Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925— 1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
1925-04-17 · 110 sidor, varav 102 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 102 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:5, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925— 1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
lSTr 5.
Ankom till riksdagens kansli den 17 april 1925 kl. 5 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1925—
1926 av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel,
innefattande anslagen till socialdepartementet.
(3:e avd.)
Departementet.
l:o) CJti den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1925—1926 har
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 17,000
kronor
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 15,000
kronor
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å
12,000 kronor
4 kansliråd.....................................................................................................B 30
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård.........B 30
5 förste kanslisekreterare.............................................................................B 26
1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för
fattigvård och barnavård...........................................................................B 26
1 registrator .................................................................................................B 22
4 andre kanslisekreterare........................................... B 21
1 kansliskrivare ............................................................................................B 11
1 förste expeditionsvakt ............................................................................B 7
3 förste kanslibiträden ..............................................................................B 7
3 expeditionsvakter ......................................................................................B 5
3 kanslibiträden ...........................................................................................B 4;
dels godkänna följande stat för socialdepartementet, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
* Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 käft. (Nr 5)
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj.ts
kansli.
[l.°]
701 35 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Stat. Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsanslag.............................. 230,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 5,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m........................ 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård
och barnavård................................................................................ 7,500
Summa kronor 274,800;
dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj:ts kansli, nu 268,100 kronor, med 6,700 kronor till 274,800
kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 1 och 2 i
statsrådsprotokollet.
Nu gällande ordinarie stat för socialdepartementet är av följande lydelse:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... 227,500 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .......................................... 5,100 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m............. 31,000 »
Ersättning till sakkunniga biträden åt fattigvårdsinspektören 4,500 »
Förslagsanslag 268,100 kronor
I proposition nr 150 till 1924 års riksdag med förslag till lag om samhällets
barnavård m. m. — vilken proposition blev av riksdagen med vissa
ändringar bifallen, varefter lag i ämnet utfärdades den 6 juni 1924 — framhölls,
att, då den föreslagna lagen vore avsedd att träda i kraft med ingången
av år 1926, av lagen föranledda anslagsfrågor borde behandlas vid 1925 års
riksdag. Emellertid framlades i propositionen en redogörelse för de kostnader,
som skulle föranledas av lagförslagets genomförande.
I denna redogörelse berördes bland annat frågan om och i vilken mån
samtliga barnavårdsärendens förläggande till den inom socialdepartementet
befintliga byrån för fattigvård och barnavård skulle påkalla en förstärkning
av byråns arbetskrafter. Denna fråga ansågs emellertid icke böra till prövning
upptagas, innan någon erfarenhet vunnits om lagens inverkan på byråns
arbetsbörda. Emellertid framhöll föredragande departementschefen, att under
de första årens tillämpning av den nya barnavårdslagstiftningen särskilda
krav komme att ställas å sakkunskap inom åtskilliga av barnavårdens specialområden.
För tillgodoseende av detta behov borde ett belopp, förslagsvis
3,000 kronor för år, ställas till förfogande för anlitande av sakkunniga
biträden. Någon ökad utgift för staten skulle ej detta innebära, enär viss
besparing uppstode genom upphörande av folkskolinspektörernas befattning
med skyddshem och barnhem. För år 1923 hade summan av de jämlikt
Kungl. Maj:ts cirkulär den 27 november 1903 till folkskolinspektörerna utgående
arvoden för inspektion av skyddshem och barnhem uppgått till 3,870
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 3
Med hänsyn till nu antydda förhållanden har departementschefen tillstyrkt,
att den i staten för socialdepartementet upptagna anslagsposten ersättning
till sakkunniga, biträden åt fa t tigvårdsinsp ek tören å 4,500 kronor från och
med nästa budgetår liöjos. Även före barnavårdslagens ikraftträdande den
1 januari 1926 har behov av sakkunniga biträden för här angivna ändamål
synts komma att föreligga, varför ökning ansetts böra ske med hela det
ovan beräknade årsbeloppet 3,000 kronor. Då fattigvårdsinspektörens tjänstetitel
numera förändrats till »statens inspektör för fattigvård och barnavård»,
har anslagspostens benämning ansetts böi-a undergå eu häremot svarande
ändring.
De av Kungl. Maj:t föreslagna höjningarna av anslagsposterna för avlöningar
till ordinarie tjänstemän samt till icke-ordinarie befattningshavare
m. m. äro föranledda av Kungl. Maj:ts framställning angående ordnandet av
kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till
annan erinran än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut i fråga
om ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden ansett
anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän kunna något jämkas,
förslagsvis till 229,400 kronor, varjämte utskottet iakttagit den av riksdagen
beslutade förändrade benämningen av de enligt Kungl. Maj:ts förslag till
7:e respektive 4:e lönegraderna hänförda förste kanslibiträdes- och kanslibiträdesbefattningarna.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i socialdepartementet
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 17,000 kronor
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 15,000 kronor
1 byråchef för lagärenden, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 12,000 kronor
4 kansliråd .............................................................................. B 30
1 kansliråd, tillika statens inspektör för fattigvård och
barnavård ........................................................................... B 30
5 förste kanslisekreterare ...................................................... B 26
1 förste kanslisekreterare, tillika assistent hos statens inspektör
för fattigvård och barnavård.............................. B 26
1 registrator ......................................................................... B 22
4 andre kanslisekreterare..................................................... B 21
1 kansliskrivare ..................................................................... Bil
1 förste expeditionsvakt......................................................... B 7
Utskottets
yttrande.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5
3 kanslibiträden .................................................................... B 7
3 expeditionsvakter ............................................................... B 5
3 kontorsbiträden ................................................................. B 4;
b) godkänna följande stat för socialdepartementet, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 229,400
Yikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 5,100
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. 31,700
Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör
för fattigvård och barnavård ..................................... 7,500
Summa kronor 273,700;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Kungl. Maj.is kansli, nu 268,100 kronor, med 5,600
kronor till 273,700 kronor.
Sociala verk och inrättningar.
Eiksför
säknngs
anstalicn.
[2-]
2:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos riksförsäkringsanstalten
på följande sätt:
Befattning
1 generaldirektör .........
3 byråchefer..................
1 förste aktuarie............
3 sekreterare...................
5 aktuarier......................
2 byråingenjörer.............
3 notarier ......................
I registrator ...................
1 kansliskrivare .............
1 förste expeditionsvakt
9 förste kanslibiträden
3 expeditionsvakter.......
8 kanslibiträden .............
Lönegrad
.....A 3
.....B 30
.....B 24
.... B 24
.....B 21
. B21
...B 21
... B21
...Bil
...B 7
B 7
..B 5
B 4;
dels godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att tillämpas från
och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 234,300
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 6,700
Arvode till en överläkare ........................................................................ 5,000
Summa kronor 246,000;
iStatautskotteta utlåtande Nr <5.
5
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalton,
nu 238,500 kronor, med 7,500 kronor till 246,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 4 i statsrådsprotokollet.
Det föreliggande förslaget ansluter sig till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden. Med hänsyn till riksdagens i anledning
av sagda framställning fattade beslut tarvas allenast eu mindre
sänkning av anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
med 2,800 kronor, samt viss ändrad benämning å förste kanslibiträdesoch
kanslibiträdesbefattningarna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos riksförsäkringsanstalten
på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 generaldirektör...............
..................................... A 3
3 byråchefer .....................
................................... B 30
1 förste aktuarie ...............
..................................... B 24
3 sekreterare ......................
..................................... B 24
5 aktuarier ........................
..................................... B 21
2 byråingenjörer ................
................................... B 21
3 notarier...........................
.................................... B 21
1 registrator ......................
..................................... B 21
1 kansliskrivare ...............
.................................... Bil
1 förste expeditionsvakt ...
.................................... B 7
9 kanslibiträden ................
.................................... B 7
3 expeditionsvakter ..........
..................................... B 5
8 kontorsbiträden ............
..................................... B 4;
b) godkänna följande stat för riksförsäkringsanstalten, att
tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 231,500
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 6,700
Arvode till en överläkare ................................................ 5,000
Summa kronor 243,200;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till riksförsäkringsanstalten,
nu 238,500 kronor, med 4,700 kronor till 243,200 kronor.
3:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3) att för upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,346,500 kronor.
Utskottet*
yttrande.
Upprätthållande
av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet
[3.]
6 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 5—9 i
statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet under budgetåret
1924—1925 har riksdagen, utöver det ordinarie anslaget, anvisat ett
extra förslagsanslag av 1,318,500 kronor. Motsvarande anslag utgjorde för
år 1922 1,450,000 kronor, för första halvåret 1923 693,550 kronor och för
budgetåret 1923—1924 1,365,000 kronor.
Utöver det extra anslaget till upprätthållande av anstaltens verksamhet
utgår under budgetåret 1924—1925 av olyeksfallsförsäkringsfondens medel
ett belopp av 18,500 kronor till gäldande av omkostnader för förvaltningen
av anstaltens fonder. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har nämligen
1924 års riksdag, i samband med viss ändring i 16 § av lagen den 17 juni
1916 om försäkring för olycksfall i arbete, medgivit, att kostnaden för förvaltningen
av den i 19 § av nyssnämnda lag omförmälda fond finge från
och med den 1 juli 1924 bestridas av fondens medel på det sätt, att av
nämnda medel till statsverket erlades ett belopp av tillsvidare 18,500 kronor
för budgetår.
För användningen av det för budgetåret 1924—1925 anvisade extra förslagsanslaget
för upprätthållande av anstaltens verksamhet har Kungl. Maj:t
genom brev den 20 juni 1924 fastställt följande stat (för jämförelse angivas
inom parentes de belopp, som voro upptagna i staten för budgetåret 1923—
1924):
avlöningar och vikariatsersättningar till
icke-ordinarie befattningshavare, ersättningar
till sakkunniga, personliga lönetillägg
m. m., högst .............................. kronor 825,000: — ( 829,500: —)
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning
och städning, resekostnads- och traktamentsersättningar,
rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för
prenumeration å tidningar och tidskrifter,
inköp av böcker, anskaffande
och underhåll av inventarier, för skrivmaterialier,
telefoner och telegram,
vakthållning nattetid inom ämbetsverkets
lokaler, annonsering m. m., förslagsvis
................................................... »
kostnad för ortsombuden samt andra dylika
kostnader, förslagsvis..................... »
kostnad för läkarundersökning och anskaffande
av läkarbetvg, då sådant ej
skall av arbetsgivare eller av annat
anslag bekostas, samt andra dylika
kostnader, förslagsvis ........................... »
omkostnader för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens
fonder (däri inberäknat
avlöning till en icke-ordinarie
befattningshavare i 13:de lönegraden,
222,000:— ( 240,000:—)
270,000:— ( 277,000:—)
1,500:— ( 1,500:—)
Statsutskottets utlåtande, Nr 5.
7
avdelning B, i löueplanen och ett extra
ordinarie kvinnligt skrivbiträde ävensom
arvoden och ersättning till särskilda
ledamöter och rådgivare, jämte
suppleanter, vid behandling inom anstalten
av frågor rörande fondförvaltningen),
förslagsvis.-............................. kronor iB.oOO.
Summa kronor 1,337,000: —
( 17,000:—)
(1,365,000: —)
Genom beslut samma dag har Kungl. Maj:t tillika i överensstämmelse
med riksdagens ovanberörda beslut beträffande kostnaderna för riksförsäkringsanstaltens
fondförvaltning — förordnat, att av den i 19 § av lagen om
försäkring för olycksfall i arbete omförmälda fonds medel skulle från och
med budgetåret 1924—1925 efter ingången av juli månad för varje budgetår
till anstalten utbetalas ett belopp av tills vidare 18,500 kronor såsom ersättning
till statsverket för anstaltens bestyr med förvaltningen av nämnda
fond; och skulle det åligga anstalten att därefter vid uppgörande av förslag
till äskande av extra anslag för upprätthållande av anstaltens verksamhet
taga i beräkning det sålunda utgående beloppet.
kronor 860,000:
Vid bifall till Kungl. Maj ds nu framlagda förslag skulle extra anslaget
till riksförsäkringsanstalten för budgetaret 1925 1926 beräknas pa följande
satt i
avlöningar och vikariatsersättningar till icke-ordinarie befattningshavare,
ersättningar till sakkunniga, personliga
lönetillägg m. m., förslagsvis .......................••••;.....
hyra, kostnad för uppvärmning, belysning och städning,
resekostnads- och traktamentsersättningar, rättegångskostnader,
tryckningskostnader samt kostnader för
prenumeration å tidningar och tidskrifter, inköp av
böcker, anskaffande och underhåll av inventarier, för
skrivmaterialier, telefoner och telegram, vakthållning
nattetid inom ämbetsverkets lokaler, annonsering m.m.,
förslagsvis ....................................• .......••••:;■.....
kostnad för ortsombuden samt andra dylika kostnader,
kostnad ^ör läkarundersökning och anskaffande av läkarbetyg,
då sådant ej skall av arbetsgivare eller av
annat anslag bekostas, samt andra dylika kostnader,
förslagsvis ......................................"V...........
omkostnader för förvaltningen av riksforsakrmgsanstaltens
fonder (däri inberäknat avlöning till en icke-ordinarie
befattningshavare i 21:a lönegraden, avdelning
B, i nya löneplanen och ett extra ordinarie skrivbiträde
ävensom arvoden och ersättning till särskilda
■ ledamöter och rådgivare, jämte suppleanter, vid behandling
inom anstalten av frågor rörande fondförvaltningen),
förslagsvis ....................................
220,000:
265,000: -
1,500:
18,500:
Summa kronor 1,365,000: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
® Statsutskottets utlåtande Nr 5.
I enlighet med ovanberörda den 20 juni 1924 meddelade föreskrift skola
omkostnaderna för förvaltningen av riksförsäkringsanstaltens fonder, belöpande
sig till 18,500 kronor, bestridas av cslycksfallsförsäkringsfondens medel.
På grund härav skulle såsom extra anslag för upprätthållande av anstaltens
verksamhet under budgetåret 1925—1926 erfordras 1,346,500 kronor.
Turande8 . Vad pun%1 Mai;t "ndei; förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit,
har utskottet ansett sig böra biträda och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,346,500
kronor.
enlTltoch , 4:0) ] fÖrslaget tiU riksstat liar Km^]- Maj:t upptagit det ordinarie för37
§§ i lagen slagsanslaget till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för
om försäkring olycksfall i arbete med oförändrat belopp, 150,000 kronor
för olycksfall
i arbete.
förevarande anslag avser dels medel, som skola av statsverket förskjutas
i anledning av arbetsgivares försumlighet att på föreskrivet sätt erlägga
lonom påförda försäkringsavgifter, dels ock medel för statsverkets ersättande
av den förlust, som uppkommer för riksförsäkringsanstalten därigenom, att
av riksförsäkringsanstalten i arbetsgivarens ställe utgivna sjukpenningar’och
lakarvårdskostnader på grund av arbetsgivarens obestånd icke kunnat utfås.
Sedan riksförsäkringsanstalten i enlighet med bestämmelserna i § 4 mom
5 av förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar
i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall
i arbete (sv. förf.-saml. nr 130) särskilt för varje län uppgjort förteckningar
over de avgifter, vilka icke blivit i föreskriven ordning erlagda, samt överlämnat
desamma till vederbörande länsstyrelser, hava länsstyrelserna att från
ifrågavarande anslag låta till riksförsäkringsanstalten utanordna avgifternas
belopp samt verkställa indrivning av avgifterna i föreskriven ordning. Härigenom
inflytande belopp tillgodoföras sedermera samma anslag (kungörelse
den 31 mars 1922, § 2, sv. förf.-saml. nr 132).
Ifrågavarande anslag, som under åren 1919—1922 beräknats till 50,000
kronor, upptogs i riksstaten för första halvåret 1923 till 37,500 kronor och
utgår från och med budgetåret 1923—1924 med 150,000 kronor.
Turande* \ P* förevarande ansla8 vid 1923 års riksdag bestämdes till nu utgående
belopp, föranleddes höjningen i anslaget av då rådande ekonomiska förhållanden.
Som emellertid numera någon bättring inträtt i den ekonomiska
situationen, har utskottet, som inhämtat upplysning rörande bruttoutgifter
och inkomster för anslaget under senare halvåret 1924, ansett en nedsättning
av anslaget kunna ske, förslagsvis till 100,000 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
0
att riksdagen må minska ordinarie förslagsanslaget till kostnader
enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, nu 150,000 kronor, med 50,000 kronor till 100,000 kronor.
5:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 4) att för riksförsäkrings- Riksför
anstaltens
dödsfall »ersättningar i anledning av livförsäkring i samband med anstaltens
lån ur statens egnahemslånefond för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra dödsfalls
förslagsanslag
av 5,000 kronor. ersättningar %
, . . n --it . anledning av
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 11 och 12 i statsrådsprotokollet. livförsäkring i
samband med
I riksstaten för budgetåret 1923—1924 var uppfört ett extra förslagsanslag ^egnahem™
å 20,000 kronor till bestridande av riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersätt- lånefond.
ningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahems- [4.]
lånefond. Med hänsyn till den låga belastningen å anslaget för år 1922
begränsades det för budgetåret 1924—1925 beviljade anslaget till 10,000
kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning var det för budgetåret
1923— 1924 beviljade anslaget icke belastat med några utgifter. I betraktande
härav har Kungl. Maj:t ansett, att anslaget kan för nästa budgetår begränsas
till 5,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj.ds förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar
i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 5) att höja det ordinarie Statens bidrag
förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 15,000 kronor,
med 20,000 kronor till 35,000 kronor. °
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 12 och 13 i statsrådsprotokollet. L
Förslagsanslaget för bestridande av statens bidrag till fiskares försäkring
har i riksstaten för vart och ett av budgetåren 1919—1922 upptagits med
34,000 kronor. Då utgifter för ifrågavarande ändamål icke behövde äga rum
under tiden 1 januari—30 juni 1923, uppfördes anslaget icke med något belopp
i riksstaten för sagda tid. För vartdera av budgetåren 1923—1924 och
1924— 1925 har anslaget upptagits med 15,000 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava försäkringsavgifterna för år
1922 uppgått till 31,722 kronor, under det att bristen, som täckts med statsmedel,
belöpt sig till 29,005 kronor. Motsvarande siffror för år 1923 vore
33,939 kronor och 39,515 kronor. Försäkringsavgifterna under budgetåret
1925— 1926 torde på grund av sannolikt ytterligare ökad anslutning till för
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Försäkrings
rådet.
[6.]
säkringen komma att överstiga avgifterna för år 1923. Den sänkning, som
under å 1922 ägde rum med avseende å försäkringsavgifterna, liar nämligen
hitintills visat sig medföra en betydande ökning i antalet försäkrade. Detta
antal utgjorde sålunda
år 1921 .................................. 2,513
» 1922 .................................... 2,822
» 1923 ................................... 3,464
Med hänsyn till ökningen av antalet försäkrade och den härav följande
stegringen av utgifterna från anslaget har departementschefen funnit en höjning
av detsamma motiverad; och har höjningen i överensstämmelse med
av riksförsäkringsanstalten därom gjord framställning föreslagits till 20,000
kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till statens
bidrag till fiskares försäkring, nu 15,000 kronor, med 20,000
kronor till 35,000 kronor.
7:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 6)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos försäkringsrådet på
följande sätt:
Lönegrad
.............. A 3
.............. B 30
.............. B 24
.............. B 21
............ B 11
.............. B 5
•.......... B 4;
stat för försäkringsrådet, att tillämpas från och
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................65,900
Yikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................... 2,000
Arvode ä 4,000 kronor till en var av två representanter för arbets
-
Befattning
1 president...............
2 försäkringsråd ......
1 sekreterare ............
1 notarie .................
1 kansliskrivare ......
1 expeditionsvakt
1 kanslibiträde .........
dels godkänna följande
med budgetåret 1925—1926:
givare och två representanter för arbetare
16,000
Summa kronor 83,900;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till försäkringsrådet, nu 83,000
kronor, med 900 kronor till 83,900 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 13—21 i
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
11
För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet är utöver det ordinarie
anslaget för innevarande budgetår anvisat ett extra förslagsanslag av
14,000 kronor.
Den nu gällande ordinarie staten för försäkringsrådet är i enlighet med
riksdagens beslut av följande utseende:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, Jörslagsanslag .................. 65,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................. 2,000 »
Arvoden ä 4,000 kronor till envar av två representanter för
arbetsgivare och två representanter för arbetare ................. 16,000 »
Förslagsanslag 83,000 kronor.
För användningen av det extra förslagsanslaget för upprätthållande av
försäkringsrådets verksamhet under budgetåret 1924—1925 bär Kungl. Maj:t
genom beslut den 11 april 1924 fastställt följande stat:
avlöning och vikariatsersättning åt icke-ordinarie befattningshavare,
högst...................................................
ersättning åt sakkunniga, arvode åt suppleant för ledamot
i försäkringsrådet, vilken representerar arbetsgivarna eller
arbetarna, samt resekostnads- och traktamentsersättnin
gar
m. m., förslagsvis .........................................................
kostnad för uppvärmning, belysning och städning, tryckningskostnader
samt kostnader för prenumeration å tidskrifter,
för inköp av böcker, för anskaffning och underhåll
av inventarier m. m., förslagsvis ..............................
kronor 2,040: —
6,775:
5,185: -
Summa kronor 14,000: —
För upprätthållande av försäkringsrådets verksamhet under nästkommande
budgetår har, utöver det ordinarie anslaget, äskats ett anslag å 26,000 kronor.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag om höjning av det ordinarie anslaget
till försäkringsrådet är föranlett av Kungl. Maj:ts framställning angående
ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. Den ifrågasatta
höjningen av extra anslaget har sin grund dels i erforderlig personalförstärkning,
dels ock i att anslagsposterna för ersättning åt sakkunniga
m. m. samt kostnad för uppvärmning m. m. visat sig för knappt tillmätta.
Kungl. Maj:ts förslag ifråga om anslagen till försäkringsrådet har icke
givit utskottet anledning till annan erinran än att utskottet med hänsyn till
riksdagens beslut angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden
ansett anslagsposten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
kunna nedsättas med i runt tal 300 kronor, varjämte utskottet iakttagit
den av riksdagen beslutade ändrade benämningen å kanslibiträdesbefattningar.
Utskottet hemställer alltså,
Utskottets
yttrande.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Upprätthållande
av
försäkrings - rådets verksamhet.
[7-]
Social
styrelsen.
[8.]
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos försäkringsrådet
på följande sätt:
Befattning
Lönegrad
1 president.........................................
........................... A 3
2 försäkringsråd...............................
........................... B 30
1 sekreterare ......................................
............................ B 24
1 notarie........................................
........................... B 21
1 kansliskrivare ..............................
............................ B 11
1 expeditionsvakt..............................
............................ B 5
1 kontorsbi träde...................................
........................... B 4;
b) godkänna följande stat för försäkringsrådet, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..... 65,600
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............................... 2,000
Arvode ä 4,000 kronor till en var av två representanter
för arbetsgivare och två representanter för arbetare 16,000
Summa kronor 83,600;
samt
c) höja det ordinäre förslagsanslaget till försäkringsrådet,
nu 83,000 kronor, med 600 kronor till 83,600 kronor.
8:°) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 7)
och under hänvisning till vad under nästföregående punkt anförts får utskottet
hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av försälcringsrådets verksamhet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 26,000 kronor.
9:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 8)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrelsen på följande
sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 19,000
kronor
5 byråchefer........................................... j> 30
1 förste byråingenjör.............................................................................. ]} 26
3 sekreterare................................................................ jj 26
1 sekreterare och inspektörsassistent .......................................... B 26
3 förste aktuarie)-...................................................................................... |j 24
4 aktuarier ............................................................. B 21
Statsutskottets utlåtande Nr .5. 13
1 bibliotekarie och arkivarie.................................................................... B 21
1 byråingenjör....................................................................................... B 21
7 kansliskrivare ........................................... ......................................... B 11
1 förste expeditions vakt ..................................................................... B 7
8 förste kanslibiträden ............................................................................ B 7
2 expeditionsvakter................................................................................ B 5
12 kanslibiträden........................................................................................ B 4
1 skrivbiträde ........................................................................................... B 2;
dels godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat. Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 295,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................... 5,000
Arvoden ä 2,000 kronor till två fullmäktige......................................... 4,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m......................... 25,400
Summa kronor 329,400;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 312,000
kronor, med 17,400 kronor till 329,400 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 22 i statsrådsprotokollet.
Nu gällande ordinarie stat för socialstyrelsen slutar å 312,000 kronor. I
enlighet härmed är det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen i riksstaten
för budgetåret 1924—1925 upptaget till enahanda belopp.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranlett dels av Kungl.
Maj:ts förslag angående uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, tillhörande
förutvarande andra normalgraden, dels av Kungl. Majrts framställning
angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
Innebörden av Kungl. Maj:ts förevarande förslag är bland annat, att de
nu till 15:e lönegraden hänförda förste byråingenjörs- och sekreterarebefattningarna
samt sekreterar- och inspektörsassistentbefattningen hos socialstyrelsen
skulle uppflyttas till 16:e lönegraden — motsvarande i den av
riksdagen antagna nya löneplanen 26:e lönegraden.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd hade i sitt i ärendet först avgivna
utlåtande till uppflyttning i högre lönegrad föreslagit allenast sekreterarbefattningen
å socialstyrelsens byrå för sociala frågor i allmänhet och förste
byråingenjörstjänsten å byrån för arbetarskyddsärenden. I sitt sedermera
avgivna utlåtande har nämnden emellertid till dylik uppflyttning jämväl
föreslagit sekreteraren och inspektörsassistenten å byrån för sjukkasseväsendet
m. m.
Utöver dessa tjänster har alltså Kungl. Maj:t ansett sig böra till uppflyttning
föreslå ytterligare två befattningar hos styrelsen, nämligen de två
övriga sekreterarbefattningarna. De kompetensfordringar och de krav på
Utskottets
yttrande.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
kvalificerat arbete, lönenämnden för en uppflyttning till 16:e lönegraden
uppställt, hava nämligen synts Kungl. Maj:t i lika hög grad vara förhanden
beträffande sekreterarna å styrelsens byrå för arbetarskyddsärenden och å
byrån för lag- och administrativa ärenden som beträffande sekreteraren å
byrån för sociala frågor i allmänhet. Vad särskilt kompetensfordringarna
beträffade, vore dessa lägre för sistnämnda befattning än för de två andra
sekreterarbefattningarna.
Utskottet vill för sin del erinra, att enligt av besparingskommittén avgivet
förslag beträffande ordnandet av socialförsäkringen vissa förändringar
i socialstyrelsens organisation äro ifrågasatta. Vid sådant förhållande och
då med all sannolikhet denna fråga inom den närmaste framtiden torde
komma att upptagas till prövning, har utskottet ansett mindre lämpligt att
nu företaga, någon ändring i tjänstemännens lönegradsplacering, utan torde
spörsmålet härom böra avgöras först i sammanhang med organisationsfrågan.
På grund av denna utskottets ståndpunkt kan anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän nedsättas med i runt tal 5,000 kronor. Härutöver
kan emellertid posten i fråga ytterligare jämkas med hänsyn till riksdagens
beslut i fråga om kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden. Utskottet
får föreslå, att posten begränsas till 285,000 kronor samt att ordinarie
anslaget till socialstyrelsen sålunda bestämmes till 319,400 kronor.
Utskottet, som i övrigt ej. funnit anledning till annan erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag än att utskottet på grund av riksdagens nyssberörda beslut
beträffande de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden iakttagit av
riksdagen beslutad förändrad benämning å vissa biträdesbefattningar, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrelsen
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 19,000 kronor
5 byråchefer ........................................................................... B 30
3 förste aktuarier ................................................................ B 24
1 förste byråingenjör ............................................................ B 24
3 sekreterare........................................................................... B 24
1 sekreterare och inspektörsassistent ................................. B 24
4 aktuarier ............................................................................. B 21
1 bibliotekarie och arkivarie ............................................. B 21
1 byråingenjör ........................................................................ B 21
7 kansliskrivare ..................................................................... Bil
1 förste expeditionsvakt........................................................ B 7
8 kanslibiträden ..................................................................... B 7
2 expeditionsvakter ............................................................. B 5
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 15
12 kontorsbiträden ................................................................ B 4
1 skrivbiträde.......................................................................... B 2;
b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...285,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 5,000
Arvoden ä 2,000 kronor till två fullmäktige.................. 4,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ... 25,400
Summa kronor 319,400;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen,
nu 312,000 kronor, med 7,400 kronor till 319,400 kronor.
10:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 9) att för upprätthållande
av socialstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 124,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 23 och 24 i statsrådsprotokollet.
För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har det extraanslaget
till upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet uppförts med
115,300 kronor.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd dels av
ifrågasatt sammanförande med anslaget av ett för närvarande i riksstaten
under femte huvudtiteln under avdelningen »sjukförsäkring» uppfört anslag
å 6,000 kronor till uppehållande av tillsyn över understödsföreningar, dels
ock av Kungl. Maj:ts framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden.
Yad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har utskottet funnit
sig böra biträda.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid hava uttalat önskvärdheten
av att socialstyrelsen vid äskande av anslag för kommande budgetår lämnar
uppgift om de särskilda kostnader, som föranledas av dess bränslekontrollerande
verksamhet. Härvid torde särskilt böra angivas, i vilken omfattning
underinspektörerna vid yrkesinspektionen tagas i anspråk för verksamhetens
utövande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet,
utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 124,600 kronor.
Upprätthållande
av
socialstyrelsens
verksamhet.
[9.]
Utskottets
yttrande.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förlikningsmän
för
medling i
arbetstvister.
[10.]
Centrala
skilje
nämnden.
CH-]
Särskilda
skiljedomare
i arbetstvister.
[12.]
Understödjande
av
den offentliga
arbetsförmedlingen.
[13.]
11:°) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för budgetåret
1925 1926 anvisa, att ställas till Kung! Maj:ts förfogande och användas till
ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i arbetstvister ett extra förslagsanslag
av 110,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid 24 och 25 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört
ett extra förslagsanslag av 120,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kung! Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa, att ställas
till Kung! Maj:ts förfogande och användas till ersättning åt
förlikning smän m. m. för medling i arbetstvister, ett extra förslagsanslag
av 110,000 kronor.
12:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
11) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 25 och 26) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att rikskdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för centrala
skiljenämnden för vissa arbetstvister för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra förslagsanslag av 18,700 kronor.
13:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 såsom bidrag till bestridande
av kostnaderna för särskilda skiljedomare i arbetstvister
anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
14:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för befrämjande
och organiserande av den offentliga arbetsförmedlingen i riket för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 27 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört i riksstaten med
200,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd
därav, att enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning nettoutgifterna
från det för budgetåret 1923—1924 beviljade anslaget uppgått till 238,083
kronor.
Utskottet, som ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, hemställer
alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
17
att riksdagen må för befrämjande och organiserande av den
offentliga arbetsförmedlingen i rilcet för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
15:o) Kung], Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 14) att för budgetåret
1925—1926 anvisa till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande,
som av arbetsförmedlingsanstalt anvisats arbete å annan ort än där de
vistas, ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 2.7 och 28 i statsrådsprotokollet.
Till bidrag till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas, var för vart
och ett av åren 1920—1922 samt för första halvåret 1923 i riksstaten uppfört
ett extra förslagsanslag till belopp av 30,000 kronor för år. För vartdera
av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 blev anslaget med hänsyn till
tillgängliga belastningssiffror sänkt, för den förra budgetperioden till 15,000
kronor och för den senare till 10,000 kronor.
