagen, att de grunder för biskoparnas avlöning,

som fastställdes genom kungliga brevet den 15 juni 1861, ej längre

kunde anses tillfredsställande, bland annat därutinnan, att avkomsten av de

åt biskoparna anslagna tionden, hemman och prebenden dåmera otvivelaktigt

uppginge till helt andra belopp än vad vid nämnda tidpunkt beräknades.

Något förslag till riksdagen i anledning av berörda skrivelse har sedan

dess ej avhörts. Sannolikt hava de sedan år 1913 timade händelserna med

därav uppkomna ekonomiska konsekvenser ej varit utan sin betydelse. Med

den så småningom ''skeende återgången till normala tidsförhållanden torde

emellertid sagda riksdagens anhållan ej böra överlämnas åt glömskan.

Biskopen i Lunds stift har helt nyligen avlidit.

Det torde vara ett allmänt känt förhållande, att med innehavet av biskopsstolen

i Lund sedan gammal tid följt avsevärda intäkter. Dessa hava mer

än en gång varit föremål för uppmärksamhet. Känt är hurusom såväl vid

tidm för Johan Henrik Thomanders utnämning till biskop som ock efter

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 24 käft. (Nr 41—45.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

hans död förhandlingar ägde rum, avsedda att inom det rimligas gränser

tillmäta lön åt biskopen i Lund.

Den 22 december 1876 fastställdes lönen för biskopen i Lunds stift sålunda,

att han skulle innehava: l:o boställsgården i Lund, 2:o kyrkoherdelönen

i Lomma prebendepastorat; 3:o kyrkotionde från Luggude fögderi; 4:o

studieskatt och cathedraticum; 5:o årliga arrendet av följande hemman och

lägenheter nämligen Helgona- och biskopsvångarna nr 1 och 2 samt hemmanen

nr 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 samt 15 och 18 Östra Torn

ävensom de s. k. trädgårdstorpen — Visserligen har i sagda lönereglering,

bland annat, sådan ändring inträtt, att med upphörande av Lomma pastorats

prebendeegenskap biskopen i stället kommit att från biskopslöneregleringsfonden

uppbära pekuniär ersättning med 2,212 kronor 68 öre samt kyrkofonden

och studieskatten gottgjorts med 369 kronor 26 öre. I huvudsak,

d. v. s. beträffande innehavda hemman, kvarstår dock löneregleringen oförändrad.

Grunderna för regleringen av avlöningen till rikets biskopar innehållas i

nådiga brevet den 15 juni 1861 till kammarkollegium och statskontoret, och

sättet för verkställigheten av regleringen finnes närmare angiven i nådiga

brevet till samtliga Konungens befallningshavande och domkapitel den 26

februari 1864. Enligt nämnda båda brev är föreskrivet, att samlade summan

av den avlöning, som skall tillkomma biskopen i Lund, skall utgöra 15,000

kronor; kommande därtill fri bostad i biskopshuset i Lund, vilket bygges

och underhålles av Lunds domkyrkas rika medelstillgångar.

Besinnar man, att vid beräkningen år 1874 av lönen, 15,000 kronor, för

biskopen i Lund, uppskattningen av arrendena från sagda många hemman

skedde efter medelmarkegångspriset för tjuguårsperioden 1847—1866. tarvas

icke lång förklaring för att förstå, att den lön, som hittills uppburits vid

biskopsstolen i Lund, uppgått till ett belopp, som vida överstigit 15,000

kronor. Den sålunda på arrende upplåtna jorden utgör något över 1,318

tunnland, därav den allra största delen räknas till Skånes bördigaste och

bästa jord, och taxeringsvärdet utgör omkring 1 million kronor. Arrendena

av sagda åt biskopen upplåtna jord utgjorde åren 1911—1913 över 30,000

kronor och hava under senare tid uppgått med stor sannolikhet till omkring

49,000 kronor.

Vilken lön som rättvisligen bör tillkomma biskopen i Lund torde kommande

utredning få ådagalägga. Det kan kanske förtjäna nämnas, att, då

rikets ständer år 1857 begärde en undersökning av biskoparnas löneinkomster

samt en förändrad reglering av desamma, ständerna ansågo varje

biskop böra tilldelas ett belopp, svarande mot den avlöning andra ämbetsmän

av jämförlig värdighet åtnjöte. Det är möjligt, att den för närvarande

gällande lönen, 15,000 kronor, anses för liten. Det är sannolikt, att exempelvis

en lön, uppgående till 50,000 kronor och däröver, anses överdrivet

stor. Det har bebådats, att lönereglering för landshövdingarna skulle framläggas

vid innevarande års riksdag. Utgår man från, att en landshövding

i Malmöhus län, exempelvis, har större representationsskyldighet än biskopen

i Lund, så torde ett lämpligt belopp ej vara svårt att finna.

Såsom i motionen erinras, hemställde 1913 års riksdag om utredning rörande

ändrade grunder för biskoparnas avlöning. Enligt vad utskottet har

sig bekant, har eu utredning i angivna hänseende blivit verkställd, men har

densamma ännu icke lett till någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Ut
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 41.

3

skottet håller för önskvärt, att det ifrågavarande ämnet snart måtto bliva

föremål för prövning och beslut av Kungl. Maj:t, vare sig nu eu dylik

prövning bör grundas på den redan föreliggande utredningen eller Kungl.

Maj:t finner skäligt låta verkställa en ny utredning i frågan.

Vad beträffar det nu motionsvis väckta förslaget om reglering av biskopslönen

i Lunds stift anser sig utskottet böra tillstyrka en skrivelse till Kungl.

Maj:t med anhållan om åtgärders vidtagande för en reglering av sagda lön till

närmare överensstämmelse med vad tidsförhållandena kräva. Utskottet förutsätter

vidare såsom självfallet, att Kungl. Maj:t i fullmakten för blivande

innehavare föreskriver skyldighet att vara underkastad den förändring i

lönevillkor, som kan bliva en följd av ny lönereglerings genomförande.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen, i anledning av herr Linders ovanberörda

motion, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj:t täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder för en reglering

av biskopslönen i Lunds stift till en närmare överensstämmelse

med vad tidsförhållandena kräva.

Stockholm den 27 mars 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, C. P. V.

Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin, K. A. Tengdahl, J.

Jeansson, G. Kobb och C. A. Carlsson i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. W Rydén, P. Nilsson i Bonar;»,

O. Olsson i Kullenbergs torp, A. Å. Törnhist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg,

P. M. Olsson i Biadinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbo], S.

J. Karlsson i Nynäshamn, J. Olofsson i Digernäs och S. Persson i Fritorp.

1

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1925:122 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift. s. 6 i texten