Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
1925-03-10 · 185 sidor, varav 176 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 176 av 185 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1925:8, Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1925 kl. 4 e. m.
Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna
under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande
anslagen till ecklesiastikdepartementet.
(2:a avd.)
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde
huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet....... —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........ —
6 kansliråd........................................... B 30
6 förste kanslisekreterare.................................B 26
1 registrator..........................................B 22
7 andre kanslisekreterare......................... B 21
2 kansliskrivare........................................ B 11
1 förste expeditionsvakt.........................;......... B 7
2 förste kanslibiträden...................................B 7
3 expeditionsvakter.....................................B 5
5 kanslibiträden.......................................B 4
Departementets
avdelning
av
Kungl. Maj:ts
kansli.
ur
• Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av
Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 243,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 6,200
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 33,900
Summa kronor 283,100
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 278,600 kronor,
med 4,500 kronor till 283,100 kronor.
Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ansluter sig till vad Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen föreslagit angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares
avlönings- och pensionsförhållanden. Riksdagen har i sistnämnda
hänseende numera fattat beslut. I anledning av detta riksdagens
beslut tarvas allenast en mindre sänkning av anslagsposten avlöningar till
ordinarie tjänstemän samt viss ändring i benämningen av kanslibiträden och
förste kanslibiträden.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli på följande
sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
lementet.
.............................. —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
-
lementet ............................... —
6 kansliråd..............................B 30
6 förste kanslisekreterare.....................B 26
1 registrator................................ B 22
7 andre kanslisekreterare , . . . s . ...............B 21
2 kansliskrivare. , ..................... ...............Bil
1 förste expeditionsvakt.........................B 7
2 kanslibiträden .................B 7
3 expeditionsvakter ..........................B 5
5 kontorsbiträden .............B 4
b) godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
3
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................... kronor 241,500:—
Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 6,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............. »_33,900: —
Summa kronor 281,600: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslags
-
anslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl.
Maj:ts kansli, nu 278,600 kronor, med 3,000 kronor till
281,600 kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels bestämma Riksarkivet.
antalet ordinarie befattningar i riksarkivet på följande sätt: [2.]
Befattning. Lönegrad.
1 riksarkivarie .........................................A 2
2 arkivråd ........................................... B 30
4 förste arkivarier......................................B 26
4 andre arkivarier......................................B21
1 registrator . . .........................................B 21
1 förste expeditionsvakt.................................B 7
2 förste .kanslibiträden. ... ..............................B 7
1 eldare . ...............• ■ ■ .......................... B 5
3 expeditionsvakter.................................B 5
dels godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas från och med
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . .
Vikariatsersättningar, förslagsanslag..............
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
kronor 134,500
» 3,500
» 30,100
Summa kronor 168,100: —
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,
nu 163,000 kronor, med 5,100 kronor till 168,100 kronor.
De allmänna grunder, som av Kungl. Maj:t framlagts i fråga om uppflyttning
i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande förutvarande andra normalgraden,
hava av utskottet i stort sett lämnats utan erinran, och har
riksdagen numera godkänt vad utskottet i berörda hänseende anfört (stats
-
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
utskottets utlåtande nr 13). Härvid har förutsatts, att vid behandling av de
förslag till stater, som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen framlagt, en
särskild prövning skulle ägnas de tjänstei tillhörande den förutvarande andra
normalgraden, vilka ifrågasatts att uppflyttas i högre lönegrad, i och för utrönande
huruvida ovan angivna grunder vore i särskilda fallen tillämpliga.
Kungl. Majrts nu föreliggande förslag innebär bland annat uppflyttning
av fyra förste arkivarier i riksarkivet från nuvarande lönegraden B 15 eller
enligt den av riksdagen numera antagna nya löneplanen lönegraden B 24
till lönegraden B 26.
Med hänsyn till de höga kompetensfordringar, som uppställas på ifrågavarande
befattningar, samt i betraktande av de åligganden, som tillkomma
dessa tjänsters innehavare, har utskottet ansett sig kunna biträda Kungl.
Maj:ts förslag i förevarande avseende.
I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har
riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag
nu allenast jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring
vidtagits i fråga om benämningen av förste kanslibiträden.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i riksarkivet
på följande sätt:
Befattningshavare. Lönegrad.
1 riksarkivarie............................ A 2
2 arkivråd...............................B 30
4 förste arkivarier.......................... B 26
4 andre arkivarier.......................... B21
1 registrator.............................. B21
1 förste expeditions vakt.....................B 7
2 kanslibiträden........................... B 7
1 eldare................................. B 5
3 expeditionsvakter.........................B 5
b) godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 134,200: —
Vikariatsersättuingar, förslagsanslag ... » 3,500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.................... » 30.100: —
Summa kronor 167,800: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,
nu 163,000 kronor, med 4,800 kronor till 167,800 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
3:o) På grund av Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt 3)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till fortsatt utgivande genom riksarkivet av
sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets
historia, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,5U0 kronor.
4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 9—11 i statsrådsprotokollet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet medgav 1924 års riksdag,
att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i
huvudstaden finge av Kungl. Maj:t för inredande i förra strafffängelset vid
Östermalmsgatan i Stockholm av arkivlokaler jämte expeditionslokaler för
riksarkivets räkning disponeras ett belopp av 48,000 kronor. Till de nya
lokalerna skulle från riksarkivets huvudlokaler överföras omkring 4,500
hyllmeter, bestående huvudsakligen av från centrala ämbetsverk och med dem
jämförliga kommissioner till riksarkivet överlämnade arkivserier. Flyttningar
av arkivalierna har vid ingången av år 1925 till huvudsaklig del verkställts.
Kungl. Majrts förslag avser beredande av erforderlig arbetshjälp åt den
ordinarie tjänsteman, som skall förestå den nya arkivdepån, för att möjliggöra
anordnande av särskild expedition och forskarsal i de nya arkivlokalerna.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,
att riksdagen må till uppehållande av expedition i riksarkivets
nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,000
kronor.
öro) Kungl. Majrt har (punkt 5) föreslagit riksdagen att
dels förklara att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall
från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning å befattningshavare vid
landsarkiv;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande
sätt :
Befattningar. Lönegrad.
4 landsarkivarier......................B 26
1 andre arkivarie................... B 21
4 expeditionsvakter....................B 5
Utgivande av
historiska
handlingar.
[3.]
Uppehållande
av
expedition i
arkivlokalerna
vid Östermalm
sgatan.
[4-]
Landsarkiven
ävensom en
ämnet väckt
motion.
[5.]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslag
till ordinarie avlöningsstater och övergångsstat för landsarkiven;
dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid landsarkiv, å vilken
förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills
gällande • avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —
såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid
ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets bekostnad
utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,
han vid utgången av juni månad 1925 innehar, i förskott uppburit
för juli månad 1925, om de dittills varande avlöningsbestämmelserna då fortfarande
varit gällande;
dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas
av den i ordinarie staten för vederbörande landsarkiv upptagna anslagsposten
för avlöningar till ordinarie tjänstemän;
dels förklara, att i övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari
1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då beslutade
löneregleringen för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga
delar gälla även beträffande landsarkiven;
dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det
ordinarie anslaget till landsarkiven — uppföra under rubriken »Landsarkiven»
dels ett ordinarie förslagsanslag, »Ordinarie avlöningsstater», med 85,600
kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat», med 2,400 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 11—37 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion (nr 206), däruti hemställts,
att riksdagen måtte besluta följande ändringar i Kungl. Maj:ts förevarande
förslag nämligen
dels bestämma, att landsarkivarierna skola tillhöra lönegraden B 27 (B 17)
samt expeditionsvakterna B 7 (B 3),
dels företaga härav föranledda ändringar i landsarkivens avlöningsstater.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Det föreliggande löneregleringsförslaget kan utskottet i stort sett biträda.
Endast i en punkt vill utskottet förorda en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag
nämligen i avseende å landsarkivariernas placering i lönehänseende. 1902
års löneregleringskommitté hade föreslagit, att landsarkivarierna skulle placeras
i lönegraden B 17, motsvarande i den nya löueplanen lönegraden B 27.
Till stöd härför hade kommittén huvudsakligen åberopat den väsentligt mera
självständiga ställning, landsarkivarierna intaga i egenskap av chefer för
vederbörande landsarkiv och såsom lokala myudigheter för arkivväsendet inom
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
vederbörande arkivdistrikt. Riksarkivet tillstyrkte detta förslag endast under
förutsättning, att samma löneförmåner bereddes förste arkivarierna i riksarkivet.
I sitt yttrande i ärendet framhöll statskontoret, att — oberoende
av den löneställning, som kunde komma att tillerkännas förste arkivarierna
— arten av de arbetsuppgifter, som påvilade landsarkivarierna, och den
självständiga ställning, dessa befattningshavare intoge såsom föreståndare
för fristående institutioner, tillräckligt motiverade deras av kommittén föreslagna
placering i lönegraden B 17 (=B27). Departementschefen åter har
nu för landsarkivarierna förordat en placering i lönegraden B 26, d. v. s.
samma lönegrad, som av honom tillstyrktes för förste arkivarie i riksarkivet,
därvid han, bland annat, framhållit, att landsarkivarierna genom de senast
utfärdade arkivförfattningarna icke erhållit den självständiga ställning inom
arkivadministrationen, som löneregleringskommittén antagit och som syntes
hava i icke ringa mån bidragit till kommitténs förslag rörande deras avlöning.
Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen icke blivit övertygat
om att den av departementschefen hävdade uppfattningen är den,
som bäst motsvarar de faktiska förhållandena. Efter vad utskottet från
sakkunnigt håll inhämtat och jämväl av nu gällande arkivförfattningar,
jämförda med de senast därförut gällande, kunnat utröna, intaga landsarkivarierna
i allt väsentligt samma ställning inom arkivadministrationen,
som de ägde enligt äldre bestämmelser och vid den tidpunkt, då löneregleringskommittén
avgav sitt förslag i ämnet. På grund härav och med stöd
jämväl av 1902 års löneregleringskommittés ovan omförmälda uppfattning
av saken har utskottet ansett sig böra förorda, att, på sätt i motionen föreslås,
landsarkivarierna hänföras till lönegraden B 27.
Vad däremot beträffar det motionsvis väckta förslaget om placering av
expeditions vakterna i lönegraden B 7, har utskottet icke kunnat tillstyrka detsamma.
Av vad utskottet sålunda tillstyrker beträffande landsarkivarierna, följer,
att vart och ett av de i landsarkivernas stater upptagna förslagsanslagen till
avlöningar till ordinarie tjänstemän bör höjas med i runt tal 450 kronor
och att det av Kungl. Maj:t äskade förslagsanslaget till ordinarie avlöningsstater
för landsarkiven ökas med 1,800 kronor.
Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.
Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Jensens ovanberörda motion
a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1925
äga tillämpning å befattningshavare vid landsarkiv;
b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven
på följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
4 landsarkivarier...........................B 27
1 andre arkivarie..........................B 21
4 expeditionsvakter.........................B 5
c) fastställa följande ordinarie avlöningsstater och övergångsstat
för landsarkiven:
Ordinarie avlöningsstater.
Landsarkivet i Uppsala.
Avlöningar till ordinarie tjänsteman,
förslagsanslag................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.............
Ersättning för skötsel av värmeledning _300: — kronor 22,950:
Avlöningar till ordinarie tjänsteman,
förslagsanslag................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.............
Ersättning för skötsel av värmeledning _»_äUU: — kronor 17,750:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................
Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.............
Ersättning för skötsel av värmeledning » äUU: — kronor 24 450:
kronor
12,350: —
»
1,300: —
»
9,000: —
300: —
i Vadstena.
kronor 11,650:—
>
1,200: —
»
4,600: —
»
300: —
it i Lund.
kronor
18,550: —
»
1,600: —
»
4,000: —
»
300: —
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9
Landsarkivet i Göteborg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................ kronor 12,G50: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . » 1,300: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m............. » 8,000: —
Ersättning för skötsel av värmeledning » 300: — kronor 22 250-_
Summa förslagsanslag kronor 87,400: —
övergångsstat.
Arkivdepån i Visby.
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
Kronor
Kronor
Kronor
1,200
Efter 5 år kan arvodet
höjas med 200 kronor,
efter 10 år med ytter- ligare 200 kronor och efter
15 år med än ytterligare
200 kronor.
—
—
200
550
300
850
Efter 3 år kan lönen hö- jas med 100 kronor, efter
6 år med ytterligare 100
kronor och efter 9 år med
än ytterligare 100 kronor.
—
—
150
—
2,400
1 föreståndare, arvode .
Till vikariatsersättning,
gottgörelse åt extra biträde,
renskrivning m. m.
1 vaktmästare, jämte fri
bostad.............
För skötsel av värmeledning
..............
Summa bestämt anslag
Anmärkning 1. Vaktmästaren äger åtnjuta, utan avdrag å lönen, förutom bostad jämväl
bränsle och lyse, med skyldighet dock för honom att själv bekosta elektrisk armatur
och lampor.
2. A rvodesförhöjning och ålderstillägg utgå av det under riksstatens 8:e huvudtitel
uppförda gemensamma förslagsanslaget till ålderstillägg.
d) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid landsarkiv,
å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer
att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser
ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat
upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,
vid ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets
bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad
tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid ut
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungl.
biblioteket.
[6.1
gången av juni månad 1925 innehar, i förskott uppburit för
juli månad 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna
då fortfarande varit gällande;
e) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning
må bestridas av den i ordinarie staten för vederbörande
landsarkiv upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie
tjänstemän;
f) förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den
22 februari 1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning
av den av riksdagen då beslutade löneregleringen för statsdepartement
med flera verk må i tillämpliga delar gälla
även beträffande landsarkiven;
g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven
— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»,
med 87,400 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat»
för landsarkiven, med 2,400 kronor.
6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos kungl. biblioteket på
följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
1 riksbibliotekarie..................... A 1
4 förste bibliotekarier..................B 26
7 andre bibliotekarier..................B21
1 förste expeditionsvakt................B 7
2 förste kanslibiträden.................B 7
4 expeditionsvakter....................B 5
1 kanslibiträde....................... B 4
dels godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.... kronor 126,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 2,800: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 49,200: —
Böcker, inköp och inbindning........... » 45,000: —
Summa kronor 223,500
dels i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket,
nu 216,500 kronor, med 7,000 kronor till 223,500 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
dels och till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret
1925—1926 anvisa ott extra anslag av 11,000 kronor.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 38—47 i statsrådsprotokollet.
Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttning av förste bibliotekarierna
vid kungl. biblioteket till lönegraden B 26 finner utskottet övertygande
skäl föreligga för en dylik anordning. Förste bibliotekarierna intaga en
självständig ställning såsom föreståndare för olika avdelningar inom kungl.
biblioteket och synas böra vara fullt likställda med intendenterna vid nationalmuseum
och antikvarierna vid vitterhetsakademien, vilka sistnämnda två
grupper redan vid 1921 års lönereglering hänfördes till nu ifrågavarande
lönegrad.
I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har
riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag
nu jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring vidtagits
i fråga om benämningen av kanslibiträden och förste kanslibiträden.
Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos kungl.
biblioteket på följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
1 riksbibliotekarie.........................A 1
4 förste bibliotekarier......................B 26
7 andre bibliotekarier......................B21
1 förste expeditionsvakt....................B 7
2 kanslibiträden..........................B 7
4 expeditionsvakter........................B 5
1 kontorsbiträde..........................B 4
b) godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 126,200: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . . kronor 2,800: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................... » 49,200: —
Böcker, inköp och inbindning....... » 45,000: —
Summa kronor 223,200: —
c) i riksstat^ öka det ordinarie förslagsanslaget till kungl.
biblioteket, nu 216,500 kronor, med 6,700 kronor till 223,200
kronor;
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Katalogiseringsarbeten
vid kungl.
biblioteket.
[7.]
Gemensam
accessiunskatalog
för
Sveriges
offentliga
bibliotek
samt tioårsregister
till
densamma.
[8.]
Bokinköp och
bokbindning
för kungl.
biblioteket.
[9.]
Tillbyggnadsarbeten
vid
kungl. biblioteket.
[10.]
d) till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 11,000
kronor.
r 7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å 20,800 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 47—48 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 19,000 kronor.
Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen betingad av förslaget
om lönereglering för förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.
biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,800
kronor.
8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 8)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i överensstämmelse med vad i motsvarande
hänseende för löpande budgetår ägt rum,
a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges
offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 39:e
årgång, omfattande år 1924, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande
år 1925, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter;
b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs
31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—
1925, bevilja ett extra anslag av 2,000 kronor.
9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.
biblioteket för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
10:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 10) föreslagit riksdagen ifråga
om tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat
för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till arvodes,- ökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och
till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner om
anslag till upprätthållande av bibliotekets verksamhet, väckta den ena inom
första kammaren (nr 102) av herr A. Pers och den andra inom andra kammaren
(nr 65) av herrar I. Anderson och T. af Ekenstam, i vilka under
förebringande av olika motiveringar samstämmigt hemställts, att riksdagen
ville besluta, att för upprätthållande av Linköpings stifts- och läroverksbiblioteks
verksamhet ett extra anslag av 5,000 kr. måtte utgå för budgetåret
1925—1926 i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t
kan finna gott föreskriva.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda
skälen får utskottet hänvisa till respektive motioner.
Det i motionerna framförda yrkandet avser, att utöver det av Kungl.
Maj:t begärda anslaget av 2,600 kronor skulle anvisas ytterligare 5,000 kronor.
Detta belopp skulle enligt den av herr Pers väckta motionen tillgodoföras
bibliotekets verksamhet i allmänhet, men enligt i den av herrar Andersson
och af Ekenstam väckta motionen är beloppet närmare preciserat
att utgå med 2,0,00 kronor till tillfällig löneförbättring åt bibliotekarien samt
med 3,000 kronor till påbörjande av konserveringsåtgärder i fråga om bibliotekets
värdefulla äldre samlingar och till nödvändiga bindningsåtgärder.
Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping står i avseende å omfattning
och samlingarnas dyrbarhet i främsta ledet av våra landsortsbibliotek.
Enligt utskottets mening förefinnas goda skäl för ett understödjande av
detta bibliotek om ock ej fullt i den utsträckning, som nu motionsvis
föreslås. Det är utskottet visserligen icke obekant, att utredning och
förslag föreligga om en statlig organisation av samtliga våra stifts- och
läroverksbibliotek och om ett understödjande av dessa bibliotek förmedelst
allmänna medel, i följd varav det skulle kunna synas mindre välbetänkt
att, innan ett förslag från Kungl. Maj:ts sida i ämnet föreligger, beträffande
ett av dessa bibliotek förorda särskilda åtgärder. Linköpingsbiblioteket intager
dock enligt utskottets förmenande en sådan särställning, ej minst genom
sin livaktiga verksamhet och stigande lånefrekvens, att dylika åtgärder
åtminstone i viss begränsad utsträckning kunna anses fullt motiverade.
Vad som för ifrågavarande bibliotek för närvarande är utan gensägelse
av den största betydelsen är ordnandet av bibliotekariefrågan. Stiftsbibliotekariens
totala årslön utgöres nu av 3,500 kronor, och, såsom i den av
herrar Anderson och af Ekenstam väckta motionen framhålles, lär det ej
Stifta- och
Ittroverksbiblioteket
i
Linköping
samt två i
ämnet väckta
motioner
[11.]
Pedagogiska
biblioteket i
Stockholm.
[12.]
14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vara möjligt att för detta arvode behålla den nuvarande bibliotekarien eller
förvärva kvalificerad innehavare av befattningen. Utskottet har vid detta
förhållande ansett sig böra på det sätt tillmötesgå motionärernas yrkanden,
att utskottet tillstyrker 1,500 kronor att utöver det av Kungl. Maj:ts föreslagna
beloppet å 2,600 kronor utgå till avlöningsförbättring åt bibliotekarien.
Efter vad utskottet inhämtat, lärer ett bifall till detta förslag icke kunna
anses föregripa den nu pågående utredningen av organisationen av läroverksoch
landsbibliotek.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Pers’ samt herrar Andersons och af Ekenstams
ovanberörda motioner, till arvodesökning åt bibliotekarien
vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och till arvode
åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 4,100 kronor, att utgå enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet
ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva,
dels ock till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning och för
inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 51—53 i statsrådsprotokollet.
Till uppehållande av bibliotekets verksamhet utgår för löpande budgetår
anslag till enahanda belopp, som nu för samma ändamål äskas eller 11,000
kronor. För bibliotekets flyttning till samt nyinredning av de lokaler, som,
efter vad som ställts i utsikt, komma att upplåtas i den ämbetsverksbyggnad,
som vore under uppförande i kvarteret Murmästaren på Kungsholmen,
har av styrelsen äskats 3,500 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t nedsatts
till 2,500 kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets
verksamhet ett extra anslag av 11,000 kronor, att
utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,
b) till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning
och för inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag
av 2,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie
vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket
i Paris för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen dels bestämma antalet
ordinarie befattningar vid nationalmuseum på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 överintendent......................................A 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare)...................... B 26
1 kansliskrivare...................................... Bil
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och
gravyravdelningen)................................. B 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt....................B 7
2 förste expeditionsvakter............................... B 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........................ B 5
10 expeditionsvakter................................... B 5
dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och
budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700: —
Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m. . . » 39,200: —
Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —
Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden........ » 9,600: —
Summa kronor 154,400
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,
nu 153,500 kronor, med 900 kronor till 154,400 kronor.
I anledning av riksdagens numera fattade beslut i fråga om kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av
ifrågavarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid national
-
museum på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 överintendent........................... A 1
4 intendenter (avdelningsföreståndare)...........B 26
1 kansliskrivare .......................... Bil
Skandinaviska
bibliotekarien
vid
S:te Geneviévebiblioteket
i Paris.
[13.]
National
museum.
[14.]
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vissa expensutgifter
vid
nationalmuseum.
[15.]
Befattning. Lönegrad.
1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-
och gravyravdelningen) ...........B 7
1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt........B 7
2 förste expeditionsvakter...................B 7
1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl...... B 5
10 expeditionsvakter........................ B 5
b) godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
.................... kronor 101,300: —
Vikaria tsersättningar, förslagsanslag... . kronor 2,700: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m................... » 39,200: —
Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter
.................... » 1,400: —
Nattlig bevakning av nationalmuseibygg
naden
....................... » 9,600: —
Summa kronor 154,200: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till nationalmuseum, nu 153,500 kronor, med 700 kronor till
154,200 kronor.
15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen medgiva, att från
och med budgetåret 1925—1926 dels kostnaderna för golvboning och fönsterputsning
i nationalmuseibyggnaden samt för nationalmuseets telegramavgifter
må utgå från det under riksstateus åttonde huvudtitel uppförda- förslagsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.; dels ock kostnaden
för tryckning av nationalmuseets årsberättelse må utgå från det
under riksstateus åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader.
Utredningen återfinnes å sid. 55—57 i statsrådsprotokollet.
1919 års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag dels att från och med år
1920 uppföra ett reservationsanslag å 11,000 kronor med titel: »samlingarnas
vård och underhåll samt expenser», dels ock att medgiva, att kostnaden för
belysning av nationalmuseets lokaler i museibyggnaden finge utgå från det
under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. Från sistnämnda anslag bestridas jämväl
sedan år 1912 museets utgifter för bränsle samt från och med år 1922 kostnaden
för museets rikstelefoner.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
Anslaget till »samlingarnas vård och underhåll samt expenser» har emellertid
visat sig otillräckligt för sitt huvudändamål, samlingarnas egentliga vård.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget befrias från årliga utgifter
till ett belopp av omkring 2,750 kronor, vilket sålunda skulle komma den
egentliga vården av samlingarna till godo. En maximibegränsning av de kostnader,
som sålunda skulle komma att bestridas av allmänna expens- och
tryckningsanslagen, skulle ske i samband med Kungl. Maj:ts beslut rörande
dessa anslag.
Utskottet finner den nu föreslagna anordningen allenast innebära ett fortskridande
på den väg, som följts i fråga om bestridande av museets kostnader
för sådana expenser som bränsle, belysning och telefon, och har utskottet
ansett sig böra förorda bifall till Kungl. Maj:ts förslag.
Utskottet får alltså hemställa,
att riksdagen må medgiva, att från och med budgetåret
1925—1926
a) kostnaderna för golvboning och fönsterputsning i nationalmuseibyggnaden
samt för nationalmuseets telegramavgifter
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved m. m.;
b) kostnaden för tryckning av nationalmuseets årsberättelse
må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda
förslagsanslaget till tryckningskostnader.
16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att för etikettering Etikettering
av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1925—1926 an- av kon^than”
visa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor. verk.
Utredningen återfinnes å sid. 58—60 i statsrådsprotokollet. [16.]
Genomförandet av etiketteringen av samlingen av konsthantverk skulle
enligt av museichefen uppgjord plan draga en kostnad av i runt tal 6,500
kronor, vilket belopp departementschefen ansett böra fördelas på två år med
ungefär hälften på vartdera året.
Utskottet anser goda skäl föreligga för ett tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må för etikettering av nationalmusei samling
av konsthantverk för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,850 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 60—64 i statsrådsprotokollet
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 8 höft. (Nr 8.)
Amanuens
och skrivlijälp
åt
depositionsoch
reseintendenten.
[17.]
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nationalmuseets
vandringsutställningar
in. m.
[18.]
Konservering
av tavelsamlingen
&
Gripsholms
slott.
[19.]
Livrustka
mm arens
samlingar
[20.]
samt en i
ämnet väckt
motion.
Det äskade anslaget, 3,850 kronor, innefattar dels ett belopp av 1,200
kronor för beredande av skrivhjälp åt depositions- och reseintendenten, med
vilket belopp anslag för detta ändamål utgår för innevarande budgetår, dels
ock ett belopp av 2,650 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å depositionsavdelningen,
med vilken summa museichefen skulle äga att på lämpligaste
sätt söka tillgodose det förefintliga behovet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer följaktligen,
att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid
nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av
3,850 kronor.
18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till bestridande av kostnader, som äro förenade med
genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,
föreläsningar och konstpropaganda, ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor,
b) till försäkring och transport av konstföremål, som
äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, ett extra
reservationsanslag av 2,500 kronor,
c) till konservering av bandtecknings- och gravyrsamlingar
inom nationalmuseum ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
19:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom (punkt 19) gjorda framställning
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavelsamling
å Gripsholms slott för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till underhåll
och vård av livrustkammarens samlingar in. in. anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 17,700 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 67—69 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr V. Hydra väckt motion (nr 82), däruti hemställts, att
riksdagen måtte för budgetåret 1925—1926 — utöver av Kungl. Maj:t
äskat belopp —• anvisa,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
19
dels ett reservationsanslag av 1,000 kronor för fortsatt etikettering av livrustkammarens
samlingar,
dels ock ett extra anslag av 9,700 kronor för fortsatt arbete med upprättande
av eu lappkatalog över nämnda samlingar.
dill stöd för sin framställning anför motionären följande:
Livrustkammaren är, enligt de gränser, som uppdragas i senast av Kungl.
Maj: t fastställda bestämmelser för dess arbetsområde, en det svenska rikets
historiska minnessamling från hela den nyare tiden, belysande det offentliga
uppträdandet av de ledande i staten. Vid fastställandet av dessa gränser
lades fortfarande till grund de principer, som tidigare tillämpats vid de
tvenne stora depositionerna av föremål till det arméhistoriska museet, »Artillerimuseum»,
åren 1886 och 1906, därvid allt det militära materialet avsöndrades.
I Livrustkammaren behölls endast de kungalorlänade värdighetstecknen
och av krigisk utrustning endast det, som i äldre osäkra tider
bars av varje person.
Den kärna, kring vilken samlingen i sitt nuvarande skick utvuxit genom
gåvor och systematiskt samlande, är den rent kungliga samlingen, som väl
huvudsakligen innehöll konungarnas rent personliga saker, men dessutom
genom gåvor av de i landets historia framträdande stormännen, kommit att
representera även dessa. Genom att vara utvuxen kring denna kärna blir
Livrustkammaren landets äldsta historiska samling, då till densamma redan
år 1627 inlämnats föremål att bevaras enbart på grund av deras historiska
karaktär, nämligen de av Gustav II Adolf under fälttåget i Preussen burna
dräkterna. Tidigare hade samlingen mer karaktär av en förrådskammare
för konungens personliga utrustning, och samlingen bevarar fiån denna tid
bl. a. den Gustav Vasa tillhöriga krönta hjälm som upptages redan i 1548
års inventarium. Dessa av konungarna personligen burna rustningar kallades
under 1500-talet »Kongl. Maij:tz LijfRustningar», varav samlingen sedan
den tiden har det namn, varunder den på grund av sitt verkligt enastående
material är vida känt i världen.
Det förhållandet, att i Livrustkammaren ingår denna kungl. samling, medför
även att samlingen kommit att innehålla de bästa alstren av inhemsk
konst och hantverk, vars historiska betydelse betydligt ökas av rikhaltiga
arkivuppgifter, som möjliggöra föremålens noggranna bestämning till såväl
tid, tillverkare som användning.
Livrustkamraarens samlingar, som inrymma märkliga minnen från de
allra flesta av Sveriges historiskt betydelsefulla personligheter under nyare
tid, hava ett stort historiskt intresse och besökas flitigt av så väl in- som
utländska forskare. Med det vaknade allmänna intresset för historia ha
samlingarna kommit att fa eu allt större uppgift jämväl för personer utanför
de egentliga forskarnas krets. Särskilt vid iscensättandet av historiska
skådespel för teater och film ävensom vid andra tillfällen, då det gäller att
tidshistoriskt troget återgiva bilder och händelser från gången tid, äro Livrustkammarens
samlingar i dräkter och föremål av största betydelse; de
tagas jämväl i anspråk i alltjämt stigande omfattning.
Ett huvudvillkor för samlingarnas användbarhet för så väl den stora allmänheten
som forskarna är emellertid dels deras etikettering, dels ock genomförande
av en fullständig katalogisering av desamma.
Föreståndaren för Livrustkammaren har för finansåret 1925—26 begärt,
dels 58,395 kronor, innefattande lönestat för samtliga nu använda medhjäl
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
pare jämte vissa tillfälliga anslag, dels ett särskilt anslag för avslutande av
den påbörjade lappkatalogen.
Bland de begärda, men i årets proposition icke upptagna anslagen ingår
det anslag för etikettering av samlingarna, som beviljades av 1920 års riksdag
och sedermera utgått under åren 1921, 1922 och första halvåret 1923
med respektive 1,000, 1,000 och 500 kronor. Den ursprungligen beräknade
summan var 6,000 kronor, och avsåg ett ^experimenterande av lämpligaste
etiketteringssätt, sedan såväl riksdagens revisorer (under hand) som riksdagen
själv uttalat önskvärdheten av samlingens etikettering.
Denna etikettering av samlingen är nu mer än någonsin önsklig, då den
nuvarande depressionstiden medför, att mången drar sig även för den lindriga
utgiften för en katalog, vilket förhållande märkbart avspeglar sig i antalet
försålda dylika. Under femårsperioden 1919—23 har sålunda försålts
respektive 5,541, 5,482, 3,404, 2,435 och 2,460 kataloger. Livrustkammarens
säregna karaktär gör ju dessutom en etikettering mer behövlig än vid någon
annan samling.
Under sådana förhållanden torde det icke kunna anses riktigt, att det påbörjade
etiketteringsarbetet varaktigt avbrytes, utan anser jag mig böra föreslå,
att ett anslag av 1,000 kronor ställes till förfogande för detta arbetes
fortsättande under budgetåret 1925—1926.
Det första steget för tillgodogörande av ett sådant vetenskapligt material
är, såsom förut antytts, upprättandet av eu efter moderna principer upplagd
katalog, d v. s. eu lappkatalog. År 1906 beviljade också riksdagen till
detta ändamål 4,000 kronor. Såsom föreståndaren för Livrustkammaren i
skrivelse av den 26 september 1924 påvisat, uppgjordes kostnadsberäkningen
för denna under så helt olika förhållanden mot dem som sedan blivit rådande
— samlingen har för övrigt under tiden högst avsevärt tillväxt —
att för den ursprungliga summan väl kunnat anskaffas hela behövliga utrustningen
av katalogblad, pärmar och kartonger men fotografier av endast
1,700 föremål. För fullbordandet av lappkatalogen över samlingen i dess
nuvarande omfattning återstår fotograferandet av 7,000 föremål, samt kompletterande
beskrivningar i vilket även ingår kontrollerandet av traditionella
historiska uppgifter om föremålen. Till materialanskaffningar härför har
föreståndaren begärt 18,500 kronor. För utförandet av det vetenskapliga
arbetet har i samma skrivelse ej upptagits någon kostnad, emedan den avsågs
kunna utföras av samlingens tjänstemannastab, sedan den erhållit den
storlek, som begärts i den särskilda skrivelsen rörande lönestaten.
Detta arbete kan givetvis icke utföras av annan personal än den som äger
en viss förtrogenhet med samlingarna. För den personal, som nu arbetar
vid Livrustkammaren finnes utom för föreståndaren avlöning endast för eu
amanuens, medan de övriga tvenne amanuenserna underhållits i någon mån
med vikariatsarvoden, tillfälliga smärre anslag, men huvudsakligen med på
privat väg anskaffade medel. Möjligheterna att anskaffa enskilda medel ha,
enligt vad föreståndaren meddelat, år efter år blivit allt mindre, och möjligheten
att nu längre på så osäkra villkor kvarhålla den vid samliugen upptränade
arbetskraften anses av honom icke längre kunna påräknas. Såsom
exempel på dessa osäkra förhållanden kan nämnas, att för innevarande
finansår det ännu icke varit möjligt anskaffa de behövliga enskilda medlen
till avlönande av den ena amanuensen för tiden efter nästkommande 15
mars. Och med den personal, för vilken avlöning utgår av statsanslag, har
det visat sig omöjligt medhinna annat arbete än den dagliga expeditionen
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
21
och samlingarnas nödtorftiga vård. Den dagliga expeditionen hav för öyrigt
år för år krävt ökad tid genom do alltmer tilltagande förfrågningarna från
samlare, konstnärer, konsthantverkare, teater- och biograffolk in. 11.
Intill dess möjlighet finnes att framlägga förslag till ökad ordinarie per
sonal och lönereglering vid Livrustkammaren, skulle de för katalogarbetet
kvalificerade tjänstemännen kunna bibehållas, därest nu ett anslag för fortsättande
av lappkatalogiseringen kundo erhållas för nästa finansår, vilket
anslag under dessa nya förhållanden behövde omfatta dels de redan för
ändamålet begärda 3,700 kronor, dels ock därutöver 6,000 kronor, som behöves
för avlöning åt för det vetenskapliga arbetets utförande erforderlig
personal, eller sammanlagt en summa av 9,700 kronor.
Såsom framgår av motionen, avser motionärens yrkande till väsentligaste
delen att för livrustkammaren möjliggöra att bibehålla vid samlingarna två
amanuenser, vilka hittills huvudsakligen avlönats med på privat väg an
skaffade medel. Det måste givetvis vara av stor betydelse för ett museum
— och i all synnerhet för livrustkammaren med dess ytterst begränsade
tjänstemannapersonal — att kunna räkna med att få behålla arbetskrafter
som äro för ändamålet uppövade och väl förtrogna med de samlingar, åt
vilkas vård de ägnat sitt intresse. Då därjämte det i motionen avsedda
ändamålet att fullfölja etiketteringsarbetet och katalogiseringen av ifrågavarande
dyrbara och oersättliga samlingar synes vara av natur att böra utan
onödigt uppskov tillgodoses, finner utskottet goda skäl vara anförda för ett
tillstyrkande av motionärens förslag. Utskottet har dock velat framhålla, att
utskottet med ett dylikt tillstyrkande icke velat taga ståndpunkt till den
lönereglering och den nya stat för livrustkammarens personal, varom förslag
ett kommande år lärer vara att förvänta.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum
och med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till underhåll och
vård av livrustkammarens samlingar in. m. ett extra anslag
av 17,700, kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Majd bestämmes;
b) , med bifall till herr Rydéns ovanberörda motion, ett
extra reservationsanslag av 1,000 kronor för fortsatt etikettering
av nämnda samlingar;
c), med bifall likaledes till herr Rydéns ovanberörda
motion, ett extra anslag av 9,700 kronor för fortsatt arbete
med upprättande av en lappkatalog över ifrågavarande
samlingar.
21:o) Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 21) föreslagit riksdagen ifråga
om tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Tillfällig
löneförbättring
för viss
personal
vid livrust
kammaren.
[21.]
22
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Naturhistoriska
riksmuseets
samlingar
m. m.
[22.]
