Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925— 1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

1925-04-17 · 110 sidor, varav 102 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 102 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925— 1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

lSTr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1925 kl. 5 e. m.

Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—

1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,

innefattande anslagen till socialdepartementet.

(3:e avd.)

Departementet.

l:o) CJti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1925—1926 har

Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000

kronor

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000

kronor

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å

12,000 kronor

4 kansliråd.....................................................................................................B 30

1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård.........B 30

5 förste kanslisekreterare.............................................................................B 26

1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för

fattigvård och barnavård...........................................................................B 26

1 registrator .................................................................................................B 22

4 andre kanslisekreterare........................................... B 21

1 kansliskrivare ............................................................................................B 11

1 förste expeditionsvakt ............................................................................B 7

3 förste kanslibiträden ..............................................................................B 7

3 expeditionsvakter ......................................................................................B 5

3 kanslibiträden ...........................................................................................B 4;

dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 käft. (Nr 5)

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj.ts

kansli.

[l.°]

701 35 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsanslag.............................. 230,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 5,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........................ 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård

och barnavård................................................................................ 7,500

Summa kronor 274,800;

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj:ts kansli, nu 268,100 kronor, med 6,700 kronor till 274,800

kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 1 och 2 i

statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stat för socialdepartementet är av följande lydelse:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... 227,500 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................... 5,100 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m............. 31,000 »

Ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören 4,500 »

Förslagsanslag 268,100 kronor

I proposition nr 150 till 1924 års riksdag med förslag till lag om samhällets

barnavård m. m. — vilken proposition blev av riksdagen med vissa

ändringar bifallen, varefter lag i ämnet utfärdades den 6 juni 1924 — framhölls,

att, då den föreslagna lagen vore avsedd att träda i kraft med ingången

av år 1926, av lagen föranledda anslagsfrågor borde behandlas vid 1925 års

riksdag. Emellertid framlades i propositionen en redogörelse för de kostnader,

som skulle föranledas av lagförslagets genomförande.

I denna redogörelse berördes bland annat frågan om och i vilken mån

samtliga barnavårdsärendens förläggande till den inom socialdepartementet

befintliga byrån för fattigvård och barnavård skulle påkalla en förstärkning

av byråns arbetskrafter. Denna fråga ansågs emellertid icke böra till prövning

upptagas, innan någon erfarenhet vunnits om lagens inverkan på byråns

arbetsbörda. Emellertid framhöll föredragande departementschefen, att under

de första årens tillämpning av den nya barnavårdslagstiftningen särskilda

krav komme att ställas å sakkunskap inom åtskilliga av barnavårdens specialområden.

För tillgodoseende av detta behov borde ett belopp, förslagsvis

3,000 kronor för år, ställas till förfogande för anlitande av sakkunniga

biträden. Någon ökad utgift för staten skulle ej detta innebära, enär viss

besparing uppstode genom upphörande av folkskolinspektörernas befattning

med skyddshem och barnhem. För år 1923 hade summan av de jämlikt

Kungl. Maj:ts cirkulär den 27 november 1903 till folkskolinspektörerna utgående

arvoden för inspektion av skyddshem och barnhem uppgått till 3,870

kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 3

Med hänsyn till nu antydda förhållanden har departementschefen tillstyrkt,

att den i staten för socialdepartementet upptagna anslagsposten ersättning

till sakkunniga, biträden åt fa t tigvårdsinsp ek tören å 4,500 kronor från och

med nästa budgetår liöjos. Även före barnavårdslagens ikraftträdande den

1 januari 1926 har behov av sakkunniga biträden för här angivna ändamål

synts komma att föreligga, varför ökning ansetts böra ske med hela det

ovan beräknade årsbeloppet 3,000 kronor. Då fattigvårdsinspektörens tjänstetitel

numera förändrats till »statens inspektör för fattigvård och barnavård»,

har anslagspostens benämning ansetts böi-a undergå eu häremot svarande

ändring.

De av Kungl. Maj:t föreslagna höjningarna av anslagsposterna för avlöningar

till ordinarie tjänstemän samt till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. äro föranledda av Kungl. Maj:ts framställning angående ordnandet av

kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

annan erinran än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut i fråga

om ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden ansett

anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän kunna något jämkas,

förslagsvis till 229,400 kronor, varjämte utskottet iakttagit den av riksdagen

beslutade förändrade benämningen av de enligt Kungl. Maj:ts förslag till

7:e respektive 4:e lönegraderna hänförda förste kanslibiträdes- och kanslibiträdesbefattningarna.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 17,000 kronor

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 15,000 kronor

1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 12,000 kronor

4 kansliråd .............................................................................. B 30

1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och

barnavård ........................................................................... B 30

5 förste kanslisekreterare ...................................................... B 26

1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör

för fattigvård och barnavård.............................. B 26

1 registrator ......................................................................... B 22

4 andre kanslisekreterare..................................................... B 21

1 kansliskrivare ..................................................................... Bil

1 förste expeditionsvakt......................................................... B 7

Utskottets

yttrande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5

3 kanslibiträden .................................................................... B 7

3 expeditionsvakter ............................................................... B 5

3 kontorsbiträden ................................................................. B 4;

b) godkänna följande stat för socialdepartementet, att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 229,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 5,100

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 31,700

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör

för fattigvård och barnavård ..................................... 7,500

Summa kronor 273,700;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Kungl. Maj.is kansli, nu 268,100 kronor, med 5,600

kronor till 273,700 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

Eiksför
säknngs
anstalicn.

[2-]

2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos riksförsäkringsanstalten

på följande sätt:

Befattning

1 generaldirektör .........

3 byråchefer..................

1 förste aktuarie............

3 sekreterare...................

5 aktuarier......................

2 byråingenjörer.............

3 notarier ......................

I registrator ...................

1 kansliskrivare .............

1 förste expeditionsvakt

9 förste kanslibiträden

3 expeditionsvakter.......

8 kanslibiträden .............

Lönegrad

.....A 3

.....B 30

.....B 24

.... B 24

.....B 21

. B21

...B 21

... B21

...Bil

...B 7

B 7

..B 5

B 4;

dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från

och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 234,300

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 6,700

Arvode till en överläkare ........................................................................ 5,000

Summa kronor 246,000;

s. 5 Kontrollera mot PDF

iStatautskotteta utlåtande Nr <5.

5

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalton,

nu 238,500 kronor, med 7,500 kronor till 246,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 4 i statsrådsprotokollet.

Det föreliggande förslaget ansluter sig till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden. Med hänsyn till riksdagens i anledning

av sagda framställning fattade beslut tarvas allenast eu mindre

sänkning av anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

med 2,800 kronor, samt viss ändrad benämning å förste kanslibiträdesoch

kanslibiträdesbefattningarna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos riksförsäkringsanstalten

på följande sätt:

Befattning

Lönegrad

1 generaldirektör...............

..................................... A 3

3 byråchefer .....................

................................... B 30

1 förste aktuarie ...............

..................................... B 24

3 sekreterare ......................

..................................... B 24

5 aktuarier ........................

..................................... B 21

2 byråingenjörer ................

................................... B 21

3 notarier...........................

.................................... B 21

1 registrator ......................

..................................... B 21

1 kansliskrivare ...............

.................................... Bil

1 förste expeditionsvakt ...

.................................... B 7

9 kanslibiträden ................

.................................... B 7

3 expeditionsvakter ..........

..................................... B 5

8 kontorsbiträden ............

..................................... B 4;

b) godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att

tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 231,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 6,700

Arvode till en överläkare ................................................ 5,000

Summa kronor 243,200;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,

nu 238,500 kronor, med 4,700 kronor till 243,200 kronor.

3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,346,500 kronor.

Utskottet*

yttrande.

Upprätthållande

av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet

[3.]

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—9 i

statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet under budgetåret

1924—1925 har riksdagen, utöver det ordinarie anslaget, anvisat ett

extra förslagsanslag av 1,318,500 kronor. Motsvarande anslag utgjorde för

år 1922 1,450,000 kronor, för första halvåret 1923 693,550 kronor och för

budgetåret 1923—1924 1,365,000 kronor.

Utöver det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet

utgår under budgetåret 1924—1925 av olyeksfallsförsäkringsfondens medel

ett belopp av 18,500 kronor till gäldande av omkostnader för förvaltningen

av anstaltens fonder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har nämligen

1924 års riksdag, i samband med viss ändring i 16 § av lagen den 17 juni

1916 om försäkring för olycksfall i arbete, medgivit, att kostnaden för förvaltningen

av den i 19 § av nyssnämnda lag omförmälda fond finge från

och med den 1 juli 1924 bestridas av fondens medel på det sätt, att av

nämnda medel till statsverket erlades ett belopp av tillsvidare 18,500 kronor

för budgetår.

För användningen av det för budgetåret 1924—1925 anvisade extra förslagsanslaget

för upprätthållande av anstaltens verksamhet har Kungl. Maj:t

genom brev den 20 juni 1924 fastställt följande stat (för jämförelse angivas

inom parentes de belopp, som voro upptagna i staten för budgetåret 1923—

1924):

avlöningar och vikariatsersättningar till

icke-ordinarie befattningshavare, ersättningar

till sakkunniga, personliga lönetillägg

m. m., högst .............................. kronor 825,000: — ( 829,500: —)

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning

och städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,

rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för

prenumeration å tidningar och tidskrifter,

inköp av böcker, anskaffande

och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,

telefoner och telegram,

vakthållning nattetid inom ämbetsverkets

lokaler, annonsering m. m., förslagsvis

................................................... »

kostnad för ortsombuden samt andra dylika

kostnader, förslagsvis..................... »

kostnad för läkarundersökning och anskaffande

av läkarbetvg, då sådant ej

skall av arbetsgivare eller av annat

anslag bekostas, samt andra dylika

kostnader, förslagsvis ........................... »

omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens

fonder (däri inberäknat

avlöning till en icke-ordinarie

befattningshavare i 13:de lönegraden,

222,000:— ( 240,000:—)

270,000:— ( 277,000:—)

1,500:— ( 1,500:—)

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande, Nr 5.

7

avdelning B, i löueplanen och ett extra

ordinarie kvinnligt skrivbiträde ävensom

arvoden och ersättning till särskilda

ledamöter och rådgivare, jämte

suppleanter, vid behandling inom anstalten

av frågor rörande fondförvaltningen),

förslagsvis.-............................. kronor iB.oOO.

Summa kronor 1,337,000: —

( 17,000:—)

(1,365,000: —)

Genom beslut samma dag har Kungl. Maj:t tillika i överensstämmelse

med riksdagens ovanberörda beslut beträffande kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens

fondförvaltning — förordnat, att av den i 19 § av lagen om

försäkring för olycksfall i arbete omförmälda fonds medel skulle från och

med budgetåret 1924—1925 efter ingången av juli månad för varje budgetår

till anstalten utbetalas ett belopp av tills vidare 18,500 kronor såsom ersättning

till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av nämnda

fond; och skulle det åligga anstalten att därefter vid uppgörande av förslag

till äskande av extra anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet

taga i beräkning det sålunda utgående beloppet.

kronor 860,000:

Vid bifall till Kungl. Maj ds nu framlagda förslag skulle extra anslaget

till riksförsäkringsanstalten för budgetaret 1925 1926 beräknas pa följande

satt i

avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,

ersättningar till sakkunniga, personliga

lönetillägg m. m., förslagsvis .......................••••;.....

hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,

resekostnads- och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,

tryckningskostnader samt kostnader för

prenumeration å tidningar och tidskrifter, inköp av

böcker, anskaffande och underhåll av inventarier, för

skrivmaterialier, telefoner och telegram, vakthållning

nattetid inom ämbetsverkets lokaler, annonsering m.m.,

förslagsvis ....................................• .......••••:;■.....

kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,

kostnad ^ör läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,

då sådant ej skall av arbetsgivare eller av

annat anslag bekostas, samt andra dylika kostnader,

förslagsvis ......................................"V...........

omkostnader för förvaltningen av riksforsakrmgsanstaltens

fonder (däri inberäknat avlöning till en icke-ordinarie

befattningshavare i 21:a lönegraden, avdelning

B, i nya löneplanen och ett extra ordinarie skrivbiträde

ävensom arvoden och ersättning till särskilda

■ ledamöter och rådgivare, jämte suppleanter, vid behandling

inom anstalten av frågor rörande fondförvaltningen),

förslagsvis ....................................

220,000:

265,000: -

1,500:

18,500:

Summa kronor 1,365,000: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

® Statsutskottets utlåtande Nr 5.

I enlighet med ovanberörda den 20 juni 1924 meddelade föreskrift skola

omkostnaderna för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fonder, belöpande

sig till 18,500 kronor, bestridas av cslycksfallsförsäkringsfondens medel.

På grund härav skulle såsom extra anslag för upprätthållande av anstaltens

verksamhet under budgetåret 1925—1926 erfordras 1,346,500 kronor.

Turande8 . Vad pun%1 Mai;t "ndei; förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit,

har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,346,500

kronor.

enlTltoch , 4:0) ] fÖrslaget tiU riksstat liar Km^]- Maj:t upptagit det ordinarie för37

§§ i lagen slagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för

om försäkring olycksfall i arbete med oförändrat belopp, 150,000 kronor

för olycksfall

i arbete.

förevarande anslag avser dels medel, som skola av statsverket förskjutas

i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt erlägga

lonom påförda försäkringsavgifter, dels ock medel för statsverkets ersättande

av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten därigenom, att

av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens ställe utgivna sjukpenningar’och

lakarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens obestånd icke kunnat utfås.

Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom

5 av förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall

i arbete (sv. förf.-saml. nr 130) särskilt för varje län uppgjort förteckningar

over de avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat

desamma till vederbörande länsstyrelser, hava länsstyrelserna att från

ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas

belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Härigenom

inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse

den 31 mars 1922, § 2, sv. förf.-saml. nr 132).

Ifrågavarande anslag, som under åren 1919—1922 beräknats till 50,000

kronor, upptogs i riksstaten för första halvåret 1923 till 37,500 kronor och

utgår från och med budgetåret 1923—1924 med 150,000 kronor.

Turande* \ P* förevarande ansla8 vid 1923 års riksdag bestämdes till nu utgående

belopp, föranleddes höjningen i anslaget av då rådande ekonomiska förhållanden.

Som emellertid numera någon bättring inträtt i den ekonomiska

situationen, har utskottet, som inhämtat upplysning rörande bruttoutgifter

och inkomster för anslaget under senare halvåret 1924, ansett en nedsättning

av anslaget kunna ske, förslagsvis till 100,000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

0

att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till kostnader

enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i

arbete, nu 150,000 kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.

5:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 4) att för riksförsäkrings- Riksför
anstaltens

dödsfall »ersättningar i anledning av livförsäkring i samband med anstaltens

lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra dödsfalls
förslagsanslag

av 5,000 kronor. ersättningar %

, . . n --it . anledning av

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet. livförsäkring i

samband med

I riksstaten för budgetåret 1923—1924 var uppfört ett extra förslagsanslag ^egnahem™

å 20,000 kronor till bestridande av riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersätt- lånefond.

ningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahems- [4.]

lånefond. Med hänsyn till den låga belastningen å anslaget för år 1922

begränsades det för budgetåret 1924—1925 beviljade anslaget till 10,000

kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning var det för budgetåret

1923— 1924 beviljade anslaget icke belastat med några utgifter. I betraktande

härav har Kungl. Maj:t ansett, att anslaget kan för nästa budgetår begränsas

till 5,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj.ds förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar

i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens

egnahemslånefond för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

förslagsanslag av 5,000 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att höja det ordinarie Statens bidrag

förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 15,000 kronor,

med 20,000 kronor till 35,000 kronor. °

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet. L

Förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring

har i riksstaten för vart och ett av budgetåren 1919—1922 upptagits med

34,000 kronor. Då utgifter för ifrågavarande ändamål icke behövde äga rum

under tiden 1 januari—30 juni 1923, uppfördes anslaget icke med något belopp

i riksstaten för sagda tid. För vartdera av budgetåren 1923—1924 och

1924— 1925 har anslaget upptagits med 15,000 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava försäkringsavgifterna för år

1922 uppgått till 31,722 kronor, under det att bristen, som täckts med statsmedel,

belöpt sig till 29,005 kronor. Motsvarande siffror för år 1923 vore

33,939 kronor och 39,515 kronor. Försäkringsavgifterna under budgetåret

1925— 1926 torde på grund av sannolikt ytterligare ökad anslutning till för
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Försäkrings
rådet.

[6.]

säkringen komma att överstiga avgifterna för år 1923. Den sänkning, som

under å 1922 ägde rum med avseende å försäkringsavgifterna, liar nämligen

hitintills visat sig medföra en betydande ökning i antalet försäkrade. Detta

antal utgjorde sålunda

år 1921 .................................. 2,513

» 1922 .................................... 2,822

» 1923 ................................... 3,464

Med hänsyn till ökningen av antalet försäkrade och den härav följande

stegringen av utgifterna från anslaget har departementschefen funnit en höjning

av detsamma motiverad; och har höjningen i överensstämmelse med

av riksförsäkringsanstalten därom gjord framställning föreslagits till 20,000

kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till statens

bidrag till fiskares försäkring, nu 15,000 kronor, med 20,000

kronor till 35,000 kronor.

7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos försäkringsrådet på

följande sätt:

Lönegrad

.............. A 3

.............. B 30

.............. B 24

.............. B 21

............ B 11

.............. B 5

•.......... B 4;

stat för försäkringsrådet, att tillämpas från och

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................65,900

Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................... 2,000

Arvode ä 4,000 kronor till en var av två representanter för arbets
-

Befattning

1 president...............

2 försäkringsråd ......

1 sekreterare ............

1 notarie .................

1 kansliskrivare ......

1 expeditionsvakt

1 kanslibiträde .........

dels godkänna följande

med budgetåret 1925—1926:

givare och två representanter för arbetare

16,000

Summa kronor 83,900;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet, nu 83,000

kronor, med 900 kronor till 83,900 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 13—21 i

statsrådsprotokollet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

11

För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet är utöver det ordinarie

anslaget för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag av

14,000 kronor.

Den nu gällande ordinarie staten för försäkringsrådet är i enlighet med

riksdagens beslut av följande utseende:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, Jörslagsanslag .................. 65,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................. 2,000 »

Arvoden ä 4,000 kronor till envar av två representanter för

arbetsgivare och två representanter för arbetare ................. 16,000 »

Förslagsanslag 83,000 kronor.

För användningen av det extra förslagsanslaget för upprätthållande av

försäkringsrådets verksamhet under budgetåret 1924—1925 bär Kungl. Maj:t

genom beslut den 11 april 1924 fastställt följande stat:

avlöning och vikariatsersättning åt icke-ordinarie befattningshavare,

högst...................................................

ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot

i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller

arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättnin
gar

m. m., förslagsvis .........................................................

kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader

samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,

för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll

av inventarier m. m., förslagsvis ..............................

kronor 2,040: —

6,775:

5,185: -

Summa kronor 14,000: —

För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under nästkommande

budgetår har, utöver det ordinarie anslaget, äskats ett anslag å 26,000 kronor.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om höjning av det ordinarie anslaget

till försäkringsrådet är föranlett av Kungl. Maj:ts framställning angående

ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. Den ifrågasatta

höjningen av extra anslaget har sin grund dels i erforderlig personalförstärkning,

dels ock i att anslagsposterna för ersättning åt sakkunniga

m. m. samt kostnad för uppvärmning m. m. visat sig för knappt tillmätta.

Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslagen till försäkringsrådet har icke

givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet med hänsyn till

riksdagens beslut angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden

ansett anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

kunna nedsättas med i runt tal 300 kronor, varjämte utskottet iakttagit

den av riksdagen beslutade ändrade benämningen å kanslibiträdesbefattningar.

Utskottet hemställer alltså,

Utskottets

yttrande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Upprätthållande

av

försäkrings - rådets verksamhet.

[7-]

Social
styrelsen.

[8.]

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos försäkringsrådet

på följande sätt:

Befattning

Lönegrad

1 president.........................................

........................... A 3

2 försäkringsråd...............................

........................... B 30

1 sekreterare ......................................

............................ B 24

1 notarie........................................

........................... B 21

1 kansliskrivare ..............................

............................ B 11

1 expeditionsvakt..............................

............................ B 5

1 kontorsbi träde...................................

........................... B 4;

b) godkänna följande stat för försäkringsrådet, att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... 65,600

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... 2,000

Arvode ä 4,000 kronor till en var av två representanter

för arbetsgivare och två representanter för arbetare 16,000

Summa kronor 83,600;

samt

c) höja det ordinäre förslagsanslaget till försäkringsrådet,

nu 83,000 kronor, med 600 kronor till 83,600 kronor.

8:°) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 7)

och under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts får utskottet

hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av försälcringsrådets verksamhet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 26,000 kronor.

9:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 8)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrelsen på följande

sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 19,000

kronor

5 byråchefer........................................... j> 30

1 förste byråingenjör.............................................................................. ]} 26

3 sekreterare................................................................ jj 26

1 sekreterare och inspektörsassistent .......................................... B 26

3 förste aktuarie)-...................................................................................... |j 24

4 aktuarier ............................................................. B 21

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .5. 13

1 bibliotekarie och arkivarie.................................................................... B 21

1 byråingenjör....................................................................................... B 21

7 kansliskrivare ........................................... ......................................... B 11

1 förste expeditions vakt ..................................................................... B 7

8 förste kanslibiträden ............................................................................ B 7

2 expeditionsvakter................................................................................ B 5

12 kanslibiträden........................................................................................ B 4

1 skrivbiträde ........................................................................................... B 2;

dels godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas från och med

budgetåret 1925—1926:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 295,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................... 5,000

Arvoden ä 2,000 kronor till två fullmäktige......................................... 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................... 25,400

Summa kronor 329,400;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 312,000

kronor, med 17,400 kronor till 329,400 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.

Nu gällande ordinarie stat för socialstyrelsen slutar å 312,000 kronor. I

enlighet härmed är det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen i riksstaten

för budgetåret 1924—1925 upptaget till enahanda belopp.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranlett dels av Kungl.

Maj:ts förslag angående uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, tillhörande

förutvarande andra normalgraden, dels av Kungl. Majrts framställning

angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Innebörden av Kungl. Maj:ts förevarande förslag är bland annat, att de

nu till 15:e lönegraden hänförda förste byråingenjörs- och sekreterarebefattningarna

samt sekreterar- och inspektörsassistentbefattningen hos socialstyrelsen

skulle uppflyttas till 16:e lönegraden — motsvarande i den av

riksdagen antagna nya löneplanen 26:e lönegraden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade i sitt i ärendet först avgivna

utlåtande till uppflyttning i högre lönegrad föreslagit allenast sekreterarbefattningen

å socialstyrelsens byrå för sociala frågor i allmänhet och förste

byråingenjörstjänsten å byrån för arbetarskyddsärenden. I sitt sedermera

avgivna utlåtande har nämnden emellertid till dylik uppflyttning jämväl

föreslagit sekreteraren och inspektörsassistenten å byrån för sjukkasseväsendet

m. m.

Utöver dessa tjänster har alltså Kungl. Maj:t ansett sig böra till uppflyttning

föreslå ytterligare två befattningar hos styrelsen, nämligen de två

övriga sekreterarbefattningarna. De kompetensfordringar och de krav på

Utskottets

yttrande.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

kvalificerat arbete, lönenämnden för en uppflyttning till 16:e lönegraden

uppställt, hava nämligen synts Kungl. Maj:t i lika hög grad vara förhanden

beträffande sekreterarna å styrelsens byrå för arbetarskyddsärenden och å

byrån för lag- och administrativa ärenden som beträffande sekreteraren å

byrån för sociala frågor i allmänhet. Vad särskilt kompetensfordringarna

beträffade, vore dessa lägre för sistnämnda befattning än för de två andra

sekreterarbefattningarna.

Utskottet vill för sin del erinra, att enligt av besparingskommittén avgivet

förslag beträffande ordnandet av socialförsäkringen vissa förändringar

i socialstyrelsens organisation äro ifrågasatta. Vid sådant förhållande och

då med all sannolikhet denna fråga inom den närmaste framtiden torde

komma att upptagas till prövning, har utskottet ansett mindre lämpligt att

nu företaga, någon ändring i tjänstemännens lönegradsplacering, utan torde

spörsmålet härom böra avgöras först i sammanhang med organisationsfrågan.

På grund av denna utskottets ståndpunkt kan anslagsposten för avlöningar

till ordinarie tjänstemän nedsättas med i runt tal 5,000 kronor. Härutöver

kan emellertid posten i fråga ytterligare jämkas med hänsyn till riksdagens

beslut i fråga om kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. Utskottet

får föreslå, att posten begränsas till 285,000 kronor samt att ordinarie

anslaget till socialstyrelsen sålunda bestämmes till 319,400 kronor.

Utskottet, som i övrigt ej. funnit anledning till annan erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag än att utskottet på grund av riksdagens nyssberörda beslut

beträffande de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden iakttagit av

riksdagen beslutad förändrad benämning å vissa biträdesbefattningar, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrelsen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 19,000 kronor

5 byråchefer ........................................................................... B 30

3 förste aktuarier ................................................................ B 24

1 förste byråingenjör ............................................................ B 24

3 sekreterare........................................................................... B 24

1 sekreterare och inspektörsassistent ................................. B 24

4 aktuarier ............................................................................. B 21

1 bibliotekarie och arkivarie ............................................. B 21

1 byråingenjör ........................................................................ B 21

7 kansliskrivare ..................................................................... Bil

1 förste expeditionsvakt........................................................ B 7

8 kanslibiträden ..................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ............................................................. B 5

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 15

12 kontorsbiträden ................................................................ B 4

1 skrivbiträde.......................................................................... B 2;

b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...285,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 5,000

Arvoden ä 2,000 kronor till två fullmäktige.................. 4,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... 25,400

Summa kronor 319,400;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,

nu 312,000 kronor, med 7,400 kronor till 319,400 kronor.

10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för upprätthållande

av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 124,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 23 och 24 i statsrådsprotokollet.

För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har det extraanslaget

till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet uppförts med

115,300 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd dels av

ifrågasatt sammanförande med anslaget av ett för närvarande i riksstaten

under femte huvudtiteln under avdelningen »sjukförsäkring» uppfört anslag

å 6,000 kronor till uppehållande av tillsyn över understödsföreningar, dels

ock av Kungl. Maj:ts framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden.

Yad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet funnit

sig böra biträda.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid hava uttalat önskvärdheten

av att socialstyrelsen vid äskande av anslag för kommande budgetår lämnar

uppgift om de särskilda kostnader, som föranledas av dess bränslekontrollerande

verksamhet. Härvid torde särskilt böra angivas, i vilken omfattning

underinspektörerna vid yrkesinspektionen tagas i anspråk för verksamhetens

utövande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,

utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 124,600 kronor.

Upprätthållande

av

socialstyrelsens

verksamhet.

[9.]

Utskottets

yttrande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förlikningsmän

för

medling i

arbetstvister.

[10.]

Centrala

skilje
nämnden.

CH-]

Särskilda

skiljedomare

i arbetstvister.

[12.]

Understödjande

av

den offentliga

arbetsförmedlingen.

[13.]

11:°) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för budgetåret

1925 1926 anvisa, att ställas till Kung! Maj:ts förfogande och användas till

ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister ett extra förslagsanslag

av 110,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid 24 och 25 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört

ett extra förslagsanslag av 120,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung! Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa, att ställas

till Kung! Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt

förlikning smän m. m. för medling i arbetstvister, ett extra förslagsanslag

av 110,000 kronor.

12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

11) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 25 och 26) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att rikskdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för centrala

skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra förslagsanslag av 18,700 kronor.

13:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister

anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för befrämjande

och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 27 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört i riksstaten med

200,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd

därav, att enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning nettoutgifterna

från det för budgetåret 1923—1924 beviljade anslaget uppgått till 238,083

kronor.

Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer

alltså,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

17

att riksdagen må för befrämjande och organiserande av den

offentliga arbetsförmedlingen i rilcet för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

15:o) Kung], Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att för budgetåret

1925—1926 anvisa till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande,

som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än där de

vistas, ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 2.7 och 28 i statsrådsprotokollet.

Till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas, var för vart

och ett av åren 1920—1922 samt för första halvåret 1923 i riksstaten uppfört

ett extra förslagsanslag till belopp av 30,000 kronor för år. För vartdera

av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 blev anslaget med hänsyn till

tillgängliga belastningssiffror sänkt, för den förra budgetperioden till 15,000

kronor och för den senare till 10,000 kronor.

