Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående grunderna för två fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande i högre löneklass.

1925-05-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:77, Utlåtande i anledning av väckt motion angående grunderna för två fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande i högre löneklass.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

3

Nr 77.

Ankom till riksdagens kansli den 8 maj 1925 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående grunderna för två

fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande i

högre löneklass.

(l:a avd.)

Uti en inom andra kammaren av herr E. Laurén väckt motion (nr 44) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att fabriksskrivarna vid artilleriets tygstater

J. A. Hallin och A. H. Glafström samt tygskrivaren F. S. Engdahl må

för uppflyttning i högre löneklass tillgodoräkna sig den tid de tjänstgjort som

resp. expeditions- och förvaltningsunderofficerare samt köksföreståndare vid

A. 4, A. 8, A. 10 och kommendantskapet i Boden.

Motionären har till stöd för sin framställning anfört följande:

»Vid tillämpningen av stadgandet i 7 § av avlöningsreglementet för officerare

och underofficerare samt civilmilitära befattningshavare på aktiv stat vid armén

(S. F. S. nr 388/1921) hava vissa tyg- och fabriksskrivare vid artilleriets fabriker

och tyganstalter icke fått tillgodoräkna förut såsom underofficerare fullgjord

expeditionsunderofficers- och köksföreståndaretjänst för uppflyttning i

högre löneklass, under det att kamrater, som befordrats utan att vara underofficerare

på stat, fått räkna sig skrivbiträdestjänstgöring till godo. Så har fabriksskrivaren

J. A. Hallin icke fatt tillgodoräkna sig expeditionsunderofficerstjänst

i regementsexpeditionen vid A. 4 i Östersund under tiden l/i 1909—Vs

1911 och köksföreståndaretjänst vid samma regemente Va 1911—27/5 1913, eller

i det närmaste 4 /2 ar, och fabriksskrivaren A. H. Glafström expeditionsunderofficerstjänst

vid A. 8 i Boden V9 1916—16/a 1917 och vid kommendantskapet i

Boden jämte uppbördsman för diverse materiel därstädes 17/10 1917—10/i0 1918,

eller något över två år. Tygskrivaren F. S. Engdahl har, då de båda förstnämnda

nekats av Kungl. Maj :t, ännu ej ansett sig böra begära att få räkna sig

tillgodo köksförståndaretjänst Vn 1912—31/i0 1915, förvaltningsunderofficerstjänst

7ii 1916—15/io 1918 och 4/= 1920—:% 1924 eller tillhopa omkring 8»/, år.

Stadgandet i 2 mom. av ovan åberopade § förutsätter, att den befordrade före

den ordinarie anställningen bestritt likvärdig tjänst. Vid jämförelse med andra

bestämmelser i reglementet (t. ex. mom. 3 i samma § att den, som kvarstått lönlös

men vinner anställning skall få tillgodoräkna sig förut fullgjord viss tjänstgöring)

synes det dock, som även under ordinarie tjänstetid fullgjord likvärdig

tjänstgöring borde få räknas, något som också Kungl. Maj :t i ett fall medgivit.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

Utskottets

yttrande.

Att ett vikariat å eller biträdestjänstgöring i en befattning får räknas, under

det att likvärdig ordinarie tjänstgöring icke får göra det, föranleder till rena

orättvisor. Så får t. ex. en från reserven, utan att ba varit underofficer på stat,

befordrad tygskrivare räkna skrivbiträdesåren och komma i 10 löneklassen, under

det att en till samma befattning befordrad underofficerare på stat med 17

års ordinarie underofficerstjänst får börja i 8 löneklassen.»

Utskottet har med stöd av 46 § riksdagsordningen över motionen inhämtat

yttrande från försvarsväsendets lönenämnd, vilket yttrande såsom bilaga fogats

vid detta utlåtande.