. Utgifterna från det för budgetåret 1923—1924 beviljade anslaget utgjorde
1,762 kronor. Med hänsyn härtill har det för budgetåret 1925—1926 erforderliga
anslaget ansetts kunna begränsas till 5,000 kronor.
Utskottet hemställer, „
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa till bidrag
till resekostnader för medellösa arbetssökande, som av arbetsförmedlingsanstalt
anvisats arbete å annan ort än där de vistas, ett extra
förslagsanslag av 5,000 kronor.
16:o) I en inom andra kammaren av herr J. P. Dalilén m. fl. väckt, till
statsutskottet för förberedande behandling hänvisad motion, nr 139, har hemställts,
att riksdagen måtte bevilja ett förslagsanslag å 10 miljoner kronor att
användas för understödjande av kommunala och anordnande av statliga produktiva
arbeten för de arbetslösa,
att riksdagen måtte besluta, att arbetslöshetskommissionen avskaffas samt
att hjälpverksamheten för de arbetslösa organiseras så, att ledningen därav
lägges direkt under socialdepartementet och att kommunerna erhålla rätt att
driva en självständigare arbetslöshetspolitik,
att riksdagen vid beviljande av ovannämnda anslag måtte fastställa sådana
direktiv för hjälpverksamheten, att alla oförvållat arbetslösa skola i möjligaste
mån beredas arbete vid av kommuner eller stat anordnade produktiva
hjälparbeten och att, därest i något fall sådant arbete ej kan beredas
de arbetslösa, dessa alltid beviljas tillräckligt understöd.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har statens arbetslöshetskommission
på anförda skäl uttalat, att kommissionen icke funnit påkallat att hem
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 höft. (Nr 5.) 701 25 2
MedellÖ3a
arbets
sökandes
resor.
[14.]
Bekämpande
av arbetslösheten.
Utskottets
yttrande.
18
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Sveriget
deltagande i
den internationella
arbetsorganisationens
konferens.
[15.]
ställa om utverkandet hos innevarande riksdag av ytterligare medel till
arbetslöshetens bekämpande. Chefen för socialdepartementet har ock med
hänsyn till detta kommissionens utan meningsskiljaktighet avgivna uttalande
ansett sig icke böra föreslå Kungl. Maj:t att av riksdagen äska något nytt
anslag för ifrågavarande ändamål. På grund av de utav kommissionen anförda
omständigheter finner ej heller utskottet skäl föreligga till beviljande av
dylikt anslag och kan utskottet sålunda icke biträda motionärernas yrkande i
denna del.
Beträffande motionärernas förslag i övrigt vill utskottet allenast erinra om,
att förslag av enahanda innebörd motionsvis framfördes vid sistlidet års
riksdag utan att då föranleda till någon riksdagens åtgärd. Anledning att
nu intaga någon ändrad ställning till berörda förslag förefinnes icke.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Dahléns m. fl. förevarande motion icke må vinna
riksdagens bifall.
17:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt lo) att under avdelningen
socialstyrelsen under rubriken Sveriges deltagande i den internationella
arbetsorganisationens konferens uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 15,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 37—39 i statsrådsprotokollet.
Kostnaderna för Sveriges deltagande i de årliga sammanträdena av den
internationella arbetsorganisationens konferens hava hittills huvudsakligen
bestritts dels av femte huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, dels ock av samma huvudtitels anslag till extra utgifter.
Då emellertid nämnda kostnader utgöra en utgift för ett speciellt, noga avgränsat
ändamål, och årligen återkomma, har det synts departementschefen
lämpligt att för bestridande av kostnaderna ifråga ett särskilt anslag från
och med nästa budgetår uppföres å riksstaten.
Med hänsyn till gjorda beräkningar och de erfarenheter, man hittills haft
av kostnaderna för Sveriges deltagande i nu ifrågavarande sammanträden, har
departementschefen ansett, att det till bestridande av dessa kostnader avsedda
anslagets belopp bör bestämmas till omkring 15,000 kronor. Av anslaget
skulle gäldas samtliga kostnader för Sveriges deltagande i den internationella
arbetsorganisationens konferens’ sammanträden, således även kostnaderna
för ombuds och experters resor inom landet. Anslaget har ansetts böra
erhålla förslagsanslags natur, och då detsamma avser årligen återkommande
utgifter för deltagande i en stadigvarande organisation, av vilken Sverige är
medlem, bär detsamma föreslagits till uppförande såsom ordinarie anslag.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Majrts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må under avdelningen socialstyrelsen under
rubriken Sveriges deltagande i den internationella arbetsorganisationens
konferens uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 15,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande AV •>.
19
18:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 16)
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen
och assistenter av 2:a klass inom yrkesinspektionen;
dels föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda bestämmelser
beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen skola från och med
den 1 juli 1925 i tillämpliga delar gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris
och assistenter av 2:a klass;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen på
följande sätt:
Befattning Lönegrad
9 yrkesinspektörer .................................................................................. B 28
1 yrkesinspektris...................................................................................... B 26
9 assistenter av l:a klass .................................................................... B 21
2 assistenter av 2:a klass ...................................................................... B 18
18 underinspektörer................................................................................... B 16;
dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................ 272,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................................... 2,000
Kontorskostnader m. m........................................................................ 17,100
Summa kronor 291,500;
dels besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att från och
med den 1 juli 1925 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som
provisoriskt avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1925
till vederbörande skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, vederbörande
vid utgången av juni månad år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli
månad år 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten för
avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartementet med flera verk lämnade medgivanden må
i tillämpliga delar gälla även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare
inom yrkesinspektionen;
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu
269,100 kronor, med 22,400 kronor till 291,500 kronor.
Yrkes
inspektionen
[10.
1
20 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 39—49 i
statsrådsprotokollet.
Vid den år 1923 beslutade definitiva löneregleringen för befattningshavare
vid yrkesinspektionen godkände riksdagen ny ordinarie stat samt övergångsstat
för yrkesinspektionen, slutande å respektive 269,100 kronor och 9,500
kronor, samt uppförde, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen
arbetarskydd uppförda ordinarie anslaget till yrkesinspektionen, i
riksstaten för budgetåret 1923—1924 under samma avdelning ej mindre
under rubriken »Yrkesinspektionen, ordinarie stat» ett ordinarie förslagsanslag
av 269,100 kronor än även under rubriken »Yrkesinspektionen, övergångsstat»
ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.
Vidare medgav riksdagen, att till de kvinnliga befattningshavarna inom
yrkesinspektionen, nämligen yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna,
vilka icke blevo delaktiga av löneregleringen utan i avvaktan på ett fastslående
av de avlöningsprinciper, som skulle komma att tillämpas för kvinnliga befattningshavare
i allmänhet, uppfördes å övergångsstat, finge utgå provisoriska
avlöningstillägg enligt närmare angivna grunder. För beredande av nämnda
lönetillägg beviljade riksdagen för budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av
6,100 kronor. Enahanda belopp är för ändamålet upptaget i riksstaten för
budgetåret 1924—1925.
Vid behandlingen i 1923 års statsverksproposition (femte huvudtiteln,
punkten 23) av förslaget till lönereglering för yrkesinspektionen anförde
föredragande departementschefen beträffande de kvinnliga befattningshavarnas
löneförhållanden, bland annat, att, då själva grundprinciperna i fråga
om de högre kvinnliga befattningshavarnas förställning vore beroende på
eu ännu icke slutförd utredning, för det dåvarande endast ett provisoriskt
ordnande av ifrågavarande befattningshavares löneförhållanden syntes
kunna ske. Det av 1902 års löneregleringskommitte i sådant hänseende då
framlagda förslaget, mot vilket socialstyrelsen icke framställt någon erinran,
funne departementschefen kunna godtagas. Frånsett personligt lönetilläggtill
yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, i fråga om vars bibehållande departementschefen
helt delade kommitténs uppfattning, skulle enligt nyssnämnda
förslag avlöningen till yrkesinspektris och kvinnlig assistent utgöra
följande:
yrkesinspektrisen: begynnelseavlöning å stat 3,900 kronor samt provisoriskt
avlöningstillägg 2,500 kronor eller tillhopa 6,400 kronor, vartill kunde
komma tre ålderstillägg ä 300 kronor efter respektive fem, tio och femton år;
kvinnlig assistent: begynnelseavlöning å stat 2,800 kronor samt provisoriskt
avlöningstillägg 1,800 kronor eller tillhopa 4,600 kronor, vartill kunde
komma tre ålderstillägg ä 300 kronor efter respektive fem, tio och femton år.
Då avlöningarna för ifrågavarande kvinnliga tjänstemän sålunda föreslagits
i anslutning till nyreglerade avlöningar, förutsatte departementschefen, i
enlighet med vad som också föreslagits av löneregleringskommittén, att,
därest dyrtidstillägg fortfarande komme att utgå efter olika grunder för oreg
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
21
lerade och nyreglerade avlöningar, de grunder, som tillämpades i avseende
å de senare, skulle gälla jämväl i fråga om de förhöjda avlöningarna för nu
omhandlade kvinnliga tjänstemän.
I anslutning till vad sålunda anförts, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att
godkänna ett av departementschefen förordat förslag till övergångsstat för
yrkesinspektionen av följande lydelse:
Övergångsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts till- ägg
Summa
| 1 3''i''kesinspektris ......
! 1 assistent, kvinnlig......
1 d:o (1:0 ......
2,400
1,600
1,600
1,200
900
900
300
300
300
3,9001
2,800 \
2,800 j
( Lönen kan efter 6 år
1 höjas med 300 kr., efter
( 10 år med ytterligare 3 00
Ikr. och efter 15 år med
! Summa, bestämt anslag
—
—
9,500
vän ytterligare 300 kr.
Anmärkningar. 1. Ortstillägg utgår till assistent under den tid, hon är stationerad i
Stockholm.
2. Ålderstillägg utgår av det under riksstatens femte huvudtitel uppförda
gemensamma förslagsanslaget till ålderstillägg.
Vidare hemställdes, att riksdagen måtte under rubriken »Yrkesinspektionen,
övergångsstat» uppföra ett ordinarie anslag av 9,500 kronor.
Därjämte föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att dels medgiva, att såsom
provisoriska avlöningstillägg finge för budgetåret 1923—1924 utgå till yrkesinspektrisen
ett belopp av 2,500 kronor, därav 1,650 kronor skulle betraktas
såsom lön och 850 kronor såsom tjänstgöringspenningar, samt till en var
av de ordinarie kvinnliga assistenterna ett belopp av 1,800 kronor, därav
1,200 kronor skulle betraktas såsom lön och 600 kronor såsom tjänstgöringspenningar,
dels och för beredande av provisoriska avlöningstillägg åt vissa
ordinarie befattningshavare vid yrkesinspektionen för nämnda budgetår bevilja
ett extra anslag av 6,100 kronor.
Slutligen föreslogs, att det personliga lönetillägget å 1,000 kronor åt yrkesinspektrisen
Kerstin Hesselgren skulle beräknas inom ramen av det extra
anslag för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det
ordinarie anslaget, som för budgetåret 1923—1924 komme att äskas av
riksdagen.
Vad sålunda föreslagits blev, såsom i det föregående antytts, av riksdagen
bifallet.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag innebär ny definitiv lönereglering
för yrkesinspektrisen och de kvinnliga assistenterna hos yrkesinspektionen.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft en inom andra kammaren av herr H. Hallén väckt motion,
nr 80, vari hemställts, att riksdagen ville
dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid stats
-
22
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
skall från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen
och yrkesinspektrisassistenter inom yrkesinspektionen;
dels föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda bestämmelser
beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen skola från och med
den 1 juli 1925 i tillämpliga delar gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris
och yrkesinspektrisassistenter;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen på
följande sätt:
Befattning
Lönegrad
9 yrkesinspektörer................................................
................................... B 28
1 yrkesinspektris....................................................
.................................. B 28
9 assistenter .........................................................
................................... B 21
2 yrkesinspektrisassistenter..................................
................................... B 21
18 underinspektörer................................................
................................. B 16;
dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat. Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän ..........
.................................... 275,600: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..........
.................................... 2,000: —
Kontorskostnader m. m................................
.................................... 17,100: —
Summa kronor 294,700: —
dels besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom yrkesinspektionen,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente skulle komma att från och
med den 1 juli 1925 äga tillämpning, enligt hittills gällande bestämmelserägt
uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som
provisoriskt avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli månad 1925
till vederbörande skall på statsverkets bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande
vad befattningshavaren skulle hava i den befattning, vederbörande
vid utgången av juni månad år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli
månad år 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen upptagna anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den definitiva löneregleringen
för statsdepartement med flera verk lämnade medgivanden må i
tillämpliga delar gälla även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare
inom yrkesinspektionen;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu
269,100 kronor, med 25,600 kronor till 294,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
23
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i förevarande motion erinrats,
hava såväl inom allmänna civilförvaltningens lönenämnd som inom socialstyrelsen
delade meningar gjort sig gällande beträffande frågan om yrkesinspektrisbefattningens
placering i lönegrad. Medan lönenämndens majoritet
samt tre reservanter inom socialstyrelsen ansett befattningen böra hänföras
till lönegrad, motsvarande den hittillsvarande 16:e i avdelning B av avlöningsreglementets
löneplan, har socialstyrelsen funnit en placeiing i lönegraden
B 17 vara påkallad. En reservant inom lönenämnden har ansett,
att befattningen bör hänföras till lönegraden B 18 och sålunda helt likställas
med manlig yrkesinspektörsbefattning. Samma åsikt hävdas ock i den föreliggande
motionen.
Kung! Maj:t har, såsom nämnts, föreslagit befattningens ifråga hänförande
till den nya 26:e lönegraden, motsvarande i den nuvarande löneplanen
16:e lönegraden. Till denna ståndpunkt har ock utskottet kommit
efter prövning av alla på frågan inverkande omständigheter och kan utskottet
sålunda icke biträda motionärens yrkande. Utskottet anser alltså,
att med hänsyn till de olika kvalifikationsfordringar, som ställas å yrkesinspektörerna
och yrkesinspektrisen, en placering i nuvarande 16:e lönegraden
av sistnämnda befattning kan anses skälig.
Yad härefter de kvinnliga assistenternas vid yrkesinspektionen placering
i lönehänseende angår, har Kungl. Maj it ävenledes ansett sig böra följa
lönenämndens, av socialstyrelsen biträdda förslag om dessa befattningars
placering i nuvarande ll:e lönegraden. I motionen har yrkats, att befattningarna
i fråga måtte hänföras till den 13:e lönegraden. Utskottet som, i
likhet med departementschefen, ansett skäligt, att ungefär samma förhållande
i avlöningshänseende kommer att råda mellan de manliga och kvinnliga
assistenterna som mellan yrkesinspektörerna och yrkesinspektrisen, har sålunda
jämväl i denna del funnit sig böra biträda vad Kungl. Maj:t föreslagit.
I Kungl. Maj:ts förslag hava de kvinnliga assistenterna upptagits under
benämning assistenter av 2:a klass och de manliga såsom assistenter av l:a
klass.
Beträffande detta förslag har i den föreliggande motionen anförts, att, då
det här ej vore fråga om befattningar, underordnade varandra, utan om ett
särskiljande av manliga och kvinnliga befattningar, de kvinnliga assistentbefattningarna
borde, oavsett deras inplacering i löneplanen, givas benämning,
som åskådliggjorde detta förhållande, exempelvis yrkesinspektrisassistenter.
Till denna mening ansluter sig ock utskottet. Utskottet får för
sin del föreslå, att de manliga assistenterna benämnas yrkesinspektörsassistenter
och att de kvinnliga, på sätt motionären föreslagit, erhålla titeln yrkesinspektrisassistenter.
Utskottets
yttrande.
24
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt under förevarande punkt föreslagit har icke
givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och herr Halléns ovanberörda motion, II: 80,
a) besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1925
äga tillämpning jämväl å yrkesinspektrisen och yrkesinspektrisassistenter;
b)
föreskriva, att de av 1923 års riksdag godkända särskilda
bestämmelser beträffande vissa tjänstemän inom yrkesinspektionen
skola från och med den 1 juli 1925 i tillämpliga delar
gälla jämväl för nyssnämnda yrkesinspektris och yrkesinspektrisassistenter;
c)
bestämma antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
9 yrkesinspektörer .................................................. B 28
1 yrkesinspektris............ B 26
9 yrkesinspektörsassistenter............................................ B 21
2 yrkesinspektrisassistenter .................................... B 18
18 underinspektörer............................ B 16;
d) godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.. 272,400
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................... 2,000
Kontorskostnader m. m................................................ 17,100
Summa kronor 291,500;
e) besluta, att, där sådan ordinarie befattningshavare inom
yrkesinspektionen, å vilken förenämnda avlöningsreglemente
skulle komma att från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning,
enligt hittills gällande bestämmelser ägt uppbära någon
del av avlöningen — såväl i stat upptagen avlöning som provisoriskt
avlöningstillägg — i förskott, vid ingången av juli
månad 1925 till vederbörande skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad befattningshavaren skulle
hava i den befattning, vederbörande vid utgången av juni månad
år 1925 innehar, i förskott uppburit för juli månad år 1925,
om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
25
19:o)
f) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må- bestridas av den i ordinarie staten för yrkesinspektionen
upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
g) förklara, att övriga av riksdagen med avseende å den
definitiva löneregleringen för statsdepartement med flera verk
lämnade medgivanden må i tillämpliga delar gälla även beträffande
nu ifrågavarande befattningshavare inom yrkesinspektionen;
samt
h) höja det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen,
nu 269,100 kronor, med 22,400 kronor till 291,500 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) hemställer utskottet, övergångsstat
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie an- inspektionen.
slaget till övergångsstat för yrkesinspektionen. [17.]
20:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att för upprätt- Yrkeshållande
av yrkesinspektionens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, u^^mhet.S
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 78,500 kronor. [18 ]
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 51 och 52 i statsrådsprotokollet.
För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har det extra
anslaget till upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet upptagits till
77,900 kronor.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget är föranledd av Kungl.
Maj:ts framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av yrkesinspektionens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 78,500 kronor.
21:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) och under hänvis- Föreningen
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 52—55) i ämnet innehåller, hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den
av föreningen för arbetarskydd i Stockholm anordnade permanenta
utställningen av skyddsanordningar mot olycksfall och ohälsa i
arbetet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.
holm.
[19.]
26
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Statens
ivclngsarbets
anstalter.
[20.]
22:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbeteanstalter
på följande sätt:
Befattning
1 direktör.........................
1 direktör...........................
1 pastor och förste lärare
1 kamrerare.........................
1 assistent av l:a klass ...
1 assistent av 2:a klass ...
1 assistent av 3:e klass ...
2 assistenter av 4:e klass
1 trädgårdsmästare............
3 uppsyningsmän................
11 förste förmän.........
41 förmän ............................
3 första vaktfruar .............
13 vaktfruar ........................
Lönegrad
......B 27
......B 24
......B 24
......B 22
......B 20
......B 18
......B 16
......B 12
......B 12
......B 10
......B 8
......B 6
......B 6
......B 1;
dels godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten u Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.................. 181,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag........................................................ 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 28,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................. 65,000
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag........................................ 147,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag......................................... 97,500
Summa kronor 571,500;
dels och höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 519,500 kronor, med 52,000 kronor till 571,500 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 55—71 i statsrådsprotokollet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har 1924 års riksdag nedsatt det
ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter från 532,000 kronor
Statsutskottets utlåtande Nr >5.
27
med 12,500 kronor till 519,500 kronor. Vidare liar samma års riksdag,
likaledes med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, ur riksstaten uteslutit det
ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter: övergångsstat.
I samband härmed har riksdagen godkänt följande av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari 1924
(femte huvudtiteln, punkten IG) förordade förslag till stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med den 1 juli 1924:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ...............
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare in. m., förslagsanslag
................................................................................
kronor 181,000
» 10,000
» 28,500
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ............... kronor 60,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ......................................•••• » 4,500
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
................................................................................ » 37,000
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............................. kronor 110,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.............................. » 88,500
Summa förslagsanslag kronor 519,500.
Vad angår tvångsarbetsanstalten i Svartsjö har Kungl. Maj:t genom brev
den 20 juni 1924 fastställt en detaljerad omkostnadsstat för denna anstalt
samt den i samband därmed anordnade alkoholistanstalten för budgetåret
1924—1925. Denna omkostnadsstat slutar å ett belopp av 179,600 kronor,
varav 54,600 kronor beräknas inflyta såsom överskott å jordbruksdriften,
hyror, avgifter för intagna alkoholister m. m. och återstoden, 125,000 kronor,
utgör statens tillskott att utgå dels från ovan omförmälda anslagspost &
110.000 kronor till övriga kostnader för driften vid tvångsarbetsanstalten å
Svartsjö, dels ock från det till driftkostnader för statens vårdanstalt för
alkoholister vid Svartsjö för samma budgetår anvisade förslagsanslaget å
15.000 kronor. Samtidigt har Kungl. Maj:t förordnat att hos tvångsarbetsanstalten
skulle tills vidare under nämnda tid vara anställd en läkare med
ett arvode av högst 5,000 kronor för år, varjämte Kungl. Maj:t medgivit, att
hos anstalten finge under samma tid vara anställda följande extra ordinarie
tjänstemän, nämligen en montör, en mejerist och högst åtta förmän. Vidare
har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 september 1924 medgivit, att vid
anstalten finge tills vidare till och med den 30 juni 1925 vara anställt ett
extra ordinarie kvinnligt kontorsbiträde med avlöning enligt andra lönegraden
i löneplanen för kvinnliga extra ordinarie tjänstemän.
28
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag i fråga om Svartsjöanstaltens stater
innebär, att avlöningsstaten skulle för nästkommande budgetår bibehållas
oförändrad, under det att omkostnadsstaten skulle höjas med 37,000 kronor.
Till ett belopp av 12,000 kronor uppvägas emellertid denna höjning av en
motsvarande sänkning å förslagsanslaget till driftkostnader för anstalten. Till
sin återstående del, 25,000 kronor, är höjningen grundad dels på utgiftssiffrorna
för senast förflutna budgetår, dels ock på den även efter sistnämnda
tid fortgående stegringen av antalet å anstalten intagna.
Beträffande härefter Landskronaanstalten har Kungl. Maj:t genom brev
den 20 juni 1924 förordnat, att hos tvångsarbetsanstalten i Landskrona
skulle från och med den 1 juli 1924 tills vidare till och med den 30 juni
1925 vara anställda dels en på könssjukdomarnas område särskilt utbildad
läkare med ett arvode av högst 5,000 kronor för år och en predikant med ett
arvode av högst 1,200 kronor för år, å vilka arvoden dyrtidstillägg icke finge
utgå, dels oclc ytterligare eu läkare med ett arvode av högst 1,400 kronor för
år och en å könsjukdomarnas område särskilt utbildad sjuksköterska med ett
arvode av högst 2,525 kronor för år. Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att
den på könssjukdomarnas område särskilt utbildade läkaren skulle under
samma tid äga att vid för anstaltens räkning företagna resor åtnjuta ersättning
för kostnader för järnvägsbiljetter enligt tredje klassen i gällande resereglemente.
Tillika medgav Kungl. Maj:t, att hos tvångsarbetsanstalten finge
under omförmälda tid vara anställda följande extra ordinarie tjänstemän,
nämligen högst två förmän, den ena med tjänstgöring såsom maskinist, en
kvinnlig assistent, eu första vaktfri! och högst elva vaktfruar, varjämte föreskrevs,
att den förenämnda kvinnliga assistenten skulle hänföras till 6:e
lönegraden för extra ordinarie kvinnliga tjänstemän, omfattande 8:de och 9:de
löneklasserna för kvinnliga tjänstemän.
Genom samma brev fastställde Kungl. Maj:t en detaljerad omkostnadsstat
för tvångsarbetsanstalten i Landskrona och den därmed förenade alkoholistanstalten
att gälla för budgetåret 1924—1925. Denna stat slutar på ett
belopp av 101,550 kronor, varav 11,050 kronor beräknas inflyta i inkomster
och återstoden 90,500 kronor utgör statens tillskott, att utgå dels av ovan
omförmälda förslagsanslag å 88,500 kronor, dels ock av det till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister i Landskrona för budgetåret 1924—
1925 anvisade extra förslagsanslaget å 2,000 kronor.
Innan departementschefen framlagt förslag till stater för nästkommande
budgetår beträffande nu ifrågavarande anstalt och den därmed förenade
anstalten för kvinnliga alkoholister, har departementschefen behandlat en av
anstaltsstyrelsen gjord framställning om tillstånd att få arrendera eu stiftelsen
Hildero tillhörig fastighet, kallad Hildero, i Asmundstorps socken i
Malmöhus län, vilken fastighet fångvårdsstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 28 juni 1918 övertagit tillsvidare för fångvårdens räkning
med syfte att dit förlägga något antal vid Landskronaanstalten intagna
tvångsarbeterskor. Departementschefen har ansett, att genom ett arrendeavtal
med stiftelsen staten skulle förskaffa sig en mera tryggad dispositions
-
Statsutskottets titlåtande Nr 5.
29
rätt över egendomen än den nuvarande, samtidigt som det vore billigt, att
stiftelsen i någon mån bereddes bidrag till bestridande av vissa med dess
syfte förenade utgifter. Under förutsättning att riksdagen icke framställde
någon erinran mot arrendeavtalet, enligt vilket arrendet skulle utgöra 1,500
kronor om året, bär Kungl. Maj:t lämnat sitt godkännande åt en preliminärt
sluten arrendeöverenskommelse.
Med hänsyn härtill har inom anslagsposten till övriga kostnader för driften
vid Landskronaanstalten för budgetåret 1925—1926 beräknats ett belopp av
1.500 kronor till bestridande av avgiften för ett års arrende.
Vidkommande avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalten i Landskrona
innebär Kungl. Maj:ts förevarande förslag, att anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän skulle, med hänsyn till framlagt förslag om ordnande
av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, höjas med
5,000 kronor. Anslagsposten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
skulle ock av skilda anledningar, bland annat den nyssnämnda,
undergå höjning. Sålunda skulle ytterligare en extra vaktfri! anställas och
fyra extra vaktfrubefattningar förändras till extra första vaktfruar. En omläggning
av läkarvården vid anstalten skulle däremot föranleda till minskning
av sistnämnda anslagspost. Den totala ökningen av posten stannar vid
2.500 kronor. Vad anslagsposten för vikariatsersättningar beträffar har
denna ansetts kunna nedbringas med 1,500 kronor till 3,000 kronor.
Beträffande slutligen omkostnadsstaten för Landskronaanstalten — avseende
såväl tvångsarbetsanstalten som alkoholistanstalten — skulle enligt
Kungl. Maj:ts förslag anslagsposten till övriga kostnader för driften vid
tvångsarbetsanstalten i Landskrona, nu 88,500 kronor, med hänsyn dels till
knappheten av för innevarande budgetår beviljade medel, dels ock till ökad
beläggning av anstalten, höjas till 97,500 kronor och anslaget till dylika
kostnader för alkoholistanstalten beräknas till 2,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag i vad detsamma avser avlöningsstaten
för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö har icke givit utskottet anledning
till erinran, och bär utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka den av
Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av anslaget till övriga kostnader för
driften vid samma anstalt.
I samband med förslag till avlönings- och omkostnadsstater för Landskronaanstalten
har, såsom nämnts, departementschefen framlagt förslag
om arrendering för statsverkets räkning av en stiftelsen Hildero tillhörig
fastighet. Mot förslaget härutinnan har utskottet ej heller haft något att
erinra. Emellertid anser utskottet, att, därest det jämväl framdeles kan
anses önskligt och nödigt, att staten disponerar fastigheten ifråga, det bör
tagas under övervägande, huruvida icke staten bör på de av stiftelsen föreslagna
villkoren med äganderätt övertaga densamma.
Vad Kungl. Maj:t i övrigt i skilda hänseenden föreslagit ifråga om Landskronaanstaltens
avlönings- och omkostnadsstater, har utskottet ansett sig böra
biträda. Med hänsyn till riksdagens beslut ifråga om ordnandet av kvinn
-
Utskottets
yttrande.
30
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
liga befattningshavares avlöningsförhållanden, skulle det visserligen kunna
ifrågasättas att vidtaga viss nedsättning av anslagsposten för avlöningar
till ordinarie tjänstemän vid anstalten. Utskottet har emellertid efter verkställd
undersökning ansett detta icke böra ske.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid statens tvångsarbetsanstalter
på följande sätt:
Befattning
1 direktör..........................
1 direktör..........................
1 pastor och förste lärare
1 kamrerare........................
1 assistent av l:a klass ...
1 assistent av 2:a klass ...
1 assistent av 3:e klass ...,
2 assistenter av 4:e klass
1 trädgårdsmästare ..........
3 uppsyningsman .............
11 förste förmän...................
41 förmän ...........................
3 första vaktfruar ............
13 vaktfruar.......................
Lönegrad
....... B
27
B
24
....... B
24
....... B
22
....... B
20
...... B
18
B
16
...... B
12
...... B
12
...... B
10
...... B
8
...... B
6
...... B
6
B 1;
b) godkänna följande stat för statens tvångsarbetsanstalter,
att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......181,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 10,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...... 65,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................................. 3,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag .............................................................. 39,500
B. Omkostnadsstat.
Tvångsarbetsanstalten å Svartsjö.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 147,000
Tvångsarbetsanstalten i Landskrona.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .................. 97,500
Summa kronor 571,500;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr !).
:n
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 519,500 kronor, med 52,000 kronor till 571,500
kronor.
23:o) Kungl. Maj:t liar föreslagit riksdagen (punkt 21) att för anordnande
av varmvattenberedning och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona
i enlighet med av departementschefen förordat förslag för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 72—75 i
statsrådsprotokollet.
Med hänsyn till de skäl, som anförts till stöd för Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har utskottet icke velat motsätta sig detsamma. Utskottet
vill emellertid hava uttalat, att ytterligare större inrednings- eller reparationsarbeten
icke synas böra vidtagas inom anstalten, förrän full visshet föreligger
om att anstalten böx1 för en mera avsevärd tid framåt användas för
sitt ändamål.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för anordnande av varmvattenberedning och
värmeledning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona i enlighet
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 2 januari 1925 förordat förslag för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
24:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till driftkostnader
för statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
Ifrågavarande anslag är för budgetåret 1924—1925 uppfört med ett belopp
av 15,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till driftkostnader för statens vårdanstalt
för alkoholister vid Svartsjö för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
25:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 23)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 76) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 2,000 kronor.
Anordnande
av varmvattenbered''
ning och
värmeledning
inom tvångsarbeteanstalten
i
Landskrona.
[21.]
Utskottets
yttrande.
Statens
vårdanstalt
för alkoholister
vid
Svartsjö.
[22.]
Statens vårdanstalt
föialkoholister
i
Landskrona.
[23.]
32
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Driftkostnader
för
statens vårdanstalt
å
Venngarn för
alkoholister.
[24.]
Utskottots
yttrande.
Vissa Övriga
anslag till
alkoholist - vården m. m.
[25.]
26:o) Kungl. Maj:t har föreslagil riksdagen (punkt 24) att för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens
vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister ett extra anslag av 41,945
kronor,
dels och till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt ett
extra förslagsanslag av 39,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 76—86 i
statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning bär .riksdagen
för budgetåret 1924—-1925 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar
åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister ett
extra anslag av 41,445 kronor, dels ock till bidrag till driftkostnaderna i övrigt
vid samma anstalt ett extra förslagsanslag av 33,300 kronor.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget för avlöningar och
vikariatsersättningar åt befattningshavare vid anstalten är beroende på en
under nästa budgetperiod inträdande ökning i antalet ålderstillägg.