. Utgifterna från det för budgetåret 1923—1924 beviljade anslaget utgjorde

1,762 kronor. Med hänsyn härtill har det för budgetåret 1925—1926 erforderliga

anslaget ansetts kunna begränsas till 5,000 kronor.

Utskottet hemställer, „

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa till bidrag

till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt

anvisats arbete å annan ort än där de vistas, ett extra

förslagsanslag av 5,000 kronor.

16:o) I en inom andra kammaren av herr J. P. Dalilén m. fl. väckt, till

statsutskottet för förberedande behandling hänvisad motion, nr 139, har hemställts,

att riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag å 10 miljoner kronor att

användas för understödjande av kommunala och anordnande av statliga produktiva

arbeten för de arbetslösa,

att riksdagen måtte besluta, att arbetslöshetskommissionen avskaffas samt

att hjälpverksamheten för de arbetslösa organiseras så, att ledningen därav

lägges direkt under socialdepartementet och att kommunerna erhålla rätt att

driva en självständigare arbetslöshetspolitik,

att riksdagen vid beviljande av ovannämnda anslag måtte fastställa sådana

direktiv för hjälpverksamheten, att alla oförvållat arbetslösa skola i möjligaste

mån beredas arbete vid av kommuner eller stat anordnade produktiva

hjälparbeten och att, därest i något fall sådant arbete ej kan beredas

de arbetslösa, dessa alltid beviljas tillräckligt understöd.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har statens arbetslöshetskommission

på anförda skäl uttalat, att kommissionen icke funnit påkallat att hem
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 701 25 2

MedellÖ3a

arbets
sökandes
resor.

[14.]

Bekämpande

av arbetslösheten.

Utskottets

yttrande.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Sveriget

deltagande i

den internationella

arbetsorganisationens

konferens.

[15.]

ställa om utverkandet hos innevarande riksdag av ytterligare medel till

arbetslöshetens bekämpande. Chefen för socialdepartementet har ock med

hänsyn till detta kommissionens utan meningsskiljaktighet avgivna uttalande

ansett sig icke böra föreslå Kungl. Maj:t att av riksdagen äska något nytt

anslag för ifrågavarande ändamål. På grund av de utav kommissionen anförda

omständigheter finner ej heller utskottet skäl föreligga till beviljande av

dylikt anslag och kan utskottet sålunda icke biträda motionärernas yrkande i

denna del.

Beträffande motionärernas förslag i övrigt vill utskottet allenast erinra om,

att förslag av enahanda innebörd motionsvis framfördes vid sistlidet års

riksdag utan att då föranleda till någon riksdagens åtgärd. Anledning att

nu intaga någon ändrad ställning till berörda förslag förefinnes icke.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Dahléns m. fl. förevarande motion icke må vinna

riksdagens bifall.

17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt lo) att under avdelningen

socialstyrelsen under rubriken Sveriges deltagande i den internationella

arbetsorganisationens konferens uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 15,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i de årliga sammanträdena av den

internationella arbetsorganisationens konferens hava hittills huvudsakligen

bestritts dels av femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, dels ock av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.

Då emellertid nämnda kostnader utgöra en utgift för ett speciellt, noga avgränsat

ändamål, och årligen återkomma, har det synts departementschefen

lämpligt att för bestridande av kostnaderna ifråga ett särskilt anslag från

och med nästa budgetår uppföres å riksstaten.

Med hänsyn till gjorda beräkningar och de erfarenheter, man hittills haft

av kostnaderna för Sveriges deltagande i nu ifrågavarande sammanträden, har

departementschefen ansett, att det till bestridande av dessa kostnader avsedda

anslagets belopp bör bestämmas till omkring 15,000 kronor. Av anslaget

skulle gäldas samtliga kostnader för Sveriges deltagande i den internationella

arbetsorganisationens konferens’ sammanträden, således även kostnaderna

för ombuds och experters resor inom landet. Anslaget har ansetts böra

erhålla förslagsanslags natur, och då detsamma avser årligen återkommande

utgifter för deltagande i en stadigvarande organisation, av vilken Sverige är

medlem, bär detsamma föreslagits till uppförande såsom ordinarie anslag.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majrts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må under avdelningen socialstyrelsen under

rubriken Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens

konferens uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 15,000

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV •>.

19

18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen

och assistenter av 2:a klass inom yrkesinspektionen;

dels föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda bestämmelser

beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen skola från och med

den 1 juli 1925 i tillämpliga delar gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris

och assistenter av 2:a klass;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen på

följande sätt:

Befattning Lönegrad

9 yrkesinspektörer .................................................................................. B 28

1 yrkesinspektris...................................................................................... B 26

9 assistenter av l:a klass .................................................................... B 21

2 assistenter av 2:a klass ...................................................................... B 18

18 underinspektörer................................................................................... B 16;

dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................ 272,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 2,000

Kontorskostnader m. m........................................................................ 17,100

Summa kronor 291,500;

dels besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att från och

med den 1 juli 1925 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som

provisoriskt avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1925

till vederbörande skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, vederbörande

vid utgången av juni månad år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli

månad år 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten för

avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för statsdepartementet med flera verk lämnade medgivanden må

i tillämpliga delar gälla även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu

269,100 kronor, med 22,400 kronor till 291,500 kronor.

Yrkes
inspektionen
[10.

1

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 39—49 i

statsrådsprotokollet.

Vid den år 1923 beslutade definitiva löneregleringen för befattningshavare

vid yrkesinspektionen godkände riksdagen ny ordinarie stat samt övergångsstat

för yrkesinspektionen, slutande å respektive 269,100 kronor och 9,500

kronor, samt uppförde, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen

arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, i

riksstaten för budgetåret 1923—1924 under samma avdelning ej mindre

under rubriken »Yrkesinspektionen, ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag

av 269,100 kronor än även under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat»

ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.

Vidare medgav riksdagen, att till de kvinnliga befattningshavarna inom

yrkesinspektionen, nämligen yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna,

vilka icke blevo delaktiga av löneregleringen utan i avvaktan på ett fastslående

av de avlöningsprinciper, som skulle komma att tillämpas för kvinnliga befattningshavare

i allmänhet, uppfördes å övergångsstat, finge utgå provisoriska

avlöningstillägg enligt närmare angivna grunder. För beredande av nämnda

lönetillägg beviljade riksdagen för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av

6,100 kronor. Enahanda belopp är för ändamålet upptaget i riksstaten för

budgetåret 1924—1925.

Vid behandlingen i 1923 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,

punkten 23) av förslaget till lönereglering för yrkesinspektionen anförde

föredragande departementschefen beträffande de kvinnliga befattningshavarnas

löneförhållanden, bland annat, att, då själva grundprinciperna i fråga

om de högre kvinnliga befattningshavarnas förställning vore beroende på

eu ännu icke slutförd utredning, för det dåvarande endast ett provisoriskt

ordnande av ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden syntes

kunna ske. Det av 1902 års löneregleringskommitte i sådant hänseende då

framlagda förslaget, mot vilket socialstyrelsen icke framställt någon erinran,

funne departementschefen kunna godtagas. Frånsett personligt lönetilläggtill

yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, i fråga om vars bibehållande departementschefen

helt delade kommitténs uppfattning, skulle enligt nyssnämnda

förslag avlöningen till yrkesinspektris och kvinnlig assistent utgöra

följande:

yrkesinspektrisen: begynnelseavlöning å stat 3,900 kronor samt provisoriskt

avlöningstillägg 2,500 kronor eller tillhopa 6,400 kronor, vartill kunde

komma tre ålderstillägg ä 300 kronor efter respektive fem, tio och femton år;

kvinnlig assistent: begynnelseavlöning å stat 2,800 kronor samt provisoriskt

avlöningstillägg 1,800 kronor eller tillhopa 4,600 kronor, vartill kunde

komma tre ålderstillägg ä 300 kronor efter respektive fem, tio och femton år.

Då avlöningarna för ifrågavarande kvinnliga tjänstemän sålunda föreslagits

i anslutning till nyreglerade avlöningar, förutsatte departementschefen, i

enlighet med vad som också föreslagits av löneregleringskommittén, att,

därest dyrtidstillägg fortfarande komme att utgå efter olika grunder för oreg
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

21

lerade och nyreglerade avlöningar, de grunder, som tillämpades i avseende

å de senare, skulle gälla jämväl i fråga om de förhöjda avlöningarna för nu

omhandlade kvinnliga tjänstemän.

I anslutning till vad sålunda anförts, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

godkänna ett av departementschefen förordat förslag till övergångsstat för

yrkesinspektionen av följande lydelse:

Övergångsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts till- ägg

Summa

| 1 3''i''kesinspektris ......

! 1 assistent, kvinnlig......

1 d:o (1:0 ......

2,400

1,600

1,600

1,200

900

900

300

300

300

3,9001

2,800 \

2,800 j

( Lönen kan efter 6 år

1 höjas med 300 kr., efter

( 10 år med ytterligare 3 00

Ikr. och efter 15 år med

! Summa, bestämt anslag

—

—

9,500

vän ytterligare 300 kr.

Anmärkningar. 1. Ortstillägg utgår till assistent under den tid, hon är stationerad i

Stockholm.

2. Ålderstillägg utgår av det under riksstatens femte huvudtitel uppförda

gemensamma förslagsanslaget till ålderstillägg.

Vidare hemställdes, att riksdagen måtte under rubriken »Yrkesinspektionen,

övergångsstat» uppföra ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.

Därjämte föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels medgiva, att såsom

provisoriska avlöningstillägg finge för budgetåret 1923—1924 utgå till yrkesinspektrisen

ett belopp av 2,500 kronor, därav 1,650 kronor skulle betraktas

såsom lön och 850 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt till en var

av de ordinarie kvinnliga assistenterna ett belopp av 1,800 kronor, därav

1,200 kronor skulle betraktas såsom lön och 600 kronor såsom tjänstgöringspenningar,

dels och för beredande av provisoriska avlöningstillägg åt vissa

ordinarie befattningshavare vid yrkesinspektionen för nämnda budgetår bevilja

ett extra anslag av 6,100 kronor.

Slutligen föreslogs, att det personliga lönetillägget å 1,000 kronor åt yrkesinspektrisen

Kerstin Hesselgren skulle beräknas inom ramen av det extra

anslag för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det

ordinarie anslaget, som för budgetåret 1923—1924 komme att äskas av

riksdagen.

Vad sålunda föreslagits blev, såsom i det föregående antytts, av riksdagen

bifallet.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ny definitiv lönereglering

för yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna hos yrkesinspektionen.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion,

nr 80, vari hemställts, att riksdagen ville

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid stats
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen

och yrkesinspektrisassistenter inom yrkesinspektionen;

dels föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda bestämmelser

beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen skola från och med

den 1 juli 1925 i tillämpliga delar gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris

och yrkesinspektrisassistenter;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen på

följande sätt:

Befattning

Lönegrad

9 yrkesinspektörer................................................

................................... B 28

1 yrkesinspektris....................................................

.................................. B 28

9 assistenter .........................................................

................................... B 21

2 yrkesinspektrisassistenter..................................

................................... B 21

18 underinspektörer................................................

................................. B 16;

dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

Stat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän ..........

.................................... 275,600: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..........

.................................... 2,000: —

Kontorskostnader m. m................................

.................................... 17,100: —

Summa kronor 294,700: —

dels besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att från och

med den 1 juli 1925 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelserägt

uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som

provisoriskt avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1925

till vederbörande skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande

vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, vederbörande

vid utgången av juni månad år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli

månad år 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen

för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i

tillämpliga delar gälla även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare

inom yrkesinspektionen;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu

269,100 kronor, med 25,600 kronor till 294,700 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

23

I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i förevarande motion erinrats,

hava såväl inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd som inom socialstyrelsen

delade meningar gjort sig gällande beträffande frågan om yrkesinspektrisbefattningens

placering i lönegrad. Medan lönenämndens majoritet

samt tre reservanter inom socialstyrelsen ansett befattningen böra hänföras

till lönegrad, motsvarande den hittillsvarande 16:e i avdelning B av avlöningsreglementets

löneplan, har socialstyrelsen funnit en placeiing i lönegraden

B 17 vara påkallad. En reservant inom lönenämnden har ansett,

att befattningen bör hänföras till lönegraden B 18 och sålunda helt likställas

med manlig yrkesinspektörsbefattning. Samma åsikt hävdas ock i den föreliggande

motionen.

Kung! Maj:t har, såsom nämnts, föreslagit befattningens ifråga hänförande

till den nya 26:e lönegraden, motsvarande i den nuvarande löneplanen

16:e lönegraden. Till denna ståndpunkt har ock utskottet kommit

efter prövning av alla på frågan inverkande omständigheter och kan utskottet

sålunda icke biträda motionärens yrkande. Utskottet anser alltså,

att med hänsyn till de olika kvalifikationsfordringar, som ställas å yrkesinspektörerna

och yrkesinspektrisen, en placering i nuvarande 16:e lönegraden

av sistnämnda befattning kan anses skälig.

Yad härefter de kvinnliga assistenternas vid yrkesinspektionen placering

i lönehänseende angår, har Kungl. Maj it ävenledes ansett sig böra följa

lönenämndens, av socialstyrelsen biträdda förslag om dessa befattningars

placering i nuvarande ll:e lönegraden. I motionen har yrkats, att befattningarna

i fråga måtte hänföras till den 13:e lönegraden. Utskottet som, i

likhet med departementschefen, ansett skäligt, att ungefär samma förhållande

i avlöningshänseende kommer att råda mellan de manliga och kvinnliga

assistenterna som mellan yrkesinspektörerna och yrkesinspektrisen, har sålunda

jämväl i denna del funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t föreslagit.

I Kungl. Maj:ts förslag hava de kvinnliga assistenterna upptagits under

benämning assistenter av 2:a klass och de manliga såsom assistenter av l:a

klass.

Beträffande detta förslag har i den föreliggande motionen anförts, att, då

det här ej vore fråga om befattningar, underordnade varandra, utan om ett

särskiljande av manliga och kvinnliga befattningar, de kvinnliga assistentbefattningarna

borde, oavsett deras inplacering i löneplanen, givas benämning,

som åskådliggjorde detta förhållande, exempelvis yrkesinspektrisassistenter.

Till denna mening ansluter sig ock utskottet. Utskottet får för

sin del föreslå, att de manliga assistenterna benämnas yrkesinspektörsassistenter

och att de kvinnliga, på sätt motionären föreslagit, erhålla titeln yrkesinspektrisassistenter.

Utskottets

yttrande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har icke

givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och herr Halléns ovanberörda motion, II: 80,

a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1925

äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen och yrkesinspektrisassistenter;
b)

föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda

bestämmelser beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen

skola från och med den 1 juli 1925 i tillämpliga delar

gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris och yrkesinspektrisassistenter;
c)

bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

9 yrkesinspektörer .................................................. B 28

1 yrkesinspektris............ B 26

9 yrkesinspektörsassistenter............................................ B 21

2 yrkesinspektrisassistenter .................................... B 18

18 underinspektörer............................ B 16;

d) godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.. 272,400

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................... 2,000

Kontorskostnader m. m................................................ 17,100

Summa kronor 291,500;

e) besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom

yrkesinspektionen, å vilken förenämnda avlöningsreglemente

skulle komma att från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning,

enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon

del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som provisoriskt

avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli

månad 1925 till vederbörande skall på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle

hava i den befattning, vederbörande vid utgången av juni månad

år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli månad år 1925,

om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

25

19:o)

f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må- bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen

upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den

definitiva löneregleringen för statsdepartement med flera verk

lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande

nu ifrågavarande befattningshavare inom yrkesinspektionen;

samt

h) höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,

nu 269,100 kronor, med 22,400 kronor till 291,500 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet, övergångsstat

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie an- inspektionen.

slaget till övergångsstat för yrkesinspektionen. [17.]

20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för upprätt- Yrkeshållande

av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, u^^mhet.S

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 78,500 kronor. [18 ]

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 51 och 52 i statsrådsprotokollet.

För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har det extra

anslaget till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet upptagits till

77,900 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd av Kungl.

Maj:ts framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra anslag av 78,500 kronor.

21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) och under hänvis- Föreningen

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 52—55) i ämnet innehåller, hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den

av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta

utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i

arbetet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

holm.

[19.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Statens

ivclngsarbets
anstalter.

[20.]

22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbeteanstalter

på följande sätt:

Befattning

1 direktör.........................

1 direktör...........................

1 pastor och förste lärare

1 kamrerare.........................

1 assistent av l:a klass ...

1 assistent av 2:a klass ...

1 assistent av 3:e klass ...

2 assistenter av 4:e klass

1 trädgårdsmästare............

3 uppsyningsmän................

11 förste förmän.........

41 förmän ............................

3 första vaktfruar .............

13 vaktfruar ........................

Lönegrad

......B 27

......B 24

......B 24

......B 22

......B 20

......B 18

......B 16

......B 12

......B 12

......B 10

......B 8

......B 6

......B 6

......B 1;

dels godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten u Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 181,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 28,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag........................................ 147,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag......................................... 97,500

Summa kronor 571,500;

dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 519,500 kronor, med 52,000 kronor till 571,500 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55—71 i statsrådsprotokollet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1924 års riksdag nedsatt det

ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 532,000 kronor

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr >5.

27

med 12,500 kronor till 519,500 kronor. Vidare liar samma års riksdag,

likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, ur riksstaten uteslutit det

ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat.

I samband härmed har riksdagen godkänt följande av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari 1924

(femte huvudtiteln, punkten IG) förordade förslag till stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med den 1 juli 1924:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...............

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag

................................................................................

kronor 181,000

» 10,000

» 28,500

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... kronor 60,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................•••• » 4,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................ » 37,000

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............................. kronor 110,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............................. » 88,500

Summa förslagsanslag kronor 519,500.

Vad angår tvångsarbetsanstalten i Svartsjö har Kungl. Maj:t genom brev

den 20 juni 1924 fastställt en detaljerad omkostnadsstat för denna anstalt

samt den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten för budgetåret

1924—1925. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 179,600 kronor,

varav 54,600 kronor beräknas inflyta såsom överskott å jordbruksdriften,

hyror, avgifter för intagna alkoholister m. m. och återstoden, 125,000 kronor,

utgör statens tillskott att utgå dels från ovan omförmälda anslagspost &

110.000 kronor till övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten å

Svartsjö, dels ock från det till driftkostnader för statens vårdanstalt för

alkoholister vid Svartsjö för samma budgetår anvisade förslagsanslaget å

15.000 kronor. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat att hos tvångsarbetsanstalten

skulle tills vidare under nämnda tid vara anställd en läkare med

ett arvode av högst 5,000 kronor för år, varjämte Kungl. Maj:t medgivit, att

hos anstalten finge under samma tid vara anställda följande extra ordinarie

tjänstemän, nämligen en montör, en mejerist och högst åtta förmän. Vidare

har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 september 1924 medgivit, att vid

anstalten finge tills vidare till och med den 30 juni 1925 vara anställt ett

extra ordinarie kvinnligt kontorsbiträde med avlöning enligt andra lönegraden

i löneplanen för kvinnliga extra ordinarie tjänstemän.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag i fråga om Svartsjöanstaltens stater

innebär, att avlöningsstaten skulle för nästkommande budgetår bibehållas

oförändrad, under det att omkostnadsstaten skulle höjas med 37,000 kronor.

Till ett belopp av 12,000 kronor uppvägas emellertid denna höjning av en

motsvarande sänkning å förslagsanslaget till driftkostnader för anstalten. Till

sin återstående del, 25,000 kronor, är höjningen grundad dels på utgiftssiffrorna

för senast förflutna budgetår, dels ock på den även efter sistnämnda

tid fortgående stegringen av antalet å anstalten intagna.

Beträffande härefter Landskronaanstalten har Kungl. Maj:t genom brev

den 20 juni 1924 förordnat, att hos tvångsarbetsanstalten i Landskrona

skulle från och med den 1 juli 1924 tills vidare till och med den 30 juni

1925 vara anställda dels en på könssjukdomarnas område särskilt utbildad

läkare med ett arvode av högst 5,000 kronor för år och en predikant med ett

arvode av högst 1,200 kronor för år, å vilka arvoden dyrtidstillägg icke finge

utgå, dels oclc ytterligare eu läkare med ett arvode av högst 1,400 kronor för

år och en å könsjukdomarnas område särskilt utbildad sjuksköterska med ett

arvode av högst 2,525 kronor för år. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att

den på könssjukdomarnas område särskilt utbildade läkaren skulle under

samma tid äga att vid för anstaltens räkning företagna resor åtnjuta ersättning

för kostnader för järnvägsbiljetter enligt tredje klassen i gällande resereglemente.

Tillika medgav Kungl. Maj:t, att hos tvångsarbetsanstalten finge

under omförmälda tid vara anställda följande extra ordinarie tjänstemän,

nämligen högst två förmän, den ena med tjänstgöring såsom maskinist, en

kvinnlig assistent, eu första vaktfri! och högst elva vaktfruar, varjämte föreskrevs,

att den förenämnda kvinnliga assistenten skulle hänföras till 6:e

lönegraden för extra ordinarie kvinnliga tjänstemän, omfattande 8:de och 9:de

löneklasserna för kvinnliga tjänstemän.

Genom samma brev fastställde Kungl. Maj:t en detaljerad omkostnadsstat

för tvångsarbetsanstalten i Landskrona och den därmed förenade alkoholistanstalten

att gälla för budgetåret 1924—1925. Denna stat slutar på ett

belopp av 101,550 kronor, varav 11,050 kronor beräknas inflyta i inkomster

och återstoden 90,500 kronor utgör statens tillskott, att utgå dels av ovan

omförmälda förslagsanslag å 88,500 kronor, dels ock av det till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona för budgetåret 1924—

1925 anvisade extra förslagsanslaget å 2,000 kronor.

Innan departementschefen framlagt förslag till stater för nästkommande

budgetår beträffande nu ifrågavarande anstalt och den därmed förenade

anstalten för kvinnliga alkoholister, har departementschefen behandlat en av

anstaltsstyrelsen gjord framställning om tillstånd att få arrendera eu stiftelsen

Hildero tillhörig fastighet, kallad Hildero, i Asmundstorps socken i

Malmöhus län, vilken fastighet fångvårdsstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 28 juni 1918 övertagit tillsvidare för fångvårdens räkning

med syfte att dit förlägga något antal vid Landskronaanstalten intagna

tvångsarbeterskor. Departementschefen har ansett, att genom ett arrendeavtal

med stiftelsen staten skulle förskaffa sig en mera tryggad dispositions
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets titlåtande Nr 5.

29

rätt över egendomen än den nuvarande, samtidigt som det vore billigt, att

stiftelsen i någon mån bereddes bidrag till bestridande av vissa med dess

syfte förenade utgifter. Under förutsättning att riksdagen icke framställde

någon erinran mot arrendeavtalet, enligt vilket arrendet skulle utgöra 1,500

kronor om året, bär Kungl. Maj:t lämnat sitt godkännande åt en preliminärt

sluten arrendeöverenskommelse.

Med hänsyn härtill har inom anslagsposten till övriga kostnader för driften

vid Landskronaanstalten för budgetåret 1925—1926 beräknats ett belopp av

1.500 kronor till bestridande av avgiften för ett års arrende.

Vidkommande avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten i Landskrona

innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att anslagsposten för avlöningar

till ordinarie tjänstemän skulle, med hänsyn till framlagt förslag om ordnande

av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, höjas med

5,000 kronor. Anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

skulle ock av skilda anledningar, bland annat den nyssnämnda,

undergå höjning. Sålunda skulle ytterligare en extra vaktfri! anställas och

fyra extra vaktfrubefattningar förändras till extra första vaktfruar. En omläggning

av läkarvården vid anstalten skulle däremot föranleda till minskning

av sistnämnda anslagspost. Den totala ökningen av posten stannar vid

2.500 kronor. Vad anslagsposten för vikariatsersättningar beträffar har

denna ansetts kunna nedbringas med 1,500 kronor till 3,000 kronor.

Beträffande slutligen omkostnadsstaten för Landskronaanstalten — avseende

såväl tvångsarbetsanstalten som alkoholistanstalten — skulle enligt

Kungl. Maj:ts förslag anslagsposten till övriga kostnader för driften vid

tvångsarbetsanstalten i Landskrona, nu 88,500 kronor, med hänsyn dels till

knappheten av för innevarande budgetår beviljade medel, dels ock till ökad

beläggning av anstalten, höjas till 97,500 kronor och anslaget till dylika

kostnader för alkoholistanstalten beräknas till 2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vad detsamma avser avlöningsstaten

för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö har icke givit utskottet anledning

till erinran, och bär utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka den av

Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget till övriga kostnader för

driften vid samma anstalt.

I samband med förslag till avlönings- och omkostnadsstater för Landskronaanstalten

har, såsom nämnts, departementschefen framlagt förslag

om arrendering för statsverkets räkning av en stiftelsen Hildero tillhörig

fastighet. Mot förslaget härutinnan har utskottet ej heller haft något att

erinra. Emellertid anser utskottet, att, därest det jämväl framdeles kan

anses önskligt och nödigt, att staten disponerar fastigheten ifråga, det bör

tagas under övervägande, huruvida icke staten bör på de av stiftelsen föreslagna

villkoren med äganderätt övertaga densamma.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda hänseenden föreslagit ifråga om Landskronaanstaltens

avlönings- och omkostnadsstater, har utskottet ansett sig böra

biträda. Med hänsyn till riksdagens beslut ifråga om ordnandet av kvinn
-

Utskottets

yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

liga befattningshavares avlöningsförhållanden, skulle det visserligen kunna

ifrågasättas att vidtaga viss nedsättning av anslagsposten för avlöningar

till ordinarie tjänstemän vid anstalten. Utskottet har emellertid efter verkställd

undersökning ansett detta icke böra ske.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbetsanstalter

på följande sätt:

Befattning

1 direktör..........................

1 direktör..........................

1 pastor och förste lärare

1 kamrerare........................

1 assistent av l:a klass ...

1 assistent av 2:a klass ...

1 assistent av 3:e klass ...,

2 assistenter av 4:e klass

1 trädgårdsmästare ..........

3 uppsyningsman .............

11 förste förmän...................

41 förmän ...........................

3 första vaktfruar ............

13 vaktfruar.......................

Lönegrad

....... B

27

B

24

....... B

24

....... B

22

....... B

20

...... B

18

B

16

...... B

12

...... B

12

...... B

10

...... B

8

...... B

6

...... B

6

B 1;

b) godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......181,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 10,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 3,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag .............................................................. 39,500

B. Omkostnadsstat.

Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 147,000

Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 97,500

Summa kronor 571,500;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr !).

:n

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 519,500 kronor, med 52,000 kronor till 571,500

kronor.

23:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 21) att för anordnande

av varmvattenberedning och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona

i enlighet med av departementschefen förordat förslag för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 72—75 i

statsrådsprotokollet.

Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har utskottet icke velat motsätta sig detsamma. Utskottet

vill emellertid hava uttalat, att ytterligare större inrednings- eller reparationsarbeten

icke synas böra vidtagas inom anstalten, förrän full visshet föreligger

om att anstalten böx1 för en mera avsevärd tid framåt användas för

sitt ändamål.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för anordnande av varmvattenberedning och

värmeledning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona i enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 2 januari 1925 förordat förslag för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till driftkostnader

för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1924—1925 uppfört med ett belopp

av 15,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt

för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 23)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister

i Landskrona för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

Anordnande

av varmvattenbered''

ning och

värmeledning

inom tvångsarbeteanstalten

i

Landskrona.

[21.]

Utskottets

yttrande.

Statens

vårdanstalt

för alkoholister

vid

Svartsjö.

[22.]

Statens vårdanstalt

föialkoholister

i

Landskrona.

[23.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Driftkostnader

för

statens vårdanstalt

å

Venngarn för

alkoholister.

[24.]

Utskottots

yttrande.

Vissa Övriga

anslag till

alkoholist - vården m. m.

[25.]

26:o) Kungl. Maj:t har föreslagil riksdagen (punkt 24) att för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister ett extra anslag av 41,945

kronor,

dels och till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett

extra förslagsanslag av 39,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 76—86 i

statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär .riksdagen

för budgetåret 1924—-1925 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar

åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister ett

extra anslag av 41,445 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt

vid samma anstalt ett extra förslagsanslag av 33,300 kronor.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget för avlöningar och

vikariatsersättningar åt befattningshavare vid anstalten är beroende på en

under nästa budgetperiod inträdande ökning i antalet ålderstillägg.

Höjningen av anslaget till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid anstalten

är föranledd av ökning av utgiftsposterna byggnader med 1,000 kronor, utspisning

med 1,934 kronor, eldning, belysning och elektrisk kraft med 900

kronor samt expenser och diverse med 1,866 kronor.