Utskottet, som ansluter sig till de av lönenämnden framförda synpunkterna

i förevarande frågor, anser skäl icke för närvarande föreligga till vidtagande

från riksdagens sida av åtgärd för åstadkommande av en förändrad löneklassplacering

av ifrågavarande fabriks- och tygskrivare.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Lauréns förevarande motion (II: 44) icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 maj 1925.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: se under utlåtande nr 76.

Bilaga 1.

Till riksdagens statsutskott.

Sedan försvarsväsendets lönenämnd den 13 mars 1925 av Kungl. Maj:t anbefallts

avgiva yttrande över en inom andra kammaren väckt motion, nr 44,

angående grunderna för två fabriksskrivares och en tygskrivares uppflyttande

i högre löneklass, får lönenämnden i ärendet anföra följande.

Beträffande övergång från beställning hörande till en av de tre löneplanerna

i officersavlöningsreglementet (löneplan O för officerare, UO för underofficerare

och C för civilmilitär personal m. fl.) till beställning inom annan av dessa

löneplaner gäller, att därest lönen efter övergången skulle understiga den, som

beställningshavaren vid övergången innehade, skall sistnämnda lön till honom

utgå, intill dess beställningshavaren på grund av befordran eller uppflyttning

till högre löneklass kommer i åtnjutande av motsvarande eller högre lön (10 §).

Denna bestämmelse skyddar beställningshavare, som övergår till annan löneplan,

mot omedelbar minskning i avlöningen, men utesluter ej, att beställningshavaren

kan komma att under viss tid i den nya tjänsten uppbära mindre lön

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

5

än lian skulle hava åtnjutit, om han kvarstått i den gamla beställningen och

där uppflyttats till högre löneklass.

Med anledning av detta förhållande hava, såsom ock framgår av motionen,

några fabriks- och tygskrivare, vilka tidigare varit sergeanter vid armén tillhörande

truppförband, hos Kungl. Maj:t gjort ansökning om rätt att med stöd

av avlöningsreglementet 7 § 2 mom. för löneklassplacering få tillgodoräkna sig

viss tjänstgöring såsom underofficer, vilken av sökandena ansetts vara likvärdig

med den till den nya beställningen hörande. De i sådant hänseende gjorda

ansökningarna hava av Kungl. Maj :t bifallits i vad angår tjänstgöring såsom

s. k. förvaltningsunderofficer men lämnats utan bifall i avseende å tjänstgöring

i egenskap av s. k. expeditionsunderofficer samt köksföreståndare.

Vad beträffar fabriks- och tygskrivarnas arbetsuppgifter, anförde 1918 års

militära avlöningssakkunniga (betänkande del II, sid. 77), att dessa beställningshavare

— vilka äro placerade vid artilleriets fabriker och tyganstalter •—

företrädesvis skola utföra förekommande skrivgöromål samt biträda vid räkenskapsföring

och förrådens skötsel. Vidare skola de under sin tjänstgöring söka

förvärva sig kännedom om tyg- och fabriksförvaltares samt tygunderofficerares

åligganden för att vid behov kunna uppehålla dessas tjänstebefattningar.

Vad härefter angår tjänstgöringen såsom förvaltningsunderofficer, avses därmed

kommendering såsom biträde åt regementsintendent. Några allmänna bestämmelser

rörande det arbete, som under dylik tjänstgöring åligger underofficer,

förefinnas icke. Lönenämnden vill emellertid erinra, att förenämnda avlöningssakkunniga

(del II, sid. 100) yttrade, att enligt upplysningar, som de

sakkunniga inhämtat, ifrågavarande befattningshavare i stor utsträckning lära

hava att fullgöra arbete av lika krävande art som fanjunkare. Med hänsyn

härtill föreslogo de sakkunniga, att den fyllnad till fanjunkares dagavlöning,

som tidigare utgått till sergeant, vilken tjänstgjort såsom biträde hos regementsintendent,

fortfarande skulle bibehållas oförändrad i avbidan på närmare utredning,

huruvida ersättningen i fråga borde bibehållas eller bortfalla. I enlighet

med Kungl. Maj:ts, av 1921 års riksdag bifallna förslag, utgår alltjämt

från anslaget till personal vid staber och truppförband m. fl. för ändamålet ersättning,

beräknad efter 50 öre för dag.