Provisoriska
lönetillägg åt
intendenterna
vid naturhistoriska
riksmuseet.
[23.]
Personligt
arvodestillägg
åt
assistenten
G. A. H.
Dahlstedt.
[24.]
22:o) Kungi. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning med 500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till
samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten till
ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till instrument, material
och inventarier, skrivmaterialier in. m. höja nämnda reservationsanslag, nu
40,800 kronor, med 500 kronor till 41,300 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 70—73 i statsrådsprotokollet.
Den föreslagna anslagshöjningen är avsedd att komma riksmuseets paleobotaniska
avdelning till godo.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för beredande av ökning med 500 kronor
av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar
m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten
till ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till
instrument, material och inventarier, skrivmaterialier m. m.
höja nämnda reservationsanslag, nu 40,800 kronor, med
500 kronor till 41,300 kronor.
23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum,
a) medgiva, att för tiden den 1 juli 1925—den 30 juni
1926 må, utöver tillfällig löneförbättring, till intendent vid
naturhistoriska riksmuseet utgå provisoriskt lönetillägg med
900 kronor, därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår,
som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med
1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika
tjänstår;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses
motsvara lön och 1/z tjänstgöringspenningar och skolande i
tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma att
utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret
1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
;
b) för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 11,400
kronor.
24:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 24)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med
vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande under
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
23
tiden 1 juli—31 december 1925 av ett personligt arvodestillägg
åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska
avdelning G. A. H. Dablstedt för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 250 kronor.
25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning
ett extra anslag av 2,000 kronor,
dels ock till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för samma avdelning
ett extra reservationsanslag av 700 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 74—76 i statsrådsprotokollet.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor,
b) till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för
samma avdelning ett extra reservationsanslag av 700 kronor
26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för bud''
getåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,100 kronor.
På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1924 års riksdag
till inköp av instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska
avdelning för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor. Till grund för denna framställning låg en av intendenten vid riksmuseets
nämnda avdelning professorn G. Aminoff gjord anhållan om ett
anslag för omförmälda ändamål å 6,100 kronor. Vetenskapsakademien har
nu gjort framställning i fråga om anvisande av återstående beloppet, 3,100
kronor.
Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska
riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av
3,100 kronor.
27:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utäta
riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum för budgetåret 1925—1926 anvisa:
Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
paleozoologiska
avdelning
ni. in.
[25.]
Instrument
för naturhistoriska
riksmuseets
mineralogiska
avdelning.
[26.]
Arbetsbiträde
vid
naturhistoriska
riksmuseets
24
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
etnografiska
avdelning
m. m.
[27.]
Uppvärmning
m. m. av
vissa lokaler
för etnografiska
avdelningen.
[28.]
Expenser
in. in.
för naturhistoriska
riksmuseet.
[29.]
a) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor,
b) till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under
tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 med ett belopp av högst
500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska
riksmuseet C. G. Swedéu, A. Karlsson och J. E. G. Eriksson,
utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring
åtnjuta dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor.
28:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 28)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, till uppvärmning, belysning, städning m. m. av de
lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm, vilka ställts
till förfogande för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 1,750 kronor.
29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom särskilda extra anslag anvisa:
dels till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser för naturhistoriska
riksmuseets avdelningar vid Frescati och till expenser samt vård,
underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning för budgetåret
1924—1925 ett belopp av 15,000 kronor att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes;
dels ock till förstärkande av nämnda två anslag för budgetåret 1925—
1926 ett belopp av 15,000 kronor att likaledes utgå med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Utredningen återfinnes å sid. 78—82 i protokollet.
För budgetåret 1924—1925 har riksdagen till täckande av motsedd brist
i förenämnda anslag anvisat ett extra anslag av 23,000 kronor. Härvid
avsågs motsedd brist för budgetåret 1923—1924, sådan denna brist beräknades
föreligga vid slutet av detta budgetår. I avseende å bristen för budgetåret
1924—1925 och förstärkningsanslag för budgetåret 1925—1926 räknar
vetenskapsakademien, vad angår avdelningarna vid Frescati, med ett
belopp för vartdera av sistnämnda två budgetår utav 12,000 kronor samt i
fråga om etnografiska avdelningen med ett belopp för ett vart av samma
två budgetår av 5,000 kronor. Den faktiska bristen i anslaget för avdelningen
vid Frescati har vid utgången av budgetåret 1923—1924 uppgått
till allenast 8,136 kronor 22 öre, vadan departementschefen ansett sig kunna
för ändamålet nu räkna med ett till 10,000 kronor begränsat belopp eller,
inräknat anslaget till etnografiska avdelningen, tillhopa 15,000 kronor för
vartdera av ifrågavarande budgetår.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
25
Med hänsyn till den av departementschefen förebragta utredningen finner
utskottet en ytterligare begränsning av anslaget till samlingarna vid Frescati
kunna utan olägenhet vidtagas. Utskottet föreslår, att detsamma beräknas
till 9,0(J0 kronor, vadan vartdera av nu förevarande anslag skulle komma
att bestämmas till 14,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må] för budgetåret 1925—1926 såsom särskilda
extra anslag anvisa:
a) till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser
för naturhistoriska riksmuseets avdelningar vid Frescati och
till expenser samt vård, underhåll och förkovran av museets
etnografiska avdelning för budgetåret 1924—1925 ett belopp
av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av
Kungl. Maj:t bestämmes;
b) till förstärkande av nämnda två anslag för budget,
året 1925—1926 ett belopp av 14,000 kronor att likaledes
utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes
30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,
att riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 126,550 kronor att, under
villkor att eu ledamot i museets nämnd är av Kungl.
Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t
må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestäm,
mande användas till museets ändamål.
31:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 31) föreslagit riksdagen i fråga
om tillfällig löneförbättring för viss nordiska museets personal kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet bär
igenom skolat för riksdagen
anmäla.
32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 32)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad ^ör innevarande budgetår
ägt rum, för beredande för tiden 1 juli 1925—30 juni
1926 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid
nordiska museet samt vid livrustkammaren med av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 angivna belopp anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 5,000 kronor.
Nordiska
museet
[30.]
Tillfällig
löneförbättring
åt
viss nordiska
museets
personal.
[31.]
Tillfälliga
lönetillägg
åt vissa vaktmästare
m. fl. vid
nordiska
museet och
vid livrustkammaren.
[32.]
Dyrtidstillägg
åt
nordiska
museets och
livrustka
mm arens
personal.
[33.]
Kulturhistoriska
museet i
Lund.
[34.]
Musik
historiska
museet.
[35.]
26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
33:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 33) föreslagit riksdagen att för beredande
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska museets
personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen
å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren, i den
mån avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt av statsmedel, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor,
att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna
varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser,
som må av Kungl. Maj:t meddelas.
Utredningen återfinnes å sid. 85—86 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret
1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av riksdagen
bifallits.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande under tiden 1 juli 1925
—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal,
med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid
friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen vid
livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda
personal ej utgå direkt av statsmedel, för budgetåret 1925—;
1926 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor,
att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,
som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg
under motsvarande tid åt befattningshavare i statens icke
nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser, som
må av Kungl. Maj:t meddelas.
34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 25,000 kronor,
att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,
utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra
Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader
och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt
och fackmässigt utbildade biträden vid museet.
35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
27
de villkor och under do förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva utgå till museets ändamål.
36:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3G) föreslagit riksdagen att till svenska Svenska skolskolmuseet
anvisa för budgetåret 1925—192G ett extra anslag av 3,400 r^g j
kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets
ändamål.
Utredningen återfinnes å sid. 88—89 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 7,000 kronor, av
vilket belopp större delen åtgått till hyra för museilokaler. Museet väntas
våren 1926 kunna inflytta i lokaler, som beretts detsamma av staten. Hyresavtalet
rörande de nuvarande lokalerna upphör att gälla med den 1 juli
1925, varefter samlingarna komma att under mellantiden magasineras. Av
det nu begärda beloppet beräknas 1,225 kronor för museets verksamhet och
återstoden 2,175 kronor för kostnaden för magasineringen samt samlingarnas
förflyttning till magasineringslokaler.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 3,400 kronor att på
de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till
centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100
kronor med 22,500 kronor till 4,486,600 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 90—91 i statsrådsprotokollet.
Ersättning
för prakter
skapeis
tionde.
[37.]
Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning
till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning
därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då den
slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del av
de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å
riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket
indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1925 års statsverksproposition
upptagits med ett från 2,646,500 kronor till 2,648,700 kronor förhöjt beloppUtskottet
hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100 kronor
med 22,500 kronor till 4,486,600 kronor.
Pastor vid
svenska
Olaus Petriförsamlingen
i Hälsingfors.
[38.]
Stip endier
för utbildande
vid universitet
av präster,
förtrogna
med finska
språket.
[39.]
Bidrag
till avlöning
åt svenska
sjömanspräster
i vissa
utländska
hamnstäder.
[40.]
Dyrtidstilllägg
åt svenska
sjömanspräster
i vissa
utländska
hamnstäder.
[41.]
28 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
38:o) På grund av Kungl. Maj ds därom gjorda framställning (punkt 38)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till avlöning åt pastorn vid svenska Olaus
Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor.
39:o) Sedan riksdagen år 1923 beviljat ett extra anslag av 8,550 kronor
till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med
finska språket samt därav anvisat för budgetåren 1923—1924 och 1924—
1925 respektive 1,350 och 3,600 kronor, har Kungl. Majd nu föreslagit riksdagen
att av ifrågavarande anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa återstoden,
3,600 kronor, med rätt för Kungl. Majd att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1923 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1925
—1926 anvisa återstoden, 3,600 kronor, med rätt för Kungl.
Majd att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras
rörande de sålunda anvisade medlens användande.
40;o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 40) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster
i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 41,500 kronor.
41 :o) Kungl. Majd bar (punkt 41) föreslagit riksdagen att för bestridande
av dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.
Till ifrågavarande sjömanspräster utgå dyrtidstillägg under innevarande
budgetår. I anslutning till vad hittills varit fallet, hava dyrtidstillägg ansetts
böra till dessa befattningshavare utgå jämväl under budgetåret 1925—1926
enligt de för icke nyreglerade verk fastställda grunder. Kungl. Majds förslag
till grunder beträffande dyrtidstillägg för sistnämnda budgetår åt befattningshavare
i statens tjänst har numera av riksdagen bifalbts.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för bestridande av dyrtidstillägg åt svenska
sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
29
42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att
dels medgiva, att utav det till svenska församlingen i London enligt 1913
års riksdags beslut lämnade räntefria lånet å 60,000 kronor den del, som
icke kan gäldas medelst behållna köpeskillingen för församlingens gamla
kyrka i Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från den 6
december 1923 upplupen ränta, må efterskänkas;
dels ock till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 94—99 i statsrådsprotokollet.
Av utredningen i ämnet framgår, att det torde bliva förbundet med stora
svårigheter för församlingen att återbetala det lämnade lånet i den mån
detta ej täckes av den behållna köpeskillingen för den gamla kyrkan jämte
därå upplupen ränta. Man synes ej heller, enligt departementschefens mening,
kunna bygga på möjligheten att enskilda församlingsmedlemmar skola
sammanskjuta medel för skuldens betalande, då församlingens verksamhet
vore redan nu till avsevärd del beroende av enskildas bidrag, varför denna
tillgång icke torde kunna anlitas i än större utsträckning.
Utskottet vill icke motsätta sig ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att utav det till svenska församlingen i
London enligt 1913 års riksdags beslut lämnade räntefria
lånet å 60,000 kronor den del, som icke kan gäldas medelst
behållna köpeskillingen för församlingens gamla kyrka i
Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från
den 6 december 1923 upplupen ränta, må efterskänkas;
b) till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.
43:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 43) föreslagit riksdagen att
dels till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 30,490 kronor;
dels ock medgiva, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå Rut Carlsson
må från och med den 1 januari 1924 uppbära samma avlöning, som beräknats
för förutvarande extra biträdet hos domkapitlet Ella Åberg.
Utredningen återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.
Anslag äskas till samma belopp, som för innevarande budgetår utgår för
ifrågavarande ändamål.
Utskottet har intet att erinra vare sig mot det föreslagna anslaget eller
mot det ifrågasatta medgivandet beträffande ett extra biträde vid domkapitlet
i Luleå och hemställer alltså,
Befrielse för
svenska för
samlingen i
London att
återbetala
viss del av
ett lån.
[42.]
Ökade
arbetskrafter
vid domkapitlens
expeditioner.
[43.]
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Provisorisk
lönereglering
åt tjänstemän
vid de
ecklesiastika
konsistorierna.
[44.]
att riksdagen må
a) till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,490
kronor;
b) medgiva, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå
Rut Carlsson må från och med den 1 januari 1924 uppbära
samma avlöning, som beräknats för förutvarande extra biträdet
hos domkapitlet Ella Åberg.
44:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 44)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
A) medgiva, att provisorisk lönereglering enligt följande
grunder må under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 gälla i
fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,
med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må
befinnas erforderliga:
1) Det provisoriska avlöniugstillägget utgår med följande
belopp för hela året räknat:
a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att
avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp än att
detsamma jämte den inkomst, som under närmast föregående
räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits av sådana
avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13
juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen
vid de ecklesiastika konsistorierna fortfarande må
utgå till konsistorienotarie, uppgår till: beträffande notarien
vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor och
beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst
2,700 kronor;
b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med
1,800 kronor;
c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå
med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs,
Växjö och Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen
i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand med 1,000
kronor.
2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra
två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.
För amanuens utgår avlöningstillägget i samma ordning som
arvodet;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
31
15) till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska
lönereglering anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag av 42,000 kronor, av vilket anslag
högst 883 kronor 33 öre må enligt av Kungl. Maj:t meddelade
föreskrifter användas till höjande av ersättningen för
vikariat under konsistorienotaries semester.
45:o) I en inom första kammaren av herr O. Bergqvist väckt motion (nr
101) har hemställts, att riksdagen måtte å 1925—1926 års stat bevilja ett
anslag av 12,000 kronor för möblering i huvudsaklig överensstämmelse med
av länsarkitekten Olof Lundgren utarbetat förslag av domkapitlets i Luleå
nya lokaler i biskopshuset.
Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:
»Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1903 ställdes på sin tid till
förfogande ett belopp av 3,500 kronor till anskaffande av möbler m. m. för
domkapitlet i Luleå, vilket ämbetsverk den 1 januari 1904 trädde i verksamhet
inom det då nyinrättade Luleå stift. Någon som helst förstärkning
av det för nämnda belopp inköpta, synnerligen enkla möbelförrådet har
sedermera icke ägt rum, om man frånser två målade furubord, en skrivstol
och en telefonhylla, vilka efter avvecklingen av kristidens kommisgioner
överlämnats av statens centrala möbelförråd.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1924 anvisades åt domkapitlet
högst 52,500 kronor för verkställande av vissa förändrings- och reparationsarbeten
å biskopshuset i Luleå i syfte, bland annat, att, i huvudsaklig överensstämmelse
med därtill upprättade ritningar, i biskopshuset inrymma jämväl
lokaler för domkapitlet och bostad för dess vaktmästare. Dessa förändrings-
och reparationsarbeten äro avsedda att begynna under april 1925
samt att vara avslutade i så god tid, vad domkapitlets lokaler beträffar, att
domkapitlet kan i biskopshuset inflytta senast den 1 oktober 1925.
De nya lokalerna omfatta följande rum, nämligen: väntrum, sessionsrum,
expeditionsrum med arkiv, skrivrum, biblioteksrum samt ett tjänsterum för
biskopen och ett för konsistorienotarien, vilken sistnämnde hittills icke haft
något särskilt tjänsterum. Domkapitlets nuvarande möbler förslå endast till
möblering av sessionsrummet med det närliggande biblioteksrummet, expeditionsrummet
med dess särskilda avdelningar för amanuensen och för vaktmästaren
samt skrivrummet, där plats är avsedd att beredas för det fast
anställda kvinnliga skrivbiträdet. Däremot saknas möbler för biskopens och
konsistorienotariens rum samt för väntrummet, varjämte nya bokhyllor äro
nödvändiga för sessionsrummet. En komplettering framstår fördenskull såsom
nödvändig.
På grund härav anmodade domkapitlet länsarkitekten i länet Olof Lundgren,
vilken erhållit i uppdrag att ombesörja byggnadsarbetet i biskopsgården,
att upprätta förslag till uppmöblering av de nya lokalerna, därvid även
samtliga gamla möbler skulle efter erforderlig uppsnyggning komma till användning.
Med anledning härav utarbetade Lundgren en promemoria över för domkapitlet
behövliga möbler samt kostnadsberäkningar i ämnet, upptagande
följande utgifter:
Motion ang.
anslag till
möblering av
domkapitlets
i Luleå nya
lokaler.
32
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
för nya möbler in. m. i biskopens rum ......
» » d m. m. i konsistorienotariens rum
» » inventarier m. m. i väntrummet......
» » »i sessionssalen...........
* » »i övriga rum............
för renovering av gamla möbler............
oförutsedda utgifter c:a 10 %..............
...... kronor 3,675: —
...... » 2,900: —
...... » 920:—
...... » 2,200: —
...... » 580: —
...... * 600: —
...... » 1,125:-
Summa kronor 12,000: -—
I förslaget ingår även kostnaderna för anskaffande av elektrisk belysningsarmatur
— armaturen i domkapitlets nuvarande lokaler äges av hyresvärden,
Luleå stad — samt gardiner.
Den möbelutrustning, över vilken domkapitlet nu förfogar, är, såsom även
måste framgå av storleken av det anslag, som på sin tid beviljats för ändamålet,
av ytterst enkel beskaffenhet och torde vara den torftigaste, som
någon rikets myndighet i motsvarande ställning får åtnöja sig med. Sessionsrummets
bord och stolar äro visserligen av ek, men klädda endast med s. k.
pegamoid av ganska undermålig beskaffenhet. De övriga möblerna äro med
få undantag av betsad eller målad furu. Under de mer än 20 åren hava
möblerna av lätt insedda skäl blivit rätt illa medfarna. Särskilt bära de
bonade eller målade ytorna märken av långvarigt begagnande. Länsarkitekten
anser dem emellertid alla kunna genom renovering göras fortfarande
brukbara.
Kostnadsförslaget kan måhända förefalla väl dyrt, men understiger i varje
fall enligt länsarkitektens uppgift den standard, som ansågs böra tillämpas,
när länsstyrelsens i Luleå lokaler under år 1922 utvidgades och delvis försågos
med nya möbler.
På grund härav och med hänsyn till önskvärdheten av att, när nu fullt
ändamålsenliga lokaler omsider kunnat beredas domkapitlet att av domkapitlet
under en obegränsad framtid innehavas, åt dessa lokaler förlänas även
en i möjlig mån gedigen och hållbar möblering, torde ett anslag till ändamålet
ej böra sättas till lägre belopp, än länsarkitekten föreslagit.
Domkapitlet hemställde i skrivelse den 15 oktober 1924, att Kungl. Maj:t
täcktes åt domkapitlet bereda ett anslag av 12,000 kronor för uppmöblering
i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag av domkapitlets
njra lokaler i biskopshuset. Denna framställning har emellertid icke upptagits
i statsverkspropositionen, eftersom den inkom efter den för ingivande
av riksdagspetita stadgade tid. Enligt vad jag inhämtat, hava yttranden
över framställningen avgivits den 15 november 1924 av statskontoret och
den 5 december 1924 av byggnadsstyrelsen. Statskontoret har därvid förklarat
sig för sin del intet hava att erinra mot den av domkapitlet framlagda
kostnadsberäkningen i ämnet, slutande å 12,000 kronor, men har
statskontoret -— då med hänsyn till beloppets storlek några till Kungl. Maj:ts
förfogande stående medel icke lämpligen torde kunna tagas i anspråk för
ändamålet — ansett de erforderliga medlen böra äskas av riksdagen. Byggnadsstyrelsen
har förklarat sig intet hava att erinra mot nådigt bifall till
framställningen.»
Utskottet, som tagit del av handlingarna till det i motionen berörda ärendet,
har funnit göda skäl tala för ett tillstyrkande av motionärens förslag.
Under hänvisning i övrigt till de skäl, som av motionären förebragts, har
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33
utskottet sålunda funnit sig höra förorda vad i motionen begäres och hemställer
förty,
att riksdagen, med bifall till herr Bergqvists ovanberörda
motion, må för möblering i huvudsaklig överensstämmelse
med av länsarkitekten O. Lundgren utarbetat förslag av
domkapitlets i Luleå nya lokaler i biskopshuset därstädes
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor.
46:o) I en inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist väckt mo- Motion ung.
tion, nr 151, har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till uppförande av uppförande
en kapellbyggnad i Umnäs by inom Stensele församling måtte för budget- av en kapell
året 1925—1926 anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar
utskottet till motionen.
Uppförande av kyrko- och kapellbyggnader har i vårt land alltid varit
en kommunal angelägenhet och nästan undantagslöst bestritts förmedelst
kommunala medel. I ett eller annat undantagsfall, där särskilda omständigheter
ansetts föreligga, har särskilt till förmån för ekonomiskt svaga församlingar
i våra nordligaste trakter anslag av statsmedel beviljats för ett
dylikt ändamål. Hur livligt utskottet än behjärtar de omständigheter, som
enligt motionen torde i det föreliggande fallet vara för handen, har utskottet
med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till motionen kan tänkas medföra,
ansett försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande gent emot det framställda
förslaget.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Almkvists ovanberörda motion icke må vinna
riksdagens bifall.
Dyggnad i
Umnäs1 by
inom Stensele
församling.
Akademier m. m.
47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 45) Årsavgifter
hemställer utskottet, ,!1’1 ''''ltern.a
’ # . tionella umo
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- nen för geogetår
ägt rum, för bestridande av de på Sverige ankom- desifj?fec^geo
mande årsavgifterna för år 1925 till den internationella [45]
unionen för geodesi och geofysik för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 1,300 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)
3
Katalog över
svensk naturvetenskaplig
litteratur.
[46.]
Underhäll av
vetenskapsakademiens,
av makarna
Mittag-Leffler
donerade
matematiska
bibliotek.
[47.]
Vitterhets-,
historie- och
antikvitetsakademien.
[48.]
34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
48: o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk
naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 2,500 kronor.
49:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 47) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien
tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade och
av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse
förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå enligt de
grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.
50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 riksantikvarie . ..........................A 1
3 antikvarier (avdelningsföreståndare) ...........B 26
2 förste expeditionsvakter.................... B 7
1 kanslibiträde ..................... B 4
dels godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 60,880: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 1,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . . » 33,600: —
Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien. . ....... » 4,220: —
Summa kronor 99,900: —
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-,
historie och antikvitetsakademien, nu 98,920 kronor, med 980 kronor
till 99,900 kronor.
I anslutning till riksdagens numera fattade beslut i frågan om kvinnliga
befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av
ifrågavarande anslag samt viss ändring i benämningen av kanslibiträde.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
35
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 riksantikvarie..........................A 1
3 antikvarier (avdelningsföreståndare)...........B 26
2 förste expeditionsvakter....................B 7
1 kontorsbiträdc...........................B 4
b) godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien att tillämpas från och med budgetåret
1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 60,730: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,200: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. m.................... » 33,600: —
Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien
.......................... » 4,220: —
Summa kronor 99,750: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 98,920
kronor, med 830 kronor till 99,750 kronor.
51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1925
—1926 hemställer utskottet,
att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget
till tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över
fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska
museum m. m. med oförändrat belopp, 14,000 kronor.
Tryckningskostnader
m. m. för
vitterhetsakademien.
[49.]
52lo) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att
dels i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppföra
det ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar med oförändrat belopp, 6,000 kronor;
dels — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien uppförda
ordinarie reservationsanslaget å 7,000 kronor till rese- och transportkostnader,
fornlämningars vård, lyshållning m. m. — därsammastädes uppföra
ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars
vård,
Undersökning
och beskrivning
av
fäderneslandets
fornlämningar.
Fornlämningars
vård.
Transporter,
lyshållning
och vissa
andra expensutgifter.
36
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ökade medel
för fornminnesvården.
[50.]
än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor till transporter
lyshållning och vissa andra expensutgifter;
dels medgiva, att ersättning för sådana resor, som av akademiens tjänstemän
eller andra på riksantikvariens förordnande företagas för utförande av
de ämbetsuppgifter, som åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från
åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
dels ock till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma
en inventering av landets fornminnen, för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder,
Kungl. Maj :t kan finna gott bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 118—124 i statsrådsprotokollet.
De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna anslagen motsvaras i gällande riksstat
av tre särskilda anslag, nämligen ett ordinarie anslag till rese- och
transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m., ett ordinarie anslag
till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
m. m. samt ett extra anslag av 15,000 kronor, vilket anvisats såsom förstärkningsanslag
till förenämnda båda ordinarie anslag.
Kungl. Maj:ts förslag avser att åstadkomma större överskådlighet rörande
akademiens medelsbehov, vilka, såsom framgår av statsrådsprotokollet, kunna
uppdelas i tre huvudgrupper, den ena åsyftande mera omedelbart den direkta
fornminnesvården, den andra resekostnader för akademiens tjänstemän och
den tredje akademiens expenser.
Vad först beträffar den direkta fornminnesvården, innebär förslaget anvisande
av tre särskilda anslag, dels det nuvarande ordinarie reservationsanslaget
till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar,
avseende huvudsakligen undersökningar, som tillkomma akademien i egenskap
av administrativ myndighet, dels det nya ordinarie reservationsanslaget till
fornlämningars vård, avseende behörigt skyddande och vårdande avlandets
fornminnen, vilket anslag utbrutits ur det nuvarande ordinarie reservationsanslaget
till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning
m. m., dels ock det extra reservationsanslaget för beredande av ökade medel
för de med nämnda ordinarie anslag avsedda ändamål, vilket anslag skulle
motsvara det nuvarande extra anslaget å samma belopp till ökade medel för
resekostnader för fornminnesvården och närmast avse åstadkommande av en
fullständig förteckning över landets fornminnen.
Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ersättningarna för akademiens
tjänstemäns ämbetsresor, vilka ersättningar hittills bestritts av ovannämnda
till akademien nu utgående tre anslag, skola utgå från åttonde huvudtitelns
förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Någon höjning av sistnämnda
anslag finner departementschefen icke på grund härav erforderlig.
För transportkostnader, lyshållning och övriga utgifter av expensnatur
föreslås slutligen uppförande av ett särskilt expensanslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
37
Då summan av ovannämnda tre till akademien hittills utgående anslag
uppgår till 28,000 kronor samt de av Kung], Maj:t nu äskade anslagen belöpa
sig till tillhopa 30,000 kronor, uppgår den anslagsökning, som skulle
följa av bifall till Kungl. Maj:ts förslag till 2,000 kronor. Härtill kommer
den ökade tillgång, som beredes akademien genom att anslagen till akademien
icke vidare komma att belastas med resekostnader för akademiens
tjänstemän.
Den föreslagna ändrade uppdelningen av nu ifrågavarande anslagsmedel
synes , utskottet vara ägnad att avhjälpa den brist på överskådlighet, som
hittills förefunnits beträffande akademiens medelsbehov och användningen för
de särskilda ändamålen av de till akademien anvisade medlen. Utskottet
har vidare av vad från akademiens och departementschefens sida anförts
blivit övertygat om att de anslagsbelopp, som för de särskilda ändamålen
begäras, måste anses skäliga och val motiverade. Då en motsvarande anordning
äger rum i avseende å täckande av kostnaderna för tjänsteresor
för nationalmusei och byggnadsstyrelsens tjänstemän, finner sig utskottet
jämväl böra tillstyrka det begärda medgivandet, att ersättning för ämbetsresor,
som företagas av de hos akademien anställda befattningshavarna, må
få utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.
Härvid vill utskottet emellertid framhålla nödvändigheten av
att den största sparsamhet iakttages vid planläggningen och utförandet av
dessa tjänsteresor, i syfte att undvika att kostnaderna härför gå alltför mycket
i höjden, utan hållas inom tillbörliga gränser.
På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undersökning
och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar
med oförändrat belopp, 6,000 kronor;
b) — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien
uppförda ordinarie reservationsanslaget å 7,000 kronor
till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård,
lyshållning m. m. — därsammastädes uppföra
ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor
till fornlämningars vård,
än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor
till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter;
c) medgiva, att ersättning för sådana resor, som av akademiens
tjänstemän eller andra på riksantikvariens förordnande
företagas för utförande av de ämbetsuppgifter, som
åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från åttonde
Utskottets
yttrande:
38
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vård och
underhåll av
Visby ruiner
och andra
byggnadsminnesmärken.
Omedel
bara iståndsättningsarbeten
å vissa
byggnadsminnesmär
ken.
[51.]
Ökade medel
till avlönande
av icke-ordinarie
befattningshavare
vid vitterhetsakademien.
[52.]
huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
d)
till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte
att åstadkomma en inventering av landets fornminnen, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Kung! Maj:t
kan finna gott bestämma.
53:o) Kung!. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till omedelbara
iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid.. 125—-130 i statsrådsprotokollet.
För ändamålet utgår för löpande budgetår ett anslag av 8,000 kronor.
Akademien har hemställt om ett anslag för budgetåret 1925—1926 av 30,000
kronor.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kung! Maj :ts förslag men vill, i likhet
med vad 1923 års riksdag betonade, framhålla nödvändigheten av att statens
medverkan för konserveringsarbete av förevarande art begränsas allenast
till fall, då det gäller bevarandet av byggnader av större kulturellt
eller historiskt intresse.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.
54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 42,250 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 130—134 i statsrådsprotokollet.
Å den från och med år 1922 gällande staten för vitterhets-, historie- och
antikvitetsakademien finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å 33,000 kronor
till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare. Till förstärkande av
detta anslag har riksdagen för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag
av 31,250 kronor. Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en framställning
från vitterhetsakademien, vari hemställes om en höjning av det extra
anslaget med 22,500 kronor, varav skulle utgå ersättningar till 2 extra antikvarier
samt 2 extra kvinnliga biträden ävensom visst belopp för uppflyttning
i löneklass. Departementschefen förordar en höjning med 11,000
kronor, med vilken akademien skulle äga att, på sätt akademien finner
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39
lämpligast, tillgodose behovet av arbetskrafter för den yttre fornminnesvårdens
vidkommande.
Utskottet bar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av ökade medel till avlönande
av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 42,250 kronor.
55:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till inventering
och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum in. m.
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000
kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
Beträffande utredningen hänvisas till sid. 135—139 i statsrådsprotokollet.
Vitterhetsakademien har för nu ifrågavarande ändamål äskat ett anslag
av 37,100 kronor, beräknat efter följande fördelningsgrund:
För inventarisering, signering och uppordnande av museets
magasinerade samlingar....................... kronor 15,500: —
Till konservering av järnföremål och andra jordfynd under
ett år................................ * 7,000: —
» konservering av kyrkliga träföremål under ett år . . . » 10,000: —
» konservering av textila föremål under ett år ..... . » 3,600: —
» utexperimentering av säkerhetsåtgärder........... » 1,000: —
Från akademiens sida har vidare lämnats en ingående redogörelse för
samlingarnas tillstånd och för de åtgärder, som anses nödvändiga för desammas
bevarande och ordnande. Departementschefen har vid detaljprövning
av beräkningarna icke funnit anledning till erinran mot desamma
men ansett, att de nödvändiga arbetena kunna fördelas på en något längre
tid, än akademien tänkt sig.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till inventering och konservering av
vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 15,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder, som
av Kungl. Maj:t bestämmas.
56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:
dels till vård och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens
inseende ställda biblioteket ett belopp av 3,000 kronor;
Inventering
och konservering
av
vissa samlingar
inom
statens historiska
museum.
[53.]
Vissa arbeten
inom vitterhetsakademiens
bibliotek
och dess
40
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
antikvariskt
topografiska
arkiv.
[54.]
Ändringsarbeten
i den
till vitterhetsakademien
upplåtna
delen av
nationalmuseibyggnaden.
[55.]
dels och till underhåll av det under nämnda akademis inseende likaledes
ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp av 1,500 kronor, att utgå
efter grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.
Utredningen återfinnes å sid. 139—142 i statsrådsprotokollet.
Vitterhetsakademien hade anhållit om utverkande dels av ett ordinarie reservationsanslag
å 2,000 kronor till bindning och underhåll av akademiens bibliotek,
dels av ett extra reservationsanslag å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten
å akademiens bibliotek, dels ock av ett extra reservationsanslag
å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten inom antikvariskt-topografiska
arkivet.
I avseende å bibliotekets behov har departementschefen, i avvaktan å
vinnande av en säkrare beräkningsgrund beträffande det årliga medelsbehovet,
förordat ett extra anslag av 3,000 kronor för tillgodoseende av i
främsta rummet bokinbindning samt dessutom av vad biblioteket för sitt
vidmakthållande i övrigt kunde behöva. I fråga om akademiens antikvariskt-topografiska
arkiv inskränker sig departementschefen att nu tillstyrka
allenast 1,500 kronor, varvid han förutsätter, att vad som ytterligare erfordras
må komma att framdeles varda beviljat av riksdagen.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 såsom extra
reservationsanslag anvisa:
a) till vård och underhåll av det under vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademiens inseende ställda biblioteket ett
belopp av 3,000 kronor;
b) till underhåll av det under nämnda akademis inseende
likaledes ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp
av 1,500 kronor, att utgå efter grunder, som bestämmas
av Kungl. Maj:t.
57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att för utförande
i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omnämnt, av
byggnadsstyrelsen uppgjort förslag av vissa ändringsarbeten i de lokaler i
nationalmuseibyggnaden, vilka upplåtits åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
och åt de under akademiens inseende ställda statssamlingar.
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 147,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 143—147 i statsrådsprotokollet.
Det föreliggande förslaget åsyftar genomförande av vissa förändringar i
de åt statens historiska museum nu upplåtna lokalerna i nationalmuseibyggnaden,
så att de i och för sig otillräckliga utrymmena skulle kunna
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
41
på ett bättre sätt utnyttjas för tillgodoseende av det mest trängande behovet
av ökade tjänstelokaler. Förslaget avser i huvudsak förändring av
vissa utställningssalar till tjänsterum, entresolering av vissa tjänsterum, anordnande
av ett genomgående korridorsystem, åstadkommande av en förbättrad
entré till akademiens lokaler samt anordnande av ny värmeledning.
Utskottet har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning
till erinran mot detsamma och hemställer förty,
att riksdagen må för utförande i huvudsaklig överens_
stämmelse med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 omnämnt, av byggnadsstyrelsen
uppgjort förslag av vissa ändringsarbeten i de lokaler i nationalmuseibyggnaden,
vilka upplåtits åt vitterhets-, historieoch
antikvitetsakademien och åt de under akademiens inseende
ställda statssamlingar, anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor.
58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att med ändringav
den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. in.
vid akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 9,000 kronor
till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å 3,000 kronor, uppföra
samma anslagspost med 12,000 kronor att utgå till tre resestipendier
för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor, ävensom i anledning härav
höja berörda ordinarie reservationsanslag från dess nuvarande belopp, 34,200
kronor, med 3,000 kronor till 37,200 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 147—151 i statsrådsprotokollet.
Med sina nuvarande belopp hava ifrågavarande resestipendier utgått alltsedan
år 1878.
Utskottet finner goda skäl vara anförda för den av Kungl. Maj:t ifrågasatta
höjningen av stipendiebeloppen och hemställer alltså,
att riksdagen må, med ändring av den i det ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. vid
akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å
9.000 kronor till tre resestipendier för studier i utlandet,
vartdera å 3,000 kronor, uppföra samma anslagspost med
12.000 kronor att utgå till tre resestipendier för studier i
utlandet, vartdera å 4,000 kronor, ävensom i anledning
härav höja berörda ordinarie reservationsanslag från dess
nuvarande belopp, 34,200 kronor, med 3,000 kronor till
37,200 kronor.
Höjning av
den i staten
för akademien
för de
fria konsterna
ingående
anslagsposten
till rese
stipendier för
studier i
utlandet.
(56.]
42
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
Ökade medel
för vissa i
staten för
akademien
för de fria
konsterna
upptagna
ändamål.
[57.]
Skolan för
dekorativ
konst.
[SB.]
Arvoden åt
biträdande
lärare, expenser
m. m.
vid musikaliska
akademien.
[59.]
59:o) Kung! Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel till vissa i staten för akademien för de fria konsterna uppförda
ändamål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m., till
levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning
samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 152—154 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av de senaste två budgetåren har anslag för ifrågavarande
ändamål beviljats till ett belopp av 11,300 kronor.
Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kung! Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till beredande av ökade medel till vissa
i staten för akademien för de fria konsterna uppförda ändamål,
nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m.m., till
levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till
städning, renhållning samt betjäningens beklädnad ävensom
till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 12,000 kronor.
60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ruin, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten
vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ
konst för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 14,000 kronor.
61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande
av ökade medel för följande i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål
anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag:
dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter
för undervisningen ett belopp av 6,000 kronor;
dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000 kronor;
dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland
instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 14,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 155—158 i statsrådsprotokollet.
Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för löpande budgetår uppförda med
respektive 5,000, 1,500 och 6,000 kronor. De å nuvarande ordinarie stat
uppförda posterna för ifrågavarande ändamål uppgå till respektive 17,000,
1,000 och 5,735 kronor.
I sin till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning meddelar
Statsutskottets utlåtande Nr 8,
43
akademien, att de medel, som sålunda stått till förfogande, icke varit tillräckliga,
utan hade överskjutande belopp måst bestridas av akademiens enskilda
medel. Dessutom väntades akademiens inkomster från och med
hösten 1925 komma att avsevärt minskas, företrädesvis på grund därav att
Stockholms konserthus beräknades då bliva färdigt och därigenom möjligheterna
inskränktes att få akademiens stora sal uthyrd i samma utsträckning
som förut. För de olika ändamålen hade akademien beräknat skola
erfordras såsom förstärkningsanslag respektive 6,500, 2,500 och 15,265 kronor.
Departementschefen har emellertid utgått från, att akademiens inkomster
skulle ställa sig något förmånligare än akademien antagit, och hava i anslutning
härtill de olika anslagen blivit i Kungl. Maj:ts förslag på angivet
sätt begränsade.
Mot den av Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen av anslagen till biträdande Utskottets
lärare och bibliotoket har utskottet intet att erinra. Vad beträffar anslaget yttrant,etill
expenser m. fl. dylika utgifter har utskottet funnit den framlagda utredningen
icke lämna någon fullt tillfyllestgörande ledning vid bedömande
av det äskade beloppets behövlighet.
I saknad av närmare hållpunkter för ett dylikt bedömande och då något
års erfarenhet torde böra härutinnan avvaktas, har utskottet funnit försikheten
bjuda, att ett mindre belopp än Kungl. Maj:t tänkt sig anvisas för
ändamålet. Utskottet vill föreslå, att sistnämnda anslag begränsas till 12,000
kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till beredande av ökade medel för följande
i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål anvisa
för budgetåret 1925-—1926 såsom extra anslag:
a) beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare
och andra utgifter för undervisningen ett belopp av 6,000
kronor;
b) i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000
kronor;
c) vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,
däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp av
12,000 kronor.
62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till gäldande Brandförsäkav
årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska te- ”byggnaden*
aterns byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda bygg- och dramanader
förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i stats- byggnad™8
rådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för m m.
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 53,430 kronor, att utgå [60.]
med den fördelning, som av Kung!. Maj:t bestämmes.
44
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utredningen återfinnes å sid. 158—160 i statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår har av riksdagen för ändamålet anvisats ett belopp
av 52,910 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring
av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad
samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda
byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad
lösegendom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 53,430 kronor, att utgå med den fördelning, som
av Kungl. Maj:t bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
lIkanslers-tS 63:°) KunS1- Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att
expeditionen. dels bestämma antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpedi[61.
] tionen på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 kanslerssekreterare................................... B 30
1 förste kanslibiträde.................................. B 7
dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen, att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,800: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 500: —
Avlöningar till icke-ordinarie •befattningshavare m. m. . . . » 7,300: —
Expenser.................................... » 2,500: —
Summa kronor 25,100
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till universitetskanslersexpeditionen,
nu 23,300 kronor, med 300 kronor till 23,600
kronor.
I anledning av riksdagens numera fattade beslut rörande kvinnliga befattningshavares
avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av förevarande
anslag ävensom viss ändring i benämningen av förste kanslibiträde.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
45
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpeditionen
på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 kanslerssekreterare....................... B 30
1 kanslibiträde............................ B 7
b) godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen
att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsanslag ..................... kronor 14,650: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 500: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in.................... » 7,300: —
Expenser................. » 2,500: —
Summa kronor 24,950: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till universitetskanslersexpeditionen, nu 23,300 kronor, med
150 kronor till 23,450 kronor.
64:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 62) föreslagit riksdagen i fråga
om löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid universitetet i Uppsala
ävensom i fråga om väckt motion I: 103 om inrättande av en biträdande
lärarbefattning i experimentell psykologi vid nämnda universitet kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
65:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) och under erinran
att för innevarande budgetår motsvarande anslag utgör 113,050 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till materiell för vissa institutioner m. m.
vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 103,450 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda
ändamål.
66:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
Universitetet
i Uppsala
[62.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Materiell för
vissa institutioner
m. m.
vid Uppsala
universitet.
[63.]
Materiell
m. in. för
patologiska
46
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
institutionen
vid Uppsala
universitet.
[64.]
Materiell
m. m. för hygieniska
institutionen
vid Uppsala
universitet.
[65.]
Materiell till
fysiologiska
institutionen
vid Uppsala
universitet.
[66.]
dels till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924—1925 anvisade
medel till materiell m. m. för patologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala ett extra anslag av 3,000 kronor,
dels och för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925—1926 till
materiell m. m. för samma institution ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa
a) till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924
—1925 anvisade medel till materiell m. m. för patologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala ett extra anslag av
3,000 kronor;
b) för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925
—1926 till materiell m. in. för samma institution ett extra
reservationsanslag av 3,000 kronor.
67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—170 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har riksdagen
för ifrågavarande ändamål anvisat ett belopp av 8,500 kronor. Det nu föreliggande
förslaget, som slutar å samma belopp, innebär emellertid en förnyad
beräkning av institutionens driftkostnader, därvid ur materiellanslaget uteslutits
ett förut i detsamma ingående belopp av 1,200 kronor till arvode åt
en amanuens vid institutionen, vilket arvode är avsett att upptagas till prövning
i samband med frågan om lönereglering för universitetets befattningshavare.
I verkligheten innebär förslaget sålunda en anslagsökning med
1,200 kronor.
Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till materiell m. m. för hygieniska institutionen
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.
68:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925 — 1926 anvisa:
dels till täckande av en under förra halvåret 1923 uppkommen brist i de
till materiell för fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisade
medel ett extra anslag av 1,500 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47
dels ock till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till täckande av eu under förra halvåret 1923 uppkommen
brist i de till materiell för fysiologiska institutionen
vid universitetet i Uppsala anvisade medel ett extra
anslag av 1,500 kronor;
b) till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till materiell
för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet i Uppsala
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—173 i statsrådsprotokollet.
För vart och ett av åren 1920—1922 utgick anslag för ifrågavarande
ändamål med 2,000 kronor. Anslaget sänktes för budgetåret 1923—1924
till 1,500 kronor, med vilket belopp det utgår även för innevarande budgettermin.
Förslaget åsyftar alltså att återföra anslaget till dess förutvarande
belopp.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må till materiell för kliniken för öron-, näsoch
halssjukdomar vid universitetet i Uppsala anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.
70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till materiell
m. m. för psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173—174 i statsrådsprotokollet.
Utskottet vill förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till materiell m. m. för psykiatriska kliniken
vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.
71:o) Kungl. Maj:t har (punkt .69) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174—178 i statsrådsprotokollet.
Materiell för
kliniken för
öron-, näsoch
halssjukdomar
vid
Uppsala universitet.
[67.]
Materiell för
psykiatriska
kliniken vid
Uppsala uni
versitet.
[68.]
Ytterligare
medel till
materiell
m. m. för
vissa institutioner
vid
Uppsala universitet.
[69.]
48
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
De merkostnader eller de förstärkningar av universitetsinstitutionernas i
Uppsala materiellanslag, varom under förevarande punkt är fråga, utgingo
till en början helt av statsmedel. Så var förhållandet under åren 1919 och
1920. Då emellertid universitetets reservfond kunde uppvisa en förhållandevis
god ställning, vidtogs för vart och ett av åren 1921 och 1922 den anordningen,
att en del av ifrågavarande kostnader lades på reservfonden. Med
hänsyn till nämnda fonds ställning ansågos de ökade materiellkostnaderna
för första halvåret 1923 och för budgetåret 1923—1924 böra helt bestridas
från reservfonden. För budgetåret 1924—1925 har reservfonden nu icke
ansetts böra helt belastas med kostnader av ifrågavarande art, i följd varav
under förevarande punkt förslagits, att huvudparten av dessa kostnader eller
55,000 kronor skulle bestridas av statsmedel.
Av den approximativa beräkning av universitetets reservfond för senare
halvåret 1924, som av departementschefen framlagts, framgår, att fonden
beräknas till kalenderåret 1925 ingå med en behållning av i avrundat
krontal 105,297 kronor. Därtill kommer, att man har att räkna med, att
fonden under nämnda budgetår kommer att tillföras ej oväsentliga inkomster.
En mera tillförlitlig beräkning av dessa inkomster torde vara
vanskligt att under nuvarande förhållanden vinna, men till ledning vid bedömandet
härav torde kunna tjäna det inkomstöverskott, som under budgetåret
1923—1924 kommit fonden till del. I detta hänseende vill utskottet
hänvisa till följande utdrag av Uppsala universitets huvudbok för räkenskapsåret
1923—1924.
Reservfondens konto.
Debet. Kronor.
Kassa konto, utgivna.................................... 82,936:59
därav till undervisningens uppehållande............... 11,378:05
» » pensioner............................ 1,175: —
» rent tillfälliga anslag....................... 70,383: 54
Diverse avskrivningars Konto............................... 37,391:29
Belopp avfört enl. kanal, brev 2“/i 1924
Egendomsförvaltningens konto.............................. 34,197: 89
Belopp anvisat enl. kanal, brev 22/io 1923.
Husrötemedels konto.................................... 7,995: —
Belopp anvisat enl. kanal, brev 7/i 1924.
Akademiska bibliotekets konto.............................. 20,000: -
Belopp anvisat enl. kanal, brev 22/io 1923.
Fysiologiska institutionens konto............................ 2,300: —
Belopp anvisat enl. kansl. brev I3/io 1923.
Farmakologiska institutionens konto........................... 4 125: —
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
Allmän och analytisk kemiska institutionens konto................. 2,000: —
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
Mineralogisk geologiska institutionens konto..................... 4,020: —
Belopp anvisat enl. kansl. brev 18/io 1923.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
49
Fysiskt institutionens konto...............................
Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.
Astronomiska institutionens konto ...........................
Belopp anvisat enl. kanal, brev ,3/io 1923.
Meteorologiska institutionens konto...........................
Belopp anvisat enl. kanal, brev ls/io 1923.
Botaniska trädgårdens konto...............................
Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.
Växtbiologiska institutionens konto...........................
Belopp anvisat enl. kanal, brev ls/io 1923.
Zoologiska institutionens konto..............................
Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.
Geografiska institutionens konto...............................
Belopp anvisat enl. kanel, brev ls/io 1923.
Paleontologiska institutionens konto...........................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.
Krono- m. fl. utskylders och brandavgifters konto..................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
• Extra utgifters och tryckningskostnaders konto...................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
Extra stats (renskrivningskostnader å akademiska kansliet) konto........
Belopp anvisat enl. kansl. brev 15/i 1924.
Reparationsarbetens (centraluppvärmning i botaniska institutionens växthus)
konto ...........................................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 1923.
Gårdarnas i kvarteret Kamphof fastighetsvärdes konto...............
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
Förändringsarbetens i zoologiska institutionen konto................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 7/i 1924.
Anslags för inredning av lokaler för den hygieniska institutionen konto ....
Belopp anvisat enl. kansl. brev *h 1924.
Anslags till mikroskop för den hygieniska institutionen konto..........
Belopp anvisat enl. kansl. brev 29/i 1924.
Anslags till preparering av en samling vertebrater från New Mexico konto . .
Belopp anvisat enl. kansl. brev */a 1924.
Anslags till preparering av samlingar från Kina konto...............
Belopp anvisat enl. kansl. brev */s 1924.
Anslags till instrumentutrustning för den hygieniska institutionen konto ....
Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/e 1924.
Anslags till reproduktion av den s. k. codex argenteus konto...........
Belopp anvisat enl. kansl. brev 10/n 1924.
Anslags för reparations- och inredningsarbeten i f. d. länslasarettsbyggnaden
konto............................................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/e 1924.
Anslags till inredningsarbeten i vissa av akad. sjukhusets paviljonger konto
Belopp anvisat enl. kansl. brev 10/i 1924.
Anslags till växelströmsanläggning vid allmän kemiska institutionen konto . .
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.
Anslags till reparation, förnyelse och komplettering av allmän kemiska institutionens
utrustning konto...............................
Belopp anvisat enl. kansl. brev 6/s 1924.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)
Kronor.
7,(170: —
4,580: -
4,488: —
16,000: —
2,000: —
6,000: —
500: -
3,000: -
5,345:16
7,320: 93
587: 75
3,245: —
100,000:
18,500: —
20,000: —
10,950: —
5,000: —
5,000: —
5,500: - 50,000: -
80,000: —
40,000: —
15,000: —
2,000: —
4
50
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kronor.
Anslags till komplettering av fysiska institutionens utrustning konto...... 5,000: —
Belopp anvisat enl. kanal, brev 4/e 1924.
Anslags till inköp av instrument och materiel för den farmakologiska institutionen
konto......................... 8,750:
Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/« 1924.
Universitetets pensionstilläggsfonds konto............. 100,000: —
Belopp anvisat enl. kungl. brev 25/1 1924.
Anslags för uppförande av verkstadshus vid astronomiska observatoriet konto 3,800: —
Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/e 1924.
Utgående balans konto.................................. 129,088: 98
Behållning till juli 1924:
därav genom kansl. brev före 1/i 1924 beviljade, ej utbetalda anslag 23,791: 45
återstående disponibel behållning................ . . . 105,297:53_
Summa kronor 853,791: 59
Kredit. Kronor.
Ingående balans konto...................................626,721: 98
Behållning från juni 1923:
därav genom kanslersbrev före V? 1923 beviljade, ej utbetalda
anslag.................................. 41,705:89
återstående disponibel behållning................... 585,016: 09
General konto........................................ 217,384: 46
hitför överskott för året.
Avlöningars, pensioners och gratialers konto..................... 7,102: 51
under året uppkomna besparingar.
Teologiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto........ 235: 50
Juridiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto......... 593: 84
Matemadsk naturvetenskapliga sektionens fonds av besparade docentstipendier
konto............................................ 1,250: —
Indragnings statens konto................................. 203: 30
under året uppkomna besparingar.
Anslags för reparationsarbeten i f. d. länslasarettets hus konto..........300: —
Summa kronor 853,791: 59
Av detta råken skapsutdrag framgår, att inkomstöverskottet för nämnda
budgetår uppgått till i avrundat krontal 217,384 kronor. Då det finnes
grundad anledning antaga, att jämväl i framtiden väsentliga överskott komma
att tillföras reservfonden, har utskottet ansett sig kunna utgå från, att reservfonden
äger sådan bärighet, att, utan att dess berättigade intressen
trädas för nära, ur densamma bör kunna tillgodoses eu del av de behov,
för vilka medel nu äskas hos riksdagen.
Utskottet har vid prövning härav nu ansett sig böra för ifrågavarande
ändamål tillstyrka ett till 20,000 kronor begränsat belopp och hemställer
alltså,
att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiell in. in. för de av departementschefen under punkt
69 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari
1925 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 20,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
51
72:o) Beträffande vad Kung! Maj:t (punkt 70) föreslagit riksdagen i fråga
om löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid universitetet i Lund
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till materiell
för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 64,725 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet den 2 januari
1925 angivna ändamål.
Motsvarande anslag för innevarande budgetår utgår med 65,025 kronor.
I nu förslagna anslagssumma ingår eu post å 30,000 kronor till materiell m. m.
för universitetsbiblioteket. Då utskottet under punkten 83 här nedan tillstyrker
särskilt anslag för ifrågavarande ändamål, bör det av Kungl. Maj:t
under förevarande punkt äskade anslaget minskas med 30,000 kronor och
alltså bestämmas till 34,725 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, till materiell för vissa institutioner vid
universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 34,725 kronor, att av Kungl.
Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda
ändamål.
74:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att i enlighet med
av departementschefen i statsrådsprotokollet den 2 januari 1925 angivna
grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1924 vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 180—192 i statsrådsprotokollet.
Sedan åtskilliga år tillbaka har anslag utgått till nu ifrågavarande ändamål,
vilket anslag för innevarande budgetår utgör 150,000 kronor. Anslaget
har sin upprinnelse i de av lasarettets egenskap av klinisk undervisningsanstalt
betingade merkostnader, vilka föranletts av de under de senare åren
ökade driftkostnaderna. Detsamma har icke beräknats efter några bestämda
grunder utan avvägts efter prövning av vad som för varje år kunde anses
skäligt.
Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning innebär en beräkning av
statsbidraget till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar efter närmare angivna
grunder, därvid den ledande principen varit att statsbidraget skall utgöra
ersättning för de merkostnader, som uppstått i driften på grund av den
medicinska undervisningens särskilda krav. Enligt dessa grunder skulle er
-
Universitetet
i Lund.
[70.]
Materiell för
vissa institutioner
m. in.
vid Lunds
universitet.
[71-]
Statsbidrag
till täckande
av driftkostnaderna
vid
Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningariLund.
[72.]
52
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
Påbyggnad
av pediatriska
kliniken
vid Malmöhus
läns
sjukvårdsinrättningar
i
Lund.
[73.]
sättning av statsmedel utgå dels för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna
å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften är avsevärt
lägre än underhållskostnaden, och dels för viss procent av underhållsdagarna
vid barnbördsavdelningen. I fråga om såväl utomlänspatienterna som de
komplicerade förlossningsfallen å barnbördsavdelningen har nämligen i påfallande
grad ansetts föreligga ett kliniskt undervisningsintresse, som åtminstone
vad beträffar utomlänspatienterna på intet sätt sammanfaller med
landstingsintressena. Ersättning till landstinget skulle enligt nämnda båda
grunder utgå med respektive 82,499 kronor 70 öre och 21,593 kronor 8 öre.
Frågan om statsbidrag till sjukvårdsinrättningarna i Lund har kommit i
ett nytt läge genom att nu vissa preciserade grunder angivits för beräkningen
av detta bidrag. Utskottet finner detta vara en ändamålsenlig anordning,
helst densamma tager sikte på de olika intressen, som från såväl
landstingets som statens sida här äro för handen. Vid prövning av det
föreliggande förslaget har utskottet funnit sig böra godtaga de principer för
statsunderstöd till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar, som nu av Kung!.
Maj:t framlagts. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.
Maj:ts beräkning av anslagsbehovet, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må i enlighet med av departementschefen
i statsrådsprotokollet den 2 januari 1925 angivna grunder
såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1924
vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.
75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att, i avbidan å
proposition angående anslag till påbyggnad av pediatriska kliniken vid
Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, för ändamålet beräkna för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 30 januari
1925 dagtecknad proposition, nr 38, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för påbyggnad av den pediatriska
kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för
därav föranledd utökning av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,930 kronor.
Den nyligen beslutade omläggningen av viss del av den medicinska undervisningen
avser att bereda utbildningsmöjligheter vid de medicinska klinikerna
för ett antal av 150 studerande årligen. För att möjliggöra omläggningen
har fakulteten i Lund förklarat sig villig att mottaga ett utökat
antal tjänstgörande i pediatrik, men såsom förutsättning härför har det
befunnits nödvändigt att utvidga pediatriska kliniken därstädes. Enligt av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
53
direktionen för sjukvårdsinrättningarna framlagd kostnadsberäkning skulle
utvidgningen av kliniken draga en kostnad av 228,052 kronor, varav staten
och landstinget skulle vardera bidraga med hälften eller i runt tal 142,930
kronor.
Utskottet liar vid prövning av det föreliggande förslaget icke funnit något
att erinra mot detsamma och hemställer alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för påbyggnad av den pediatriska kliniken vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för därav föranledd
utökning av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och
kostnadsförslag, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
reservationsanslag av 142,930 kronor.
76:o) Sedan riksdagen år 1918 till täckande av kostnaderna för uppförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag,
av en nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna
vid universitetet i Lund beviljat ett anslag av 687,020 kronor och
därav anvisat på extra stat för år 1919 ett belopp av 200,000 kronor samt
på extra stat för år 1920 ett belopp av 400,000 kronor har nu Kungl.
Maj:t (punkt 74) föreslagit riksdagen att av nämnda utav 1918 års riksdag
beviljade anslag för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
anvisa 50,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1918 års riksdag beviljade
anslaget till nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa 50,000
kronor.
77:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande
av ersättning åt överläkaren vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av
den för medicine licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen i lungtuberkulosens
diagnostik och terapi för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra anslag av 800 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—194 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 16 november 1923 fastställdes vissa provisoriska bestämmelser
beträffande medicine licentiatexamen. Därvid stadgades, att studerande,
som vid universitetet i Lund ville fullgöra för medicine licentiatexamen
föreskrivna tjänstgöringar i medicin och kirurgi samt patologisk
anatomi, bland annat skulle fullgöra tre veckors assistenttjänstgöring vid
tuberkulosklinik.
Nybyggnad
för medicin
sktkemiska
och
farmakologiska
institutionerna
vid
universitet i
Lund.
[74.]
Assistenttjänstgöring
vid tuberkulosklinik.
[75.]
54
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ombyggnad
av botaniska
trädgårdens
växthus i
Lund.
[76.]
Försöksassistent
vid institutionen
för ärftlighetsforskning
i Lund.
[77.]
Vid tuberkuloskliniken i Lund kunna mottagas två assistenter med samtidig
tjänstgöring. Då antalet aspiranter årligen till ifrågavarande tjänstgöring
beräknas till 45, har plats för dem måst beredas vid annat sjukhus.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande av ersättning åt överläkaren
vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av den
för medicine licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen
i lungtuberkulosens diagnostik och terapi för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 800 kronor.
78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till ombyggnad
av vissa delar av botaniska trädgårdens i Lund växthus samt för anordnande
av ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma för budgetåret
1925—-1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 18,480 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 195—196 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag avser dels ombyggnad av en äldre avdelning av
växthuset, vilken, frånsett smärre reparationer, ägt bestånd sedan 1860-talet,
dels införande av modernare uppvärmningssystem i vissa delar av växthuset.
Utskottet, som fäst sig vid en i kostnadsberäkningen till 2,040 kronor
uppförd post till oförutsedda utgifter och funnit densamma väl hög, har
ansett det äskade anslaget kunna begränsas till 18,000 kronor, vadan utskottet
hemställer,
att riksdagen må till ombyggnad av vissa delar av botaniska
trädgårdens i Lund växthus samt för anordnande av
ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma för budgetåret
1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av
18,000 kronor.
79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till arvode åt
en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur
vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 196—200 i statsrådsprotokollet.
Försöksassistentens huvudsakliga uppgift skulle vara att handhava de
praktiska växtförädlingsarbetena vid institutionen.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till arvode åt en praktisk försöksassistent
vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur vid
universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 2,400 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
55
80:o) Kung! Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till inköp av
instrument för kemiska institutionen i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 201—203 i statsrådsprotokollet.
För ändamålet beviljades av 1924 års riksdag ett anslag av 4,000 kronor.
Från universitetets sida har nu begärts ett anslag av 10,500 kronor, vilket
departementschefen av statsfinausiella skäl ansett böra begränsas till 5,000
kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till inköp av instrument för kemiska
institutionen i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
81:o) Sedan riksdagen år 1924 för utförande och publicerande av zonobservationer
vid Lunds observatorium beviljat ett belopp av 18,000 kronor
och därav anvisat för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag
4,500 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 79) föreslagit riksdagen att av
nämnda utav 1924 års riksdag beviljade anslag för budgetåret 1925— 1926
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 4,500 kronor,
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det utav 1924 års riksdag beviljade
anslaget till utförande och publicerande av zonobservationer
vid Lunds observatorium för budgetåret 1925—1926 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 4,500 kronor.
82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen i
statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 204—206 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 50,000
kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats till i runt
tal 68,800 kronor, igen anser departementschefen, att vad härav överskjuter
50,000 kronor, kan bestridas med medel ur universitetets reservfond.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till
materiell m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 angivna
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Instrument
för kemiska
institutionen
vid universitetet
i Lund.
[78.]
Utförande
och publicerande
av zonobservationer
vid Lunds
observatorium.
[79.]
Ytterligare
medel till materiell
m. in.
för vissa institutioner
och inrättningar
vid
universitetet
i Lund.
[80.]
56
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Universitetsbiblioteket
i
Lund.
[81.]
Bokbinderiarbeten
vid
universitetsbiblioteket,
i Lund.
[82.]
Vissa inredningsarbeten
i universitetsbiblioteket,
i Lund.
[83.]
83:o) Kung]. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:
dels till materiell m. m. för universitetsbiblioteket ett belopp av 30,000
kronor,
dels ock till uppvärmning och belysning in. in. för nämnda bibliotek ett
belopp av 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 207—208 i statsrådsprotokollet.
Materiellanslag begäres till samma årsbelopp, som för närvarande utgår.
Anslaget till uppvärmning och belysning föreslås på grund av ökade utgifter
höjt från 5,000 kronor till 7,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 såsom extra
reservationsanslag anvisa:
a) till materiell m. m. för universitetsbiblioteket ett belopp
av 30,000 kronor,
b) till uppvärmning och belysning m. in. för nämnda bibliotek
ett belopp av 7,000 kronor.
84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till bokbinderi - arbeten vid universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1925—1926 bevilja
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 208 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för närvarande med 1,500 kronor. Höjningen avser att
bereda ökad avlöning åt universitetets bokbindare.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra
reservationsanslag av 2,000 kronor.
85:o) Kungl, Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att för bekostande
av vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets i Lund byggnad för
budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 8,490 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 209—210 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag avser att bereda behövligt utrymme åt forskare
genom att en nu oinredd sal ställes till akademiens ordboksredaktions förfogande
och vissa härigenom ledigblivna lokaler inredas till förskämma.
Utskottet har ansetts sig böra förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må för bekostande av vissa inredningsarbeten
i universitetsbibliotekets i Lund byggnad för budgetåret
1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 8,490
kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
57
86:o) Beträffande vad Kungl. Ma j:t (punkt 84) föreslagit riksdagen angående
Inne- och pensionsreglering för befattningshavare vid karolinska institutet
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under åttonde huvudtiteln och avdelningen E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska institutet
uppföra ett ordinarie anslag å 8,250 kronor med titel: Undervisning i medicinsk
rörelsebehandling.
Utredningen återfinnes å sid. 210—213 i statsrådsprotokollet.
Av den lämnade redogörelsen framgår att ortopediska institutet numera
upphört och karolinska institutet övertagit dess verksamhet. Det hittills under
femte huvudtiteln till ortopediska institutet utgående ordinarie anslaget å
8,250 kronor har därför ansetts böra med oförändrat belopp uppföras under
åttonde huvudtiteln och karolinska institutet samt med beteckningen: Undervisning
i medicinsk rörelsebehandling.
Det nu föreliggande förslaget är att betrakta som en konsekvens av ett
utav 1924 års riksdag i detta ämne fattat beslut. Utskottet, som icke velat
motsätta sig bifall till vad av Kungl. Maj:t nu ifrågasatts, har dock med
hänsyn till den pågående utredningen rörande gymnastiska centralinstitutet
ansett sig böra till närmare prövning anbefalla frågan, huruvida den av
departementschefen angivna anordningen för disposition av ifrågavarande
anslag är den för ändamålet mest lämpliga.
Under uttalande härav hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln
och avdelningen E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska
institutet uppföra ett ordinarie anslag å 8,250 kronor med
titel: Undervisning i medicinsk rörelsebehandling.
88:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) och under erinran
att innevarande budgetårs motsvarande anslag utgör 17,800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till materiell m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,800
kronor, att-av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2
januari 1925 omförmälda ändamål.
89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att dels för beredande
av arvoden å 3,000 kronor till en var av två biträdande lärare, en i
Karolinska
institutet.
[84.]
Undervisning
i medicinsk
rörelsebehandling.
[85.]
Materiell
m. m. för
vissa institutioner
vid
karolinska
institutet.
[86.]
Ökade lärarkrafter
för
undervis
58
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
ningen i
syfilidologi
och dermatologi
vid
karolinska
institutet
m. m.
[87.]
Pediatrisk
klinik vid
kronprinsessan
Lovisas
vårdanstalt
för sjuka
barn.
[88.]
syfilidologi och en i syfilidologi och dermatologi, dock utan rätt för vederbörande
att å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, bevilja för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;
dels och till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden å sjukhuset
S:t Göran bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 14,727 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 215—225 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att möjliggöra för undervisningen i syfilidologi
ett utnyttjande av det polikliniska materialet samt att åstadkomma
en mera tillfredsställande anordning av undervisningen i dermatologi. Efter
genomförande av Kungl. Maj:ts förslag skulle vid kliniken finnas möjlighet
att lämna undervisning årligen åt 150 å 160 studerande i stället för nu 90.
Utskottet anser goda skäl föreligga för ett tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag och hemställer alltså
att riksdagen må
a) för beredande av arvoden ä 3,000 kronor till en var
av två biträdande lärare, en i syfilidologi och en i syfilidologi
och dermatologi, dock utan rätt för vederbörande att
å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, bevilja för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;
b) till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden
å sjukhuset S:t Göran bevilja för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 14,727 kronor.
90:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till en pediatrisk
klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 226—228 i statsrådsprotokollet.
Enligt överenskommelse mellan styrelsen för ifrågavarande anstalt och
karolinska institutet utgår nu ett belopp av 900 kronor såsom ersättning
för de kostnader, vilka den pediatriska kliniken medför dels genom slitning
och rengöring av anstaltens lokaler och inventarier, dels genom nödvändigheten
att vid barnsjukhuset anställa en extra sköterska, vilken, jämte det
att hon tjänstgör å den medicinskt-pediatriska polikliniken, har till åliggande
att närvara vid kliniken och där hava tillsyn över de studerade sjukdomsfallen.
Nämnda belopp av 900 kronor har av riksdagen alltsedan år
1886 på extra stat årligen anvisats för ändamålet. Direktionen för anstalten
har nu såsom eu förutsättning för avtalets fortbestånd framfört krav på en
förhöjning av ifrågavarande ersättning.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,
att riksdagen må till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
59
91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiell
in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 228—231 i statsrådsprotokollet.
I gällande stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet finnes uppfört
ett reservationsanslag å 2,500 kronor till materiell m. m. för institutets
medicinska klinik. Från och med år 1919 har till förstärkande av detta
anslag på extra stat anvisats ett årligt belopp av 3,500 kronor. Den nu
föreslagna förhöjningen av det extra anslaget är i huvudsak betingad av
genomförandet av den nya medicinska undervisningsplanen, varigenom antalet
vid kliniken tjänstgörande medicine kandidater ökats från 40 till 60.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska
institutets medicinska klinik för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,500
kronor.
92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till inköp av
mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik å
serafimerlasarettet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,290 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 231—232 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som ej har något att erinra mot förslaget, hemställer,
att riksdagen må till inköp av mikroskop för karolinska
mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik å serafimerlasarettet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 4,290 kronor.
93:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—192.6 till preparatskåp för karolinska mediko-kirurgiska institutets
histologiska institution anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till preparatskåp
för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska
institution anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Materiell
in. in. för
medicinska
kliniken
vid karolinska
institutet.
[89.]
Mikroskop
för medicinska
kliniken
vid karolinska
institutet.
[90.]
Preparatskåp
till histologiska
institutionen
vid karolinska
institutet.
[91-]
60
Statsutslcottets utlåtande Nr 8.
Bokinköp
och bokbindning
för
karolinska
institutets
bibliotek.
[92.]
Ökade medel
till materiell
i allmänhet
för karolinska
institutet.
[93.]
Ombyggnadsarbeten
vid
karolinska
institutet.
[94.]
Tandläkar
institutet.
[95.]
Ökade medel
för uppehållande
av
94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
Utredningen återfinnes å sid. 234—235 i statsrådsprotokollet.
A ordinarie stat för karolinska institutet finnes uppfört ett reservationsanslag
till underhåll och förökande av institutets bibliotek. Detta anslag
har alltsedan år 1914 utgått med ett belopp av 10,000 kronor. Från och
med år 1923 bar dessutom för ändamålet anvisats ett extra anslag av 8,000
kronor för år, vilket nu av Kungl. Maj:t föreslagits höjt till 10,000 kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för karolinska
mediko-kirurgiska institutets bibliotek för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska
institutet anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 236 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett belopp av 28,000
kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag bär utskottet icke något att erinra och hemställer
alltså,
att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell
i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,000
kronor.
96:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 94) föreslagit riksdagen i fråga
om vissa omb3rggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
97:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 95) föreslagit riksdagen i fråga
om ny stat för tandläkarinstitutet, kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
98:o) Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
61
dels ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets
räkenskaper för budgetåret 1923—1924;
dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade medel
för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925
och 1925—1926.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 238—245 i statsrådsprotokollet.
serafimer
lasarettets
verksamhet.
[96.]
Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande
av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.
Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj.t 1921 års riksdag att anvisa
på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande av den brist, som beräknades
hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1920 —
utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp
av 145,000 kronor, dels ock till täckaude av motsedd brist i samma räkenskaper
för år 1921 ett belopp av 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte emellertid
det sistnämnda beloppet och anvisade för omförmälda ändamål respektive
145,000 och 345,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag medgav 1922
års riksdag, att uppkommande besparingar å anslagen på tilläggsstat för år
1921 till täckande av brister i räkenskaperna för åren 1920 och 1921 finge
användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1922
samt beviljade på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare
ett förslagsanslag, högst 165,000 kronor.
I anledning av eu utav direktionen för lasarettet gjord framställning föreslog
Kungl. Maj:t 1923 års riksdag att dels medgiva, att uppkommande besparing
å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets
räkenskaper för sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd
brist i samma räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923, dels ock
för budgetåret 1923—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande
av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924
anvisa ett extra anslag av 189.000 kronor. Riksdagen, som icke hade något
att erinra mot Kungl. Majits förslag i dess första del, fann emellertid det
för budgetåret 1923—1924 föreslagna förstärkningsanslaget vara för högt
beräknat. Med hänsyn till den fortgående prissänkningen — varvid riksdagen
allenast erinrade om sjunkande dyrtidstillägg — och under framhållande,
att all nödig sparsamhet jämväl vid detta sjukhus måste iakttagas,
faun riksdagen en nedsättning av det utav Kungl. Maj:t äskade beloppet
motiverad. Härjämte påpekade riksdagen, att de senaste årens förstarkningsanslag
visat sig vara från lasarettets sida för högt beräknade. För
budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag av
150,000 kronor.
Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade
anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret
och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan för
-
62
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
brukats, blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. I sin skrivelse den 31
augusti 1923 rörande ökade medel för uppehållande av lasarettets verksamhet
under budgetåret 1924—1925 meddelade direktionen, att besparingarna
å de anslag, som enligt beslut av 1922 års riksdag stått till förfogande för
täckande av bristen för samma år uppginge till 177,069 kronor, av vilket
belopp direktionen beräknade, att omkring 86,000 kronor behövde tagas i
anspråk för gäldande av den under förra halvåret 1923 uppkomna bristen.
Sedan sistnämnda brist blivit täckt, skulle alltså återstå besparingar å i runt
tal 91,000 kronor. Efter erinran om att den för budgetåret 1924—1925
beräknade bristen kunde uppskattas till 141,800 kronor, hemställde direktionen
dels om medgivande att för täckande av ifrågavarande brist få disponera
nämnda besparing, dels ock om anvisande för budgetåret 1924—1925
av ett extra förstärkningsanslag av 50,000 kronor. Sedan vederbörlig utredning
givit vid handen, att den åberopade besparingen belöpte sig till 84,283
kronor, föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag dels medgiva, att den till
nyssnämnda belopp uppgående besparingen å anslaget på tilläggsstat för år
1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för sistnämnda
år måtte få användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper
för budgetåret 1924—1925, dels och för budgetåret 1924—1925 till beredande
av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet
under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000
kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.
Såsom nyss erinrats, hemställde Kungl. Maj:t till 1923 års riksdag om ett
anslag av 189,000 kronor till ökade medel för lasarettets verksamhet under
budgetåret 1923—1924, men riksdagen fann detta belopp för högt beräknat
och anvisade för ändamålet ett anslag av 150,000 kronor. Departementschefen
meddelar nu, hurusom vid bokslutet för sistnämnda budgetår visat
sig, att den verkliga bristen uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor,
och har Kungl. Maj:t gjort framställning till riksdagen att för täckande av
denna brist anvisa ett extra anslag av 40,187 kronor.