Yad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran, och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare

vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra

anslag av 41,945 kronor;

samt

b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt

ett extra förslagsanslag av 39,000 kronor.

27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,

läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor,

ävensom medgiva,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnar
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

33

skog för budgetåret 1925—1926 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej

mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp

för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller

som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning

till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,

upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för

anordnande av allmän alkolistanstalt.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 86—91 i

statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1924—1925 har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag beviljat följande extra anslag, nämligen

dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,

dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,

läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor,

dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor,

dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor.

Vidare har riksdagen, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

medgivit,

dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog

för budgetåret 1924—1925 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej

mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp

för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget,

dels att den behållning, som må återstå å det på 1922 års riksstat uppförda

förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor till understöd åt nykterhetsnämnderna

m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vid utgången

av budgetåret 1923—1924, jämväl efter sistnämnda tidpunkt må användas

för samma ändamål,

dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller

som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna

allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade

kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespasseBihang

till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 höft. (Nr 5.) 701 35 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

volanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning

till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt

bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan

för anordnande av allmän alkoholistanstalt.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

I) för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,

b) till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,

handräckning, läkarutlåtanden, vittneser sättning ar m. m.

ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,

c) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande

alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;

II) medgiva,

a) att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda

alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1925—1926

utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av

en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp för vårddag,

som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget, samt

b) att jord, som står under kronans omedelbara disposition

eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk

för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de

genom domänst yreisens försorg utarrenderade kronoegendomar,

vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas

fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter

av Kungl. Maj:t i värjo särskilt fall verkställd prövning, utan

särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,

förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän

alkoholistanstalt.

Sjukkasseväsendets

befrämjande.

Sjukkassor,

som meddela

moderskapsunderstöd.

28:o) Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande

samt Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för understödjande

av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd (punkt 26), kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

[26.]

anmäla.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

35

29:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 27)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 93 och 94) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av kostnaderna för arbetsrådct för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 61,150

kronor.

30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till pensionsstyrelsen

(punkt 28) dels till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet

(punkt 29) dels till pensionsförsäkringens genomförande (punkt 30)

dels till bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni

1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen (punkt 31) dels ock

för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

(punkt 32) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

31 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till ersättning

åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 290,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 105 och 106 i statsrådsprotokollet.

Ersättning åt postverket för dess bestyr med utbetalning av pensioner

och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring skall enligt de

genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1922 gällande föreskrifterna — fastställda

i anslutning till av riksdagen godkända grunder — tills vidare utgå

med dels eu grundersättning, beräknad efter 12 öre för varje utbetalning,

dels ock därutöver en dyrtidsersättning, utgörande lika många procent av

grundersättningen, som de av postverket under det år, ersättningen avser,

utbetalade dyrtidstilläggen utgöra av de utbetalade fasta avlöningarna. Ersättningen

till postverket utbetalas i efterskott för kalenderår.

Till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet för år 1924 har lagts

ett antal av 1,131,000 utbetalningar, och har 1924 års riksdag, i enlighet

med Ktmgl. Maj:ts förslag, för budgetåret 1924—1925 till ifrågavarande

ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 155,000 kronor.

Ben nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av ökat antal årliga

pensionsutbetalningar.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till ersättning åt postverket för dess bestyr

med pensionsutbetalningar för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra förslagsanslag av 290,000 kronor.

Arbctsrådet.

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

Ersättning

åt postverket

för dess b

med pensionsutbetalningar.

[33.]

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ersättning

till häradsskrivarna

för

uppgörande

av de i 14 §

av pensionsförsäkringslagen

omförmälda

förteckningar.

[34.]

32:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

34) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av ersättning till häradsskrivarna för

upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring

omförmälda förteckningar för budgetåret 1925—1926 bevilja ett

extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

Fattigvården i 33:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 35) att höja det ordiallmanhet.

narfe förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu 900,000 kronor, med

L35-] 100,000 kronor till 1,000,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet har för vartdera

av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 beräknats till 900,000 kronor.

Enligt vad riksräkenskapsverkets budgetredovisning utvisar, har nettobelastningen

å anslaget för budgetperioden 1923—1924 uppgått till 1,022,357

kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen funnit anslaget från och

med nästa budgetår böra höjas till 1,000,000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

fattigvården i allmänhet, nu 900,000 kronor, med 100,000 kronor

till 1,000,000 kronor.

Svenska 34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)

1förbundet oc^ lln^er hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108—110) i ämnet

°[36.]‘

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

Stats- 35:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 37)

1fattigvård en” oc^ un<^er hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 110) i ämnet innej-gy

j håller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till statsinspektion av fattigvården

anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.

Statsbidrag 36:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) och under hänför

upp- visning till vad statsrådsprotokollet (sid. 111) i ämnet innehåller, får utskottet

tovcinac åtel'' -• »••■m

inrättande av Hemställa,

art et shem. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budget
[38.

] år ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till beredande av stats
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

37

bidrag till uppförande dier inrättande av i lagen om fattigvården

avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvis- statsbidrag

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 111) i ämnet innehåller, hemställer ^H^derna

utskottet, vid arbetshem.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår j-gg -j

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till beredande av statsbidrag

till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem

anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.

38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att Skydds
dels

under avdelningen fattigvård och barnavård under rubriken skydds- uppfostran.

uppfostran uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 187,000 kronor; [40-]

dels medgiva, att statsbidrag för barn, omhändertagna för skyddsuppfostran,

må från och med år 1926 utgå enligt följande grunder:

a) till barnavårdsnämnd utgår för barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran

men ej är skyddshemselev, årligt statsbidrag, om barnet överlämnats

till enskilt hem, med 50 kronor och, om det överlämnats till barnhem,

med 80 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden

uppgått, och

b) till styrelse för skyddshem utgår för skyddshemselev årligt statsbidrag,

om eleven uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om han

uppfostras utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i

någotdera fallet kostnaden uppgått;

dels medgiva, att från omförmälda förslagsanslag för skyddsuppfostran må

från och med år 1926 i enlighet med av departementschefen angivna grunder

utgå hyra för av vissa föreningar anordnade skyddshem samt ersättning för

icke belagda platser i sådana skyddshem m. m.;

dels ock medgiva, att från berörda förslagsanslag må till arvode åt en

skyddshemsinspektör från och med den 1 januari 1926 tills vidare utgå ett

belopp av högst 2,500 kronor för år räknat.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 112—140 i statsrådsprotokollet.

Sedan 1924 års riksdag med vissa smärre ändringar antagit Kungl. Maj:ts

förslag till lag om samhällets barnavård, har lag i ämnet utfärdats den 6

juni 1924 (sv.- förf.-saml. nr 361). Med hänsyn till att lagen skall träda i

kraft först med ingången av år 1926, framlades ej vid 1924 års riksdag förslag

i de anslagsfrågor, vilka sammanhänga med lagen. I Kungl. Maj:ts

proposition i ämnet (nr 150) funnos dock intagna kostnadsberäkningar, enligt

vilka de i följd av lagens genomförande uppkommande kostnadsökningarna

skulle komma att för år belöpa sig till för staten — oavsett statslån och

vissa garantier, som borde tillförsäkras de enskilda organisationer, vilka

åtagit sig en del av den genom lagen föreskrivna uppfostringsverksamheten —

75,000 kronor, för samtliga landsting och städer, som ej deltaga i landsting,

till 115,000 kronor och för rikets samtliga primärkommuner till 180,000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Nuvarande

anslag.

kronor. Dessa kostnadsökningar sammanhängde bland annat med den föreslagna

höjningen till 18 år av åldersgränsen för vanartade barns omhändertagande

för skyddsuppfostran och med lagens bestämmelser, att vanartade

över femton år ävensom särskilt svåruppfostrade, kroppsligt sjuka och psykiskt

abnorma vanartade böra, där så kan ske, uppfostras avskilda från andra

vanartade barn. Enligt gjorda beräkningar erfordrades, utöver dåvarande antalet

skyddshemsplatser, vilket uppgick till 1,048, ytterligare omkring 250

platser. Detta behov var, enligt vad i propositionen meddelades, avsett att

helt kunna fyllas i av vissa enskilda organisationer inrättade skyddshem.

Det var för inrättande av sådana, som, på sätt ovan antytts, statslån ifrågasatts.

Någon höjning av statens bidrag till skyddshemselevs uppfostran i

skyddshem ifrågasattes ej men däremot en ökning från 225 till 300 kronor

av kommunens bidrag för detta ändamål, varav följde, att landstingets utgift

härför skulle minskas med motsvarande belopp. Genom vidgad ersättningsskyldighet

för föräldrar till omhändertagna barn beräknades någon

minskning i landstingets och kommunens utgifter komma att uppstå.

Om de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna, beträffande vilkas innehåll

departementschefen hänvisat till propositionen nr 150 sid. 227—245,

yttrade andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27:

»Av de ovan omförmälda kostnadsberäkningarna, vilka åtfölja propositionen,

framgår, att departementschefen funnit sig föranlåten att högst

väsentligt beskära de av kommittén framställda förslagen om bidrag från

det allmännas sida till barnavården. Den nu framlagda planen för kostnadernas

fördelning mellan stat, landsting och kommun — vilken plan är

avsedd att slutligen prövas först av nästkommande års riksdag — innebär

inga mera väsentliga rubbningar av vad hittills gällt, och de kostnadsökningar,

vilka befunnits ofrånkomliga, böra ses i belysning av de plikter,

som samhället har emot barnen, och den indirekta vinsten för samhället

av ett ingripande i fall av behov till förebyggande av brottslighet, lösdriveri

och sjukdom. Det ligger i sakens natur, att kostnadsberäkningar

på ett område sådant som det förevarande, där statistiska uppgifter delvis

helt och hållet saknas och där man sålunda har att i viss mån utgå från

sannolikhetskalkyler, icke kunna ingiva full trygghet för att de beräknade

kostnaderna icke kunna komma att överskridas. Detta gäller särskilt uppfostran

i skyddshem av vissa varnartade. Men utskottet är dock av den

uppfattningen, att med hänsyn till den stora plats, som enligt förslaget

tillmätts såväl de förebyggande uppfostringsåtgärderna, vilka i allmänhet

draga ingen eller ringa kostnad för det allmänna, som den villkorliga utskrivningen,

den mera kostbara uppfostran i anstalter skall komma att tagas

i användning endast i den mån sådan är av behovet oundgängligen påkallad.

Och utskottet förutsätter, att från vederbörlig myndighet hos barnavårdsnämnderna

inskärpes angelägenheten av att nödig försiktighet iakttages vid

prövning av frågan om varnartade barns omhändertagande».

Sedan år 1903 linnes på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln uppfört

ett förslagsanslag med titel: Uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt

avseende försummade barn. Detta anslag, från början uppgående till

70,000 kronor, höjdes av 1918 års lagtima riksdag till 80,000 kronor och av

1919 års lagtima riksdag till 184,000 kronor, i sammanhang varmed fast
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ställdes ändrade grunder för de från anslaget utgående statsbidrag. Slutligen

höjdes anslaget, som visat sig otillräckligt för sitt ändamål, av 19-4

års riksdag till 250,000 kronor.

Av det ifrågavarande anslaget bestridas dels statsbidrag till uppfostran

åt varnartade och i sedligt avseende försummade barn, dels ock arvoden till

eu skyddsliemsinspektör och till folkskoleinspektörerna för inspektion av

skyddshem och barnhem. Övriga statskostnader för inspektion av samhällets

barnavård fördela sig för närvarande på byrån för fattigvård och barnavård

inom socialdepartementet och på fattigvårdskonsulenterna. Kostnaderna föi

nämnda byrå bestridas av ett av de för departementet anvisade anslagen,

kostnaderna för fattigvårdskonsulenterna av ett till statsinspektion av fattigvården

anvisat extra anslag å 49,650 kronor.

För närvarande utgår statsbidrag till av barnavårdsnämnd i enskilt hem

utackorderat barn med hälften av barnavårdsnämndens kostnader, dock ej s^y^s.

över 50 kronor (se kungörelsen den 19 juni 1919 angående statsbidrag till uppfostran.

uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt avseende försummade barn, ») f

sv. förf.-samt. nr 389). Detta innebär, med hänsyn till att fångvårdsstyrelse!! enskilt hem

ersätter barnavårdsnämndens kostnader med högst 100 kronor, att statsbi- oa^a™e’rt“^Js

draget understiger 50 kronor, om totalkostnaden understiger 200 kronor. för skyddsMed

avseende å det för närvarande utgående statsbidraget har Kungi. uppfostran.

Maj:t ej föreslagit annan ändring än att i förenklingssyfte bidraget bestämmes

att utgå med ett fixt belopp i stället för enligt nyss refererade, nu gällande

grunder. Statsbidraget skall sålunda utgöra 50 kronor eller det lägre belopp,

vartill kostnaden uppgått.

För barn, som skilts från hemmet och våndas i barnhem, utgår föi närvarande

statsbidrag med 80 kronor för år. På sätt i ovannämnda proposition

anförts har detta av riksdagen år 1919 fastställda belopp synts böra bibehållas

oförändrat.

Till styrelse för skyddshem utgår för närvarande i enlighet med beslut av

1919 års lagtima riksdag ett årligt statsbidrag av 200 kronor för den tid,

elev vårdas inom hemmet. Har eleven av skyddshemsstyrelsen tills vidare eller

för viss tid överlämnats till enskilt hem eller anställts i arbete, tjänst eller

yrke (villkorlig utskrivning enligt den nya lagens terminologi), utgår statsbidrag

till barnavårdsnämnden (icke till skyddshemsstyrelsen) med hälften

av nämndens kostnader, d. v. s. vad nämnden erlagt till skyddshemsstyrelsen

(efter avdrag av fattigvårdsstyrelsens bidrag), dock ej över 50 kronor. Enär

ersättning för barnets vård av barnavårdsnämnden erlägges med högst 225

kronor, därav fattigvårdsstyrelsen ersätter 100 kronor och staten 50 kronor,

utgör barnavårdsnämndens slutliga kostnad högst 75 kronor.

I ovannämnda proposition nr 150 till 1924 års riksdag behandlades den av

riksdagen i skrivelse den 22 juni 1920 (nr 8 A, punkt 237) gjorda framställning,

att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning i fråga om statsbidrag till avlöning

av de vid av Kungl. Maj:t godkända skyddshem anställda folk- och småskol
-

b) Statsbidrag

för vård i

barnhem av

barn, som omhändertagits

för skyddsuppfostran.

c) Statsbidrag

för skydds
hemscley.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

lärare, ävensom de över denna skrivelse av fattigvårdslagstiftningskommittén,

skyddshemsinspektören och skolöverstyrelsen avgivna utlåtandena. I sammanhang

därmed meddelades en tabell, utvisande bl. a. medelkostnaden under år

1922 för elev och år vid skyddshemmen. För elev, vårdad inom skyddshem,

uppgick denna kostnad, inberäknat statsbidraget, till 1,368 kronor 87 öre. I avseende

härå uttalade departementschefen, att på medelkostnadens höjande till

detta höga belopp vissa omständigheter av tillfällig natur vid en del av skyddshemmen

torde hava i avsevärd mån inverkat, såsom alltför ringa beläggning

i förhållande till befintliga lärarkrafter och övriga anordningar m. in. Med

hänsyn härtill och då även i övrigt en nedgång i kostnaderna vore att förvänta,

beräknades medelkostnaden vid tidpunkten för lagens ikraftträdande

till 1,200 kronor. Departementschefen förklarade sig vidare icke kunna förorda

eu höjning av det av riksdagen år 1919 beslutade statsbidraget vare

sig i form av visst bidrag för varje elev eller i annan form. Vad särskilt

anginge det i riksdagens omförmälda skrivelse den 22 juni 1920 berörda

spörsmålet om statsbidrag till avlöning åt de vid skyddshemmen anställda

folkskollärare, uttalades i propositionen, att det med hänsyn till vad kommittén

därom anfört syntes tveksamt, huruvida en dylik form för statsbidrag

skulle vara ägnad att befordra skyddshemsarbetets utveckling i gynnsam

riktning. Emellertid förordades en höjning av kommunens bidrag till skyddshemselevs

vård inom skyddshem från 225 till 300 kronor, varigenom — med

det dåvarande antalet skyddshemselever, cirka 850 — skulle uppstå en ökning

av skyddshemmens inkomster av 63,750 kronor.

I fråga om skyddshemselev, som villkorligt utskrives (motsvarande det

nu tillämpade överlämnandet till enskilt hem etc.), ansågs allenast den ändring

böra vidtagas i vad nu gäller, att statsbidraget bestämmes till 50 kronor

eller det lägre belopp, vartill vårdkostnaden uppgått. Därjämte förordades,

att statsbidraget skulle från statsverket utbetalas direkt till skyddshemsstyrelsen,

även då fråga vore om villkorligt utskriven, vilket ur praktisk

synpunkt vore en förbättring.

Enligt vad vidare framhölls skulle samma statsbidrag utgå till de vanliga

skyddshemmen som till de i den nya lagen (43 § 2 och 3 mom) omförmälda,

av annan än staten upprättade skyddshem, vilka äro avsedda för vanartade

över 15 år ävensom för grovt vanartade under 15 år samt elever med komplicerad

vanart, d. v. s. sådana vanartade, som därjämte äro kroppsligt sjuka

eller psykiskt undermåliga. Kommunen och landstinget borde nämligen

drabbas av samma kostnad, vare sig elev vårdades i vanligt skyddshem eller

sådant skyddshem (centralanstalt), som nyss nämnts. Statens kostnader för

centralanstalterna skulle sålunda (med undantag av eventuella byggnadslån

och garantier, varom mera här nedan) begränsas till samma årsbidrag

som för elev å vanligt skyddshem (200 kronor).

I anslutning till vad sålunda anförts i ovannämnda, för 1924 års riksdag

framlagda proposition har departementschefen nu föreslagit, att skyddshemsstyrelse

skall äga för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag, om eleven

uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om han uppfostras

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

41

utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera

fallet kostnaden uppgått.

Departementschefen har härefter erinrat om, att i propositionen nr 150

vid 1924 års riksdag (s. 228 f.) finnes införd eu beräkning angående sannolika

antalet av de barn, vilka kunna förväntas bliva jämlikt den nya lagen omhändertagna

för skyddsuppfostran.

Av denna beräkning, som återgivits å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet

framgår, att på grund av viss utsträckning i den nya lagens tillämplighetsområde

antalet i enskilda hem och barnhem vårdade barn samt inom och

utom skyddshem vårdade skyddsliemselever skulle komma att ökas med

respektive 150, 50, 250 och 100 samt att det för statsbidrag anvisade anslaget

därför borde ökas enligt följande tablå:

150 nya statsbidrag för barn i enskilda hem

ä 50 kronor.....

... — 7,500: —

50 » »

» » » barnhem

å 80

.....

... — 4,000: —

250 » »

» elever i skyddshem

ä 200

» .. ..

... — 50,000: —

100 » »

» » utom »

ä 50

» .....

... — 5,000: —

Summa kronor 66,500: —

Enligt 43 § 2 och 3 mom. i lagen om samhällets barnavård skola, på sätt

i det föregående antytts, vissa grupper av vanartade, där så kan ske, uppfostras

avskilda från andra vanartade i särskilda skyddshem. Detta gäller

sådana vanartade barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens beskaffenhet

eller på grund av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller annan

kroppslig eller andlig brist eller svaghet icke lämpligen kunna uppfostras i

de vanliga skyddshemmen.

Enligt fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag skulle staten själv anordna

anstalter för dessa kategorier eller åtminstone helt ansvara för driftkostnaderna.

För gossarnas räkning skulle staten enligt erbjudande av styrelsen

för föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josepkina

övertaga åkerbrukskolonien Hall. Beträffande flickorna åter skulle uppfostringsverksamheten

handhavas av en enskild stiftelse.

I propositionen nr 150 vid 1924 års riksdag framlades emellertid en i

viss mån annan plan för lösning av denna anstaltsfråga. Bl. a. med hänsyn

därtill att det av ekonomiska skäl vore önskvärt att undvika anordnande

av nya statsanstalter ifrågasattes, att hela den uppfostringsverksamhet, varom

här vore fråga, skulle bedrivas av ett antal föreningar och stiftelser i av

dem redan tillhöriga eller för ändamålet anordnade anstalter. I propositionen

meddelades, att Oscar-Josephina-föreningen, svenska diakonissällskapet,

samariterhemmet i Uppsala, diakonissanstalten i Härnösand och

Drottning Sophias skyddshem ställt sig tillmötesgående gentemot till dem

riktade förslag att komma staten till hjälp i förevarande hänseende, förstnämnda

förening, beträffande gossarna samt de övriga i fråga om flickorna.

I propositionen förordades vidare, att från staten, kommunen och landstinget

skulle för skyddshemselevs vård i centralanstalt utgå samma belopp

Statskostnader

för

samhällets

barnav Ard.

a) Kostnader

för statsbidrag

för barn, omhändertagna

för skyddsuppfostran.

b) Särskilda

kostnader för

de i 43 § 2

och 3 mom. i

lagen om samhällets

barnavård

omförmälda

skyddshemmen

(centralanstalterna).

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

c) Kostnader

för inspektion

över barnavården.

som för vård i de vanliga skyddshemmen, d. v. s. från staten 200 kronor och

från kommunen högst 1,000 kronor, därav landstinget skulle bidraga med

700 kronor. Skulle vårdkostnaden uppgå till högre belopp än 1,200 kronor,

vilket med klok skötsel av anstalten och under förutsättning av ej allt för

ringa beläggning syntes kunna undvikas, borde denna kostnad drabba anstalten.

Skulle å andra sidan vårdkostnaden icke uppgå till 1,200 kronor, borde

denna besparing i första hand komma landstinget tillgodo. Bleve eleven

villkorligt utskriven, skulle skyddshemsavgiften (högst 300 kronor) fördelas

mellan kommunen (75 kronor) och landstinget (225 kronor), vartill komme

statsbidraget 50 kronor. Anstalten skulle sålunda erhålla högst 350 kronor,

vilket belopp i regel torde täcka anstaltens kostnader för villkorligt utskriven

elev. På detta sätt skulle statens kostnader för centralanstalterna (med

undantag för byggnadslån och eventuella garantier) begränsas till samma

årsbidrag för elev som å vanligt skyddshem (200 kronor).

Sedan vederbörande departementschef anmodat styrelserna för ovannämnda

fem institutioner att inkomma med förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t

och kronan, å ena, samt institutionerna, å andra sidan, angående deras medverkan

i det ifrågavarande uppfostringsarbetet, hava styrelserna, med undantag

av styrelsen för diakonissanstalten i Härnösand, inkommit med sådana

förslag eller med yttranden, däri föreslagits grunder för de blivande avtalen.

Förslag till avtal med de fyra institutioner, som sålunda förklarat sig

beredda att träffa överenkommelse med Kungl. Maj:t, hava sedermera uppgjorts

inom socialdepartementet. Härefter har statskontoret avgivit infordrade

yttranden över förslagen.

En närmare redogörelse för de uppgjorda förslagen ävensom för de av

statskontoret avgivna yttrandena över desamma, återfinnes å sid. 120—131

i statsrådsprotokollet.

Enligt den nya lagen skall tillsynen över barnavården utövas av länsstyrelserna

med biträde av barnavårdskonsulenter; såsom sådana skola fattigvårdskonsulenterna

tjänstgöra. Central inspektion skall vidare utövas av

statens inspektör för fattigvård och barnavård. Enligt 21 § andra stycket

i lagen skall Kungl. Maj:t förordna angående tillsyn över verksamheten vid

skyddshemmen.

Statens kostnader för inspektion av samhällets barnavård fördela sig, såsom

ovan nämnts, för närvarande på byrån för fattigvård och barnavård inom

socialdepartementet jämte fattigvårdskonsulenterna, skyddshemsinspektören

samt statens folkskolinspektörer.

I ovannämnda proposition nr 150 till 1924 års riksdag (s. 240) framhölls

beträffande det av kommittén antydda behovet av en ökning av den vid socialdepartementets

byrå för fattigvård och barnavård anställda personalen, att

försiktigheten bjöde att först efter det någon erfarenhet vunnits om lagens

inverkan på byråns arbetsbörda, till prövning upptaga frågan, huruvida den

ifrågasatta ökningen vore av behovet oundgängligen påkallad. Då emellertid

under de första årens tillämpning av den nya barnavårdslagstiftningen

särskilda krav komme att ställas å sakkunskap inom åtskilliga av barna
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV 5.

43

vårdens specialområden, torde för tillgodoseende härav ett belopp, förslagsvis

3,000 kronor, böra ställas till förfogande för anlitande av sakkunniga

biträden. Någon ökad utgift för staten skulle oj detta innebära, enär viss

besparing uppstode genom upphörande av folkskoleinspektörernas befattning

med skyddshem och barnhem. För år 1923 hade summan av de jämlikt

Kungl. Maj.ts cirkulär den 27 november 1903 till folkskoleinspektörerna

utgående arvoden för inspektion av skyddshem och barnhem uppgått till

3,870 kronor.

I propositionen anfördes vidare, att någon löneförhöjning till fattigvårdskonsulenterna

icke borde ifrågakomma på grund av att de enligt den nya lagen

skola tjänstgöra jämväl såsom barnavårdskonsulenter. Beträffande skyddshemsinspektören,

som för närvarande åtujöte ett arvode av 1,500 kronor förutom

dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring, ökades hans arbetsbörda

betydligt genom den nya lagen. Han skulle hava att granska ansökningar

om statsbidrag för elever å såväl vanliga skyddshem som centralanstalterna.

Förutom detta arbete av övervägande formell art komrne säkerligen skyddsliemselevernas

rationellare fördelning, överförande från en anstalt till eu annan

etc. att ställa stora krav på honom. Eu höjning av hans arvode med 1,000

kronor, alltså till 2,500 kronor, syntes därför skälig.

I fråga om statskostnaderna för samhällets barnavård och vad därmed

sammanhänger har departementschefen anfört följande:

»Jag har i det föregående uttalat mig angående grunderna för statens

bidrag för barn, omhändertagna för skyddsuppfostran. Hittills hava, såsom

förut nämnts, statsbidragen bestritts från ett under åttonde huvudtiteln

uppfört förslagsanslag med titel »Uppfostringsanstalter för vanartade och i

sedligt avseende försummade barn», för närvarande uppgående till 250,000

kronor. Då i och med ikraftträdandet den 1 januari 1926 av lagen om

samhällets barnavård ärendena angående uppfostran åt vanartade och i sedligt

avseende försummade barn skola överflyttas från ecklesiastik- till socialdepartementet,

bör för senare hälften av budgetåret 1925—1926 erforderligt

anslag uppföras under femte huvudtiteln, varemot anslag för första hälften

av nämnda budgetår bör, liksom hittills, beviljas under åttonde huvudtiteln.

Från anslaget under femte huvudtiteln, vilket synes lämpligen kunna benämnas

»Skyddsuppfostran», torde böra bestridas, förutom statsbidragen,

jämväl vissa i det följande omförmälda utgifter.

Kostnaderna för statsbidrag hava, enligt vad i det föregående omförmälts,

i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag beräknats komma att för helt år

ökas med cirka 66,500 kronor, vilken summa dock, med inberäknande av ökning

om 1,000 kronor av skyddshemsinspektörens avlöning, ansetts böra avrundas

uppåt till 75,000 kronor. Denna beräkning synes mig böra läggas till grund

vid bestämmande av det ifrågavarande anslagets belopp.

Vad angår de i det föregående omförmälda centralanstalterna, synes inrättande

av dylika genom härför väl kvalificerade enskilda organisationers

försorg innebära en särdeles lycklig lösning. Även ur ekonomisk synpunkt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

medför denna anordning fördelar för staten, som härigenom undgår anordnande

av nya statsanstalter. Genom de avtal, till vilka av vederbörande

institutioner godkända förslag föreligga, torde behovet av anstaltsplatser såväl

för gossar som flickor vara för den närmaste tiden på ett nöjaktigt sätt tillgodosett.

Och genom den i det föregående omförmälda, av diakonissanstalten

i Härnösand gjorda utfästelsen är möjlighet öppnad att, då sådant visar sig

vara av behovet påkallat, erhålla ytterligare en anstalt för flickor. I ett hänseende

är emellertid den nu föreslagna lösningen av frågan om anordnande

av centralanstalter ofullständig: under det att behovet av skyddshemsvård

för kroppsligt sjuka och psykiskt undermåliga gossar blivit på lämpligt sätt

tillgodosett genom de å åkerbrukskolonien Hall ifrågasatta anordningarna,

har det hittills icke varit möjligt att vinna en lösning av frågan om beredande

av uppfostran åt vanartade flickor av motsvarande kategorier. De enskilda

föreningar, med vilka underhandlingar härom förts, hava av olika anledningar

förklarat sig bestämt förhindrade att göra ett åtagande i berörda hänseende.

