Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift.
1925-03-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:41, Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
1
Nr 41.
Ankom till riksdagens kansli den 27 mars 1925 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av väckt motion angående reglering av
biskopslönen i Lunds stift.
(2:a avd.)
I en inom första kammaren av herr W. Linder väckt motion, nr 52, har
hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kung!.
Magt med det snaraste måtte vidtaga åtgärder för en reglering av biskopslönen
i Lunds stift till en närmare överensstämmelse med vad för densamma
gällande föreskrifter innehålla och tidsförhållandena kräva, samt att
i fullmakten för blivande innehavare måtte föreskrivas skyldighet att vara
underkastad den förändring i lönevillkor, som kan bliva en följd av ny
lönereglerings genomförande.
Till stöd för sin framställning har motionären anfört följande:
Efter därom i riksdagens andra kammare väckt motion, vilken statsutskottet
enhälligt tillstyrkt, beslöt 1913 års riksdag, utan att utskottets utlåtande
föranledde någon diskussion i kam rama, hos Kungl. Maj:t anhålla,
att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande ändrade grunder för
biskoparnas avlöning samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda.
Till stöd härför anförde riksdagen, att de grunder för biskoparnas avlöning,
som fastställdes genom kungliga brevet den 15 juni 1861, ej längre
kunde anses tillfredsställande, bland annat därutinnan, att avkomsten av de
åt biskoparna anslagna tionden, hemman och prebenden dåmera otvivelaktigt
uppginge till helt andra belopp än vad vid nämnda tidpunkt beräknades.
Något förslag till riksdagen i anledning av berörda skrivelse har sedan
dess ej avhörts. Sannolikt hava de sedan år 1913 timade händelserna med
därav uppkomna ekonomiska konsekvenser ej varit utan sin betydelse. Med
den så småningom ''skeende återgången till normala tidsförhållanden torde
emellertid sagda riksdagens anhållan ej böra överlämnas åt glömskan.
Biskopen i Lunds stift har helt nyligen avlidit.
Det torde vara ett allmänt känt förhållande, att med innehavet av biskopsstolen
i Lund sedan gammal tid följt avsevärda intäkter. Dessa hava mer
än en gång varit föremål för uppmärksamhet. Känt är hurusom såväl vid
tidm för Johan Henrik Thomanders utnämning till biskop som ock efter
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 24 käft. (Nr 41—45.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
hans död förhandlingar ägde rum, avsedda att inom det rimligas gränser
tillmäta lön åt biskopen i Lund.
Den 22 december 1876 fastställdes lönen för biskopen i Lunds stift sålunda,
att han skulle innehava: l:o boställsgården i Lund, 2:o kyrkoherdelönen
i Lomma prebendepastorat; 3:o kyrkotionde från Luggude fögderi; 4:o
studieskatt och cathedraticum; 5:o årliga arrendet av följande hemman och
lägenheter nämligen Helgona- och biskopsvångarna nr 1 och 2 samt hemmanen
nr 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 och 13 samt 15 och 18 Östra Torn
ävensom de s. k. trädgårdstorpen — Visserligen har i sagda lönereglering,
bland annat, sådan ändring inträtt, att med upphörande av Lomma pastorats
prebendeegenskap biskopen i stället kommit att från biskopslöneregleringsfonden
uppbära pekuniär ersättning med 2,212 kronor 68 öre samt kyrkofonden
och studieskatten gottgjorts med 369 kronor 26 öre. I huvudsak,
d. v. s. beträffande innehavda hemman, kvarstår dock löneregleringen oförändrad.
Grunderna för regleringen av avlöningen till rikets biskopar innehållas i
nådiga brevet den 15 juni 1861 till kammarkollegium och statskontoret, och
sättet för verkställigheten av regleringen finnes närmare angiven i nådiga
brevet till samtliga Konungens befallningshavande och domkapitel den 26
februari 1864. Enligt nämnda båda brev är föreskrivet, att samlade summan
av den avlöning, som skall tillkomma biskopen i Lund, skall utgöra 15,000
kronor; kommande därtill fri bostad i biskopshuset i Lund, vilket bygges
och underhålles av Lunds domkyrkas rika medelstillgångar.