I fråga om tjänstgöringen såsom expeditionsunderofficer vid vederbörande

truppförband finnas ej heller några allmänna bestämmelser, utan torde densamma

i allmänhet regleras genom regementsinstruktion. Erinras må emellertid,

att de avlöningssakkunniga (del II, sid. 100) föreslogo uteslutande ur vederbörliga

stater av de särskilda ersättningar, vilka voro anslagna på staterna för

generalitetet och för .kommendantskapen i form av fyllnad till fanjunkares dagavlöning

för vissa såsom skrivbiträden förordnade sergeanter. Befattningarna

i fråga syntes nämligen de sakkunniga icke i någon mån erfordra några sådana

kvalifikationer, att deras uppehållande gåve anledning till särskild ersättning

utöver den lön, som enligt löneplanen tillkomme sergeant i den lönegrad, vartill

hans beställning vore att hänföra. I enlighet med detta de sakkunnigas uttalande

bortföll ock vid löneregleringen den särskilda ersättningen till berörda

expeditionsunderofficerare. Till de sergeanter, vilka tjänstgjort såsom expeditionsunderofficerare

vid truppförband, har särskild dagavlöningsfyllnad ej

heller tidigare utgått.

Vad slutligen angår köksföreståndarna — vilka kunna utses bland såväl sergeanter

som fanjunkare (styckjunkare) •—- regleras deras allmänna tjänsteåligganden

genom fredsförplägnadsreglementet, vilket kompletteras genom för varje

särskilt truppförband meddelade föreskrifter. Till köksföreståndarna utgå

särskilda arvoden, upptagna å förteckning över i stat icke uppförda arvoden

m. in. Dessa arvoden äro normalt för infanteriregemente 348 kronor, för kavalleri-

och artilleriregemente 282 kronor samt för ingenjör- och trängkår 210

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

kronor, allt för år räknat. Vid vissa skolor, förråd samt underavdelningar av

truppförband utgår arvode till köksföreståndare med lägre belopp.

Såsom inhämtas av propositionen nr 248 till 1922 års riksdag (sid. 99) motiverades

ursprungligen det särskilda arvodet till köksföreståndarna av arméförvaltningen

därmed, att utövandet av denna befattning krävde ett oavlåtligt arbete

— helg- och vardagar lika — från tidigt på morgonen till sent på aftonen;

och vore fördenskull befattningen, vilken delvis måste förrättas i den varma

och ånguppfyllda kokinrättningen, mycket ansträngande. Då försvarsväsendets

lönenämnd den 8 mars 1922 avgav yttrande angående reglerande av vissa

arvoden m. m., fann lönenämnden sig böra förorda bibehållande av nu nämnda

arvoden ävensom vissa andra därmed likartade (till furageuppbördsmän och

uppbördsman vid vissa matinrättningar vid marinen). Lönenämnden framhöll

särskilt, att den till stöd för arvodenas införande åberopade omständigheten, att

bestridandet av omförmälda befattningar i väsentlig utsträckning krävde arbete

på tid, då övriga likställda beställningshavare åtnjöte fritid, betingade arvodenas

bibehållande i lönesystemet. Även det med befattningen förenade uppbördsansvaret

hade synts nämnden utgöra .skäl för de särskilda ersättningarnas fortsatta

åtnjutande. I enlighet med nämndens förslag blevo ock de ovan återgivna

arvodesbeloppen beviljade.