Under den första tiden av den nya lagens tillämpning torde det därför bliva

nödvändigt att för kroppsligt sjuka och psykiskt abnorma vanartade flickor

i de fall, då sådant är erforderligt, anlita de utvägar, som hittills i vissa fall

stått till buds, nämligen i första hand sjukvårds- och abnormanstalter, i den

mån dessa anstalter kunna mottaga barn av ifrågavarande kategorier. Försöken

att vinna en lösning av denna fråga genom enskild förenings åtagande

böra dock fullföljas. Om emellertid dessa försök även i fortsättningen visa

sig resultatlösa, lärer det bliva nödvändigt att staten för ändamålet anordnar

en mindre anstalt. Det behövliga antalet anstaltsplatser har tidigare beräknats

till ett tjugotal.

Yad angår de villkor, under vilka, på sätt i det föregående omförmälts,

fyra särskilda organisationer åtagit sig fullgörandet av ifrågavarande viktiga

och ingalunda lättlösta uppgift, torde mot desamma inga mera väsentliga

erinringar kunna med fog göras. Sålunda torde det vara riktigt att i de fall,

sådant påfordrats, lån av statsmedel ställas till vederbörandes förfogande liksom

att hyresbelopp, svarande mot eller något överstigande den ränta vederbörande

har att för sina anläggningskostnader erlägga, ävensom viss ersättning

för icke belagda platser tillerkännas de ifrågavarande organisationerna.

Yad särskilt angår den av statskontoret berörda frågan om rätt för samariterhemmet

i Uppsala till ersättning med 2 procent å nedlagda byggnadskostnader,

finnes en förebild till en dylik bestämmelse i gällande avtal

mellan staten och svenska diakoniss-sällskapet rörande uppfostringsanstalten

å Yiebäck. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 161 till 1918

års lagtima riksdag sid. 7 och 1923 års statsverksproposition, andra huvudtiteln

sid. 57, tillerkändes sällskapet årlig hyra för det med lån av statsmedel

uppförda hemmet Grankulla å Viebäck till belopp, motsvarande den

ränta sällskapet hade att erlägga å för anläggningskostnaden upplånta medel

och därutöver 2 procent å berörda kostnad, vilket hyresbelopp sedermera

av Kungl. Maj:t fixerades till 15,880 kronor. Yid framställande av begäran

om dylik hyra framhölls av sällskapet, att berörda 2 procent å anläggnings
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

45

kostnaden i första rummet vore avsedda för täckande av kostnader för reparationer

och underhåll av byggnaden. På sätt statskontoret framhållit, synes

någon ersättning böra tillerkännas samariterliemmet för underhåll av den

byggnad, som samariterliemmet skall ställa till förfogande för ändamålet,

och denna ersättning synes skäligen böra utgå efter samma grund, som, på

sätt nyss antytts, tidigare i ett liknande fall kommit till användning, eller

sålunda med 2 procent å anläggningskostnaden.

Även de av svenska diakoniss-sällskapet och samariterliemmet i Uppsala

uppställda anspråken på rätt till ersättning av statsmedel, för den händelse

skyddshemsavgift och statsbidrag enligt gällande föreskrifter icke skulle

uppgå till sammanlagt 1,200 kronor för elevs uppfostran inom skyddshem,

finner jag mig, med avseende å vad till stöd för dessa anspråk anförts, kunna

tillstyrka.

Vad härefter beträffar den i punkt 7 av förslaget till avtal med svenska

diakoniss-sällskapet förekommande bestämmelsen om inlösen, under angiven

förutsättning, av hemmet Mossebo, torde det icke böra förbises, att sällskapet

därigenom att den nuvarande överenskommelsen angående Viebäck,

såsom föreslaget är, uppdelas på två särskilda avtal, så till vida kommer i

en förändrad situation, att det blir staten möjligt att uppsäga det ena avtalet

men låta det andra förbliva gällande. Skulle staten t. ex. uppsäga avtalet

angående uppfostran å Mossebo av vanartade flickor, under det att avtalet

beträffande de övriga hemmen ägde bestånd, bleve det antagligen förenat

med betydande svårigheter för sällskapet att för Mossebo finna en användning,

som motsvarade de för detsamma nedlagda kostnaderna. Att, såsom

statskontoret ifrågasatt, ersätta ifrågavarande bestämmelse i punkt 7 med ett

stadgande, i överensstämmelse med vad hittills gällt, om rätt för sällskapet

till hyra för Mossebo med 5,700 kronor årligen under tio år, räknat från

den dag hemmet togs i bruk, torde i förevarande hänseende knappast kunna

anses innebära en för sällskapet betryggande lösning, helst nämnda tid av

tio år utgår redan år 1927 på grund av att hemmet öppnades 1917. Och

att, såsom styrelsen alternativt ifrågasatt, göra statens rätt till uppsägning av

nu förevarande avtal beroende av att även det andra avtalet uppsades, skulle

enligt min tanke innebära en försämring av statens ställning i förhållande

till vad enligt de föreliggande förslagen till avtal skulle komma att gälla

Jag tvekar därför icke att tillstyrka, att den i punkt 7 av det nu ifrågavarande

förslaget upptagna bestämmelsen bibeliålles oförändrad.

Vad angår övriga av statskontoret gjorda erinringar torde i enlighet med

desamma ändringar böra göras i de uppgjorda förslagen till avtal.

Beträffande de ifrågavarande statslånen kommer jag att framställa äskande

vid behandling av ärenden angående utgifter för kapitalökning. Däremot

synas såväl hyresbelopp som ersättningar för icke belagda platser böra bestridas

från det av mig under förevarande punkt behandlade förslagsanslaget

för skyddsuppfostran. Kostnaderna för hyror torde kunna beräknas till högst

30,000 kronor för helt år. Vad angår ersättningarna för icke belagda platser

har icke ifrågasatts att för närvarande anordna flera än för gossarna 25 nya

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

platser och först om detta antal visar sig otillräckligt ytterligare 25 nya

platser samt för flickorna tillhopa 46 platser. Dessa siffror torde vara bestämda

på sådant sätt, att sannolikheten icke talar för att något större antal

av ifrågavarande platser kommer att bliva obesatt. Då emellertid möjligen

någon tid efter lagens ikraftträdande kan komma att förflyta, innan överflyttning

från de vanliga skyddshemmen till centralanstalterna av elever,

som därav äro i behov, kommer till stånd i önskvärd omfattning, lärer försiktigheten

bjuda att för helt år beräkna ett belopp av 25,000 kronor för

ändamålet. Detta belopp lärer även förslå till bestridande av den ersättning,

som, på sätt av det föregående framgår, torde böra i vissa fall utgå för den

händelse skyddshemsavgift och statsbidrag enligt gällande föreskrifter icke

skulle uppgå till sammanlagt 1,200 kronor för elevs uppfostran inom skyddshem.

Vad angår lämpligaste sättet för inspektion över skyddshemmens verksamhet

anser jag på de i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag åberopade,

här ovan återgivna skäl, att den nuvarande anordningen med en central

skyddshemsinspektion bör bibehållas men att folkskolinspektörernas

befattning med skyddshemmen bör upphöra. Den i nämnda proposition

förordade höjningen med 1,000 kronor av skyddshemsinspektörens arvode

— frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg — synes mig även vara

av behovet påkallad. Arvodet synes böra, liksom för närvarande är fallet,

bestiidas från samma anslag som statsbidragen.

På grund av det anförda anser jag, att det nuvarande förslagsanslaget

å 250,000 kronor bör, för helt år räknat, ökas enligt följande tablå:

150 nya statsbidrag för barn i enskilda hem ä 50 kr. ...

50 » » » » » barnhem ä 80 kr...........

250 > » » elever i skyddshem ä 200 kr.......

100 » » » » utom skyddshem ä 50 kr.

hyra för vissa skyddshem .................................................

ökning i skyddshemsinspektörens arvode.

.. kronor 7,500

—

4,000

—

» 50,000

—

» 5,000

—

» 30,000

—

a. » 25,000

—

1,000

—

kronor 122,500

—

vilken summa torde böra avrundas uppåt till 125,000 kronor. Anslaget, nu

250,000 kronor, bör sålunda för år räknat uppgå till 375,000 kronor.

Då emellertid den nya lagen träder i kraft först med ingången av år 1926

och statens ifrågavarande utgifter för första hälften av budgetåret 1925—

1926 alltså böra, liksom för närvarande är fallet, bestridas från under åttonde

huvudtiteln anvisat anslag, torde under femte huvudtiteln böra för nämnda

budgetår anvisas allenast hälften av nyssnämnda belopp 375,000 kronor eller,

efter jämkning till jämnt tusental, 187,000 kronor.

På sätt i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag gjorts gällande torde

i övrigt ökning av nu utgående anslag för ifrågavarande ändamål icke böra

för närvarande ifrågasättas i vidare mån än att för anlitande av sakkunniga

biträden inom åtskilliga av barnavårdens specialområden lärer böra anvisas

ett belopp av för helt år 3,000 kronor. Då även under halvåret närmast före

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

47

lagens ikraftträdande behov av sakkunniga biträden lärer komma att föreligga,

torde för budgetåret 1925 —1926 hela beloppet 3,000 kronor vara erforderligt.

Beloppet i fråga synes böra uppföras i staten för socialdepartementet,

varför framställning härom gjorts här ovan under punkten 1, avdelningen

''Departementet''.»

I 64 ti i lagen om samhällets barnavård har hänvisats till särskilt med- Grunder för

o n " föraelmnq uv

delade stadganden angående skyddshemsavgift och angående kommuns rätt kostnadenia

till bidrag av landsting till bestridande av dylik avgift. Liknande liänvis- enlicjt lamaningar

hava meddelats i 67 och 68 §§ beträffande bostadsbidrag av stats- va,da!a9en''

medel och viss reglering av ersättningsbelopp från enskilda.

I sitt utlåtande nr 27 uttalade andra lagutskottet vid 1924 års riksdag,

att utskottet förutsatte, att grunderna för de stadganden, vilka sålunda komme

att utfärdas, underställdes riksdagen i samband med framläggande för

1925 års riksdag av förslag angående statsbidrag till bestridande av kostnader

enligt barnavårdslagen.

De grunder, vilka böra gälla för statsbidrag för vård av vissa barn enligt

lagen, hava behandlats i det föregående. Departementschefen har nu berört

de övriga, i lagutskottets utlåtande omförmälda spörsmålen.

Enligt lagen om samhällets barnavård skola kostnaderna för de av barna- Skyddahema.

vårdsnämnden omhändertagna barnen i första hand bäras av kommunen, kommunens

Detta gäller även barn, vilka överlämnats till skyddshem. I 64 § i lagen rätt till ersätt

förutsattes, att särskilda bestämmelser meddelas angående den avgift, som mntfUgJt f0” 3

skall av kommunen erläggas för skyddshemselevs uppfostran inom eller utom eriagd skydda

skyddshem (skyddshemsavgift). Med hänsyn till att medelkostnaden för hemsavsiftvård

inom skyddshem vid tidpunkten för lagens ikraftträdande beräknats

till 1,200 kronor, därav staten skulle bidraga med 200 kronor, har i propositionen

nr 150 till 1924 års riksdag uttalats, att skyddshemsavgiften borde

kunna bestämmas till högst 1,000 kronor, då elev vårdas inom skyddshem.

Avgiften för villkorligt utskriven elev har ansetts böra utgöra högst 300

kronor. Enligt 63 § äger kommunen i vissa fall rätt till ersättning av staten

för eriagd skyddshemsavgift. Föreligger ej sådan rätt, är kommunen enligt

64 § berättigad att erhålla visst bidrag från landstinget för skyddshem savgiftens

bestridande. I huvudsak samma system kommer sålunda till tilllämpning

som i 40—42 §§ fattigvårdslagen. Bidragets storlek har ej bestämts

i lagen, utan i densamma har stadgats, att bidraget skall utgå enligt

särskilt stadgade grunder.

Sedan departementschefen erinrat om vad i nu berörda hänseende anförts

i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag, har departementschefen lämnat

följande översikt beträffande innebörden av de av honom refererade bestämmelserna

angående skyddshemsavgift och landstingets skyldighet att lämna

bidrag till bestridande av dylik avgift:

»Kommunen skulle erlägga för skyddshemselevs vård inom skyddshem

en avgift av 1,000 kronor och för sådan elevs vård utom skyddshem en av
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Kr 5.

Fastställande

jämlikt 68 §

3 mom. i lagen

om samhällets

barnavård av

en högsta gräns

för enskild

försörjningspliktigs

ersättningsskyldighet.

gift av 300 kronor eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden

uppgått efter avdrag av statsbidraget 200 respektive 50 kronor. Förelåge ej

sådant fall, att ersättning kunde av kommunen erhållas från annan kommun

eller staten, skulle kommunen dock icke vara skyldig att slutligen vidkännas

högre belopp för år räknat än högst 300 kronor, om eleven uppfostrats inom

skyddshem, och högst 75 kronor, om eleven uppfostrats utom skyddshem.

Kunde ersättning utfås av enskild försörjningspliktig, skulle denna i lika

mån komma kommunen och landstinget till godo. Från det belopp, för

vilket kommunen högst skulle svara, 300 respektive 75 kronor, skulle kommunen

nämligen njuta avdrag med hälften av det influtna ersättningsbeloppet.

Hade exempelvis i fall, då skyddshemsavgiften uppginge till 1,000

kronor, ersättning från enskild försörjningspliktig influtit med 200 kronor,

skulle kommunen från det belopp, för vilket den högst svarade, 300 kronor,

få njuta avdrag med 100 kronor. Landstinget, som därest ersättning ej influtit,

haft att till kommunen erlägga 700 kronor, skulle nu blott behöva

betala 600 kronor. Kommunen skulle sålunda vidkännas 200 kronor samt

få ersättning från den försörjningspliktige med 200 kronor och från landstinget

med 600 kronor.»

De sålunda ifrågasatta bestämmelserna hava synts departementschefen

lämpliga, såsom innebärande en viss garanti för att det allmännas rätt mot

enskilda försörjningsskyldiga behörigen tillvaratages. Även de belopp, vilka

föreslagits skola utgöra maxima för skyddshemsavgift och i avseende å kommunens

skyldighet att slutligen vidkännas sådan avgift, har departementschefen

funnit vara på lämpligt sätt avvägda. Departementschefen har därför

ansett att, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, bestämmelser

böra av Kungl. Maj:t utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med

de nu angivna grunderna.

I 68 § 1 och 2 mom. i lagen om samhällets barnavård hava meddelats

bestämmelser om rätt för barnavårdsnämnden till ersättning ur egendom,

som tillhör för samhällsvård eller skyddsuppfostran omhändertaget barn,

ävensom av enskilda försörjningspliktiga. Därjämte har i 3 mom. av samma

§ hänvisats till särskilt stadgande beträffande det högsta ersättningsbelopp,

som må av barnavårdsnämnden uttagas enligt paragrafen.

Efter att hava erinrat om motiveringen för denna bestämmelse i propositionen

nr 150 till 1924 års riksdag har departementschefen beträffande

denna fråga anfört följande:

»Yid bestämmande av ifrågavarande högsta ersättningsbelopp torde hänsjm

bland annat böra tagas till de för närvarande gällande bestämmelser angående

vård å sinnessjukhus. Emellertid synes beloppet lämpligen kunna

avrundas uppåt till 1,000 kronor, varigenom det kommer att sammanfalla

med det belopp, som i det föregående föreslagits skola utgöra maximum

för skyddshemsavgift. Med hänsyn till bestämmelserna i 68 § i lagen torde

det icke vara att befara, att beloppets fastställande till 1,000 kronor skall

föranleda otillbörlig stränghet mot de försörjningspliktiga. Men med av
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

49

seende å de fall, där förmåga finnes att ersätta det allmännas utgifter, synes

det vara på sin plats, att gränsen för ersättningsskyldigheten fastställes i

överensstämmelse med maximum för skyddshemsavgiften.»

Vad först beträffar de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ifrågavarande

statsbidrags utgående, har utskottet vid prövningen av desamma

funnit sig kunna helt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottet tillstyrker alltså, att statsbidrag för vård i enskilt hem av barn,

som omhändertagits till skyddsuppfostran — vilket bidrag för närvarande

utgår för av barnavårdsnämnd i enskilt hem utackorderat barn med hälften

av nämndens kostnader, dock ej över 50 kronor — må bestämmas att utgå

med ett fixt belopp av sagda storlek eller det lägre belopp, vartill kostnaden

uppgått samt att bidrag för vård i barnhem må jämväl hädanefter utgå enligt

nu gällande grunder. Likaså förordar utskottet, att styrelse för skyddshem

må äga att för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag, om eleven

uppfostras inom skyddshemmet med 200 kronor, och, om han uppfostras

utom detsamma, med 50 kronor eller det lägre belopp, vartill i någotdera

fallet kostnaden uppgått.

Såsom i -statsrådsprotokollet erinrats, skola enligt 43 § 2 och 3 mom. i

lagen om samhällets barnavård vissa grupper av vanartade, där så kan ske,

uppfostras avskilda från andra vanartade i särskilda skyddshem. Detta

gäller, såsom förut nämnts, sådana vanartade barn, vilka på grund av sin

ålder eller vanartens beskaffenhet eller på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

vanförhet eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet icke

lämpligen kunna uppfostras i de vanliga skyddshemmen.

Såsom förut erinrats, skulle enligt fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag

staten själv anordna anstalter för dessa kategorier eller åtminstone helt

ansvara för driftkostnaderna. För gossarnas räkning skulle staten enligt erbjudande

av styrelsen för föreningen till minne av Konung Oscar I och

Drottning Josephina övertaga åkerbrukskolonien Hall. Beträffande flickorna

åter skulle uppfostringsverksamheten handhavas av eu enskild stiftelse.

I propositionen nr 150 vid 1924 års riksdag framlades emellertid, såsom

ock förut erinrats, eu i viss mån annan plan för lösning av denna anstaltsfråga.

Bland annat med hänsyn därtill, att det av ekonomiska skäl vore

önskvärt att undvika anordnande av nya statsanstalter, ifrågasattes att hela

den uppfostringsverksamhet, varom här vore fråga, skulle bedrivas av ett

antal föreningar och stiftelser i av dem redan tillhöriga eller för ändamålet

anordnade anstalter. I propositionen meddelades, att Oscar-Josepliinaföreningen,

svenska diakonissällskapet, samariterliemmet i Uppsala, diakonissanstalten

i Härnösand och Drottning Sophias skyddshem ställt sig tillmötesgående

gentemot till dem riktade förslag att komma staten till hjälp i förevarande

hänseende, förstnämnda förening beträffande gossarna samt de övriga

i fråga om flickorna.

Sedan styrelserna för nämnda fem institutioner anmodats att inkomma

med förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt institu
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 70125 4

Utskottets

yttrande.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

tionerna, å andra sidan, angående deras medverkan i det ifrågavarande uppfostringsarbetet

samt styrelserna, med undantag av styrelsen för diakonissanstalten

i Härnösand, inkommit med sådana förslag eller med yttranden,

däri föreslagits grunder för de blivande avtalen, bar nu departementschefen

redogjort för dessa förslag samt angivit sin ståndpunkt till desamma.

Yad departementschefen härutinnan föreslagit, har utskottet ansett sig

kunna biträda med undantag av att utskottet funnit det med styrelsen för

samariterhemmet i Uppsala ifrågasatta avtalet icke böra komma till stånd.

De kostnader, statsverket härigenom skulle påtaga sig, synas nämligen utskottet

alltför höga. Enligt utskottets mening torde ytterligare undersökning

böra verkställas, huruvida icke behovet av anstaltsplatser må kunna

fyllas på för statsverket förmånligare villkor. I övrigt vill utskottet i detta

sammanhang endast hava uttalat, att i avtalet med styrelsen för OscarJosephina-föreningen

tydlig föreskrift torde böra införas, att därest avtalet

upphör till följd av uppsägning från statens sida utan att nytt avtal rörande

användningen av de nu till uppförande föreslagna byggnaderna träffas mellan

staten och föreningen, byggnaderna med tillhörande byggnadstomter skola

överlämnas gravationsfria till staten och torde sålunda före avtalets ingående

tomternas storlek och läge böra till fullo klarläggas. Likaså torde i nu berörda

avtals mom. 5 tydligt böra angivas, att ersättning av statsmedel med

i sagda mom. angivna belopp endast utgår för de tider av året, plats icke

är belagd.

Vidkommande härefter de ifrågasatta bestämmelserna angående skyddshemsavgift

och kommunens rätt till ersättning av landstinget för erlagd

skyddshem savgift samt angående högsta belopp för enskild försörjuingspliktigs

ersättningsskyldighet till barnavårdsnämnd hava desamma synts utskottet

lämpliga och väl avvägda och får utskottet alltså tillstyrka desamma.

Vad slutligen de av departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna

beträffar, hava dessa icke givit utskottet anledning till annan erinran än som

föranledes av utskottets ovan angivna ståndpunkt till det ifrågasatta avtalet

med styrelsen för samariterhemmet i Uppsala samt att utskottet ansett, att

vid en förhöjning till 2,500 kronor av det för skyddshemsinspektören avsedda

arvodet tillfällig löneförbättring icke torde böra tillkomma honom.

Vid bifall till utskottets förslag synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget,

187,000 kronor, kunna nedsättas till i avrundat tal 180,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

I) under avdelningen fattigvård och barnavård under rubriken

skyddsuppfostran uppföra ett ordinarie förslagsanslag av

180,000 kronor;

II) medgiva, att statsbidrag för barn, omhändertagna för

skyddsuppfostran, må från och med år 1926 utgå enligt följande

grunder:

a) till barnavårdsnämnd utgår för barn, som omhändertagits

för skyddsuppfostran men ej är skyddsliemselev, årligt stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Öl

bidrag, om barnet överlämnats till enskilt hem, med 50 kronor

och, om det överlämnats till barnhem, med 80 kronor, eller

det lägre bolopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått,

och

b) till styrelse för skyddshem utgår för skyddshemselov årligt

statsbidrag, om eleven uppfostras inom skyddshemmet,

med 200 kronor och, om han uppfostras utom detsamma, med

50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden

uppgått;

III) medgiva, att från omförmälda förslagsanslag för skyddsuppfostran

må från och med år 1926 i enlighet med av de

partementscliefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den

2 januari 1925 angivna grunder utgå hyra för av vissa föreningar

anordnade skyddshem samt ersättning för icke belagda platser

i sådana skyddshem m. m.; samt

IY) medgiva, att från berörda förslagsanslag må till arvode

åt en skyddshemsinspektör från och med den 1 januari 1926 tills

vidare utgå ett belopp av högst 2,500 kronor för år räknat.

39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 41)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 141—144) i ämnet

innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt frälsningsarmens räddningshem för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Frälsningsarméns

räddningshem.

[41.]

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) Medicinal
déls

bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen på styrelsen.

följande sätt: [42.]

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 19,000

kronor

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i avlö
-

ningsreglementet å 13,000 kronor

1 kameralbyråchef......................................................................................... B 30

5 medicinalråd................................................................................................ B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ............................................. B 29

1 byråveterinär............................................................................................... B 26

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ............................ B 26

2 sekreterare................................................................................................... B 26

1 kamrerare .................................................................................................. B 24

1 ombudsman ............................................................................................. B 24

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

Befattning

2 sekreterare...................

1 kassör .........................

5 notarier.........................

1 kansliskrivare .............

1 förste expeditionsvakt

4 förste kanslibiträden .

2 expeditionsvakter ......

4 kanslibiträden .............

1 skrivbiträde ................

Lönegrad

.... B 24

.... B 21

.... B 21

.... Bil

.... B 7

..... B 7

..... B 5

..... B 4

... B 2;

dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

Utskottets

yttrande.

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...........................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.....................................................

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ....................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,

veterinärrådet m. ............................................................................

267,500

10,900

1,000

73,600

Summa kronor 353,000;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

344,100 kronor, med 8,900 kronor till 353,000 kronor.

Av Kung! Maj-t föreslagen höjning av förevarande anslag är föranledd av

Kungl. Maj:ts under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor»

gjorda framställningar angående dels uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster,

som tillhört förutvarande andra normalgraden, dels ordnandet av kvinnliga

befattningshavares avlöningsförhållanden.

Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle byråveterinärsbefattningen,

befattningen såsom kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning samt

sekreterarbefattningarna å medicinalstyrelsens medicinal- och hospitalsbyråer

uppflyttas från nuvarande 15:e lönegraden till närmast högre lönegrad, motsvarande

i den av riksdagen antagna nya löneplanen 26:e lönegraden. Kungl.

Maj ds förslag skiljer sig från det av allmänna civilförvaltningens lönenämnd

avgivna förslaget blott därutinnan, att lönenämnden ansett sig icke böra

föreslå till uppflyttning byråveterinärstjänsten hos styrelsen. Till stöd för

uppflyttning jämväl av denna tjänst har chefen för finansdepartementet, med

erinran dels om att avlöningsförmånerna vid befattningens tillkomst eller

vid 1913 års riksdag bestämdes i enlighet med vad som då gällde för tjänstemän

av förutvarande andra normalgraden, dels ock om skälen härför — med

lägre löneförmåner kunde knappast förväntas, att någon verkligt dugande

och lämplig veterinär skulle finna det med sin fördel förenligt att mottaga

förordnande å tjänsten — anfört, att, sedan tjänstgöringstiden numera utsträckts,

svårigheten att erhålla extra inkomster för befattningshavaren givetvis

hade ökats. I betraktande härav och då av byråveterinären, som vore

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5

53

byråchefens å styrelsens veterinärbyrå närmaste man, måste krävas sådan

erfarenhet och utbildning, att han med erforderlig auktoritet kunde i fall av

behov vid förfall för byråchefen uppehålla hans befattning, borde tjänsten

enligt departementschefens mening skäligen uppflyttas i 16:e lönegraden.

Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet funnit sig

böra ansluta sig till Kungl. Majds förslag. Vad särskilt byråveterinärtjänsten

angår, vill utskottet, under erinran om att, på sätt medicinalstyrelsen

ock påpekat, denna tjänst icke, såsom lönenämnden antytt, utvecklats ur en

tidigare förefintlig veterinäramanuensbefattning, framhålla vikten av att denna

befattning beklädes av en skicklig och erfaren veterinär, som vid förfall för

byråchefen kan uppehålla dennes tjänst. Enligt vad utskottet inhämtat, har

byråveterinären numera ej tillfälle till utövande av privat praktik.

I fråga om kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden har riksdagen

numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag nu

allenast jämkats med hänsyn till detta beslut, varjämte iakttagits den förändrade

benämning å förste kanslibiträdes- och kanslibiträdesbefattningar,

riksdagen ansett böra vidtagas.

I övrigt vill utskottet blott hava uttalat, att utskottet ansluter sig till förslaget

om att ombudsmannabefattningen hos medicinalstyrelsen vid lämplig

tidpunkt bör indragas.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet

å 19,000 kronor

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode en
-

ligt 5 § i avlöningsreglementet å 13,000 kronor

1 kameralbyråchef.................................................................. B 30

5 medicinalråd...................................................................... B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ..................... B 29

1 byråveterinär''........................................................................ B 26

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ...... B 26

2 sekreterare........................................................................... B 26

1 kamrerare ............................................... B 24

1 ombudsman ........................................................................ B 24

2 sekreterare........................................................................... B 24

1 kassör................................................................................... B 21

5 notarier...................................................................... B 21

1 kansliskrivare ..................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt........................................................ B 7

4 kanslibiträden .................................................................... B 7

2 expeditionsvakter .............................................................. B 5

4 kontorsbiträden ............................................................... B 4

1 skrivbiträde ...................................................................... B 2;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

b) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 266,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 10,900

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ............ 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga

rådet, veterinärrådet m. m......................... 73,600

Summa kronor 351,500;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

344,100 kronor, med 7,400 kronor till 351,500 kronor.

Upprätthållande

av

medicinalstyrelsens

verksamhet.

[43.]

41:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för upprätthållande

av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 28,700 kronor.

Utredning i ämnet återfinnes å sid. 145 och 146 i statsrådsprotokollet.

För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen, utöver

det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag

av 28,000 kronor.

Av anslaget är avsett att utgå dels avlöning, enligt av riksdagen prövade

grunder, åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga extra befattningshavare

inom styrelsen samt åt den hos styrelsen anställda inspektrisen

över sjuksköterskeväsendet, dels ock ersättning till vissa sakkunniga

för granskning inom styrelsen av läkemedelspriser.

Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av Kungl. Maj:ts

framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och får sålunda hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens

verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra anslag av 28,700 kronor.

Upprätthållande

av

driften vid

statens bakteriologiska

laboratorium.

[44.]

42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för upprätthållande

av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie

anslaget, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 41,800

kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 147—151 i statsrådsprotokollet.

Utöver det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium

hava alltsedan år 1920 särskilda extra anslag anvisats till täckande av för
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

55

bister å laboratoriets drift. För vartdera av budgetåren 1923—1924 och

1924—1925 bär ett extra anslag av 35,000 kronor beviljats för ändamålet.

Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av ifrågavarande anslag är föranledd

därav, att utökning av laboratoriets lokaler visat sig erforderlig.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må för upprätthållande av driften vid statens

bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 41,800 kronor

43:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 45)

och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 152) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska

laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 146 och 147) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må, utöver

tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt lönetillägg,

för år räknat, till envar av föreståndarna vid statens bakteriologiska

laboratorium och statens rättskemiska laboratorium med

900 kronor;

skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg J/3 anses

motsvara lön och V3 tjänstgöringspenningar och i tillämpliga

delar gälla de bestämmelser, som må komma att utfärdas i

fråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret 1925—1926 åt

viss personal inom den civila statsförvaltningen; samt

b) till beredande av provisoriskt lönetillägg åt föreståndarna

för statens bakteriologiska laboratorium och statens rättskemiska

laboratorium för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,800 kronor.

45:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

153) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande av driften vid statens far maceutislca

laboratorium för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 18,000 kronor.

Utekottots

yttrande.

Upprätthållande

av

driften vid

statens rättskemiska

laboratorium

[45.]

Provisoriskt

lönetillägg

åt föreståndarna

för

statens

bakteriologiska

laboratorium

och statens

rättskemiska

laboratorium.

[46.]

Statens

farmaceutiska

laboratorium.

[47.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förste provinsialläkare

och

provinsialläkare.

[48.]

Ersättning för

skrivbiträde

och övriga

expenser åt

förste provinsialläkare

m. m.

[49.]

46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) dels medgiva, att å

avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare må från och

med den 1 juli 1925 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var med

en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det

ena med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor

efter ytterligare fem år;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar förenade

avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1920 fastställda

avlöningsförmåner och i därtill senare efter riksdagens hörande

gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande befattningar;

dels oclc, vid bifall härtill, höja det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 1,616,300 kronor, med 55,000 kronor till

1,671,300 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 154—158

i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare må från och med den 1 juli 1925 uppföras

ytterligare tio provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av

5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena

med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor

efter ytterligare fem år;

b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar

förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13

juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill

senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i

fråga om motsvarande befattningar; samt

c) vid bifall härtill, höja det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 1,616,300 kronor, med 55,000

kronor till 1,671,300 kronor.

47:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

49) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 158 och 159) i

ämnet innehåller, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare

ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av

48,400 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

57

48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till bidrag för

anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 159—161 i statsrådsprotokollet.

Anskaffande

av bostäder Åt

provinsialläkare

på

landsbygden.

[50.]

Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag

gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra

stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder. För

första halvåret 1923 utgick anslaget med 50,000 kronor och för budgetåret

1923—1924 med 30,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är

anslaget upptaget till 15,000 kronor.

Efter verkställd beräkning har departementschefen funnit anslaget för

budgetåret 1925—1926 böra bestämmas till 40,000 kronor, vilket belopp motsvarar

statsbidrag till två bostäder enligt det nu stadgade allmänna maximibeloppet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt •

provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.

49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till proviso- Provisoriska

riska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 245,000 kronor. vinsialläkare

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 161—163 °?h . ,

° provmsial
i

statsrådsprotokollet. läkare.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett extra

anslag å 238,000 kronor.

[51.]

Då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande

anslag, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare

och provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 245,000 kronor.

50:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda fram- Flyttningsställning

(punkt 52) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet blllra0 åt

° vr . '' ° A vissa pro
(sid.

163) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, vinsialläkare.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår [52.]

ägt rum, till beredande av fiyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resestipendier

åt förste

provinsialläkare

m. fl.

[53.]

51:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att beträffande det

ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste provinsialläkare

m. fl. i riksstaten för budgetåret 1925—1926 icke upptaga något belopp.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 164 i statsrådsprotokollet.

Å riksstaten för år 1922 funnos uppförda ordinarie reservationsanslag å

5,000 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., å 1,000 kronor

till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare, å 3,000 kronor

till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. och å 2,000 kronor

till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård ävensom ett

ordinarie bestämt anslag å 5,250 kronor till resestipendier åt civila läkare.

Beträffande samtliga ifrågavarande anslag föreslog Kungl. Maj:t i 1922

års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 74 och 80) av närmare

angivna skäl, att anslagen i riksstaten för första halvåret 1923 icke

måtte upptagas med något belopp.

Med anledning av en utav medicinalstyrelsen sedermera gjord framställning

att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 måtte uppföras vissa belopp

för ifrågavarande anslag yttrade vid ärendets anmälan till 1923 års statsverksproposition

föredragande departementschefen (femte huvudtiteln, punkt

71), att, enär de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den största

sparsamhet, och ifrågavarande resestipendier, även om de hade icke ringa

betydelse för sjukvården, dock icke vore så oumbärliga, att deras utdelande

ej kunde anstå under något eller några år, han funne anslagsbelopp för berörda

ändamål icke heller böra beräknas för budgetterminen 1923—1924.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppfördes för budgetåret 1923—1924

intet av ovannämnda reservationsanslag med något belopp. Anslaget till

resestipendier för civila läkare, vilket icke är reservationsanslag, blev vid sådant

förhållande icke upptaget i riksstaten.

Ej heller för innevarande budgetår hava medel anslagits för ifrågavarande

resestipendier.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första

kammaren (nr 146) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren

(nr 205) av herr E. Uddenberg, vari hemställts, att riksdagen måtte

för budgetåret 1925—1926 anvisa reservationsanslag:

å 500 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.;

å 500 kronor till resestipendium åt vid hospital och asyler anställda

läkare;

å 1,000 kronor till ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.; samt

å 1,500 kronor till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottets

yttrande.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har medicinalstyrelsen i särskilda

skrivelser till Kungl. Maj:t hemställt, att anslag för samtliga de under före
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

59

varande punkt omförniälta resestipendier måtto för nästkommande budgetår

beredas å riksstaten. Departementschefen bär emellertid, med hänsyn till

att det statsfinansiella läget allt fortfarande syntes påkalla återhållsamhet

ifråga om do utgifter, vilka icke kunde betecknas såsom oundgängligen nödvändiga,

ansett sig icke kunna tillstyrka medicinalstyrelsens framställningar.

Vid prövning av denna fråga har utskottet funnit sig böra ansluta sig

till departementschefens mening. Även om det synts utskottet önskligt,

att medel för nu ifrågavarande ändamål kunnat anvisas, har utskottet sålunda

på av departementschefen anfört skäl ansett sig icke nu böra tillstyrka,

att anslag för ändamålet upptagas å riksstaten, men vill utskottet hava uttalat

den förhoppningen, att så må kunna ske å riksstaten för budgetåret

1926 —1927. Utskottet vill ock erinra om, att å hittills beviljade anslag till

resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. en reservation å 4,500 kronor

finnes disponibel samt att mindre reservationer ävenledes finnas tillgängliga

å anslagen till läkare vid hospital och asyler, för ordinarie läkare vid länslasarett

samt för studier i tuberkulossjukvård.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs ovanberörda

motioner, i vad desamma avse anslag till resestipendier

åt förste provinsialläkare m. fl., för ordinarie reservationsanslaget

till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 icke upptaga något belopp.

52:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hän- Avlöning åt

visning till vall statsrådsprotokollet (sid. 165 och 166) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget

till avlöning åt civila läkarstipendiater i riksstaten för budgetåret

1925—1926 icke upptaga något belopp; samt

b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda

anslag må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning

åt fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas

ett belopp av 6,000 kronor.

53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att för beredande Dyrtidstillägg

av dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 åt

anvisa ett extra förslagsanslag av 6,000 kronor. läkare.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 166 och 167 i statsrådsprotokollet. [55.]

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beviljat ett extra

anslag å 8,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Hospital och

asyler.

[56.]

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg åt vissa

extra provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra förslagsanslag av 6,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56)

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

11 överläkare av l:a klass ........................................................................... B 29

21 hospitalsläkare av l:a klass.................................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass ......................................................................... B 28

27 hospitalsläkare av 2:a klass ............................................................... B 26

1 läkare vid Visby hospital........................................................................ B 26

II. Kontorspersonal.

2 sysslomän av l:a klass .......................................................................... B 24

8 sysslomän av 2:a klass ........................................................................... B 22

5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................... B 21

13 bokhållare ............................................................................................. B 15

15 kassörer..................................................................................................... B 11

8 kameralbiträden ..................................................................................... B 8

12 förste kanslibiträden .............................................................................. B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass.................................................................. B 14

17 förestånderskor av l:a klass.............................................................. B 12

16 uppsyningsmän av 2:a klass.................................................................. B 10

133 över skötare ............................................................................................ B 8

26 förestånderskor av 2:a klass................................................................ B 7

694 skötare.................................................................................................... B 6

203 översköterskor ..................................................................................... B 6

791 sköterskor.............................................................................................. B 3

IV. Ekonomipersonal.

9 maskinmästare av l:a klass ................................................................. B 14

5 maskinmästare av 2:a klass ............................................................... B 12

10 befallningsman .................................................................................... B 10

27 hantverksf örestån dåre av l:a klass ..................................................... B 10

24 maskinister av l:a klass ........................................................................ B 10

14 trädgårdsmästare.................................................................................. B 10

85 hantverksföreståndare av 2:a klass ..................................................... B 8

17 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8

11 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7

8 magasinsföreståndare.......................................................................... B 7

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande''''1 Nr 5.

61

Befattning.

Lönegrad.

13 arbetsförestånderskor.......................................................

....................... 13

6

11 bageriförestånderskor.......................................................

...................... B

6

9 chaufförer ........................................................................

....................... B

6

15 eldare av l:a klass .........................................................

....................... B

6

77 hantverkare .....................................................................

...................... B

6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ..................................

....................... B

6

16 post- och stadsbud..........................................................

....................... B

6

14 tvättförestånderskor av l:a klass .................................

....................... B

6

69 eldare av 2:a klass..........................................................

....................... B

5

26 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ................

....................... B

5

1 tvättförestånderska av 2:a klass.....................................

..................... B

3

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

«

Stat.

A. Avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag...............

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. förslagsanslag.

...............................................................................................

7.050.000

300,000

2.025.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag.................. 815,000

Summa kronor 10,190,000

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu

10,000,000 kronor, med 190,000 kronor till 10,190,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167—170 i

statsrådsprotokollet.

Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, som för budgetåret

1923— 1924 utgått med 10,065,000 kronor blev i riksstaten för budgetåret

1924— 1925 uppfört med 10,000,000 kronor. I anslutning härtill godkände

1924 års riksdag följande av Kungl. Maj:t framlagda förslag till ordinarie stat

för hospital och asyler att tillämpas från och med den 1 juli 1924.

Ordinarie stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag 7,000,000 kronor

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 225,000 »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

........................................................................... 1,975,000 »

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

B. Omkostnader.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ... 800,000 kronor

Summa förslagsanslag 10,000,000 kronor

I förhållande till den nu gällande statens slutsumma innebär sålunda

Kungi. Maj:ts nu föreliggande förslag eu ökning med 190,000 kronor. Ökningen

föranledes dels av Kungl. Maj.ts framställning angående ordnandet

av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, dels av att anslagsposten

för vikariatsersättningar visat sig för lågt beräknad, dels ock av nytillkomna

extra ordinarie befattningshavare och ökat patientantal.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

föreliaft eu inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Vadstena

m. fl. väckt motion, nr 64, vari hemställts, att riksdagen måtte vid bestämmandet

av antalet ordinarie befattningshavare vid statens hospital och asyler

samt dessas placering å löneplanen bifalla ett av medicinalstyrelsen i skrivelse

till Konungen den 24 oktober 1924 framlagt förslag samt att därutöver

måtte uppföras på ordinarie stat och med placering i lönegrad B 1,

enligt nu gällande löneplan, 43 stycken befattningshavare enligt i motionen

lämnad förteckning.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Vad först angår omförmälda motion, innebär densamma, att riksdagen

skulle bifalla ett av medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t efter

verkställd utredning avgivet förslag angående uppflyttning från 2:a till

l:a klassen av vissa hantverksföreståndare m. m. Bör denna utrednings

verkställande har 1922 års riksdag uttalat sig. Enligt vad utskottet inhämtat,

har numera allmänna civilförvaltningens lönenämnd avgivit utlåtande i

ärendet och är detsamma för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

Att under sådana förhållanden riksdagen nu skulle taga ställning till

berörda spörmål, synes utskottet icke kunna ifrågakomma och får utskottet

alltså avstyrka motionärernas förslag i denna del.

Vad motionärerna i övrigt föreslagit, har utskottet ej heller ansett sig

kunna biträda. Utskottet vill erinra om att frågan om uppförande å ordinarie

stat eller icke av de ytterligare befattningshavare, som i motionen avses,

behandlades så sent som vid 1922 års riksdag, varvid riksdagen anslöt

sig till Kungl. Maj:ts förslag, att befattningshavarna ifråga skulle intaga ickeordinarie

anställning.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till annan erinran

än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut angående ordnandet av

kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden iakttagit av riksdagen

beslutad ändrad benämning å vissa befattningar. Att på grund av innebörden

av sagda beslut vidtaga nedsättning av förevarande anslag har utskottet

efter undersökning ansett icke böra ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr <5.

03

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:t förevarande

förslag och med avslag å herr Karlssons i Yadstena m. fl.

ovanberörda motion

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och

asyler på följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning. Lönegrad.

11 överläkare av l:a klass................................................. B 29

21 hospitalsläkare av l:a klass ........................................ B 28

4 överläkare av 2:a klass................................................ B 28

27 hospitalsläkare av 2:a klass .......................................... B 26

1 läkare vid Visby hospital ............................................. B 26

II. Kontorspersonal
2

sysslomän av l:a klass................................................. B 24

8 sysslomän av 2:a klass................................................... B 22

5 sysslomän av 3:e klass................................................... B 21

13 bokhållare ....................................................................... B 15

15 kassörer ......................................................................... B 11

8 kameralbiträden .................................................... B 8

12 kanslibiträden................................................................ B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass....................................... B 14

17 förestånderskor av l:a klass......................................... B 12

16 uppsyningsmän av 2:a klass......................... B 10

133 överskötare ................ B 8

26 förestånderskor av 2:a klass........................»............. B 7

694 skötare............................................................................. B 6

203 översköterskor...................... B 6

791 sköterskor .................................................................... B 3

IV- Ekonomipersonal.

9 maskinmästare av l:a klass ......................................... B 14

5 maskinmästare av 2:a klass ......................................... B 12

10 befallningsman ............................................................... B 10

27 hantverksföreståndare av l:a klass .............................. B 10

14 maskinister av l:a klass ................................ B 10

14 trädgårdsmästare ........................................................ B 10

85 hantverksföreståndare av 2:a klass ............................. B 8

17 maskinister av 2:a klass ................................................ B 8

11 köksförestånderskor av l:a klass ................................. B 7

8 magasinsföreståndare.................................................... B 7

13 arbetsförestånderskor...................................................... B 6

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Resestipendier

åt vid

hospital och

asyler

anställda

läkare.

[57.]

Anläggning

av ett hospital

vid Hälsingborg.

[58.]

Befattning. Lönegrad.

11 bageriförestånderskor..................................................... B 6

9 chaufförer ....................................................................... B 6

15 eldare av l:a klass ......................................................... B 6

77 hantverkare .................................................... B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6

16 post- och stadsbud......................................................... B 6

14 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6

69 eldare av 2:a klass .................... B 5

26 föreståndare i stall, ladugård och svinstall.................. B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass.................................... B 3;

b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.........................................................................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag..............................................................

Kronor.

7.050.000

300,000

2.025.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag

.......................................................................... 815,000

Summa kronor 10,190,000;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,

nu 10,000,000 kronor, med 190,000 kronor till 10,190,000 kronor.

55:o) Beträffande Kung!. Maj:ts framställning under punkt 57 får utskottet

under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 härovan anfört, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med

avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, I: 146 och

II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt vid

hospital och asyler anställda läkare, för ordinarie reservationsanslaget

till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 icke upptaga något belopp.

56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till fortsättande

av_ arbetena med anläggning av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 172—177 i

statsrådsprotokollet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65

I anledning av Ivungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1917 ars riksdag

dels beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara

sinnesslöa avsett hospital skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar, uppföras på ett

av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom

staden och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000

kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för

år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har riksdagen för fortsättande av arbetena med hospitalets

uppförande beviljat dels på extra stat för vartdera av åren 1919 och 1921

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1922

ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. Sistnämnda anslag har anvisats

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel. De av riksdagen hittills

för ifrågavarande ändamål beviljade anslagen uppgå sålunda till sammanlagt

6,100,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har medicinalstyrelsen numera

framlagt en av arkitekten Westman avgiven förnyad beräkning av de totala

kostnaderna för hospitalets fullbordande, med undantag av två paviljonger

för sinnesslöa. Enligt denna beräkning skulle kostnaderna belöpa sig å

11,038,500 kronor.

Beräkningarna i fråga hava grundats dels på redan uppgjorda entreprenader,

dels ock på nu rådande prisförhållanden å byggnadsmarknaden i södra

Sverige.

För arbetenas fortsatta bedrivande skulle enligt Kung! Maj:ts nu föreliggande

förslag 2,500,000 kronor erfordras för budgetåret 1925—1926 och

resterande belopp, 2,438,500 kronor, anvisas för budgetåren 1926—1927 och

1927-1928.

I likhet med departementschefen har utskottet icke funnit anledning till

erinran mot de av medicinalstyrelsen framlagda beräkningarna för nu ifrågavarande

byggnadsföretags fullbordande. Då utskottet jämväl delar departementschefens

uppfattning därom, att arbetena böra så skyndsamt som möjligt

bedrivas, har utskottet ock ansett sig böra tillstyrka det nu äskade anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsättande av arbetena med anläggning

av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500,000 kronor.

57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för fortsättande

av arbetena med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen anvisade reservationsanslagen

för uppförande av nya paviljongar för oroliga sjuka vid

Säters och Yästerviks hospital användas ett belopp av 350,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 178 och 179 i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.) 701 25 5

Utskottets

yttrande.

Paviljon ger

för oroliga

sjuka vid

Östersunds

hospital.

[59.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Motioner angående

förslag

till nybyggnader

vid Yadstena

hospital.

Utskottets

yttrande.

I enlighet med Kung! Maj:ts i proposition nr 111 till 1924 års riksdag

framställda förslag liar nämnda års riksdag medgivit, att de av 1918 års lagtima

riksdag beslutade paviljongerna för oroliga sjuka vid Östersunds hospital

finge uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. ~Westman

i april 1920 uppgjorda och 4i augusti 1922 omarbetade ritningar för en

beräknad kostnad av 877,000 kronor.

För ifrågavarande byggnadsföretag har riksdagen tidigare anvisat tillhopa

500.000 kronor, av vilket belöp]) emellertid intill 350,000 kronor enligt beslut

av 1921 års riksdag finge tagas i anspråk för fullbordande av hospitalsanläggningen

vid Strängnäs.

För uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av Säters

och Västerviks hospital har riksdagen beviljat reservationsanslag å tillhopa

2,798,400 kronor, nämligen dels å extra stat för år 1918 200,000 kronor,

för år 1919 500,000 kronor, för år 1920 298,400 kronor och för år 1921

800.000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1921 1,000,000 kronor^ sistnämnda

belopp anvisat att utgå av statsverkets, fond av rusdrycksmedel. Å de sålunda

anvisade anslagen för ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka arbeten numera

äro i det närmaste slutförda, beräknas uppkomma eu betydande besparing,

vilken av medicinalstyrelsen för närvarande approximativt uppskattats till

1.300.000 kronor. Departementschefen har nu föreslagit, att det under nästkommande

budgetår behövliga beloppet 350,000 kronor till fortsättande av

arbetena med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital skulle tagas från nyssnämnda besparingar.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må besluta, att för fortsättande av arbetena

med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds

hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen

anvisade reservationsanslagen för uppförande av nya paviljonger

för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital användas

ett belopp av 350,000 kronor.

58:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,

(nr 18) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren (nr 25) av

herr G. Karlsson i Vadstena, har hemställts, att riksdagen måtte besluta en

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes taga i

övervägande lämpligheten av en revision i uti motionerna angiven riktning av

det år 1920 av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till nybyggnader vid

Vadstena hospital och därpå inför riksdagen framlägga det förslag, som därav

eventuellt kan föranledas.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Såsom i motionerna erinrats, har Kungl. Maj:t den 8 juni 1923 uppdragit åt

medicinalstyrelsen att upprätta plan för ett successivt utförande av de nyanläggningar

samt om- eller tillbyggnadsarbeten, som befinnas erforderliga för den stat
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 67

liga sinnessjukvården, varvid även föreskrivits, att av medicinalstyrelsen tidigare

till Kungl. Maj:t avgivna, men ännu icke slutligt prövade förslag till dylika

byggnadsarbeten — åtminstone såvitt dessa förslag ansåges böra komma till

utförande under de närmaste åren — borde omräknas med hänsyn till inträffade

prisfluktuationer samt underkastas den revision, som i övrigt kunde

finnas påkallad.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1923 har medicinalstyrelsen

emellertid funnit sig nödsakad meddela, att behovet av vårdplatser för

sinnessjuka, som staten hade att anskaffa, icke kunde bedömas, innan ifrågasatt

överenskommelse träffats med Stockholm och Göteborg angående dessa

städers övertagande av hela sin sinnessjukvård mot vederlag av staten, varom

medicinalstyrelsen framställt förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12

oktober 1920. Förslag om sådan överenskommelse, uppgjord av delegerade

för å ena sidan staten, å andra sidan Stockholm och Göteborg, har i december

1924 ingivits till Kungl. Maj:t, och har Kungl. Maj:t numera till riksdagen

avlåtit proposition i ärendet.

Sedan sistnämnda fråga avgjorts, torde sålunda medicinalstyrelsen komma

att, så snart ske kan, framlägga ovanberörda av Kungl. Maj :t anbefallda plan

för ett successivt utförande av nyanläggningar samt om- eller tillbyggnadsarbeten

för den statliga sinneSsjukvården. Vid denna plans upprättande

kommer givetvis även det av motionärerna väckta förslaget att tagas under

övervägande, . och synes utskottet fördenskull någon åtgärd i den av motionärerna

föreslagna riktningen icke nu erforderlig.

Utskottet hemställer alltså,

att herrar Petréns och Karlssons i Vadstena förevarande

motioner icke må föranleda till någon riksdagens åtgärd.

i 59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdageh (punkt 60) att för budgetåret

1925—1926 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersattningar m. m. åt befattningshavare

vjd statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gosSar ett extra anslag av

23,305 kronor;

dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 25,500 kronor;

dels ock till vissa reparationsarbeten m. m. vid samma anstalt ett extra

reservationsanslag av 17,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 182—201

i statsrådsprotokollet.

■ För upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar å Salbohed har 1924 års riksdag, i enlighet med Kung!.

Maj:ts förslag, för budgetåret 1924—1925 anvisat dels till avlöningar och

vikariätsersättningar m. in. åt befattningshavare ett extra anslag av 19,500

kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag

av 20,500 kronor. Vidare har riksdagen för samma budgetår till vissa inredningsarbeten

m. m. vid ifrågavarande anstalt anvisat ett extra reservationsanslag

av 8,500 kronor.

Uppehållande

av verksamheten

vid

statens uppfostringsanstalt

för

sinnesslöa

gossar.

[60.]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Yid anmälan av sina nu nämnda beslut framhöll riksdagen i sin skrivelse

nr 5 A, punkten 62, i anledning av ett motionsvis framställt yrkande om

uppförande å anstaltens stat, utöver de i Kungl. Maj ds förslag upptagna

fyra arbetsledare, av ännu en sådan befattningshavare, att riksdagen, innan

större erfarenhet vunnits rörande behovet av ytterligare manlig arbetskraft

vid anstalten, ansett sig icke böra bifalla detta förslag. Riksdagen förutsatte

dock att, därest förstärkning med dylik arbetskraft under ifrågavarande

budgetår skulle visa sig oundgängligen erforderlig, Kungl. Maj:t skulle hava

tillfälle att provisoriskt tillgodose behovet härutinnan.

I anslutning till riksdagens beslut har Kungl. Maj:t genom brev den 11

april 1924 fastställt följande avlönings- och omkostnadsstater för anstalten

för budgetåret 1924—1925:

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

1

Summa i

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

mot-

svarande

belopp

Redu-

cerat

belopp

2,300

100

2,200

1,200

i

3,400 {

1,600

50

1,550

1,000

2,550

1,400

50

1,350

800

2,150

1.000

25

975

500

1,475

3,000

75

2,925

1,500

4,425

600

25

575

—

575 :

4,925

| —

—

—

—

19,500 j

1 föreståndare.

1 lärare .

1 lärarinna

1 arbetsledare ....

3 »

1 husmoder .........

Till vikariats ersättningar,

extra personal

och tjänstepersonal

samt för

förande av räkenskaperna

.........

Summa kronor I — —

Efter 5 år kan lönen höjas med

400 kronor, efter 10 år med

ytterligare 400 kronor och

efter 15 år med än ytterligare

400 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

300 kronor, efter 10 år med

ytterligare 300 kronor och

efter 15 år med än ytterligare

300 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

250 kronor, efter 10 år med

ytterligare 250 kronor och

efter 15 år med än ytterligare

250 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor och efter 10

år med ytterligare 100 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas med

50 kronor och efter 10 år

med ytterligare 50 kronor.

Därjämte fri kost och tvätt

samt möblerad bostad.

Anmärkningar:

1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,

om elektriskt ljus införts, .fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom

armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp

för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.

3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,

höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

69

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Kosthåll för personalen (4 st. ä kronor 1: 60 per dag), förslagsvis’.

................................................................................. kronor 2,336: —

Kosthåll för eleverna (50 st. ä 1 krona per dag), förslagsvis » 18,250: —

Beklädnad och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis

........................................................................................ » 5,000: —

Undervisningsmateriel och böcker samt konfirmationsundervisning,

förslagsvis .............................................................. » 600: -—

Läkare och sjukvård, förslagsvis............................................ » 2,300: —

Värme, lyse och kraft, » » 7,000: —

Tvätt och renhållning, » » 1,750: —

Fastighetens underhåll, » » 1,000: —

Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis...... » 2,800: —

Anstaltsinventarier och deras underhåll, förslagsvis............ » 1,000: —

Arbetsmaterial, förslagsvis ...................................................... » 300: —

Elevbelöningar, » ...................................................... » 500: —

Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis....................................... » 150: —

Diverse utgifter, såsom kontors- och tryckningskostnader,

telefonavgifter, annonser, tjänsteresor, rymda elevers efterspanande

och ersättning för deras gripande och återförande,

frakter, elevers helgfirande och förströelse m. m.,

förslagsvis .............................................................................. » 1,514: —

Summa kronor 44,500: —

Inkomster:

Avgifter för 50 elever, förslagsvis.......................................... kronor 24,000: —

Statens tillskott, högst ........................................................... » 20,500: —

Summa kronor 44,500: —

Sedermera har Kung! Maj:t genom beslut den 13 november 1924 medgivit,

att vid anstalten finge, utöver de i avlöningsstaten upptagna fyra arbetsledare,

tillsvidare till och med den 30 juni 1925 anställas ytterligare en

arbetsledare med ett arvode av högst sjuttiofem kronor för månad jämte fria

naturaförmåner, innefattande bostad med uppvärmning och lyse samt kost

och tvätt. I samband härmed har Kung!. Maj:t föreskrivit, att nämnda avlöningsförmåner

skulle utgå, naturaförmånerna från förslagsanslaget till bidrag

till driftkostnader i övrigt för anstalten samt arvodet från femte huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter. Ifrågavarande beslut har föranletts av

en utav anstaltsstyrelsen gjord, av skolöverstyrelsen tillstyrkt framställning,

vari anstaltsstyrelsen, under erinran om riksdagens ovanberörda uttalande

om möjligheterna att provisoriskt tillgodose ett under budgetåret eventuellt

framträdande behov av ytterligare manlig arbetskraft vid anstalten, framhållit,

att anställandet av en femte arbetsledare enligt styrelsens mening utgjorde

en betingelse för möjligheten att vid anstalten intaga det antal elever,

för vilket de nu gällande staterna för anstalten beräknats.