Höjningen av anslaget till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid anstalten
är föranledd av ökning av utgiftsposterna byggnader med 1,000 kronor, utspisning
med 1,934 kronor, eldning, belysning och elektrisk kraft med 900
kronor samt expenser och diverse med 1,866 kronor.
Yad Kungl. Maj:t under förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit
har icke givit utskottet anledning till erinran, och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare
vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister ett extra
anslag av 41,945 kronor;
samt
b) till bidrag till driftkostnaderna i övrigt vid samma anstalt
ett extra förslagsanslag av 39,000 kronor.
27:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 25) att för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,
dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,
läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor,
dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor,
ävensom medgiva,
dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnar
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
33
skog för budgetåret 1925—1926 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej
mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp
för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget,
dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller
som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt bestämma,
upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan för
anordnande av allmän alkolistanstalt.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till sid. 86—91 i
statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1924—1925 har riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag beviljat följande extra anslag, nämligen
dels såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,
dels till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister, handräckning,
läkarutlåtanden, vittnesersättningar m. m. ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor,
dels såsom bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor,
dels ock till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor.
Vidare har riksdagen, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
medgivit,
dels att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet Gunnarskog
för budgetåret 1924—1925 utgå bidrag till driftkostnaderna med ej
mindre ett belopp av en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp
för vårddag, som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget,
dels att den behållning, som må återstå å det på 1922 års riksstat uppförda
förslagsanslaget, högst, 100,000 kronor till understöd åt nykterhetsnämnderna
m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vid utgången
av budgetåret 1923—1924, jämväl efter sistnämnda tidpunkt må användas
för samma ändamål,
dels ock att jord, som står under kronans omedelbara disposition eller
som tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna
allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade
kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespasseBihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 höft. (Nr 5.) 701 35 3
34 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
volanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall verkställd prövning, utan särskild ersättning
till kronan på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna skäligt
bestämma, upplåtas till landsting, kommun, förening, stiftelse eller annan
för anordnande av allmän alkoholistanstalt.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
I) för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) såsom bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader ett extra förslagsanslag av 90,000 kronor,
b) till bestridande av statens kostnader för farliga alkoholister,
handräckning, läkarutlåtanden, vittneser sättning ar m. m.
ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor,
c) till sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden rörande
alkoholistvården ett extra anslag av 3,600 kronor;
II) medgiva,
a) att av ovannämnda anslag till erkända och enskilda
alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten
Hemmet Gunnarskog för budgetåret 1925—1926
utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av
en krona för dag och vårdplats, än även ett belopp för vårddag,
som med en krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget, samt
b) att jord, som står under kronans omedelbara disposition
eller som tillhör någon av de under bruk och bergverk
för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de
genom domänst yreisens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, må, efter
av Kungl. Maj:t i värjo särskilt fall verkställd prövning, utan
särskild ersättning till kronan på de villkor i övrigt, Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma, upplåtas till landsting, kommun,
förening, stiftelse eller annan för anordnande av allmän
alkoholistanstalt.
Sjukkasseväsendets
befrämjande.
Sjukkassor,
som meddela
moderskapsunderstöd.
28:o) Beträffande det ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande
samt Kungl. Maj:ts förslag angående anslag för understödjande
av sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd (punkt 26), kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
[26.]
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
35
29:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 27)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 93 och 94) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av kostnaderna för arbetsrådct för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 61,150
kronor.
30:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag angående anslag dels till pensionsstyrelsen
(punkt 28) dels till upprätthållande av pensionsstyrelsens verksamhet
(punkt 29) dels till pensionsförsäkringens genomförande (punkt 30)
dels till bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen den 8 juni
1915 blivit delaktiga i den allmänna pensionsförsäkringen (punkt 31) dels ock
för vidtagande av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
(punkt 32) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden;
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
31 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att till ersättning
åt postverket för dess bestyr med pensionsutbetalningar för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 290,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 105 och 106 i statsrådsprotokollet.
Ersättning åt postverket för dess bestyr med utbetalning av pensioner
och understöd jämlikt lagen om allmän pensionsförsäkring skall enligt de
genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1922 gällande föreskrifterna — fastställda
i anslutning till av riksdagen godkända grunder — tills vidare utgå
med dels eu grundersättning, beräknad efter 12 öre för varje utbetalning,
dels ock därutöver en dyrtidsersättning, utgörande lika många procent av
grundersättningen, som de av postverket under det år, ersättningen avser,
utbetalade dyrtidstilläggen utgöra av de utbetalade fasta avlöningarna. Ersättningen
till postverket utbetalas i efterskott för kalenderår.
Till grund för beräkningen av ersättningsbeloppet för år 1924 har lagts
ett antal av 1,131,000 utbetalningar, och har 1924 års riksdag, i enlighet
med Ktmgl. Maj:ts förslag, för budgetåret 1924—1925 till ifrågavarande
ändamål anvisat ett extra förslagsanslag av 155,000 kronor.
Ben nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av ökat antal årliga
pensionsutbetalningar.
Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till ersättning åt postverket för dess bestyr
med pensionsutbetalningar för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra förslagsanslag av 290,000 kronor.
Arbctsrådet.
[27.]
[28.]
[29.]
[30.]
[31.]
[32.]
Ersättning
åt postverket
för dess b
med pensionsutbetalningar.
[33.]
36
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ersättning
till häradsskrivarna
för
uppgörande
av de i 14 §
av pensionsförsäkringslagen
omförmälda
förteckningar.
[34.]
32:o) Med tillstyrkande av vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
34) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 106 och 107) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av ersättning till häradsskrivarna för
upprättande av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring
omförmälda förteckningar för budgetåret 1925—1926 bevilja ett
extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
Fattigvården i 33:o) Kung!. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 35) att höja det ordiallmanhet.
narfe förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu 900,000 kronor, med
L35-] 100,000 kronor till 1,000,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet har för vartdera
av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 beräknats till 900,000 kronor.
Enligt vad riksräkenskapsverkets budgetredovisning utvisar, har nettobelastningen
å anslaget för budgetperioden 1923—1924 uppgått till 1,022,357
kronor. Med hänsyn härtill har departementschefen funnit anslaget från och
med nästa budgetår böra höjas till 1,000,000 kronor.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
fattigvården i allmänhet, nu 900,000 kronor, med 100,000 kronor
till 1,000,000 kronor.
Svenska 34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 36)
1förbundet oc^ lln^er hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 108—110) i ämnet
°[36.]‘
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.
Stats- 35:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 37)
1fattigvård en” oc^ un<^er hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 110) i ämnet innej-gy
j håller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till statsinspektion av fattigvården
anvisa ett extra anslag av 49,650 kronor.
Statsbidrag 36:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38) och under hänför
upp- visning till vad statsrådsprotokollet (sid. 111) i ämnet innehåller, får utskottet
tovcinac åtel'' -• »••■m
inrättande av Hemställa,
art et shem. att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budget
[38.
] år ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till beredande av stats
-
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
37
bidrag till uppförande dier inrättande av i lagen om fattigvården
avsedda arbetshem anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
37:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) och under hänvis- statsbidrag
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 111) i ämnet innehåller, hemställer ^H^derna
utskottet, vid arbetshem.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår j-gg -j
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till beredande av statsbidrag
till driftkostnaderna vid i lagen om fattigvården avsedda arbetshem
anvisa ett extra förslagsanslag av 45,000 kronor.
38:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att Skydds
dels
under avdelningen fattigvård och barnavård under rubriken skydds- uppfostran.
uppfostran uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 187,000 kronor; [40-]
dels medgiva, att statsbidrag för barn, omhändertagna för skyddsuppfostran,
må från och med år 1926 utgå enligt följande grunder:
a) till barnavårdsnämnd utgår för barn, som omhändertagits för skyddsuppfostran
men ej är skyddshemselev, årligt statsbidrag, om barnet överlämnats
till enskilt hem, med 50 kronor och, om det överlämnats till barnhem,
med 80 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden
uppgått, och
b) till styrelse för skyddshem utgår för skyddshemselev årligt statsbidrag,
om eleven uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om han
uppfostras utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i
någotdera fallet kostnaden uppgått;
dels medgiva, att från omförmälda förslagsanslag för skyddsuppfostran må
från och med år 1926 i enlighet med av departementschefen angivna grunder
utgå hyra för av vissa föreningar anordnade skyddshem samt ersättning för
icke belagda platser i sådana skyddshem m. m.;
dels ock medgiva, att från berörda förslagsanslag må till arvode åt en
skyddshemsinspektör från och med den 1 januari 1926 tills vidare utgå ett
belopp av högst 2,500 kronor för år räknat.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 112—140 i statsrådsprotokollet.
Sedan 1924 års riksdag med vissa smärre ändringar antagit Kungl. Maj:ts
förslag till lag om samhällets barnavård, har lag i ämnet utfärdats den 6
juni 1924 (sv.- förf.-saml. nr 361). Med hänsyn till att lagen skall träda i
kraft först med ingången av år 1926, framlades ej vid 1924 års riksdag förslag
i de anslagsfrågor, vilka sammanhänga med lagen. I Kungl. Maj:ts
proposition i ämnet (nr 150) funnos dock intagna kostnadsberäkningar, enligt
vilka de i följd av lagens genomförande uppkommande kostnadsökningarna
skulle komma att för år belöpa sig till för staten — oavsett statslån och
vissa garantier, som borde tillförsäkras de enskilda organisationer, vilka
åtagit sig en del av den genom lagen föreskrivna uppfostringsverksamheten —
75,000 kronor, för samtliga landsting och städer, som ej deltaga i landsting,
till 115,000 kronor och för rikets samtliga primärkommuner till 180,000
38
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Nuvarande
anslag.
kronor. Dessa kostnadsökningar sammanhängde bland annat med den föreslagna
höjningen till 18 år av åldersgränsen för vanartade barns omhändertagande
för skyddsuppfostran och med lagens bestämmelser, att vanartade
över femton år ävensom särskilt svåruppfostrade, kroppsligt sjuka och psykiskt
abnorma vanartade böra, där så kan ske, uppfostras avskilda från andra
vanartade barn. Enligt gjorda beräkningar erfordrades, utöver dåvarande antalet
skyddshemsplatser, vilket uppgick till 1,048, ytterligare omkring 250
platser. Detta behov var, enligt vad i propositionen meddelades, avsett att
helt kunna fyllas i av vissa enskilda organisationer inrättade skyddshem.
Det var för inrättande av sådana, som, på sätt ovan antytts, statslån ifrågasatts.
Någon höjning av statens bidrag till skyddshemselevs uppfostran i
skyddshem ifrågasattes ej men däremot en ökning från 225 till 300 kronor
av kommunens bidrag för detta ändamål, varav följde, att landstingets utgift
härför skulle minskas med motsvarande belopp. Genom vidgad ersättningsskyldighet
för föräldrar till omhändertagna barn beräknades någon
minskning i landstingets och kommunens utgifter komma att uppstå.
Om de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna, beträffande vilkas innehåll
departementschefen hänvisat till propositionen nr 150 sid. 227—245,
yttrade andra lagutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 27:
»Av de ovan omförmälda kostnadsberäkningarna, vilka åtfölja propositionen,
framgår, att departementschefen funnit sig föranlåten att högst
väsentligt beskära de av kommittén framställda förslagen om bidrag från
det allmännas sida till barnavården. Den nu framlagda planen för kostnadernas
fördelning mellan stat, landsting och kommun — vilken plan är
avsedd att slutligen prövas först av nästkommande års riksdag — innebär
inga mera väsentliga rubbningar av vad hittills gällt, och de kostnadsökningar,
vilka befunnits ofrånkomliga, böra ses i belysning av de plikter,
som samhället har emot barnen, och den indirekta vinsten för samhället
av ett ingripande i fall av behov till förebyggande av brottslighet, lösdriveri
och sjukdom. Det ligger i sakens natur, att kostnadsberäkningar
på ett område sådant som det förevarande, där statistiska uppgifter delvis
helt och hållet saknas och där man sålunda har att i viss mån utgå från
sannolikhetskalkyler, icke kunna ingiva full trygghet för att de beräknade
kostnaderna icke kunna komma att överskridas. Detta gäller särskilt uppfostran
i skyddshem av vissa varnartade. Men utskottet är dock av den
uppfattningen, att med hänsyn till den stora plats, som enligt förslaget
tillmätts såväl de förebyggande uppfostringsåtgärderna, vilka i allmänhet
draga ingen eller ringa kostnad för det allmänna, som den villkorliga utskrivningen,
den mera kostbara uppfostran i anstalter skall komma att tagas
i användning endast i den mån sådan är av behovet oundgängligen påkallad.
Och utskottet förutsätter, att från vederbörlig myndighet hos barnavårdsnämnderna
inskärpes angelägenheten av att nödig försiktighet iakttages vid
prövning av frågan om varnartade barns omhändertagande».
Sedan år 1903 linnes på ordinarie stat under åttonde huvudtiteln uppfört
ett förslagsanslag med titel: Uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt
avseende försummade barn. Detta anslag, från början uppgående till
70,000 kronor, höjdes av 1918 års lagtima riksdag till 80,000 kronor och av
1919 års lagtima riksdag till 184,000 kronor, i sammanhang varmed fast
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
ställdes ändrade grunder för de från anslaget utgående statsbidrag. Slutligen
höjdes anslaget, som visat sig otillräckligt för sitt ändamål, av 19-4
års riksdag till 250,000 kronor.
Av det ifrågavarande anslaget bestridas dels statsbidrag till uppfostran
åt varnartade och i sedligt avseende försummade barn, dels ock arvoden till
eu skyddsliemsinspektör och till folkskoleinspektörerna för inspektion av
skyddshem och barnhem. Övriga statskostnader för inspektion av samhällets
barnavård fördela sig för närvarande på byrån för fattigvård och barnavård
inom socialdepartementet och på fattigvårdskonsulenterna. Kostnaderna föi
nämnda byrå bestridas av ett av de för departementet anvisade anslagen,
kostnaderna för fattigvårdskonsulenterna av ett till statsinspektion av fattigvården
anvisat extra anslag å 49,650 kronor.
För närvarande utgår statsbidrag till av barnavårdsnämnd i enskilt hem
utackorderat barn med hälften av barnavårdsnämndens kostnader, dock ej s^y^s.
över 50 kronor (se kungörelsen den 19 juni 1919 angående statsbidrag till uppfostran.
uppfostringsanstalter för varnartade och i sedligt avseende försummade barn, ») f
sv. förf.-samt. nr 389). Detta innebär, med hänsyn till att fångvårdsstyrelse!! enskilt hem
ersätter barnavårdsnämndens kostnader med högst 100 kronor, att statsbi- oa^a™e’rt“^Js
draget understiger 50 kronor, om totalkostnaden understiger 200 kronor. för skyddsMed
avseende å det för närvarande utgående statsbidraget har Kungi. uppfostran.
Maj:t ej föreslagit annan ändring än att i förenklingssyfte bidraget bestämmes
att utgå med ett fixt belopp i stället för enligt nyss refererade, nu gällande
grunder. Statsbidraget skall sålunda utgöra 50 kronor eller det lägre belopp,
vartill kostnaden uppgått.
För barn, som skilts från hemmet och våndas i barnhem, utgår föi närvarande
statsbidrag med 80 kronor för år. På sätt i ovannämnda proposition
anförts har detta av riksdagen år 1919 fastställda belopp synts böra bibehållas
oförändrat.
Till styrelse för skyddshem utgår för närvarande i enlighet med beslut av
1919 års lagtima riksdag ett årligt statsbidrag av 200 kronor för den tid,
elev vårdas inom hemmet. Har eleven av skyddshemsstyrelsen tills vidare eller
för viss tid överlämnats till enskilt hem eller anställts i arbete, tjänst eller
yrke (villkorlig utskrivning enligt den nya lagens terminologi), utgår statsbidrag
till barnavårdsnämnden (icke till skyddshemsstyrelsen) med hälften
av nämndens kostnader, d. v. s. vad nämnden erlagt till skyddshemsstyrelsen
(efter avdrag av fattigvårdsstyrelsens bidrag), dock ej över 50 kronor. Enär
ersättning för barnets vård av barnavårdsnämnden erlägges med högst 225
kronor, därav fattigvårdsstyrelsen ersätter 100 kronor och staten 50 kronor,
utgör barnavårdsnämndens slutliga kostnad högst 75 kronor.
I ovannämnda proposition nr 150 till 1924 års riksdag behandlades den av
riksdagen i skrivelse den 22 juni 1920 (nr 8 A, punkt 237) gjorda framställning,
att Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning i fråga om statsbidrag till avlöning
av de vid av Kungl. Maj:t godkända skyddshem anställda folk- och småskol
-
b) Statsbidrag
för vård i
barnhem av
barn, som omhändertagits
för skyddsuppfostran.
c) Statsbidrag
för skydds
hemscley.
40
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
lärare, ävensom de över denna skrivelse av fattigvårdslagstiftningskommittén,
skyddshemsinspektören och skolöverstyrelsen avgivna utlåtandena. I sammanhang
därmed meddelades en tabell, utvisande bl. a. medelkostnaden under år
1922 för elev och år vid skyddshemmen. För elev, vårdad inom skyddshem,
uppgick denna kostnad, inberäknat statsbidraget, till 1,368 kronor 87 öre. I avseende
härå uttalade departementschefen, att på medelkostnadens höjande till
detta höga belopp vissa omständigheter av tillfällig natur vid en del av skyddshemmen
torde hava i avsevärd mån inverkat, såsom alltför ringa beläggning
i förhållande till befintliga lärarkrafter och övriga anordningar m. in. Med
hänsyn härtill och då även i övrigt en nedgång i kostnaderna vore att förvänta,
beräknades medelkostnaden vid tidpunkten för lagens ikraftträdande
till 1,200 kronor. Departementschefen förklarade sig vidare icke kunna förorda
eu höjning av det av riksdagen år 1919 beslutade statsbidraget vare
sig i form av visst bidrag för varje elev eller i annan form. Vad särskilt
anginge det i riksdagens omförmälda skrivelse den 22 juni 1920 berörda
spörsmålet om statsbidrag till avlöning åt de vid skyddshemmen anställda
folkskollärare, uttalades i propositionen, att det med hänsyn till vad kommittén
därom anfört syntes tveksamt, huruvida en dylik form för statsbidrag
skulle vara ägnad att befordra skyddshemsarbetets utveckling i gynnsam
riktning. Emellertid förordades en höjning av kommunens bidrag till skyddshemselevs
vård inom skyddshem från 225 till 300 kronor, varigenom — med
det dåvarande antalet skyddshemselever, cirka 850 — skulle uppstå en ökning
av skyddshemmens inkomster av 63,750 kronor.
I fråga om skyddshemselev, som villkorligt utskrives (motsvarande det
nu tillämpade överlämnandet till enskilt hem etc.), ansågs allenast den ändring
böra vidtagas i vad nu gäller, att statsbidraget bestämmes till 50 kronor
eller det lägre belopp, vartill vårdkostnaden uppgått. Därjämte förordades,
att statsbidraget skulle från statsverket utbetalas direkt till skyddshemsstyrelsen,
även då fråga vore om villkorligt utskriven, vilket ur praktisk
synpunkt vore en förbättring.
Enligt vad vidare framhölls skulle samma statsbidrag utgå till de vanliga
skyddshemmen som till de i den nya lagen (43 § 2 och 3 mom) omförmälda,
av annan än staten upprättade skyddshem, vilka äro avsedda för vanartade
över 15 år ävensom för grovt vanartade under 15 år samt elever med komplicerad
vanart, d. v. s. sådana vanartade, som därjämte äro kroppsligt sjuka
eller psykiskt undermåliga. Kommunen och landstinget borde nämligen
drabbas av samma kostnad, vare sig elev vårdades i vanligt skyddshem eller
sådant skyddshem (centralanstalt), som nyss nämnts. Statens kostnader för
centralanstalterna skulle sålunda (med undantag av eventuella byggnadslån
och garantier, varom mera här nedan) begränsas till samma årsbidrag
som för elev å vanligt skyddshem (200 kronor).
I anslutning till vad sålunda anförts i ovannämnda, för 1924 års riksdag
framlagda proposition har departementschefen nu föreslagit, att skyddshemsstyrelse
skall äga för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag, om eleven
uppfostras inom skyddshemmet, med 200 kronor och, om han uppfostras
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
41
utom detsamma, med 50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera
fallet kostnaden uppgått.
Departementschefen har härefter erinrat om, att i propositionen nr 150
vid 1924 års riksdag (s. 228 f.) finnes införd eu beräkning angående sannolika
antalet av de barn, vilka kunna förväntas bliva jämlikt den nya lagen omhändertagna
för skyddsuppfostran.
Av denna beräkning, som återgivits å sid. 115—117 i statsrådsprotokollet
framgår, att på grund av viss utsträckning i den nya lagens tillämplighetsområde
antalet i enskilda hem och barnhem vårdade barn samt inom och
utom skyddshem vårdade skyddsliemselever skulle komma att ökas med
respektive 150, 50, 250 och 100 samt att det för statsbidrag anvisade anslaget
därför borde ökas enligt följande tablå:
150 nya statsbidrag för barn i enskilda hem
ä 50 kronor.....
... — 7,500: —
50 » »
» » » barnhem
å 80
.....
... — 4,000: —
250 » »
» elever i skyddshem
ä 200
» .. ..
... — 50,000: —
100 » »
» » utom »
ä 50
» .....
... — 5,000: —
Summa kronor 66,500: —
Enligt 43 § 2 och 3 mom. i lagen om samhällets barnavård skola, på sätt
i det föregående antytts, vissa grupper av vanartade, där så kan ske, uppfostras
avskilda från andra vanartade i särskilda skyddshem. Detta gäller
sådana vanartade barn, vilka på grund av sin ålder eller vanartens beskaffenhet
eller på grund av kropps- eller sinnessjukdom, vanförhet eller annan
kroppslig eller andlig brist eller svaghet icke lämpligen kunna uppfostras i
de vanliga skyddshemmen.
Enligt fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag skulle staten själv anordna
anstalter för dessa kategorier eller åtminstone helt ansvara för driftkostnaderna.
För gossarnas räkning skulle staten enligt erbjudande av styrelsen
för föreningen till minne av Konung Oscar I och Drottning Josepkina
övertaga åkerbrukskolonien Hall. Beträffande flickorna åter skulle uppfostringsverksamheten
handhavas av en enskild stiftelse.
I propositionen nr 150 vid 1924 års riksdag framlades emellertid en i
viss mån annan plan för lösning av denna anstaltsfråga. Bl. a. med hänsyn
därtill att det av ekonomiska skäl vore önskvärt att undvika anordnande
av nya statsanstalter ifrågasattes, att hela den uppfostringsverksamhet, varom
här vore fråga, skulle bedrivas av ett antal föreningar och stiftelser i av
dem redan tillhöriga eller för ändamålet anordnade anstalter. I propositionen
meddelades, att Oscar-Josephina-föreningen, svenska diakonissällskapet,
samariterhemmet i Uppsala, diakonissanstalten i Härnösand och
Drottning Sophias skyddshem ställt sig tillmötesgående gentemot till dem
riktade förslag att komma staten till hjälp i förevarande hänseende, förstnämnda
förening, beträffande gossarna samt de övriga i fråga om flickorna.
I propositionen förordades vidare, att från staten, kommunen och landstinget
skulle för skyddshemselevs vård i centralanstalt utgå samma belopp
Statskostnader
för
samhällets
barnav Ard.
a) Kostnader
för statsbidrag
för barn, omhändertagna
för skyddsuppfostran.
b) Särskilda
kostnader för
de i 43 § 2
och 3 mom. i
lagen om samhällets
barnavård
omförmälda
skyddshemmen
(centralanstalterna).
42
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
c) Kostnader
för inspektion
över barnavården.
som för vård i de vanliga skyddshemmen, d. v. s. från staten 200 kronor och
från kommunen högst 1,000 kronor, därav landstinget skulle bidraga med
700 kronor. Skulle vårdkostnaden uppgå till högre belopp än 1,200 kronor,
vilket med klok skötsel av anstalten och under förutsättning av ej allt för
ringa beläggning syntes kunna undvikas, borde denna kostnad drabba anstalten.
Skulle å andra sidan vårdkostnaden icke uppgå till 1,200 kronor, borde
denna besparing i första hand komma landstinget tillgodo. Bleve eleven
villkorligt utskriven, skulle skyddshemsavgiften (högst 300 kronor) fördelas
mellan kommunen (75 kronor) och landstinget (225 kronor), vartill komme
statsbidraget 50 kronor. Anstalten skulle sålunda erhålla högst 350 kronor,
vilket belopp i regel torde täcka anstaltens kostnader för villkorligt utskriven
elev. På detta sätt skulle statens kostnader för centralanstalterna (med
undantag för byggnadslån och eventuella garantier) begränsas till samma
årsbidrag för elev som å vanligt skyddshem (200 kronor).
Sedan vederbörande departementschef anmodat styrelserna för ovannämnda
fem institutioner att inkomma med förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t
och kronan, å ena, samt institutionerna, å andra sidan, angående deras medverkan
i det ifrågavarande uppfostringsarbetet, hava styrelserna, med undantag
av styrelsen för diakonissanstalten i Härnösand, inkommit med sådana
förslag eller med yttranden, däri föreslagits grunder för de blivande avtalen.
Förslag till avtal med de fyra institutioner, som sålunda förklarat sig
beredda att träffa överenkommelse med Kungl. Maj:t, hava sedermera uppgjorts
inom socialdepartementet. Härefter har statskontoret avgivit infordrade
yttranden över förslagen.
En närmare redogörelse för de uppgjorda förslagen ävensom för de av
statskontoret avgivna yttrandena över desamma, återfinnes å sid. 120—131
i statsrådsprotokollet.
Enligt den nya lagen skall tillsynen över barnavården utövas av länsstyrelserna
med biträde av barnavårdskonsulenter; såsom sådana skola fattigvårdskonsulenterna
tjänstgöra. Central inspektion skall vidare utövas av
statens inspektör för fattigvård och barnavård. Enligt 21 § andra stycket
i lagen skall Kungl. Maj:t förordna angående tillsyn över verksamheten vid
skyddshemmen.
Statens kostnader för inspektion av samhällets barnavård fördela sig, såsom
ovan nämnts, för närvarande på byrån för fattigvård och barnavård inom
socialdepartementet jämte fattigvårdskonsulenterna, skyddshemsinspektören
samt statens folkskolinspektörer.
I ovannämnda proposition nr 150 till 1924 års riksdag (s. 240) framhölls
beträffande det av kommittén antydda behovet av en ökning av den vid socialdepartementets
byrå för fattigvård och barnavård anställda personalen, att
försiktigheten bjöde att först efter det någon erfarenhet vunnits om lagens
inverkan på byråns arbetsbörda, till prövning upptaga frågan, huruvida den
ifrågasatta ökningen vore av behovet oundgängligen påkallad. Då emellertid
under de första årens tillämpning av den nya barnavårdslagstiftningen
särskilda krav komme att ställas å sakkunskap inom åtskilliga av barna
-
Statsutskottets utlåtande AV 5.
43
vårdens specialområden, torde för tillgodoseende härav ett belopp, förslagsvis
3,000 kronor, böra ställas till förfogande för anlitande av sakkunniga
biträden. Någon ökad utgift för staten skulle oj detta innebära, enär viss
besparing uppstode genom upphörande av folkskoleinspektörernas befattning
med skyddshem och barnhem. För år 1923 hade summan av de jämlikt
Kungl. Maj.ts cirkulär den 27 november 1903 till folkskoleinspektörerna
utgående arvoden för inspektion av skyddshem och barnhem uppgått till
3,870 kronor.
I propositionen anfördes vidare, att någon löneförhöjning till fattigvårdskonsulenterna
icke borde ifrågakomma på grund av att de enligt den nya lagen
skola tjänstgöra jämväl såsom barnavårdskonsulenter. Beträffande skyddshemsinspektören,
som för närvarande åtujöte ett arvode av 1,500 kronor förutom
dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring, ökades hans arbetsbörda
betydligt genom den nya lagen. Han skulle hava att granska ansökningar
om statsbidrag för elever å såväl vanliga skyddshem som centralanstalterna.
Förutom detta arbete av övervägande formell art komrne säkerligen skyddsliemselevernas
rationellare fördelning, överförande från en anstalt till eu annan
etc. att ställa stora krav på honom. Eu höjning av hans arvode med 1,000
kronor, alltså till 2,500 kronor, syntes därför skälig.
I fråga om statskostnaderna för samhällets barnavård och vad därmed
sammanhänger har departementschefen anfört följande:
»Jag har i det föregående uttalat mig angående grunderna för statens
bidrag för barn, omhändertagna för skyddsuppfostran. Hittills hava, såsom
förut nämnts, statsbidragen bestritts från ett under åttonde huvudtiteln
uppfört förslagsanslag med titel »Uppfostringsanstalter för vanartade och i
sedligt avseende försummade barn», för närvarande uppgående till 250,000
kronor. Då i och med ikraftträdandet den 1 januari 1926 av lagen om
samhällets barnavård ärendena angående uppfostran åt vanartade och i sedligt
avseende försummade barn skola överflyttas från ecklesiastik- till socialdepartementet,
bör för senare hälften av budgetåret 1925—1926 erforderligt
anslag uppföras under femte huvudtiteln, varemot anslag för första hälften
av nämnda budgetår bör, liksom hittills, beviljas under åttonde huvudtiteln.
Från anslaget under femte huvudtiteln, vilket synes lämpligen kunna benämnas
»Skyddsuppfostran», torde böra bestridas, förutom statsbidragen,
jämväl vissa i det följande omförmälda utgifter.
Kostnaderna för statsbidrag hava, enligt vad i det föregående omförmälts,
i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag beräknats komma att för helt år
ökas med cirka 66,500 kronor, vilken summa dock, med inberäknande av ökning
om 1,000 kronor av skyddshemsinspektörens avlöning, ansetts böra avrundas
uppåt till 75,000 kronor. Denna beräkning synes mig böra läggas till grund
vid bestämmande av det ifrågavarande anslagets belopp.
Vad angår de i det föregående omförmälda centralanstalterna, synes inrättande
av dylika genom härför väl kvalificerade enskilda organisationers
försorg innebära en särdeles lycklig lösning. Även ur ekonomisk synpunkt
44
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
medför denna anordning fördelar för staten, som härigenom undgår anordnande
av nya statsanstalter. Genom de avtal, till vilka av vederbörande
institutioner godkända förslag föreligga, torde behovet av anstaltsplatser såväl
för gossar som flickor vara för den närmaste tiden på ett nöjaktigt sätt tillgodosett.
Och genom den i det föregående omförmälda, av diakonissanstalten
i Härnösand gjorda utfästelsen är möjlighet öppnad att, då sådant visar sig
vara av behovet påkallat, erhålla ytterligare en anstalt för flickor. I ett hänseende
är emellertid den nu föreslagna lösningen av frågan om anordnande
av centralanstalter ofullständig: under det att behovet av skyddshemsvård
för kroppsligt sjuka och psykiskt undermåliga gossar blivit på lämpligt sätt
tillgodosett genom de å åkerbrukskolonien Hall ifrågasatta anordningarna,
har det hittills icke varit möjligt att vinna en lösning av frågan om beredande
av uppfostran åt vanartade flickor av motsvarande kategorier. De enskilda
föreningar, med vilka underhandlingar härom förts, hava av olika anledningar
förklarat sig bestämt förhindrade att göra ett åtagande i berörda hänseende.