Då det gällt att i anledning av de berörda ansökningarna bedöma frågan, i

vad mån tjänstgöring såsom respektive förvaltningsunderofficer, expeditionsunderofficer

och köksföreståndare bort få tillgodoräknas för löneklassplacering

såsom fabriks- respektive tygskrivare, har stöd för den uppfattning, som tagit

sig uttryck i Kungl. Maj :ts beslut och som ävenledes framförts av arméförvaltningens

vederbörande departement i avgivna yttranden, givetvis kunnat hämtas

från de lönesakkunnigas ovan anförda uttalande om att förvaltningsunderofficerares

arbete i stor utsträckning vore lika krävande som fanjunkares. Den för

fabriks- och tygskrivare gällande lönegraden C 3 motsvarar ävenledes närmast

lönegraden UO 3, till vilken fanjunkare (stjmkjunkare) hänförts.

I fråga om tillgodoräkning i löneklasshänseende av tjänstgöring i lägre ordinarie

befattning, torde enligt lönenämndens uppfattning näppeligen kunna

antagas hava varit avsett, att arbete, som tillhör normal tjänstgöring i viss lägre

lönegrad, må tillgodoräknas efter befordran till en högre lönegrad. Det förtjänar

erinras, att enligt avlöningsreglementet för såväl kommunikationsverken

.som allmänna civilförvaltningen tillgodoräkning av anställningstid i lägre ordinarie

befattning ur beroende på särskild skälighetsprövning.

För att ett i lägre befattning utfört arbete skall kunna tillgodoräknas i en

högre tjänst, bör enligt lönenämndens mening arbetet i fråga vara av en från

den allmänna tjänstgöringen i den lägre befattningen skild art och därjämte

fullt likvärdigt med ej allenast en viss del av arbetet i den högre befattningen

utan med detta arbete såsom helhet betraktat. Därest man utan vidare skulle

tillgodoräkna arbete inom lägre ordinarie tjänst för löneklassplacering å högre

befattning, torde konsekvenserna bliva mycket vittgående. Lönenämnden föreställer

sig, att ett liknande betraktelsesätt legat till grund för statsutskottets

avstyrkande vid 1924 års riksdag av då föreliggande motion om rätt för vissa

marinintendenter att tillgodoräkna tidigare anställning (utlåtande nr 124).

Med den uppfattning, åt vilken lönenämnden ovan givit uttryck, kan nämnden

för sin del ej anse, att i nu föreliggande fall skäl förefinnas att genom särskilt

beslut av riksdagen utvidga tillämpningen av officersavlöningsreglementets

föreskrifter. Lönenämnden tillåter sig ock erinra, därom, att riksdagen år

1918 (skrivelse nr 245) uttalat sig för att frågor om ålderstillägg icke måtte i

särskilda fall dragas under riksdagens prövning. Vid den allmänna revision

av officersavlöningsreglementet, som torde bliva erforderlig under de närmaste

åren, synes emellertid kunna tagas under övervägande, huruvida beträffande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

7

övergång mellan de olika löneplanerna i reglementet förändrade bestämmelser

må vara påkallade och lämpligen kunna genomföras.

Lönenämnden bifogar dels avskrifter av tjänsteförteckningar för de i motionen

avsedda beställningshavarna,1 dels ock en av nämndens sekreterare upprättad

promemoria angående de huvudsakliga åligganden, som i allmänhet torde

tillkomma förvaltnings- och expeditionsunderofficer ävensom köksföreståndare.

Stockholm den 21 april 1925.

ERIK STRIDSBERG.

H. Söderbom.

Bilaga 2.

P. M.

angående förvaltningsunderofflcers, expeditionsunderofflcers och köksföreståndares

allmänna åligganden.

*

I. Förvaltningsunderofficer.

Förvaltningsun deraf ficeren lyder under regementsintendenten.