• Av Kungi. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget för avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid anstalten är föranledd

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

dels därav, att med hänsyn till ökat elevantal anställande av två arbetsledare

utöver i gällande stat upptagna fyra sådana befattningshavare visat sig erforderligt,

dels av ifrågasatt höjning med 100 kronor av husmoderns löneförmåner,

dels] och därav, att en ökning av den i anslaget ingående posten

för vikariatsersättningar och extra personal m. m. ansetts av behovet påkallad.

Den föreslagna höjningen av anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt

vid nu ifrågavarande anstalt är i huvudsak föranledd av ökad beläggning

av anstalten samt därav att ökning av anslagsposten för fastighetens underhållskostnader

ansetts nödvändig.

Yad beträffar de ifrågasatta reparationsarbetena m. m, utgöras dessa

— till den del anslag för desamma icke redan anvisats av Kungl. Maj:t —

väsentligast dels av vissa underhålls- och förbättringsarbeten å till jordbruket

hörande byggnader, dels ock av motsvarande arbeten beträffande

vissa anstaltsbyggnader. Samtliga arbeten hava vid en författningsenlig besiktning

av byggnaderna befunnits nödvändiga, men kostnaderna för desamma

hava på grund av otillräckligheten i anslagsposten till fastighetens underhåll

icke till någon del kunnat bestridas från denna post. Med hänsyn härtill

har det ansetts erforderligt, att medel för ändamålet beredas genom särskilt

å riksstaten anvisat anslag. Härför erforderliga medel, som av anstalts-styrelsen

beräknats till cirka 7,000 kronor, har Kungl. Maj:t funnit sig böra,

i enlighet med av byggnadsstyrelsen framlagt förslag, beräkna till i runt

tal 14,000 kronor.

För täckdikningsarbeten har slutligen beräknats ett belopp av 1,875 kronor

samt för anordnande av en slöjdsal 1,150 kronor. Sagda belopp hava

synts böra ingå i det av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslaget till vissa

reparationsarbeten m. m.

Kungl. Maj;ts förslag, i vad detsamma avser anslag för avlöningar och

vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid nu ifrågavarande anstalt

samt bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten, har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Av det för vissa reparationsarbeten m. m, vid anstalten äskade anslaget

å 17,000 kronor skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag 1,875 kronor beräknas

för utförande av vissa täckdikningsarbeten och 1,150 kronor för anordnande

av en slöjdsal. Mot ifrågavarande arbetens utförande för de sålunda beräknade

kostnaderna synes någon erinran enligt utskottets förmenande icke

heller kunna framställas, Däremot har utskottet icke känt sig övertygat

om att de underhålls- och förbättringsarbeten å olika anstaltsbyggnader, Kungl.

Maj it föreslagit till utförande, icke skulle kunna på ett tillfredsställande sätt

bedrivas och slutföras utan överskridande av de av anstaltsstyrelsen härför

begärda medlen. Utskottet har sålunda ansett, att det av Kungl. Maj:t för

vissa reparationsarbeten m. m. äskade anslaget bör kunna begränsas till i

avrundat tal 10,000 kronor.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande År 5.

71

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättning ar in. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar

ett extra anslag av 23,305 kronor;

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt

ett extra förslagsanslag av 25,500 kronor; samt

c) till vissa reparationsarbeten m. m. vid samma anstalt ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor.

60:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 61) att för budgetåret Uppehållande

, (tv ver K sam
1920—1926

anvisa heten vid

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare statens upp
fostring

s~

anstalt för

sinnesslöa

flickor.

[61.]

för budgetåret 1924—1925. Berörda stater äro av följande utseende:

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av

9,225 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra

förslagsanslag av 13,300 kronor.

I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 201—209

i statsrådsprotokollet.

För uppehållande av verksamheten vid denna anstalt har riksdagen för

budgetåret 1924—1925 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar

m. m. åt befattningshavare vid anstalten ett extra anslag av 8,600 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten ett extra förslagsanslag

av 12,500 kronor. I samband härmed har riksdagen medgivit, att

för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari

1924 förordat förslag, av vissa ändrings- och reparationsarbeten vid samma

anstalt finge av. det för budgetåret 1923—1924 anvisade förslagsanslaget å

14,075 kronor till bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten användas

ett belopp av högst 12,000 kronor.

Genom brev den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t, i anslutning till riksdagens

beslut i ämnet, fastställt avlönings- och omkostnadsstater för anstalten

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Oredu-

cerat

belopp

Pensions-

avgift

motsva-

rande

belopp

Redu-

cerat

belopp

Summa.

(Efter 5 år kan lönen höjas

med 300 kronor, efter 10

) år med ytterligare 300

1 kronor och efter 15 år

med än ytterligare 300

l kronor.

1 föreståndarinna

1,650

50

1,600

800

2,400

1 handarbetslära- rinna...............

1,000

50

950

800

1,750

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor, efter 10

år med ytterligare 200

kronor och efter 15# år

med än ytterligare 200

kronor.

1 vaktmästare ...

Ersättning för bo- stad och bränsle

åt vaktmästaren

1,000

25

975

500

1,475

400

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100kronor och efter

1 10 år med ytterligare 100

l kronor.

Vikariatsersätt- ningar och extra

personal samt

tjänstepersonal.

2,575

Summa kronor

—

—

—

—

8,600

Anmärkningar:

1. Föreståndarinnan och handarbetslärarinnan erhålla fri bostad, fri uppvärmning samt

elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.

2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd

pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

Kosthåll för personalen (5 st. ä kronor 1: 60 per dag), för
-

slagsvis ................................................................................ kronor 2,920: —

Kosthåll för eleverna (30 st. ä 1 krona per dag), förslagsvis » 10,950: —

Béklädnad och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis.

..............;.................................................................. » 3,000: —

Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis........,............ » 300: —

Läkare och sjukvård, förslagsvis .......................................... » 600: —-

Yärme och lyse, förslagsvis...................................................... » 5,000: —

Tvätt och renhållning, förslagsvis.......................................... » 1,050: —

Fastighetens underhåll, förslagsvis......................................... » 500: —

Underhåll av inventarier, förslagsvis .................................... » 500: —

Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis....................................... » 750: —

Elevbelöningar, förslagsvis ...................................................... » 300: -—

Diverse utgifter, förslagsvis ................................................... » 1,830: —

Summa kronor 27,700

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

73

Inkomster:

Avgifter för 30 elever, förslagsvis

l; t’( >n nr 1rV900- —

Statens tillskott, högst

Summa kronor 27,700: —

I jämförelse med den för budgetåret 1924—1925 fastställda avlöningsstaten

innebär Kungl. Majt:s nu föreliggande förslag följande ändringar: 1) Föreståndarinnans

avlöning, 2,400 kronor, har uppdelats i lön å 1,400 kronor

och tjänstgöringspenningar å 1,000 kronor; 2) ersättningen för bostad och

bränsle åt vaktmästaren har uteslutits; 3) anslagsposten till vikariatsersättningar

och extra personal samt tjänstepersonal har föreslagits höjd från

2.575 kronor till 3,600 kronor; 4) i den till staten hörande anmärkning 1

har förutom föreståndarinnan och handarbetslärarinnan jämväl vaktmästaren

upptagits bland de befattningshavare, som erhålla fri bostad, fri uppvärmning

samt elektrisk belysning.

Yad omkostnadsstaten angår, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att posten

för läkare och sjukvård skulle höjas med 400 kronor samt posten för diverse

utgifter med 250 kronor, varjämte en ny anslagspost för idrotts- och

lekmateriel å 150 kronor skulle upptagas.

I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1925 dagtecknad proposition, nr

101, har Kungl. Maj:t emellertid sedermera, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1925—1926 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av

11.575 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra

förslagsanslag av 13,900 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade

statsrådsprotokollet.

Innebörden av Kungl. Maj:ts sistberörda förslag är, att med hänsyn till

ökning av klientelet å anstalten ifråga ytterligare en handarbetslärarinna och

ett biträde skulle anställas vid anstalten. Avlöningsförmånerna till handarbetslärarinnan

hava beräknats skola bliva desamma som för den nu anställda.

Begynnelseavlöningen enligt stat åt den nya befattningshavaren

skulle alltså uppgå till 1,750 kronor. Härjämte har ifrågasatts en ökning

av den i avlöningsstaten upptagna posten till vikariatsersättningar och extra

personal m. m. med 150 kronor till beredande av ersättning åt vikarie, i

fall av behov, för den nya handarbetslärarinnan.

För det nya biträdet har föreslagits en kontant avlöning å 420 kronor

samt fri kost. I enlighet härmed skulle nyssnämnda anslagspost till vikariatsersättningar

m. m. ökas med berörda belopp å 420 kronor jämte ett belopp

å 30 kronor till ersättning åt vikarie för nämnda biträde. Utgifterna för fri

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

kost åt samma biträde hava ansetts kräva en höjning med 584 kronor av

envar av vederbörande två poster i driftkostnadsstaten.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts i nu ifrågavarande proposition framlagda

förslag ej ändring av vad i statsverkspropositionen föreslagits med undantag

av att den i omkostnadsstaten ingående anslagsposten »diverse utgifter» för

jämnande av statens slutsumma höjts med 16 kronor.

Yad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och i nyssberörda proposition,

nr 101, föreslagit riksdagen i fråga om anslag till statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor har utskottet i allt väsentligt ansett sig kunna tillstyrka.

I ett avseende har utskottet dock funnit sig icke kunna biträda Kungl.

Maj:ts förslag och gäller detta den av Kungl. Maj:t förordade fördelningen

i lön och tjänstgöringspenningar av de till anstaltens föreståndarinna utgående

avlöningsförmånerna. Till stöd för förslaget härutinnan har departementschefen

anfört, att nu gällande fördelning av löneförmånerna medförde,

att handarbetslärarinnan, om hon under tjänstledighet för föreståndarinnan

förordnades att uppehålla dennas befattning, i regeln icke komme att, frånsett

ökad tillfällig löneförbättring, erhålla någon ersättning utöver egen avlöning.

Enligt de för anstaltens befattningshavare gällande lönevillkoren

vore nämligen handarbetslärarinnan vid sjukdomsfall eller när det erfordrades

för beredande av semester eller annan kostnadsfri ledighet skyldig att,

om hon förordnades till föreståndarinna, bestrida befattningen mot åtnjutande

av de för densamma anslagna tjänstgöringspenningarna eller däremot

svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än

sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår. Då det syntes

departementschefen billigt, att lärarinnan under dylikt förordnande berättigades

att uppbära någon gottgörelse utöver egna avlöningsförmåner och den

till 75 kronor för år uppgående ökningen i tillfällig löneförbättring, har

departementschefen ansett sig böra förorda, att lönen bestämdes till 1,400

kronor och tjänstgöringspenningarna till 1,000 kronor. Vid bifall till detta

förslag komme skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna vid de båda befattningarna

i fråga att uppgå till 200 kronor för år.

Genomförandet av detta förslag skulle emellertid innebära ett avsteg från

den i regel iakttagna principen, att av avlöningsförmåner, som äro uppdelade

i lön och tjänstgöringspenningar, ungefär två tredjedelar skola motsvara

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. Utskottet har därför,

såsom ovan nämnts, icke kunnat ansluta sig till förslaget i denna del. Rättelse

i det av departementschefen angivna syftet synes emellertid kunna

vidtagas på annan väg. Handarbetslärarinnans vid anstalten avlöning är

icke uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar på sätt nyss sagts, men

synes en dylik uppdelning nu böra komma till stånd och därvid bestämmas,

att av avlöningen 1,100 kronor skall utgöra lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar.

Härigenom skulle skillnaden mellan föreståndarinnas och handarbetslärarinnas

tjänstgöringspenningar uppgå till 150 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

75

‘ Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1920 anvisa

a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare

vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett

extra anslag av 11,575 kronor; samt

b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett

extra förslagsanslag av 13,900 kronor.

61 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 62 får utskottet, under

hänvisning till vad utskottet under punkt 51 här ovan anfört, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, I: 146

och II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt

ordinarie läkare vid länslasarett m. fl., för ordinarie reservationsanslaget

till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 icke upptaga något belopp.

62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till täckande av

motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen under de senaste åren å extra

stat beviljat medel, nämligen för år 1922 12,000 kronor, för 1923 års första

hälft 6,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 10,000 kronor samt för budgetåret

1924—1925 6,500 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget

till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.

63:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 64) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 211)

i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av understöd åt spetälskesjukas familjer

m. m. för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor.

64:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till bidrag för

uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter (punkt 65) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet

skolat härigenom för riksdagen

Resestipendier

åt ordinarie

läkare,

vid länslasarett

m. fl.

[62.]

Täckande

av motsedd

brist å anslaget

till underhåll

av Järvsö

sjukhus för

spetälska.

[63.]

Understöd åt

spetälskesjukas
familjer

m. m.

[64.]

Uppförande

eller

inrättande av

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[65.]

anmäla.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Driftkostnader

vid

tuberkulossjukvårdsanstalter.

[66.]

Bidrag till

resor för vissa

patienter

vid kustsanatorierna.

[67.]

Resestipendier

åt läkare

för studier i

tuberkulossjukvård.

[68.]

Folk
sanatorierna.

[69.]

Under-,

stödjande av

dispensärverksamhet.

[70.]

65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna vid tuberkidossjukvårdsanstalter,

nu 2,630,000 kronor, med 170,000 kronor till 2,800,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 223—226 i

statsrådsprotokollet.

Ben av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag är föranledd

av att under budgetåret 1923—1924 en avsevärd överbelastning av

anslaget förelegat.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså

hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till driftkostnaderna vid tuberkidossjukvårdsanstalter, nu

2,630,000 kronor, med 170,000 kronor till 2,800,000 kronor.

66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 226 och 227) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade

personer för resor till och från de statsunderstödda kustsanatorierna

för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra förslagsanslag

av 40,000 kronor.

67:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 68 får utskottet, under

hänvisning till vad utskottet under punkt 51 här ovan anfört, hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, 1:146

och II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt

läkare för studier i tuberkulossjukvård, för ordinarie reservationsanslaget

till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925

—1926 icke upptaga något belopp.

68:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 69) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.

227—229) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid

de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade

folksanatorierna för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 200,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att

dels för budgetåret 1925—1926 till statsbidrag för understödjande av

dispensärverksamhet anvisa ett extra förslagsanslag av 350,000 kronor,

dels ock medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

ändringarna i grunderna för anslagets användning.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 230—245 i

statsrådsprotokollet.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande AV it.

77

Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamliet bär riksdagen

beviljat extra förslagsanslag för varje år alltsedan år 1915. Anslagen för

åren 1991 och 1922 uppgingo till respektive 250,000 kronor och 1500,000

kronor. För första halvåret 1923 uppgick anslaget till 200,000 kronor, för

budgetåret 1923—1924 till 400,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 likaledes

till 400,000 kronor.

Villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till dispensärverksamhet

äro fastställda genom kungörelse den 1 oktober 1914 (sv. förf.- saml. nr 400). Dessa villkor och bestämmelser skola lända till efterrättelse

tillsvidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår. Fn obetydlig

ändring i nyssnämnda kungörelse har genomförts genom kungörelse den 20

juni 1918 (sv. förf.-saml. nr 447).

Nu gällande bestämmelser för ifrågavarande statsbidrag äro i huvudsak

följande:

Statsbidrag kan tilldelas dispensär under förutsättning, att densamma av

landsting, kommun, länsförening mot tuberkulos eller annan bestående korporation

åtnjuter bidrag för inrättande och drift. Bidrag kan dock icke tilldelas

dispensär, som allenast eller huvudsakligen är avsedd för stad, vilken

icke deltager i landsting (§ 1).

Dispensär, som tilldelas statsbidrag, skall förestås av legitimerad läkare. Vid

dispensären anställda sjuksköterskor skola hava erhållit såväl fullgod allmän

sjukvårdsutbildning som ock undervisning vid särskild dispensärkurs (§ 2).

Statsbidrag utgår med högst en tredjedel av det utav landsting, kommuner

och korporationer till dispensären anvisade sammanlagda belopp, däri

icke inberäknat vad som må vara avsett för lämnande av understöd åt personer,

som anlita dispensären (§ 3).

Statsbidraget får allenast avse utgifter för:

a) läkar- och sjuksköterskearvoden,

b) resor i dispensärens tjänst,

c) hyra för och ''underhåll av dispensärlokal,

d) expedition samt inköp av nödvändiga sjukvårdsartiklar, ävensom

e) organiserad barnavård.

Bidrag av statsmedel får sålunda icke utgå för vad som lämnats såsom

understöd åt enskilda personer (§4).

Ansökan om statsbidrag för visst år skall, ställd till medicinalstyrelsen,

före den 1 mars nästföljande år insändas till styrelsen med bifogande av:

intyg om det belopp, varmed understöd för det i ansökan avsedda året

utgått från landsting, kommuner och korporationer, som ovan nämnts;

av vederbörande förste provinsialläkare utfärdat intyg rörande nämnda

år, att dispensären föreståtts av legitimerad läkare samt att de vid dispensären

anställda sjuksköterskorna ägt sådan kompetens, som ovan föreskrivits;

uppgift angående dispensärens utgifter under ifrågavarande år för de ovan

under punkterna a)—e) omförmälda ändamål; samt

årsberättelse enligt av medinalstyrelsen fastställt formulär (§ 5).

Efter granskning av ansökningshandlingarna har medicinalstyrelsen att

besluta om beviljande av statsbidrag samt att till vederbörande utbetala

bidraget (§§ 6 och 7).

Dispensär, som åtnjuter statsbidrag, skall stå under inseende av vederbörande

förste provinsialläkare och medicinalstyrelsen (§ 8).

Som av denna redogörelse framgår, skall statsbidraget till dispensärerna

utgå med viss del av det sammanlagda belopp, som av landsting, kommuner och

korporationer anvisats till vederbörande dispensär.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr o.

Vid behandlingen av frågan om anslag för nu ifrågavarande ändamål för

nästkommande budgetår har departementschefen upptagit ett av medicinalstyrelsen

framlagt förslag om ändring i gällande grunder för beräkning av

statsbidrag till dispensärverksamhet, enligt vilket förslag dylikt bidrag skulle

beräknas, icke såsom hittills i proportion till dispensärens inkomster, utan i

proportion till dess utgifter, varvid dock icke skulle få inräknas vad som

utgivits i direkta understöd. Med utgångspunkt från nu rådande förhållanden

mellan å ena sidan statsbidragsbeloppen och å andra sidan dispensärernas

utgifter, med undantag av beviljade understöd, har departementschefen

föreslagit, att statsbidraget skulle bestämmas till högst en fjärdedel av dispensärens

utgifter för de ändamål, till vilka statsbidrag må utgå.

Departementschefen har vidare i detta sammanhang angivit sin ställning

till ett av Norrbottens läns landsting väckt förslag om åtgärder för möjliggörande

av en samorganisation utav statsunderstödd dispensärverksamhet och

statsunderstödd distriktsvård. I fråga om en dylik samorganisation för Norrbottens

läns vidkommande har departementschefen anfört följande:

»Det torde icke kunna anses rationellt, att ett landsting av hänsyn till

gällande villkor för erhållande av statsbidrag föranledes att underhålla två

skarpt särskilda sjuksköterskekårer, av vilka den enas medlemmar hava att

beresa så stora distrikt, att de icke medhinna att utöva tillräcklig rådgivande

och kontrollerande verksamhet i varje enskilt hem, medan medlemmarna av

den andra kåren tidvis icke äro fullt sysselsatta, men likväl äro förhindrade

att utfylla sin arbetstid med att biträda vid nyssnämnda rådgivande och

kontrollerande verksamhet. Eu sammansmältning av dessa båda sjuksköterskekårer

skulle otvivelaktigt innebära en mera effektiv användning av

såväl penningmedel som arbetskrafter. Jag anser mig därför i varje fall

böra förorda, att för Norrbottens län möjlighet beredes att utan uppoffring

av statsbidrag till den ena eller andra ‘verksamhetsgrenen använda samma

sjuksköterskor i dem båda. Till förekommande av att den föreslagna samorganisationen

föranleder olägenheter av organisatorisk art lära vissa föreskrifter

böra meddelas, till vilka jag, i det följande torde bliva i tillfälle att

återkomma.»

Emellertid har departementschefen funnit sig böra ansluta sig till eu av

Svenska landstingsförbundets styrelse uttalad mening, att man icke bör stanna

vid att möjliggöra en samorganisation av nu ifrågavarande art för Norrbottens

läns vidkommande, utan att man borde vidtaga sådana åtgärder, att en dylik

samorganisation kunde genomföras jämväl inom andra landstingsområden.

Åtskilliga av de omständigheter, som i fråga om Norrbottens län talade till,

förmån för en samorganisation, förelåge även i andra delar av riket. Gles

befolkning och stora avstånd samt därav föranledda allt för vidsträckta

dispensärsköterskedistrikt förefunnes jämväl på andra orter än i Norrbotten.- Därest ett landsting skulle finna, att dess anslag till dispensärväsen och

distriktssjukvård komme till bättre användning, om båda dessa verksamhetsgrenar

helt eller delvis sammansloges, borde staten icke förhindra en sammanslagning,

under förutsättning likvisst att densamma anordnades på ett.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

79

ur organisatorisk synpunkt tillfredsställande sätt. Såväl dispensärvården

som distriktssjukvården befunne sig ännu i vissa avseenden på försöksstadiet.

Från medicinalstyrelsens sida hade framhållits, att dispensärarbetet

aldrig kunde tänkas schablonmässigt lika genomfört över hela vårt land.

Detsamma gällde även om distriktssjukvården. I den proposition till 1919

års lagtima riksdag, däri anslag för första gången begärdes till statsbidrag

för anställning av distriktssköterskor, hade dåvarande chefen för civildepartementet

berört denna sida av saken och därvid i yttrande till statsrådsprotokollet

vid propositionens avlåtande anfört bland annat följande:

»Vid fastställandet av riktlinjerna för den statsunderstödda distriktsvårdens

organisation torde framför allt böra beaktas, att statens reglerande verksamhet

härvidlag icke inriktas på att framtvinga en och samma organisationsform

för distriktssjukvården över hela riket. Ett avgörande skäl mot att fastslå

en enhetlig organisationsform på detta område ligger redan däri, att någon

allmängiltig erfarenhet av den lämpligaste formen för distriktssjukvårdens

anordnande ännu icke är vunnen.----r Därest man med statsunder
stöd

privilegierade uteslutande en viss form av distriktssjukvård, skulle man

riskera ej blott att gå miste om värdefulla uppslag på området, utan även

att förkväva intresset för saken i en del orter.----— — På grund härav

synas mig villkoren för erhållande av statsbidrag böra så avvägas, att de

medgiva understöd till distriktsvård, organiserad enligt flera olika typer».

(Prop. till 1919 års lagtima riksdag, nr 260, sid. 63 och 64.) Yad sålunda

anförts har synts departementschefen allt fortfarande äga full giltighet och

kunna tillämpas jämväl på dispensärväsendet.

Enligt vad departementschefen framhållit, hade det givits uttryck åt den

farhågan, att eu sammanslagning av dispensärverksamhet och distriktsvård

skulle vara ägnad att skjuta dispensärverksamheten åt sidan, därigenom att

vederbörande sjuksköterskor skulle bliva mera intresserade av den verkliga

sjukvården än av dispensärarbetet och sålunda föranledas att sätta den

sistnämnda verksamheten i andra planet. Dispensärverksamheten åtminstone

på landsbygden har emellertid synts departementschefen kunna hämta avsevärd

fördel av att överlämnas åt sjuksköterskor, som tillika sysselsattes med

verklig sjukvård. En sjuksköterska, som aktivt utövade sjukvård i hemmen

inom ett mindre distrikt, syntes hava alla förutsättningar för att komma i

ett sådant förhållande till befolkningen, att hon utgjorde det bästa organet

för en rådgivande och upplysande verksamhet i hälsovårdsfrågor. Om den

hygieniska upplysningsverksamheten anknötes till sjukvård, kunde den meddelas

på ett mera naturligt och osökt sätt och därigenom vinna mera gehör

än om den överlämnades som isolerad uppgift åt en kringresande dispensärsköterska,

vars ställning till befolkningen åtminstone i stora distrikt måste

bliva mera främmande. Med hänsyn härtill syntes dispensärverksamheten

i många fall kunna vinna på att i sin tjänst använda distriktssköterskor,

och detta syntes utgöra ett ytterligare skäl för att man borde göra det

möjligt för dispensärväsendet att tillämpa en sådan anordning.

Beträffande de ändringar i gällande bestämmelser för statsbidrag till

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

dispensärverksamhet ock till distriktssjukvård, som böra genomföras för att

en kombination av dessa båda verksamhetsgrenar skall möjliggöras, har

departementschefen lämnat följande sammanfattning:

I. Beträffande villkoren för statsbidrag till understödjande av dispensär verksamhet.

l:o. Till bestämmelsen om de utgifter, för vilka statsbidrag må utgå,

fogas en föreskrift av innebörd, att om vid dispensär tjänstgör sjuksköterska,

som tillika är anställd i statsunderstödd distriktsvård, skall statsbidrag icke

utgå för den del av dispensärens utgifter, som utgöres av arvode till sådan

sjuksköterska.

2:o. Till bestämmelserna om dispensärsköterskors kompetens fogas en

föreskrift av innehåll, att sjuksköterska vid dispensär icke må sysselsättas

med vård av personer, som lida av någon utav de sjukdomar, som finnas

uppräknade i 2 § 1 mom. epidemilagen; medicinalstyrelsen dock obetaget

att, när synnerliga skäl därtill föranleda, för viss tid medgiva undantag från

denna föreskrift.

3:o. Till bestämmelsen att‘ dispensär, som tilldelas statsbidrag, skall förestås

av legitimerad läkare, fogas en föreskrift av innehåll, att om vid dispensär

tjänstgör sjuksköterska, som tillika är anställd i statsunderstödd distriktsvård,

skall dispensären förestås av den läkare, som enligt gällande bestämmelser

om statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor är förman för den

eller de vid dispensären tjänstgörande distriktssköterskorna.

II. Beträffande villkoren för statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor.

l:o. Bestämmelsen att statsbidrag icke må utgå till avlöning åt sjuksköterska,

som tjänstgör vid dispensär, till vars avlöning statsbidrag utgår,

upphäves.

2:o. Bestämmelsen att distriktsvårdsstyrelse, där så lämpligen kan ske,

skall utgöras av vederbörande landstingsområdes barnmorskestyrelse, upphäves.

I fråga om de av departementschefen sålunda föreslagna ändringar, vilka

hänföra sig till bestämmelserna angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor,

göres framställning under punkt 79- i det följande vid behandlingen

av frågan om anslag till distriktsvården.

De föreslagna nya grunderna för statsbidrag till understödjande av dispensärverksamhet

hava synts böra träda i kraft med början av budgetåret 1925

—1926 och sålunda för första gången tillämpas i fråga om de statsbidrag, som

efter ingången av mars månad år 1926 beviljas för verksamhetsåret 1925.

Yid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts under förevarande punkt

framlagda förslag, har utskottet, vad först angår medicinalstyrelsens av

Kungl. Maj:t tillstyrkta förslag om ändring i gällande grunder för beräkning

av statsbidrag till dispensärverksamhet, ansett förslaget härutinnan ändamålsenligt

och, på sätt departementschefen framhållit, ägnat att förenkla och påskynda

arbetet med uträknande av bidragens belopp. Utskottet får sålunda

förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

81

4 ad härefter beträffar Kungl. Maj:ts framställning om åtgärder för möjliggörande

av eu samorganisation utav statsunderstödd dispensärverksamhet

och statsunderstödd distriktssjukvård, har utskottet likaledes funnit de

skäl, som till stöd för detta förslag anförts, vara av den art, att utskottet

ansett sig kunna biträda detsamma. De ändringar i gällande bestämmelser

för statsbidrag till dispensärverksamhet och till distriktssjukvard,

departementschefen förordat, hava ej heller givit utskottet anledning till

erinran.

Då utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t för

nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,

att riksdagen må

a) för budgetåret 1925 — 1926 till statsbidrag för understödjande

av dispensärverksamhet anvisa ett extra förslagsanslag av

350,000 kronor; samt

b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 2 januari 1925 förordade ändringarna

i grunderna för anslagets användning.

70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden

av medellösa med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer

från landsorten, nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 246 i statsrådsprotokollet.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd

av att anslaget för budgetåret 1924—1925 belastats med 64,716 kronor.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bekostande

av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa

med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten,

nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

71:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under

hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 246 och 247) i ämnet innehåller,

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets

poliklinik ett extra anslag av 15,000 kronor; samt

b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets

klinik ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.