Under den första tiden av den nya lagens tillämpning torde det därför bliva
nödvändigt att för kroppsligt sjuka och psykiskt abnorma vanartade flickor
i de fall, då sådant är erforderligt, anlita de utvägar, som hittills i vissa fall
stått till buds, nämligen i första hand sjukvårds- och abnormanstalter, i den
mån dessa anstalter kunna mottaga barn av ifrågavarande kategorier. Försöken
att vinna en lösning av denna fråga genom enskild förenings åtagande
böra dock fullföljas. Om emellertid dessa försök även i fortsättningen visa
sig resultatlösa, lärer det bliva nödvändigt att staten för ändamålet anordnar
en mindre anstalt. Det behövliga antalet anstaltsplatser har tidigare beräknats
till ett tjugotal.
Yad angår de villkor, under vilka, på sätt i det föregående omförmälts,
fyra särskilda organisationer åtagit sig fullgörandet av ifrågavarande viktiga
och ingalunda lättlösta uppgift, torde mot desamma inga mera väsentliga
erinringar kunna med fog göras. Sålunda torde det vara riktigt att i de fall,
sådant påfordrats, lån av statsmedel ställas till vederbörandes förfogande liksom
att hyresbelopp, svarande mot eller något överstigande den ränta vederbörande
har att för sina anläggningskostnader erlägga, ävensom viss ersättning
för icke belagda platser tillerkännas de ifrågavarande organisationerna.
Yad särskilt angår den av statskontoret berörda frågan om rätt för samariterhemmet
i Uppsala till ersättning med 2 procent å nedlagda byggnadskostnader,
finnes en förebild till en dylik bestämmelse i gällande avtal
mellan staten och svenska diakoniss-sällskapet rörande uppfostringsanstalten
å Yiebäck. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 161 till 1918
års lagtima riksdag sid. 7 och 1923 års statsverksproposition, andra huvudtiteln
sid. 57, tillerkändes sällskapet årlig hyra för det med lån av statsmedel
uppförda hemmet Grankulla å Viebäck till belopp, motsvarande den
ränta sällskapet hade att erlägga å för anläggningskostnaden upplånta medel
och därutöver 2 procent å berörda kostnad, vilket hyresbelopp sedermera
av Kungl. Maj:t fixerades till 15,880 kronor. Yid framställande av begäran
om dylik hyra framhölls av sällskapet, att berörda 2 procent å anläggnings
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
45
kostnaden i första rummet vore avsedda för täckande av kostnader för reparationer
och underhåll av byggnaden. På sätt statskontoret framhållit, synes
någon ersättning böra tillerkännas samariterliemmet för underhåll av den
byggnad, som samariterliemmet skall ställa till förfogande för ändamålet,
och denna ersättning synes skäligen böra utgå efter samma grund, som, på
sätt nyss antytts, tidigare i ett liknande fall kommit till användning, eller
sålunda med 2 procent å anläggningskostnaden.
Även de av svenska diakoniss-sällskapet och samariterliemmet i Uppsala
uppställda anspråken på rätt till ersättning av statsmedel, för den händelse
skyddshemsavgift och statsbidrag enligt gällande föreskrifter icke skulle
uppgå till sammanlagt 1,200 kronor för elevs uppfostran inom skyddshem,
finner jag mig, med avseende å vad till stöd för dessa anspråk anförts, kunna
tillstyrka.
Vad härefter beträffar den i punkt 7 av förslaget till avtal med svenska
diakoniss-sällskapet förekommande bestämmelsen om inlösen, under angiven
förutsättning, av hemmet Mossebo, torde det icke böra förbises, att sällskapet
därigenom att den nuvarande överenskommelsen angående Viebäck,
såsom föreslaget är, uppdelas på två särskilda avtal, så till vida kommer i
en förändrad situation, att det blir staten möjligt att uppsäga det ena avtalet
men låta det andra förbliva gällande. Skulle staten t. ex. uppsäga avtalet
angående uppfostran å Mossebo av vanartade flickor, under det att avtalet
beträffande de övriga hemmen ägde bestånd, bleve det antagligen förenat
med betydande svårigheter för sällskapet att för Mossebo finna en användning,
som motsvarade de för detsamma nedlagda kostnaderna. Att, såsom
statskontoret ifrågasatt, ersätta ifrågavarande bestämmelse i punkt 7 med ett
stadgande, i överensstämmelse med vad hittills gällt, om rätt för sällskapet
till hyra för Mossebo med 5,700 kronor årligen under tio år, räknat från
den dag hemmet togs i bruk, torde i förevarande hänseende knappast kunna
anses innebära en för sällskapet betryggande lösning, helst nämnda tid av
tio år utgår redan år 1927 på grund av att hemmet öppnades 1917. Och
att, såsom styrelsen alternativt ifrågasatt, göra statens rätt till uppsägning av
nu förevarande avtal beroende av att även det andra avtalet uppsades, skulle
enligt min tanke innebära en försämring av statens ställning i förhållande
till vad enligt de föreliggande förslagen till avtal skulle komma att gälla
Jag tvekar därför icke att tillstyrka, att den i punkt 7 av det nu ifrågavarande
förslaget upptagna bestämmelsen bibeliålles oförändrad.
Vad angår övriga av statskontoret gjorda erinringar torde i enlighet med
desamma ändringar böra göras i de uppgjorda förslagen till avtal.
Beträffande de ifrågavarande statslånen kommer jag att framställa äskande
vid behandling av ärenden angående utgifter för kapitalökning. Däremot
synas såväl hyresbelopp som ersättningar för icke belagda platser böra bestridas
från det av mig under förevarande punkt behandlade förslagsanslaget
för skyddsuppfostran. Kostnaderna för hyror torde kunna beräknas till högst
30,000 kronor för helt år. Vad angår ersättningarna för icke belagda platser
har icke ifrågasatts att för närvarande anordna flera än för gossarna 25 nya
46
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
platser och först om detta antal visar sig otillräckligt ytterligare 25 nya
platser samt för flickorna tillhopa 46 platser. Dessa siffror torde vara bestämda
på sådant sätt, att sannolikheten icke talar för att något större antal
av ifrågavarande platser kommer att bliva obesatt. Då emellertid möjligen
någon tid efter lagens ikraftträdande kan komma att förflyta, innan överflyttning
från de vanliga skyddshemmen till centralanstalterna av elever,
som därav äro i behov, kommer till stånd i önskvärd omfattning, lärer försiktigheten
bjuda att för helt år beräkna ett belopp av 25,000 kronor för
ändamålet. Detta belopp lärer även förslå till bestridande av den ersättning,
som, på sätt av det föregående framgår, torde böra i vissa fall utgå för den
händelse skyddshemsavgift och statsbidrag enligt gällande föreskrifter icke
skulle uppgå till sammanlagt 1,200 kronor för elevs uppfostran inom skyddshem.
Vad angår lämpligaste sättet för inspektion över skyddshemmens verksamhet
anser jag på de i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag åberopade,
här ovan återgivna skäl, att den nuvarande anordningen med en central
skyddshemsinspektion bör bibehållas men att folkskolinspektörernas
befattning med skyddshemmen bör upphöra. Den i nämnda proposition
förordade höjningen med 1,000 kronor av skyddshemsinspektörens arvode
— frånsett tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg — synes mig även vara
av behovet påkallad. Arvodet synes böra, liksom för närvarande är fallet,
bestiidas från samma anslag som statsbidragen.
På grund av det anförda anser jag, att det nuvarande förslagsanslaget
å 250,000 kronor bör, för helt år räknat, ökas enligt följande tablå:
150 nya statsbidrag för barn i enskilda hem ä 50 kr. ...
50 » » » » » barnhem ä 80 kr...........
250 > » » elever i skyddshem ä 200 kr.......
100 » » » » utom skyddshem ä 50 kr.
hyra för vissa skyddshem .................................................
ökning i skyddshemsinspektörens arvode.
.. kronor 7,500
—
4,000
—
» 50,000
—
» 5,000
—
» 30,000
—
a. » 25,000
—
1,000
—
kronor 122,500
—
vilken summa torde böra avrundas uppåt till 125,000 kronor. Anslaget, nu
250,000 kronor, bör sålunda för år räknat uppgå till 375,000 kronor.
Då emellertid den nya lagen träder i kraft först med ingången av år 1926
och statens ifrågavarande utgifter för första hälften av budgetåret 1925—
1926 alltså böra, liksom för närvarande är fallet, bestridas från under åttonde
huvudtiteln anvisat anslag, torde under femte huvudtiteln böra för nämnda
budgetår anvisas allenast hälften av nyssnämnda belopp 375,000 kronor eller,
efter jämkning till jämnt tusental, 187,000 kronor.
På sätt i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag gjorts gällande torde
i övrigt ökning av nu utgående anslag för ifrågavarande ändamål icke böra
för närvarande ifrågasättas i vidare mån än att för anlitande av sakkunniga
biträden inom åtskilliga av barnavårdens specialområden lärer böra anvisas
ett belopp av för helt år 3,000 kronor. Då även under halvåret närmast före
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
47
lagens ikraftträdande behov av sakkunniga biträden lärer komma att föreligga,
torde för budgetåret 1925 —1926 hela beloppet 3,000 kronor vara erforderligt.
Beloppet i fråga synes böra uppföras i staten för socialdepartementet,
varför framställning härom gjorts här ovan under punkten 1, avdelningen
''Departementet''.»
I 64 ti i lagen om samhällets barnavård har hänvisats till särskilt med- Grunder för
o n " föraelmnq uv
delade stadganden angående skyddshemsavgift och angående kommuns rätt kostnadenia
till bidrag av landsting till bestridande av dylik avgift. Liknande liänvis- enlicjt lamaningar
hava meddelats i 67 och 68 §§ beträffande bostadsbidrag av stats- va,da!a9en''
medel och viss reglering av ersättningsbelopp från enskilda.
I sitt utlåtande nr 27 uttalade andra lagutskottet vid 1924 års riksdag,
att utskottet förutsatte, att grunderna för de stadganden, vilka sålunda komme
att utfärdas, underställdes riksdagen i samband med framläggande för
1925 års riksdag av förslag angående statsbidrag till bestridande av kostnader
enligt barnavårdslagen.
De grunder, vilka böra gälla för statsbidrag för vård av vissa barn enligt
lagen, hava behandlats i det föregående. Departementschefen har nu berört
de övriga, i lagutskottets utlåtande omförmälda spörsmålen.
Enligt lagen om samhällets barnavård skola kostnaderna för de av barna- Skyddahema.
vårdsnämnden omhändertagna barnen i första hand bäras av kommunen, kommunens
Detta gäller även barn, vilka överlämnats till skyddshem. I 64 § i lagen rätt till ersätt
förutsattes, att särskilda bestämmelser meddelas angående den avgift, som mntfUgJt f0” 3
skall av kommunen erläggas för skyddshemselevs uppfostran inom eller utom eriagd skydda
skyddshem (skyddshemsavgift). Med hänsyn till att medelkostnaden för hemsavsiftvård
inom skyddshem vid tidpunkten för lagens ikraftträdande beräknats
till 1,200 kronor, därav staten skulle bidraga med 200 kronor, har i propositionen
nr 150 till 1924 års riksdag uttalats, att skyddshemsavgiften borde
kunna bestämmas till högst 1,000 kronor, då elev vårdas inom skyddshem.
Avgiften för villkorligt utskriven elev har ansetts böra utgöra högst 300
kronor. Enligt 63 § äger kommunen i vissa fall rätt till ersättning av staten
för eriagd skyddshemsavgift. Föreligger ej sådan rätt, är kommunen enligt
64 § berättigad att erhålla visst bidrag från landstinget för skyddshem savgiftens
bestridande. I huvudsak samma system kommer sålunda till tilllämpning
som i 40—42 §§ fattigvårdslagen. Bidragets storlek har ej bestämts
i lagen, utan i densamma har stadgats, att bidraget skall utgå enligt
särskilt stadgade grunder.
Sedan departementschefen erinrat om vad i nu berörda hänseende anförts
i propositionen nr 150 till 1924 års riksdag, har departementschefen lämnat
följande översikt beträffande innebörden av de av honom refererade bestämmelserna
angående skyddshemsavgift och landstingets skyldighet att lämna
bidrag till bestridande av dylik avgift:
»Kommunen skulle erlägga för skyddshemselevs vård inom skyddshem
en avgift av 1,000 kronor och för sådan elevs vård utom skyddshem en av
-
48
Statsutskottets utlåtande Kr 5.
Fastställande
jämlikt 68 §
3 mom. i lagen
om samhällets
barnavård av
en högsta gräns
för enskild
försörjningspliktigs
ersättningsskyldighet.
gift av 300 kronor eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden
uppgått efter avdrag av statsbidraget 200 respektive 50 kronor. Förelåge ej
sådant fall, att ersättning kunde av kommunen erhållas från annan kommun
eller staten, skulle kommunen dock icke vara skyldig att slutligen vidkännas
högre belopp för år räknat än högst 300 kronor, om eleven uppfostrats inom
skyddshem, och högst 75 kronor, om eleven uppfostrats utom skyddshem.
Kunde ersättning utfås av enskild försörjningspliktig, skulle denna i lika
mån komma kommunen och landstinget till godo. Från det belopp, för
vilket kommunen högst skulle svara, 300 respektive 75 kronor, skulle kommunen
nämligen njuta avdrag med hälften av det influtna ersättningsbeloppet.
Hade exempelvis i fall, då skyddshemsavgiften uppginge till 1,000
kronor, ersättning från enskild försörjningspliktig influtit med 200 kronor,
skulle kommunen från det belopp, för vilket den högst svarade, 300 kronor,
få njuta avdrag med 100 kronor. Landstinget, som därest ersättning ej influtit,
haft att till kommunen erlägga 700 kronor, skulle nu blott behöva
betala 600 kronor. Kommunen skulle sålunda vidkännas 200 kronor samt
få ersättning från den försörjningspliktige med 200 kronor och från landstinget
med 600 kronor.»
De sålunda ifrågasatta bestämmelserna hava synts departementschefen
lämpliga, såsom innebärande en viss garanti för att det allmännas rätt mot
enskilda försörjningsskyldiga behörigen tillvaratages. Även de belopp, vilka
föreslagits skola utgöra maxima för skyddshemsavgift och i avseende å kommunens
skyldighet att slutligen vidkännas sådan avgift, har departementschefen
funnit vara på lämpligt sätt avvägda. Departementschefen har därför
ansett att, därest riksdagen icke däremot framställer erinran, bestämmelser
böra av Kungl. Maj:t utfärdas i huvudsaklig överensstämmelse med
de nu angivna grunderna.
I 68 § 1 och 2 mom. i lagen om samhällets barnavård hava meddelats
bestämmelser om rätt för barnavårdsnämnden till ersättning ur egendom,
som tillhör för samhällsvård eller skyddsuppfostran omhändertaget barn,
ävensom av enskilda försörjningspliktiga. Därjämte har i 3 mom. av samma
§ hänvisats till särskilt stadgande beträffande det högsta ersättningsbelopp,
som må av barnavårdsnämnden uttagas enligt paragrafen.
Efter att hava erinrat om motiveringen för denna bestämmelse i propositionen
nr 150 till 1924 års riksdag har departementschefen beträffande
denna fråga anfört följande:
»Yid bestämmande av ifrågavarande högsta ersättningsbelopp torde hänsjm
bland annat böra tagas till de för närvarande gällande bestämmelser angående
vård å sinnessjukhus. Emellertid synes beloppet lämpligen kunna
avrundas uppåt till 1,000 kronor, varigenom det kommer att sammanfalla
med det belopp, som i det föregående föreslagits skola utgöra maximum
för skyddshemsavgift. Med hänsyn till bestämmelserna i 68 § i lagen torde
det icke vara att befara, att beloppets fastställande till 1,000 kronor skall
föranleda otillbörlig stränghet mot de försörjningspliktiga. Men med av
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
49
seende å de fall, där förmåga finnes att ersätta det allmännas utgifter, synes
det vara på sin plats, att gränsen för ersättningsskyldigheten fastställes i
överensstämmelse med maximum för skyddshemsavgiften.»
Vad först beträffar de av Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för ifrågavarande
statsbidrags utgående, har utskottet vid prövningen av desamma
funnit sig kunna helt ansluta sig till Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Utskottet tillstyrker alltså, att statsbidrag för vård i enskilt hem av barn,
som omhändertagits till skyddsuppfostran — vilket bidrag för närvarande
utgår för av barnavårdsnämnd i enskilt hem utackorderat barn med hälften
av nämndens kostnader, dock ej över 50 kronor — må bestämmas att utgå
med ett fixt belopp av sagda storlek eller det lägre belopp, vartill kostnaden
uppgått samt att bidrag för vård i barnhem må jämväl hädanefter utgå enligt
nu gällande grunder. Likaså förordar utskottet, att styrelse för skyddshem
må äga att för skyddshemselev uppbära årligt statsbidrag, om eleven
uppfostras inom skyddshemmet med 200 kronor, och, om han uppfostras
utom detsamma, med 50 kronor eller det lägre belopp, vartill i någotdera
fallet kostnaden uppgått.
Såsom i -statsrådsprotokollet erinrats, skola enligt 43 § 2 och 3 mom. i
lagen om samhällets barnavård vissa grupper av vanartade, där så kan ske,
uppfostras avskilda från andra vanartade i särskilda skyddshem. Detta
gäller, såsom förut nämnts, sådana vanartade barn, vilka på grund av sin
ålder eller vanartens beskaffenhet eller på grund av kropps- eller sinnessjukdom,
vanförhet eller annan kroppslig eller andlig brist eller svaghet icke
lämpligen kunna uppfostras i de vanliga skyddshemmen.
Såsom förut erinrats, skulle enligt fattigvårdslagstiftningskommitténs förslag
staten själv anordna anstalter för dessa kategorier eller åtminstone helt
ansvara för driftkostnaderna. För gossarnas räkning skulle staten enligt erbjudande
av styrelsen för föreningen till minne av Konung Oscar I och
Drottning Josephina övertaga åkerbrukskolonien Hall. Beträffande flickorna
åter skulle uppfostringsverksamheten handhavas av eu enskild stiftelse.
I propositionen nr 150 vid 1924 års riksdag framlades emellertid, såsom
ock förut erinrats, eu i viss mån annan plan för lösning av denna anstaltsfråga.
Bland annat med hänsyn därtill, att det av ekonomiska skäl vore
önskvärt att undvika anordnande av nya statsanstalter, ifrågasattes att hela
den uppfostringsverksamhet, varom här vore fråga, skulle bedrivas av ett
antal föreningar och stiftelser i av dem redan tillhöriga eller för ändamålet
anordnade anstalter. I propositionen meddelades, att Oscar-Josepliinaföreningen,
svenska diakonissällskapet, samariterliemmet i Uppsala, diakonissanstalten
i Härnösand och Drottning Sophias skyddshem ställt sig tillmötesgående
gentemot till dem riktade förslag att komma staten till hjälp i förevarande
hänseende, förstnämnda förening beträffande gossarna samt de övriga
i fråga om flickorna.
Sedan styrelserna för nämnda fem institutioner anmodats att inkomma
med förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, å ena, samt institu
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 5 käft. (Nr 5.) 70125 4
Utskottets
yttrande.
50
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
tionerna, å andra sidan, angående deras medverkan i det ifrågavarande uppfostringsarbetet
samt styrelserna, med undantag av styrelsen för diakonissanstalten
i Härnösand, inkommit med sådana förslag eller med yttranden,
däri föreslagits grunder för de blivande avtalen, bar nu departementschefen
redogjort för dessa förslag samt angivit sin ståndpunkt till desamma.
Yad departementschefen härutinnan föreslagit, har utskottet ansett sig
kunna biträda med undantag av att utskottet funnit det med styrelsen för
samariterhemmet i Uppsala ifrågasatta avtalet icke böra komma till stånd.
De kostnader, statsverket härigenom skulle påtaga sig, synas nämligen utskottet
alltför höga. Enligt utskottets mening torde ytterligare undersökning
böra verkställas, huruvida icke behovet av anstaltsplatser må kunna
fyllas på för statsverket förmånligare villkor. I övrigt vill utskottet i detta
sammanhang endast hava uttalat, att i avtalet med styrelsen för OscarJosephina-föreningen
tydlig föreskrift torde böra införas, att därest avtalet
upphör till följd av uppsägning från statens sida utan att nytt avtal rörande
användningen av de nu till uppförande föreslagna byggnaderna träffas mellan
staten och föreningen, byggnaderna med tillhörande byggnadstomter skola
överlämnas gravationsfria till staten och torde sålunda före avtalets ingående
tomternas storlek och läge böra till fullo klarläggas. Likaså torde i nu berörda
avtals mom. 5 tydligt böra angivas, att ersättning av statsmedel med
i sagda mom. angivna belopp endast utgår för de tider av året, plats icke
är belagd.
Vidkommande härefter de ifrågasatta bestämmelserna angående skyddshemsavgift
och kommunens rätt till ersättning av landstinget för erlagd
skyddshem savgift samt angående högsta belopp för enskild försörjuingspliktigs
ersättningsskyldighet till barnavårdsnämnd hava desamma synts utskottet
lämpliga och väl avvägda och får utskottet alltså tillstyrka desamma.
Vad slutligen de av departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna
beträffar, hava dessa icke givit utskottet anledning till annan erinran än som
föranledes av utskottets ovan angivna ståndpunkt till det ifrågasatta avtalet
med styrelsen för samariterhemmet i Uppsala samt att utskottet ansett, att
vid en förhöjning till 2,500 kronor av det för skyddshemsinspektören avsedda
arvodet tillfällig löneförbättring icke torde böra tillkomma honom.
Vid bifall till utskottets förslag synes det av Kungl. Maj:t äskade anslaget,
187,000 kronor, kunna nedsättas till i avrundat tal 180,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
I) under avdelningen fattigvård och barnavård under rubriken
skyddsuppfostran uppföra ett ordinarie förslagsanslag av
180,000 kronor;
II) medgiva, att statsbidrag för barn, omhändertagna för
skyddsuppfostran, må från och med år 1926 utgå enligt följande
grunder:
a) till barnavårdsnämnd utgår för barn, som omhändertagits
för skyddsuppfostran men ej är skyddsliemselev, årligt stats
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Öl
bidrag, om barnet överlämnats till enskilt hem, med 50 kronor
och, om det överlämnats till barnhem, med 80 kronor, eller
det lägre bolopp, vartill i någotdera fallet kostnaden uppgått,
och
b) till styrelse för skyddshem utgår för skyddshemselov årligt
statsbidrag, om eleven uppfostras inom skyddshemmet,
med 200 kronor och, om han uppfostras utom detsamma, med
50 kronor, eller det lägre belopp, vartill i någotdera fallet kostnaden
uppgått;
III) medgiva, att från omförmälda förslagsanslag för skyddsuppfostran
må från och med år 1926 i enlighet med av de
partementscliefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den
2 januari 1925 angivna grunder utgå hyra för av vissa föreningar
anordnade skyddshem samt ersättning för icke belagda platser
i sådana skyddshem m. m.; samt
IY) medgiva, att från berörda förslagsanslag må till arvode
åt en skyddshemsinspektör från och med den 1 januari 1926 tills
vidare utgå ett belopp av högst 2,500 kronor för år räknat.
39:o) I enlighet med vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 41)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 141—144) i ämnet
innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt frälsningsarmens räddningshem för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
Frälsningsarméns
räddningshem.
[41.]
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
40:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 42) Medicinal
déls
bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen på styrelsen.
följande sätt: [42.]
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet å 19,000
kronor
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i avlö
-
ningsreglementet å 13,000 kronor
1 kameralbyråchef......................................................................................... B 30
5 medicinalråd................................................................................................ B 30
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ............................................. B 29
1 byråveterinär............................................................................................... B 26
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ............................ B 26
2 sekreterare................................................................................................... B 26
1 kamrerare .................................................................................................. B 24
1 ombudsman ............................................................................................. B 24
52
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
Befattning
2 sekreterare...................
1 kassör .........................
5 notarier.........................
1 kansliskrivare .............
1 förste expeditionsvakt
4 förste kanslibiträden .
2 expeditionsvakter ......
4 kanslibiträden .............
1 skrivbiträde ................
Lönegrad
.... B 24
.... B 21
.... B 21
.... Bil
.... B 7
..... B 7
..... B 5
..... B 4
... B 2;
dels godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Utskottets
yttrande.
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag...........................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag.....................................................
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ....................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet,
veterinärrådet m. ............................................................................
267,500
10,900
1,000
73,600
Summa kronor 353,000;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
344,100 kronor, med 8,900 kronor till 353,000 kronor.
Av Kung! Maj-t föreslagen höjning av förevarande anslag är föranledd av
Kungl. Maj:ts under rubriken »för flera huvudtitlar gemensamma frågor»
gjorda framställningar angående dels uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster,
som tillhört förutvarande andra normalgraden, dels ordnandet av kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden.
Enligt Kungl. Maj:ts föreliggande förslag skulle byråveterinärsbefattningen,
befattningen såsom kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning samt
sekreterarbefattningarna å medicinalstyrelsens medicinal- och hospitalsbyråer
uppflyttas från nuvarande 15:e lönegraden till närmast högre lönegrad, motsvarande
i den av riksdagen antagna nya löneplanen 26:e lönegraden. Kungl.
Maj ds förslag skiljer sig från det av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
avgivna förslaget blott därutinnan, att lönenämnden ansett sig icke böra
föreslå till uppflyttning byråveterinärstjänsten hos styrelsen. Till stöd för
uppflyttning jämväl av denna tjänst har chefen för finansdepartementet, med
erinran dels om att avlöningsförmånerna vid befattningens tillkomst eller
vid 1913 års riksdag bestämdes i enlighet med vad som då gällde för tjänstemän
av förutvarande andra normalgraden, dels ock om skälen härför — med
lägre löneförmåner kunde knappast förväntas, att någon verkligt dugande
och lämplig veterinär skulle finna det med sin fördel förenligt att mottaga
förordnande å tjänsten — anfört, att, sedan tjänstgöringstiden numera utsträckts,
svårigheten att erhålla extra inkomster för befattningshavaren givetvis
hade ökats. I betraktande härav och då av byråveterinären, som vore
Statsutskottets utlåtande Nr <5
53
byråchefens å styrelsens veterinärbyrå närmaste man, måste krävas sådan
erfarenhet och utbildning, att han med erforderlig auktoritet kunde i fall av
behov vid förfall för byråchefen uppehålla hans befattning, borde tjänsten
enligt departementschefens mening skäligen uppflyttas i 16:e lönegraden.
Vid den prövning, utskottet ägnat denna fråga, har utskottet funnit sig
böra ansluta sig till Kungl. Majds förslag. Vad särskilt byråveterinärtjänsten
angår, vill utskottet, under erinran om att, på sätt medicinalstyrelsen
ock påpekat, denna tjänst icke, såsom lönenämnden antytt, utvecklats ur en
tidigare förefintlig veterinäramanuensbefattning, framhålla vikten av att denna
befattning beklädes av en skicklig och erfaren veterinär, som vid förfall för
byråchefen kan uppehålla dennes tjänst. Enligt vad utskottet inhämtat, har
byråveterinären numera ej tillfälle till utövande av privat praktik.
I fråga om kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden har riksdagen
numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag nu
allenast jämkats med hänsyn till detta beslut, varjämte iakttagits den förändrade
benämning å förste kanslibiträdes- och kanslibiträdesbefattningar,
riksdagen ansett böra vidtagas.
I övrigt vill utskottet blott hava uttalat, att utskottet ansluter sig till förslaget
om att ombudsmannabefattningen hos medicinalstyrelsen vid lämplig
tidpunkt bör indragas.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet
å 19,000 kronor
1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode en
-
ligt 5 § i avlöningsreglementet å 13,000 kronor
1 kameralbyråchef.................................................................. B 30
5 medicinalråd...................................................................... B 30
1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ..................... B 29
1 byråveterinär''........................................................................ B 26
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ...... B 26
2 sekreterare........................................................................... B 26
1 kamrerare ............................................... B 24
1 ombudsman ........................................................................ B 24
2 sekreterare........................................................................... B 24
1 kassör................................................................................... B 21
5 notarier...................................................................... B 21
1 kansliskrivare ..................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt........................................................ B 7
4 kanslibiträden .................................................................... B 7
2 expeditionsvakter .............................................................. B 5
4 kontorsbiträden ............................................................... B 4
1 skrivbiträde ...................................................................... B 2;
54
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
b) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 266,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................. 10,900
Arvode till generaldirektörens ställföreträdare ............ 1,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga
rådet, veterinärrådet m. m......................... 73,600
Summa kronor 351,500;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
344,100 kronor, med 7,400 kronor till 351,500 kronor.
Upprätthållande
av
medicinalstyrelsens
verksamhet.
[43.]
41:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att för upprätthållande
av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver det ordinarie anslaget,
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 28,700 kronor.
Utredning i ämnet återfinnes å sid. 145 och 146 i statsrådsprotokollet.
För upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet har riksdagen, utöver
det ordinarie anslaget, för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag
av 28,000 kronor.
Av anslaget är avsett att utgå dels avlöning, enligt av riksdagen prövade
grunder, åt vissa för handläggning av apoteksärenden erforderliga extra befattningshavare
inom styrelsen samt åt den hos styrelsen anställda inspektrisen
över sjuksköterskeväsendet, dels ock ersättning till vissa sakkunniga
för granskning inom styrelsen av läkemedelspriser.
Den nu föreslagna höjningen av anslaget är föranledd av Kungl. Maj:ts
framställning angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och får sålunda hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av medicinalstyrelsens
verksamhet, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra anslag av 28,700 kronor.
Upprätthållande
av
driften vid
statens bakteriologiska
laboratorium.
[44.]
42:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att för upprätthållande
av driften vid statens bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie
anslaget, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 41,800
kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 147—151 i statsrådsprotokollet.
Utöver det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium
hava alltsedan år 1920 särskilda extra anslag anvisats till täckande av för
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
55
bister å laboratoriets drift. För vartdera av budgetåren 1923—1924 och
1924—1925 bär ett extra anslag av 35,000 kronor beviljats för ändamålet.
Av Kungl. Maj:t nu föreslagen höjning av ifrågavarande anslag är föranledd
därav, att utökning av laboratoriets lokaler visat sig erforderlig.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit har icke givit utskottet
anledning till erinran och får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må för upprätthållande av driften vid statens
bakteriologiska laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 41,800 kronor
43:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 45)
och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 152) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till upprätthållande av driften vid statens rättskemiska
laboratorium, utöver det ordinarie anslaget, för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
44:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 146 och 147) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 må, utöver
tillfällig löneförbättring, utgå ett provisoriskt lönetillägg,
för år räknat, till envar av föreståndarna vid statens bakteriologiska
laboratorium och statens rättskemiska laboratorium med
900 kronor;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg J/3 anses
motsvara lön och V3 tjänstgöringspenningar och i tillämpliga
delar gälla de bestämmelser, som må komma att utfärdas i
fråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret 1925—1926 åt
viss personal inom den civila statsförvaltningen; samt
b) till beredande av provisoriskt lönetillägg åt föreståndarna
för statens bakteriologiska laboratorium och statens rättskemiska
laboratorium för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 1,800 kronor.
45:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 47) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
153) i ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande av driften vid statens far maceutislca
laboratorium för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 18,000 kronor.
Utekottots
yttrande.