Vad därefter beträffar behovet av ökade medel för budgetåret 1924—1925,
räknades, såsom nyss erinrats, vid uppgörande av statsregleringen för detta
budgetår med en brist av 141,800 kronor. Till densammas täckande fanns
disponibel en besparing av 84,283 kronor, varjämte riksdagen på Kungl.
Maj:ts förslag anvisade ytterligare 50,000 kronor. Tillhopa fanns sålunda
tillgängligt ett belopp av 134,283 kronor. Departementschefen meddelar nu,
hurusom en förnyad beräkning givit vid handen, att bristen för budgetåret
1924—1925 bör uppskattas till 228,163 kronor samt finner det vara ägnat
att förvåna, att hänsyn redan vid den förra beräkningen icke togs till de
faktorer, vilka inverkat på beloppets ökande. Godtages den sista beräkningen
av bristens storlek, 228,163 kronor, skulle utöver ovanberörda redan disponibla
134,283 kronor erfordras ytterligare ett belopp av 93,880 kronor till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
63
uppehållande av lasarettets verksamhet under budgetåret 1924—1925. För
nästföljande budgetår 1925—1926 beräknas bristen till i runt tal 216,000
kronor.
Lasarettsdirektionen säger sig nu icke vilja hemställa om ytterligare medel till
täckande av bristen för budgetåret 1924—1925 utan anser frågan härom
böra anstå, tills större säkerhet vunnits om bristens storlek. Däremot begär
direktionen anslag till angivet belopp, 216,000 kronor, för täckande av den
brist, som motses för budgetåret 1925—1926.
Med hänsyn till den ovisshet, som synes vidlåda ifrågavarande beräkningar,
anser departementschefen lämpligast att nu tillstyrka anvisande av ett
anslag å 225,000 kronor, vilket anslag emellertid bör avse dels och i främsta
rummet bristen i räkenskaperna för budgetåret 1924—1925, dels därefter
den brist, som kan väntas uppkomma i räkenskaperna för budgetåret 1925
—1926. Slutligen framhåller departementschefen, att direktionen bör för ett
kommande år framlägga mera bestämda beräkningar och söka så tillse, att
de ökade utgifterna för lasarettets verksamhet falla på den statsregleringsperiod,
varunder desamma äro för lasarettets vidkommande erforderliga.
Utskottet vill lika med departementschefen med styrka betona, att från
lasarettsledningens sida böra för ett kommande år mera tillförlitliga beräkningar
göras i avseende å lasarettets driftkostnader än vad nu visat sig vara
fallet. Desslikes vill utskottet framhålla, att de ökade utgifterna för lasarettets
verksamhet böra falla på den statsregleringsperiod, varunder desamma
äro för lasarettets vidkommande erforderliga, och uttalar utskottet tillika
sin förväntan, att det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet, 225,000 kronor,
skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för
lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926. Under
uttalande härav och då utskottet ej funnit anledning till erinran mot
Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka vad
Kungl. Maj:t nu äskat, och hemställer utskottet förty,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av
brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923
—1924;
b) ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av
ökade medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet
under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.
99:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga
om ändringsarbeten å serafimerlasarettet kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
-
Utskottets
yttrande.
Ändringsarbeten
å serafinierlasarettet.
[97.]
anmäla.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Uppehållande
av
verksamheten
vid
allmänna
barnbördshuset.
[98.]
Undervisning
i epidemiologi.
[99.]
Tryckning
av doktorsavhandlingar.
[100.]
100:o) Kung! Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom extra
anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa:
dels till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 uppkommen
brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett belopp
av 17,376 kronor,
dels ock till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset
under budgetåret 1925—1926 ett belopp av 147,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 245—252 i statsrådsprotokollet.
Anslaget till uppehållande av verksamheten vid barnbördshuset är beräknat
i enlighet med grunder, som förelädes 1922 års riksdag. För innevarande
budgetår utgår anslaget med 117,000 kronor. De ökade kostnaderna
äro betingade av tillkomsten av den efter riksdagens medgivande
uppförda nya gynekologiska avdelningen och det därigenom utökade sängantalet.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer alltså,
att riksdagen må såsom extra anslag för budgetåret 1925
—1926 anvisa:
a) till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni
1924 uppkommen brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm
räkenskaper ett belopp av 17,376 kronor,
b) till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset
under budgetåret 1925—1926 ett belopp av
147,400 kronor.
101:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i
epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas
enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna
grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.
102:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom sär
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
65
skilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser:
a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko
kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor,
b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av
6,000 kronor.
103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
Anslag för ändamålet har av riksdagen anvisats för vart och ett av åren
1917—1922 samt för förra halvåret 1923. Anslagsbeloppet utgjorde senast
10,000 kronor för år räknat. För de senaste båda budgetåren har Kungl.
Maj:t av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet
för riksdagen.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till utgivande i tryck av vederbörligen
granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska
fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.
104:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt
till kostnader för materiell in. m., 25 kronor, vid en var av
två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten
i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika
kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,000
kronor. .
105:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling
åt person, som icke tillhör vederbörande uni
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 5
Utgivande av
anteckningar
efter juridiska
föreläsningar.
[101.]
Kurser i
skyddskopp
ympning.
[102.]
Ersättning åt
vissa opponenter
vid
disputation
er.
[103.]
66
Statsutskottets utlåtande Isr 8.
Institut
d''études
scandinaves
i Paris.
[104.]
Motioner
angående
anslag till
resestipendier
åt vissa
universitetslärare.
versitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av
1,500 kronor.
106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning (punkt 104) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten
vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,000
kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott
bestämma.
107:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
(nr 56) av herr K. von Geijer m. fl. och den andra inom andra kammaren
(nr 149) av herr G. A. Björkman m. fl. har hemställts,
att riksdagen måtte å åttonde huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa
dels ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor till resestipendier åt
ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet och karolinska
mediko-kirurgiska institutet;
dels ock ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor till de s. k. riksstatens
resestipendier, d. v. s. resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare
vid universiteten i Uppsala och Lund.
Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:
Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet och karolinska
institutet anvisade riksdagen för vart och ett av åren 1906—1915 ett
extra anslag av 10,000 kronor. Då det ansågs, att det för år 1915 anvisade
anslaget icke borde under sistnämnda år tagas i anspråk för sitt ändamål,
medgav 1915 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,
att anslaget finge för enahanda ändamål användas under år 1916.
Liknande medgivanden beträffande användningen av anslaget lämnades sedermera
av 1916 års riksdag för år 1917, av 1917 års riksdag för år 1918 och
av 1918 års riksdag för år 1919. På extra stat för år 1920 anvisade riksdagen
vidare för ändamålet ett anslag å likaledes 10,000 kronor samt på
extra stat för vartdera av åren 1921 och 1922 ett anslag å 20,000 kronor.
Sedan dess har av statsfinansiella skäl anslag för ändamålet icke ansetts böra
uppföras å riksstaten.
Enligt den 31 december 1909 utfärdade bestämmelser i avseende å användningen
av ifrågavarande • anslag skulle stipendium vid utrikes resa i
regel utgöra 550 kronor för stipendiat från universitetet i Uppsala eller karolinska
institutet samt 500 kronor för stipendiat från universitetet i Lund,
med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes minst 30 dagar. Från och
med år 1919 ändrades dessa bestämmelser därhän, att stipendiets belopp
skulle — där ej i särskilt fall, såsom då fråga vore om bevistande av kortare
vetenskaplig kongress, studiebesök vid vetenskaplig institution eller
dylikt annorlunda bestämdes — vid utrikes resa utgöra 1,100 kronor för
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
67
stipendiat från universitetet i Uppsala eller karolinska institutet samt 1,000
kronor för stipendiat från universitetet i Lund.
Upprepade gånger, senast i skrivelse den 11 augusti 1924, har kanslern
för rikets universitet gjort framställning om återupptagande å riksstaten av
nu ifrågavarande anslag. Såsom vi nyss antytt, torde orsaken till att kanslerns
äskanden härutinnan icke rönt beaktande vara att söka i den återhållsamhet
i avseende å statsutgifterna, som ansetts böra iakttagas vid uppgörandet av
de senaste årens statsregleringar.
Ett ytterligare uppskjutande av anvisande av medel till ett för den vetenskapliga
forskningen så betydelsefullt ändamål som det nu ifrågavarande
synes icke längre kunna försvaras. Anslagets indragning under de senare
åren har på ett kännbart sätt minskat möjligheten för universitetsprofessorerna
att företaga utländska studieresor. Lätt torde inses, hur nödvändigt
det är för en vetenskapsidkare att någon gång under sin tjänstgöringstid
vid universitetet få tillfälle att i utlandet utföra eu del forskningsarbeten,
att komma i beröring med inom hans vetenskapsgren ledande personer, att
få nya impulser och överhuvud knyta förbindelser med forskare i andra
land. Uppenbarligen hava också dessa omständigheter varit de, som från
början motiverat ett särskilt anslag till understödjande av dessa resor. Behovet
av ett internationellt vetenskapligt samarbete har under de senare
åren blivit med allt större styrka framhållet, och det måste betraktas såsom
en betydelsefull angelägenhet, att ett dylikt samarbete, vad vårt land beträffar,
icke förkväves av brist på de härför nödvändiga materiella förutsättningarna.
Indragningen av dessa resestipendier var att se som en tillfällig
nödfallsåtgärd, betingad av de särskilda förhållandena, som rådde på
det ekonomiska området, då denna åtgärd vidtogs. Ett fortsatt undanskjutande
av detta anslag kan näppeligen numera synas vara framtvunget av
den statsfinansiella situationen. Det må erinras, att i innevarande års statsverksproposition
äro för budgetåret 1925—1926 ifrågasatta anslag å sammanlagt
21,500 kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk
vid de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och privatläroverken.
De omständigheter, som föranlett ett återupptagande av dessa anslag,
föreligga delvis jämväl i fråga om ett återupplivande av anslaget till resestipendier
åt de ordinarie universitetslärarna. Med hänsyn till den betydelse,
vi tillmäta universitetslärarnas vetenskapliga utrikesresor, såväl till forskningens
fromma som till gagn för den akademiska undervisningen, hava vi
ansett synnerligen starka skäl förefinnas att föreslå, att ett anslag för ändamålet
beviljas för budgetåret 1925—1926 till samma belopp, varmed detta
anslag senast utgick, eller alltså 20,000 kronor. Vi förutsätta, att anslaget
varder disponerat på enahanda sätt, som kommit till tillämpning i avseende
å det för detta ändamål senast beviljade anslaget.
Medan nu berörda reseanslag allenast har avseende å ordinarie universitetslärare
in. fl. — d. v. s. professorer, prosektorer, laboratorer, observatörer
samt överbibliotekarier och förste bibliotekarier — hava sedan länge medel
varit tillgängliga för beredande av möjlighet till utrikes studieresor jämväl
för obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten, i främsta rummet docenterna.
Dessa stipendier hava plägat kallas riksstatens resestipendier och utgingo
alltsedan sin tillkomst från det under riksstatens åttonde huvudtitel
uppförda anslag, vilket förut hade till rubrik: resestipendier samt läro
-
68
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande. Alltsedan år 1920 utgjorde
dessa stipendier till antalet fyra vid vartdera universitetet, nämligen ett
större å 3,000 kronor och tre mindre å vartdera 1,500 kronor. Vid 1923
års riksdag vidtogs den anordningen, att, då några resestipendier över huvud
icke ansågos böra utgå för budgetåret 1923—1924, ifrågavarande medel utbrötos
ur förberörda anslag, vilket då erhöll en ändrad rubrik: till utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker. Sedan dess hava medel för nu senast
berörda stipendier icke varit tillgängliga. Indragningen av dessa stipendier
har för universitetens yngre vetenskapsidkare inneburit en synnerligen kännbar
nackdel. Riksstatens resestipendier hava fyllt ett viktigt behov genom
att erbjuda yngre vetenskapsmän tillfälle till forskningsresor, som varit av
den största betydelse för deras vetenskapliga utbildning. I stort sett gälla
i fråga om ett återupplivande av dessa stipendier samma skäl, som anförts
till förmån för de ordinarie universitetslärarnas stipendieresor. Det torde
till och med kunna sägas, att skälen för dessa stipendier äro mera vägande,
om man tager hänsyn till att studieresor av det slag, som härmed avses,
äro särskilt för en yngre vetenskapsmans utbildning och utveckling av i
många fall avgörande betydelse. Det är de yngre krafterna, som en gång
skola uppbära det vetenskapliga arbetet vid våra universitet, och omsorgen
om deras utbildning bör därför vara en angelägenhet, som endast i yttersta
nödfall får eftersättas. Universitetsmyndigheterna hava ock upprepade
gånger gjort framställning om återupptagande av dessa riksstatens resestipendier,
utan att deras äskanden rönt behörigt beaktande. Med hänsyn till
vikten av att sörja för en fullgod utbildning av universitetens yngre vetenskapsidkare
hava vi därför ansett oss böra föreslå, att anslag till dessa s. k. riksstateus
resestipendier uppföres å riksstaten för budgetåret 1925—1926. Det är
oss ingalunda obekant, att krav framkommit, understödda av kanslern, att resestipendier
av ifrågavarande slag även stode till disposition för obefordrade
vetenskapsidkare vid karolinska institutet. Vi hava dock icke funnit
skäligt tillstyrka en dylik utvidgning av dessa stipendier, hur befogad den
än i sak kan vara, utan vilja inskränka oss till att förorda ett återupplivande
av dessa stipendier i dess förutvarande omfattning. Det synes böra
ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av föreliggande omständigheter
föreslå en sådan anordning, varigenom även karolinska institutets
docenter bliva delaktiga av denna förmån. Det för riksstatens resestipendier
erforderliga anslaget belöper sig till 15,000 kronor. I avseende å detta anslags
disposition torde böra gälla enahanda bestämmelser, som förut tillämpats
i fråga om dessa stipendier.
Enligt utskottets mening torde ett ytterligare uppskov med anvisande av
medel till ifrågavarande resestipendier vara förenat med sådana för universitetslärarna
påtagliga olägenheter, att dessa ingalunda uppvägas av den
besparing för statsverket, som härigenom vinnes. Utskottet, som delar
motionärernas uppfattning om betydelsen av dessa stipendier, har funnit
övertygande skäl förefinnas för ett återuppförande i riksstaten av härför
erforderliga medel och hemställer förty,
att riksdagen må, med bifall till herr von Geijers m. fl.
och herr Björkmans m. fl. ovanberörda motioner, för budgetåret
1925—1926 anvisa såsom extra reservationsanslag
a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
G9
tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 20,000 kronor;
b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid
universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
108:o) I två likalydande motioner, väckta den ena av herr J. Bergman
m. fl. inom första kammaren (nr 109) och den andra av herr I. Englund
m. fl. inom andra kammaren (nr 201) har hemställts, att riksdagen måtte
för sin del besluta att till Kungl. Maj:ts disposition ställa ett årligt belopp
av sjutusenfemhundra (7,500) kronor för vartdera av fem år i och för uppehållande
av en professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet
i Dorpat och att ovannämnda summa första gången får disponeras för
ändamålet under budgetåret 1925—1926.
I avseende å de av motionärerna till stöd för nämnda förslag andragna
skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen 1: 109.
Det förslag, som nu motionsvis föreligger, om inrättande av en lärostol i
svenska språket vid universitetet i Dorpat, har synts utskottet behjärtansvärt,
så mycket mer som det gäller en läroanstalt, grundad av våra förfäder
och arbetande bland ett folk, med vilket vi genom historia och
kultur känna oss starkt befryndade, och där inom vissa folkgrupper ännu
svenskt språk talas. Utskottet skulle därför sannolikt ställt sig gynnsamt
till en framställning av förevarande art, därest den undergått en tillfredsställande
förbehandling. Nu föreligger emellertid ärendet i form av en
enskild motion, utan att, såvitt utskottet har sig bekant, någon svensk
statsmyndighet haft frågan till behandling. Om det i allmänhet gäller, att
riksdagen med stor försiktighet bör pröva anslagsfrågor, som väckas genom
enskilda motioner, så synes det i ett fall som det nu förevarande böra med
synnerlig bestämdhet krävas, att vederbörande myndigheter ej bliva förbigångna
vid den förberedande handläggningen av ärendet. Först och främst
bör det icke få förekomma — på grund av ärendets särskilda natur — att
den svenska utrikesministern eller eventuellt honom undertydande myndighet
ställes utanför ärendets beredning. Men även andra vederbörande myndigheter,
däri inbegripna de akademiska, böra sättas i tillfälle att bedöma framställningar
av förevarande art. Ett annat förfaringssätt kan leda till betänkliga
konsekvenser och skulle rent av kunna föranleda, att de svenska
statsmakterna vid behandlingen av ärenden av denna beskaffenhet bliva
försatta i en situation, vilken kan med hänsyn till frågans stundom ömtåliga
art betecknas såsom mindre önsklig.
Av dessa skäl anser sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till den
nu föreliggande motionen.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Bergmans m. fl. och herr Englunds m. fl. ovanberörda
motioner icke må av riksdagen bifallas.
Motioner
anir. uppehållande
av
en professur
i svenska
språket och
litteraturen
vid universitetet
i Dorpat.
70
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Avlöning åt
chefen för
rasbiologiska
institutet.
[105.]
Uppehållande
av rasbiologiska
institutets
verksamhet.
[106.]
Ökade medel
för vissa i
staten för
farmaceutiska
institutet
uppförda
ändamål.
[107.]
109:o) Beträffande vad Kung! Maj:t föreslagit såväl beträffande det ordinarie
anslaget till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet som ifråga
om provisoriskt lönetillägg åt samme befattningshavare (punkt 105) kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels till upprätthållande
av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att disponeras
enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder,
dels ock till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete
»Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att likaledes disponeras enligt de närmare
bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 258—260 i statsrådsprotokollet.
Till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet har riksdagen
för budgetåret 1924—1925 anvisat ett belopp av 55,000 kronor, och
föreligger nu förslag om anvisande av enahanda belopp jämväl för budgetåret
1925—1926. Till utgivande av institutets arbete »Anthropologia Suecica»
har institutets styrelse begärt ett anslag av 22,000 kronor, men har departementschefen
inskränkt sig till att förorda endast en del av det begärda anslaget
för påbörjande av ifrågavarande publicering. Kungl. Maj:t föreslår
i anslutning härtill för ändamålet ett belopp av 10,000 kronor.
Utskottet anser sig böra förorda vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställer
följaktligen,
att riksdagen må
a) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska
institutet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 55,000 kronor, att disponeras enligt av
Kungl. Maj:t fastställda grunder,
b) till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets
arbete »Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,
att likaledes disponeras enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.
111 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökade medel under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i
farmaceutiska institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier
m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 261—263 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
71
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 14,000 kronor. Den begärda anslagsökningen är i huvudsak och
närmast avsedd att bereda ersättning till bestridande av portvaktsgöromålen
vid institutet.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må för beredande av ökade medel under
tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i farmacoutiska
institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier
m. m., till uppvärmning m. in. och till egendomens underhåll
in. m., anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 14,500 kronor.
Tekniska högskolan m. m.
112:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att öka arvodet
för en var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två portvakterna jämte i ämnet
med 350 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till tekniska hög- vä{^e“°"
skolan: Avlöningar, nu 362,750 kronor, med 700 kronor till 363,450 kronor. [108]
Utredningen återfinnes å sid. 265—266 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren
av herr Björnsson m. fl. (nr 98) och den andra inom andra kammaren av
herr E. Nyländer m. fl. (nr 138), däruti hemställts, bland annat, att riksdagen
måtte besluta, att vid tekniska högskolan inrättas en professur i flygteknik
och att för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 beviljas ett , r
anslag om 6,400 kronor utöver vad som i högskolans extra stat nu är upptaget
till arvode åt en speciallärare i flygteknik att utgå av de medel riksdagen
kommer att för ovan nämnda budgetår bevilja till befrämjande av
svensk lufttrafik samt att i vanlig ordning dyrtidstillägg måtte utgå å professorns
avlöning;
dels ock en inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Linköping och
Gr. Svedman väckt motion (nr 137) däruti hemställts att riksdagen måtte
besluta inrättandet av en professur i flygteknik vid Tekniska högskolan och
för detta ändamål under 8:de huvudtiteln anvisa erforderligt anslag.
Det i förstnämnda två motioner framställda yrkandet är visserligen formellt
knutet till anslag, varom förslag är att förvänta under riksstatens
sjätte huvudtitel; utskottet har emellertid ansett sig böra i förevarande sammanhang
upptaga till principiellt bedömande frågan om inrättande av eu
professur i flygteknik vid tekniska högskolan.
Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionerna.
72
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Provisoriska
lönetillägg åt
professorerna
vid tekniska
högskolan.
[109.]
Från högskolans sida har framställning gjorts hos Kungl. Maj:t om uppförande
å högskolans stat från och med budgetåret 1925—1926 av eu professur
i flygteknik. Departementschefen har ansett det med hänsyn till
nuvarande ekonomiska situationen ej möjligt att tillmötesgå högskolans krav.
Motionärerna hava betonat vikten av att det svenska flygväsendet från
början uppbygges efter rationella principer samt framhållit den grundläggande
betydelse, som ifrågavarande professur skulle hava för hela vårt flygväsendes
utveckling.
Utskottet delar motionärernas, uppfattning om den betydelse den nu ifrågasatta
professuren skulle komma att få för vårt flygväsende. '' Det synes
emellertid utskottet vanskligt att på grundvalen av enskilda motioner förorda
åtgärders vidtagande för angivna syftemål. På grund härav får utskottet
avstyrka motionerna. Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna
punkt föreslagit, har utskottet icke funnit något att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka arvodet för
eu var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två
portvakterna med 350 kronor samt förty höja det ordinarie
anslaget till tekniska högskolan: Avlöningar, nu 362,750
kronor, med 700 kronor till 363,450 kronor;
b) avslå dels herrar Björnssons m. fl. och Nyländers m. fl.
ovanberörda motioner, i vad desamma avse inrättande vid
tekniska högskolan av en professur i flygteknik, dels ock
herrar Anderssons och Svedmans ovanberörda motion.
113:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande
budgetår ägt rum,
a) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926
må, utöver tillfällig löneförbättring, till professor vid tekniska
högskolan utgå provisoriskt lönetillägg med 900
kronor, därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår,
som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med
1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika
tjänstår;
skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses
motsvara lön och 73 tjänstgöringspenningar och skolande i
tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma att
utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret
1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen
;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
73
b) för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av
50,000 kronor.
114:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 110) föreslagit riksdagen att anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 35,850 kronor att till nedan an
-
givna ändamål utgå med högst följande belopp:
till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi..........kronor 1,200: —
» » » » » i bokföring............ » 750: —
» » » » » i elektroteknik.......... » 4,000: —
» » » » » i skogsskötsel........... » 1,000: —
» » » » » i fotografi............. » 1,000: —
» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi ...... » 500: —
» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner » 5,000: —
» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt-tekniska
apparater............................... » 2,500: —
» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för sommarövningar
................................ » 900: —
» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement . » 4,000: —
» » » » » i flygteknik............ » 3,000: —
» » » » » i läran om värmemotorer . . » 3,600: —
» » » » » i pappersteknik.......... » 2,400: —
» » » » laborator i elektroteknik............. » 6,000: —
Utredningen återfinnes å sid. 267—271 i statsrådsprotokollet.
För budgetåret 1924—1925 utgår för ändamålet ett extra anslag av
27,450 kronor. Nu föreslås anvisande av medel till två nya speciallärarbefattningar,
nämligen en speciallärare i pappersteknik samt en laborator i
elektroteknik.
Utskottet, som funnit skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga
om de nya lärarbefattningarna, hemställer,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 35,850 kronor att till nedan angivna ändamål
utgå med högst följande belopp:
till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi
kronor 1,200
—
» » » » i bokföring . .
» 750
—
»
» » » » i elektroteknik
» 4,000
—
»
» » » » i skogsskötsel
» 1,000
—
»
» » » » i fotografi. . .
» 1,000
—
»
höjning av arvodet åt specialläraren i
geologi......................
» 500
»
arvode åt en speciallärare i läran om
verktygsmaskiner..............
» 5,000: —
Arvoden åt
vissa special
lärare vid
tekniska
högskolan.
[110.1
74
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vissa fyllnadsarvoden
och avlöning
åt viss vaktbetjäning
in. m. vid
tekniska
högskolan.
[in.]
Tillfälliga
lärarbiträden
och assistenter
vid
tekniska
högskolan.
[112.]
Samlingar
och laborationer
vid
tekniska
högskolan.
[113.]
till arvode åt en speciallärare i läran om
kemiskt-tekniska apparater.......
» ersättning åt specialläraren i gruvmät
ning
för sommarövningar.......
» arvode åt en speciallärare i läran om
maskinelement................
» arvode åt en speciallärare i flygteknik
» arvode åt en speciallärare i läran om
värmemotorer.................
» arvode åt en speciallärare i papperstek
nik.
.......................
» arvode åt en laborator i elektroteknik
kronor 2,500: —
» 900: —
» 4,000: —
» 3,000: —
» 3,600: —
» 2,400: —
» 6,000: —
115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till de av
departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt
avlöning åt av departementschefen därsammastädes angiven vaktbetjaning
m. m. vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 24,400 kronor.
Anslag till här ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår med
22,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av arvodena till
två portvakter från 300 till 1,000 kronor samt höjning av medel avsedda
för ökade bokbindningskostnader från 2,310 till 4,010 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
den 2 januari 1925 omförmälda fyllnadsarvoden
samt avlöning åt av departementschefen därsammastädes
angiven vaktbetjäning m. m. vid tekniska högskolan
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 24,400
kronor.
116:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetåt
ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden och assistenter
vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 25,000 kronor.
117:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 273—275 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till samlingar och laborationer vid tekniska
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
75
högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 150,000 kronor, att av Kungl. Maj:t fördelas
på do olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl.
Maj:t finner skäligt bestämma.
118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning
av apparater och instrument för institutionernas vid tekniska högskolan
laboratorier samt till inredning och utrustning av ett röntgenlaboratorium
därstädes anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt
bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 275—278 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument
för institutionernas vid tekniska högskolan laboratorier
samt till inredning och utrustning av ett röntgenlaboratorium
därstädes anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att användas på
sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.
119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska
högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av
180,000 kronor.
120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag:
dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska
institut ett belopp av 32,000 kronor,
dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett
belopp av 16,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 280—281 i statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår utgår det förra anslaget med 34,000 kronor och
det senare med samma belopp, som nu begäres.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom
särskilda extra anslag:
Nyanskaffning
till laboratorierna
vid tekniska
högskolans
institutioner.
Inredning
och utrustning
av ett
röntgenlaboratorium.
[114.]
Ökade medel
till diverse
utgifter för
bränsle, lyshållning
m. m. vid
tekniska
högskolan.
[115.]
Uppvärmning,
belysning
m. m.
vid Chalmers
tekniska
institut.
[116.]
76
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Nybyggnader
för de kemiska
och fysiskainstitutionerna
vid
Chalmers
tekniska
institut.
[117.]
Skolöver
styrelsen.
[118.]
a) till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid
Chalmers tekniska institut ett belopp av 32,000 kronor,
b) till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma
institut ett belopp av 16,000 kronor.
121:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 117) föreslagit riksdagen i
fråga om nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers
tekniska institut kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Skolöverstyrelsen.
122:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att
dels bestämma antalet ordinarie befattningar i skolöverstyrelsen på föl
-
jande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 generaldirektör.....................A 3
14 ledamöter........................B 30
1 förste bibliotekskonsulent .............B 26
1 sekreterare å folkskolavdelningen.......B 26
2 sekreterare........................B 24
1 andre bibliotekskonsulent.............B21
5 notarier..........................B 21
1 registrator och aktuarie..............B21
2 kansliskrivare .....................Bil
1 förste expeditionsvakt................B 7
5 förste kanslibiträden.................B 7
3 expeditionsvakter...................B 5
6 kanslibiträden.....................B 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 chef...........................B 30
1 förste aktuarie.....................B 24
2 aktuarier.........................B21
2 kansliskrivare......................Bil
3 förste kanslibiträden.................B 7
1 expeditionsvakt .................... B 5
5 kanslibiträden ..................... B 4
dels godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och
med budgetåret 1925—1926:
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77
Stat.
Avlöningur till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 386,500: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 16,000: —
Arvoden å 500 kronor till tre avdelningschefer....... » 1,500: —
Arvode till en konsulent och särskild föredragande för
ärenden angående husligt arbete................ » 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . » 52,900: —
Skrifmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader
.................................... » 70.000: —
Summa kronor 532,900: —
dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen,
nu 522,400 kronor, med 10,500 kronor till 532,900 kronor.
I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom
första kammaren, av herr N. J. F. Almkvist väckt motion, nr 150, däri
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att samtliga tre sekreterare tjänster
hos skolöverstyrelsen skola hänföras till avlöningsgrad B 26.
Beträffande de skäl, som av motionären anförts till stöd för framställningen,
får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär till en början uppflyttning till
löneklassen B 26 av förste bibliotekskonsulenten inom skolöverstyrelsen.
Utskottet har häremot intet att erinra.
Vidare föreslår Kungl. Maj:t en uppflyttning av en utav skolöverstyrelsens
tre sekreterartjänster, nämligen befattningen som sekreterare å folkskolavdelningen,
till lönegraden B 26, medan motionsvis yrkats på en uppflyttning
till nämnda lönegrad av samtliga tre sekreterartjänster.
Redan under år 1921 hemställde skolöverstyrelsen, att sekreterartjänsterna
hos styrelsen måtte hänföras till lönegraden B 16 (= B 26), därvid styrelsen
såsom skäl härför huvudsakligen åberopade ämbetsverkets behov av administrativt-juridisk
insikt och erfarenhet ävensom det förhållandet, att sekreterarna
i avsevärd utsträckning måste tagas i anspråk för mera självständig
handläggning och föredragning av vissa ärenden. I sitt över skolöverstyrelsens
upprepade framställningar i samma ämne avgivna utlåtande framhöll
allmänna civilförvaltningens lönenämnd betydelsen av att den administrativt-juridiska
sakkunskapen bleve på ett nöjaktigt sätt representerat inom
styrel.-en, men höll lönenämnden före, att denna sakkunskap, såsom tidigare
varit ifrågasatt och såsom fallet vore inom byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,
borde bliva företrädd av en tjänsteman i ledamots ställning. Då
— säger lönenämnden — genom en dylik ändrad organisation jämväl skulle
vinnas, att innehavarna av de nuvarande ledamotsbefattuingarna — undervisningsråden
— bleve mindre betungade med uppgifter, som måste anses
ligga vid sidan av deras egentliga ämbetsområden, skulle det kunna ifråga
-
Utskottets
yttrande.
78
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sättas, huruvida icke, i sammanhang med en sådan organisationsförändring,
antalet av de till fjorton nu uppgående ledamotsbefattningarna skulle kunna
något minskas; en utredning i nu angivna syfte syntes lönenämnden påkallad.
Vid dessa förhållanden ansåg sig lönenämnden icke böra tillstyrka
en uppflyttning i lönegrad av de ifrågavarande sekreterarbefattningarna.
I sitt över lönenämndens förslag avgivna yttrande vidhöll skolöverstyrelsen
sin förut hävdade uppfattning beträffande sekreterartjänsterna och hemställde
alternativt, att, därest utredningen rörande organisatorisk förändring inom
styrelsen lade hinder i vägen för den ifrågasatta uppflyttningen av sekreterartjänsterna,
personliga lönetillägg måtte beviljas dessas innehavare eller
å övergångsstat avlöning måtte beredas dem enligt lönegraden B 26.
Sedan lönenämnden anbefallts att utan hänsyn till ifrågasatt ändring av
skolöverstyrelsens organisation avgiva utlåtande angående uppflyttning i lönegrad
av de tjänster, varom nu är fråga, föreslog lönenämnden sedermera
på anförda skäl till dylik uppflyttning en av dessa sekreterare, nämligen
sekreteraren å styrelsens folkskolavdelning. I anledning av detta förslag
förnyade skolöverstyrelsen sin förut gjorda framställning, att samtliga sekreterartjänster
måtte uppflyttas till lönegraden B 26. Departementschefen har
nu anslutit sig till lönenämndens senaste förslag.
Det behov, som skolöverstyrelsen otvivelaktigt äger av juridisk-administrativ
sakkunskap, varder enligt utskottets mening icke genom det föreliggande förslaget
på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett. Med hänsyn tagen till ämbetsverkets
intressen i detta hänseende kan utskottet sålunda ej finna det nu
gjorda förslaget tillfredsställande.
Utskottet har ej kunnat underlåta att i detta sammanhang beröra den
sedan länge väckta och genom lönenämndens berörda yttrande ånyo aktuell
vordna frågan om ett effektivare tillgodoseende av överstyrelsens behov av
juridisk sakkunskap än vad genom ifrågavarande sekreterartjänster tilläventyrs
kan ske. I detta hänseende torde förtjäna erinras om följande. Frågan om
anställande inom överstyrelsen av ett kvalificerat juridiskt biträde upptogs
redan av folkundervisningskommittén, som i sitt betänkande och förslag
rörande undervisningsväsendets centrala ledning föreslog, att ett belopp av
4,000 kronor skulle ställas till den föreslagna skolöverstyrelsens förfogande
för biträde vid handläggningen av sådana juridiska ärenden, för vilkas behandling
erforderlig sakkunskap inom överstyrelsen ej förefunnes. Kommittén
åberopade till stöd för detta förslag de erfarenheter, som vunnits inom
läroverksöverstyrelsen, samt erinrade, hurusom under överstyrelsens handläggning
folie en del ärenden av ganska utpräglat juridisk natur, nämligen
vissa disciplinmål, frågor av ekonomisk art såsom angående kommuns byggnadsskyldighet,
tolkning och tillämpning av donationsurkunder och dylikt
ävensom ärenden rörande lärares löne- och pensionsförhållanden in. m.
Utredningen av vissa utav dessa ärenden borde enligt kommitténs mening
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
79
kunna överlåtas åt tjänstemän inom överstyrelsens kansli, men därutöver
skulle givetvis ej sällan förekomma juridiska frågor av en så pass invecklad
beskaffenhet, att de såväl för sin utredning som sin föredragning fordrade
en speciell sakkunskap, vilken ej alltid kunde anses förefinnas inom överstyrelsen.
Det av kommittén sålunda framförda förslaget upptogs ej av
Kung], Maj:t i framställningen till 1913 års riksdag, därvid föredragande
departementschefen gav uttryck åt den uppfattningen, att någon tids erfarenhet
i detta hänseende först borde vinnas.
I sitt år 1918 avgivna yttrande rörande undervisningsväsendets centrala
ledning uttalade sig folkskolöverstyrelsen jämväl rörande do arbetskrafter i
övrigt, som bleve erforderliga inom den utvidgade skolöverstyrelsen. Härvid
framhöll överstyrelsen först, att det syntes överstyrelsen otvivelaktigt, att
frågan om beredande av tillgång för skolöverstyrelsen till mera kvalificerad
juridisk och administrativ sakkunskap inom kort trängde till en lösning.
Huruvida lämpligaste utvägen härför vore anställandet av en ledamot med
utbildning i berörda hänseende eller annan anordning, ansåge sig överstyrelsen
för det dåvarande icke kunna avgöra och ville därför icke heller
framställa något yrkande i förevarande hänseende. Ett direkt yrkande i
detta hänseende framkom från skolöverstyrelsen år 1919, därvid överstyrelsen
framhöll, att det förhandenvarande behovet bäst borde tillgodoses på
det sätt, att dels inom överstyrelsen anställdes en juridiskt och administrativt
utbildad befattningshavare av högre tjänstegrad, dels åt överstyrelsen
anvisades ett anslag för anlitande i förekommande fall av biträde utav
personer med särskild erfarenhet i fråga om författningsarbete. Vad beträffade
avlöningsförmåner och tjänstegrad för den befattningshavare, som borde
anställas inom överstyrelsen, ansågs det tvivelsutan ur olika synpunkter vara
lämpligast, att han finge byråchefs avlöning och bleve ledamot i ämbetsverket.
Vidkommande beloppet av det arvode, som kunde erfordras för
juridiskt biträde, ansåg sig överstyrelsen, med hänsyn såväl till det arbete,
som kunde tänkas ifrågakomma, som ock do arvodeu, som i andra liknande
fall beviljats, icke kunna föreslå lägre belopp än 5,000 kronor.
Någon framställning i berörda hänseenden blev icke framlagd för 1920
års riksdag.