72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts förslag (punkt 73) och

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 247—249) i ämnet innehåller,

får utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 701 25 6

Behandling

av medellösa

lupuspatienter.

[71.]

Bidrag till

upprätthållande

av

radiumhemmets

verksamhet.

[72.]

Bidrag till

resor för vissa

patienter vid

radiumhemmet.

[73.]

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Inköp av två

röntgenterapiapparater

för radiumhemmet.

[74.]

Statsbidrag

för uppförande,

inrättande

eller

inlösen av epi

demisjukhus.

[75.]

Statsbidrag

för driften

av epidemisjukhus
[76.

]

Motion om

anslag till

understöd åt

sällskapet

JEugeniahemmet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för beredande av bidrag till medellösa personer

för resor till och från radiumhemmet i Stockholm för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 15.(XM>

kronor.

73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till inköp av

två röntgenterapiapparater för radiumhemmet för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 35,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 249—251

i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,,

får alltså hemställa,

att riksdagen må till inköp av två röntgenterapiapparater för

radiumhemmet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag:

av 35,000 kronor.

74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till statsbidrag

för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret,

1925—-1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,590,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 251—253 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår i riksstaten uppfört

ett anslag å 2,500,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till statsbidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra förslagsanslag av 1,590,000 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att till statsbidrag

för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

förslagsanslag av 1,000,000 kronor.

Till statsbidrag för driften av epidemisjukhus är för budgetåret 1924—

1925 anvisat ett anslag å 1,200,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till statsbidrag för driften av epidemisjukhus

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av

1,000,000 kronor.

76:o) I en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt

motion, nr 47, har hemställts, att riksdagen måtte under budgetåret 1925—

1926 bevilja sällskapet Eugeniahemmet ett anslag av 10,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr

83

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:

»Sällskapet Eugeniahemmet, som år 1871) stiftades på initiativ av prinsessan

Engenie, har till uppgift att inom deh av detsamma grundade vårdanstalten

med cirka 200 vårdplatser lämna vård och erforderlig behandling,

uppfostran, skolundervisning och, diir så ske kan, yrkesutbildning åt

fattiga vanföra och kroniskt sjuka barn från hela landet samt att söka bereda

sina därstädes intagna skyddslingar ett hem.

Som av bifogad bilaga 1 framgår, utgöres hemmets klientel av barn från

hela Sverige. Antalet skyddslingar utgjorde vid 1924 års början 186, därav

7« tillhörande Stockholms stad och :,/4 landets olika landstingsområden.

Under året intogos 28 och utskrevos 20, varjämte 6 patienter under året

avlidit. Vid årets slut var antalet patienter 128.

Eugeniahemmet bedriver såsom här ovan angives sålunda sin verksamhet

i stort sett efter samma principer som de statsunderstödda vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, men intager samtidigt gent

emot dessa eu alldeles bestämd särställning. Hels har det nämligen för

denna anstalt varit möjligt att taga hand om även de allra svåraste invalidfallen,

till stor del härstammande från våra tidigare svåra barnförlamningsepidemier,

fall, vilka för långa tider äro i behov av oavbruten tillsyn och

omvårdnad och som därför landets övriga vanföreanstalter, för vilka en mera

jämn omsättning är nödvändig, icke äro i stånd att emottaga annat än för

kortare perioder. Eugeniahemmet har också möjligheter, icke minst tack

vare sin speciella hemorganisation, att redan på ett tidigt stadium emottaga

de ingalunda sällsynta svåra invalidfallen inom den tidigaste barnaåldern,

vare sig dessa äro betingade av medfödda defekter och missbildningar ellerav

medfödda eller i spädbarnsåldern förvärvade förlamningar.

Erfarenheten har nämligen visat, att ett tidigt omhändertagande av dessa

småbarn på en anstalt, där de under uppväxtåren stå under noggrann och

sakkunnig tillsyn, mången gång kan förhindra en eljest inträdande ökning

av invaliditetstillståndet, dels även medföra så pass avsevärda förbättringar,

att även ett sådant barn i framtiden kan komma upp till större eller mindre

grad av självförsörjning.

Het är sålunda åtskilliga från vanförevårdens synpunkt synnerligen viktiga

uppgifter som Eugeniahemmet upptagit på sitt program, uppgifter, vilka de

statsunderstödda vanföreanstalterna med sina hittillsvarande resurser ännu

ej sett sig i stånd att lösa. Att denna hemmets verksamhet fyller ett behov,

som ej kan åsidosättas och är av allra största betydelse för hela vårt land,

framgår bland annat även därav, att de av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga

i sitt 1920 avgivna betänkande angående riktlinjerna för vanförevårdens

vidare utveckling uttalade sig för önskvärdheten av inrättande av flera anstalter

av Eugeniahemmets typ såsom ett viktigt led i landets vanförevåTd.

Att landets högsta sjukvårdsmyndighet, medicinalstyrelsen, även delar

denna uppfattning angående Eugeniahemmets betydelse för landets vanförevård,

framgår till fullo av det yttrande, som densamma den 26 augusti

1924 avgivit med anledning av sällskapet Eugeniahemmets underdåniga fram
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

ställning angående erhållande av statsbidrag och vilket yttrande i avskrift

bifogas motionen såsom bilaga 2.

Eugeniahemmets verksamhét är av största betydelse icke blott nr ren

humanitär synpunkt utan även från statens synpunkt. Denna anstalt bereder

nämligen genom sina inom densamma inrättade efter folkskolans plan

helt ordnade skolor ett stort antal vanföra barn (för närvarande ett 80-tal)

möjlighet att komma i åtnjutande av den skolundervisning, som är av

staten anbefalld. Denna Eugeniahemmets skolverksamhet, som bedrives i

långt större omfattning än vid de statsunderstödda vanföreanstalterna, representerar

sålunda ett alldeles påtagligt statsintresse, som ej bör underskattas,

särskilt med kännedom om att de av staten understödda anstalterna icke

kunna på grund av platsbrist mottaga alla de vanföra barn i skolåldern,

som dit anmälas, utan mången gång måste remittera dem till Eugeniahemmet

för att bereda dem tillfälle till undervisning. Och även genom sin

sjukvårdande verksamhet söker Eugeniahemmet fylla ett statsintresse, då

anstalten på så sätt minskar sina skyddslingars invaliditet och härigenom

bereder dem möjlighet att existera såsom helt eller delvis självförsörjande

medborgare, varigenom försörjningsplikten från det allmännas sida reduceras.

Att en sådan omfattande verksamhet som Eugeniahemmets med dess nuvarande

ringa vårdavgift av 2 kronor per dag ej kan bedrivas utan betydande

tillskott från hemmets egna medel, är ju tydligt och framgår även av

bifogad bilaga 3, som utgör en sammanställning av Eugeniahemmets inkomster

och utgifter under år 1919—1923. År 1922 uppgick den årliga kostnaden

per barn till 1,544 kronor per år, av vilket belopp anstalten endast

erhöll gottgörelse med 730 kronor och sålunda bidrog med egna medel med

ej mindre än 814 kronor. Härtill kommer, att en stor del av hemmets

skyddslingar dels åtnjuta vård avgiftsfritt, dels mot reducerad avgift. Eugeniahemmets

inkomst- och utgiftsstat har därför ock under de senaste åren att

uppvisa ett avsevärt underskott, och skall hemmet kunna bedriva sin verksamhet

i samma omfattning som hittills, är ett bidrag från statens sida ofrånkomligt.

Anstaltens byggnader äro i behov av omfattande reparationer,

vilka år efter år måste uppskjutas och som ej längre låta sig avvisas.

Det kan ej heller anses annat än rimligt, att Eugeniahemmet erhåller

bidrag från statens sida, då denna hemmets verksamhet, såsom ovan påvisats,

i mångt och mycket måste vara av den art, att den sammanfaller

med statens egna intressen och kommer staten delvis till godo.

Frånsett den betydelse, som ett statsbidrag har för Eugeniahemmet ur

ekonomisk synpunkt, är ett erhållande av ett dylikt även av ett annat skäl

ett absolut livsvillkor för hemmets fortsatta verksamhet. I enlighet med föreskrifterna

i fattigvårdslagens § 41, mom. 1, får nämligen kommun, från vilken

barn blivit å hemmet intaget, ej längre sina utgifter ersatta av vederbörande

landsting, enär Eugeniahemmet ej för närvarande åtnjuter statsbidrag, ett

förhållande som redan visat en påtagligt ogynnsam inverkan på anstaltens

rekrytering. Mången fattig kommun, som önskat få till densamma hörande

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

85

medellöst barn intaget å Eugeniahemmet för att därstädes erhålla sin skolundervisning,

har av ovan angivna anledning avstått därifrån. Resultatet,

härav bliver, att just de beklagansvärda barn, som redan på grund av sin

vanförhet borde hava rätt påräkna samhällets medkänsla och bistånd, understundom

få sitta emellan och sålunda gå miste om en sådan förmån som

skolundervisning, vilken i ej ringa grad förmår att skänka dem lindring i

deras olycka.

I och med erhållande av statsbidrag bortfaller ifrågavarande olägenhet

och Eugeniahemmet blir ur kommunens och landstingets synpunkt jämnställt

med landets övriga vanföreanstalter, ett i allo rimligt förhållande, då

ju verksamheten därstädes, såsom ovan anförts, delvis sammanfaller med

dessas.

De skäl, motionären anfört till stöd för förevarande förslag, hava synts

utskottet vara av den art, att utskottet funnit sig böra tillstyrka, att statsbidrag

beredes sällskapet Eugeniahemmet. Yad statsbidragets storlek beträffar

har utskottet emellertid ansett, att detsamma bör begränsas till 5,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av herr Bengtssons i Norup

förevarande motion såsom bidrag till sällskapet Eugeniahemmets

verksamhet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å

5,000 kronor.

77:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 77) att höja det ordinarie

förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och

från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och

uppfostringshem, nu 75,000 kronor, med 10,000 kronor till 85,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare

till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat

skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts förslag i 1922 års statsverksproposition,

med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande,

från och med år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat

och sålunda i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 företogs med hänsyn till den starka belastningen

åter en höjning av anslaget, som uppfördes med 60,000 kronor. Till följd

av överbelastning under första halvåret 1923 blev anslaget för budgetåret

1924—1925 ånyo höjt och upptogs med 75,000 kronor.

Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i kungörelse

den 1 december 1914 (sv. förf.-saml. nr 459) med däri genom kungörelse

den 29 augusti 1919 (nr 578) gjord ändring.

Enligt vad som framgår av riksräkenskapsverkets belastningstabell för

budgetåret 1923—1924 hava utgifterna från ifrågavarande anslag för detta

budgetår uppgått till 88,192 kronor 71 öre. Med hänsyn härtill har an
-

Utekottets

yttrande.

Bidrag till

resor för

vanföra.

L77-3

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 6.

lindring i

mindre

bemedlade

patienters å

landsbygden

sjukvårdskostnader.

[78.]

Statsbidrag

för anställning

av

distriktssköterskor

m. m.

[79.]

slaget för budgetåret 1925—1926 synts departementschefen böra böjas till

nu föreslaget belopp.

Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t föreslagna

höjningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget för bidrag

till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt

eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,

nu 75,000 kronor, med 10,000 kronor till 85,000

kronor.

78:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att för lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 257 och 258 i statsrådsprotokollet.

V

Alltsedan år 1919 har ett extra anslag utgått till beredande av bidrag i

enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder för lindring i

mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.

Anslaget, som ursprungligen utgått med 230,000 kronor för år, har med

hänsyn till den ringa belastningen upprepade gånger sänkts. Sålunda bestämdes

anslaget för år 1922 till 130,000 kronor och för första halvåret 1923

till 25,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 till 25,000 kronor samt för budgetåret

1924—1925 till 15,000 kronor.

Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag äro meddelade

genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml. nr 843).

Då nettobelastningen å det för budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget

uppgått till endast 10,500 kronor, har departementschefen funnit anslaget

för nästa budgetår kunna begränsas till det nu äskade beloppet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för lindring i mindre bemedlade patienters

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att

dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning av

distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor;

dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola

för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor;

dels för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor för

samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag av 180,000 kronor;

dels och medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

ändringarna i grunderna för sistnämnda anslags användning.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 258—260 i statsrådsprotokollet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

87

Med .anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har riksdagen

på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat dels till bestridande

av kostnaderna för anordnande i Stockholm av eu statens skola

för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor, dels

till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola ett förslagsanslag,

högst, 20,000 kronor, dels ock för beredande av statsbidrag för

anställning av distriktssköterskor i enlighet med de i riksdagens skrivelse

■den 13 juni 1919 angivna grunder ett förslagsanslag å 250,000 kronor.

För första halvåret 1923 har riksdagen till distriktssköterskeskolan samt

till stipendier anvisat hälften av dittillsvarande årsanslag. Till statsbidrag

för anställning av distriktssköterskor beviljades, med hänsyn bland annat

därtill att enligt gällande bestämmelser endast en mindre del av årsbehovet

folie på årets förra hälft, ett anslag å endast 75,000 kronor.

För budgetåret 1923—1924 bibehölls anslaget till distriktssköterskeskolan

vid dittillsvarande årsbeloppet. Däremot höjdes årsanslaget till stipendier

med 5,000 kronor till 25,000 kronor med hänsyn därtill, att sköterskeskolan

av brist på tillräckligt antal stipendier icke erhållit fullt elevantal. Anslaget

till statsbidrag för anställning av distriktssköterskor utgjorde för budgetåret

3923—1924 250,000 kronor.

Vad angår budgetåret 1924—1925 utgår anslaget till distriktssköterskeskolan

med oförändrat belopp, 8,000 kronor. Däremot har anslaget till

stipendier åt sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola bestämts till

16,000 kronor. Den sänkning, som detta belopp företer i förhållande till

anslaget för budgetåret 1923—1924, har skett med hänsyn dels till ökad

tillgång på sökande till skolan, dels ock därtill, att stipendiebeloppen på

«rund av penningvärdets stegring ansetts kunna minskas från 1,000 kronor

dill högst 800 kronor för elev och kurs. Jämväl det för innevarande budgetår

beviljade anslaget till statsbidrag för anställning av distriktssköterskor utvisar

en sänkning, nämligen med 50,000 kronor till 200,000 kronor, grundad

på i 1924 års statsverksproposition närmare angivna beräkningar rörande det

sannolika antalet bidragsberättigade distriktssköterskebefattningar under berörda

budgetperiod.

Genom kungörelser den 30 april 1920 (sv. förf.-sainl. nr 233 och 234) kar

Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser dels angående statens godkännande av

sjuksköterskeskolor och sjuksköterskebyråer och dels angående statsbidrag

till avlöning åt distriktssköterskor, vilka författningar sedermera i vissa delar

ändrats genom särskilda kungörelser den 26 september 1921 (sv. förf.-saml.

nr 556), den 23 januari 1922 (sv. förf.-saml. nr 49 och 50) samt den 8 juni

1923 (sv. förf.-saml. nr 196).

Därjämte har Kungl. Maj:t den 10 december 1920 utfärdat reglemente

för statens skola för utbildning av distriktssköterskor (sv. förf.-saml. nr 813)

samt kungörelse angående stipendier åt elever vid berörda skola (sv. förf.- saml. nr 814). På grund av den beslutade sänkningen i avseende å stipendiernas

storlek har sistnämnda författning ändrats genom kungörelse den

11 april 1924 (sv. förf.-saml. nr 148).

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Utskottets

yttrande.

De av departementschefen nu förordade ändringarna i grunderna för användningen

av anslaget till bidrag för anställning av distriktssköterskor innebära,

att tvenne bestämmelser i de nu gällande grunderna skulle upphävas,,

nämligen dels bestämmelsen, att statsbidrag icke utgår till avlöning åt sjuksköterska,

som tjänstgör vid dispensär, till vars drift statsbidrag utgår, dels

ock bestämmelsen, att landstingsområdes distriktsvårdsstyrelse, där så lämpligen

kan ske, bör utgöras av områdets barnmorskestyrelse. I övrigt hava

nu gällande grunder för anslagets användning ansetts böra lämnas orubbade.

Enligt medicinalstyrelsens beräkning skulle man vid bestämmandet av sistberörda

anslag för nästkommande budgetår utgå från att antalet bidragsberättigade

befattningar skulle komma att utgöra omkring 333. Med ett

bidrag av 500 kronor för varje befattning skulle då krävas ett anslagsbelopp

av omkring 166,500 kronor. Med hänsyn till svårigheten att i förevarande

avseende göra exakta beräkningar har styrelsen emellertid föreslagit, att anslaget

skulle sättas till det nuvarande beloppet, 200,000 kronor. Detta innebär,

att anslaget skulle beräknas med eu marginal av 33,500 kronor. En

sådan marginal har departementschefen dock funnit vara allt för vid. Enligt

departementschefens mening vore det tillräckligt att räkna med en marginal

av omkring 13,000 kronor och alltså upptaga anslaget till 180,000 kronor^

Mot Kungl. Maj:ts förslag att för budgetåret 1925—1926 bibehålla anslagen

till distriktssköterskeskolan och till stipendierna för sjuksköterskor vid de

för innevarande budgetår anvisade beloppen har utskottet icke funnit skäl

till erinran.

Då utskottet jämväl ansett sig böra tillstyrka de av Kungl. Maj :t föreslagna

ändrade grunderna för användningen av anslaget till bidrag för anställning

av distriktssköterskor samt icke haft något att erinra mot det av

Kungl. Maj:t för sistberörda ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet

alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning

av distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;

b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående ar

nämnda skola för samma budgetår anvisa ett extra anslag;

av 16,000 kronor;

c) för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor

för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag

av 180,000 kronor; samt

d) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 2 januari 1925 förordade ändringarna

i grunderna för sistnämnda anslags användning.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5. 89

80:o) Kungl. Maj.t liar föreslagit riksdagen (punkt BO) att till beredande

av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 261 och 262 i statsrådsprotokollet.

I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag upptaget med

10,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetsredovisning har anslaget

under budgetåret 1923—1924 belastats med 4,250 kronor. Med hänsyn härtill

har departementschefen funnit anslaget för budgetåret 1925—1926 kunna

nedsättas till nu äskat belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag

av 5,000 kronor.

81 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att för beredande

av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 560,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 262—264 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har 1919 års

lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor

på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 500,000

kronor.

Kungl. Maj:t har den 28 mars 1919 utfärdat lag om anställande av distriktsbarnmorskor

m. m. (sv. förf. saml. nr 138) och den 20 februari 1920 kungörelse

angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. (sv. förf.- saml. nr 140).

Statens kostnader enligt förenämnda lag beräknades i Kungl. Maj :ts berörda

framställning komma att uppgå till omkring 700,000 kronor årligen.

Med hänsyn till att, jämlikt övergångsbestämmelserna till lagen, i åtskilliga

av de nya barnmorskedistrikten tillsvidare måste anstå med anställande av

distriktsbarnmorska, ansågs ett belopp av 500,000 kronor tillsvidare tillfyllest

för ändamålet. Detta belopp begärdes och beviljades av riksdagen för åren

1920, 1921 och 1922. Då enligt bestämmelserna i ovannämnda kungörelse

den 20 februari 1920 endast en mindre del av årsbehovet faller på årets

förra hälft, kunde anslaget för första halvåret 1923 begränsas till 150,000

kronor. För budgetåret 1923—1924 beräknades anslaget åter till 500,000

kronor.

I skrivelse av den 31 augusti 1923 anmälde medicinalstyrelsen, ätt belastningssiffran

å anslaget i fråga för år 1922 utgjort 640,365 kronor 96 öre. Det

syntes styrelsen därför nödvändigt, att anslaget för budgetåret 1924—1925

höjdes till 650,000 kronor, då utgifternä för ändamålet under detta budgetår

väl snarare komme att överstiga än understiga utgifterna under år 1922.

Dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor.

[80.]

Statsbidrag

till avlöning

åt distriktsbarnmorskor.

.

[81.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor.

[82.]

Barmnorskeundervisningen

och

barnbördshusen.

[83.]

Detta förslag förordades i statsverkspropositionen till 1924 års riksdag,

dock att anslagsbeloppet jämkades nedåt till 640,000 kronor. Sistnämnda

belopp beviljades av riksdagen.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetsredovisning har från ifrågavarande

anslag under budgetåret 1923—1924 utbetalats cirka 550,000 kronor. Med

hänsyn härtill och till den ökning i belastningen, som kan förväntas inträda

på grund av tillkommande ålderstillägg, har anslaget för nästkommande

budgetperiod ansetts böra upptagas till 560,000 kronor.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

får alltså hemställa,

att riksdagen må för beredande av statsbidrag till avlöning

åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra förslagsanslag av 560,000 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till beredande

av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda

barnmorskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av

250,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1924—1925 anvisat ett anslag

å 300,000 kronor.

Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning framgår, att anslaget för budgetåret

1923—1924 belastats med omkring 250,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor

och vissa av kommun fast anställda barnmorskor för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000

kronor.

83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att höja det ordinarie

anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu 69,383

kronor, med 4,320 kronor till 73,703 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 264 och

265 i statsrådsprotokollet.

Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet utgör vad som i normala

fall enligt av riksdagen godkända grunder skall utgå från ifrågavarande

anslag.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen

och barnbördshusen, nu 69,383 kronor, med 4,320

kronor till 73,703 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Öl

84:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 84) Repetitionsocli

under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 265 och 266) i ämnet barnmorskor.

innehåller, hemställer utskottet, [84-]

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 15,500

kronor.

85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) och under hänvis- 0,-topediska

ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 267 och 268) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa, L

att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget

till ortopediska institutet.

86:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att höja det ordi- Sveriges andel

narie förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella 1 fb°rst^e™_a

hälsovårdsbyrån i Paris, nu 5,000 kronor, med 1,750 kronor till 6,750 kronor, ternationella

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 269—272 i hälsovårdsstatsrådsprotokollet.

[86 ]

Den äv Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag samt

Kungl. Maj:ts under nästpåfoljande punkt gjorda framställning om ett extra

anslag å 5,436 kronor för förhöjning av Sveriges andel i kostnaderna för

byrån i fråga för kalenderåren 1924 och 1925 hava föranletts av en av byrån

framställd begäran att från och med år 1923 utfå Sveriges bidrag i guldfrancs

i stället för i pappersfrancs.

Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag såväl beträf- utskottets

fande höjningen av nu förevarande anslag som även i fråga om förhöjningen 5ttrandeav

Sveriges andel i kostnaderna för byrån under kalenderåren 1924 och 1925,

får alltså under nu förevarande punkt hemställa,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån

i Paris, nu 5,000 kronor, med 1,750 kronor till 6,750

kronor.

87:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) och under hänvis- Förhöjning av

uing till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer ut- Sveriges andel

° i kostnaderna

skottet, för den in
att

riksdagen må till förhöjning av Sveriges andel i kostna- ternationella

derna för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris för kalender- byrån i Paris

åren 1924 och 1925 för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra för kalendcri

r .nn 1 åren 1924

anslag av 5,43b kronor. ocy 1925.

[87.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Förbättrad

sjukvård

inom rikets

ödemarksområden.

[88.]

88:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till åtgärder för

åstadkommande av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 107,000 kronor.

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 273—276 i

statsrådsprotokollet.

För åren 1921 och 1922 samt första halvåret 1923 har riksdagen på Kungl.

Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat för provisoriska åtgärder beträffande

sjukvården inom rikets ödemarksområden.

Sedan en av medicinalstyrelsen och överstyrelsen för Svenska röda

korset tillsatt samarbetskommitté framlagt förslag rörande vissa permanenta

anstalter till förbättrande av sjukvården inom ödemarksområdena samt

detta förslag jämte en av Norrbottens läns landsting uppgjord plan till

ordnande av sjukvårdsförhållandena inom länet varit för yttrande överlämnat

till åtskilliga myndigheter, däribland medicinalstyrelsen, som utarbetat ett

eget förslag i ämnet, gjorde Kungl. Maj:t, på grundvalen av den sålunda

förebragta utredningen, i proposition nr 91 till 1923 års riksdag framställning

om anvisande av anslag för budgetår^; 1923—1924 till åtgärder för

åstadkommande, i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder,

av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.

Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag

till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av

lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till

distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till

anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.

Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor,

begränsas till ödemarksområdena i Norrbottens och Yästerbottens län, men

i övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,

dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning

av omförmälda begränsning.

Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande statsbidrag innebar i korthet

följande:

Statsbidrag till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer skulle kunna

utgå dels med ett grundbelopp, beräknat för operationsrum, läkarrum och

operationsavdelning, dels ock med visst belopp för varje vårdplats å allmän

sjukavdelning. Grundbeloppet skulle utgöra för sjukstuga med allenast allmän

sjukavdelning 14,000 kronor, för sjukstuga, innehållande jämväl tuberkulosavdelning,

med minst 8 vårdplatser å vardera avdelningen 15,000 kronor

och för sjukstuga med allmän och tuberkulosavdelning, innehållande 12

vårdplatser å vardera avdelningen, 20,000 kronor. I vad bidraget utginge

för varje vårdplats å allmän sjukavdelning skulle det utgöra högst 3,000

kronor för vårdplats.

Kostnaderna för dessa statsbidrag beräknades komma att uppgå till

384,000 kronor, vilket belopp ansågs böra uppdelas på fyra budgetår med

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ''Nr <5. 93

100.000 kronor å vart och ett av de tre första åren och 84-,(XX) kronor å det

fjärde budgetåret.

De föreslagna statsbidragen för anordnande, av sjukhärbärgen inneburo ett

fortsättande av de senaste årens provisoriska åtgärder och skulle utgå med

högst hälften av den betingade hyran för härbärgena, dock högst 400 kronor

för år till varje härbärge. Ett belopp av 5,000 kronor för budgetår beräk

nades för detta ändamål.

Beträffande förhöjning av statsbidraget till distriktssköterskor gick Ivungl.

Maj:ts förslag ut på en höjning av lönen med 500 kronor årligen för varje

sådan sköterska i ovan angivna ödemarksområden; och beräknades härför

ett belopp av 25,000 kronor för år.

I fråga om anställande av samariter föreslog Kungl. Maj:t ett fortsättande

på den tidigare beträdda provisorievägen; och beräknades för detta ändamål

ett belopp av 4,500 kronor att utgå enligt samma grunder som de tidigare

gällande, dock att statsbidraget icke finge överskrida 300 kronor för år och

samarit.

Slutligen föreslog Kungl. Maj:t, att till statsbidrag för anskaffande, drift

och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål inom ödemarksområdena

skulle för budgetåret 1923—1924 anvisas 20,000 kronor för

de förra och 3,000 kronor för de senare. Bidragen skulle utgå i huvudsak

efter samma grunder, som tidigare godkänts, eller för automobil med minst

2.000 och högst 3,500 kronor samt för motorbåt med högst 750 kronor, allt

för budgetår räknat.

De för ovannämnda ändamål beräknade beloppen uppgingo sålunda sammanlagt

till 157,500 kronor. Denna summa avrundades till 157,000 kronor,

vilket belopp äskades av riksdagen såsom extra reservationsanslag för budgetåret

1923—1924.

Yad Kungl. Maj:t föreslagit vann i allt väsentligt riksdagens godkännande.

Beträffande förhöjningen av statsbidraget till distriktssköterskor förklarade

sig riksdagen emellertid hysa betänkligheter mot att denna förhöjning skulle

utgå med ett fixerat, för samtliga sköterskor lika stort belopp. Riksdagen

ansåg, att ödemarkstilläggets storlek borde för -varje särskilt distrikt bestämmas

efter de lokala förhållandena samt att tilläggets maximum borde

utgöra det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500 kronor.

Det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 157,000 kronor, blev av riksdagen

beviljat.

Genom kungörelse den 15 juni 1923 (sv. förf.-saml. nr 227) har Kungl.

Maj:t därefter i anslutning till ovan angivna grunder utfärdat närmare föreskrifter

rörande ifrågavarande statsbidrag.

För budgetåret 1924—1925 anvisades av Kungl. Maj:t begärt anslag, jämväl

detta å 157,000 kronor. En av Kungl. Maj:t föreslagen detaljändring

beträffande grunderna för erhållande av statsbidrag till anskaffande, drift

och underhåll av automobiler och motorbåtar vann riksdagens godkännande.

I anslutning härtill utfärdades den 11 april 1924 (sv. förf.-saml. nr 158) kungörelse

om ändrad lydelse av § 16 i nyssnämnda kungörelse den 15 juni 1923.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Enligt den plan, som godkändes av 1923 års riksdag, skulle, såsom i det

föregående nämnts, de till 384,000 kronor uppgående kostnaderna för statsbidrag

till uppförande eller inrättande av sjukstugor vid läkarstationer inom

ödemarksområdena fördelas på fyra budgetår med 100,000 kronor för vart

och ett av de tre första budgetåren och 84,000 kronor på det fjärde budgetåret.