Upprätthållande
av
driften vid
statens rättskemiska
laboratorium
[45.]
Provisoriskt
lönetillägg
åt föreståndarna
för
statens
bakteriologiska
laboratorium
och statens
rättskemiska
laboratorium.
[46.]
Statens
farmaceutiska
laboratorium.
[47.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förste provinsialläkare
och
provinsialläkare.
[48.]
Ersättning för
skrivbiträde
och övriga
expenser åt
förste provinsialläkare
m. m.
[49.]
46:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) dels medgiva, att å
avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare må från och
med den 1 juli 1925 uppföras ytterligare tio provinsialläkare, en var med
en årlig avlöning av 5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det
ena med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor
efter ytterligare fem år;
dels föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar förenade
avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13 juni 1919 angående
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från och med år 1920 fastställda
avlöningsförmåner och i därtill senare efter riksdagens hörande
gjorda tillägg finnes stadgat i fråga om motsvarande befattningar;
dels oclc, vid bifall härtill, höja det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 1,616,300 kronor, med 55,000 kronor till
1,671,300 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 154—158
i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, får
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) medgiva, att å avlöningsstaten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare må från och med den 1 juli 1925 uppföras
ytterligare tio provinsialläkare, en var med en årlig avlöning av
5,500 kronor, därav 4,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma två ålderstillägg å lönen, det ena
med 500 kronor efter fem år och det andra jämväl med 500 kronor
efter ytterligare fem år;
b) föreskriva, att för åtnjutande av de med sagda befattningar
förenade avlöningsförmåner skall gälla vad i kungörelsen den 13
juni 1919 angående villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de från och med år 1920 fastställda avlöningsförmåner och i därtill
senare efter riksdagens hörande gjorda tillägg finnes stadgat i
fråga om motsvarande befattningar; samt
c) vid bifall härtill, höja det ordinarie anslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 1,616,300 kronor, med 55,000
kronor till 1,671,300 kronor.
47:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
49) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 158 och 159) i
ämnet innehåller, hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för skrivbiträde och övriga expenser åt förste provinsialläkare
ävensom för anställande av biträdande förste provinsialläkare
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av
48,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
57
48:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 50) att till bidrag för
anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 159—161 i statsrådsprotokollet.
Anskaffande
av bostäder Åt
provinsialläkare
på
landsbygden.
[50.]
Med bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 262 till 1921 års riksdag
gjorda framställning anvisade nämnda års riksdag (skrivelse nr 313) till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden på extra
stat för år 1922 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med av vederbörande departementschef i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 14 mars 1921 angivna grunder. För
första halvåret 1923 utgick anslaget med 50,000 kronor och för budgetåret
1923—1924 med 30,000 kronor. I riksstaten för budgetåret 1924—1925 är
anslaget upptaget till 15,000 kronor.
Efter verkställd beräkning har departementschefen funnit anslaget för
budgetåret 1925—1926 böra bestämmas till 40,000 kronor, vilket belopp motsvarar
statsbidrag till två bostäder enligt det nu stadgade allmänna maximibeloppet.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till bidrag för anskaffande av bostäder åt •
provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
49:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 51) att till proviso- Provisoriska
riska lönetillägg åt förste provinsialläkare och provinsialläkare för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 245,000 kronor. vinsialläkare
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 161—163 °?h . ,
° provmsial
i
statsrådsprotokollet. läkare.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår anvisat ett extra
anslag å 238,000 kronor.
[51.]
Då utskottet icke haft något att erinra mot beräkningen av förevarande
anslag, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må till provisoriska lönetillägg åt förste provinsialläkare
och provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 245,000 kronor.
50:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda fram- Flyttningsställning
(punkt 52) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet blllra0 åt
° vr . '' ° A vissa pro
(sid.
163) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa, vinsialläkare.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår [52.]
ägt rum, till beredande av fiyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.
58
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Resestipendier
åt förste
provinsialläkare
m. fl.
[53.]
51:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 54) att beträffande det
ordinarie reservationsanslaget till resestipendier åt förste provinsialläkare
m. fl. i riksstaten för budgetåret 1925—1926 icke upptaga något belopp.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 164 i statsrådsprotokollet.
Å riksstaten för år 1922 funnos uppförda ordinarie reservationsanslag å
5,000 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl., å 1,000 kronor
till resestipendier åt vid hospital och asyler anställda läkare, å 3,000 kronor
till resestipendier åt ordinarie läkare vid länslasarett m. fl. och å 2,000 kronor
till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård ävensom ett
ordinarie bestämt anslag å 5,250 kronor till resestipendier åt civila läkare.
Beträffande samtliga ifrågavarande anslag föreslog Kungl. Maj:t i 1922
års statsverksproposition (femte huvudtiteln, punkterna 74 och 80) av närmare
angivna skäl, att anslagen i riksstaten för första halvåret 1923 icke
måtte upptagas med något belopp.
Med anledning av en utav medicinalstyrelsen sedermera gjord framställning
att i riksstaten för budgetåret 1923—1924 måtte uppföras vissa belopp
för ifrågavarande anslag yttrade vid ärendets anmälan till 1923 års statsverksproposition
föredragande departementschefen (femte huvudtiteln, punkt
71), att, enär de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den största
sparsamhet, och ifrågavarande resestipendier, även om de hade icke ringa
betydelse för sjukvården, dock icke vore så oumbärliga, att deras utdelande
ej kunde anstå under något eller några år, han funne anslagsbelopp för berörda
ändamål icke heller böra beräknas för budgetterminen 1923—1924.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag uppfördes för budgetåret 1923—1924
intet av ovannämnda reservationsanslag med något belopp. Anslaget till
resestipendier för civila läkare, vilket icke är reservationsanslag, blev vid sådant
förhållande icke upptaget i riksstaten.
Ej heller för innevarande budgetår hava medel anslagits för ifrågavarande
resestipendier.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft två likalydande motioner, väckta, den ena inom första
kammaren (nr 146) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren
(nr 205) av herr E. Uddenberg, vari hemställts, att riksdagen måtte
för budgetåret 1925—1926 anvisa reservationsanslag:
å 500 kronor till resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl.;
å 500 kronor till resestipendium åt vid hospital och asyler anställda
läkare;
å 1,000 kronor till ordinarie läkare vid länslasarett m. fl.; samt
å 1,500 kronor till resestipendier åt läkare för studier i tuberkulossjukvård.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Utskottets
yttrande.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har medicinalstyrelsen i särskilda
skrivelser till Kungl. Maj:t hemställt, att anslag för samtliga de under före
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
59
varande punkt omförniälta resestipendier måtto för nästkommande budgetår
beredas å riksstaten. Departementschefen bär emellertid, med hänsyn till
att det statsfinansiella läget allt fortfarande syntes påkalla återhållsamhet
ifråga om do utgifter, vilka icke kunde betecknas såsom oundgängligen nödvändiga,
ansett sig icke kunna tillstyrka medicinalstyrelsens framställningar.
Vid prövning av denna fråga har utskottet funnit sig böra ansluta sig
till departementschefens mening. Även om det synts utskottet önskligt,
att medel för nu ifrågavarande ändamål kunnat anvisas, har utskottet sålunda
på av departementschefen anfört skäl ansett sig icke nu böra tillstyrka,
att anslag för ändamålet upptagas å riksstaten, men vill utskottet hava uttalat
den förhoppningen, att så må kunna ske å riksstaten för budgetåret
1926 —1927. Utskottet vill ock erinra om, att å hittills beviljade anslag till
resestipendier åt förste provinsialläkare m. fl. en reservation å 4,500 kronor
finnes disponibel samt att mindre reservationer ävenledes finnas tillgängliga
å anslagen till läkare vid hospital och asyler, för ordinarie läkare vid länslasarett
samt för studier i tuberkulossjukvård.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
förslag och med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs ovanberörda
motioner, i vad desamma avse anslag till resestipendier
åt förste provinsialläkare m. fl., för ordinarie reservationsanslaget
till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 icke upptaga något belopp.
52:o) Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) och under hän- Avlöning åt
visning till vall statsrådsprotokollet (sid. 165 och 166) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta att beträffande det ordinarie reservationsanslaget
till avlöning åt civila läkarstipendiater i riksstaten för budgetåret
1925—1926 icke upptaga något belopp; samt
b) medgiva, att av uppkomna reservationer å nämnda
anslag må för bestridande av kostnaderna för avlöningsförhöjning
åt fyra civila läkarstipendiater under samma budgetår användas
ett belopp av 6,000 kronor.
53:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att för beredande Dyrtidstillägg
av dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 åt
anvisa ett extra förslagsanslag av 6,000 kronor. läkare.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 166 och 167 i statsrådsprotokollet. [55.]
För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår beviljat ett extra
anslag å 8,000 kronor.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Hospital och
asyler.
[56.]
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för beredande av dyrtidstillägg åt vissa
extra provinsialläkare för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra förslagsanslag av 6,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56)
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Läkarpersonal.
Befattning. Lönegrad.
11 överläkare av l:a klass ........................................................................... B 29
21 hospitalsläkare av l:a klass.................................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass ......................................................................... B 28
27 hospitalsläkare av 2:a klass ............................................................... B 26
1 läkare vid Visby hospital........................................................................ B 26
II. Kontorspersonal.
2 sysslomän av l:a klass .......................................................................... B 24
8 sysslomän av 2:a klass ........................................................................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass ........................................................................... B 21
13 bokhållare ............................................................................................. B 15
15 kassörer..................................................................................................... B 11
8 kameralbiträden ..................................................................................... B 8
12 förste kanslibiträden .............................................................................. B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass.................................................................. B 14
17 förestånderskor av l:a klass.............................................................. B 12
16 uppsyningsmän av 2:a klass.................................................................. B 10
133 över skötare ............................................................................................ B 8
26 förestånderskor av 2:a klass................................................................ B 7
694 skötare.................................................................................................... B 6
203 översköterskor ..................................................................................... B 6
791 sköterskor.............................................................................................. B 3
IV. Ekonomipersonal.
9 maskinmästare av l:a klass ................................................................. B 14
5 maskinmästare av 2:a klass ............................................................... B 12
10 befallningsman .................................................................................... B 10
27 hantverksf örestån dåre av l:a klass ..................................................... B 10
24 maskinister av l:a klass ........................................................................ B 10
14 trädgårdsmästare.................................................................................. B 10
85 hantverksföreståndare av 2:a klass ..................................................... B 8
17 maskinister av 2:a klass........................................................................ B 8
11 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7
8 magasinsföreståndare.......................................................................... B 7
Statsutskottets utlåtande''''1 Nr 5.
61
Befattning.
Lönegrad.
13 arbetsförestånderskor.......................................................
....................... 13
6
11 bageriförestånderskor.......................................................
...................... B
6
9 chaufförer ........................................................................
....................... B
6
15 eldare av l:a klass .........................................................
....................... B
6
77 hantverkare .....................................................................
...................... B
6
4 köksförestånderskor av 2:a klass ..................................
....................... B
6
16 post- och stadsbud..........................................................
....................... B
6
14 tvättförestånderskor av l:a klass .................................
....................... B
6
69 eldare av 2:a klass..........................................................
....................... B
5
26 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ................
....................... B
5
1 tvättförestånderska av 2:a klass.....................................
..................... B
3
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
«
Stat.
A. Avlöningsstat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag...............
Yikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. förslagsanslag.
...............................................................................................
7.050.000
300,000
2.025.000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag.................. 815,000
Summa kronor 10,190,000
dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu
10,000,000 kronor, med 190,000 kronor till 10,190,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 167—170 i
statsrådsprotokollet.
Det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, som för budgetåret
1923— 1924 utgått med 10,065,000 kronor blev i riksstaten för budgetåret
1924— 1925 uppfört med 10,000,000 kronor. I anslutning härtill godkände
1924 års riksdag följande av Kungl. Maj:t framlagda förslag till ordinarie stat
för hospital och asyler att tillämpas från och med den 1 juli 1924.
Ordinarie stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag 7,000,000 kronor
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... 225,000 »
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
........................................................................... 1,975,000 »
62
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
B. Omkostnader.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ... 800,000 kronor
Summa förslagsanslag 10,000,000 kronor
I förhållande till den nu gällande statens slutsumma innebär sålunda
Kungi. Maj:ts nu föreliggande förslag eu ökning med 190,000 kronor. Ökningen
föranledes dels av Kungl. Maj.ts framställning angående ordnandet
av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden, dels av att anslagsposten
för vikariatsersättningar visat sig för lågt beräknad, dels ock av nytillkomna
extra ordinarie befattningshavare och ökat patientantal.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
föreliaft eu inom andra kammaren av herr G. Karlsson i Vadstena
m. fl. väckt motion, nr 64, vari hemställts, att riksdagen måtte vid bestämmandet
av antalet ordinarie befattningshavare vid statens hospital och asyler
samt dessas placering å löneplanen bifalla ett av medicinalstyrelsen i skrivelse
till Konungen den 24 oktober 1924 framlagt förslag samt att därutöver
måtte uppföras på ordinarie stat och med placering i lönegrad B 1,
enligt nu gällande löneplan, 43 stycken befattningshavare enligt i motionen
lämnad förteckning.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionen.
Vad först angår omförmälda motion, innebär densamma, att riksdagen
skulle bifalla ett av medicinalstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t efter
verkställd utredning avgivet förslag angående uppflyttning från 2:a till
l:a klassen av vissa hantverksföreståndare m. m. Bör denna utrednings
verkställande har 1922 års riksdag uttalat sig. Enligt vad utskottet inhämtat,
har numera allmänna civilförvaltningens lönenämnd avgivit utlåtande i
ärendet och är detsamma för närvarande föremål för Kungl. Maj:ts prövning.
Att under sådana förhållanden riksdagen nu skulle taga ställning till
berörda spörmål, synes utskottet icke kunna ifrågakomma och får utskottet
alltså avstyrka motionärernas förslag i denna del.
Vad motionärerna i övrigt föreslagit, har utskottet ej heller ansett sig
kunna biträda. Utskottet vill erinra om att frågan om uppförande å ordinarie
stat eller icke av de ytterligare befattningshavare, som i motionen avses,
behandlades så sent som vid 1922 års riksdag, varvid riksdagen anslöt
sig till Kungl. Maj:ts förslag, att befattningshavarna ifråga skulle intaga ickeordinarie
anställning.
Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till annan erinran
än att utskottet med hänsyn till riksdagens beslut angående ordnandet av
kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden iakttagit av riksdagen
beslutad ändrad benämning å vissa befattningar. Att på grund av innebörden
av sagda beslut vidtaga nedsättning av förevarande anslag har utskottet
efter undersökning ansett icke böra ske.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr <5.
03
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:t förevarande
förslag och med avslag å herr Karlssons i Yadstena m. fl.
ovanberörda motion
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och
asyler på följande sätt:
I. Läkarpersonal.
Befattning. Lönegrad.
11 överläkare av l:a klass................................................. B 29
21 hospitalsläkare av l:a klass ........................................ B 28
4 överläkare av 2:a klass................................................ B 28
27 hospitalsläkare av 2:a klass .......................................... B 26
1 läkare vid Visby hospital ............................................. B 26
II. Kontorspersonal
2
sysslomän av l:a klass................................................. B 24
8 sysslomän av 2:a klass................................................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass................................................... B 21
13 bokhållare ....................................................................... B 15
15 kassörer ......................................................................... B 11
8 kameralbiträden .................................................... B 8
12 kanslibiträden................................................................ B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass....................................... B 14
17 förestånderskor av l:a klass......................................... B 12
16 uppsyningsmän av 2:a klass......................... B 10
133 överskötare ................ B 8
26 förestånderskor av 2:a klass........................»............. B 7
694 skötare............................................................................. B 6
203 översköterskor...................... B 6
791 sköterskor .................................................................... B 3
IV- Ekonomipersonal.
9 maskinmästare av l:a klass ......................................... B 14
5 maskinmästare av 2:a klass ......................................... B 12
10 befallningsman ............................................................... B 10
27 hantverksföreståndare av l:a klass .............................. B 10
14 maskinister av l:a klass ................................ B 10
14 trädgårdsmästare ........................................................ B 10
85 hantverksföreståndare av 2:a klass ............................. B 8
17 maskinister av 2:a klass ................................................ B 8
11 köksförestånderskor av l:a klass ................................. B 7
8 magasinsföreståndare.................................................... B 7
13 arbetsförestånderskor...................................................... B 6
64
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Resestipendier
åt vid
hospital och
asyler
anställda
läkare.
[57.]
Anläggning
av ett hospital
vid Hälsingborg.
[58.]
Befattning. Lönegrad.
11 bageriförestånderskor..................................................... B 6
9 chaufförer ....................................................................... B 6
15 eldare av l:a klass ......................................................... B 6
77 hantverkare .................................................... B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass ................................ B 6
16 post- och stadsbud......................................................... B 6
14 tvättförestånderskor av l:a klass ................................. B 6
69 eldare av 2:a klass .................... B 5
26 föreståndare i stall, ladugård och svinstall.................. B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass.................................... B 3;
b) godkänna följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
.........................................................................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ..........................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag..............................................................
Kronor.
7.050.000
300,000
2.025.000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag
.......................................................................... 815,000
Summa kronor 10,190,000;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler,
nu 10,000,000 kronor, med 190,000 kronor till 10,190,000 kronor.
55:o) Beträffande Kung!. Maj:ts framställning under punkt 57 får utskottet
under hänvisning till vad utskottet under punkt 51 härovan anfört, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, I: 146 och
II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt vid
hospital och asyler anställda läkare, för ordinarie reservationsanslaget
till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 icke upptaga något belopp.
56:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att till fortsättande
av_ arbetena med anläggning av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 172—177 i
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 65
I anledning av Ivungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1917 ars riksdag
dels beslutat, att ett för 1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara
sinnesslöa avsett hospital skulle, i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten C. Westman i februari 1917 uppgjorda ritningar, uppföras på ett
av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid stadens norra gräns inom
staden och å Laröd beläget område för en beräknad kostnad av 9,700,000
kronor, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för
år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Sedermera har riksdagen för fortsättande av arbetena med hospitalets
uppförande beviljat dels på extra stat för vartdera av åren 1919 och 1921
ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1922
ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor. Sistnämnda anslag har anvisats
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel. De av riksdagen hittills
för ifrågavarande ändamål beviljade anslagen uppgå sålunda till sammanlagt
6,100,000 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har medicinalstyrelsen numera
framlagt en av arkitekten Westman avgiven förnyad beräkning av de totala
kostnaderna för hospitalets fullbordande, med undantag av två paviljonger
för sinnesslöa. Enligt denna beräkning skulle kostnaderna belöpa sig å
11,038,500 kronor.
Beräkningarna i fråga hava grundats dels på redan uppgjorda entreprenader,
dels ock på nu rådande prisförhållanden å byggnadsmarknaden i södra
Sverige.
För arbetenas fortsatta bedrivande skulle enligt Kung! Maj:ts nu föreliggande
förslag 2,500,000 kronor erfordras för budgetåret 1925—1926 och
resterande belopp, 2,438,500 kronor, anvisas för budgetåren 1926—1927 och
1927-1928.
I likhet med departementschefen har utskottet icke funnit anledning till
erinran mot de av medicinalstyrelsen framlagda beräkningarna för nu ifrågavarande
byggnadsföretags fullbordande. Då utskottet jämväl delar departementschefens
uppfattning därom, att arbetena böra så skyndsamt som möjligt
bedrivas, har utskottet ock ansett sig böra tillstyrka det nu äskade anslagsbeloppet.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsättande av arbetena med anläggning
av ett hospital vid Hälsingborg för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 2,500,000 kronor.
57:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att för fortsättande
av arbetena med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds
hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen anvisade reservationsanslagen
för uppförande av nya paviljongar för oroliga sjuka vid
Säters och Yästerviks hospital användas ett belopp av 350,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 178 och 179 i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 käft. (Nr 5.) 701 25 5
Utskottets
yttrande.
Paviljon ger
för oroliga
sjuka vid
Östersunds
hospital.
[59.]
66
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Motioner angående
förslag
till nybyggnader
vid Yadstena
hospital.
Utskottets
yttrande.
I enlighet med Kung! Maj:ts i proposition nr 111 till 1924 års riksdag
framställda förslag liar nämnda års riksdag medgivit, att de av 1918 års lagtima
riksdag beslutade paviljongerna för oroliga sjuka vid Östersunds hospital
finge uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten C. ~Westman
i april 1920 uppgjorda och 4i augusti 1922 omarbetade ritningar för en
beräknad kostnad av 877,000 kronor.
För ifrågavarande byggnadsföretag har riksdagen tidigare anvisat tillhopa
500.000 kronor, av vilket belöp]) emellertid intill 350,000 kronor enligt beslut
av 1921 års riksdag finge tagas i anspråk för fullbordande av hospitalsanläggningen
vid Strängnäs.
För uppförande av två paviljonger för oroliga sjuka vid vartdera av Säters
och Västerviks hospital har riksdagen beviljat reservationsanslag å tillhopa
2,798,400 kronor, nämligen dels å extra stat för år 1918 200,000 kronor,
för år 1919 500,000 kronor, för år 1920 298,400 kronor och för år 1921
800.000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1921 1,000,000 kronor^ sistnämnda
belopp anvisat att utgå av statsverkets, fond av rusdrycksmedel. Å de sålunda
anvisade anslagen för ifrågavarande byggnadsarbeten, vilka arbeten numera
äro i det närmaste slutförda, beräknas uppkomma eu betydande besparing,
vilken av medicinalstyrelsen för närvarande approximativt uppskattats till
1.300.000 kronor. Departementschefen har nu föreslagit, att det under nästkommande
budgetår behövliga beloppet 350,000 kronor till fortsättande av
arbetena med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds
hospital skulle tagas från nyssnämnda besparingar.
Utskottet, som icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må besluta, att för fortsättande av arbetena
med uppförande av paviljonger för oroliga sjuka vid Östersunds
hospital må av uppkommande besparingar å de av riksdagen
anvisade reservationsanslagen för uppförande av nya paviljonger
för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital användas
ett belopp av 350,000 kronor.
58:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren,
(nr 18) av herr A. Petrén och den andra inom andra kammaren (nr 25) av
herr G. Karlsson i Vadstena, har hemställts, att riksdagen måtte besluta en
skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes taga i
övervägande lämpligheten av en revision i uti motionerna angiven riktning av
det år 1920 av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till nybyggnader vid
Vadstena hospital och därpå inför riksdagen framlägga det förslag, som därav
eventuellt kan föranledas.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna.
Såsom i motionerna erinrats, har Kungl. Maj:t den 8 juni 1923 uppdragit åt
medicinalstyrelsen att upprätta plan för ett successivt utförande av de nyanläggningar
samt om- eller tillbyggnadsarbeten, som befinnas erforderliga för den stat
-
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 67
liga sinnessjukvården, varvid även föreskrivits, att av medicinalstyrelsen tidigare
till Kungl. Maj:t avgivna, men ännu icke slutligt prövade förslag till dylika
byggnadsarbeten — åtminstone såvitt dessa förslag ansåges böra komma till
utförande under de närmaste åren — borde omräknas med hänsyn till inträffade
prisfluktuationer samt underkastas den revision, som i övrigt kunde
finnas påkallad.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 september 1923 har medicinalstyrelsen
emellertid funnit sig nödsakad meddela, att behovet av vårdplatser för
sinnessjuka, som staten hade att anskaffa, icke kunde bedömas, innan ifrågasatt
överenskommelse träffats med Stockholm och Göteborg angående dessa
städers övertagande av hela sin sinnessjukvård mot vederlag av staten, varom
medicinalstyrelsen framställt förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 12
oktober 1920. Förslag om sådan överenskommelse, uppgjord av delegerade
för å ena sidan staten, å andra sidan Stockholm och Göteborg, har i december
1924 ingivits till Kungl. Maj:t, och har Kungl. Maj:t numera till riksdagen
avlåtit proposition i ärendet.
Sedan sistnämnda fråga avgjorts, torde sålunda medicinalstyrelsen komma
att, så snart ske kan, framlägga ovanberörda av Kungl. Maj :t anbefallda plan
för ett successivt utförande av nyanläggningar samt om- eller tillbyggnadsarbeten
för den statliga sinneSsjukvården. Vid denna plans upprättande
kommer givetvis även det av motionärerna väckta förslaget att tagas under
övervägande, . och synes utskottet fördenskull någon åtgärd i den av motionärerna
föreslagna riktningen icke nu erforderlig.
Utskottet hemställer alltså,
att herrar Petréns och Karlssons i Vadstena förevarande
motioner icke må föranleda till någon riksdagens åtgärd.
i 59:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdageh (punkt 60) att för budgetåret
1925—1926 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersattningar m. m. åt befattningshavare
vjd statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gosSar ett extra anslag av
23,305 kronor;
dels till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 25,500 kronor;
dels ock till vissa reparationsarbeten m. m. vid samma anstalt ett extra
reservationsanslag av 17,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 182—201
i statsrådsprotokollet.
■ För upprätthållande av verksamheten vid statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar å Salbohed har 1924 års riksdag, i enlighet med Kung!.
Maj:ts förslag, för budgetåret 1924—1925 anvisat dels till avlöningar och
vikariätsersättningar m. in. åt befattningshavare ett extra anslag av 19,500
kronor, dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt ett extra förslagsanslag
av 20,500 kronor. Vidare har riksdagen för samma budgetår till vissa inredningsarbeten
m. m. vid ifrågavarande anstalt anvisat ett extra reservationsanslag
av 8,500 kronor.
Uppehållande
av verksamheten
vid
statens uppfostringsanstalt
för
sinnesslöa
gossar.
[60.]
68
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Yid anmälan av sina nu nämnda beslut framhöll riksdagen i sin skrivelse
nr 5 A, punkten 62, i anledning av ett motionsvis framställt yrkande om
uppförande å anstaltens stat, utöver de i Kungl. Maj ds förslag upptagna
fyra arbetsledare, av ännu en sådan befattningshavare, att riksdagen, innan
större erfarenhet vunnits rörande behovet av ytterligare manlig arbetskraft
vid anstalten, ansett sig icke böra bifalla detta förslag. Riksdagen förutsatte
dock att, därest förstärkning med dylik arbetskraft under ifrågavarande
budgetår skulle visa sig oundgängligen erforderlig, Kungl. Maj:t skulle hava
tillfälle att provisoriskt tillgodose behovet härutinnan.
I anslutning till riksdagens beslut har Kungl. Maj:t genom brev den 11
april 1924 fastställt följande avlönings- och omkostnadsstater för anstalten
för budgetåret 1924—1925:
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
1
Summa i
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
mot-
svarande
belopp
Redu-
cerat
belopp
2,300
100
2,200
1,200
i
3,400 {
1,600
50
1,550
1,000
2,550
1,400
50
1,350
800
2,150
1.000
25
975
500
1,475
3,000
75
2,925
1,500
4,425
600
25
575
—
575 :
4,925
| —
—
—
—
19,500 j
1 föreståndare.
1 lärare .
1 lärarinna
1 arbetsledare ....
3 »
1 husmoder .........
Till vikariats ersättningar,
extra personal
och tjänstepersonal
samt för
förande av räkenskaperna
.........
Summa kronor I — —
Efter 5 år kan lönen höjas med
400 kronor, efter 10 år med
ytterligare 400 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
400 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
300 kronor, efter 10 år med
ytterligare 300 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
300 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
250 kronor, efter 10 år med
ytterligare 250 kronor och
efter 15 år med än ytterligare
250 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 100 kronor och efter 10
år med ytterligare 100 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas med
50 kronor och efter 10 år
med ytterligare 50 kronor.
Därjämte fri kost och tvätt
samt möblerad bostad.
Anmärkningar:
1. Samtliga befattningshavare erhålla fri bostad, fri uppvärmning (eller bränsle) samt,
om elektriskt ljus införts, .fri belysning. Huggning och sågning av bränsle ävensom
armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Husmodern äger under semester rätt till kontant ersättning för kost med det belopp
för dag, vartill kosthållet för henne beräknats.
3. Därest föreståndare eller lärare äger delaktighet i statsunderstödd pensionsanstalt,
höjes avlöningen med det mot pensionsavgift svarande belopp.
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
69
Omkostnadsstat.
Utgifter:
Kosthåll för personalen (4 st. ä kronor 1: 60 per dag), förslagsvis’.
................................................................................. kronor 2,336: —
Kosthåll för eleverna (50 st. ä 1 krona per dag), förslagsvis » 18,250: —
Beklädnad och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis
........................................................................................ » 5,000: —
Undervisningsmateriel och böcker samt konfirmationsundervisning,
förslagsvis .............................................................. » 600: -—
Läkare och sjukvård, förslagsvis............................................ » 2,300: —
Värme, lyse och kraft, » » 7,000: —
Tvätt och renhållning, » » 1,750: —
Fastighetens underhåll, » » 1,000: —
Onera, arrende, hyror och brandförsäkring, förslagsvis...... » 2,800: —
Anstaltsinventarier och deras underhåll, förslagsvis............ » 1,000: —
Arbetsmaterial, förslagsvis ...................................................... » 300: —
Elevbelöningar, » ...................................................... » 500: —
Idrotts- och lekmateriel, förslagsvis....................................... » 150: —
Diverse utgifter, såsom kontors- och tryckningskostnader,
telefonavgifter, annonser, tjänsteresor, rymda elevers efterspanande
och ersättning för deras gripande och återförande,
frakter, elevers helgfirande och förströelse m. m.,
förslagsvis .............................................................................. » 1,514: —
Summa kronor 44,500: —
Inkomster:
Avgifter för 50 elever, förslagsvis.......................................... kronor 24,000: —
Statens tillskott, högst ........................................................... » 20,500: —
Summa kronor 44,500: —
Sedermera har Kung! Maj:t genom beslut den 13 november 1924 medgivit,
att vid anstalten finge, utöver de i avlöningsstaten upptagna fyra arbetsledare,
tillsvidare till och med den 30 juni 1925 anställas ytterligare en
arbetsledare med ett arvode av högst sjuttiofem kronor för månad jämte fria
naturaförmåner, innefattande bostad med uppvärmning och lyse samt kost
och tvätt. I samband härmed har Kung!. Maj:t föreskrivit, att nämnda avlöningsförmåner
skulle utgå, naturaförmånerna från förslagsanslaget till bidrag
till driftkostnader i övrigt för anstalten samt arvodet från femte huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter. Ifrågavarande beslut har föranletts av
en utav anstaltsstyrelsen gjord, av skolöverstyrelsen tillstyrkt framställning,
vari anstaltsstyrelsen, under erinran om riksdagens ovanberörda uttalande
om möjligheterna att provisoriskt tillgodose ett under budgetåret eventuellt
framträdande behov av ytterligare manlig arbetskraft vid anstalten, framhållit,
att anställandet av en femte arbetsledare enligt styrelsens mening utgjorde
en betingelse för möjligheten att vid anstalten intaga det antal elever,
för vilket de nu gällande staterna för anstalten beräknats.
• Av Kungi. Maj:t nu föreslagen höjning av anslaget för avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid anstalten är föranledd
70
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
dels därav, att med hänsyn till ökat elevantal anställande av två arbetsledare
utöver i gällande stat upptagna fyra sådana befattningshavare visat sig erforderligt,
dels av ifrågasatt höjning med 100 kronor av husmoderns löneförmåner,
dels] och därav, att en ökning av den i anslaget ingående posten
för vikariatsersättningar och extra personal m. m. ansetts av behovet påkallad.