Utskottet har för sin del icke kunnat undgå finna, att ett tillgodoseende
av överstyrelsens behov av juridisk-administrativ sakkunskap skulle i väsentlig
grad bidraga till att förenkla och underlätta överstyrelsens arbetsuppgifter.
Huruvida detta bör ske genom anställande inom ämbetsverket av en härför
avsedd befattningshavare i ledamots ställning eller förmedelst anvisande av
ett särskilt anslag att av överstyrelsen efter förefallande behov användas,
därom är utskottet nu icke i tillfälle att bestämt uttala sig. En närmare
utredning särskilt i avseende å sistnämnda utväg, som synes utskottet mest
tilltalande, vore givetvis önskvärd. I avvaktan på en dylik utredning och då
utskottet, såsom ovan antytts, ej kan finna, att det föreliggande förslaget är
ägnat att effektivt tillgodose överstyrelsens behov i förevarande avseende, har
80
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
utskottet ej kunnat tillstyrka vare sig Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttande
till lönegraden B 26 av sekreteraren å överstyrelsens folkskolavdelning eller
det motionsvis väckta yrkandet om uppflyttande till nämnda lönegrad av
jämväl de övriga två sekreterarne inom överstyrelsen.
Ifrågavarande sekreterare böra därför bibehållas i nuvarande löneställning,
d. v. s. efter den nya löneplanen i lönegraden B 24.
I anledning såväl härav som av riksdagens beslut rörande de kvinnliga
befattningshavarnas avlöningsförhållanden har erforderlig jämkning vidtagits
i vederbörande anslagsbelopp, ävensom viss ändring i benämningen av kanslibiträden
och förste kanslibiträden.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Almkvists ovanberörda motion,
a) bestämma antalet ordinarie befattningar i skolöversty
-
relsen på följande sätt:
Befattning. Lönegrad.
1 generaldirektör.........................A 3
14 ledamöter............................. B 30
1 förste bibliotekskonsulent................. B 26
3 sekreterare............................ B 24
1 andre bibliotekskonsulent................. B 21
5 notarier.............................. B21
1 registrator och aktuarie................... B21
2 kansliskrivare.......................... Bil
1 förste expeditionsvakt.................... B 7
5 kanslibiträden.......................... B 7
3 expeditionsvakter....................... B 5
6 kontorsbiträden........................ B 4
Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.
1 chef................................. B 30
1 förste aktuarie......................... B 24
2 aktuarier............................. B 21
2 kansliskrivare.......................... Bil
3 kanslibiträden.......................... B 7
1 expeditionsvakt......................... B 5
5 kontorsbiträden......................... B 4
b) godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tilllämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsanslag ....................kronor 381,700: —
Vikariatsersättningar, förslagsanslag. ... » 16,000: —
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81
Arvoden ä 500 kronor till tro avdelningschefer.
.......................kronor 1,500: —
Arvode till en konsulent och särskild föredragande
för ärenden angående husligt
arbete........................ » 6,000: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare
m. in................... » 52,900: —
Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt
tryckningskostnader.............. » 70,000: —
Summa kronor 528,100: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 522,400 kronor med 5,700 kronor
till 528,100 kronor.
123:o) På grund av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 119) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos
skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 6,500 kronor.
124:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 120) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 4,800 kronor.
125:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 121)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål
hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 1,800 kronor.
126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen
för tiden 1 oktober 1925—30 september 1926 anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 57,300
kronor.
Inspektion
och sakkunniga
biträden
hos skolöverstyrelsen.
[119.]
Byggnadssakkunnigt
biträde åt
skolöverstyrelsen.
[120.]
Bestridande
av expeditionsvaktsgöromål
hös
skolöverstyrelsen.
[121.]
Lokal åt
skolöverstyrelsen.
[122.]
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)
6
82
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
De allmänna läroverken m. m.
Stipendier,
lokalhyra,
expenser,
uppehållande
av hushållsskolans
verksamhet
m. m.
vid högre
lärarinneseminariet.
[123.]
127:o) Kung! Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 285—293 i statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 58,860
kronor. Den nu ifrågasatta ökningen är beroende därpå, att den i anslaget
ingående anslagsposten till uppehållande av hushållsskolans verksamhet
samt upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen för utbildande
av husmödrar föreslagits höjd från 27,000 kronor till 28,300 kronor i syfte
att möjliggöra förhöjningar av åtskilliga lärararvoden.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre
lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1925 30 juni 1926
komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp
av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren;
b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.
128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 21,000 kronor;
b) medgiva, att ur berörda anslag må utgå medel till avlönande
av vikarie för vaktmästaren vid högre lärarinne*
seminariet såväl under semester a femton dagar årligen som
under förfall på grund av sjukdom.
Arvoden åt
timlärare och
vikarier vid
höfrre lärarinneseminariet.
[124.]
Hyresersätt- 129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen medgiva, att från
åt rektor Qch med den l juli 1925 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlärarinne-
lunda bestämmer, den hyresersättning, som tillkommer rektor vid högre
seminariet. lärarinneseminariet, därest fri bostad ej åtnjutes, må utgå med 3,500 kronor
^125''1 för år räknat.
Utredningen återfinnes å sid. 294—295 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
83
Hyresersättningen utgår för närvarande med 3,000 kronor för år räknat.
[ statsrådsprotokollet upplyses, att rektorerna vid de högre allmänna läroverken
i Stockholm, vilka i övrigt beträffande löneförmåner vore i det hela
jämställda med rektor vid högre lärarinneseminariet, uppbära i hyresersättning
av Stockholms stad ett årligt belopp av 3,700 kronor, samt att den nu
ifrågasatta förhöjningen kan bestridas med de vid normalskolan inflytande
inskrivnings- och terminsavgifterna.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att, från och med den 1 juli
1925 tills vidare och intill dess Kungl. Maj.t annorlunda
bestämmer, den hyresersättning, som tillkommer rektor vid
högre lärarinneseminariet, därest fri bostad ej åtnjutes, må
utgå med 3,500 kronor för år räknat.
130:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkterna 126—127) föreslagit De allmänna
riksdagen i fråga om vissa ordinarie anslag till de allmänna läroverken samt läroverken
i fråga om extra anslag till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid dessa [126,127.]
läroverk, dels ock vad i motion 1: 104 föreslagits angående inrättande av ämnet vackt
nya lärartjänster vid de allmänna läroverken, kommer utskottet att framdeles motion,
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till extra arvoden
åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 66,900 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 301—303 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag
av 64,400 kronor. Den nu föreslagna höjningen är föranledd av behovet
av ökat antal veckotimmar i teckning.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid
de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 66,900 kronor.
Extra arvoden
åt teckningslärare
vid de allmänna
läroverken.
[128.]
132:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att dels medgiva, Extra arvo
att Kungl. Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna för- den åt svinna
ordna, att gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller ersättning för intill vid de all34
veckotimmars undervisning, manna läro
dels ock till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ''r?™1!
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 21,100 kronor. jamteiämnet
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 303—306 i statsrådsprotokollet. väckta motioner.
84
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. Franzén och
K. Sandegärd (nr 106) och den andra inom andra kammaren av herrar H.
Almquist och B. Holmgren (nr 142), däri hemställts, att riksdagen med höjning
av det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt upptagna beloppet
måtte bevilja ett extra anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de
allmänna läroverken för budgetåret 1925—1926 av 41,580 kronor.
Till stöd för detta yrkande har motionärerna anfört följande:
»Under rubriken extra arvoden åt gymnastiklärare återfinnes i statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln: De allmänna läroverken m. m. en utredning,
som ger vid handen, att undervisningen i gymnastik vid vissa av de
allmänna läroverken bedrives under synnerligen ogynnsamma förhållanden,
beroende på att det extra anslaget till ökat antal undervisningstimmar icke
under årens lopp höjts i den utsträckning, som ökat lärjungeantal och kraven
på en tidsenlig undervisning motivera. Av den av kungl. skolöverstyrelsen
verkställda undersökningen framgår, att verkliga behovet i extra undervisningstimmar
i gymnastik för närvarande utgör 450 stycken, om medeltalet
lärjungar i varje avdelning sättes till högst 80.
Kungl. skolöverstyrelsen och departementschefen hava i sina yttranden
beträffande detta anslag med skärpa framhållit nödvändigheten av detta anslags
ökande. Enligt vad vi hava oss bekant har också gymnastikundervisningen
vid vissa större läroverk måst bedrivas under former, som näppeligen
låta sig förenas med den vikt för ungdomens uppfostran, som numera
allmänt tillerkännes den fysiska utbildningen. På grund av omständigheter,
som refereras i kungl. skolöverstyrelsens och departementschefens yttranden,
hava gymnastikavdelningarna vid flera läroverk vuxit till den grad, att läroverkens
rektorer genom upprepade framställningar måst anhålla om avdelningarnas
uppdelning. Då dessa framställningar av brist på medel icke
kunnat bifallas av kungl. skolöverstyrelsen, hava flera gymnastiklärare, som
icke ansett sig kunna på ett tillfredsställande sätt meddela dem åliggande
undervisning med dylika stora avdelningar, trots detta anhållit att få uppdela
avdelningarna på mindre dylika. Utan att erhålla någon som helst ersättning
hava sålunda flera gymnastiklärare åtagit sig den ökade undervisningstid,
som behövts för att uppdela de största avdelningarna. Detta förhållande
har nu vid vissa läroverk ägt rum ända upp till 3 år, utan att
dessa gymnastiklärare erhållit avlöning för den tjänstgöring de åtagit sig för
att över huvud taget kunna meddela nöjaktig undervisning. Detta har nu
skett i en sådan omfattning, att vid t. ex. 3 av Göteborgs 4 läroverk gymnastiklärarna
åtagit sig denna oavlönade tjänstgöring. Som ett annat exempel
på till vilken brytningspunkt dessa förhållanden nu hunnit kan nämnas,
att vid ett av de största läroverken, vars rektor år efter år utan resultat
gjort framställning om ökning av anslaget för uppdelning av de största
gymnastikavdelningarna, vederbörande skolläkare av rektor fått uppmaning
att befria så många elever som möjligt från gymnastikundervisningen, enär
de annars inte ens längre kunde rymmas i gymnastiksalen.
Dessa exempel, som lätt skulle kunna utökas, visa tydligt, att detta anslag
alltför länge fått sakna den höjning, som till och med nödtorftigt tillgodoseende
av gymnastikundervisningen bort betinga. De visa också, att det
stora behov av ökning av antalet gymnastikavdelningar, som av kungl. skol
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
85
överstyrelsen påvisats, redan nu blivit längre obeaktat än vad som varit förenligt
med tillbörliga krav på gymnastikundervisningens rationella ordnande
vid ett flertal läroverk.
Departementschefen, som instämt med kungl. skolöverstyrelsen däruti, att
han ansett en ökning av anslaget synnerligen nödvändig, har av ekonomiska
skäl tvekat tillstyrka mer än en del av den ökning kungl. skolöverstyrelsen
påvisat som önskvärd. Då hela det belopp, som utöver nu utgående extra
anslag å 13,500 kronor erfordras för att fylla av kungl. skolöverstyrelsen
påvisat behov, efter eu beräkning av 135 kronor pr veckotimme icke uppgår
till mer än 28,080 kronor (280x135), anse vi, att detta belopp icke bör
stå i vägen, när det gäller att därigenom kunna organisera gymnastikundervisningen
vid läroverken, på ett sätt, som i någon mån kan sägas i detta
hänseende svara mot förhållandena vid övriga skolformer i vårt land.
Då ifrågavarande anslag ur budgetsynpukt icke kan spela någon alltför
betydande roll men däremot är av synnerligen stor vikt för ungdomens
fysiska fostran vid de allmänna läroverken, få vi med stöd av vad vi bär
ovan anfört hemställa, —- — —.»
Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början eu sådan ändring i nu gällande
bestämmelser för omfattningen av gymnastiklärarnas tjänstgöring, att
maximigränsen flyttas något uppåt — till 34 veckotimmar i stället för, så
som nu är fallet 32 veckotimmar. Utskottet har häremot intet att erinra.
Vidare har Kungl. Maj:t äskat ökade medel för anordnande av gymnastikundervisning.
I detta hänseende hade skolöverstyrelsen — under framhållande
av nödvändigheten att uppdela lärjungarna i mindre gymnastikavdelningar
och med utgångspunkt av ett medeltal av högst 80 lärjungar i
varje avdelning —- beräknat den erforderliga ökningen till 208 timmar.
Emellertid hade överstyrelsen föreslagit en fördelning av denna ökning på
flera år samt för läsåret 1925—1926 ifrågasatt, att antalet extra timmar
måtte ökas med 72, motsvarande 18 nya gymnastikavdelningar. Hela antalet
extra undervisningstimmar skulle därigenom för sagda läsår uppgå till
314, och med en beräkning av 135 kronor för timme skulle kostnaden belöpa
sig till i runt tal 42,400 kronor. Då det ordinarie anslaget utgjorde
20,000 kronor, erfordrades å extra stat ett anslag å 22,400 kronor, innebärande
en ökning med 8,900 kronor utöver det för innevarande budgetår
för ändamålet utgående extra anslaget.
Departementschefen åter har stannat vid en beräknad ökning av 60 timmar,
motsvarande 15 nya gymnastikavdelningar. Då han härvid utgår från
ett medelpris av 136 kronor för timme skulle för 302 timmar erfordras
41,072 kronor eller alltså ett extra anslag av i runt tal 21,100 kronor.
Motionärerna utgå från den av skolöverstyrelsen såsom erforderlig beräknade
ökningen av 208 timmar. Med ett pris av 135 kronor för timme skulle
detta betinga en kostnadsökning av 28,080 kronor och totalkostnaderna för
extra undervisningstimmar skulle sålunda med inräknande av det för löpande
budgetår utgående extra anslaget å 13,500 kronor uppgå till 41,580 kronor.
Enligt utskottets mening föreligger i de i ämnet väckta motionerna ett
Utskottets
yttrande.
86
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Extra arvo
den åt musiklärare
vid de
allmänna
läroverken.
[130.]
Extra arvoden
åt lärarinnor
i
kvinnligt
handarbete
vid de allmänna
läroverken.
[131.]
synnerligen behjärtansvärt krav. Utskottet anser det vara för läroverksungdomens
fysiska fostran av stor betydelse, att medeltalet lärjungar i gymnastikavdelningarna
sänkes, och vill skänka sitt stöd åt den uppfattning, som
i berörda motioner kommit till uttryck. Emellertid anser utskottet, att man
av ekonomiska hänsyn bör framgå med en viss varsamhet, och vill förorda,
att den i motionerna äskade ökningen med 208 timmar fördelas på två år,
hvadan man följaktligen för budgetåret 1925—1926 skulle räkna med en
ökning av 104 timmar. Med ett medelpris av 135 kronor för timme skulle
alltså kostnadsökningen bliva 14,040 kronor och, om man härtill lägger nu
utgående extra anslag å 13,500 kronor, totalbeloppet av det extra anslag,
utskottet vill för ändamålet förorda, uppgå till 27,540 kronor.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungi. Maj:ts förslag medgiva, att Kungl.
Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna
förordna, att gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller
ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning,
b) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar
Franzéns och Sandegårds samt Almquists och Holmgrens
ovanberörda motioner till extra arvoden åt gymnastiklärare
vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 27,540 kronor.
133:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 4,400 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 306—307 i statsrådsprotokollet.
Den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten, till extra arvoden åt musiklärare utgör 5,000 kronor.
För samma ändamål utgår å extra stat för löpande budgetår ett anslag av
3,265 kronor. Kungl. Maj:ts förslag avser att möjliggöra en utökning av
timantalet för ifrågavarande ämne.
Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de
allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 4,400 kronor.
134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 131) föreslagit riksdagen att till extra
arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 2,850 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning av ifrågavarande anslag med
450 kronor från 3,300 kronor, med vilket belopp detsamma för innevarande
budgetår utgår,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
87
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt
handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 2,850 kronor.
135:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926
upptagit det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid
de allmänna läroverken med oförändrat belopp 21,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 308—311 i statsrådsprotokollet.
I en inom andra kammaren av herr G. Holmberg väckt motion (nr 130)
har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för undervisning i slöjd vid
de allmänna läroverken höja det nu utgående ordinarie förslagsanslaget
21,000 kronor med 20,000 kronor till 41,000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.
För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet
42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader
av staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Kungl.
Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för
budgetåret 1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda
belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riksdagen
medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda
anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande
kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp.
Beträffande budgetåret 1925—1926 har skolöverstyrelsen hemställt, att
slöjdlärarnas arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel och i
anslutning härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor, i runt
tal utgörande kostnaden för beräknade 512 veckotimmars undervisning efter
ett medelpris av 85 kronor för veckotimme. Kungl. Maj:t föreslår emellertid
ett bibehållande av nuvarande ordning, varvid dock departementschefen,
under beaktande av de svårigheter, som enligt hans mening äro förenade
med nu gällande grunder, betecknat denna ordning såsom en nödfallsutväg.
Motionärens förslag innebär nu en återgång till tidigare gällande bestämmelser
för statsbidrag till ifrågavarande undervisning i enlighet med vad
skolöverstyrelsen hemställt.
Nu gällande bestämmelse för statsbidrag till ifrågavarande undervisning
synes utskottet hava tillämpats under så kort tid, att enligt utskottets mening
tillräcklig erfarenhet icke kan anses hava vunnits om, huru de nya
grunderna för statsbidrag verkat. Utskottet anser på grund härav tiden
icke vara inne att upptaga till prövning frågan om förnyad ändring av
Undervis
ning i manlig
slöjd vid de
allmänna
läroverken.
[132.1
88
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anslag till
arvoden åt
skolläkare
vid de allmänna
läroverken.
[133.]
ifrågavarande bestämmelse. Statsbidraget synes utskottet alltså böra utgå
med oförändrat belopp och under oförändrade villkor.
Utskottet får sålunda hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Holmbergs ovanberörda motion, i riksstaten
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken med oförändrat
belopp, 21,000 kronor.
136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 311—312 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herr A. Petrén väckt motion (nr 39) däruti hemställts, att riksdagen
måtte besluta att till ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk
med 3 kronor för varje under höstterminen 1925 vid läroverket närvarande
lärjunge anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag å 90,000
kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär bibehållande av nu gällande ersättningsgrunder
för skolläkare, enligt vilka utgår dels arvode å 500 kronor vid högre
allmänt läroverk och 300 kronor vid realskola, dels ock ersättning efter 2
kronor för varje under höstterminen närvarande lärjunge. Anslaget för
ändamålet utgår för löpande budgetår med 59,000 kronor. Höjningen med
1,000 kronor är betingad av ökat lärjungeantal. Skolöverstyrelsen, vars förslag
sedermera upptagits i ovanberörda motion, hade för budgetåret 1925—
1926 föreslagit en beräkning av nämnda ersättning efter 3 kronor för varje
lärjunge, men departementschefen har med hänsyn till nödvändigheten att
begränsa statsutgifterna ifrågasatt bibehållande av nu gällande grunder.
Utskottet som icke anser skäl föreligga att nu förorda en höjning av
ifrågavarande rörliga ersättningar till skolläkare, tillstyrker bifall till Kungl.
Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Petréns ovanberörda motion, i vad
densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till arvoden
åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 89
137:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 134) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1925—la26
vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för blivande
lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra anslag av 15,500 kronor.
138:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att för anordnande
genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de
allmänna läroverken med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 7,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 315—318 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 5,000 kronor. Höjningen
avser att bereda ersättning med högst 3,500 kronor för läsår för vartdera
språket.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för anordnande genom infödda lärare
av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1925''—
1926 ett extra anslag av 7,000 kronor.
139:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande
läsåren 1922—1925, medgiva, att terminsavgiften till biblioteks-
och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må,
enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med
höstterminen 1925 under en tid av tre år utgå med högst
tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej
därifrån i föreskriven ordning befrias.
140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan
vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
Provårskurs
i Geteborg.
(134.]
Anordnande
genom in
födda lärare
av undervisning
i
tyska och
engelska vid
de allmänna
läroverken.
[135.]
Terminsavgifter
till
biblioteksoch
materiellkassorna
vid
de allmänna
läroverken.
[136.]
Bidrag till de
allmänna
läroverkens
ljus- och
ved kassor.
[137.]
90
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
de allmänna
läroverken.
[138.]
Kommunala
mellanskolor.
[139.]
Undervisning
i manlig
och kvinnlig
slöjd samt
handarbete
vid kommunala
mellanskolor.
[140.]
Tillfällig
löneförbättring
åt lärar
-
141:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 323—325 i statsrådsprotokollet.
Före år 1923 ingick i reservationsanslaget till de allmänna läroverken en
post »resestipendier åt lärare i främmande levande språk» å 15,000 kronor
samt en post »reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,» å 6,000 kronor. Av 1920
och 1921 årens riksdagar anvisades därjämte å extra stat två anslag å respektive
15,000 kronor och 6,000 kronor till förstärkande av nämnda ordinarie
anslagsposter. Från och med år 1923 hava, i likhet med vad fallet
varit beträffande andra anslag till resestipendier, anslag för ifrågavarande
ändamål av finansiella skäl icke beviljats.
Utskottet, som anser goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000
kronor.
142:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 139) föreslagit riksdagen ifråga
om det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
skolat för riksdagen
anmäla.
143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt
handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 20,000
kronor, med 4,000 kronor till 24,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 327 i statsrådsprotokollet.
Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda
slöjdavdelningar.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete
vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,
20,000 kronor, med 4,000 kronor till 24,000 kronor.
144:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 141) föreslagit riksdagen ifråga
om tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
91
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
145:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 142) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 328—329 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgick senast för år 1922 med ett belopp av 3,500 kronor men
har sedermera av finansiella skäl ej anvisats.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500
kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva.
146:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ifråga om
det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken, det ordinarie förslagsanslaget
till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter
samt ett extra förslagsanslag till tillfällig löneförbättring åt lärare och
lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor
samt enskilda lärarinneseminarier dels ock vad i motionerna I: 105
och 11:135 yrkats i avseende å det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken
samt berörda extra förslagsanslag till tillfällig löneförbättring åt
lärare vid samma läroverk kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 332 i statsrådsprotokollet.
Anslag för ändamålet utgick senast år 1922 med ett belopp av 18,000
kronor men har sedan dess av statsfinansiella skäl icke upptagits i riksstaten.
personalen
vid kommunala
mellan
skolor.
[141.]
Rosestipen
dier åt lärare
i främmande
levande
språk vid
kommunala
mellanskolor.
[142.]
Privatläro
verken
[143],
[144],
[145]
samt två i
ämnet väckta
motioner.
Resestipendier
åt lärare
i främmande
levande
språk vid
privatläroverk.
[146.]
Fackskolan
för huslig
ekonomi i
Uppsala.
[147.]
Understöd
till utbildningskurser
för lärarinnor
i hnshållsgöromål.
[148.]
Understöd
till vissa anstalter
för utbildande
av
lärarinnor i
handarbete.
[149.]
92 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå
under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 85,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 332—335 i statsrådsprotokollet.
Anslaget, som tidigare utgått med ett årsbelopp av 95,000 kronor, sänktes
för budgetåret 1923—1924 till 75,000 kronor, med vilket belopp anslaget
jämväl för löpande budgetår utgår. Från styrelsens för skolan sida har
föreslagits att anslaget skulle höjas till det belopp, 95,000 kronor, varmed
det tidigare utgått, under det att skolöverstyrelsen ansett en förhöjning till
85.000 kronor tillfyllest.
Utskottet har icke genom den av Kungl. Maj:t framlagda utredningen
blivit övertygat om att tillräckliga skäl föreligga för en sådan höjning, som
nu ifrågasättes, utan anser utskottet anslaget böra kunna begränsas till
80.000 kronor. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till fackskolan för huslig ekonomi i
Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 80,000 kronor.
149:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga
om understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
150:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för utbildande
av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den fördelning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelte
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
93
högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen
Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium
i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
Folkundervisningen.
151 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att
dels minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu l,8e>0,400 kronor,
med 106,700 kronor till 1,773,700 kronor,
dels ock till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten införas närmast
efter det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Utredningen återfinnes å sid. 339—343 i statsrådsprotokollet.
Då det till utbrytning ur det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
föreslagna anslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppförts
med ett belopp av 150,000 kronor, men det gemensamma reservationsanslaget
minskats med 106,700 kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag alltså
en anslagsökning av 43,300 kronor. ''Av sistnämnda belopp är sammanlagt
18,360 kronor att hänföra till kostnaden för nya tjänster vid folkskoleseminariet
i Linköping. Den återstående anslagsökningen är beroende på stegringen
av kostnaden för ålderstillägg.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,
nu 1,880,400 kronor, med 106,700 kronor till
1,773,700 kronor,
b) till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten
införas närmast efter det gemensamma reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna.
152:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer utskottet.
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-
Folkskole
seminarierna.
Nya tjänster,
[150.]
Höjda stipendier
åt elever
vid folkskoleseminarier.
[151.]
94
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Studentkurser
och parabel
lavdelningar
vid
vissa folkskoleseminarier.
[152.]
Hyresersättning
till rektorerna
vid
vissa folk6koleseminarier.
[153.]
getår ägt rum, för beredande av höjda stipendier åt elever
vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till anordnande
av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm
och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra reservationsanslag av 250,000 kronor.
Utredningen återlinnes å sid. 345—347 i statsrådsprotokollet.
För löpande budgetår har anslagsbehovet för studentkurser och parallellavdelningar
beräknats till 330,000 kronor, men ansågs anslaget med hänsyn
till en förefintlig reservation å omkring 9ö,000 kronor kunna bestämmas till
240,000 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926
beräknas nu av departementschefen till i runt tal 300,000 kronor. Då en
reservation å 50,000 kronor ansetts kunna disponeras för ifrågavarande budgetår,
har anslagskravet begränsats till 250,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna
i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar,
av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs
vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 250,000
kronor.
154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer
att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 13,600 kronor.
Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 12,500 kronor.
Fastställda hyresersättningar beräknas av departementschefen för budgetåret
1925—1926 komma att uppgå till 12,850 kronor. Återstoden av det äskade
beloppet skulle enligt Kungl. Maj:ts bestämmande vid behov användas till
reglering av hyresersättningar åt vederbörande rektorer.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
95
att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till rektorerna
vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,
Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å
hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa förbudgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 13,600 kronor.
155:o) Kung! Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 14,000
kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 348—349 i statsrådsprotokollet.
Anslaget, som allt sedan 1919 utgått med ett belopp av 12,000 kronor
för år räknat, har under förra halvåret 1923 kommit att överskridas, på
grund därav att ett antal lärare genom uppflyttning i högre lönegrad blivit
berättigade även till förhöjda hyresbidrag. Mot beräkningen av den med
anledning härav föreslagna anslagshöjningen har utskottet intet att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande av hyresbidrag till lärare
vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan
rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.
156:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet
i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,
belysning och städning m. m., anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.
157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för utförande
av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg
anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag ett belopp
av 20,000 kronor.
För ändamålet har riksdagen för löpande budgetår anvisat ett anslag
av 25,000 kronor. Totalkostnaderna för ändringsarbetena hade därvid beräknats
till 45,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
Hyresbidrag
till lärare vid
folkskoleseminarierna
i Stockholm
och Göteborg.
[154.1
Förhyrande
av vissa lokaler
för folkskoleseminariet
i Göteborg
m. m.
[155.]
Tillbyggnad
av gymnastikhuset
vid
folkskoleseminariet
i
Göteborg.
[156.]
96
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Undervisningsmateriel!
m. m.
för folkskoleseminariet
i
Karlstad.
[157.]
Undervisningsmateriel
1 och böcker
för folkskoleseminariet
i
Umeå.
[158.]
att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten
å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisa
för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 20,000 kronor.
158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till inredning
av den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad samt till inköp
av undervisningsmateriell och böcker för nämnda seminarium anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 350—351 i statsrådsprotokollet.
För inventarier, böcker och undervisningsmateriell vid ifrågavarande seminarium
har hittills anvisats tillhopa 112,000 kronor, varav 11,200 kronor använts
till anskaffande av böcker och undervisningsmateriell. Av det utav
skolöverstyrelsen nu begärda ytterligare anslagsbeloppet, 40,000 kronor, skulle
enligt överstyrelsens beräkning 5,000 kronor avses till inventarier och återstoden
till böcker och undervisningsmateriell. Med avseende å den förra
posten, 5,000 kronor till inventarier, har den förebragta utredningen synts
departementschefen giva vid handen, att någon nedprutning av beloppet
icke bör ske. Däremot torde det enligt departementschefens mening vara
möjligt att genom sträng återhållsamhet vid anskaffning av böcker och undervisningsmateriell
inskränka kostnaderna härför till ett lägre belopp än
det av överstyrelsen beräknade. Med en summa av 25,000 kronor har det
synts departementschefen, att seminariets behov i sistnämnda avseende kan
nöjaktigt tillgodoses.
Utskottet, som icke har något att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen
och jämväl i övrigt anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till inredning av den nya byggnaden
vid folkskoleseminariet i Karlstad samt till inköp av undervisningsmateriell
och böcker för nämnda seminarium anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
30,000 kronor.
159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen medgiva, att till
inköp av undervisningsmateriell och böcker för folkskoleseminariet i Umeå
må av det överskott, som kan uppkomma å de för uppförande av byggnader
för nämnda seminarium anvisade anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användas
ett belopp av högst 30,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har meddelat, att enligt en honom tillhandakommen,
den 6 november 1924 dagtecknad promemoria från byggnadsstyrelsen be
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97
sparingarntt å ifrågavarande anslag då beräknades komma att uppgå till
159,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kuugl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må medgiva, att till inköp av undervisningsmatcriell
och böcker för folkskoleseminariet i Umeå må av
det överskott, som kan uppkomma å de för uppförande av
byggnader för nämnda seminarium anvisade anslag å tillhopa
2,084,000 kronor, användas ett belopp av högst 30,000
kronor.
160:o) I en inom första kammaren av herr G. Rosen väckt motion (nr
107) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att för uppförande av rektorsbostad
vid seminariet i Umeå i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Gustav Holmdahl utarbetat förslag må av det överskott, som kan
uppkomma av de för uppförande av byggnader för nämnda seminarium
anvisade anslag, användas ett belopp av 60,000 kronor.
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Enligt utskottets mening är det vanskligt att på grundvalen av enskild
motion tillstyrka en åtgärd, som kan medföra konsekvenser av rätt avsevärd
ekonomisk räckvidd. Därest emellertid rektorsbostäder nu anses böra
uppföras vid de sex folkskoleseminarier, där sådana bostäder icke finnas,
synes det utskottet ur alla synpunkter lämpligast, att frågan härom varder
av Kungl. Maj:t upptagen till närmare omprövning, därvid Kungl. Maj:t,
i händelse så befinnes skäligt, lärer efter bedömande av på frågan inverkande
omständigheter för riksdagen framlägga förslag i ämnet i den tur och ordning
de olika seminarierna emellan, som Kungl. Maj:t kan finna av förhandenvarande
förhållanden påkallad.
Utskottet hemställer följaktligen,
att herr Roséns ovanberörda motion icke må av riksdagen
bifallas.
161 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i
enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
dels till anskaffning av möbler och undervisningsmateriell för sagda kurs
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;
dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren
för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 7
Motion ang.
anslag till
uppförande
av rektorsbostad
vid
folkskoleseminariet
i
Umeå.
Utbildningskurs
för lä
rare vid hjälp
klasser för
psykiskt
efterblivna
barn.
[159.]
98
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Understöd
åt enskilda
folkskoleseminarier.
[160.]
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor att utgå enligt
de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
Utredningen återfinnes å sid. 353—360 i statsrådsprotokollet.
På Kungl. Ma j ds förslag beviljade 1920 års riksdag till en utbildningskurs
under år 1921 för lärare och lärarinnor vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn ett anslag av 4,300 kronor. Sedermera hava medel för
ifrågavarande ändamål icke anvisats. Det föreliggande förslaget avser nu
att utgöra början till en mera permanent statlig verksamhet för ifrågavarande
lärarutbildning. Enligt detta förslag skulle vid folkskoleseminariet i Stockholm
tills vidare endast under höstterminen hållas en kurs, omfattande cirka
100 arbetsdagar, för ett mindre antal lärare och lärarinnor, vilka önska utbilda
sig för arbete i hjälpklasser. Kursen skulle anordnas i huvudsak såsom
en provårskurs med teoretisk och praktisk undervisning. Den teoretiska
undervisningen skulle meddelas i form av föreläsningar; för den praktiska
utbildningen skulle samarbete ordnas med Stockholms stads folkskolor. Av
den beräknade årskostnaden, 4,900 kronor, skulle 1,500 kronor utgöra kostnad
för lokal, bränsle, lyse in. m., 400 kronor utgå såsom handledararvoden
till i kursen medverkande lärare, 1,500 kronor till föreläsnings- och timlärararvoden
samt 1,500 kronor erfordras för utbetalande av dagtraktamenten åt
kursdeltagare.
Utskottet, som funnit goda skäl vara anförda för bifall till Kungl. Maj ds
förslag, hemställer,
att riksdagen må,
a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av
en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt
efterblivna barn anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i enlighet med
de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;
b) till anskaffning av möbler och undervisningsmateriel!
för sagda kurs anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 1,500 kronor;
c) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode
åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm
anordnade provårskurser, må till rektor yid nämnda seminarium
för ledning av ifrågavarande utbildningskurs utbetalas
ersättning med högst 300 kronor att utgå enligt de närmare
grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.
162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,000 kronor,
att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som
Kungl. Maj:t bestämmer.
Utredningen återfinnes å sid. 361—363 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
99
Kungl. Maj:ts förslag innebär, jämfört med motsvarande anslag för löpande
budgetår, eu sänkning av anslagsbeloppet för validera seminariet med
1,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium
och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,000
kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera
seminariet, som Kungl. Maj:t bestämmer.
163:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr W. Linder (nr 108) och den andra inom andra kammaren av herr
H. Hallén m. fl. (nr 81) har hemställts, att riksdagen ville befria rektorn vid
folkskoleseminariet i Stockholm, fröken Anna Sörensen, från återbetalningsskyldighet
för det belopp å 14,153 kronor 61 öre som den 28 eller 29 november
1923 bortstals från seminariets rektorsexpedition.
Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:
»Den 28 eller 29 november 1923 bortstals ur kassaskåpet i rektorsexpeditionen
vid folkskoleseminariet i Stockholm ett seminariets kassa tillhörande
belopp stort kronor 14,153:61. Stölden anmäldes omedelbart till vederbörande
myndighet, som igångsatte undersökning, vilken emellertid förblvit
resultatlös.
Av polisrapporten framgår, att seminariets rektor, Anna Sörensen, den 28
november lyfte det avlöningsbelopp, kronor 15,314:54, som skulle utbetalas
den 30 november och 1 december. Anledningen till att beloppet uttogs den
28 var, att rektor visste sig den 29 och 30 november komma att bliva så
upptagen av egna lektioner och åhörande av provkandidaters lektioner, att
hon icke skulle hinna ombesörja fördelning och utbetalning av avlöningarna
till de olika befattningshavarna. Vaktmästaren avhämtade penningarna omkring
kl. 12, varefter rektor uppdelade penningarna i olika kuvert för de
olika befattningshavarna, insatte kassaskrinet samt kuverten med avlöningsmedlen
i ett fack i kassaskåpet. Detta fack låstes, dess nyckel nedlades i
en låda inuti kassaskåpet, som därefter låstes. Härunder var rektor ensam
på expeditionen. En stund därefter lämnade rektor expeditionen, medtagande
sin nyckelknippa, på vilken kassaskåpsnyckeln var fästad. Denna nyckelknippa,
som under eftermiddagens lopp användes då rektor i och för avhållande
av kollegium åter infann sig på seminariet, var i rektors besittning,
när hon påföljande dag den 29 november något före kl. 8 f. m. vid öppnande
av kassaskåpet märkte, att kassaskåpsdörren väl var tillstängd men
ej läst, nyckeln till det inre facket borta, detta fack öppet, kassaskrinet och
penningekuverten borta med undantag av ett kuvert, innehållande 707 kronor.
Nyckelknippan har under denna tid ej kunnat råka i någon obehörigs hand.
När polisutredningen syntes bliva resultatlös, ingav rektor Sörensen den
11 januari 1924 en underdånig hemställan till konungen, att den genom
stölden uppkomna bristen måtte ersättas av allmänna medel.
Över denna ansökan hava skolöverstyrelsen, överståthållareämbetet, statskontoret,
Stockholms stads konsistorium, justitiekanslern och riksräkenskapsverket
avgivit yttranden, varjämte tredje polisintendenten i Stockholm Hall
-
Motioner ang.
befrielse för
rektorn Anna
Sörensen från
viss återbetalningsskyldighet.