I enlighet härmed skulle för beredande av dylikt byggnadsbidrag ett

belopp å 100,000 kronor beräknas inom anslaget för budgetåret 1925—1926.

Då det emellertid av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret

1923—1924 framginge, att reservationerna å anslaget den 1 juli 1924 uppgått

till 153,094 kronor, har departementschefen ansett det tillräckligt att inom

anslaget för nästa budgetår räkna med ett belopp av endast 50,000 kronor

för statsbidrag till sjukstugor vid läkarstationerna. Vad angår övriga av

1923 års riksdag beslutade åtgärder för förbättrad sjukvård inom ödemarksområdena,

hava dessa synts böra fortgå efter oförändrade grunder jämväl

under nästa budgetår. Härför skulle krävas ett sammanlagt belopp av högst

57,500 kronor. Under förutsättning av bifall till vad departementschefen

föreslagit, skulle alltså det här behandlade anslaget för budgetåret 1925—1926

i sin helhet beräknas till 107,500 kronor eller, i avrundat tal, 107,000 kronor.

Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t under

förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit, får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen må till åtgärder för åstadkommande av förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 107,000 kronor.

89:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 48) av herrar A. Petrén och A. von Sneidern och den andra inom andra

stipendier''för kammaren (nr 66) av herr E. Uddenberg, har hemställts,

bevistande av att riksdagen måtte till stipendier för i statens, landstings eller kommuns

fortsättnings- tjänst anställda läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i

kurser. Stockholm m. m. på extra stat för budgetåret 1925—1926 anvisa ett förslagsanslag,

högst 7,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

Om också läkarutbildningen i Sverige är synnerligen solid och grundlig,

föreligger det likväl — med hänsyn till de medicinska vetenskapernas hastiga

utveckling — behov av att läkarna någon gång få tillfälle att utvidga sina

kunskaper genom deltagande uti undervisningskurser, anordnade vid sjukhus

med mera allsidigt sjukmateriel. I all synnerhet gäller detta om tjänsteläkarna

å landsbygden, vilka, såsom oftast ensamma på sin ort, måste behärska

de olika medicinska disciplinerna. Man kan därför säga, att det var

ett länge känt behov, som blev fyllt, då några specialistutbildade läkare

började att försöksvis anordna medicinska fortsättningskurser i Stockholm.

Sedan tvenne sådana hållits åren 1909, 1911 (med 66 deltagare) och 1913

Utskotttes

yttrande.

Väckta

motioner om

nn.slnn till,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

95

(med 56 deltagare), ingick den sistnämnda år nybildade »föreningen för

medicinska fortsättningskurser» med begäran om statsbidrag till stipendier

för landsortsläkare, som önskade deltaga i kurserna. I enlighet med kungl.

proposition i frågan beslöt också 1914 års förra riksdag bevilja ett anslag

för ändamålet å 4,500 kronor, därvid bestämdes, att stipendiernas storlek

skulle vara 300 kronor och att de skulle kunna utgå till kikare, anställda i

statens, landstings eller kommuns tjänst.

I föreningens program ingick att tillsvidare anordna fortsättningskurser

i Stockholm endast vart annat år. I enlighet härmed liöllos sådana åren

1915, 1917, 1919 och 1921, samtliga med statsbidrag, som blev höjt först

till 6,000 kronor och slutligen till 12,000 kronor, på det att stipendierna

måtte komma liera tjänsteläkare till del. I samband med sistnämnda ökning

av anslaget höjdes även stipendiernas storlek till 400 kronor, varjämte särskilt

bidrag skulle utgå till resekostnader för provinsialläkare från övre

Norrland.

Kursdeltagarnas antal steg första gången, stipendier kunde utdelas, till

80 och har vid de följande kurserna utgjort respektive 78, 53 och 60 (därav

42 från landsorten).

Sedan 1921 har något statsbidrag för ändamålet icke vidare blivit beviljat,

och någon kurs har därför sedan dess icke kunnat komma till stånd. Förra

året gjordes ett försök att genom Svensk Läkartidning efterhöra, huruvida

deltagare till en ny kurs utan bidrag till kostnaderna kunde beräknas, men

endast 11 anmälde sig och däyav allenast 5 från landsorten.

Då de flesta tjänsteläkares ekonomi huvudsakligen är beroende av deras

dagsinkomst på praktiken, innebär för dem redan ledigheten i och för sig

med därtill kommande utgift för vikarie en kännbar ekonomisk uppoffring.

Vid sådant förhållande är det lätt att förstå, att det för tjänsteläkarna i allmänhet

ställer sig svårt att kunna deltaga i en fortsättningskurs utan bidrag

till de direkta kostnaderna för denna.

Uppenbart synes sålunda vara, att, skola de medicinska fortsättningskurserna

åter kunna komma till stånd, måste statsbidrag beviljas för ändamålet.

Med hänsyn till vikten av att landets läkarkår sättes i tillfälle att

uppfriska och vidmakthålla de under studietiden förvärvade kunskaperna

salut att göra sig praktiskt förtrogen med nya undersöknings- och behandlingsmetoder

på den medicinska vetenskapens område, vore det i hög grad

önskvärt, att det icke bleve något ytterligare uppskov med anordnandet av

medicinska fortsättningskurser.

Nämnas må också, att medicinalstytrelsen i underdåniga skrivelser den 3

augusti 1921, den 18 augusti 1922, den 19 september 1923 och den 30 augusti

1924 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte begära anslag av riksdagen till sådan

kurs, om också till ett reducerat belopp. I sistnämnda skrivelse föreslogs

sålunda, att 7,500 kronor måtte begäras för ändamålet. Därvid utgick medicinalstyrelsen

ifrån, att stipendierna åter skulle sänkas till 300 kronor, och

att högst 600 kronor skulle reserveras såsom bidrag till resekostnader för

provinsialläkare i övre Norrland. I denna medicinalstyrelsens skrivelse är

s. 96 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

[89.j

[90.]

[91.]

[92.]

[93.]

[94.]

[95.]

[96.]

[97.]

[98.]

96 Statsutskottets utlåtande Nr 5.

även omnämnt, att föreningen i fråga meddelat, att den vore beredd att, om

anslag till stipendier åter kunde utverkas, anordna medicinsk fortsättningskurs

under hösten 1925.»

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om vikten av att landets

läkarkår sättes i tillfälle att uppfriska och vidmakthålla de under studietiden

förvärvade kunskaperna samt att göra sig praktiskt förtrogen med nya undersöknings-

och behandlingsmetoder på den medicinska vetenskapens område,

liar i likhet med motionärerna ansett, att ett ytterligare uppskov med återförande

å riksstaten av nu ifrågavarande anslag icke bör ske.

Då utskottet icke heller haft något att erinra emot storleken av det för

ändamålet äskade anslagets belopp, får utskottet sålunda hemställa,

att riksdagen, med bifall till herrar Petréns och von Sneiderns

samt herr Uddenbergs ovanberörda motioner, må till

stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda

läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm

m. m. för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

å 7,500 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

90:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till överståthållarämbetet

(punkt 89), dels till landshövdingarna (punkt 90), dels till befattningshavare

vid länsstyrelserna (punkt 91), dels till sakkunniga till biträde

vid utredningar m. m. (punkt 92), dels till extra biträde vid länsstyrelserna

m. m. (punkt 93), dels ock till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och

Bohus län (punkt 94) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

91:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) och under hänvisning

till vad statsrådsprotokollet (sid. 281 och 282) i ämnet innehåller, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till ersättning åt lappfogdar

m. m. anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.

Polisväsendet.

92:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till polisväsendet

i riket (punkt 96), dels till vissa ersättningar åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet (punkt 97), dels ock till polisväsendet i Stock
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

iStatsutskottets utlåtande Nr 5.

97

liolm (punkt 98) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden

; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

93:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 99) att till underhåll Särskild polis

av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. fBr upp~

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets ^loTligiZ

fond av rusdrycksmedel, av 150,000 kronor. försel av

Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 283—286 i

statsrådsprotokollet. fQQ 1

För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har riksdagen på

förslag av Kungl. Maj:t anvisat anslag till särskild polis för uppdagande av

olovlig införsel av spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

För det förra budgetåret har anslaget utgått med 125,000

kronor och för det senare med 100,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd

dels därav, att, sedan aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, som senast för

år 1924 och första hälften av innevarande år lämnat bidrag till nu ifrågavarande

ändamål, förklarat sig i fortsättningen icke komma att lämna dylikt,

statens bidrag till Stockholms stad, nu 50,000 kronor, ansetts böra höjas,

dock högst till 75,000 kronor, dels ock därav att ökade medel ansetts höra

finnas disponibla för spritsmugglingens bekämpande å andra orter i landet,

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till underhåll av särskild polis för uppdagande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1925 1926 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel, av 150,000 kronor.

Diverse.

94:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till ålderstillägg [100.1

(punkt 100) samt till rese- och traktamentspenningar (punkt 101) kommer rim j

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet ^

skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

95:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att höja det ordinarie

reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 289 och 290 i statsrådsprotokollet.

Det ordinarie anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 5 haft. (Nr 5.) 701 25 7

Kommittéer

och utredningar

genom

sakkunniga.

[102.]

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr ö.

Utskottets

yttrande.

Extra

utgifter.

[103.]

Utskottets

yttrande.

bestämdes för år 1922 till 225,000 kronor och upptogs i riksstaten för första

halvåret 1923 till 112,500 kronor. Oaktat mycket stor överbelastning ägt

rum å 1921 års anslag och för år 1922 enahanda förhållande syntes komma

att inträffa beträffande anslaget för sistnämnda år, bestämdes anslaget för

budgetåret 1923—1924 icke till högre belopp än 125,000 kronor, enär enligt

Kung! Maj:ts beslut den 24 november 1922 det stora flertalet av kommittéer

och sakkunniga upphört med sin verksamhet eller komme att göra detta

under första hälften av år 1923. Anslaget för budgetåret 1923—1924 erhöll

icke heller karaktären av förslagsanslag utan upptogs såsom reservationsanslag.

För budgetåret 1924—1925 ansågs anslaget kunna sänkas med 25,000

kronor till 100,000 kronor.

Utskottet har icke känt sig övertygat om nödvändigheten av den av

Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag, utan synes anslaget

böra bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget

. till kommittéer och utredningar genom sakkunniga med oförändrat

belopp eller 100,000 kronor.

96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att höja det ordinarie

reservationsanslaget till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 10,000

kronor till 110,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 290 i statsrådsprotokollet.

Reservationsanslaget till extra utgifter upptogs i 1922 års riksstat till

40,000 kronor och i riksstaten för första halvåret 1923 till 20,000 kronor.

1923 års riksdag godkände ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag, att huvudtitlarnas

allmänna besparingsfonder skulle från och med den 1 juli 1923 avskaffas.

Enligt detta förslag förutsattes, att sådana utgifter, som dittills bestritts

från nämnda fonder, efter sistberörda tidpunkt skulle belasta respektive

reservationsanslag till extra utgifter. I anslutning härtill bestämdes anslaget

till detta ändamål under femte huvudtiteln för budgetåret 1923—1924

till 120,000 kronor.

Med hänsyn till väntad besparing å sistnämnda anslag sänktes detsamma

för budgetåret 1924—1925 med 20,000 kronor till 100,000 kronor.

Även beträffande ifrågavarande anslag har utskottet icke blivit övertygat

om nödvändigheten av en höjning utan har anslaget synts böra upptagas

med oförändrat belopp.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter med oförändrat belopp eller 100,000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

99

97:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag rörande anslag dels till skrivmaterialier

och expenser, ved m. in. (punkt 104), dels till tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 105),

dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare (punkt 10(5), dels och till dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst (punkt 107) kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

98:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att höja det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 180,171 kronor, med

10,414 kronor till 190,585 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för

budgetåret 1923—1924 till 200,476 kronor och för nu löpande budgetperiod

till 180,171 kronor.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna

från anslaget för budgetåret 1923—1924 till 194,605 kronor. Med hänsyn

härtill har departementschefen funnit anslaget för nästa period böra upptagas

till 190,000 kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma

avrundats till 190,585 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

tryckningskostnader, nu 180,171 kronor, med 10,414 kronor till

190,585 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,

som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.

Övriga ordinarie anslag.

99:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någgn ändring

icke ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,

vilka icke blivit härovan särskilt omförmälda, må i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 17 april 1925.

På statsutskottets vägnar:

[104.]

(105.]

[106.]

[107.]

Trycknings
kostnader.

[108.]

Övriga

ordinarie

anslag.

S. H. KVARNZELIUS.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.

Vennersten, Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin, K. E. Andersson

i Eliantorp, G. Kobb, J. B. Johansson i Fredrikslund, A. Petrén och G. A. Carlsson

i Gävle;

från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wik
lund,

C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, __ S. Bengtsson i Norup, L. J.

Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A A. Törnkvist i Karlskrona, E.

Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i Blädinge och O. E. F. Järte.

Reservationer:

vid punkt 9 (socialstyrelsen) av herrar S. H. Kvarnzelius, Oscar Olsson,

J. G. Walles, G. Kobb, A. Petrén, C. A. Carlsson i Gävle, A. Anderson i

Råstock, C. B. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud och O. E. F. Järte,

vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Innebörden av — — — — — — — — — — — —--—--

— — — 26:e lönegraden.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd — ----------

-----för sjukkasseväsendet m. m.

Utöver dessa tjänster------------------

— — — — — andra sekreterarbefattningarna.

Även utskottet har vid prövning av denna fråga kommit till den uppfattningen,

att sekreterarna å styrelsens byrå för arbetarskyddsärenden och å

byrån för lag- och administrativa ärenden icke böra intaga en lägre ställning

i lönehänseende än övriga av lönenämnden till uppflyttning i lönegrad föreslagna

tjänster av nu ifrågavarande kategori. Då utskottet av vad i ärendet

anförts och i övrigt under hand inhämtat rörande befattningshavarnas i fråga

arbetsuppgifter och tjänsteåligganden ansett skäligt, att, i enlighet med vad

lönenämnden föreslagit, förste byråingenjörstjänsten, sekreterartjänsten å

byrån för sociala frågor i allmänhet samt sekreterar- och inspektörsassistenttjänsten

hänföras till högre lönegrad, följer alltså härav, att utskottet funnit

sig böra tillstyrka, att jämväl de två övriga sekreterarbefattningarna erhålla

en förbättrad löneställning och sålunda placeras i den nya 26:e lönegraden.

I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har

riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag

nu jämkats med hänsyn till detta beslut, varjämte vederbörlig ändring vidtagits

i fråga om benämningen av förste kanslibiträden och kanslibiträden.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

101

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrel
-

sen på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör ............................................................ B 26

3 sekreterare......................................................................... B 26

1 sekreterare och inspektörsassistent ................................. B 26

3 förste aktuarier ................................................................ B 24

b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 290,000

Summa kronor 324,400;

samt

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu

312,000 kronor, med 12,400 kronor till 324,400 kronor;

vid punkt 40 (medicinalstyrelsen) av herrar O. Bergqvist, K. E. Andersson

Eliantorp och K. V. Rydén, som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen

på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 byråveterinär........................................................................ B 26

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning........ B 26

1 sekreterare (å medicinalbyrån) .......................................... B 26

1 kamrerare ........................................................................... B 24

1 ombudsman ........................................................................ B 24

3 sekreterare........................................................................... B 24

b) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 265,000

samt

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

Summa kronor 350,500;

6 samt. 5 höft. (Nr 5.)

701 25 8

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

c) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

344,100 kronor, med 6,400 kronor till 350,500 kronor;

av herrar E. A. Hallin och 0. Olsson i Kullenbergstorp;

vid punkt 54 (hospital och asyler) av herrar A. Petrén, A. Anderson i

Råstock och L. J. Carlsson-Frosterud.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1925.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

1

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

1 ''•

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

''

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Departementschefen ................................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-

slagsanslag .....................................

273,700

3

övergångsstat för departementet ....................

5,200

Säger för departementet

302,900

B. Sociala verk och inrättningar.

Riksförsäkringsanstalten:

1

Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ...........

243,200

2

Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag

1,346,500

3

Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, förslagsanslag ............

100,000

4

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anled-

ning av livförsäkring i samband med lån ur statens

egnahemslånefond, förslagsanslag ...............

5,000

5

Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag..

35,000

378,200

1,351,500

Försäkringsrådet:

6

Försäkringsrådet, förslagsanslag ..................

83,600

7

Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag........

26,000

Socialstyrelsen:

8

Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................

319,400

9

Socialstyrelsens verksamhet .......................

124,600

10

Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i ar-

betstvister, förslagsanslag .......................

110,000

11

Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister, för-

slagsanslag ...................................

18,700

12

Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag..

5,000

13

Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag ..

240,000

14

Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag......

5,000

15

Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-

nisationens konferens, förslagsanslag.............

15,000

334,400

503,300

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 håft. (Nr 5.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

[

•

Ordinarie

Extra

.

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Arbetarskydd:

16

Yrkesinspektionen, förslagsanslag..................

291,500

17

Yrkesinspektionens verksamhet ...................

78,500

18

Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-

ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet........

3,000

291,500

81,500

Statens tvångsarbetsanstalter:

19

Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag ........

571,500

20

Anordnande av varmvattenberedning och värmeled-

ning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona, re-

''

servationsanslag ...............................

7,000

Alkoholistvård:

. ■'' .

"

21

Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister

.

vid Svartsjö, förslagsanslag.....................-

3,000

22

Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister

i Landskrona, förslagsanslag ....................

2,000

23

Avlöningar och vikariatsersättningar vid statens vård-

anstalt å Venngarn för alkoholister..............

41,945

24

Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vård-

■

■

anstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag

39,000

25

Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostna-

der, förslagsanslag .............................

•

90,000

26

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-

slagsanslag ...................................

5,000

27

Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden

1

rörande alkoholistvården ....................

3,600:

184,54 5|

Sjukförsäkring:

28

Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag.....

*2,470,000

29

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-

1

slagsanslag ...................................

* 170,000

30

Arbetsrådet, förslagsanslag .........................

61,150

Allmänna pensionsförsäkringen:

31

Pensionsstyrelsen, förslagsanslag....................

* 652,000

32

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag..

* 597,000

33

Statens kostnad för pensionstillägg och understöd till

de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen

|

om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse

före lagen den 8 juni 1915, förslagsanslag........

*25,500,000|

34

Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen

den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen-

sionsförsäkringen ..............................

* 4,825,000

35

Ersättning till postverket för dess bestyr med pen-

sionsutbetalningar, förslagsanslag ..............

290,000)

Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr .5.

3

-——-

Ordinarie

Extra

1

anslag

anslag

Kronor

Kronor

| 36

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-

• •

ningar, förslagsanslag ..........................

50,000

652,000

31,262,000

Fattigvård och barnavård:

37

Fattigvården i Stockholm och landsorten ...........

9,564

38

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............

1,000,000

39

Svenska fattigvårdsförbundet .....................

20,000

40

Statsinspektion av fattigvården ....................

49,650

41

Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,

förslagsanslag .................................

60,000

42

Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsan-

slag ..........................................

45,000

43

Barnhusen .....................................

• 115,830

44

Skyddsuppfostran, förslagsanslag ..................

180,000

1,305,394

174,650

| 45

Frälsningsarméns räddningshem ....................

6,000

Säger för sociala verk och inrättningar

6,086.594

33,827,645

1

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

Medicinalstyrelsen med dithörande stater.

■

Medicinalstyrelsen:

1

Medicinalstyrelsen, förslagsanslag..................

351,500

2

Medicinalstyrelsens verksamhet...................

28,700

Statsmedicinska anstalten:

3

Statens bakteriologiska laboratorium 102,290

4

Driften vid statens bakteriologiska

laboratorium ................ 41,800

5

Statens rättskemiska laboratorium 16,750

6

Driften vid statens rättskemiska la-

boratorium ................. 2.400

7

Provisoriskt lönetillägg åt före-

ståndarna för statens bakteriolo-

giska laboratorium och Statens

rättskemiska laboratorium, för-

slagsanslag .................. 1,800

8

Statens farmaceutiska laboratorium 18,000

119,040

64,000

Provinsialläkarstaten:

9

Förste provinsialläkare och pro- •

vinsialläkare ................ 1,671,300

10

Skrivbiträde och övriga expenser

åt förste provinsialläkare m. m. 48,400

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

• • .

Kronor

Kronor

..

Bidrag för anskaffande av bostär

der åt provinsialläkare å lands-

l....... .’

bygden, reservationsanslag ....

40,000

12

Provisoriska lönetillägg åt förste

provinsialläkare och provinsial-

; ; :r 1

'' : . . . V). !

läkare .....................

245,000

13

Flyttningsbidrag åt vissa provin-

''

sialläkare, förslagsanslag . .

5,000

14

Resestipendier åt förste provin-

• • ; t

sialläkare m. fl., reservations-

anslag .....................

• ■ • ■ ■ ■

15

Avlöning åt civila läkarstipendia-

. : . i. :

ter, reservationsanslag .....v

“ ......

16

Bidrag till extra provlnsialläka-

.....* * *

res avlönande, förslagsanslag

25,000

17

Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-

vinsialläkare, förslagsanslag .. .

6,000

1,696,300

344,400

2,166,840

437,100

Sjukvårdsanstalterna.

1

Sinnessjukvårdsanstalterna:

18

Hospital och asyler, förslagsan-

slag ...................... 10,190,000

•

''

19

övergångsstat för hospital och

•

asyler, förslagsanslag ........

15,240

'' ''

20

Resestipendier åt vid hospital och

''

asyler anställda läkare, reser-

vationsanslag ..............

—

21

Hospital vid Hälsingborg, reserva-

tionsanslag .................

2,500,000

22

Anstalter för obildbara sinnes-

■

slöa, förslagsanslag..........

427,000

23

Anstalter för bildbara sinnes-

slöa, som icke äro fallande-

.1 ,

sjuka, förslagsanslag ........

647,500

:

24

Epileptikeranstalter, förslagsan-

;

slag.......................

100,000

25

Avlöningar och vikariatsersättnin-

gar m. m. vid statens uppfost-

ringsanstalt för sinnesslöa gos-

sar ........................

23,305

26

Bidrag till driftkostnader i övrigt

vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar, förslags-

anslag ....................

25,500

•

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskotts fa utlåtande Nr 5.

Ordinarie

anslag

Kronor

27 1

28

29

30

31

32

33

34

35

15,774

23,500

36

37

38

39

40

41

42

43

Vissa reparationsarbeten m. m. vid

statens uppfostringsanstalt för

sinnesslöa gossar, reservationsanslag

....................

Avlöningar och vikariatsersättningar

in. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor

........................

Bidrag till driftkostnader i övrigt

vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor, förslagsanslag

....................

Övriga sjukvårdsanstalter:

Lasaretts underhåll ............

Resestipendier åt ordinarie läkare

vid länslasarett m. fl., reservationsanslag

..............

Underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska ...................

Täckande av motsedd brist å anslaget

till underhåll av Järvsö

sjukhus för spetälska ........

Understöd åt spetälskesjukas familjer

m. m................

Bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter,

reservationsanslag

........................

Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,

förslagsanslag

................ 2,800,000

Bidrag till resor för vissa patienter

vid kustsanatoriema, förslagsanslag

.................

Resestipendier åt läkare för studier

i tuberkulossjukvård, reservationsanslag

............. —

Folksanatorierna .............

Understödjande av dispensärverk
samhet,

förslagsanslag........

Behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten, förslagsanslag

.................

Radiumhemmets i Stockholm poliklinik

.....................

Radiumhemmets i Stockhoim klinik,

förslagsanslag...........

10,000

11,575

13,900 11,379,740

3,500

5,000

*325,000

40,000

200,000

350,000

60,000

15.000

28.000

Extra

anslag

Kronor

2,584,28QI

Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

Ordinarie

Extra

:• i

anslag

anslag

Kronor

Kronor

44

Bidrag till resor för vissa pati-

enter vid radiumhemmet i

Stockholm, förslagsanslag .... 15,000

45

Inköp av två röntgenterapiappa-

rater för radiumhemmet i

Stockholm .................. 35,000

46

Bidrag för uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjuk-

hus, förslagsanslag .......... 1,590,000

47

Bidrag för driften av epidemi-

sjukhus, förslagsanslag ...... 1,000,000

2,899,274

3,606,500

Vanföreväsendet:

48

Kliniker vid vanföreanstaltema i

Stockholm, Göteborg och Häl-

singborg, förslagsanslag ...... 124,000

49

Polikliniker vid vanföreanstaltema

i Stockholm, Göteborg och Häl-

singborg, förslagsanslag ...... 15,000

50

Underhåll av skol- och uppfost-

ringshem för vanföra, förslags-

anslag ...................... 65,000

51

Sällskapet Eugeniahemmets verk-

• ■

samhet ..................... 5,000

52

Bidrag till resor för vanföra jämte

vårdare, förslagsanslag ...... 85,000

53

De i Stockholm, Göteborg och Häl-

singborg inrättade undervis-

ningsanstalterna för vanföra

m. m., förslagsanslag ........ 120,000

409,000

5,000

14,688,014

6,195,780

Hälsovård i allmänhet.

54

Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ..........

890,000

55

Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden

sjukvårdskostnader, förslagsanslag ................

12,000

56

Statens skola för utbildning av distriktssköterskor, för-

slagsanslag .....................................

8,000

57

Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av sta-

tens skola för utbildning av distriktssköterskor ....

16,000

58

Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-

anslag ........................................

180,000

59

Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag.....

5,000

60

Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsan-

slaq ..........................................

560,000

61

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsan-

slag ...........................................

250,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 5.

7

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

62

Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......

73,703

63

Repetitionskurser för barnmorskor ..................

15,500

64

Skyddskoppympningen, förslagsanslag ...............

290,000

65

Karantänsanstalten på Känsö ......................

17,600

66

Svenska läkarsällskapet ............................

1,500

67

Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag..

6,750

68

Förhöjning av Sveriges andel i kostnaderna för den in-

ternationella hälsovårdsbyrån i Paris för åren 1924 och

1925 ...........................................

5,436

69

Åtgärder för förbättrad sjukvård inom rikets ödemarks-

områden, reservationsanslag ......................

107,000

70

Stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst

anställda läkare för bevistande av medicinska fortsätt-

ningskurser i Stockholm m. m.....................

7,500

1,279,553

1,166,436

Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården

18,134,407

7,799,316

.

•

D. Överståthållarämbetet och landsstaten.

1

Överståthållarämbetet ................................

*95,722

2

Landshövdingarna, förslagsanslag....................

* 540,000

3

Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ..

*3,140,000

4

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.........

* 9,000

5

Extra biträden hos länsstyrelserna m. m., reservations-

anslag ..........................................

* 675,000

6

Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län ..

*200

7

Fögderiförvaltningarna ............................

2,358,531

1 8

Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, för-

slagsanslag .....................................

50,000

9

Övergångsstat för landsstaten ......................

25,700

10

Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag — .

43,550

Säger för överståthållarämbetet och landsstaten

6,893,953

43,750|

E. Polisväsendet.

1

1

Polisväsendet i riket, förslagsanslag..................

*1,625,000

2

Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet, förslagsanslag....................

* 225,000

3

Polisväsendet i Stockholm ..........................

* 28,100

4

Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av

1

spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av

1

rusdrycksmedel .................................

1

150,000

Säger för polisväsendet

•

28,100

2,000,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

SfaisutsRöttetä5 utlåtande'' Nr å.

1

:

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

j

.! .— i.-»--------

Kronor

Kronor

1

i

F.'' bivérsé.

''

rm/ft [ rx’\ j

. . , : '' r 1 t

i i

ÅlfJprfstilliigg, förslag ^anslag ........

! 2

Rese* och traktamentspenmngar» förslagsanslag

* 800,000

1 3

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

l ■ ■ ‘ • ‘ j

i

100,000

i .''ii ” •) j

I 4

Extra utgifter, reservationsanslag —................

100,000

1 5

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

*1,200,000

''6-

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

u

vila statsförvaltningen, förslagsanslag ...............

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem

=*1610,000

jämförliga befattningshavare, förslagsanslag........

*9,500

1 8

9

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag .....................................

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................

''

190,585

*5,500,000

.

Säger för diverse

2,940,585

6,119,500

i

j

Summa

34,386,539

49,790,211

* Av Kung!. Maj:t föreslagit belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
  2. Rskr. 1925:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till medicinalstyrel s. 8 i texten
  3. Rskr. 1925:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1925—1926 under riksstatens femt s. 1 i texten