Besinnar man, att vid beräkningen år 1874 av lönen, 15,000 kronor, för
biskopen i Lund, uppskattningen av arrendena från sagda många hemman
skedde efter medelmarkegångspriset för tjuguårsperioden 1847—1866. tarvas
icke lång förklaring för att förstå, att den lön, som hittills uppburits vid
biskopsstolen i Lund, uppgått till ett belopp, som vida överstigit 15,000
kronor. Den sålunda på arrende upplåtna jorden utgör något över 1,318
tunnland, därav den allra största delen räknas till Skånes bördigaste och
bästa jord, och taxeringsvärdet utgör omkring 1 million kronor. Arrendena
av sagda åt biskopen upplåtna jord utgjorde åren 1911—1913 över 30,000
kronor och hava under senare tid uppgått med stor sannolikhet till omkring
49,000 kronor.
Vilken lön som rättvisligen bör tillkomma biskopen i Lund torde kommande
utredning få ådagalägga. Det kan kanske förtjäna nämnas, att, då
rikets ständer år 1857 begärde en undersökning av biskoparnas löneinkomster
samt en förändrad reglering av desamma, ständerna ansågo varje
biskop böra tilldelas ett belopp, svarande mot den avlöning andra ämbetsmän
av jämförlig värdighet åtnjöte. Det är möjligt, att den för närvarande
gällande lönen, 15,000 kronor, anses för liten. Det är sannolikt, att exempelvis
en lön, uppgående till 50,000 kronor och däröver, anses överdrivet
stor. Det har bebådats, att lönereglering för landshövdingarna skulle framläggas
vid innevarande års riksdag. Utgår man från, att en landshövding
i Malmöhus län, exempelvis, har större representationsskyldighet än biskopen
i Lund, så torde ett lämpligt belopp ej vara svårt att finna.
Såsom i motionen erinras, hemställde 1913 års riksdag om utredning rörande
ändrade grunder för biskoparnas avlöning. Enligt vad utskottet har
sig bekant, har eu utredning i angivna hänseende blivit verkställd, men har
densamma ännu icke lett till någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida. Ut
-
Statsutskottets utlåtande Nr 41.
3
skottet håller för önskvärt, att det ifrågavarande ämnet snart måtto bliva
föremål för prövning och beslut av Kungl. Maj:t, vare sig nu eu dylik
prövning bör grundas på den redan föreliggande utredningen eller Kungl.
Maj:t finner skäligt låta verkställa en ny utredning i frågan.
Vad beträffar det nu motionsvis väckta förslaget om reglering av biskopslönen
i Lunds stift anser sig utskottet böra tillstyrka en skrivelse till Kungl.
Maj:t med anhållan om åtgärders vidtagande för en reglering av sagda lön till
närmare överensstämmelse med vad tidsförhållandena kräva. Utskottet förutsätter
vidare såsom självfallet, att Kungl. Maj:t i fullmakten för blivande
innehavare föreskriver skyldighet att vara underkastad den förändring i
lönevillkor, som kan bliva en följd av ny lönereglerings genomförande.
Utskottet hemställer följaktligen,
att riksdagen, i anledning av herr Linders ovanberörda
motion, må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.
Maj:t täcktes snarast möjligt vidtaga åtgärder för en reglering
av biskopslönen i Lunds stift till en närmare överensstämmelse
med vad tidsförhållandena kräva.
Stockholm den 27 mars 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, J. L. Widell, C. P. V.
Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin, K. A. Tengdahl, J.
Jeansson, G. Kobb och C. A. Carlsson i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, A. W Rydén, P. Nilsson i Bonar;»,
O. Olsson i Kullenbergs torp, A. Å. Törnhist i Karlskrona, E. Kristensson i Göteborg,
P. M. Olsson i Biadinge, B. F:son Holmgren, E. Andersson i Prästbo], S.
J. Karlsson i Nynäshamn, J. Olofsson i Digernäs och S. Persson i Fritorp.
1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1925:122 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående reglering av biskopslönen i Lunds stift. s. 6 i texten