100
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
gren, som lett polisundersökningen, på begäran av skolöverstyrelsen yttrat
sig i ärendet. Genom beslut den 16 dennes har Kungi. Maj:t förklarat, att
Kungl. Maj:t finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.
Maj ds åtgärd.
Av nämnda myndigheter, som yttrat sig över ansökan, har skolöverstyrelsen
föreslagit, att åtgärder måtte av Kungl. Maj:t vidtagas för att bereda gottgörelse
för de tillgripna medlen. Såsom motivering härför anföres följande:
»Rent principiellt synes det överstyrelsen vara med billighet och rättvisa
överensstämmande, att då staten tillhöriga penningmedel, vilka förvaras under
anlitande av de säkerhetsåtgärder, som från det allmännas sida ställts
till förfogande, bliva föremål för tillgrepp, vederbörande räkenskapsförare
hålles skadeslös för därigenom liden förlust, under förutsättning att stölden
icke möjliggjorts eller underlättats genom försummelse eller vårdslöshet från
räkenskapsförarens sida. I här förevarande fall synes det överstyrelsen utrett,
att giltig anledning förelegat för rektor Sörensen att vid den tidpunkt
som skett från riksbanken uttaga de sedermera vid stölden tillgripna medlen
ävensom på grund av vad polisintendenten Hallgren vitsordat, att desamma
förvarats under utnyttjande av de säkerhetsåtgärder, som stått till
buds, och att sålunda rektor Sörensen icke kan sägas ''vid penningarnas
omhänderhavande hava brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande’».
Överståthållareämbetet anför, att »enär vid den polisundersökning, som i
ärendet åberopats, icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet,
att rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av
ifrågavarande penningemedel, överståthållareämbetet i likhet med förut i
ärendet hörda myndigheter tillstyrker bifall till hennes i ärendet gjorda
framställning.
Jämväl Stockholms stads konsistorium och statskontoret tillstyrka bifall
till ansökningen.
Statskontoret yttrar: »Ehuru det ej blivit fullt ådagalagt, att sökanden med
nyckeln låst kassaskåpsdörren, synas dock billighetsskäl tala för att sökanden
må av statsmedel erhålla ersättning för den brist, som genom stölden uppstått
i folkskoleseminariets kassa. Vid verkställd inventering har denna brist
befunnits utgöra kronor 14,156: 61».
Justitiekanslern anser sig däremot icke kunna tillstyrka bifall, enär ämbetet
anser, att »vad i remitterade fallet förekommit rörande den påstådda
stölden närmast föranleder det antagandet, att densamma möjliggjorts därigenom
att sökanden glömt låsa kassaskåpsdörren.»
Riksräkenskapsverket, som erhållit ärendet till sig remitterat för att yttra
sig angående beloppet av kassabristen, har avgivit ett utlåtande, vari till
en början redogöres för vid seminariet verkställda inventeringar och frågan
om kassaförvaltares principiella ansvar för omhänderhavda medel. Till slut
yttrar verket: »Under den av justitiekanslersämbetet antagna förutsättningen
att sökanden lämnat kassaskåpsdörren olåst, delar riksräkenskapsverket ämbetets
uppfattning, att bifall till ansökningen icke kan tillstyrkas, och vill
erinra därom, att riksräkenskapsverket redan i sin revisionsberättelse för år
1922 kapitlet »redogörareansvaret» sid. 128 uttalat, ’att det väl knappast
torde ifrågasättas annat än att om en kassör vårdslöst lämnat sitt kassaskåp
olåst eller förvarar kassan i eu skrivbordslåda eller på annat mindre bebyggande
sätt eller utan kontroll överlämnat densamma åt annan person, så
blir han därest genom stöld eller annorledes brist uppstår i kassan ersättningsskyldig’.
Riksräkenskapsverket finner dock — såsom redan framhållits
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
101
— jämväl en annan förutsättning — ocli sannolikt med lika fog — kunna
föreligga, nämligen att nyckeln eller do båda befintliga reservnycklarna till
skåpet icke förvarats så, att desamma icke kunnat åtkommas av obehörig
person. Ämbetsverket har nämligen inhämtat, att reservnycklarna tidigare
förvarats inne i skåpet, men att det vid de täta rektorsombytena under år
1923 icke någon enda gång konstaterats, att de verkligen funnos där. Nu
uppgives visserligen, att de återfunnos inne i skåpet omedelbart efter tillgreppet.
Men detta utgör ju intet bevis för att de också funnos där före
detsamma.
För ärendets avgörande har det givetvis sin stora betydelse att så vitt
möjligt utreda, huru detta justitiekanslerns antagande uppkommit. Rektor
Sörensen yttrar i sin ansökan om stängningen av kassaskåpet följande: »Att
jag låste lådorna kan jag påstå med full visshet, enär kassaskåpets dörr
icke kan tillskjutas, utan att nycklarna till de inre lådorna äro uttagna.
Jag kan icke med alldeles samma säkerhet yttra mig om huruvida jag låste
den yttre dörren, då man ju icke kan minnas en rent mekanisk handling,
men det förefaller mig psykologiskt orimligt, att jag skulle ha uraktlåtit
detta, dels därför att jag icke vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet
olåst, dels därför att detta skulle innebära, att jag avbrutit den påbegynta
stängningsproceduren utan att på något sätt ha blivit distraherad.»
Då hon av förenämnda utlåtanden av justitiekansler!! och riksräkenskapsverket
ansett erforderligt att närmare ingå härpå, har hon i sina påminnelser
över de avgivna yttrandena avgivit följande förklaring: »Beträffande
mitt yttrande, att jag icke med alldeles samma säkerhet som i avseende å
nycklarna till de inre förva ringsställena kan säga, att jag låst den yttre
dörren, då man ju icke kan minnas en rent mekanisk handling, vill jag
få anföra följande, då mitt yttrande synes ha blivit missförstått. I en så
allvarlig sak som denna förklarar jag icke, att jag vet något, för så vitt
jag ej kan med ed bekräfta detsamma. Jag vet, att jag lade in kuverten
med avlöningsmedlen och insatte kassaskrinet i det vanliga facket i kassaskåpet.
Jag vet likaledes, att jag låste den inre dörren, d. v. s. till facket,
enär jag ej kan stänga den yttre dörren om den inre nyckeln sitter kvar i
sitt lås. Jag vet likaså, att jag stängde kassaskåpsdörreu och jag har all
anledning att tro, att jag även låste den, då dessa båda handlingar äro led
i samma process. Jag håller det för så mycket mera troligt, att jag låste
kassaskåpsdörren, som jag uppehöll mig på expeditionen för att mottaga
och fördela pengarna och omedelbart som jag inlagt pengarna i kassaskåpet
avlägsnade mig från expeditionen medhavande nycklarna. Men jag vet det
ej, då jag ej har något särskilt stöd i minnet för min handling att vrida
om nyckeln i låset. Huru stark anledning jag än har att tro, att jag låst
kassaskåpsdörren, kan jag under sådana förhållanden ej säga, att jag vet
det. Redan i min underdåniga framställning om bristens ersättande har
jag framhållit, att jag aldrig vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet
olåst. Justitiekanslersämbetet antager ävenledes, att den påstådda stölden
skulle hava möjliggjorts genom att jag glömt låsa kassaskåpsdörren, varför
ämbetet för sin del icke kan tillstyrka bifall till ansökningen. Beträffande
ämbetets antagande, att jag skall hava glömt låsa kassaskåpsdörren får jag
åberopa vad jag ovan anfört. För ett sådant antagande finnes intet stöd i
handlingarna. Såsom sammanfattning anför riksräkenskapsverket, att under
förutsättning att kassaskåpsdörren lämnats olåst eller att kassaskåpsnyckeln
eller de båda befintliga reservnycklarna till skåpet förvarats så att desamma
102
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
kunnat åtkommas av obehörig person, riksräkenskapsverket icke kan tillstyrka
bifall till min ansökning. Som jag ovan framhållit, finnes intet stöd
för den förstnämnda förutsättningen; detsamma är förhållandet beträffande
den sist anförda. Jag anser det omöjligt, att någon kunnat komma i besittning
av min kassaskåpsnyckel. Ifråga om reservnycklarna funnos vid
mitt tillträde till rektorsämbetet två reservnycklar till kassaskåpet och de
hava, såvitt jag vet, sedermera legat i samma låda inuti kassaskåpet, där
de funnos vid inventeringen efter stölden. Jag vet visserligen icke, om de
funnits där oavbrutet, då jag icke haft anledning taga dem i bruk, men
det finnes intet stöd för ett antagande, att genom någon försummelse från
min sida de skulle hava kommit i någon obehörigs hand. Ej heller har
jag någon anledning antaga, att någon vikarie i rektorsämbetet skulle hava
lämnat kassaskåpet utan tillsyn, så att reservnycklarna någon tid varit försvunna.
»
Beträffande behandlingen av liknande fall må anföras, att genom beslut
den 26 juli 1918 Kungl. Maj:t beviljat ersättning av statsmedel för en genom
stöld vid högre allmänna läroverket i Västerås uppkommen förlust.
Polismyndigheterna lyckades, i detta fall utreda stölden.
År 1914 ingav rektor O. Ortenblad underdånig ansökan om befrielse från
ersättningsskyldighet för vissa genom stöld bortkomna medel. Statskontoret
och jämväl justitiekanslersämbetet förordade ersättning i viss mån. Kungl.
Maj:t ansåg sig icke kunna bifalla ansökningen, såsom uppgivits enär nycklarna
till det kassaskåp, varur stölden förövades, skola hava förvarats i ett
bord i rektorsexpeditionen.
Intet av dessa fall är prejinficierande för det förevarande. Vid jämförelse
med det förstnämnda föreligger den olikheten, att förövaren av stölden vid
seminariet ej kunnat uppdagas. En jämförelse med det sistnämnda visar,
att ingen oförsiktighet vid handhavande av kassaskåpsnycklarna kan läggas
rektor Sörensen till last.
Beträffande redogörareansvaret anföres i riksräkenskapsverkefs mera
nämnda utlåtande, att »redogöraren själv bär ansvaret för kassans behöriga
förvarande och att endast mycket starka billighetsskäl kunna föranleda lättnader
i detta ansvar».
Det synes, som om i föreliggande fall all billighet talar för att ersättningsskyldighet
icke skall drabba den för kassan ansvarige. Statskontoret
åberopar ock billighetsskäl såsom grund för sin tillstyrkan av ansökningen.
Av den myndighet, överståthållareämbetet i Stockholm, som representerar
den närmaste sakkunskapen, har uttryckligen utsagts, att vid polisundersökningen
icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet, att
rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av ifrågavarande
penningmedel, och tredje polisintendenten, som haft undersökningen
om hand, betygar, att det icke framkommit någon omständighet, som tyder
på att rektor Sörensen lämnat kassaskåpsdörren öppen eller eljest vid penningarnas
omhänderhavande brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande.
När polismyndigheten icke lyckats få brottslingen fast och såmedelst utreda
huru vid stölden tillgått, kan man icke begära, att rektor skall kunna
i vidare mån än som skett styrka, att hon icke genom någon sin underlåtenhet
möjliggjort stölden. Därtill skulle fordras, att hon haft vittnen
till att hon låst kassaskåpsdörren. Lika omöjligt är att bevisa, att kassaskåpsnyckeln
icke varit ur rektors omedelbara besittning. Under sådana
förhållanden sjmes all billighet tala för att rektor icke personligen skall
drabbas av den genom stölden uppkomna kassabristen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
103
När Kungl. Maj:t icke ansett sig kunna förfoga över statsmedel för beredande
av ersättning för det stulna beloppet, synes det böra ankomma på
riksdagen att bevilja härför erforderliga medel, och hemställcs därför,--»
Utskottet har vid prövning av den föreliggande framställningen och med
hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter funnit starka billighetsskäl
tala för ett bifall till motionen. Enligt vad utskottet inhämtat, har rektor
Sörensen täckt den i seminariets räkenskap genom ifrågavarande förlust
uppkomna bristen.
I samband härmed har utskottet dock velat ifrågasätta, huruvida ej till
förebyggande av upprepningar av vad i det föreliggande fallet förekommit
det vore förtjänt att tagas under övervägande, i vad mån utbetalningar
av avlöningsmedel åt statstjänstemän i allmänhet må kunna ske förmedelst checker,
genom insättning å bankkonton eller dylikt för vederbörande löntagare.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till ersättning åt rektorn vid folkskoleseminariet
i Stockholm Anna Sörensen för av henne täckt
brist i seminariets räkenskap för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 14,153 kronor.
164:o) I en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Kalmar väckt Motion ang.
motion, (nr 11) har hemställts, att riksdagen må besluta tillerkänna förre
trädgårdsskötaren vid folkskoleseminariet i Kalmar Gustaf Adolf Karlsson trädgårdsskö
en
gratifikation av 3,000 kronor. folkskole
I
avseende å de av motionären till stöd för berörda yrkande skäl hän- seminariet i
visar utskottet till motionen. Karlsson.
Ett yrkande enahanda med vad som nu föreslås, förelåg motionsvis vid
1924 års riksdag och blev då av riksdagen avslaget. Då några nya omständigheter
icke tillkommit, vilka kunna föranleda en i ämnet ändrad uppfattning,
har utskottet icke funnit skäl tillstyrka motionen och hemställer
alltså,
att herr Magnussons ovanberörda motion icke av riks;
dagen bifalles.
165:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret
1925—1926 (punkt 161) och under hänvisning till utredningen i ämnet (sid. narier.
363—367 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet, [161.]
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier med oförändrat
belopp, 130,000 kronor.
166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att för uppehål- Verksamlande
av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av skolesemina
101,
450 kronor.
104
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rier i Lycksele
och
Hagaström.
[162.]
Tillfällig
löneförbättring
för
lärare vid
vissa småskoleseminarier.
[163.]
Motionerang.
anslag till
allmänna
fortbildningskurser
för
lärare vid
egentliga
folkskolor
och småskolor.
Ifrågavarande anslag utgår för löpande budgetår med ett belopp av 96,600
kronor, varav avsetts för seminariet i Lycksele 64,700 kronor och för seminariet
i Hagaström 31,900 kronor. Av sistnämnda belopp har någon ökning
nu icke ifrågasatts. Anslaget till seminariet i Lycksele skulle enligt förslaget
höjas med 4,850 kronor till 69,550 kronor. Ökningen torde huvudsakligen
få anses betingad av de ökade kostnader, som uppkommit genom
seminariets utvidgade verksamhet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid
statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 101,450 kronor.
167:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum,
a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som
ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1925—1926
utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och
vid statens småskoleseminarier;
b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.
168:o) I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr J. P. Johansson (nr 54) och den andra inom andra kammaren
av herr A. Wagnsson (nr 74) har hemställts, att riksdagen ville till allmänna
fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
I avseende av de av motionärerna till stöd för ovanberörda förslag anförda
skäl hänvisar utskottet till motionen II: 74.
Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag dels till anordnande,
dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid
egentliga folkskolor och småskolor. Senast beviljade 1921 års riksdag på
extra stat för år 1922 till fortbildningskurser för ifrågavarande lärare följande
reservationsanslag, nämligen: till fortbildningskurser i allmänhet 75,000
kronor, till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor, till särskilda
kurser i skolträdgårdsskötsel 19,300 kronor samt till särskilda kurser
i simning och livräddning 4,680 kronor, samtliga anslagsposter att utgå enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kunde
finna gott föreskriva. Skolöverstyrelsen gjorde framställning om anslag till
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
liknande fortbildningskurser för år 1923. Vid anmälan av anslagsbehoven
under riksstatens åttonde huvudtitel för första halvåret 1923 förklarade dåvarande
departementschefen, att han icke ansåg anslag för dessa ändamål
bordo för sistnämnda tid hos riksdagen äskas. Departementschefen framhöll,
att de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den allra största
sparsamhet med statens medel samt att ifrågavarande kurser visserligen vore
för sitt ändamål fördelaktiga men dock icke alldeles oundgängliga. För
budgetåret 1923—1924 har anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten,
och ej heller för budgetåret 1924—1925 har förslag i detta hänseende
från Kungl. Maj:ts sida framlagts. I ovanberörda motioner har nu yrkats
på ett återupptagande av statens understödjande av de s. k. allmänna
fortbildningskurserna med det belopp, som senast varit för dessa kurser
anvisat.
Enligt utskottets mening fylla dessa kurser en så betydelsefull uppgift,
att deras återupptagande snarast möjligt bör ske. Under de senaste åren
hava de statsfinansiella förhållandena lagt hinder i vägen för anvisande av
anslag för ändamålet, och ur samma synpunkt anser sig utskottet ej heller
kunna tillstyrka, att för nästkommande budgetår anslag för dylika kurser
upptagas å riksstaten. Utskottet vill dock uttala den förhoppningen, att
Kungl. Maj:t skall finna utväg att i den statsreglering, som kommer att
föreläggas nästa riksdag, inrymma nödiga medel för ändamålet.
Utskottet får alltså hemställa,
att herr Johanssons och herr Wagnssons ovanherörda
motioner icke må av riksdagen bifallas.
169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja det i
riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer,
nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor till 345,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 369 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion (nr 213), däri hemställts,
att riksdagen ville såsom villkor eller förutsättning för beviljandet
av de utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen begärda anslag till folkskolinspektionen
fastställa och i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att utredning
må genom Kungl. Maj:ts försorg skyndsamt verkställas dels i vad
mån och på vad sätt folkskolinspektionen och inspektörsområdena må
kunna omläggas, så att folkskolinspektörernas antal minskas, dels oclc huru
i övrigt kostnaderna för folkskolinspektionen må kunna nedbringas, ävensom
att de åtgärder vidtagas, som av utredningen kunna föranledas.
Det i berörda motion gjorda yrkandet är formellt knutet vid »anslag till
folkskolinspektionen». Något anslag med denna rubrik är icke uppfort i
förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926. Utskottet har emellertid
ansett sig böra till saklig behandling upptaga detta yrkande i samband med
Avlöning
m. in. åt
folkskolinspektörer.
[164.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
sitt utlåtande angående det ordinarie förslagsanslaget''till avlöning in. m. åt
folkskolinspektörer.
Beträffande de av motionären till stöd för förslaget framlagda skälen
hänvisar utskottet till motionen.
I avseende å Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.
Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet anföra följande.
Då motionären påtalar stegringen av utgifterna för folkskolinspektionen,
är att uppmärksamma, att denna stegring väsentligen härrör från och med
ingången av år 1920. Vid 1919 års riksdag vidtogs nämligen en lönereglering
för folkskolinspektörerna i anslutning till de grunder, som av riksdagen
året förut godtagits i fråga om flertalet statsanställda och kommunalt anställda
lärarkårer. Sistnämnda års riksdag beslöt jämväl en utökning av
antalet inspektörsområden; orsaken härtill torde framför allt vara att söka i
den utveckling under de senaste årtiondena, som kännetecknat vårt skolväsen,
ävensom i den nya skolorganisation, som vann bekräftelse genom 1918
års riksdags beslut angående de praktiska ungdomsskolorna. Sagda omständigheter
påkallade en mera effektiv ledning och kontroll från statens sida
än vad som skulle hava varit möjligt med de relativt begränsade antal inspektionsområden,
som dessförinnan funnos. Utskottet hyser också den uppfattningen,
att med de uppgifter, som i våra dagar tillkommer folkskolinspektörerna,
då de måste vara samtidigt initiativtagande, ledande och kontrollerande
på skilda delar av skolans område inom sina respektive distrikt,
det icke torde vara tänkbart att vidtaga en minskning av distriktens antal,
därest man vill åt statsmakterna bevara överinseendet över landets skolväsen.
I syfte att begränsa utgifterna för folkskolinspektionen, närmast för folkskolinspektörernas
resekostnader föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag en
ändring av karaktären av anslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,
i det att detta anslag, som ägde förslagsanslags natur, skulle i
riksstaten uppföras såsom reservationsanslag. Riksdagen fann sig emellertid
icke kunna bifalla detta förslag, under framhållande, bland annat, att de
ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs härigenom skulle
vinnas, näppeligen komme att uppvägas av de olägenheter och praktiska
svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall till Kungl. Maj:ts
då framlagda förslag. Däremot uttalade riksdagen, att, i syfte att hålla
kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig anslagsram, skolöverstyrelsen
borde övervaka, att dessa resor bleve planlagda på det mest ändamålsenliga
och för statsverket billigaste sätt, samt tillse, att kostnaderna
hölle sig inom ramen för det anvisade anslaget. I anledning av detta riksdagens
uttalande och de åtgärder, som av skolöverstyrelsen på grund härav
vidtagits, har utskottet all anledning antaga, att från och med budgetåret
1924—1925 kostnaderna för senast berörda ändamål komma att hållas inom
den ram, det i riksstaten för ändamål uppförda anslagsbeloppet utvisar.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
107
Motionären gör vidare ett uttalande, som tarvar eu närmare förklaring,
enär detsamma kan leda till en felaktig uppfattning av förhållandena. Det
heter nämligen i motionen: »Det kan också anmärkas, att på administrativ
väg genom kungl. kungörelse den 19 juni 1919 statens folkskolinspektörer
i resereglementet uppflyttats från fjärde till tredje klassen med därav följande
förhöjning i dagtraktamente m. m.»
Det är visserligen sant, att nämnda kungörelse blivit av Kungl. Maj:t i
administrativ ordning utfärdad, såsom fallet är med flertalet bestämmelser
av ifrågavarande slag. Men härvid hör emellertid uppmärksammas, att just
frågan om folkskolinspektörernas placering i resereglementet blivit av Kungl.
Maj:t hänskjuten till riksdagen och att till grund för Kungl. Majds beslut
i nämnda hänseende ligger ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet
vill i den föreliggande frågan erinra om följande. Före år 1919 utgick resekostnads-
och traktamentsersättning åt folkskolinspektörerna efter fjärde
klassen i gällande resereglemente. När frågan rörande omreglering av folkskolinspektionen
behandlades av 1914 års senare riksdag, yttrade riksdagen
i sin skrivelse i ämnet, nr 135, att, om än vissa skäl kunde anföras för en
uppflyttning av inspektörerna till högre klass i resereglementet, någon tids
erfarenhet dock borde avvaktas, innan någon rubbning i sagda hänseende
skedde. Vid 1919 års riksdag förelåg frågan om ny lönereglering för folkskolinspektörerna.
Före 1918 års löneregleringar åtnjöt läroverksadjunkt en
avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till fyra ålderstillägg ä 500 kronor
och lektor en avlöning av 4,000 kronor, jämte rätt till likaledes fyra ålderstillägg
ä 500 kronor. Folkskolinspektör åtnjöt då samma begynnelseavlöning
som lektor, nämligen 4,000 kronor, men ägde allenast rätt till två ålderstillägg
ä 500 kronor. Vid 1918 års riksdag reglerades avlöningsförhållandena
för läroverkslärarna, därvid adjunkt erhöll en avlöning av 4,300
kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 500 kronor och lektor eu avlöning
av 5,800 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 500 kronor. Förslag hade
då framkommit om ett likställande i lönehänseende av folkskolinspektör
med lektor, men i anslutning till dåvarande departementschefens på 1902
års löneregleringskommittés utlåtande i ämnet grundade uppfattning föreslog
Kungl. Maj:t 1919 års riksdag en avlöning för folkskolinspektör av 5,300
kronor jämte rätt till två ålderstillägg å 500 kronor. Såsom framgår av
den till sistnämnda års riksdag i ämnet avlåtna propositionen, nr 232, uttalade
sig föredragande departementschefen samtidigt för en uppflyttning av
folkskolinspektörerna från resereglementets fjärde till dess tredje klass. På
sätt framgår av riksdagens skrivelse i ämnet, nr 8 A, biföll riksdagen förslaget
om lönereglering för folkskolinspektörerna, därvid riksdagen tillika
uttalade, att, då ifrågavarande befattningshavare enligt förslaget skulle erhålla
resekostnads- och traktamentsersättning efter tredje klassen i gällande
resereglemente i stället för såsom då var bestämt efter fjärde klassen, riksdagen
ej kunde finna annat än att dessa tjänstinnehavare bleve genom den
föreliggande löneregleringen väl tillgodosedda.
Tilläggsersättning
för
expenser åt
folkskolinspektörer.
[165.]
Statsbidrag
till avlöning
åt lärare
vid folkskolor.
|166.]
Byggnader
för folkskoleväsendet
i
vissa av rikets
nordligaste
gränsorter.
[167.]
108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Härjämte torde böra erinras, hurusom vid 1921 års riksdag av samme
motionär, herr Bengtsson i Kullen, väcktes en motion, däri yrkades, att
riksdagen, under företagande av en nedflyttning av folkskolinspektörerna
till fjärde klass i gällande resereglemente, måtte besluta viss därav föranledd
nedsättning av förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer.
Statsutskottet erinrade då om frågans behandling vid 1919 års riksdag
och framhöll, hurusom enligt utskottets uppfattning sedan dess inga nya
omständigheter tillkommit, som kunde föranleda en ändring av riksdagens
då intagna ståndpunkt. Motionen avstyrktes av statsutskottet och blev av
riksdagen avslagen.
Utskottet har vid prövning av det nu motionsvis gjorda yrkandet icke
funnit sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda bifall härtill,
och har alltså icke funnit sig böra tillstyrka ifrågavarande motion.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kung! Maj:ts förslag
och med avslag å herr Bengtssons ovanberörda motion, höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer,
nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor till
345.000 kronor.
170:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för expenser
åt folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 10,400 kronor.
171:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 46,600,000
kronor, med 1,150,000 kronor till 47,750,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370—371 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen verkställd
beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1925—1926, vilken beräkning verkställts efter samma grunder som beträffande
motsvarande anslag för löpande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 46,600,000 kronor, med
1.150.000 kronor till 47,750,000 kronor.
172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till statsbidragtill
byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 371—373 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
109
För ifrågavarande ändamål anvisade 1924 års riksdag i enlighet med
Kungl. Maj ds förslag i ämnet för budgetåret 1924—1925 ett anslag av
200,000 kronor. Kungl. Majds förslag var grundat på det betänkande, som
avgivits av de sakkunniga, vilka med anledning av 1917 års riksdags skrivelse
i ämnet tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet
i do finsktalande delarna av Norrbottens län. De sakkunniga
hade föreslagit, att den av dem förordade byggnadsplanen skulle i fråga om
skolhus och lärarbostäder genomföras på tio år och beträffande skolhemsbyggnader
på tre år. För genomförande av ifrågavarande byggnadsplan
erfordrades av statsmedel dels under vart och ett av tio år 250,000 kronor
till uppförande eller ändringar av skolbus och lärarbostäder och dels under
vart och ett av fyra budgetår ett belopp av 75,000 kronor till skolhemsbyggnader.
Departementschefen har nu beträffande budgetåret 1925—1926 efter
förslag av skolöverstyrelsen anslutit sig till de sakkunnigas beräkning, därvid
han dock uttalat, att det vore att förvänta, att överstyrelsen beträffande
ett kommande budgetår uppgjorde en närmare beräkning av byggnadsbehovet
såsom underlag för anslagsberäkningen.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
325,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majd kan finna gott meddela.
173:o) Kungl. Majd har (punkt 168) i förslaget till riksstat för budgetåret
1925—1926 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål med oförändrat belopp, 160,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 374—383 i statsrådsprotokollet.
I den redogörelse, som departementschefen i ämnet givit, erinras, hurusom
till grund för beräkning av ifrågavarande anslag legat ett kommittéförslag
rörande vissa ändringar i den nuvarande organisationen av nomadundervisningen.
Detta förslag bygger i stort sett på nu bestående förhållanden
; dock hava i vissa mera väsentliga avseenden de gångna årens erfarenheter
givit anledning att påkalla förändringar i den nuvarande organisationen.
I fråga om undervisningstidens längd innebär förslaget, att minimitiden
för undervisningen skulle fastställas till 4 månader eller 172/v veckor, motsvarande
den årliga undervisningstiden i halvtidsläsande skolor, samt maximitiden
till 8 månader, varigenom möjlighet skulle öppnas att, i den mån
framställning därom gjordes av nomadbefolkningen i de olika skoldistrikten,
erhålla en årlig undervisningstid upp till 344A veckor för år, motsvarande
den normala undervisningstiden vid heltidsläsande skolor. Dessa tidsbestämmelser
skulle gälla såväl de fasta nomadskolorna, byskolorna, som de vand
-
Lappmarks
ecklesiastikverk,
folkbildningsändamål.
[168.]
Utskottets
yttrande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
no
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rande nomadskolorna, de s. k. visteskolorna. Departementschefen ansluter
sig till detta förslag, vilket ej heller givit utskottet anledning till erinran.
I fråga om lärarnas kompetens, avlöningsförmåner och tjänstgöringstid
föreslår kommittén, att endast ett slags lärarbefattningar skall finnas, vilkas
innehavare skulle benämnas nomadlärare, samt att såsom villkor för kompetens
till dylik tjänst skulle såsom regel uppställas, att vederbörande avlagt
småskollärarexamen eller folkskollärarexamen. Avlöningen skulle enligt
kommitténs förslag med 300 kronor för år överstiga vad som tillkomme lärare
i motsvarande ställning i lappmarksförsamling med svensktalande befolkning.
För utgifter för resor i tjänsten skulle nomadlärare äga åtnjuta skälig
ersättning, dock med tillhopa högst 150 kronor för år. Tjänstgöringstiden
hade av kommittén fixerats till 344A veckor för år. Departementschefen har
i stort sett uttalat sin anslutning till kommitténs förslag i nu berörda hänseende,
och har utskottet saknat anledning till erinran mot vad i nu berörda
stycken förekommit.
Beträffande formerna för nomadlärares anställande innebär kommittéförslaget,
att nomadlärare skulle anställas antingen tillsvidare eller för viss tid,
på sätt i gällande folkskolestadga § 24 vore föreskrivet beträffande bland annat
lärare vid mindre folkskola. Däremot hade ordinarie anställning icke ansetts
böra ifrågakomma. Mot detta förslag har icke någon erinran gjorts från
departementschefens sida, och ej heller finner utskottet anledning häremot
inlägga någon gensaga.
Rörande nomadskolinspektörsbefattningen, vilken för närvarande tillsättes
genom förordnande på viss tid av Kungl. Maj:t och för vilken utgår ett av
Kungl. Maj:t fastställt årligt arvode av 7,900 kronor jämte ersättning för
expenser med 550 kronor samt resekostnads- och traktamentsersättning, har
kommittén föreslagit, att tjänsten skulle besättas med ordinarie innehavare.
Departementschefen åter har icke funnit övertygande skäl vara anförda för
en förändring av denna tjänst till ordinarie befattning; tvärtom uttalade
departementschefen den uppfattningen, att det för själva saken vore nyttigast,
att inspektören alltfort bibehöll sin extra anställning, enär på befattningens
innehavare måste ställas stora krav på fysisk spänstighet och även
i övrigt arbetsuppgifterna fordrade hos denne alldeles speciella förutsättningar.
Enligt utskottets mening kunna skäl anföras för båda nu angivna
uppfattningar. Aven om utskottet finner sig höra nu ansluta sig till departementschefens
åskådning, behöver detta enligt utskottets mening icke utesluta,
att frågan om ordinarie anställning för nomadskolinspektören kan
upptagas till förnyad prövning, därvid synes böra övervägas, huruvida icke
lämpligen en sådan anordning kunde vidtagas, att med en ordinarie anställning
förbindes skyldighet för befattningshavare i fråga att, eventuellt efter viss
tids tjänstgöring eller vid uppnådd viss ålder, mottaga annan ordinarie tjänst,
exempelvis tjänst såsom folkskolinspektör. Genom en dylik anordning skulle
en nomadskolinspektör, vilken på grund av ålder ej äger den fysiska spänstighet,
som fordras för tjänsten, och därför lämpligen bör ersättas av eu
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
in
yngre kraft, kunna alltfort genom sin erfarenhet gagna det allmänna, på
samma gång man undviker att vid entlediganden behöva i varje särskilt
fall underställa vederbörandes pensionsfråga statsmakternas prövning.
Enligt nu gällande bestämmelser angående stipendier åt lapsktalande elever
vid vissa seminarier utgå stipendier till sådana elever vid folkskoleseminarier,
som kunna tala lapska språket, med ett belopp av högst 300 kronor
för läsår med skyldighet för stipendiat att minst tre år tjänstgöra såsom
ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande lärare i sådana församlingar
inom lappmarken, i vilka lapska språket förekommer såsom samtalsspråk.
Skolöverstyrelsen, som föreslagit en böjning av stipendierna till 300 kronor
för termin, har ansett, att det hittillsvarande kravet på kunskaper i lapska
språket numera utan olägenhet syntes kunna bortfalla. Departementschefen
anser en höjning av ifrågavarande stipendier från 300 kronor till 400 kronor
för läsår skälig. Skolöverstyrelsens uppfattning, att fordran på kunnighet
i lapska språket borde bortfalla såsom villkor för erhållande av stipendium,
anser sig departementschefen icke kunna dela. En sådan åtgärd syntes
departementschefen nämligen innebära ett avsteg från den princip, som
torde hava varit och jämväl i fortsättningen borde bliva den ledande vid
undervisningsarbetet bland lapparna, den nämligen att i möjligaste mån
söka bevara den nomadiserande befolkningens egenart i kulturellt hänseende.
Ett rekryterande av nomadlärarkåren med personer, som sakna förmåga att
hjälpligt meddela sig med lapparna på deras eget språk, skulle enligt departementschefens
förmenande komma att avsevärt motverka statsmakternas
strävanden i nyss angivna riktning. I den mån överstyrelsens förslag åsyftat
att avhjälpa en förefintlig lärarbrist, torde, säger departementschefen, detta
syfte på ett mera effektivt sätt komma att främjas genom den föreslagna
förbättringen av nomadlärarnas avlöningsvilikör. Kravet på kunnighet i
lapska språket borde alltså bibehållas såsom villkor för erhållande av här
ifrågavarande stipendier. Utskottet har vid prövning av denna fråga ansett
sig böra ansluta sig till den av departementschefen angivna uppfattningen.
Till sist vill utskottet lika med departementschefen betona vikten av att
vid organiserandet av skolväsendet å de särskilda orterna tillfälle beredes
lappbefolkningen att på lämpligt sätt deltaga i organisationsarbetet eller i
varje fall göra sin mening hörd.
Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot vad i ärendet
förekommit, hemställer alltså,
att riksdagen må uppföra det ordinarie förslagsanslaget
till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål med
oförändrat belopp 160,000 kronor.
174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) i förslaget till riksstaten för budget
året 1925—1926 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska lapp
folkskolan i Tärna med oförändrat belopp eller 10,600 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 384—390 i statsrådsprotokollet.
Skytteanska
lappfolkskolan
i
Tärna.
[169]
112
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Utskottets
yttrande.
Beträffande ifrågavarande skola har en inom första kammaren av herr
N. J. F. Almkvist väckt motion (nr 55), vilken remitterats till statsutskottet,
hemställts, att riksdagen ville dels besluta, att den Skytteanska lappfolkskolan
skall omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med den utredning,
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet låtit verkställa; dels för
detta ändamål för budgetåret 1925—1926 bevilja ett anslag av 75,000 kronor.
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Vid 1924 års riksdag hade motionsvis yrkande väckts om ifrågavarande
skolas omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med ett i motionen
närmare angivet förslag. Då någon fullständig utredning i ämnet icke blivit
riksdagen förelagd, fann sig riksdagen då icke kunna intaga någon ståndpunkt
i avseende å den ifrågasatta omorganisationen. Med hänsyn till de
nuvarande byggnadernas bristfälliga beskaffenhet beviljade riksdagen dock
ett anslag av 25,000 kronor för iståndsättande av byggnaderna. I samband
härmed hemställde riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning
såväl beträffande skolans omorganisation som i fråga om de totala
byggnadskostnaderna för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott skick
samt för 1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill sagda utredning
kunde giva anledning.
På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har utredning i angivna hänseende
verkställts, vilken ger vid handen, att åtskilliga allvarliga brister vidlåda
skolväsendet inom Tärna församling och likaledes att församlingen på
grund av svag ekonomisk ställning icke torde vara i stånd att i tillräcklig
grad själv bestrida kostnaderna för en förbättring av sin skolorganisation.
Departementschefen säger sig därför finna mycket behjärtansvärt i de syften,
det föreliggande omorganisationsförslaget avser att tillgodose, nämligen beredande
av möjlighet för ett större antal barn från församlingen än hittills
till ordnad skolgång genom inackordering vid skolan, anskaffande av härför
lämpliga lokaler och tjänliga bostäder åt lärarpersonalen samt ernåendet av
en bättre organisationsform för skolan.