Honom åligger:

beträffande avlönings- och kassaväsendet:

att upprätta avlöningslistor för officerare och underofficerare;

att granska och kontrollera kompaniernas avlöningshandlingar;

att föra kortsystem (eller andra erforderliga handlingar) rörande personalens

löneupp flyttningar;

att till siffran kontrollera inkommande räkningar och deras överensstämmande

med gällande kontrakt;

att föra regementets räkenskaper samt uppgöra månads- och årsräkenskaper

ävensom efter varje kassadag de föreskrivna kassadagsrapporterna;

_ att i övrigt biträda under kassadagarna med medels utbetalande, utskrivning

av checker, postanvisningar o. s. v.; samt

att föra enskilda lägerkassans räkenskaper m. m.

beträffande tjänsten inom regementsexpeditionen, Avd. IV.

att föra register, diarium och övriga expeditionshandlingar;

att mottaga och expediera ankommande och avgående post:

_ att fördela arbetet å övrig personal inom expeditionen, samt övervaka utbildningen

av i expeditionen tjänstgörande krigskassörer beträffande expeditionsoch

kassatjänsten;

att föra regementsintendentens kontrollböcker över intendenturmaterielen vid

regementet samt vid landstormsförråden;

att föra förteckning över kontrakt;

att månatligen siffergranska vederbörande uppbördsmäns proviantredovisningar,

furageredovisningar bränsle- och lysredovisningar ävensom kompaniernas

redovisningar över självhushållningsanslagen;

1 Här uteslutna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 77.

att månatligen föra sammandrag över antalet tjänstgöringsdagar samt anslagsstatistik;
att

handhava expeditionsmaterielen och blankettförrådet; samt

att övervaka städning och renhållning ikorn expeditionslokalerna ävensom

ansvara för expeditionens möbler och inventarier m. m.

II. Expeditionsunderofflcer.

Expeditionsunderofficer lyder under regementskvartermästaren. Hans allmänna

åliggande torde i regel vara följande:

att föra de vid regementsexpeditionen, Avd. 1 befintliga rullor och liggare

(omkring 15 stycken);

att föra register över utgående handlingar (eventuellt även diariet);

att upprätta sammandrag av besked m. m., som på bestämda tider inkomma

till eller expedieras från expeditionen;

att biträda vid uppsättandet av enklare skrivelser samt verkställa utskrift

och kollationering av utgående skrivelser;

att övervaka och fördela arbetet mellan de i expeditionen tjänstgörande skrivbiträdena

;

att kontrollera postens avsändning, rätta adressering och postbokens förande;

att ansvara för sortering och utsändning av ankommande post till regementet;

att vårda och ordna expeditionens arkiv samt handhava regementets bok- och

blankettförråd;

att ansvara för eldning, belysning och städning i expeditionslokalerna ävensom

för de expeditionen tillhörande möbler och inventarier;

att i övrigt biträda regementskvartermästaren enligt dennes anvisningar.

.Vid vissa regementen tjänstgör expeditionsunderofficeren även såsom rekryteringsofficer

och har i denna egenskap att handhava den expedition, som är

förenad med rekryteringstjänsten. III.

III. Köksföreståndare.

Köksförståndare lyder omedelbart under regementsintendenten samt är dennes

biträde vid ombesörjandet av mathållningen vid regementet.

Köksföreståndaren åligger:

att under uppbördsmannaansvar emottaga, vårda och redovisa den proviant,

som enligt meddelade bestämmelser skall intagas i regementets proviantmagasin,

ävensom emottaga och fördela sådana proviantartiklar, som omedelbart

vid skeende leverans skola användas;

att utöva noggrann tillsyn över de lokaler, som'' användas för regementets

mathållning och till proviantmagasin, samt förvara nycklarna till desamma;

att enligt från kompanier och likställda förband avgivna portionsbesked

samt gällande utspisningsstat utväga eller uppmäta och i vissa fall fördela

provianten på olika förband och olika måltider;

att förestå regementets kök samt där ordna och leda proviantens tillredning

och fördelning;

att, enligt givna föreskrifter, föra de böcker, som äro erforderliga, för att

han ständigt må hava översikt över tillgången å den under hans uppbörd stående

proviant, ävensom att häröver avgiva behörig redovisning, samt

att under uppbördsmannaansvar vårda och redovisa den förplägnads- och

övrig intendenturmateriel, som ställes under hans uppbörd ävensom föra de

böcker eller förteckningar, som äro erforderliga, för att han ständigt må hava

översikt över tillgången å den under hans vård stående materielen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.