Den föreslagna höjningen av anslaget till bidrag till driftkostnader i övrigt
vid nu ifrågavarande anstalt är i huvudsak föranledd av ökad beläggning
av anstalten samt därav att ökning av anslagsposten för fastighetens underhållskostnader
ansetts nödvändig.
Yad beträffar de ifrågasatta reparationsarbetena m. m, utgöras dessa
— till den del anslag för desamma icke redan anvisats av Kungl. Maj:t —
väsentligast dels av vissa underhålls- och förbättringsarbeten å till jordbruket
hörande byggnader, dels ock av motsvarande arbeten beträffande
vissa anstaltsbyggnader. Samtliga arbeten hava vid en författningsenlig besiktning
av byggnaderna befunnits nödvändiga, men kostnaderna för desamma
hava på grund av otillräckligheten i anslagsposten till fastighetens underhåll
icke till någon del kunnat bestridas från denna post. Med hänsyn härtill
har det ansetts erforderligt, att medel för ändamålet beredas genom särskilt
å riksstaten anvisat anslag. Härför erforderliga medel, som av anstalts-styrelsen
beräknats till cirka 7,000 kronor, har Kungl. Maj:t funnit sig böra,
i enlighet med av byggnadsstyrelsen framlagt förslag, beräkna till i runt
tal 14,000 kronor.
För täckdikningsarbeten har slutligen beräknats ett belopp av 1,875 kronor
samt för anordnande av en slöjdsal 1,150 kronor. Sagda belopp hava
synts böra ingå i det av Kungl. Maj:t äskade reservationsanslaget till vissa
reparationsarbeten m. m.
Kungl. Maj;ts förslag, i vad detsamma avser anslag för avlöningar och
vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare vid nu ifrågavarande anstalt
samt bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten, har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Av det för vissa reparationsarbeten m. m, vid anstalten äskade anslaget
å 17,000 kronor skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag 1,875 kronor beräknas
för utförande av vissa täckdikningsarbeten och 1,150 kronor för anordnande
av en slöjdsal. Mot ifrågavarande arbetens utförande för de sålunda beräknade
kostnaderna synes någon erinran enligt utskottets förmenande icke
heller kunna framställas, Däremot har utskottet icke känt sig övertygat
om att de underhålls- och förbättringsarbeten å olika anstaltsbyggnader, Kungl.
Maj it föreslagit till utförande, icke skulle kunna på ett tillfredsställande sätt
bedrivas och slutföras utan överskridande av de av anstaltsstyrelsen härför
begärda medlen. Utskottet har sålunda ansett, att det av Kungl. Maj:t för
vissa reparationsarbeten m. m. äskade anslaget bör kunna begränsas till i
avrundat tal 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande År 5.
71
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättning ar in. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar
ett extra anslag av 23,305 kronor;
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt
ett extra förslagsanslag av 25,500 kronor; samt
c) till vissa reparationsarbeten m. m. vid samma anstalt ett extra
reservationsanslag av 10,000 kronor.
60:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 61) att för budgetåret Uppehållande
, (tv ver K sam
1920—1926
anvisa heten vid
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare statens upp
fostring
s~
anstalt för
sinnesslöa
flickor.
[61.]
för budgetåret 1924—1925. Berörda stater äro av följande utseende:
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av
9,225 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra
förslagsanslag av 13,300 kronor.
I fråga om utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 201—209
i statsrådsprotokollet.
För uppehållande av verksamheten vid denna anstalt har riksdagen för
budgetåret 1924—1925 anvisat dels till avlöningar och vikariatsersättningar
m. m. åt befattningshavare vid anstalten ett extra anslag av 8,600 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten ett extra förslagsanslag
av 12,500 kronor. I samband härmed har riksdagen medgivit, att
för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av föredragande departementschefen
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 2 januari
1924 förordat förslag, av vissa ändrings- och reparationsarbeten vid samma
anstalt finge av. det för budgetåret 1923—1924 anvisade förslagsanslaget å
14,075 kronor till bidrag till driftkostnader i övrigt vid anstalten användas
ett belopp av högst 12,000 kronor.
Genom brev den 11 april 1924 har Kungl. Maj:t, i anslutning till riksdagens
beslut i ämnet, fastställt avlönings- och omkostnadsstater för anstalten
72
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Oredu-
cerat
belopp
Pensions-
avgift
motsva-
rande
belopp
Redu-
cerat
belopp
Summa.
(Efter 5 år kan lönen höjas
med 300 kronor, efter 10
) år med ytterligare 300
1 kronor och efter 15 år
med än ytterligare 300
l kronor.
1 föreståndarinna
1,650
50
1,600
800
2,400
1 handarbetslära- rinna...............
1,000
50
950
800
1,750
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor, efter 10
år med ytterligare 200
kronor och efter 15# år
med än ytterligare 200
kronor.
1 vaktmästare ...
Ersättning för bo- stad och bränsle
åt vaktmästaren
1,000
25
975
500
1,475
400
(Efter 5 år kan lönen höjas
| med 100kronor och efter
1 10 år med ytterligare 100
l kronor.
Vikariatsersätt- ningar och extra
personal samt
tjänstepersonal.
2,575
Summa kronor
—
—
—
—
8,600
Anmärkningar:
1. Föreståndarinnan och handarbetslärarinnan erhålla fri bostad, fri uppvärmning samt
elektrisk belysning. Armatur och lampor för elektrisk belysning bekostas dock av befattningshavaren.
2. Därest föreståndarinna eller handarbetslärarinna äger delaktighet i statsunderstödd
pensionsanstalt, höjes avlöningen med mot pensionsavgift svarande belopp.
Omkostnadsstat.
Utgifter:
Kosthåll för personalen (5 st. ä kronor 1: 60 per dag), för
-
slagsvis ................................................................................ kronor 2,920: —
Kosthåll för eleverna (30 st. ä 1 krona per dag), förslagsvis » 10,950: —
Béklädnad och sängkläder (ä 100 kronor per elev), förslagsvis.
..............;.................................................................. » 3,000: —
Undervisningsmateriel och böcker, förslagsvis........,............ » 300: —
Läkare och sjukvård, förslagsvis .......................................... » 600: —-
Yärme och lyse, förslagsvis...................................................... » 5,000: —
Tvätt och renhållning, förslagsvis.......................................... » 1,050: —
Fastighetens underhåll, förslagsvis......................................... » 500: —
Underhåll av inventarier, förslagsvis .................................... » 500: —
Inköp av arbetsmaterial, förslagsvis....................................... » 750: —
Elevbelöningar, förslagsvis ...................................................... » 300: -—
Diverse utgifter, förslagsvis ................................................... » 1,830: —
Summa kronor 27,700
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
73
Inkomster:
Avgifter för 30 elever, förslagsvis
l; t’( >n nr 1rV900- —
Statens tillskott, högst
Summa kronor 27,700: —
I jämförelse med den för budgetåret 1924—1925 fastställda avlöningsstaten
innebär Kungl. Majt:s nu föreliggande förslag följande ändringar: 1) Föreståndarinnans
avlöning, 2,400 kronor, har uppdelats i lön å 1,400 kronor
och tjänstgöringspenningar å 1,000 kronor; 2) ersättningen för bostad och
bränsle åt vaktmästaren har uteslutits; 3) anslagsposten till vikariatsersättningar
och extra personal samt tjänstepersonal har föreslagits höjd från
2.575 kronor till 3,600 kronor; 4) i den till staten hörande anmärkning 1
har förutom föreståndarinnan och handarbetslärarinnan jämväl vaktmästaren
upptagits bland de befattningshavare, som erhålla fri bostad, fri uppvärmning
samt elektrisk belysning.
Yad omkostnadsstaten angår, innebär Kungl. Maj:ts förslag, att posten
för läkare och sjukvård skulle höjas med 400 kronor samt posten för diverse
utgifter med 250 kronor, varjämte en ny anslagspost för idrotts- och
lekmateriel å 150 kronor skulle upptagas.
I en till riksdagen avlåten, den 6 mars 1925 dagtecknad proposition, nr
101, har Kungl. Maj:t emellertid sedermera, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1925—1926 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett extra anslag av
11.575 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett extra
förslagsanslag av 13,900 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet hänvisa till åberopade
statsrådsprotokollet.
Innebörden av Kungl. Maj:ts sistberörda förslag är, att med hänsyn till
ökning av klientelet å anstalten ifråga ytterligare en handarbetslärarinna och
ett biträde skulle anställas vid anstalten. Avlöningsförmånerna till handarbetslärarinnan
hava beräknats skola bliva desamma som för den nu anställda.
Begynnelseavlöningen enligt stat åt den nya befattningshavaren
skulle alltså uppgå till 1,750 kronor. Härjämte har ifrågasatts en ökning
av den i avlöningsstaten upptagna posten till vikariatsersättningar och extra
personal m. m. med 150 kronor till beredande av ersättning åt vikarie, i
fall av behov, för den nya handarbetslärarinnan.
För det nya biträdet har föreslagits en kontant avlöning å 420 kronor
samt fri kost. I enlighet härmed skulle nyssnämnda anslagspost till vikariatsersättningar
m. m. ökas med berörda belopp å 420 kronor jämte ett belopp
å 30 kronor till ersättning åt vikarie för nämnda biträde. Utgifterna för fri
74
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
kost åt samma biträde hava ansetts kräva en höjning med 584 kronor av
envar av vederbörande två poster i driftkostnadsstaten.
I övrigt innebär Kungl. Maj:ts i nu ifrågavarande proposition framlagda
förslag ej ändring av vad i statsverkspropositionen föreslagits med undantag
av att den i omkostnadsstaten ingående anslagsposten »diverse utgifter» för
jämnande av statens slutsumma höjts med 16 kronor.
Yad Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen och i nyssberörda proposition,
nr 101, föreslagit riksdagen i fråga om anslag till statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor har utskottet i allt väsentligt ansett sig kunna tillstyrka.
I ett avseende har utskottet dock funnit sig icke kunna biträda Kungl.
Maj:ts förslag och gäller detta den av Kungl. Maj:t förordade fördelningen
i lön och tjänstgöringspenningar av de till anstaltens föreståndarinna utgående
avlöningsförmånerna. Till stöd för förslaget härutinnan har departementschefen
anfört, att nu gällande fördelning av löneförmånerna medförde,
att handarbetslärarinnan, om hon under tjänstledighet för föreståndarinnan
förordnades att uppehålla dennas befattning, i regeln icke komme att, frånsett
ökad tillfällig löneförbättring, erhålla någon ersättning utöver egen avlöning.
Enligt de för anstaltens befattningshavare gällande lönevillkoren
vore nämligen handarbetslärarinnan vid sjukdomsfall eller när det erfordrades
för beredande av semester eller annan kostnadsfri ledighet skyldig att,
om hon förordnades till föreståndarinna, bestrida befattningen mot åtnjutande
av de för densamma anslagna tjänstgöringspenningarna eller däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än
sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår. Då det syntes
departementschefen billigt, att lärarinnan under dylikt förordnande berättigades
att uppbära någon gottgörelse utöver egna avlöningsförmåner och den
till 75 kronor för år uppgående ökningen i tillfällig löneförbättring, har
departementschefen ansett sig böra förorda, att lönen bestämdes till 1,400
kronor och tjänstgöringspenningarna till 1,000 kronor. Vid bifall till detta
förslag komme skillnaden mellan tjänstgöringspenningarna vid de båda befattningarna
i fråga att uppgå till 200 kronor för år.
Genomförandet av detta förslag skulle emellertid innebära ett avsteg från
den i regel iakttagna principen, att av avlöningsförmåner, som äro uppdelade
i lön och tjänstgöringspenningar, ungefär två tredjedelar skola motsvara
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. Utskottet har därför,
såsom ovan nämnts, icke kunnat ansluta sig till förslaget i denna del. Rättelse
i det av departementschefen angivna syftet synes emellertid kunna
vidtagas på annan väg. Handarbetslärarinnans vid anstalten avlöning är
icke uppdelad i lön och tjänstgöringspenningar på sätt nyss sagts, men
synes en dylik uppdelning nu böra komma till stånd och därvid bestämmas,
att av avlöningen 1,100 kronor skall utgöra lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar.
Härigenom skulle skillnaden mellan föreståndarinnas och handarbetslärarinnas
tjänstgöringspenningar uppgå till 150 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
75
‘ Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1920 anvisa
a) till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. åt befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ett
extra anslag av 11,575 kronor; samt
b) till bidrag till driftkostnader i övrigt vid samma anstalt ett
extra förslagsanslag av 13,900 kronor.
61 :o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 62 får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkt 51 här ovan anfört, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, I: 146
och II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt
ordinarie läkare vid länslasarett m. fl., för ordinarie reservationsanslaget
till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 icke upptaga något belopp.
62:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till täckande av
motsedd brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen under de senaste åren å extra
stat beviljat medel, nämligen för år 1922 12,000 kronor, för 1923 års första
hälft 6,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 10,000 kronor samt för budgetåret
1924—1925 6,500 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till täckande av motsedd brist å ordinarie anslaget
till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,500 kronor.
63:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 64) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 211)
i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av understöd åt spetälskesjukas familjer
m. m. för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 5,000 kronor.
64:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till bidrag för
uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter (punkt 65) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket utskottet
skolat härigenom för riksdagen
Resestipendier
åt ordinarie
läkare,
vid länslasarett
m. fl.
[62.]
Täckande
av motsedd
brist å anslaget
till underhåll
av Järvsö
sjukhus för
spetälska.
[63.]
Understöd åt
spetälskesjukas
familjer
m. m.
[64.]
Uppförande
eller
inrättande av
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[65.]
anmäla.
76
Statsutskottets utlåtande Nr o.
Driftkostnader
vid
tuberkulossjukvårdsanstalter.
[66.]
Bidrag till
resor för vissa
patienter
vid kustsanatorierna.
[67.]
Resestipendier
åt läkare
för studier i
tuberkulossjukvård.
[68.]
Folk
sanatorierna.
[69.]
Under-,
stödjande av
dispensärverksamhet.
[70.]
65:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna vid tuberkidossjukvårdsanstalter,
nu 2,630,000 kronor, med 170,000 kronor till 2,800,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 223—226 i
statsrådsprotokollet.
Ben av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag är föranledd
av att under budgetåret 1923—1924 en avsevärd överbelastning av
anslaget förelegat.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag, får alltså
hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag
till driftkostnaderna vid tuberkidossjukvårdsanstalter, nu
2,630,000 kronor, med 170,000 kronor till 2,800,000 kronor.
66:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 226 och 227) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av bidrag till medellösa eller mindre bemedlade
personer för resor till och från de statsunderstödda kustsanatorierna
för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra förslagsanslag
av 40,000 kronor.
67:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag under punkt 68 får utskottet, under
hänvisning till vad utskottet under punkt 51 här ovan anfört, hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å herrar Petréns och Uddenbergs motioner, 1:146
och II: 205, i vad desamma avse anslag till resestipendier åt
läkare för studier i tuberkulossjukvård, för ordinarie reservationsanslaget
till nämnda ändamål i riksstaten för budgetåret 1925
—1926 icke upptaga något belopp.
68:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 69) och under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid.
227—229) i ämnet innehåller, får utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid
de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade
folksanatorierna för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 200,000 kronor.
69:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att
dels för budgetåret 1925—1926 till statsbidrag för understödjande av
dispensärverksamhet anvisa ett extra förslagsanslag av 350,000 kronor,
dels ock medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för anslagets användning.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 230—245 i
statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande AV it.
77
Till statsbidrag för understödjande av dispensärverksamliet bär riksdagen
beviljat extra förslagsanslag för varje år alltsedan år 1915. Anslagen för
åren 1991 och 1922 uppgingo till respektive 250,000 kronor och 1500,000
kronor. För första halvåret 1923 uppgick anslaget till 200,000 kronor, för
budgetåret 1923—1924 till 400,000 kronor och för budgetåret 1924—1925 likaledes
till 400,000 kronor.
Villkor och bestämmelser för åtnjutande av statsbidrag till dispensärverksamhet
äro fastställda genom kungörelse den 1 oktober 1914 (sv. förf.- saml. nr 400). Dessa villkor och bestämmelser skola lända till efterrättelse
tillsvidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål utgår. Fn obetydlig
ändring i nyssnämnda kungörelse har genomförts genom kungörelse den 20
juni 1918 (sv. förf.-saml. nr 447).
Nu gällande bestämmelser för ifrågavarande statsbidrag äro i huvudsak
följande:
Statsbidrag kan tilldelas dispensär under förutsättning, att densamma av
landsting, kommun, länsförening mot tuberkulos eller annan bestående korporation
åtnjuter bidrag för inrättande och drift. Bidrag kan dock icke tilldelas
dispensär, som allenast eller huvudsakligen är avsedd för stad, vilken
icke deltager i landsting (§ 1).
Dispensär, som tilldelas statsbidrag, skall förestås av legitimerad läkare. Vid
dispensären anställda sjuksköterskor skola hava erhållit såväl fullgod allmän
sjukvårdsutbildning som ock undervisning vid särskild dispensärkurs (§ 2).
Statsbidrag utgår med högst en tredjedel av det utav landsting, kommuner
och korporationer till dispensären anvisade sammanlagda belopp, däri
icke inberäknat vad som må vara avsett för lämnande av understöd åt personer,
som anlita dispensären (§ 3).
Statsbidraget får allenast avse utgifter för:
a) läkar- och sjuksköterskearvoden,
b) resor i dispensärens tjänst,
c) hyra för och ''underhåll av dispensärlokal,
d) expedition samt inköp av nödvändiga sjukvårdsartiklar, ävensom
e) organiserad barnavård.
Bidrag av statsmedel får sålunda icke utgå för vad som lämnats såsom
understöd åt enskilda personer (§4).
Ansökan om statsbidrag för visst år skall, ställd till medicinalstyrelsen,
före den 1 mars nästföljande år insändas till styrelsen med bifogande av:
intyg om det belopp, varmed understöd för det i ansökan avsedda året
utgått från landsting, kommuner och korporationer, som ovan nämnts;
av vederbörande förste provinsialläkare utfärdat intyg rörande nämnda
år, att dispensären föreståtts av legitimerad läkare samt att de vid dispensären
anställda sjuksköterskorna ägt sådan kompetens, som ovan föreskrivits;
uppgift angående dispensärens utgifter under ifrågavarande år för de ovan
under punkterna a)—e) omförmälda ändamål; samt
årsberättelse enligt av medinalstyrelsen fastställt formulär (§ 5).
Efter granskning av ansökningshandlingarna har medicinalstyrelsen att
besluta om beviljande av statsbidrag samt att till vederbörande utbetala
bidraget (§§ 6 och 7).
Dispensär, som åtnjuter statsbidrag, skall stå under inseende av vederbörande
förste provinsialläkare och medicinalstyrelsen (§ 8).
Som av denna redogörelse framgår, skall statsbidraget till dispensärerna
utgå med viss del av det sammanlagda belopp, som av landsting, kommuner och
korporationer anvisats till vederbörande dispensär.
78
Statsutskottets utlåtande Nr o.
Vid behandlingen av frågan om anslag för nu ifrågavarande ändamål för
nästkommande budgetår har departementschefen upptagit ett av medicinalstyrelsen
framlagt förslag om ändring i gällande grunder för beräkning av
statsbidrag till dispensärverksamhet, enligt vilket förslag dylikt bidrag skulle
beräknas, icke såsom hittills i proportion till dispensärens inkomster, utan i
proportion till dess utgifter, varvid dock icke skulle få inräknas vad som
utgivits i direkta understöd. Med utgångspunkt från nu rådande förhållanden
mellan å ena sidan statsbidragsbeloppen och å andra sidan dispensärernas
utgifter, med undantag av beviljade understöd, har departementschefen
föreslagit, att statsbidraget skulle bestämmas till högst en fjärdedel av dispensärens
utgifter för de ändamål, till vilka statsbidrag må utgå.
Departementschefen har vidare i detta sammanhang angivit sin ställning
till ett av Norrbottens läns landsting väckt förslag om åtgärder för möjliggörande
av en samorganisation utav statsunderstödd dispensärverksamhet och
statsunderstödd distriktsvård. I fråga om en dylik samorganisation för Norrbottens
läns vidkommande har departementschefen anfört följande:
»Det torde icke kunna anses rationellt, att ett landsting av hänsyn till
gällande villkor för erhållande av statsbidrag föranledes att underhålla två
skarpt särskilda sjuksköterskekårer, av vilka den enas medlemmar hava att
beresa så stora distrikt, att de icke medhinna att utöva tillräcklig rådgivande
och kontrollerande verksamhet i varje enskilt hem, medan medlemmarna av
den andra kåren tidvis icke äro fullt sysselsatta, men likväl äro förhindrade
att utfylla sin arbetstid med att biträda vid nyssnämnda rådgivande och
kontrollerande verksamhet. Eu sammansmältning av dessa båda sjuksköterskekårer
skulle otvivelaktigt innebära en mera effektiv användning av
såväl penningmedel som arbetskrafter. Jag anser mig därför i varje fall
böra förorda, att för Norrbottens län möjlighet beredes att utan uppoffring
av statsbidrag till den ena eller andra ‘verksamhetsgrenen använda samma
sjuksköterskor i dem båda. Till förekommande av att den föreslagna samorganisationen
föranleder olägenheter av organisatorisk art lära vissa föreskrifter
böra meddelas, till vilka jag, i det följande torde bliva i tillfälle att
återkomma.»
Emellertid har departementschefen funnit sig böra ansluta sig till eu av
Svenska landstingsförbundets styrelse uttalad mening, att man icke bör stanna
vid att möjliggöra en samorganisation av nu ifrågavarande art för Norrbottens
läns vidkommande, utan att man borde vidtaga sådana åtgärder, att en dylik
samorganisation kunde genomföras jämväl inom andra landstingsområden.
Åtskilliga av de omständigheter, som i fråga om Norrbottens län talade till,
förmån för en samorganisation, förelåge även i andra delar av riket. Gles
befolkning och stora avstånd samt därav föranledda allt för vidsträckta
dispensärsköterskedistrikt förefunnes jämväl på andra orter än i Norrbotten.- Därest ett landsting skulle finna, att dess anslag till dispensärväsen och
distriktssjukvård komme till bättre användning, om båda dessa verksamhetsgrenar
helt eller delvis sammansloges, borde staten icke förhindra en sammanslagning,
under förutsättning likvisst att densamma anordnades på ett.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
79
ur organisatorisk synpunkt tillfredsställande sätt. Såväl dispensärvården
som distriktssjukvården befunne sig ännu i vissa avseenden på försöksstadiet.
Från medicinalstyrelsens sida hade framhållits, att dispensärarbetet
aldrig kunde tänkas schablonmässigt lika genomfört över hela vårt land.
Detsamma gällde även om distriktssjukvården. I den proposition till 1919
års lagtima riksdag, däri anslag för första gången begärdes till statsbidrag
för anställning av distriktssköterskor, hade dåvarande chefen för civildepartementet
berört denna sida av saken och därvid i yttrande till statsrådsprotokollet
vid propositionens avlåtande anfört bland annat följande:
»Vid fastställandet av riktlinjerna för den statsunderstödda distriktsvårdens
organisation torde framför allt böra beaktas, att statens reglerande verksamhet
härvidlag icke inriktas på att framtvinga en och samma organisationsform
för distriktssjukvården över hela riket. Ett avgörande skäl mot att fastslå
en enhetlig organisationsform på detta område ligger redan däri, att någon
allmängiltig erfarenhet av den lämpligaste formen för distriktssjukvårdens
anordnande ännu icke är vunnen.----r Därest man med statsunder
stöd
privilegierade uteslutande en viss form av distriktssjukvård, skulle man
riskera ej blott att gå miste om värdefulla uppslag på området, utan även
att förkväva intresset för saken i en del orter.----— — På grund härav
synas mig villkoren för erhållande av statsbidrag böra så avvägas, att de
medgiva understöd till distriktsvård, organiserad enligt flera olika typer».
(Prop. till 1919 års lagtima riksdag, nr 260, sid. 63 och 64.) Yad sålunda
anförts har synts departementschefen allt fortfarande äga full giltighet och
kunna tillämpas jämväl på dispensärväsendet.
Enligt vad departementschefen framhållit, hade det givits uttryck åt den
farhågan, att eu sammanslagning av dispensärverksamhet och distriktsvård
skulle vara ägnad att skjuta dispensärverksamheten åt sidan, därigenom att
vederbörande sjuksköterskor skulle bliva mera intresserade av den verkliga
sjukvården än av dispensärarbetet och sålunda föranledas att sätta den
sistnämnda verksamheten i andra planet. Dispensärverksamheten åtminstone
på landsbygden har emellertid synts departementschefen kunna hämta avsevärd
fördel av att överlämnas åt sjuksköterskor, som tillika sysselsattes med
verklig sjukvård. En sjuksköterska, som aktivt utövade sjukvård i hemmen
inom ett mindre distrikt, syntes hava alla förutsättningar för att komma i
ett sådant förhållande till befolkningen, att hon utgjorde det bästa organet
för en rådgivande och upplysande verksamhet i hälsovårdsfrågor. Om den
hygieniska upplysningsverksamheten anknötes till sjukvård, kunde den meddelas
på ett mera naturligt och osökt sätt och därigenom vinna mera gehör
än om den överlämnades som isolerad uppgift åt en kringresande dispensärsköterska,
vars ställning till befolkningen åtminstone i stora distrikt måste
bliva mera främmande. Med hänsyn härtill syntes dispensärverksamheten
i många fall kunna vinna på att i sin tjänst använda distriktssköterskor,
och detta syntes utgöra ett ytterligare skäl för att man borde göra det
möjligt för dispensärväsendet att tillämpa en sådan anordning.
Beträffande de ändringar i gällande bestämmelser för statsbidrag till
80
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
dispensärverksamhet ock till distriktssjukvård, som böra genomföras för att
en kombination av dessa båda verksamhetsgrenar skall möjliggöras, har
departementschefen lämnat följande sammanfattning:
I. Beträffande villkoren för statsbidrag till understödjande av dispensär verksamhet.
l:o. Till bestämmelsen om de utgifter, för vilka statsbidrag må utgå,
fogas en föreskrift av innebörd, att om vid dispensär tjänstgör sjuksköterska,
som tillika är anställd i statsunderstödd distriktsvård, skall statsbidrag icke
utgå för den del av dispensärens utgifter, som utgöres av arvode till sådan
sjuksköterska.
2:o. Till bestämmelserna om dispensärsköterskors kompetens fogas en
föreskrift av innehåll, att sjuksköterska vid dispensär icke må sysselsättas
med vård av personer, som lida av någon utav de sjukdomar, som finnas
uppräknade i 2 § 1 mom. epidemilagen; medicinalstyrelsen dock obetaget
att, när synnerliga skäl därtill föranleda, för viss tid medgiva undantag från
denna föreskrift.
3:o. Till bestämmelsen att‘ dispensär, som tilldelas statsbidrag, skall förestås
av legitimerad läkare, fogas en föreskrift av innehåll, att om vid dispensär
tjänstgör sjuksköterska, som tillika är anställd i statsunderstödd distriktsvård,
skall dispensären förestås av den läkare, som enligt gällande bestämmelser
om statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor är förman för den
eller de vid dispensären tjänstgörande distriktssköterskorna.
II. Beträffande villkoren för statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor.
l:o. Bestämmelsen att statsbidrag icke må utgå till avlöning åt sjuksköterska,
som tjänstgör vid dispensär, till vars avlöning statsbidrag utgår,
upphäves.
2:o. Bestämmelsen att distriktsvårdsstyrelse, där så lämpligen kan ske,
skall utgöras av vederbörande landstingsområdes barnmorskestyrelse, upphäves.
I fråga om de av departementschefen sålunda föreslagna ändringar, vilka
hänföra sig till bestämmelserna angående statsbidrag till avlöning åt distriktssköterskor,
göres framställning under punkt 79- i det följande vid behandlingen
av frågan om anslag till distriktsvården.
De föreslagna nya grunderna för statsbidrag till understödjande av dispensärverksamhet
hava synts böra träda i kraft med början av budgetåret 1925
—1926 och sålunda för första gången tillämpas i fråga om de statsbidrag, som
efter ingången av mars månad år 1926 beviljas för verksamhetsåret 1925.
Yid den prövning, utskottet ägnat Kungl. Maj:ts under förevarande punkt
framlagda förslag, har utskottet, vad först angår medicinalstyrelsens av
Kungl. Maj:t tillstyrkta förslag om ändring i gällande grunder för beräkning
av statsbidrag till dispensärverksamhet, ansett förslaget härutinnan ändamålsenligt
och, på sätt departementschefen framhållit, ägnat att förenkla och påskynda
arbetet med uträknande av bidragens belopp. Utskottet får sålunda
förorda Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
81
4 ad härefter beträffar Kungl. Maj:ts framställning om åtgärder för möjliggörande
av eu samorganisation utav statsunderstödd dispensärverksamhet
och statsunderstödd distriktssjukvård, har utskottet likaledes funnit de
skäl, som till stöd för detta förslag anförts, vara av den art, att utskottet
ansett sig kunna biträda detsamma. De ändringar i gällande bestämmelser
för statsbidrag till dispensärverksamhet och till distriktssjukvard,
departementschefen förordat, hava ej heller givit utskottet anledning till
erinran.
Då utskottet ävenledes ansett sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t för
nu ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet alltså hemställa,
att riksdagen må
a) för budgetåret 1925 — 1926 till statsbidrag för understödjande
av dispensärverksamhet anvisa ett extra förslagsanslag av
350,000 kronor; samt
b) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1925 förordade ändringarna
i grunderna för anslagets användning.
70:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till bekostande av behandling enligt den s. k. ljusmetoden
av medellösa med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer
från landsorten, nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 246 i statsrådsprotokollet.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd
av att anslaget för budgetåret 1924—1925 belastats med 64,716 kronor.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till bekostande
av behandling enligt den s. k. ljusmetoden av medellösa
med sjukdomen lupus vulgaris behäftade personer från landsorten,
nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.
71:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning och under
hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 246 och 247) i ämnet innehåller,
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid radiumhemmets
poliklinik ett extra anslag av 15,000 kronor; samt
b) såsom bidrag till upprätthållande av verksamheten vid hemmets
klinik ett extra förslagsanslag av 28,000 kronor.
72:o) Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj.ts förslag (punkt 73) och
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 247—249) i ämnet innehåller,
får utskottet hemställa,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 5 höft. (Nr 5.) 701 25 6
Behandling
av medellösa
lupuspatienter.
[71.]
Bidrag till
upprätthållande
av
radiumhemmets
verksamhet.
[72.]
Bidrag till
resor för vissa
patienter vid
radiumhemmet.
[73.]
82
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Inköp av två
röntgenterapiapparater
för radiumhemmet.
[74.]
Statsbidrag
för uppförande,
inrättande
eller
inlösen av epi
demisjukhus.
[75.]
Statsbidrag
för driften
av epidemisjukhus
[76.
]
Motion om
anslag till
understöd åt
sällskapet
JEugeniahemmet.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för beredande av bidrag till medellösa personer
för resor till och från radiumhemmet i Stockholm för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 15.(XM>
kronor.
73:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till inköp av
två röntgenterapiapparater för radiumhemmet för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 35,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 249—251
i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,,
får alltså hemställa,
att riksdagen må till inköp av två röntgenterapiapparater för
radiumhemmet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag:
av 35,000 kronor.
74:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 75) att till statsbidrag
för uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret,
1925—-1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,590,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 251—253 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål är för innevarande budgetår i riksstaten uppfört
ett anslag å 2,500,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag för uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra förslagsanslag av 1,590,000 kronor.
75:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 76) att till statsbidrag
för driften av epidemisjukhus för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
förslagsanslag av 1,000,000 kronor.
Till statsbidrag för driften av epidemisjukhus är för budgetåret 1924—
1925 anvisat ett anslag å 1,200,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till statsbidrag för driften av epidemisjukhus
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av
1,000,000 kronor.
76:o) I en inom andra kammaren av herr S. Bengtsson i Norup väckt
motion, nr 47, har hemställts, att riksdagen måtte under budgetåret 1925—
1926 bevilja sällskapet Eugeniahemmet ett anslag av 10,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr
83
Till stöd för sitt förslag har motionären anfört följande:
»Sällskapet Eugeniahemmet, som år 1871) stiftades på initiativ av prinsessan
Engenie, har till uppgift att inom deh av detsamma grundade vårdanstalten
med cirka 200 vårdplatser lämna vård och erforderlig behandling,
uppfostran, skolundervisning och, diir så ske kan, yrkesutbildning åt
fattiga vanföra och kroniskt sjuka barn från hela landet samt att söka bereda
sina därstädes intagna skyddslingar ett hem.
Som av bifogad bilaga 1 framgår, utgöres hemmets klientel av barn från
hela Sverige. Antalet skyddslingar utgjorde vid 1924 års början 186, därav
7« tillhörande Stockholms stad och :,/4 landets olika landstingsområden.
Under året intogos 28 och utskrevos 20, varjämte 6 patienter under året
avlidit. Vid årets slut var antalet patienter 128.
Eugeniahemmet bedriver såsom här ovan angives sålunda sin verksamhet
i stort sett efter samma principer som de statsunderstödda vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, men intager samtidigt gent
emot dessa eu alldeles bestämd särställning. Hels har det nämligen för
denna anstalt varit möjligt att taga hand om även de allra svåraste invalidfallen,
till stor del härstammande från våra tidigare svåra barnförlamningsepidemier,
fall, vilka för långa tider äro i behov av oavbruten tillsyn och
omvårdnad och som därför landets övriga vanföreanstalter, för vilka en mera
jämn omsättning är nödvändig, icke äro i stånd att emottaga annat än för
kortare perioder. Eugeniahemmet har också möjligheter, icke minst tack
vare sin speciella hemorganisation, att redan på ett tidigt stadium emottaga
de ingalunda sällsynta svåra invalidfallen inom den tidigaste barnaåldern,
vare sig dessa äro betingade av medfödda defekter och missbildningar ellerav
medfödda eller i spädbarnsåldern förvärvade förlamningar.
Erfarenheten har nämligen visat, att ett tidigt omhändertagande av dessa
småbarn på en anstalt, där de under uppväxtåren stå under noggrann och
sakkunnig tillsyn, mången gång kan förhindra en eljest inträdande ökning
av invaliditetstillståndet, dels även medföra så pass avsevärda förbättringar,
att även ett sådant barn i framtiden kan komma upp till större eller mindre
grad av självförsörjning.
Het är sålunda åtskilliga från vanförevårdens synpunkt synnerligen viktiga
uppgifter som Eugeniahemmet upptagit på sitt program, uppgifter, vilka de
statsunderstödda vanföreanstalterna med sina hittillsvarande resurser ännu
ej sett sig i stånd att lösa. Att denna hemmets verksamhet fyller ett behov,
som ej kan åsidosättas och är av allra största betydelse för hela vårt land,
framgår bland annat även därav, att de av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga
i sitt 1920 avgivna betänkande angående riktlinjerna för vanförevårdens
vidare utveckling uttalade sig för önskvärdheten av inrättande av flera anstalter
av Eugeniahemmets typ såsom ett viktigt led i landets vanförevåTd.
Att landets högsta sjukvårdsmyndighet, medicinalstyrelsen, även delar
denna uppfattning angående Eugeniahemmets betydelse för landets vanförevård,
framgår till fullo av det yttrande, som densamma den 26 augusti
1924 avgivit med anledning av sällskapet Eugeniahemmets underdåniga fram
-
84
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
ställning angående erhållande av statsbidrag och vilket yttrande i avskrift
bifogas motionen såsom bilaga 2.
Eugeniahemmets verksamhét är av största betydelse icke blott nr ren
humanitär synpunkt utan även från statens synpunkt. Denna anstalt bereder
nämligen genom sina inom densamma inrättade efter folkskolans plan
helt ordnade skolor ett stort antal vanföra barn (för närvarande ett 80-tal)
möjlighet att komma i åtnjutande av den skolundervisning, som är av
staten anbefalld. Denna Eugeniahemmets skolverksamhet, som bedrives i
långt större omfattning än vid de statsunderstödda vanföreanstalterna, representerar
sålunda ett alldeles påtagligt statsintresse, som ej bör underskattas,
särskilt med kännedom om att de av staten understödda anstalterna icke
kunna på grund av platsbrist mottaga alla de vanföra barn i skolåldern,
som dit anmälas, utan mången gång måste remittera dem till Eugeniahemmet
för att bereda dem tillfälle till undervisning. Och även genom sin
sjukvårdande verksamhet söker Eugeniahemmet fylla ett statsintresse, då
anstalten på så sätt minskar sina skyddslingars invaliditet och härigenom
bereder dem möjlighet att existera såsom helt eller delvis självförsörjande
medborgare, varigenom försörjningsplikten från det allmännas sida reduceras.
Att en sådan omfattande verksamhet som Eugeniahemmets med dess nuvarande
ringa vårdavgift av 2 kronor per dag ej kan bedrivas utan betydande
tillskott från hemmets egna medel, är ju tydligt och framgår även av
bifogad bilaga 3, som utgör en sammanställning av Eugeniahemmets inkomster
och utgifter under år 1919—1923. År 1922 uppgick den årliga kostnaden
per barn till 1,544 kronor per år, av vilket belopp anstalten endast
erhöll gottgörelse med 730 kronor och sålunda bidrog med egna medel med
ej mindre än 814 kronor. Härtill kommer, att en stor del av hemmets
skyddslingar dels åtnjuta vård avgiftsfritt, dels mot reducerad avgift. Eugeniahemmets
inkomst- och utgiftsstat har därför ock under de senaste åren att
uppvisa ett avsevärt underskott, och skall hemmet kunna bedriva sin verksamhet
i samma omfattning som hittills, är ett bidrag från statens sida ofrånkomligt.
Anstaltens byggnader äro i behov av omfattande reparationer,
vilka år efter år måste uppskjutas och som ej längre låta sig avvisas.
Det kan ej heller anses annat än rimligt, att Eugeniahemmet erhåller
bidrag från statens sida, då denna hemmets verksamhet, såsom ovan påvisats,
i mångt och mycket måste vara av den art, att den sammanfaller
med statens egna intressen och kommer staten delvis till godo.
Frånsett den betydelse, som ett statsbidrag har för Eugeniahemmet ur
ekonomisk synpunkt, är ett erhållande av ett dylikt även av ett annat skäl
ett absolut livsvillkor för hemmets fortsatta verksamhet. I enlighet med föreskrifterna
i fattigvårdslagens § 41, mom. 1, får nämligen kommun, från vilken
barn blivit å hemmet intaget, ej längre sina utgifter ersatta av vederbörande
landsting, enär Eugeniahemmet ej för närvarande åtnjuter statsbidrag, ett
förhållande som redan visat en påtagligt ogynnsam inverkan på anstaltens
rekrytering. Mången fattig kommun, som önskat få till densamma hörande
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
85
medellöst barn intaget å Eugeniahemmet för att därstädes erhålla sin skolundervisning,
har av ovan angivna anledning avstått därifrån. Resultatet,
härav bliver, att just de beklagansvärda barn, som redan på grund av sin
vanförhet borde hava rätt påräkna samhällets medkänsla och bistånd, understundom
få sitta emellan och sålunda gå miste om en sådan förmån som
skolundervisning, vilken i ej ringa grad förmår att skänka dem lindring i
deras olycka.
I och med erhållande av statsbidrag bortfaller ifrågavarande olägenhet
och Eugeniahemmet blir ur kommunens och landstingets synpunkt jämnställt
med landets övriga vanföreanstalter, ett i allo rimligt förhållande, då
ju verksamheten därstädes, såsom ovan anförts, delvis sammanfaller med
dessas.
De skäl, motionären anfört till stöd för förevarande förslag, hava synts
utskottet vara av den art, att utskottet funnit sig böra tillstyrka, att statsbidrag
beredes sällskapet Eugeniahemmet. Yad statsbidragets storlek beträffar
har utskottet emellertid ansett, att detsamma bör begränsas till 5,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av herr Bengtssons i Norup
förevarande motion såsom bidrag till sällskapet Eugeniahemmets
verksamhet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å
5,000 kronor.
77:o) Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 77) att höja det ordinarie
förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare till och
från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och
uppfostringshem, nu 75,000 kronor, med 10,000 kronor till 85,000 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget för bidrag till resor för vanföra jämte vårdare
till och från vanföreanstalt eller i samband med sådan anstalt anordnat
skol- och uppfostringshem blev, enligt Kungl. Maj:ts förslag i 1922 års statsverksproposition,
med hänsyn till anslagets dittills vanliga överskridande,
från och med år 1923 ökat från 35,000 kronor till 50,000 kronor för år räknat
och sålunda i riksstaten för första halvåret 1923 upptaget till 25,000 kronor.
För budgetåret 1923—1924 företogs med hänsyn till den starka belastningen
åter en höjning av anslaget, som uppfördes med 60,000 kronor. Till följd
av överbelastning under första halvåret 1923 blev anslaget för budgetåret
1924—1925 ånyo höjt och upptogs med 75,000 kronor.
Gällande bestämmelser rörande ifrågavarande statsbidrag återfinnas i kungörelse
den 1 december 1914 (sv. förf.-saml. nr 459) med däri genom kungörelse
den 29 augusti 1919 (nr 578) gjord ändring.
Enligt vad som framgår av riksräkenskapsverkets belastningstabell för
budgetåret 1923—1924 hava utgifterna från ifrågavarande anslag för detta
budgetår uppgått till 88,192 kronor 71 öre. Med hänsyn härtill har an
-
Utekottets
yttrande.
Bidrag till
resor för
vanföra.
L77-3
86
Statsutskottets utlåtande Nr 6.
lindring i
mindre
bemedlade
patienters å
landsbygden
sjukvårdskostnader.
[78.]
Statsbidrag
för anställning
av
distriktssköterskor
m. m.
[79.]
slaget för budgetåret 1925—1926 synts departementschefen böra böjas till
nu föreslaget belopp.
Utskottet, som funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen av förevarande anslag, får alltså hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget för bidrag
till resor för vanföra jämte vårdare till och från vanföreanstalt
eller i samband med sådan anstalt anordnat skol- och uppfostringshem,
nu 75,000 kronor, med 10,000 kronor till 85,000
kronor.
78:o) Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att för lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 257 och 258 i statsrådsprotokollet.
V
Alltsedan år 1919 har ett extra anslag utgått till beredande av bidrag i
enlighet med av 1918 års lagtima riksdag godkända grunder för lindring i
mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader.
Anslaget, som ursprungligen utgått med 230,000 kronor för år, har med
hänsyn till den ringa belastningen upprepade gånger sänkts. Sålunda bestämdes
anslaget för år 1922 till 130,000 kronor och för första halvåret 1923
till 25,000 kronor, för budgetåret 1923—1924 till 25,000 kronor samt för budgetåret
1924—1925 till 15,000 kronor.
Närmare bestämmelser rörande användningen av berörda anslag äro meddelade
genom kungörelse den 8 november 1918 (sv. förf.-saml. nr 843).
Då nettobelastningen å det för budgetåret 1923—1924 anvisade anslaget
uppgått till endast 10,500 kronor, har departementschefen funnit anslaget
för nästa budgetår kunna begränsas till det nu äskade beloppet.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för lindring i mindre bemedlade patienters
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra förslagsanslag av 12,000 kronor.
79:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att
dels till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning av
distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 8,000 kronor;
dels till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola
för samma budgetår anvisa ett extra anslag av 16,000 kronor;
dels för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor för
samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag av 180,000 kronor;
dels och medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
ändringarna i grunderna för sistnämnda anslags användning.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 258—260 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
87
Med .anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har riksdagen
på extra stat för vart och ett av åren 1920—1922 anvisat dels till bestridande
av kostnaderna för anordnande i Stockholm av eu statens skola
för utbildning av distriktssköterskor ett förslagsanslag å 8,000 kronor, dels
till stipendier för sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola ett förslagsanslag,
högst, 20,000 kronor, dels ock för beredande av statsbidrag för
anställning av distriktssköterskor i enlighet med de i riksdagens skrivelse
■den 13 juni 1919 angivna grunder ett förslagsanslag å 250,000 kronor.
För första halvåret 1923 har riksdagen till distriktssköterskeskolan samt
till stipendier anvisat hälften av dittillsvarande årsanslag. Till statsbidrag
för anställning av distriktssköterskor beviljades, med hänsyn bland annat
därtill att enligt gällande bestämmelser endast en mindre del av årsbehovet
folie på årets förra hälft, ett anslag å endast 75,000 kronor.
För budgetåret 1923—1924 bibehölls anslaget till distriktssköterskeskolan
vid dittillsvarande årsbeloppet. Däremot höjdes årsanslaget till stipendier
med 5,000 kronor till 25,000 kronor med hänsyn därtill, att sköterskeskolan
av brist på tillräckligt antal stipendier icke erhållit fullt elevantal. Anslaget
till statsbidrag för anställning av distriktssköterskor utgjorde för budgetåret
3923—1924 250,000 kronor.
Vad angår budgetåret 1924—1925 utgår anslaget till distriktssköterskeskolan
med oförändrat belopp, 8,000 kronor. Däremot har anslaget till
stipendier åt sjuksköterskor för genomgående av nämnda skola bestämts till
16,000 kronor. Den sänkning, som detta belopp företer i förhållande till
anslaget för budgetåret 1923—1924, har skett med hänsyn dels till ökad
tillgång på sökande till skolan, dels ock därtill, att stipendiebeloppen på
«rund av penningvärdets stegring ansetts kunna minskas från 1,000 kronor
dill högst 800 kronor för elev och kurs. Jämväl det för innevarande budgetår
beviljade anslaget till statsbidrag för anställning av distriktssköterskor utvisar
en sänkning, nämligen med 50,000 kronor till 200,000 kronor, grundad
på i 1924 års statsverksproposition närmare angivna beräkningar rörande det
sannolika antalet bidragsberättigade distriktssköterskebefattningar under berörda
budgetperiod.
Genom kungörelser den 30 april 1920 (sv. förf.-sainl. nr 233 och 234) kar
Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser dels angående statens godkännande av
sjuksköterskeskolor och sjuksköterskebyråer och dels angående statsbidrag
till avlöning åt distriktssköterskor, vilka författningar sedermera i vissa delar
ändrats genom särskilda kungörelser den 26 september 1921 (sv. förf.-saml.
nr 556), den 23 januari 1922 (sv. förf.-saml. nr 49 och 50) samt den 8 juni
1923 (sv. förf.-saml. nr 196).
Därjämte har Kungl. Maj:t den 10 december 1920 utfärdat reglemente
för statens skola för utbildning av distriktssköterskor (sv. förf.-saml. nr 813)
samt kungörelse angående stipendier åt elever vid berörda skola (sv. förf.- saml. nr 814). På grund av den beslutade sänkningen i avseende å stipendiernas
storlek har sistnämnda författning ändrats genom kungörelse den
11 april 1924 (sv. förf.-saml. nr 148).
88
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Utskottets
yttrande.
De av departementschefen nu förordade ändringarna i grunderna för användningen
av anslaget till bidrag för anställning av distriktssköterskor innebära,
att tvenne bestämmelser i de nu gällande grunderna skulle upphävas,,
nämligen dels bestämmelsen, att statsbidrag icke utgår till avlöning åt sjuksköterska,
som tjänstgör vid dispensär, till vars drift statsbidrag utgår, dels
ock bestämmelsen, att landstingsområdes distriktsvårdsstyrelse, där så lämpligen
kan ske, bör utgöras av områdets barnmorskestyrelse. I övrigt hava
nu gällande grunder för anslagets användning ansetts böra lämnas orubbade.
Enligt medicinalstyrelsens beräkning skulle man vid bestämmandet av sistberörda
anslag för nästkommande budgetår utgå från att antalet bidragsberättigade
befattningar skulle komma att utgöra omkring 333. Med ett
bidrag av 500 kronor för varje befattning skulle då krävas ett anslagsbelopp
av omkring 166,500 kronor. Med hänsyn till svårigheten att i förevarande
avseende göra exakta beräkningar har styrelsen emellertid föreslagit, att anslaget
skulle sättas till det nuvarande beloppet, 200,000 kronor. Detta innebär,
att anslaget skulle beräknas med eu marginal av 33,500 kronor. En
sådan marginal har departementschefen dock funnit vara allt för vid. Enligt
departementschefens mening vore det tillräckligt att räkna med en marginal
av omkring 13,000 kronor och alltså upptaga anslaget till 180,000 kronor^
Mot Kungl. Maj:ts förslag att för budgetåret 1925—1926 bibehålla anslagen
till distriktssköterskeskolan och till stipendierna för sjuksköterskor vid de
för innevarande budgetår anvisade beloppen har utskottet icke funnit skäl
till erinran.
Då utskottet jämväl ansett sig böra tillstyrka de av Kungl. Maj :t föreslagna
ändrade grunderna för användningen av anslaget till bidrag för anställning
av distriktssköterskor samt icke haft något att erinra mot det av
Kungl. Maj:t för sistberörda ändamål äskade anslagsbeloppet, får utskottet
alltså hemställa,
att riksdagen må
a) till bestridande av kostnaderna för statens skola för utbildning
av distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;
b) till stipendier för sjuksköterskor för genomgående ar
nämnda skola för samma budgetår anvisa ett extra anslag;
av 16,000 kronor;
c) för beredande av statsbidrag för anställning av distriktssköterskor
för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag
av 180,000 kronor; samt
d) medgiva de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 2 januari 1925 förordade ändringarna
i grunderna för sistnämnda anslags användning.
Statsutskottets utlåtande Nr 5. 89
80:o) Kungl. Maj.t liar föreslagit riksdagen (punkt BO) att till beredande
av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra förslagsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 261 och 262 i statsrådsprotokollet.
I riksstaten för innevarande budgetår är förevarande anslag upptaget med
10,000 kronor. Enligt riksräkenskapsverkets budgetsredovisning har anslaget
under budgetåret 1923—1924 belastats med 4,250 kronor. Med hänsyn härtill
har departementschefen funnit anslaget för budgetåret 1925—1926 kunna
nedsättas till nu äskat belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag
av 5,000 kronor.
81 :o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 81) att för beredande
av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 560,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 262—264 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har 1919 års
lagtima riksdag för beredande av statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor
på extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag av 500,000
kronor.
Kungl. Maj:t har den 28 mars 1919 utfärdat lag om anställande av distriktsbarnmorskor
m. m. (sv. förf. saml. nr 138) och den 20 februari 1920 kungörelse
angående statsbidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor m. m. (sv. förf.- saml. nr 140).
Statens kostnader enligt förenämnda lag beräknades i Kungl. Maj :ts berörda
framställning komma att uppgå till omkring 700,000 kronor årligen.
Med hänsyn till att, jämlikt övergångsbestämmelserna till lagen, i åtskilliga
av de nya barnmorskedistrikten tillsvidare måste anstå med anställande av
distriktsbarnmorska, ansågs ett belopp av 500,000 kronor tillsvidare tillfyllest
för ändamålet. Detta belopp begärdes och beviljades av riksdagen för åren
1920, 1921 och 1922. Då enligt bestämmelserna i ovannämnda kungörelse
den 20 februari 1920 endast en mindre del av årsbehovet faller på årets
förra hälft, kunde anslaget för första halvåret 1923 begränsas till 150,000
kronor. För budgetåret 1923—1924 beräknades anslaget åter till 500,000
kronor.
I skrivelse av den 31 augusti 1923 anmälde medicinalstyrelsen, ätt belastningssiffran
å anslaget i fråga för år 1922 utgjort 640,365 kronor 96 öre. Det
syntes styrelsen därför nödvändigt, att anslaget för budgetåret 1924—1925
höjdes till 650,000 kronor, då utgifternä för ändamålet under detta budgetår
väl snarare komme att överstiga än understiga utgifterna under år 1922.
Dyrtidshjälp
åt distriktssköterskor.
[80.]
Statsbidrag
till avlöning
åt distriktsbarnmorskor.
.
[81.]
90
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Dyrtidshjälp
åt distriktsbarnmorskor.
[82.]
Barmnorskeundervisningen
och
barnbördshusen.
[83.]
Detta förslag förordades i statsverkspropositionen till 1924 års riksdag,
dock att anslagsbeloppet jämkades nedåt till 640,000 kronor. Sistnämnda
belopp beviljades av riksdagen.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetsredovisning har från ifrågavarande
anslag under budgetåret 1923—1924 utbetalats cirka 550,000 kronor. Med
hänsyn härtill och till den ökning i belastningen, som kan förväntas inträda
på grund av tillkommande ålderstillägg, har anslaget för nästkommande
budgetperiod ansetts böra upptagas till 560,000 kronor.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
får alltså hemställa,
att riksdagen må för beredande av statsbidrag till avlöning
åt distriktsbarnmorskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra förslagsanslag av 560,000 kronor.
82:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till beredande
av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda
barnmorskor för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av
250,000 kronor.
För ifrågavarande ändamål är för budgetåret 1924—1925 anvisat ett anslag
å 300,000 kronor.
Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning framgår, att anslaget för budgetåret
1923—1924 belastats med omkring 250,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till beredande av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor
och vissa av kommun fast anställda barnmorskor för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000
kronor.
83:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att höja det ordinarie
anslaget till barnmorskeundervisningen och barnbördshusen, nu 69,383
kronor, med 4,320 kronor till 73,703 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 264 och
265 i statsrådsprotokollet.
Det av Kungl. Maj:t nu äskade anslagsbeloppet utgör vad som i normala
fall enligt av riksdagen godkända grunder skall utgå från ifrågavarande
anslag.
Utskottet får hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie anslaget till barnmorskeundervisningen
och barnbördshusen, nu 69,383 kronor, med 4,320
kronor till 73,703 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Öl
84:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 84) Repetitionsocli
under hänvisning till vad statsrådsprotokollet (sid. 265 och 266) i ämnet barnmorskor.
innehåller, hemställer utskottet, [84-]
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande av repetitionskurser för barnmorskor
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 15,500
kronor.
85:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85) och under hänvis- 0,-topediska
ning till vad statsrådsprotokollet (sid. 267 och 268) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa, L
att riksdagen må ur riksstaten utesluta det ordinarie anslaget
till ortopediska institutet.
86:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att höja det ordi- Sveriges andel
narie förslagsanslaget till Sveriges andel i kostnaderna för den internationella 1 fb°rst^e™_a
hälsovårdsbyrån i Paris, nu 5,000 kronor, med 1,750 kronor till 6,750 kronor, ternationella
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 269—272 i hälsovårdsstatsrådsprotokollet.
[86 ]
Den äv Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag samt
Kungl. Maj:ts under nästpåfoljande punkt gjorda framställning om ett extra
anslag å 5,436 kronor för förhöjning av Sveriges andel i kostnaderna för
byrån i fråga för kalenderåren 1924 och 1925 hava föranletts av en av byrån
framställd begäran att från och med år 1923 utfå Sveriges bidrag i guldfrancs
i stället för i pappersfrancs.
Utskottet, som funnit sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag såväl beträf- utskottets
fande höjningen av nu förevarande anslag som även i fråga om förhöjningen 5ttrandeav
Sveriges andel i kostnaderna för byrån under kalenderåren 1924 och 1925,
får alltså under nu förevarande punkt hemställa,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
Sveriges andel i kostnaderna för den internationella hälsovårdsbyrån
i Paris, nu 5,000 kronor, med 1,750 kronor till 6,750
kronor.
87:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) och under hänvis- Förhöjning av
uing till vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställer ut- Sveriges andel
° i kostnaderna
skottet, för den in
att
riksdagen må till förhöjning av Sveriges andel i kostna- ternationella
derna för den internationella hälsovårdsbyrån i Paris för kalender- byrån i Paris
åren 1924 och 1925 för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra för kalendcri
r .nn 1 åren 1924
anslag av 5,43b kronor. ocy 1925.
[87.]
92
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Förbättrad
sjukvård
inom rikets
ödemarksområden.
[88.]
88:o) Kung!. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till åtgärder för
åstadkommande av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 107,000 kronor.
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 273—276 i
statsrådsprotokollet.
För åren 1921 och 1922 samt första halvåret 1923 har riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat för provisoriska åtgärder beträffande
sjukvården inom rikets ödemarksområden.
Sedan en av medicinalstyrelsen och överstyrelsen för Svenska röda
korset tillsatt samarbetskommitté framlagt förslag rörande vissa permanenta
anstalter till förbättrande av sjukvården inom ödemarksområdena samt
detta förslag jämte en av Norrbottens läns landsting uppgjord plan till
ordnande av sjukvårdsförhållandena inom länet varit för yttrande överlämnat
till åtskilliga myndigheter, däribland medicinalstyrelsen, som utarbetat ett
eget förslag i ämnet, gjorde Kungl. Maj:t, på grundvalen av den sålunda
förebragta utredningen, i proposition nr 91 till 1923 års riksdag framställning
om anvisande av anslag för budgetår^; 1923—1924 till åtgärder för
åstadkommande, i enlighet med i propositionen närmare angivna grunder,
av förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden.
Från detta anslag skulle enligt Kungl. Maj:ts förslag kunna beviljas statsbidrag
till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer, till förhyrande av
lokaler för provisoriska sjukhärbärgen, till förhöjning av statsbidraget till
distriktssköterskor (ödemarkstillägg), till anställande av samariter samt till
anskaffande, drift och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål.
Statsbidragen skulle, vad angår uppförande av sjukstugor,
begränsas till ödemarksområdena i Norrbottens och Yästerbottens län, men
i övrigt avse nyssnämnda områden jämte västra delarna av Jämtlands län,
dock med rätt för Kungl. Maj:t att i förekommande fall medgiva jämkning
av omförmälda begränsning.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande ifrågavarande statsbidrag innebar i korthet
följande:
Statsbidrag till upprättande av sjukstugor vid läkarstationer skulle kunna
utgå dels med ett grundbelopp, beräknat för operationsrum, läkarrum och
operationsavdelning, dels ock med visst belopp för varje vårdplats å allmän
sjukavdelning. Grundbeloppet skulle utgöra för sjukstuga med allenast allmän
sjukavdelning 14,000 kronor, för sjukstuga, innehållande jämväl tuberkulosavdelning,
med minst 8 vårdplatser å vardera avdelningen 15,000 kronor
och för sjukstuga med allmän och tuberkulosavdelning, innehållande 12
vårdplatser å vardera avdelningen, 20,000 kronor. I vad bidraget utginge
för varje vårdplats å allmän sjukavdelning skulle det utgöra högst 3,000
kronor för vårdplats.
Kostnaderna för dessa statsbidrag beräknades komma att uppgå till
384,000 kronor, vilket belopp ansågs böra uppdelas på fyra budgetår med
Statsutskottets utlåtande ''Nr <5. 93
100.000 kronor å vart och ett av de tre första åren och 84-,(XX) kronor å det
fjärde budgetåret.
De föreslagna statsbidragen för anordnande, av sjukhärbärgen inneburo ett
fortsättande av de senaste årens provisoriska åtgärder och skulle utgå med
högst hälften av den betingade hyran för härbärgena, dock högst 400 kronor
för år till varje härbärge. Ett belopp av 5,000 kronor för budgetår beräk
nades för detta ändamål.
Beträffande förhöjning av statsbidraget till distriktssköterskor gick Ivungl.
Maj:ts förslag ut på en höjning av lönen med 500 kronor årligen för varje
sådan sköterska i ovan angivna ödemarksområden; och beräknades härför
ett belopp av 25,000 kronor för år.
I fråga om anställande av samariter föreslog Kungl. Maj:t ett fortsättande
på den tidigare beträdda provisorievägen; och beräknades för detta ändamål
ett belopp av 4,500 kronor att utgå enligt samma grunder som de tidigare
gällande, dock att statsbidraget icke finge överskrida 300 kronor för år och
samarit.
Slutligen föreslog Kungl. Maj:t, att till statsbidrag för anskaffande, drift
och underhåll av automobiler och motorbåtar för sjukvårdsändamål inom ödemarksområdena
skulle för budgetåret 1923—1924 anvisas 20,000 kronor för
de förra och 3,000 kronor för de senare. Bidragen skulle utgå i huvudsak
efter samma grunder, som tidigare godkänts, eller för automobil med minst
2.000 och högst 3,500 kronor samt för motorbåt med högst 750 kronor, allt
för budgetår räknat.
De för ovannämnda ändamål beräknade beloppen uppgingo sålunda sammanlagt
till 157,500 kronor. Denna summa avrundades till 157,000 kronor,
vilket belopp äskades av riksdagen såsom extra reservationsanslag för budgetåret
1923—1924.
Yad Kungl. Maj:t föreslagit vann i allt väsentligt riksdagens godkännande.
Beträffande förhöjningen av statsbidraget till distriktssköterskor förklarade
sig riksdagen emellertid hysa betänkligheter mot att denna förhöjning skulle
utgå med ett fixerat, för samtliga sköterskor lika stort belopp. Riksdagen
ansåg, att ödemarkstilläggets storlek borde för -varje särskilt distrikt bestämmas
efter de lokala förhållandena samt att tilläggets maximum borde
utgöra det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 500 kronor.
Det av Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet, 157,000 kronor, blev av riksdagen
beviljat.
Genom kungörelse den 15 juni 1923 (sv. förf.-saml. nr 227) har Kungl.
Maj:t därefter i anslutning till ovan angivna grunder utfärdat närmare föreskrifter
rörande ifrågavarande statsbidrag.
För budgetåret 1924—1925 anvisades av Kungl. Maj:t begärt anslag, jämväl
detta å 157,000 kronor. En av Kungl. Maj:t föreslagen detaljändring
beträffande grunderna för erhållande av statsbidrag till anskaffande, drift
och underhåll av automobiler och motorbåtar vann riksdagens godkännande.
I anslutning härtill utfärdades den 11 april 1924 (sv. förf.-saml. nr 158) kungörelse
om ändrad lydelse av § 16 i nyssnämnda kungörelse den 15 juni 1923.
94
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Enligt den plan, som godkändes av 1923 års riksdag, skulle, såsom i det
föregående nämnts, de till 384,000 kronor uppgående kostnaderna för statsbidrag
till uppförande eller inrättande av sjukstugor vid läkarstationer inom
ödemarksområdena fördelas på fyra budgetår med 100,000 kronor för vart
och ett av de tre första budgetåren och 84,000 kronor på det fjärde budgetåret.
I enlighet härmed skulle för beredande av dylikt byggnadsbidrag ett
belopp å 100,000 kronor beräknas inom anslaget för budgetåret 1925—1926.
Då det emellertid av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret
1923—1924 framginge, att reservationerna å anslaget den 1 juli 1924 uppgått
till 153,094 kronor, har departementschefen ansett det tillräckligt att inom
anslaget för nästa budgetår räkna med ett belopp av endast 50,000 kronor
för statsbidrag till sjukstugor vid läkarstationerna. Vad angår övriga av
1923 års riksdag beslutade åtgärder för förbättrad sjukvård inom ödemarksområdena,
hava dessa synts böra fortgå efter oförändrade grunder jämväl
under nästa budgetår. Härför skulle krävas ett sammanlagt belopp av högst
57,500 kronor. Under förutsättning av bifall till vad departementschefen
föreslagit, skulle alltså det här behandlade anslaget för budgetåret 1925—1926
i sin helhet beräknas till 107,500 kronor eller, i avrundat tal, 107,000 kronor.
Då utskottet icke funnit skäl till erinran mot vad Kungl. Maj:t under
förevarande punkt i skilda hänseenden föreslagit, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen må till åtgärder för åstadkommande av förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 107,000 kronor.
89:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 48) av herrar A. Petrén och A. von Sneidern och den andra inom andra
stipendier''för kammaren (nr 66) av herr E. Uddenberg, har hemställts,
bevistande av att riksdagen måtte till stipendier för i statens, landstings eller kommuns
fortsättnings- tjänst anställda läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i
kurser. Stockholm m. m. på extra stat för budgetåret 1925—1926 anvisa ett förslagsanslag,
högst 7,500 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
Om också läkarutbildningen i Sverige är synnerligen solid och grundlig,
föreligger det likväl — med hänsyn till de medicinska vetenskapernas hastiga
utveckling — behov av att läkarna någon gång få tillfälle att utvidga sina
kunskaper genom deltagande uti undervisningskurser, anordnade vid sjukhus
med mera allsidigt sjukmateriel. I all synnerhet gäller detta om tjänsteläkarna
å landsbygden, vilka, såsom oftast ensamma på sin ort, måste behärska
de olika medicinska disciplinerna. Man kan därför säga, att det var
ett länge känt behov, som blev fyllt, då några specialistutbildade läkare
började att försöksvis anordna medicinska fortsättningskurser i Stockholm.
Sedan tvenne sådana hållits åren 1909, 1911 (med 66 deltagare) och 1913
Utskotttes
yttrande.
Väckta
motioner om
nn.slnn till,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
95
(med 56 deltagare), ingick den sistnämnda år nybildade »föreningen för
medicinska fortsättningskurser» med begäran om statsbidrag till stipendier
för landsortsläkare, som önskade deltaga i kurserna. I enlighet med kungl.
proposition i frågan beslöt också 1914 års förra riksdag bevilja ett anslag
för ändamålet å 4,500 kronor, därvid bestämdes, att stipendiernas storlek
skulle vara 300 kronor och att de skulle kunna utgå till kikare, anställda i
statens, landstings eller kommuns tjänst.
I föreningens program ingick att tillsvidare anordna fortsättningskurser
i Stockholm endast vart annat år. I enlighet härmed liöllos sådana åren
1915, 1917, 1919 och 1921, samtliga med statsbidrag, som blev höjt först
till 6,000 kronor och slutligen till 12,000 kronor, på det att stipendierna
måtte komma liera tjänsteläkare till del. I samband med sistnämnda ökning
av anslaget höjdes även stipendiernas storlek till 400 kronor, varjämte särskilt
bidrag skulle utgå till resekostnader för provinsialläkare från övre
Norrland.
Kursdeltagarnas antal steg första gången, stipendier kunde utdelas, till
80 och har vid de följande kurserna utgjort respektive 78, 53 och 60 (därav
42 från landsorten).
Sedan 1921 har något statsbidrag för ändamålet icke vidare blivit beviljat,
och någon kurs har därför sedan dess icke kunnat komma till stånd. Förra
året gjordes ett försök att genom Svensk Läkartidning efterhöra, huruvida
deltagare till en ny kurs utan bidrag till kostnaderna kunde beräknas, men
endast 11 anmälde sig och däyav allenast 5 från landsorten.
Då de flesta tjänsteläkares ekonomi huvudsakligen är beroende av deras
dagsinkomst på praktiken, innebär för dem redan ledigheten i och för sig
med därtill kommande utgift för vikarie en kännbar ekonomisk uppoffring.
Vid sådant förhållande är det lätt att förstå, att det för tjänsteläkarna i allmänhet
ställer sig svårt att kunna deltaga i en fortsättningskurs utan bidrag
till de direkta kostnaderna för denna.
Uppenbart synes sålunda vara, att, skola de medicinska fortsättningskurserna
åter kunna komma till stånd, måste statsbidrag beviljas för ändamålet.
Med hänsyn till vikten av att landets läkarkår sättes i tillfälle att
uppfriska och vidmakthålla de under studietiden förvärvade kunskaperna
salut att göra sig praktiskt förtrogen med nya undersöknings- och behandlingsmetoder
på den medicinska vetenskapens område, vore det i hög grad
önskvärt, att det icke bleve något ytterligare uppskov med anordnandet av
medicinska fortsättningskurser.
Nämnas må också, att medicinalstytrelsen i underdåniga skrivelser den 3
augusti 1921, den 18 augusti 1922, den 19 september 1923 och den 30 augusti
1924 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte begära anslag av riksdagen till sådan
kurs, om också till ett reducerat belopp. I sistnämnda skrivelse föreslogs
sålunda, att 7,500 kronor måtte begäras för ändamålet. Därvid utgick medicinalstyrelsen
ifrån, att stipendierna åter skulle sänkas till 300 kronor, och
att högst 600 kronor skulle reserveras såsom bidrag till resekostnader för
provinsialläkare i övre Norrland. I denna medicinalstyrelsens skrivelse är
Utskottets
yttrande.
[89.j
[90.]
[91.]
[92.]
[93.]
[94.]
[95.]
[96.]
[97.]
[98.]
96 Statsutskottets utlåtande Nr 5.
även omnämnt, att föreningen i fråga meddelat, att den vore beredd att, om
anslag till stipendier åter kunde utverkas, anordna medicinsk fortsättningskurs
under hösten 1925.»
Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om vikten av att landets
läkarkår sättes i tillfälle att uppfriska och vidmakthålla de under studietiden
förvärvade kunskaperna samt att göra sig praktiskt förtrogen med nya undersöknings-
och behandlingsmetoder på den medicinska vetenskapens område,
liar i likhet med motionärerna ansett, att ett ytterligare uppskov med återförande
å riksstaten av nu ifrågavarande anslag icke bör ske.
Då utskottet icke heller haft något att erinra emot storleken av det för
ändamålet äskade anslagets belopp, får utskottet sålunda hemställa,
att riksdagen, med bifall till herrar Petréns och von Sneiderns
samt herr Uddenbergs ovanberörda motioner, må till
stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda
läkare för bevistande av medicinska fortsättningskurser i Stockholm
m. m. för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
å 7,500 kronor.
Överståthållarämbetet och landsstaten.
90:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till överståthållarämbetet
(punkt 89), dels till landshövdingarna (punkt 90), dels till befattningshavare
vid länsstyrelserna (punkt 91), dels till sakkunniga till biträde
vid utredningar m. m. (punkt 92), dels till extra biträde vid länsstyrelserna
m. m. (punkt 93), dels ock till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och
Bohus län (punkt 94) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
91:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95) och under hänvisning
till vad statsrådsprotokollet (sid. 281 och 282) i ämnet innehåller, får
utskottet hemställa,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 till ersättning åt lappfogdar
m. m. anvisa ett extra reservationsanslag av 43,550 kronor.
Polisväsendet.
92:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag dels till polisväsendet
i riket (punkt 96), dels till vissa ersättningar åt befattningshavare
vid polis- och åklagarväsendet (punkt 97), dels ock till polisväsendet i Stock
-
iStatsutskottets utlåtande Nr 5.
97
liolm (punkt 98) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden
; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
93:o) Kungl. Magt har föreslagit riksdagen (punkt 99) att till underhåll Särskild polis
av särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. fBr upp~
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets ^loTligiZ
fond av rusdrycksmedel, av 150,000 kronor. försel av
Beträffande utredningen i ämnet får utskottet hänvisa till sid. 283—286 i
statsrådsprotokollet. fQQ 1
För vartdera av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har riksdagen på
förslag av Kungl. Maj:t anvisat anslag till särskild polis för uppdagande av
olovlig införsel av spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
För det förra budgetåret har anslaget utgått med 125,000
kronor och för det senare med 100,000 kronor.
Den av Kungl. Maj:t nu föreslagna förhöjningen av anslaget är föranledd
dels därav, att, sedan aktiebolaget Vin- och Spritcentralen, som senast för
år 1924 och första hälften av innevarande år lämnat bidrag till nu ifrågavarande
ändamål, förklarat sig i fortsättningen icke komma att lämna dylikt,
statens bidrag till Stockholms stad, nu 50,000 kronor, ansetts böra höjas,
dock högst till 75,000 kronor, dels ock därav att ökade medel ansetts höra
finnas disponibla för spritsmugglingens bekämpande å andra orter i landet,
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till underhåll av särskild polis för uppdagande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1925 1926 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel, av 150,000 kronor.
Diverse.
94:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag till ålderstillägg [100.1
(punkt 100) samt till rese- och traktamentspenningar (punkt 101) kommer rim j
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet ^
skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
95:o) Kung! Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att höja det ordinarie
reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 110,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 289 och 290 i statsrådsprotokollet.
Det ordinarie anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 6 saml. 5 haft. (Nr 5.) 701 25 7
Kommittéer
och utredningar
genom
sakkunniga.
[102.]
98
Statsutskottets utlåtande Nr ö.
Utskottets
yttrande.
Extra
utgifter.
[103.]
Utskottets
yttrande.
bestämdes för år 1922 till 225,000 kronor och upptogs i riksstaten för första
halvåret 1923 till 112,500 kronor. Oaktat mycket stor överbelastning ägt
rum å 1921 års anslag och för år 1922 enahanda förhållande syntes komma
att inträffa beträffande anslaget för sistnämnda år, bestämdes anslaget för
budgetåret 1923—1924 icke till högre belopp än 125,000 kronor, enär enligt
Kung! Maj:ts beslut den 24 november 1922 det stora flertalet av kommittéer
och sakkunniga upphört med sin verksamhet eller komme att göra detta
under första hälften av år 1923. Anslaget för budgetåret 1923—1924 erhöll
icke heller karaktären av förslagsanslag utan upptogs såsom reservationsanslag.
För budgetåret 1924—1925 ansågs anslaget kunna sänkas med 25,000
kronor till 100,000 kronor.
Utskottet har icke känt sig övertygat om nödvändigheten av den av
Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av förevarande anslag, utan synes anslaget
böra bestämmas till samma belopp som för innevarande budgetår.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
. till kommittéer och utredningar genom sakkunniga med oförändrat
belopp eller 100,000 kronor.
96:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att höja det ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter, nu 100,000 kronor, med 10,000
kronor till 110,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 290 i statsrådsprotokollet.
Reservationsanslaget till extra utgifter upptogs i 1922 års riksstat till
40,000 kronor och i riksstaten för första halvåret 1923 till 20,000 kronor.
1923 års riksdag godkände ett av Kungl. Maj :t framlagt förslag, att huvudtitlarnas
allmänna besparingsfonder skulle från och med den 1 juli 1923 avskaffas.
Enligt detta förslag förutsattes, att sådana utgifter, som dittills bestritts
från nämnda fonder, efter sistberörda tidpunkt skulle belasta respektive
reservationsanslag till extra utgifter. I anslutning härtill bestämdes anslaget
till detta ändamål under femte huvudtiteln för budgetåret 1923—1924
till 120,000 kronor.
Med hänsyn till väntad besparing å sistnämnda anslag sänktes detsamma
för budgetåret 1924—1925 med 20,000 kronor till 100,000 kronor.
Även beträffande ifrågavarande anslag har utskottet icke blivit övertygat
om nödvändigheten av en höjning utan har anslaget synts böra upptagas
med oförändrat belopp.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter med oförändrat belopp eller 100,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
99
97:o) Beträffande Kung! Maj:ts förslag rörande anslag dels till skrivmaterialier
och expenser, ved m. in. (punkt 104), dels till tillfällig löneförbättring
för viss personal inom den civila statsförvaltningen (punkt 105),
dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga
befattningshavare (punkt 10(5), dels och till dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst (punkt 107) kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtanden; vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
98:o) Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 108) att höja det ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 180,171 kronor, med
10,414 kronor till 190,585 kronor.
Det ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader har beräknats för
budgetåret 1923—1924 till 200,476 kronor och för nu löpande budgetperiod
till 180,171 kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning uppgingo nettoutgifterna
från anslaget för budgetåret 1923—1924 till 194,605 kronor. Med hänsyn
härtill har departementschefen funnit anslaget för nästa period böra upptagas
till 190,000 kronor, vilket belopp för utjämning av huvudtitelns slutsumma
avrundats till 190,585 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 180,171 kronor, med 10,414 kronor till
190,585 kronor, dock att i anslaget må göras den jämkning,
som kan erfordras för jämnande av huvudtitelns slutsumma.
Övriga ordinarie anslag.
99:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någgn ändring
icke ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under femte huvudtiteln,
vilka icke blivit härovan särskilt omförmälda, må i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 17 april 1925.
På statsutskottets vägnar:
[104.]
(105.]
[106.]
[107.]
Trycknings
kostnader.
[108.]
Övriga
ordinarie
anslag.
S. H. KVARNZELIUS.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar S. H. Kvarnzelius, A. C. Lindblad, A. F.
Vennersten, Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G. Walles, E. A. Hallin, K. E. Andersson
i Eliantorp, G. Kobb, J. B. Johansson i Fredrikslund, A. Petrén och G. A. Carlsson
i Gävle;
från andra kammaren: herrar A. Anderson i Råstock, K. V. Rydén, A. Wik
lund,
C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp, __ S. Bengtsson i Norup, L. J.
Carlsson-Frosterud, O. Olsson i Kullenbergstorp, A A. Törnkvist i Karlskrona, E.
Kristensson i Göteborg, P. M. Olsson i Blädinge och O. E. F. Järte.
Reservationer:
vid punkt 9 (socialstyrelsen) av herrar S. H. Kvarnzelius, Oscar Olsson,
J. G. Walles, G. Kobb, A. Petrén, C. A. Carlsson i Gävle, A. Anderson i
Råstock, C. B. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud och O. E. F. Järte,
vilka ansett, att utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Innebörden av — — — — — — — — — — — —--—--
— — — 26:e lönegraden.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd — ----------
-----för sjukkasseväsendet m. m.
Utöver dessa tjänster------------------
— — — — — andra sekreterarbefattningarna.
Även utskottet har vid prövning av denna fråga kommit till den uppfattningen,
att sekreterarna å styrelsens byrå för arbetarskyddsärenden och å
byrån för lag- och administrativa ärenden icke böra intaga en lägre ställning
i lönehänseende än övriga av lönenämnden till uppflyttning i lönegrad föreslagna
tjänster av nu ifrågavarande kategori. Då utskottet av vad i ärendet
anförts och i övrigt under hand inhämtat rörande befattningshavarnas i fråga
arbetsuppgifter och tjänsteåligganden ansett skäligt, att, i enlighet med vad
lönenämnden föreslagit, förste byråingenjörstjänsten, sekreterartjänsten å
byrån för sociala frågor i allmänhet samt sekreterar- och inspektörsassistenttjänsten
hänföras till högre lönegrad, följer alltså härav, att utskottet funnit
sig böra tillstyrka, att jämväl de två övriga sekreterarbefattningarna erhålla
en förbättrad löneställning och sålunda placeras i den nya 26:e lönegraden.
I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har
riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag
nu jämkats med hänsyn till detta beslut, varjämte vederbörlig ändring vidtagits
i fråga om benämningen av förste kanslibiträden och kanslibiträden.
Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
101
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos socialstyrel
-
sen på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 förste byråingenjör ............................................................ B 26
3 sekreterare......................................................................... B 26
1 sekreterare och inspektörsassistent ................................. B 26
3 förste aktuarier ................................................................ B 24
b) godkänna följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 290,000
Summa kronor 324,400;
samt
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu
312,000 kronor, med 12,400 kronor till 324,400 kronor;
vid punkt 40 (medicinalstyrelsen) av herrar O. Bergqvist, K. E. Andersson
Eliantorp och K. V. Rydén, som ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos medicinalstyrelsen
på följande sätt:
Befattning Lönegrad
1 byråveterinär........................................................................ B 26
1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning........ B 26
1 sekreterare (å medicinalbyrån) .......................................... B 26
1 kamrerare ........................................................................... B 24
1 ombudsman ........................................................................ B 24
3 sekreterare........................................................................... B 24
b) godkänna följande stat för medicinalstyrelsen, att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ... 265,000
samt
Bihang till riksdagens protokoll 1925.
Summa kronor 350,500;
6 samt. 5 höft. (Nr 5.)
701 25 8
102
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
c) höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu
344,100 kronor, med 6,400 kronor till 350,500 kronor;
av herrar E. A. Hallin och 0. Olsson i Kullenbergstorp;
vid punkt 54 (hospital och asyler) av herrar A. Petrén, A. Anderson i
Råstock och L. J. Carlsson-Frosterud.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1925.
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
1
Verkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.
1 ''•
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
''
Kronor
Kronor
A. Departementet.
1
Departementschefen ................................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, för-
slagsanslag .....................................
273,700
3
övergångsstat för departementet ....................
5,200
Säger för departementet
302,900
B. Sociala verk och inrättningar.
Riksförsäkringsanstalten:
1
Riksförsäkringsanstalten, förslagsanslag ...........
243,200
2
Riksförsäkringsanstaltens verksamhet, förslagsanslag
1,346,500
3
Kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, förslagsanslag ............
100,000
4
Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anled-
ning av livförsäkring i samband med lån ur statens
egnahemslånefond, förslagsanslag ...............
5,000
5
Statens bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag..
35,000
378,200
1,351,500
Försäkringsrådet:
6
Försäkringsrådet, förslagsanslag ..................
83,600
7
Försäkringsrådets verksamhet, förslagsanslag........
26,000
Socialstyrelsen:
8
Socialstyrelsen, förslagsanslag ....................
319,400
9
Socialstyrelsens verksamhet .......................
124,600
10
Ersättning åt förlikningsman m. m. för medling i ar-
betstvister, förslagsanslag .......................
110,000
11
Centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister, för-
slagsanslag ...................................
18,700
12
Särskilda skiljedomare i arbetstvister, förslagsanslag..
5,000
13
Offentliga arbetsförmedlingen i riket, förslagsanslag ..
240,000
14
Medellösa arbetssökandes resor, förslagsanslag......
5,000
15
Sveriges deltagande i den internationella arbetsorga-
nisationens konferens, förslagsanslag.............
15,000
334,400
503,300
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 5 håft. (Nr 5.) 1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
[
•
Ordinarie
Extra
.
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Arbetarskydd:
16
Yrkesinspektionen, förslagsanslag..................
291,500
17
Yrkesinspektionens verksamhet ...................
78,500
18
Permanenta utställningen i Stockholm av skyddsanord-
ningar mot olycksfall och ohälsa i arbetet........
3,000
291,500
81,500
Statens tvångsarbetsanstalter:
19
Statens tvångsarbetsanstalter, förslagsanslag ........
571,500
20
Anordnande av varmvattenberedning och värmeled-
ning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona, re-
''
servationsanslag ...............................
7,000
Alkoholistvård:
. ■'' .
"
21
Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
.
vid Svartsjö, förslagsanslag.....................-
3,000
22
Driftkostnader för statens vårdanstalt för alkoholister
i Landskrona, förslagsanslag ....................
2,000
23
Avlöningar och vikariatsersättningar vid statens vård-
anstalt å Venngarn för alkoholister..............
41,945
24
Bidrag till driftkostnaderna i övrigt för statens vård-
■
■
anstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag
39,000
25
Erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostna-
der, förslagsanslag .............................
•
90,000
26
Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-
slagsanslag ...................................
5,000
27
Sakkunnigt biträde hos socialstyrelsen för ärenden
1
rörande alkoholistvården ....................
3,600:
184,54 5|
Sjukförsäkring:
28
Sjukkasseväsendets befrämjande, förslagsanslag.....
*2,470,000
29
Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-
1
slagsanslag ...................................
* 170,000
30
Arbetsrådet, förslagsanslag .........................
61,150
Allmänna pensionsförsäkringen:
31
Pensionsstyrelsen, förslagsanslag....................
* 652,000
32
Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag..
* 597,000
33
Statens kostnad för pensionstillägg och understöd till
de personer, som äro därtill berättigade jämlikt lagen
|
om allmän pensionsförsäkring enligt dess lydelse
före lagen den 8 juni 1915, förslagsanslag........
*25,500,000|
34
Bidrag till understöd åt de personer, som genom lagen
den 8 juni 1915 blivit delaktiga i den allmänna pen-
sionsförsäkringen ..............................
* 4,825,000
35
Ersättning till postverket för dess bestyr med pen-
sionsutbetalningar, förslagsanslag ..............
290,000)
Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr .5.
3
-——-
Ordinarie
Extra
1
anslag
anslag
Kronor
Kronor
| 36
Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteck-
• •
ningar, förslagsanslag ..........................
50,000
652,000
31,262,000
Fattigvård och barnavård:
37
Fattigvården i Stockholm och landsorten ...........
9,564
38
Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag............
1,000,000
39
Svenska fattigvårdsförbundet .....................
20,000
40
Statsinspektion av fattigvården ....................
49,650
41
Bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem,
förslagsanslag .................................
60,000
42
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsan-
slag ..........................................
45,000
43
Barnhusen .....................................
• 115,830
44
Skyddsuppfostran, förslagsanslag ..................
180,000
1,305,394
174,650
| 45
Frälsningsarméns räddningshem ....................
6,000
Säger för sociala verk och inrättningar
6,086.594
33,827,645
1
C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
Medicinalstyrelsen med dithörande stater.
■
Medicinalstyrelsen:
1
Medicinalstyrelsen, förslagsanslag..................
351,500
2
Medicinalstyrelsens verksamhet...................
28,700
Statsmedicinska anstalten:
3
Statens bakteriologiska laboratorium 102,290
4
Driften vid statens bakteriologiska
laboratorium ................ 41,800
5
Statens rättskemiska laboratorium 16,750
6
Driften vid statens rättskemiska la-
boratorium ................. 2.400
7
Provisoriskt lönetillägg åt före-
ståndarna för statens bakteriolo-
giska laboratorium och Statens
rättskemiska laboratorium, för-
slagsanslag .................. 1,800
8
Statens farmaceutiska laboratorium 18,000
119,040
64,000
Provinsialläkarstaten:
9
Förste provinsialläkare och pro- •
vinsialläkare ................ 1,671,300
10
Skrivbiträde och övriga expenser
åt förste provinsialläkare m. m. 48,400
4
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
• • .
Kronor
Kronor
..
Bidrag för anskaffande av bostär
der åt provinsialläkare å lands-
l....... .’
bygden, reservationsanslag ....
40,000
12
Provisoriska lönetillägg åt förste
provinsialläkare och provinsial-
; ; :r 1
'' : . . . V). !
läkare .....................
245,000
13
Flyttningsbidrag åt vissa provin-
''
sialläkare, förslagsanslag . .
5,000
14
Resestipendier åt förste provin-
• • ; t
sialläkare m. fl., reservations-
anslag .....................
• ■ • ■ ■ ■
15
Avlöning åt civila läkarstipendia-
. : . i. :
ter, reservationsanslag .....v
“ ......
16
Bidrag till extra provlnsialläka-
.....* * *
res avlönande, förslagsanslag
25,000
17
Dyrtidstillägg åt vissa extra pro-
vinsialläkare, förslagsanslag .. .
6,000
1,696,300
344,400
2,166,840
437,100
Sjukvårdsanstalterna.
1
Sinnessjukvårdsanstalterna:
18
Hospital och asyler, förslagsan-
slag ...................... 10,190,000
•
''
19
övergångsstat för hospital och
•
asyler, förslagsanslag ........
15,240
'' ''
20
Resestipendier åt vid hospital och
''
asyler anställda läkare, reser-
vationsanslag ..............
—
21
Hospital vid Hälsingborg, reserva-
tionsanslag .................
2,500,000
22
Anstalter för obildbara sinnes-
■
slöa, förslagsanslag..........
427,000
23
Anstalter för bildbara sinnes-
slöa, som icke äro fallande-
.1 ,
sjuka, förslagsanslag ........
647,500
:
24
Epileptikeranstalter, förslagsan-
;
slag.......................
100,000
25
Avlöningar och vikariatsersättnin-
gar m. m. vid statens uppfost-
ringsanstalt för sinnesslöa gos-
sar ........................
23,305
26
Bidrag till driftkostnader i övrigt
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar, förslags-
anslag ....................
25,500
•
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskotts fa utlåtande Nr 5.
Ordinarie
anslag
Kronor
27 1
28
29
30
31
32
33
34
35
15,774
23,500
36
37
38
39
40
41
42
43
Vissa reparationsarbeten m. m. vid
statens uppfostringsanstalt för
sinnesslöa gossar, reservationsanslag
....................
Avlöningar och vikariatsersättningar
in. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor
........................
Bidrag till driftkostnader i övrigt
vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor, förslagsanslag
....................
Övriga sjukvårdsanstalter:
Lasaretts underhåll ............
Resestipendier åt ordinarie läkare
vid länslasarett m. fl., reservationsanslag
..............
Underhåll av Järvsö sjukhus för
spetälska ...................
Täckande av motsedd brist å anslaget
till underhåll av Järvsö
sjukhus för spetälska ........
Understöd åt spetälskesjukas familjer
m. m................
Bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter,
reservationsanslag
........................
Bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
förslagsanslag
................ 2,800,000
Bidrag till resor för vissa patienter
vid kustsanatoriema, förslagsanslag
.................
Resestipendier åt läkare för studier
i tuberkulossjukvård, reservationsanslag
............. —
Folksanatorierna .............
Understödjande av dispensärverk
samhet,
förslagsanslag........
Behandling av medellösa lupuspatienter
från landsorten, förslagsanslag
.................
Radiumhemmets i Stockholm poliklinik
.....................
Radiumhemmets i Stockhoim klinik,
förslagsanslag...........
10,000
11,575
13,900 11,379,740
3,500
5,000
*325,000
40,000
200,000
350,000
60,000
15.000
28.000
Extra
anslag
Kronor
2,584,28QI
Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
Ordinarie
Extra
:• i
anslag
anslag
Kronor
Kronor
44
Bidrag till resor för vissa pati-
enter vid radiumhemmet i
Stockholm, förslagsanslag .... 15,000
45
Inköp av två röntgenterapiappa-
rater för radiumhemmet i
Stockholm .................. 35,000
46
Bidrag för uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemisjuk-
hus, förslagsanslag .......... 1,590,000
47
Bidrag för driften av epidemi-
sjukhus, förslagsanslag ...... 1,000,000
2,899,274
3,606,500
Vanföreväsendet:
48
Kliniker vid vanföreanstaltema i
Stockholm, Göteborg och Häl-
singborg, förslagsanslag ...... 124,000
49
Polikliniker vid vanföreanstaltema
i Stockholm, Göteborg och Häl-
singborg, förslagsanslag ...... 15,000
50
Underhåll av skol- och uppfost-
ringshem för vanföra, förslags-
anslag ...................... 65,000
51
Sällskapet Eugeniahemmets verk-
• ■
samhet ..................... 5,000
52
Bidrag till resor för vanföra jämte
vårdare, förslagsanslag ...... 85,000
53
De i Stockholm, Göteborg och Häl-
singborg inrättade undervis-
ningsanstalterna för vanföra
m. m., förslagsanslag ........ 120,000
409,000
5,000
14,688,014
6,195,780
Hälsovård i allmänhet.
54
Allmän hälso- och sjukvård, förslagsanslag ..........
890,000
55
Lindring i mindre bemedlade patienters å landsbygden
sjukvårdskostnader, förslagsanslag ................
12,000
56
Statens skola för utbildning av distriktssköterskor, för-
slagsanslag .....................................
8,000
57
Stipendier för sjuksköterskor för genomgående av sta-
tens skola för utbildning av distriktssköterskor ....
16,000
58
Bidrag för anställning av distriktssköterskor, förslags-
anslag ........................................
180,000
59
Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, förslagsanslag.....
5,000
60
Bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor, förslagsan-
slaq ..........................................
560,000
61
Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., förslagsan-
slag ...........................................
250,000
Statsutskottets utlåtande Nr 5.
7
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
62
Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen ......
73,703
63
Repetitionskurser för barnmorskor ..................
15,500
64
Skyddskoppympningen, förslagsanslag ...............
290,000
65
Karantänsanstalten på Känsö ......................
17,600
66
Svenska läkarsällskapet ............................
1,500
67
Internationella hälsovårdsbyrån i Paris, förslagsanslag..
6,750
68
Förhöjning av Sveriges andel i kostnaderna för den in-
ternationella hälsovårdsbyrån i Paris för åren 1924 och
1925 ...........................................
5,436
69
Åtgärder för förbättrad sjukvård inom rikets ödemarks-
områden, reservationsanslag ......................
107,000
70
Stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst
anställda läkare för bevistande av medicinska fortsätt-
ningskurser i Stockholm m. m.....................
7,500
1,279,553
1,166,436
Säger för medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
18,134,407
7,799,316
.
•
D. Överståthållarämbetet och landsstaten.
1
Överståthållarämbetet ................................
*95,722
2
Landshövdingarna, förslagsanslag....................
* 540,000
3
Befattningshavare vid länsstyrelserna, förslagsanslag ..
*3,140,000
4
Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.........
* 9,000
5
Extra biträden hos länsstyrelserna m. m., reservations-
anslag ..........................................
* 675,000
6
Ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län ..
*200
7
Fögderiförvaltningarna ............................
2,358,531
1 8
Vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna, för-
slagsanslag .....................................
50,000
9
Övergångsstat för landsstaten ......................
25,700
10
Ersättning åt lappfogdar m. m., reservationsanslag — .
43,550
Säger för överståthållarämbetet och landsstaten
6,893,953
43,750|
E. Polisväsendet.
1
1
Polisväsendet i riket, förslagsanslag..................
*1,625,000
2
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet, förslagsanslag....................
* 225,000
3
Polisväsendet i Stockholm ..........................
* 28,100
4
Särskild polis för uppdagande av olovlig införsel av
1
spritdrycker m. m., att utgå av statsverkets fond av
1
rusdrycksmedel .................................
1
150,000
Säger för polisväsendet
•
28,100
2,000,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
SfaisutsRöttetä5 utlåtande'' Nr å.
1
:
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
j
.! .— i.-»--------
Kronor
Kronor
1
i
F.'' bivérsé.
''
rm/ft [ rx’\ j
. . , : '' r 1 t
i i
ÅlfJprfstilliigg, förslag ^anslag ........
! 2
Rese* och traktamentspenmngar» förslagsanslag
* 800,000
1 3
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
l ■ ■ ‘ • ‘ j
i
100,000
i .''ii ” •) j
I 4
Extra utgifter, reservationsanslag —................
100,000
1 5
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
*1,200,000
''6-
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-
u
vila statsförvaltningen, förslagsanslag ...............
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem
=*1610,000
jämförliga befattningshavare, förslagsanslag........
*9,500
1 8
9
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag .....................................
Tryckningskostnader, förslagsanslag ................
''
190,585
*5,500,000
.
Säger för diverse
2,940,585
6,119,500
i
j
Summa
34,386,539
49,790,211
* Av Kung!. Maj:t föreslagit belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1925:217 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till tryckningskostn a1 i texten
- Rskr. 1925:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till medicinalstyrel s. 8 i texten
- Rskr. 1925:5a Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1925—1926 under riksstatens femt s. 1 i texten