Emellertid har departementschefen icke kunnat undgå att finna vissa omständigheter,
som måste ingiva en stark tvekan om lämpligheten av att nu
genomföra ett dylikt förslag. Därvid framhåller han, att de kostnader, förslagets
realiserande beräknats komma att medföra, bleve mycket ansenliga,
i det att desamma skulle belöpa sig till icke mindre än omkring 200,000
kronor, frånsett de ganska avsevärt ökade årskostnaderna. Härjämte uttalar
departementschefen en viss tvekan, huruvida skolans nuvarande läge är det
lämpligaste; skulle så ej vara förhållandet, borde enligt departementschefens
mening tagas under övervägande, om icke åtminstone planen på nybyggnad
för barnhemmet å tomten ifråga borde förfalla och i stället behovet av ökade
inackorderingsmöjligheter lämpligen tillgodoses genom anläggande av ett skolhem
å annan plats i församlingen.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
113
Departementschefen har sålunda icke funnit sig kunna tillstyrka det nu framlagda
omorganisationsförslaget. Spörsmålet om skolans framtida ställning
komme därför icke att lämnas ur sikte. Ett anstånd med det definitiva avgörandet
av detta spörsmål anser departementschefen dock numera svårligen
sägas medföra något större men, sedan upplyst blivit, att det anslag, 1924
års riksdag beviljade för iståndsättande av skolans nuvarande byggnader,
kan beräknas bliva tillräckligt för att sätta dessa byggnader i ett fullt nöjaktigt
skick.
Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen i förevarande
ärende uttalade uppfattningen, har med hänsyn till de av departementschefen
anförda skälen icke funnit sig böra tillstyrka det motionsvis gjorda
yrkandet.
Utskottet hemställer alltså,
a) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—
1926 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska
lappfolkskolan i Tärna med oförändrat belopp, 10,600 kronor;
b) att herr Almkvists ovanberörda motion icke må av
riksdagen bifallas.
175:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för
fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga
barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 3,000 kronor att
användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.
176:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill
skolhemsbyggnader och deras inredning inom lappmarksförsamlingar med
icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att
utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.
Utredningen återfinnes å sid. 391—394 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag angående
upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamhngar med
icke finsktalande befolkning inom Västerbottens och Norrbottens län samt
inom Overkalix församling i Norrbottens län beviljade riksdagen såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning ett belopp av 240,000
kronor, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder. I den utredning
i ämnet, som då framlades av vederbörande departementschef, uppskattades
det behövliga antalet skolhem, som man då ansåg böra inrättas, för den
närmaste framtiden till 11, nämligen ett skolhem inom vartdera av skoldisfi
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 8
Upphjälpande
av folkskoleväsendet
inom Hotagens
och
Frostvikens
församlingar.
[170.]
Bidrag till
skolhemsbyggnader
och deras
inredning.
[171.]
114
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
rikten Åsele, Risbäck, Vilhelmina, Stensele, Tärna, Sorsele, Malå, Arvidsjaur.
Arjeplog, Jockmock och Överkalix. De av riksdagen anvisade medlen hava
sedermera på grund av sedermera inträdd prisstegring konsumerats av bidrag
till skolhemsbyggnader i Överkalix, Jockmocks, Arjeplogs och Arvidsjaurs
skoldistrikt.
Kungl. Maj:ts föreliggande förslag åsyftar att möjliggöra ett fortsatt genomförande
av den av 1919 års riksdag i förevarande avseende godkända
planen.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må såsom bidrag till skolhemsbyggnader
och deras inredning inom lappmarksförsamlingar med icke
finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.
Skolundervisning
åt lots- och
fyrpereonalens
barn.
[172.]
177:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 172) föreslagit riksdagen i
fråga om skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn samt vad i anledning
härav i motionen II: 273 hemställts kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Avlönande av 178:o) I
lärare åt vid skottet
vanföranstalter
och kustsanatorier
intagna
barn i
skolåldern.
[173.]
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utäta
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter
och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.
Anordnande
av slöjd i folkskola,
mindre
folkskola
eller särskild
slöjdskola.
[174.1
179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola, nu 2,585,000 kronor, med 180,000 kronor till
2,765,000 kronor.
Skolöverstyrelsen har, med stöd av folkskolinspektörernas uppgifter om de
för år 1923 tillstyrkta statsbidragsbelopp, beräknat den erforderliga anslagsökningen
till 165,000 kronor. Emellertid utvisar riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1923—1924, att utgifterna å anslaget överstigit
anslagets belopp med 182,881 kronor 51 öre. Departementschefen har därför
ansett sig böra föreslå, att anslagssumman för budgetåret 1925—1926 ökas
med 180,000 kronor.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
115
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild
slöjdskola, nu 2,585,000 kronor, med 180,000 kronor
till 2,765,000 kronor.
180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i
egentlig folkskola, nu 267,000 kronor, med 63,000 kronor till 330,000 kronor.
Enligt skolöverstyrelsens till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning
föreslås en förhöjning av anslaget till 317,000 kronor. Departementschefen
har framhållit, att anslaget enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning
för budgetåret 1923—1924 överskridits med något högre belopp
än den nu föreslagna anslagsökningen.
Enär skolköksundervisningen i ett stort antal skoldistrikt numera torde
hava överflyttats från folkskolan till fortsättningsskolan, anser utskottet, att
det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet torde för nästkommande budgetår
vara tillfyllest.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig
folkskola, nu 267,000 kronor, med 50,000 kronor till 317,000
kronor.
181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att i riksstaten
för budgetåret 1925—1926 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
Å anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1923—
1924 uppgingo till 52,762 kronor 37 öre, varför något anslagsbelopp för
ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1925—1926.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må "i riksstaten för budgetåret 1925—1926
upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. för folkskolor utan angivet belopp.
182:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkt 177) föreslagit riksdagen
i fråga om anslag till understödjande av folkskolebarns ferieresor, dels ock
vad i motion I: 40 hemställts i fråga om anslag till folkskolebarns studieresor,
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Anordnande
av undervisning
i hushållsgöromål
i egentlig
folkskola.
[175.]
Undervis
ningsmateriell
in. in. för
folkskolor.
[176.]
Understödjande
av folk
skolebarns
ferieresor
[177],
järnte en i
ämnet väckt
motion.
116
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Svensk undervisning
för svenska
barn i utlandet.
[178.]
Understöd åt
svenska skolan
i Kina.
[179.]
Understöd
för avlönande
av lärare vid
fortsättningsskolor
[180.
]
jämte i ämnet
väckta
motioner.
183:o) Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska
barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor
och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Anslaget utgör för löpande budgetår 10,400 kronor och utgår till undervisning
åt svenska barn: i Berlin med högst 2.200 kronor, i London med
högst 6,000 kronor och i Hamburg med 2,200 kronor. Nu föreslås, att med
hänsyn till stegringen av levnadskostnaderna i Berlin vederbörande lärarinnas
därstädes kontanta lön skall ökas med 500 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande
under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska
barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst
6.000 kronor och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga
beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
lämpligt fastställa.
184:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att såsom understöd
åt svenska skolan i Kina anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
Utredningen återfinnes å sid. 399—401 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett årsbelopp av 7,000
kronor.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må såsom understöd åt svenska skolan i
Kina anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anlsag av
8.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.
185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att
dels besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning i hushållsgöromål
i fortsättningsskola skall utgå med minst två kronor för undervisningstimme,
under villkor att den dagliga undervisningstiden för nämnda
ämne omfattar högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt
arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
117
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande
av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000 kronor, med 750,000 kronor
till 3,175,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 401—407 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr
37) , däri hemställts, att riksdagen ville, såsom villkor eller förutsättning för
beviljande av det äskade anslaget till understöd för avlönande av lärare vid
fortsättningsskolorna, besluta att hos Kung! Maj:t anhålla om sådan ändring
i stadgan angående fortsättningsskolan, att dess § 6 måtte erhålla följande
lydelse:
§ 6. 1. Kursen i yrkeshestämd fortsättningsskola skall för lärjungarna omfatta
minst trehundrasextio undervisningstimmar — — (lika med nuvarande
lydelsen)--etthundratjugu timmar.
2. Kursen i allmän fortsättningsskola skall omfatta minst trehundra undervisningstimmar,
förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid,
och må kunna antingen begränsas till ett arbetsår eller ock fördelas
på två år, med iakttagande i sistnämnda fall, att årskurs skall omfatta, minst
etthundratjugu timmar,
dels eu inom samma kammare av herr Erik Andersson väckt motion (nr
38) , däri hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet av anslag till
fortsättningsskolan uttalar sig för den ändring av § 27 punkt 5 i fortsättningsskolestadgan,
att den måtte erhålla denna lydelse:
Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller särskilda förhållanden
i hemmet kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola,
skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen.
dels ock en inom andra kammaren av herr *4. Lindman m. fl. väckt
motion (nr 62), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställa om snar utredning i enlighet med vad i motionen
anföres beträffande fortsättningsskolans alternativa anordning med en
årskurs samt om vidtagande, så fort ske kan, av åtgärder för därav föranledd
författningsändring.
Vad särskilt beträffar det i motionen I: 38 gjorda yrkandet, är detsamma
formellt knutet vid »anslag till fortsättningsskolan». Något anslag med
denna rubrik är icke uppfört i förslag till riksstat för budgetåret 1925—
1926. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga
sagda yrkande i samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget till
understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda
skälen hänvisar utskottet till motionerna.
118
StatmtsJcottets utlåtande Nr 8.
I fråga om det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om utbytande av
den nuvarande grunden för arvodet för undervisning i hushållsgöromål —
ersättning av 10 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar
— mot ersättning av minst 2 kronor för undervisningstimme samt
stadgande av högst sex och, vad angår praktiskt arbete i skolkök, minst
fyra undervisningstimmar per arbetsdag har utskottet icke funnit något att
erinra, utan tillstyrker den sålunda föreslagna anordningen.
De i motionerna I: 37 och II: 62 framförda yrkandena rikta sig mot omfattningen
av fortsättningsskolans lärotid. Utskottet vill erinra därom, att
vid 1924 års riksdag förelågo motioner med begäran att fortsättningsskola
på landet måtte kunna anordnas genom en ettårig kurs. Utskottet ansåg
sig icke kunna biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans
karaktär och uppgift skulle förryckas, och utskottets uppfattning delades
jämväl av riksdagen. Utskottet har fortfarande samma åskådning i denna
fråga. Ifrågavarande skolform befmner sig i en jämn och stark tillväxt,
och utskottet håller före, att det vore för fortsättningsskolans utveckling i
hög grad olyckligt att nu vidtaga åtgärder, som kunna vara ägnade att
rubba det syftemål, denna skola vill vinna.
Härjämte bör erinras, hurusom vid 1924 års riksdag utskottet jämväl till
behandling förehaft ett motionsvis väckt förslag om ettårig fortsättningsskolekurs
i sådana fall, där skoldistrikt inrättat ett sjunde obligatoriskt
skolår. Utskottet föreställde sig då, att fall kunde förefinnas, där skolväsendets
allmänna anordning och utveckling vore sådan, att utan förryckande
av fortsättningsskolans uppgift jämkningar i gällande bestämmelser skulle
kunna företagas, varigenom skulle möjliggöras, att fortsättningsskoleplikten
inom ett skoldistrikt med obligatorisk sjuårig folkskola skulle kunna fullgöras
under sista året i folkskolan samt ytterligare ett år i fortsättningsskola.
Denna fråga var emellertid i annat sammanhang bragt under 1924 års riksdags
prövning, och, under det att den under statsutskottets behandling då
liggande motionen i ämnet avslogs av riksdagen, anhöll riksdagen i anledning
av en annan motion i skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t
måtte efter nödig utredning vidtaga åtgärder för sådan ändring i stadgan
för fortsättningsskolan, att skoldistrikt med obligatoriskt sjunde skolår måtte
kunna anordna fortsättningsskola med ett-årig kurs. I anledning härav har
numera proposition i ämnet avlåtits till riksdagen.
Vad beträffar det i motionen I: 38 gjorda yrkandet, må erinras, hurusom
det av motionären påtalade författningsrummet för närvarande lyder: »Huruvida
skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller liknande omständigheter
kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero
på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen». Då enligt utskottets
uppfattning den nuvarande lydelsen lämnar all skälig rörelsefrihet för skolstyrelse
beträffande meddelande av befrielse från skolgång, har utskottet ej
funnit anledning tillstyrka förändring i enlighet med motionärens förslag.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
119
Utskottet hemställer alltså,
1) att riksdagen må
a) besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning
i hushållsgöromål i fortsättningsskola skall utgå
med minst två kronor för undervisningstimme, under villkor
att den dagliga undervisningstiden för nämnda ämne omfattar
högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt
arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000
kronor, med 750,000 kronor till 3,175,000 kronor;
2) att riksdagen må avslå
a) herr K. J. Ekmans motion I: 37,
b) herr Erik Andersons motion I: 38,
c) herr Lindmans m. fl. motion IT: 62.
186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till utbild- utbildnings
ningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1925— rare^id^ort
1926 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl. sättningsMaj:ts
bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 408—411 i statsrådsprotokollet.
skolor.
[181.1
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag ett anslag
för ändamålet av 130,000 kronor. Kungl. Maj:ts av riksdagen godtagna
beräkning av anslagsbehovet förutsatte, att en reservation av 16,300 kronor
vid 1924 års slut skulle stå till förfogande. Med hänsyn till att för 1926
års kurser beräknas stå till förfogande ett överskott från föregående år av
12,800 kronor härför budgetåret 1925—1926 ifrågavarande anslag ansetts böra
utgå med samma belopp som under nu löpande budgetår.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att minska det Understöd åt
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 912,000 llöfkojo°lk
kronor, med 22,000 kronor till 890,000 kronor. [182 ]
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 412 i statsrådsprotokollet.
En minskning av anslaget har möjliggjorts dels på grund av att vissa
högre folkskolor torde komma att ombildas till kommunala mellanskolor och
understöd till dessa således icke längre belasta ifrågavarande anslag, dels ock därigenom
att den av riksdagen begärda ökningen i tjänstgöring för lärarna vid
120
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Anordnande
av slöjd i
högre folkskolor.
183.]
Sällskapet för
folkundervisningens
befrämjande.
[184.]
Ökat understöd
åt folkhögskolor.
[185.]
Höjda stipendier
åt
obemedlade
och mindre
bemedlade
elever vid
folkhögskolor.
[186.]
Understöd åt
den svenska
folkhögskolan
Birkas.
187.]
de yrkesbestämda högre folkskolorna i någon mån kommer att begränsa antalet
extra lärare vid dessa skolor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor, nu 912,000 kronor, med
22.000 kronor till 890,000 kronor.
188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie
förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 60,000
kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
Det förhöjda anslagskravet är huvudsakligen en följd av utvecklingen av
de högre folkskolorna med mera praktisk läggning.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till
anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 60,000 kronor,
med 10,000 kronor till 70,000 kronor.
189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 184) gjorda framställning,
vilken avser allenast ändrad rubrik å det här ifrågavarande anslaget, hemställer
utskottet,
att riksdagen må — med uteslutande av det ordinarie
reservationsanslaget å 1,500 kronor till sällskapets för folkundervisningens
befrämjande verksamhet i allmänhet — i
riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 1,500
kronor till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.
190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av
75.000 kronor.
l91:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 186)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid folkhögskolor anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 80,000 kronor.
192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 416—417 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
121
Anslaget utgår nu med ett belopp av 4,000 kronor. Från föreningen
Svenska odlingens vänner i Estland såsom huvudman för folkhögskolan har
framställning gjorts om anslagets höjande till 5,000 kronor. Departementschefen
har funnit denna förhöjning väl motiverad.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till understöd åt den svenska folkhögskolan
i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de
villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
193:o) Beträffande vad i motion I: 10 föreslagits i fråga om anslag till
Folkliga musikskolan i Arvika kommer utskottet att framdeles under riksdagen
angiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen medgiva att från
det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av döv
stumundervisningen må utgå:
a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av
för dövstumma avsedda hantverksskolor, under de villkor Kungl. Maj:t äger
bestämma, statsbidrag med högst 250 kronor, för år räknat, för varje dövstum
elev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,
b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt
dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp av
högst 2,000 kronor.
Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 417—426 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion (nr 207), däruti hemställts,
det riksdagen måtte besluta, att av förslagsanslaget för befrämjande av dövstumundervisningen
må utgå:
a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av
för dövstumma avsedda lantbruks- och hantverksskolor, under de villkor
Kungl. Maj:t äger bestämma, statsbidrag med högst 500 kronor, för år räknat,
för varje dövstumelev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter
underhåll,
b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,
under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp av högst
2.000 kronor.
Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna
skälen får utskottet hänvisa till motionen.
Ifrågavarande förslagsanslag är i riksstaten uppfört med ett belopp av
165.000 kronor.
Motion om
anslag till
Folkliga*
musikskolan
i Arvika.
Befrämjande
av dövstum
undervis
ningen.
[188.]
122
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottets
yttrande.
På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1912 års riksdag,
att från omförmälda förslagsanslag Unge utgå ej mindre till uppehållande
av för dövstumma avsedda lantbruksskolor under de villkor, Kungl. Maj:t
ägde bestämma, för år räknat statsbidrag med högst 250 kronor för varje
dövstum, som inom sådan lantbruksskola eller på dess bekostnad åtnjöte
underhåll, än även till arvode för inspektion av sådan dövstumundervisning
ett årligt belopp av högst 300 kronor. Nu gällande bestämmelser angående
statsbidrag till uppehållande av för dövstumma avsedda lantbruksskolor
finnas intagna i kungörelsen den 26 september 1921 nr 633 (ändrad genom
kungörelsen den It december 1923, nr 428). På grund härav hav till styrelsen
för tredje dövstumskoldistriktet utgått dylikt statsbidrag, utgörande
högst 250 kronor årligen för varje vid lantbruksskolan å Råbylund intagen
elev.
Styrelsen för nämnda dövstumskoldistrikt hade anhållit, det Kungl.
Maj:t täcktes hos riksdagen utverka, att till lantbruks- och liantverksskolorna
å Råbylund måtte få utgå ett statsunderstöd av 700 kronor för år för varje
i dessa skolor intagen elev.
Skolöverstyrelsen hemställde emellertid om ett statsbidrag, beräknat till
500 kronor för år, för varje i lantbruksskola för dövstumma samt i hantverksskolan
å Råbylund intagen elev.
Departementschefen har nu förordat, att statsunderstöd medgives utgå
även för de uti ifrågavarande hantverksskola intagna eleverna, varvid han dock
funnit lämpligast, att medgivandet icke inskränkes till Råbylund utan —
såsom fallet är med understödet till dövstumma elever å lantbruksskola —
får avse dövstumma, som utbildas i hantverk, oberoende av vid vilken skola
utbildningen äger rum.
Motionären har upptagit skolöverstyrelsens förslag i fråga om beloppet,
efter vilket statsbidrag skulle beräknas, men anslutit sig till Kungl. Maj.ds
förslag i fråga om den omfattning, i vilken statsbidrag skulle medgivas.
Frågan om en omorganisation av hela dövstum undervisningen har redan
länge stått på dagordningen, och det har jämväl nu från departementschefens
sida framhållits, att det lärer vara ofrånkomligt att inom en nära liggande
framtid upptaga densamma till prövning och avgörande. Det synes utskottet
redan med hänsyn härtill mindre lämpligt att nu tillmötesgå de krav, som
i förberörda motion kommit till uttryck. Ett ytterligare skäl för ett avvisande
av motionärens yrkande finner utskottet i den omständigheten, att
ingen utredning föreligger beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ett
bifall till motionen. Kungl. Maj.ts förslag i denna del bar utskottet däremot
funnit sig kunna tillstyrka.
Mot Kungl. Maj:ts framställning i övrigt har utskottet icke funnit anledning
till erinran.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
123
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förslag och med
avslag å herr Jensens ovanberörda motion, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva, att från
det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen
må utgå
a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till
uppehållande av för dövstumma avsedda hantverksskolor,
under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, statsbidrag
med högst 250 kronor, för år räknat, för varje dövstum
elev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter
underhåll,
b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig
litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Maj :t äger
bestämma, ett belopp av högst 2,000 kronor.
195:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för
dövstumma anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.
Maj:t kan finna skäl meddela.
196:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 190)
hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 20,000
kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva,
197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att till understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Utredningen återfinnes å sid. 428—431 i statsrådsprotokollet.
Genom beslut den 7 oktober 1921 beviljade Kungl. Maj:t föreningen till
främjande av dess verksamhet ett understöd av 4,000 kronor, vilket belopp
anvisades från allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde
huvudtitel. Därmed erhöll den då nybildade föreningen nödig hjälp till
själva organisationsarbetet och de utgifter, som därmed voro förenade. Kostnaderna
för föreningens verksamhet ha sedermera bestridits genom de in
-
Tidning för
dövstumma.
[189.]
Tysta skolan
å Lidingön.
[190.]
Understöd åt
Svenska föreningen
för
dövas väl.
[191.]
Institutet och
förskolan för
blinda å
Tomteboda.
[192.]
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till institutet
och
förskolan för
blinda &
Tomteboda.
[193.]
124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
komster föreningen erhållit i form av medlemsavgifter och tillfälliga penninggåvor.
Departementschefen har funnit det i hög grad önskvärt, att föreningens
verksamhet måtte bliva — åtminstone i den begränsade omfattning, vari
den för närvarande utövas — för framtiden betryggad.
Utskottet, som ansett sig böra förorda bifall till Kungl. Maj.ris förslag,
hemställer,
att riksdagen må till understöd åt Svenska föreningen för
dövas väl anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Majri kan finna gott föreskriva.
198:o) Kungl. Majri har (punkt 192) föreslagit riksdagen att, med uteslutande
ur staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av en första lärarinna
vid förskolan, uppföra i nämnda stat ej mindre ytterligare en lärarinna vid
förskolan med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten tillkomma
en lärinna vid förskolan, än även ett belopp av 300 kronor såsom arvode
åt den lärarinna vid förskolan, som förordnas såsom första lärarinna vid
förskolan.
Utredningen återfinnes å sid. 431—433 i statsrådsprotokollet.
Kungl. Majris ifrågavarande förslag innebär icke någon kostnadsökning
utan åsyftar allenast att till fördel för arbetet vid anstalten möjliggöra en
sådan anordning, att befattningen såsom första lärarinna vid behov må kunna
växla innehavare.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ris förslag, hemställer,
att riksdagen må, med uteslutande ur staten för institutet
och förskolan för blinda å Tomteboda av en första lärarinna
vid förskolan, uppföra i nämnda stat ej mindre ytterligare
en lärarinna vid förskolan med den lön och de övriga förmåner,
som enligt staten tillkomma en lärarinna vid förskolan,
än även ett belopp av 300 kronor såsom arvode åt
den lärarinna vid förskolan, som förordnas såsom första
lärarinna vid förskolan.
199:o) Kungl. Majri har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 45,000
kronor.
Förstärkningsanslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av
50,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 45,000
kronor.
200:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret
1925—1926 (punkt 194) och med hänvisning till utredningen i ärendet (sid.
434 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp,
20,600 kronor.
201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) och under erinran,
att ifrågavarande förstärkningsanslag för löpande budgetår utgår med ett
belopp av 8,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget
till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1925
—1926 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.
202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till anordnande
av slöjdrum och anskaffande av redskap och verktyg för undervisning
i träslöjd vid förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 435—437 i statsrådsprotokollet.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till anordnande av slöjdrum och anskaffande
av redskap och verktyg för undervisning i träslöjd
vid förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.
203:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret
1925—1926 (punkt 197) och med hänvisning till utredningen i ämnet (sid.
437—438 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra under Hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda dels det ordinarie anslaget
till avlöningar med oförändrat belopp, 17,300 kronor, dels
ock det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser
m. m. med likaledes oförändrat belopp, 11,000 kronor.
Förskolan
för blinda i
Växjö.
[194.]
Förstärkande
av det ordinarie
anslaget
till förskolan
för
blinda i
Växjö.
[195.]
Anordnande
av undervisning
i träslöjd
vid förskolan
för blinda i
Växjö.
[196.]
Hantverksskolan
i Kristinehamn
för blinda.
[197.]
Förstärkande
av det ordinarie
reservationsanslaget
till hantverksskolan
i Kristinehamn
för
blinda.
[198.]
Uppehållande
av
ytterligare
en korgmakeriavdelning
vid
hantverksskolan
i
Kristinehamn
för
blinda.
[199.]
Fraktbidrag
för arbetsmaterialier
till blinda
hantverkare.
[200.]
Vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat
lyte.
[201.]
126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
204:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 198) hemställer
utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för
budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 10,500
kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Magt kan
finna gott meddela.
205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.
Anslaget utgår för nävarande med ett belopp av 11,900 kronor men har
på grund av ökad avkastning av avdelningens arbete för budgetåret 1925—
1926 ansetts kunna minskas med 5,300 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 6,600 kronor.
206:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,
att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,
som från hantverksskolans i Kristinehamn för
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,500
kronor.
207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att
dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av en första lärarinna, i nämnda stat uppföra ej mindre
ytterligare en ämneslärarinna med den lön och de övriga förmåner, som
enligt staten tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett belopp
av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas såsom
första lärarinna;
dels oclc besluta, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare en
vaktmästarbefattning med den avlöning och de övriga förmåner, som enligt
nämnda stat tillkomma en vaktmästare vid anstalten, samt förty höja det
ordinarie anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med 1,450
kronor till 129,850 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 441—443 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
127
Förändringen i staten i fråga om första lärarinnebefattningen medför icke
någon anslagsökning. Vaktmästare’änsten är för närvarande uppförd å extra
stat med en avlöning av 1,300 kronor, med vilket belopp det i nästföljande
punkt omförmälda anslaget vid ett bifall till det nu föreliggande förslaget
alltså kommer att minskas.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte av en första lärarinna
i nämnda stat uppföra ej mindre ytterligare en ämneslärarinna
med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten
tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett
belopp av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna,
som förordnas såsom första lärarinna;
b) besluta, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare
en vaktmästarbefattning med den avlöning och de
övriga förmåner, som enligt nämnda stat tillkomma en
vaktmästare vid anstalten, samt förty höja det ordinarie
anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med
1,450 kronor till 129,850 kronor.
208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att till avlöningav
extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 11,500 kronor.
Anslaget, som för löpande budgetår utgår med ett belopp av 15,000 kronor,
har ansetts böra minskas dels med ett belopp av 1,300 kronor på grund av
den under föregående punkt omförmälda vaktmästarens uppförande å ordinarie
stat, dels ock med 2,200 kronor, motsvarande beräknad avlöning fölen
extra ordinarie lärarinna.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 11,500 kronor.
209:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala
för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de
närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.
Extra ordi
narie lärarpersonal
och
vaktmästare
vid vårdanstalten
i Lund
för blinda
med komplicerat,
lyte.
[202.1
Understöd åt
hantverksskolan
i Uppsala
för
blinda
kvinnor.
[203.1
Tryckning av
blindskrifter.
[204.]
De blindas
förening.
De blindas
veckoblad.
[205.]
Uppfostringsanstalter
för vanartade
och i
sedligt avseende
försummade
barn.
[206.1
Tekniska
läroverk.
[207.]
128 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
210:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 204)
hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till tryckning av blindskrifter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
211:o) I enlighet med Kungl. Maj ris förslag (punkt 205) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 100,000 kronor,
att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela.
212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) och under erinran,
att de utgifter, som bestridas från förevarande anslag, från och med den 1
januari 1926 skola belasta femte huvudtiteln, hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln
upptaga det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter
för vanartade och i sedligt avseende försummade barn,
nu 250,000 kronor, med halva beloppet eller 125,000 kronor.
Yrkesundervisningen.
213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen
dels öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 491,225
kronor, med 1,975 kronor till 493,200 kronor att fördelas mellan de olika
läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;
dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för
maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 6,300 kronor;
dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet
i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000
kronor;
dels ock till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell
vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa för budgetåret 1925—1926
såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 451—-455 i statsrådsprotokollet.
Ökningen av det ordinarie reservationsanslaget är föranlett av Kungl.
Maj:ts förslag om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna, därvid emellertid en nedsättning av den i samma reservationsanslag
ingående anslagsposten till arvoden åt extra lärare m. m. kunnat
äga rum.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
129
Anslaget till parallellavdelningar vid samma skola har på grund av indragningar
av dylika avdelningar ansetts kunna minskas från nu utgående
anslag å 14,000 kronor till 6,300 kronor. Anslaget till en fjärde parallellavdelning
vid tekniska gymnasiet i Örebro utgår jämväl för närvarande med
ett årsbelopp av 24,000 kronor.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må
a) öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk,
nu 491,225 kronor, med 1,975 kronor till 493,200
kronor att fördelas mellan de olika läroverken på sätt av
departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 angivits;
b) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska
fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 6,300 kronor;
c) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning -vid
tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för nämnda budgetår
ett extra anslag av 24,000 kronor;
d) till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell
vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa
för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag
ett belopp av 12,000 kronor.
214:o) I
skottet,
enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 208) hemställer ut
att
riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av ytterligare medel till expenser,
bränsle m. m. för tekniska läroverk anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 10,000 kronor att
utgå efter de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna
gott meddela.
Ytterligare
medel till
expenser,
bränsle m. m.
för tekniska
läroverk.
[208.1
215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till resesti- iiesestipenpendier
åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och dier åt vi.ssa
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret tekniskaTäro1925—1926
ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under de verkvillkor
och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva. (209-l
Till resestipendier åt rektorer och lärare vid de tekniska läroverken och
med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisade riksdagen på
extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Något anslag
för ifrågavarande ändamål har sedermera icke utgått.
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 9
Förhöjt
understöd åt
handelsgymnasier.
[210.]
Resestipendier
åt vissa
lärare vid
statsunderstödda
handelsgymnasier.
[211.]
130 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga
statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att
utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
216:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,
Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 120,000
kronor att utgå under förutsättning att kommun, där handels.
undervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom
enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler
för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,
motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt
med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl.
Maj:t kan finna skäligt bestämma.
217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
1.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anvisade
1921 års riksdag till resestipendier åt rektorer och lärare vid statsunderstödda
handelsgymnasier på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av
2.000 kronor. Sedermera har något anslag för här ifrågavarande ändamål
icke varit uppfört i riksstaten.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande
levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av
1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
131
218:o) Kungl. Ma,j:t liar (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,
nu 600,000 kronor, med 150,000 kronor till 750,000 kronor.
Utredningen återfinnes å sid. 458—460 i statsrådsprotokollet.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu
600,000 kronor, med 150,000 kronor till 750,000 kronor.
219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret
1925—1926 (punkt 213) och under hänvisning till utredningen i ärendet (sid.
460—461 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,
att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
med oförändrat belopp, 625,000 kronor.
220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor att i enlighet med nu
gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade
och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda
skolor för husmodersutbildning.
221:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud,
getår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor att Stockholms
stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500
kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma
belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor
tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
222:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14
mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925—1926 anvisa dels såsom
bidrag med ®/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden
1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels oelc såsom
särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra
anslag av 1,230 kronor eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att
Understöd åt
kommunala
anstalter för
yrkesundervisning.
[212.]
Understöd
åt enskilda
anstalter för
yrkesundervisning.
[213.]
Understöd
till behövande
elever vid
statsunderstödda
enskilda
skolor
för husmodersutbildning.
[214.]
Tekniska
skolan i
Stockholm
[215.] -
Bergsskolorna
i
Filipstad och
Falun.
[216.]
132
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vävskolan
i Borås.
[217.]
Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
vid vissa
statsunderstödda
anstalter
för
yrkesundervisning.
[218.]
järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande
i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,
som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl.
Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som
av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
Anslag till ifrågavarande skolor utgå för löpande budgetår med samma
belopp och under samma villkor, som nu föreslås, dock med den olikheten
att anslaget till ålderstillägg nu ifrågasatts skola höjas med 30 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna
i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925—
1926 anvisa
a) såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten
vid skolorna under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra
anslag av 45,210 kronor,
b) såsom särskilt bidrag med s/s till ålderstillägg åt lärare
och vaktmästare ett extra anslag av 1,230 kronor
eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att järnkontoret
ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas
uppehållande i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll
angiven omfattning, som ej täckes genom anslag
av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela
de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som
av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.
223:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 9,850 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål
och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 av departementschefen
angivits..
224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att dels för beredande
av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,
bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;
dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som
må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare
i statens icke nyreglerade verk;
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
133
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,
som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,
utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag
av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt
under villkor, vad augår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm
och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides
av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i
Filipstad och Falun, att 7& av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av järnkontoret;
dels
ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som
må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda
grunderna för dyrtidstilläggens utgående.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 35,000 kronor,
vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra höjas
till belopp, som nu föreslagits.
Med erinran, att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1925—1926, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid
tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och
Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;
b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter
de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg
under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare i statens
icke nyreglerade verk;
dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas,
ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande
befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning
av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering
eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem
genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild
donation; samt
under villkor, vad augår befattningshavare vid tekniska
skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden
för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun
eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad
och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas
av järnkontoret;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare före
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
134 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning1 av
de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens
utgående.
Yrkespedago- 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till en yrkes^anstalteiT*
pedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av
[219 ! Kungl. Maj:t, i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen i yttrande
till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920
angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 60,000
kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 467—468 i statsrådsprotokollet.
Vid beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande anstalt för budgetåret
1924—1925 räknades med en besparing å tidigare anslag av 6,500 kronor,
med hänsyn vartill anslagsbeloppet för nämnda budgetår bestämdes till 50,000
kronor.
Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må till en yrkespedagogisk central anstalt
med de uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj:t,
i huvudsaklig anslutning till de av föredragande departementschefen
i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 7 januari 1920 angivna riktlinjer samt med
beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor.
Understöd åt
folkbibliotek.
[220.1
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att
a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 höja det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbibliotek, nu 320,000 kronor, med 140,000 kronor till
460,000 kronor,
b) medgiva, att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Studiekamraten
må från ifrågavarande förslagsanslag under de villkor Kungl.
Maj:t kan finna gott föreskriva från och med den 1 juli 1925 tillsvidare till
tidskriftens utgivare utgå ett belopp av 3,000 kronor för år,
c) medgiva, att från ifrågavarande anslag må från och med den 1 juli
1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna utgå arvoden,
beräknade för två av biträdena efter ett grundbelopp av 3,300 och för två ett
grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga medel för att möjliggöra
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
135
deras uppflyttning i löneklass, i den mån de i vederbörlig ordning prövas
berättigade till dylik uppflyttning.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 469—473 i statsrådsprotokollet.
I avseende å vad Kungl. Maj:t föreslagit under mom. a) och b) av förevarande
punkt har utskottet intet att erinra. Vad angår de kvinnliga biträdena
bos bibliotekskonsulenterna föranleder riksdagens beslut i avseende
å ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden icke någon
ändring i vad nu av Kungl. Maj:t föreslagits.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 höja det ordinarie
förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu
320,000 kronor, med 140,000 kronor till 460,000 kronor,
b) medgiva, att till understöd för fortsatt utgivande av
tidskriften Studiekamraten må från ifrågavarande förslagsanslag
under de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva
från och med den 1 juli 1925 tillsvidare utgå ett
belopp av 3,000 kronor för år,
c) medgiva, att från ifrågavarande anslag må från och
med den 1 juli 1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna
utgå arvoden, beräknade för två av biträdena
efter ett grundbelopp av 3,300 kronor och för två
efter ett grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga
medel för att möjliggöra deras uppflyttning i löneklass, i
den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till
dylik uppflyttning.
227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att
dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga
föreläsningar, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 350,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må
enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till
understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar
för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen
anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,
dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det minsta antal
föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av
anstalt eller förening, varom bär är fråga, må utgöra 10.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 473—476 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår har riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat
ett belopp av 325,000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av an
-
Populärvetenskapliga
föreläs
ningar.
[221.]
136
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Bidrag till
arbetarnes
bildningsförbund
för
organisations-
och
administrationskostnader.
[222.]
Populära
föreläsningskurser,
anordnade
från
universiteten
i Uppsala och
Lund.
[223.]
slaget med 25,000 kronor. I övrigt står Kungl. Maj:ts framställning i överensstämmelse
med vad av riksdagen i motsvarande hänseenden för nu löpande
budgetår medgivits.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må
a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 350,000
kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av
Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor
till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även
åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,
3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd
föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd
åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,
b) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det
minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag
skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom
här är fråga, må utgöra 10.
228:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, såsom bidrag till arbetarnes bildningsförbund för bestridande
av dess organisations- och administrationskostnader
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 26,000
kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för
ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna
medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i
övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott
föreskriva.
229:o) Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter
särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1925
—30 juni 1926 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav 7,000
kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att
utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av
föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 478—479 i statsrådsprotokollet.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
137
Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 10,000 kronor, därav
avsetts 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds
universitet. Sistnämnda belopp bar nu ansetts böra höjas till 4,500 kronor.
De ökade medel som jämväl anses erforderliga för Uppsala universitet
kunna beredas från besparingar å föregående års anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala
och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat
statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade
att under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 eller senare
hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1925
—1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav
7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till
Lunds universitet att utgå under villkor, att den, som begärt
föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad
och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.
230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda
att under sommaren 1925 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 479—480 i statsrådsprotokollet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för de föreläsningskurser, som äro avsedda att under
sommaren 1925 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
23Do) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till anordnande av två s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,600
kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.
Maj:t finner gott meddela.
232:o) I en inom första kammaren av herr I. Pauli m. fl. väckt motion
(nr 46) har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1925—1926 till
Svenska föreningen för Nationernas förbund anvisa ett extra reservationsanslag
av femtontusenfemhundra (15,500) kronor, att användas för författande
Sommarkurser
i
Stockholm.
[224.]
Anordnande
av två s. k.
universitets
cirklar.
[225.]
Motion ang.
anslag till
utgivande av
eu för skolornas
undervisning
lämpad
138
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
skrift rörande
nationernas
förbund.
Undervisnings-
och
upplysningsverksamhet
för nykterhetens
främjande
m. m.
[226.]
och utgivande av eu för skolornas undervisning lämpad skrift rörande Nationernas
förbund, avsedd att genom skolöverstyrelsens försorg tillställas
högre och lägre undervisningsanstalter inom riket.
Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Såvitt utskottet har sig bekant, är undervisning om Nationernas förbund
i allmänhet tillgodosedd i nu använda läroböcker i medborgarkunskap. Det
synes utskottet vanskligt att förorda åtgärder, varigenom detta ämne tilläventyrs
skulle i skolundervisningen erhålla ett större utrymme än vad
med hänsyn till rådande trängsel av ämnen i skolorna är tillrådligt. I
allt fall anser utskottet spörsmålet härom ej vara en angelägenhet av den
trängande natur, att utskottet skulle på enskild motion tillstyrka anslag för
tillgodoseende av ifrågavarande önskemål.
Utskottet hemställer alltså,
att herr Paulis in. fl. ovanberörda motion ej må av riksdagen
bifallas.
233:o) Kung! Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att
a) till nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1925—1926, att utgå
av statsverkets fond av rusdrycksmedel:
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extr anslag av
152,000 kronor, att under de villkor, som av Kungl. Maj :t prövas lämpliga,
utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål
med högst de av departementschefen angivna belopp;
dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet med de bestämmelser,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag
av 60,000 kronor;
dels ock till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor;
b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en hygienisk fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m, fl. samt
av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande
och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;
c) besluta, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln uppförda
reservationsanslag till nykterhetens främjande och motarbetande av dryckenskapens
följder skola överföras till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för de ändamål, för vilkas
främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 481—489 i statsrådsprotokollet.
I anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt särskilda inom riksdagen
väckta motioner har 1924 års riksdag till undervisnings- och upplysnings
-
StatsutsJcottets utlåtande Nr 8.
139
verksamhet för nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1924—1925
att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel dels ett extra anslag av
137,500 kronor, att under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövades lämpliga,
utgå till de ändamål och med högst de belopp, som finnas angivna under
nr 1—13 i en i statsrådsprotokollet intagen tablå, dels ock till föreläsnings-
och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande i enlighet
med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kundo finna lämpligt fastställa, ett extra
reservationsanslag av 60,000 kronor. Vidare har riksdagen medgivit, att
möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs
för lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel finge, enligt
Kungl. Maj ds bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiell
för nykterhetsundervisningen.
I anledning av Kungl. Maj ds därom gjorda framställning har 1924 års
riksdag därjämte under femte huvudtiteln — under uttalande av att ifrågavarande
anslag från och med budgetåret 1925—1926 borde utgå under åttonde
huvudtiteln —- till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens
följder för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 17,500 kronor,
att under de villkor, som av Kungl. Majd prövades lämpliga, utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel till de ändamål och med de belopp, vilka
finnas angivna under nr 15-—18 i samma tablå.
De anslag, som nu föreslagits utgå till de särskilda nykterhetssammanslutningarna
samt såsom bidrag till byråns i Lausanne verksamhet och till
arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning
och nykterhetsupplysning (i nämnda tablå under nr 1—13
samt 15—18 angivna ändamål), uppgå till sammanlagt 152,000 kronor eller
3,000 kronor mindre än det belopp, som för samma eller motsvarande ändamål
anvisats för budgetåret 1924—1925. I tre fall innebär förslaget en
höjning med sammanlagt 5,500 kronor, i två fall har föreslagits en nedsättning
med sammanlagt 8,500 kronor.
I anslutning till vad skolöverstyrelsen hemställt, föreslår Kungl. Maj:t
riksdagen att anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 3,000 kronor för främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av
dryckenskapens följder. Till följd- av de jämkningar, som föreslagits beträffande
vissa poster i det till undervisnings- och upplysningsverksamhet för
nykterhetens främjande avsedda anslaget å 152,000 kronor, skulle det nu
begärda anslaget å 3,000 kronor icke föranleda någon höjning av totalsumman
av de för nykterhetens främjande ifrågasatta anslagen för nästa budgetår
utöver motsvarande belopp i det löpande årets budget.
Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
alltså,
att riksdagen må
I) till nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1925
140
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Musikföreetällningar
för allmänheten.
[227.]
Statens
biografbyrå.
[228.1
—1926, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel:
a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extra
anslag av 152,000 kronor, att under de villkor, som av
Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de av departementschefen
i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 2 januari 1925 omförmälda ändamål med högst de av
departementschefen angivna belopp;
b) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet
med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
fastställa, ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor;
c) till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande
av dryckenskapens följder, att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande, ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor;
II) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på
de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för
lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs
för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel
må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till
anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;
III)
besluta, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln
uppförda reservationsanslag till nykterhetens främjande
och motarbetande av dryckenskapens följder skola överföras
till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag stå
till Kungl. Maj:ts förfogande för de ändamål, för vilkas
främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.
234:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik
för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande
föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag å 57,000 kronor.
235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att
dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor, att direkt
utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;
dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må
i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande
av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Kungl.
Maj:t finner vara förtjänta av understöd;
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 141
dels ock medgiva, att till en var av föreståndaren för statens biografbyrå
G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen vid samma byrå G. Montelin
må, utöver fastställda avlöningsförmåner, för tiden 1 januari 30 juni 1925
utbetalas ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor, att utgå
från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda extra reservationsanslaget
till statens biografbyrå.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid 490—491 i statsrådsprotokollet.
Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 60,500 kronor.
Den av Kungl. Maj:t'' föreslagna anslagshöjningen avser att bereda föreståndaren
och en av de ordinarie granskningsmännen vid biografbyrån en var
ett personligt lönetillägg å 500 kronor årligen.
Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må
a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå
för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag
av 61,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning
av biografbilder;
b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda
anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt,
användas till befrämjande av sådana i samband med kinematografien
stående ändamål, som Kungl. Maj :t. finner vara
förtjänta av understöd;
c) medgiva, att till en var av föreståndaren för statens
biografbyrå G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen
vid samma byrå G. Montelin må, utöver fastställda avlöningsförmåner,
för tiden 1 januari—30 juni 1925 utbetalas
ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor,
att utgå från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925
uppförda extra reservationsanslaget till statens biografbyrå.
236:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) och under erinran,
att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret
•1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av
15,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av
biografbilder.
Dyrtidstillägg
åt
befattningshavare
i
statens
biografbyrå.
[229.]
142
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Vissa kostnader
för utdelning
av statens
räntefria
studielån.
[230.]
Gymnastiska
centralinsti
tutet.
[231.]
Extra personal
vid gymnastiska
centralinstitutet
in. m.
[232.]
237:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens
räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500
kronor;
b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som
under år 1926 må komma att handlägga ärenden rörande
omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
238:o) Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det å
staten för gymnastiska centralinstitutet uppförda anslaget till arvoden åt
extra lärare från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty i riksstaten
upptaga det ordinarie anslaget till nämnda institut med ett från 72,700 kronor
till 75,700 kronor förhöjt belopp.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 494—497 i statsrådsprotokollet.
Ersättning till extra lärare har till en viss del bestritts från institutets
s. k. extra medel, vilka egentligen äro avsedda att ersätta och nyanskaffa
material m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär att avlyfta från nämnda extra
medel en del. av dessa utgifter och samtidigt bereda någon höjning av de
synnerligen låga arvoden, som utgått till institutets extra lärare.
Utskottet anser goda skäl förebragta för Kungl. Maj:ts förslag och hemställer
förty,
att riksdagen må höja det å staten för gymnastiska centralinstitutet
uppförda anslaget till arvoden åt extra lärare
från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty i riksstaten
upptaga det ordinarie anslaget till nämnda institut med
ett från 72,700 kronor till 75,700 kronor förhöjt belopp.
239:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa:
dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra
anslag av 5,810 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t
bestämmes;
dels till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell, sam
lingar m. m. vid utgången av budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av
5,650 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
148
dels till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett
extra reservationsanslag av 600 kronor;
dels ock till iordningställande av den inre gården vid institutets byggnad
ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 497—504 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels till extra personal
vid gymnastiska centralinstitutet in. m. ett anslag av 4,010 kronor, dels ock
till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett anslag
av 600 kronor.
Den ifrågasatta höjningen av anslaget till extra personal avser beredande
av tilläggsarvode åt en var av sekreteraren och räkenskapsföraren vid institutet
med 300 kronor samt anordnande av undervisning i idrott, för vilket
sistnämnda ändamål beräknats 1,200 kronor.
Utskottet har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning
till erinran mot detsamma och hemställer förty,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
in. in. ett extra anslag av 5,810 kronor att utgå med den
fördelning, som av Kung! Maj:t bestämmes;
b) till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus,
materiell, samlingar m. in. vid utgången av budgetåret 1923
—1924 ett extra anslag av 5,650 kronor.
c) till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets
bibliotek ett extra reservationsanslag av 600 kronor;
d) till iordningställande av den inre gården vid institutets
byggnad ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
240:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor att
utgå på de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 505—506 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr C. Vahlstedt väckt motion (nr 133) däri hemställts,
1) att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts förslag i punkten 233 i åttonde
huvudtiteln, i vad det avser att främja annan idrott än gymnastik,
2) att riksdagen täcktes bevilja 50,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts prövning
tilldelas föreningar, som med uteslutande av annan idrott öva gymnastik
eller verka för gymnastikens främjande
samt att riksdagen således vid bifall till ovanstående måtte sänka det av
Understödjande
av
idrotten
[233.]
jämte en i
ämnet väckt
motion.
Understödjande
av
skididrotten
bland ungdomen.
[234.]
Svenska fornskriftsällskapet.
[235.]
Samfundet
för utgivande
av handskrifter
rörande
Skandina
-
144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Kungi. Maj:t begärda anslaget under berörda punkt 110,000 kronor med
60,000 kronor till 50,000 kronor.
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Till understödjande av idrotten har riksdagen för innevarande budgetår
anvisat ett extra anslag av 90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
40,000 kronor.
Då utskottet icke funnit övertygande skäl vara anförda för ett plötsligt
indragande av anslag, som under en följd av år utgått till idrottsrörelsen i
landet, har utskottet icke kunnat tillstyrka motionärens yrkande. Mot Kungl.
Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag
och med avslag å herr Vahlstedts ovanberörda motion, i
vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till
understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1925—
1926 ett extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska
gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
241 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 234) hemställer utskottet,
att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, till understödjande av skididrotten bland
ungdomen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majd
kan finna gott bestämma.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
242:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 235) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000
kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1925 utgivna
arbeten.
243:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 236) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till understöd åt samfundet för utgivande av
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
145
handskrifter rörande Skandinaviens historia för hudgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,01)0 kronor,
under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet
avlämnar 50 exemplar av den för år 1925 avsedda publikationen.
244:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår
ägt rum, må till understödjande av svenska vitterhetssamfundets
verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,
att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.
245:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att dels av det Understöd åt
år 1922 till årliga understöd under åren 1923—1925 åt inhemska skön- skönlitterära
litterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor, författare
att användas enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret [238.]
1925—1926 såsom extra anslag anvisa återstoden, 10,000 kronor; jämte en i
dels ock till understöd under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt in- motion,
hemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av
50,000 kronor, att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas,
efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav
förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna
understöd, samt att av ifrågavarande anslag för budgetåret 1925—1926 såsom
extra anslag anvisa ett belopp av 10,0u0 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 511—512 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren av herrar J. Bergman och C. Hederstierna väckt motion (nr 57),
däri hemställts, att det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln
upptagna anslaget av 20,000 kronor till inhemska, skönlitterära författare
för nästa budgetår måtte höjas till 50,000 kronor, vilket, då 10,000 kronor
återstå av förut beviljat belopp, innebär en utgift för budgetåret 1925—1926
av allenast 40,000 kronor.
Beträffande de av motionärerna till stöd för detta förslag anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Utskottet vill icke underkänna det behjärtansvärda i att genom understöd
av ifrågavarande slag söka bereda bättre ekonomiska villkor åt våra skönlitterära
författare, men finner utskottet det vara mindre tillrådligt att på
grundvalen av en enskild motion och under nuvarande statsfinansiella för
Bihang
till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8J 10
viens historia.
[236.]
Svenska
vitterhets
samfundet.
[237.]
146
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
hållanden föreslå en så väsentlig anslagsökning, som nu av motionärerna
ifrågasättes. Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herrar Bergmans och Hederstiernas ovanberörda
motion,
a) av det år 1922 till årliga understöd under åren 1923
—1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljade anslaget av 60,000 kronor, att användas
enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret
1925—1926 såsom extra anslag anvisa återstoden,
10,000 kronor;
b) till understöd uuder tiden 1 januari 1926—30 juni
1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
bevilja ett anslag av 50,000 kronor att efter grunder
och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas, efter
sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav
förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av
för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande anslag
för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 10,000 kronor.
246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till arvode
under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 åt ortnamnskommitténs sekreterare
med erforderliga biträden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 8,000 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 512—514 i statsrådsprotokollet.
Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag å extra stat till
arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare. Under de senare åren har anslaget
avsett arvode åt sekreteraren med erforderliga biträden och utgått
med 8,000 kronor för år. För förra halvåret 1923 var anslaget uppfört med
4,000 kronor. Kommitténs arbeten hava i stor utsträckning under det senaste
året legat nere, men genom beslut av Kungl. Maj:t hava numera desamma
återupptagits i sin förutvarande omfattning. Det föreliggande förslaget avser
jämväl att bringa anslaget upp till det belopp, varmed det under närmast
föregående år utgått.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till arvode under tiden 1 juli 1925—30
juni 1926 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga
biträden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra
anslag av 8,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
147
247:o) Sedan 1919 års riksdag såsom understöd åt docenten Olof Östergren
för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete
»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor samt därav
anvisat för vart och ett av åren 1920—1922 ett belopp av 5,000 kronor,
för förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor
samt för budgetåret 1924—1925 6,000 kronor, har Kungl. Maj:t (punkt
240) föreslagit riksdagen att av förberörda anslag å 56,000 kronor för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt docenten
Olof Östergren för fullföljande och avslutande under
åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade
anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.
248:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 5,500 kronor att på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1925 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 515—517 i statsrådsprotokollet.
För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 5,000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 5,500 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan
finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1925 av tidskriften »Svenska landsmål och
svenskt folkliv».
249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till fortsatt
systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 517—520 i statsrådsprotokollet.
För ifrågavarande ändamål har riksdagen sedan åtskilliga år anvisat ett
successivt höjt årsanslag. Anslaget utgjorde för år 1922 28,600 kronor och
sänktes för budgetåret 1923—1924 till 26,000 kronor samt för budgetåret
1924—1925 ytterligare till 22,000 kronor.
‘ Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till fortsatt systematisk undersökning
av svenska folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra reservationsanslag av 26,000 kronor att utgå på de
närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Nusvensk
ordbok.
[240.]
Tidskriften
Svenska
landsmål och
svenskt
folkliv.
[241.]
Undersökning
av
svenska
folkmål.
[242.]
148
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Undersökningar
m. m.
av sydsvenska
folkmål.
[243.]
Ordbok över
Gotlands
folkmål.
[244.]
Jämte en i
ämnet väckt
motion.
Undersökningar
rörande
lapskt folkliv
och lapskt
språk.
250:o) Kungl. Maj:t har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till systematisk
undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 521 i statsrådsprotokollet.
Anslaget i fråga utgår för innevarande budgetår med 3,000 kronor. Utskottet
tillstyrker förslaget och hemställer,
att riksdagen må till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå på de närmare
villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till understöd
för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1925—
1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522 i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herr G. Svedman m. fl. väckt motion (nr 136), däri hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts proposition i ärendet, på
extra stat för budgetåret 1925—1926 bevilja 4,000 kronor som understöd
för fortsatt utgivande av en ordbok över Gotlands folkmål på grundval av
bröderna Säves samlingar, att utgå på villkor i övrigt som Kungl. Maj:t
äger bestämma.
I avseende å de av motionärerna till stöd för motionen anförda skäl hänvisar
utskottet till motionen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för ändamålet av medel till
samma belopp, som för innevarande budgetår utgår. Utskottet, som i saknad
av behörig utredning i ämnet ej ansett sig kunna tillstyrka motionärernas
förslag, har intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t äskar och hemställer
alltså,
att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
m^d avslag å herr Svedmans m. fl. motion, i vad densamma
skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till understöd för
utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att
utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1925—
1926 anvisa:
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
149
dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag
av 4,000 kronor,
dels och till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes
4,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj it att beträffande ifrågavarande bägge anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—527 i statsrådsprotokollet.
Till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand har riksdagen under
en följd av år anvisat anslag, vilket för budgetåret 1924—1925 uppgår till
4,000 kronor. Detta anslag liksom även det nu till Norrbottens läns hembygdsförening
ifrågasatta anslaget å enahanda belopp avser närmast att
åstadkomma en snabb undersökning av den äldre och i försvinnande stadda
lapska kulturen.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer alltså,
att riksdagen må till undersökningar rörande lapskt folkliv
och lapskt språk för budgetåret 1925—1926 anvisa:
a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand
ett extra anslag av 4,000 kronor,
b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag
av likaledes 4,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande
bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna
befinnas nödvändiga.
Kulturhistoriska
museet i
Härnösand.
[245.]
253:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246) hemställer ut- Äldre svensk
skottet.
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till utredigering i tryckfärdig! skick av
framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade
samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor
att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.
folkmusik.
[246.]
254:o) Kungl. Maj:t har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till främ- Föreningen
jande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret
1925—1926 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom
föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade
föremål.
Utredningen återfinnes å sid. 529—530 i statsrådsprotokollet.
Pietas.
[247.]
Verket
»Sveriges
kyrkor,
konsthistoriskt
inventarium».
[248.]
Statistiska
tabeller över
Öresundstullen.
[249.]
Tidskriften
Acta mathematica.
[250.]
Svenska
naturskydds
föreningen,
[251.]
150 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
För innevarande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett extra anslag
av 1,500 kronor. Från föreningens sida har nu ifrågasatts ett anslag
av 4,500 kronor, men har departementschefen ansett sig böra begränsa beloppet
till 2,500 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,
att riksdagen må till främjande av föreningen Pietas’
verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret 1925—1926
ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen
till statens historiska museum med äganderätt överlämnar
genom föreningens försorg utförda fotografier, register
och beskrivningar över behandlade föremål.
255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må såsom bidrag till fortsatt utgivande under år
1925 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn J.
Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna
verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa
för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
256:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för utgivandet av statistiska tabeller över Oresundstullen för
tiden efter år 1660 för budgetåret 1925—1926 anvisa ett
extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.
Maj:t kan finna skäl bestämma.
257:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer
utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften
Acta mathematica för budgetåret 1925—1926 anvisa
ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,
Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.
258:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt ram, må till främjande av svenska naturskyddsförenin
-
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
151
gens verksamhet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra
anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av
Kungl. Maj:t bestämmas.
259:o) Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att för beredande
av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av
27,000 kronor och därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisa
ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande
och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
För beredande av delaktighet för Sverige i förevarande stiftelse beviljade
1920 års riksdag ett anslag av 27,000 kronor, och anvisades därav ett belopp
av 5,400 kronor för ett vart av därpå följande fem år. Kungl. Majds
förslag innebär fortsatt anslag för samma ändamål under ytterligare en
femårsperiod.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige
i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av 27,000 kronor
och därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag
anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl.
Majds beprövande och på de villkor, Kungl. Majd kan finna
skäligt föreskriva.
260:o) Kungl. Majd har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till inköp av
100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916—1920 för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor.
Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 536—537 i statsrådsprotokollet.
Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur för
åren 1906—1910 beviljade riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag
av 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar av nämnda bokkatalog
kostnadsfritt överlämnades till ecklesiastikdepartementet. Vidare anvisade
1921 års riksdag till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren
1911—1915 på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor.
Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,
hemställer,
att riksdagen må till inköp av 100 exemplar av Svensk
bokkatalog för åren 1916—1920 för budgetåret 1925—1926
anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor.
261 :o) På grund av Kungl. Majds förslag (punkt 254) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till understöd åt ryske undersåten Alexander
. Sibiriakoff för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag
av 3,000 kronor.
Delaktighet
för Sverige
i Ramsay
Memorial
Fund.
[252.]
Inköp av ett
antal exemplar
av
Svensk bokkatalog.
[253.]
Understöd åt
ryske undersåten
Alexander
Sibiria-koff.
[254.]
152
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Utgivande av 262:o) Kung! Maj:t har i förslaget till riksstat upptagit det ordinarie retidskrifter
• . .
lärda verk servationsanslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
och läroböc- med oförändrat belopp, 150,000 kronor,
ker iämte
en i ämnet Beträffande detta anslag har en inom andra kammaren av herr E. H.
vackt motion. Hansson i Bäck väckt motion (nr 131) hemställts, att riksdagen måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t anhålla, att under ifrågavarande reservationsanslag
må anslås en erforderlig summa till billighetsupplagor av våra grundlagar
och kommunallagarna och därigenom möjliggöra, att dessa må kunna
utan alltför stora kostnader bli tillgängliga för varje svensk man och kvinna:
I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl får
utskottet hänvisa till motionen.
Det krav, som i nämnda motion framförts, kan utskottet ej annat än
finna i och för sig vara i hög grad beaktansvärt. Emellertid kan utskottet
icke tillstyrka, att för detta ändamål tages i anspråk det av motionären
åberopade anslaget, vilket, efter vad utskottet hat sig bekant, är i förhållande
till de anspråk, som ställas å detsamma, synnerligen begränsat. En
disposition av förenämnda anslag till det av motionären antydda ändamålet
skulle äventyra den fortsatta utgivningen av en hel del tidskrifter och vetenskapliga
arbeten, för vilkas understödjande riksdagen avsett just detta
anslag. Det i motionen angivna syftemålet bör tillgodoses på ett annat sätt,
och Kungl. Maj:t lärer ej underlåta att, därest så prövas lämpligt och efter
vederbörlig utredning i ämnet, framlägga det förslag i motionens syfte, vartill
omständigheterna må kunna giva anledning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) upptaga i riksstaten det ordinarie reservationsanslaget
till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med
oförändrat belopp, 150,000 kronor;
b) avslå herr Hanssons ovanberörda motion.
Ytterligare
medel till
utgivande av
tidskrifter
lärda verk
och läroböcker.
[255.]
263:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,
att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår
ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande
av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
Diverse.
Ålders tillägg. 264:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) angående det ordi[256.
] narie förslagsanslaget till ålderstillägg kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
153
265:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) och under hänvisning
till utredningen i ärendet (sid. 539—540 i statsrådsprotokollet) hemställer
utskottet,
att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde
huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. in., nu 220,000 kronor
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor),
med 30,000 kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens
expeditioner högst 33,000 kronor).
2C6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) hemställer utskottet,
att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,
nu 55,036 kronor (därav till domkapitlens expeditioner
högst 9,000 kronor), med 117 kronor till 55,153 kronor
(därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor);
dock att i anslaget må få göras den ändring, som till jämnande
av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.
267:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkt 259) föreslagit angående
anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den
civila statsförvaltningen, dels ock vad i motioner 1:53 och 11:75 yrkats i
fråga om tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt
högre folkskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
268:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 260) föreslagit angående anslag
för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom
för riksdagen
anmäla.
269:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 261) föreslagit i fråga om
anslag till beredande av dyrtidstillägg åt under åttonde huvudtiteln lydande
befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen
anmäla.
270:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 262) och under erinran,
att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj ds förslag angående grunder
för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1925—
1926, vilka grunder äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för
budgetåret 1924—1925, hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 11
Skrivmaterialier
och
expenser,
ved m. in.
[257.|
Trycknings
kostnader.
[258.]
Tillfällig
löneförbättring
-för viss
personal
inom den civila
statsförvaltningen
[259.
]
jämte i ämnet
väckta
motioner.
Tillfälligt
lönetillägg åt
vissa vaktmästare.
[260.]
Dyrtidstilllägg
åt befattningshavare
i statens
tjänst.
[261.]
Dyrtidstilllägg
åt lärare
vid vissa
statsunderstödda
undervisningsanstalter.
[262.]
154
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
atl riksdagen må
a) besluta att de för budgetåret 1924—1925 gällande allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och
småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor,
kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, ävensom
åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola
gälla jämväl för budgetåret 1925—1926;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som för tillämpning av förberörda allmänna grunder
må befinnas erforderliga;
c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt
nämnda lärargrupper ävensom åt vissa lärarinnor vid fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1924
omnämnda läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete
anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag
av 22,500,000 kronor.
Övriga ordi- 271:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
[2631 som icke har ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Utskottet hemställer,
att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,
vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i
riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas med oförändrade
belopp.
Stockholm den 10 mars 1925.
På statsutskottets vägnar:
S. H. KVARNZELIUS.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
155
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar 8. II. Kvarnzclius, Oscar Olsson, .T. L. Widell, O. P. V.
Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, O. Berg qvist, C. G. Ekman, J. G. Walles,
E. A. Hallin, C. J. G. Swartz, C. I. Asplund och G. Kobb;
från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp,
S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson Frosterud, E. Kristcnsson i Göteborg, P. M.
Olsson i Blad inge, B. E:son Holmgren, S. J. Karlsson i Nynäshamn, G. Strindlund,
C. Lindskog och P. C. Jonsson i Eskilstuna;
med undantag därav, att
herr E. J. G. Rosén deltagit, i stället för herr Kobb i behandlingen av punkt 46 och i
stället för heir Ekman i behandlingen av punkterna 47—271.
Reservationer:
vid punkt 2 (riksarkivet) av herrar C. B. Jansson i Falun och G. Strindlund,
vilka ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må
a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i riksarkivet
på följande sätt:
Befattningshavare. Lönegrad.
2 arkivråd................................ B 30
4 förste arkivarier.......................... B 24
4 andre arkivarier................. B21
b) godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas
från och med budgetåret 1925—1926:
Stat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag
....................kronor 130,400: —
Summa kronor 164,000: —
c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till riksarkivet, nu 163,000 kronor, med 1,000 kronor till
164,000 kronor.
vid punkt 5 (landsarkiven) av herrar S. II. Kvarnzelius, J. G. Walles,
G. B. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge
och G. Strindlund, vilka ansett att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Jensens ovanberörda motion
a)-----------------
b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven
på följande sätt:
156
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Befattningar. Lönegrad.
4 landsarkivarier...........................B 26
c) fastställa följande ordinarie aylöningsstater och överövergångsstat
för landsarkiven:
Ordinarie avlöningsstater.
Landsarkivet i Uppsala.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................. kronör 11,900: —
— —---------- kronor 22,500: —
Landsarkivet i Vadstena.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................. kronor 11,200: —
— —---------- kronor 17,300: —
Landsarkivet i Lund.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................. kronor 18,100: —
— —----—-----—. kronor 24,000: —
Landsarkivet i Göteborg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................. kronor 12,200: —
— —---— — — — — ~ kronor 21,800: —
Summa förslagsanslag kronor 85,600: —
övergångsstat.
Arkivdepån i Visby.
d) ----------------
e) ----------------
f) ----------------
g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven
— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»
med 85,600 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat
för landsarkiven», med 2,400 kronor.
Av herrar Oscar ■ Olsson och C. I. Asplund, vilka ansett att utskottet bort
hemställa,
Statsutskottet utlåtande Nr 8.
157
att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag
och med bifall till herr Jensens ovanberörda motion
a)-----------------
b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven
på följande sätt:
Befattningar. Lönegrad.
4 expeditionsvakter..........................B 7
c) fastställa följande ordinarie avlöningsstater ocb övergångsstat
för landsarkiven:
Ordinarie avlöningsstater.
Landsarkivet i Uppsala.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag .......... kronor 12,675: —
■'' kronor 23,275: —
Landsarkivet i Vadstena.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................ kronor 11,975: —
~ ~ kronor 18,075: —
Landsarkivet i Lund.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................ kronor 18,875: —
kronor 24,775: —
Landsarkivet i Göteborg.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsanslag................ kronor 12,975: —
~ kronor 22,575: —
Summa förslagsanslag kronor 88,700: —
Övergångsstat.
Arkivdepån i Visby.
d) ----------------
e) ----------------
f) ----------------
g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande
av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven
158
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»
med 88,700 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat
för landsarkiven», med 2,400 kronor.
av herr C. G. Ekman;
av herr E. Kristensson i Göteborg.
vid ''punkt 11 (stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping) av herrar S. H.
Kvarnzelius, C. G. Ekman, E. A. Hallin, C. Ii. Jansson i Falun, S. Bengtsson
i Norup, P. M. Olsson i Blädinge och G. Strindlund, vilka ansett att
utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å herr Pers’ samt herrar Anderssons och af
Ekenstams ovanberörda motioner, till arvodesökning åt bibliotekarien
vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och
till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för
budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,600 kronor, att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan
finna gott föreskriva.
vid punkt 16 (motion ang. anslag till uppförande av en kapellbyggnad i
Umnäs by inom Stensele församling) av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo,
O. Bergqvist, C. J. G. Swartz, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson
i Norup och G. Strindlund, vilka ansett att till en början bort i utlåtandet
intagas motionens motivering, så lydande:
»Behovet av förbättrade kyrkliga förhållanden för övre (västliga) delen
av Stensele socken har länge gjort sig gällande. Redan då professor Zetterstedt
för snart 100 år företog sin bekanta resa i Lappland var frågan
om en gudstjänstlokal för denna del av församlingen aktuell. Under den
tid, som därefter förflutit, ha stora ansträngningar gjorts från befolkningens
sida för åstadkommande av en kapellbyggnad, dock städse utan resultat.
Allt fortfarande synes det, som om befolkningens ivriga längtan efter en
gudstjänstlokal icke skulle kunna tillfredsställas utan hjälp från det allmännas
sida. Det stora behovet i förevarande fall torde framgå av följande
uppgifter. Stensele socken omfattar en areal av över 40 kvadratmil med
en befolkning av 5,349 personer. Av dessa har ett stort antal ett avstånd
av över 5 mil till kyrkan. Med den nästan totala brist på vägar, som är
rådande i den västliga delen av socknen, är det omöjligt för befolkningen
där att annat än i sällsynta undantagsfall deltaga i gudstjänstlivet i kyrk
byn, liksom det ock möter stora svårigheter för densamma att vid begravningar
och andra kyrkliga förrättningar komma ner till Stensele by.
Vid den nu avslutade avvittringen har ett för kapellbyggnad och begravningsplats
för den västliga delen av församlingen tillräckligt stort område
blivit avsatt inom Umnäs by. Biskopen i Luleå stift och vederbörande länsarkitekt
hava besökt platsen och vitsordat lämpligheten av det utvalda
området.
Intendenten i byggnadsstyrelsen Anders Roland har av eget intresse uppgjort
ritningar till eu kapellbyggnad, avsedd att uppföras å förenämnda
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
159
plats. Dessa ritningar skola sedermera tillställas utskott. Någon exakt beräkning
av kostnaderna för byggnaden har ännu icke kunnat verkställas.
Sannolikt kunna de dock uppskattas till ett belopp, ej understigande 40,000
kronor. Hela denna summa erfordras dock icke i kontanter, enär befolkningen
i de trakter, som beröras av den ifrågasatta kapellbyggnaden, visat
stor offervillighet och skriftligen förbundit sig antingen att skänka vissa
kvantiler virke eller ock att utföra dagsverken. Därjämte har ett anslag
beviljats av församlingen. Den ekonomiska bärkraften inom församlingen
är emellertid svag, och de utgifter, som förestå under den närmaste framtiden,
bland annat för skolväsendets ordnande, äro så stora, att det icke är
tänkbart, att församlingen skall kunna bevilja hela det kontanta belopp,
som erfordras. På enskild väg har ett mindre belopp för ändamålet insamlats.
Med hänsyn till de tillgångar, som alltså redan stå till buds, är det
sannolikt, att kapellbyggnaden skulle kunna uppföras, därest ett bidrag av
10,000 kronor beviljades av statsmedel.
Riksdagen har förut vid flera tillfällen visat sig behjärfa behovet av gudstjänstlokaler
i ödemarksbygder och beviljat bidrag till uppförande av dylika.
Någon ny princip skulle följaktligen ej inaugureras, därest bidrag beviljades
även i detta fall.»
samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Behovet
att få till stånd en kapellbyggnad inom Umnäs by har sedan
länge visat sig kännbart, men med hänsyn till den svaga ekonomiska bärkraften
inom församlingen och de utgifter av olika slag. som eljest tillkomma
densamma, har det icke varit möjligt för församlingen att realisera
detta önskemål.
Då nu ett förslag föreligger om bidrag från statens sida för detta ändamål,
måste utskottet finna detsamma vara i hög grad behjärtansvärt och förtjänt
att stödjas. Även om precedensfallen i fråga om statsbidrag till uppförande
av kyrkobyggnader ej äro många, har utskottet icke kunnat undgå finna en
viss konsekvens ligga i det betraktelsesättet, att, då staten i ej oväsentlig
utsträckning understödjer kolonisationen och den materiella kulturens utbredning
i Norrland, det ej kan vara obilligt ifrågasätta bidrag till åtgärder,
som åsyfta ett tillgodoseende av en fattig och avlägsen befolknings andliga
behov, helst då i ett fall som det föreliggande särskilda omständigheter
synas tala till förmån för en anordning av det slag, motionären vill vinna.
Utskottet har följaktligen ansett sig böra tillstyrka motionen och hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till herr Almkvists ovanberörda
motion, såsom bidrag till uppförande av en kapellbyggnad
i Umnäs by inom Stensele församling för budgetåret
1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000
kronor.»
vid punkt 112 (tekniska högskolan) av herrar J. L. Widell, J. G. Walles,
C. I. Asplund och B. F:son Holmgren, vilka ansett att utskottet bort hemställa,
160
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
att riksdagen må,
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka arvodet för
en var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två
portvakterna med 350 kronor;
b) med bifall till herrar I. Andersons i Linköping och
Svedmans samt i anledning av herrar Björnssons m. fl. och
Nyländers m. fl. förenämnda motioner besluta, att å staten
för tekniska högskolan uppföra en professur i flygteknik;
c) höja det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:
Avlöningar, nu 362,750 kronor, med 8,200 kronor till 370,950
kronor.
vid punkt 114 (arvoden åt vissa speciallärare vid tekniska högskolan) av
herrar J. L. Widell, J. G. Wallés, C. I. Asplund och B. F:son Holmgren,
vilka i anslutning till sin vid punkt 112 avgivna reservation ansett, att medel
för avlönande av en speciallärare i flygteknik icke borde anvisas, samt
att utskottet förty bort hemställa,
att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett
extra anslag av 32,850 kronor att till nedan angivna ändamål
utgå med högst följande belopp:
till arvode åt en speciallärare i läran om
maskinelement................kronor 4,000: —
» arvode åt en speciallärare i läran om
värmemotorer................ » 3,600: -—
vid punkt 135 (undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)
av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö, J. G. Walles, C. I. Asplund,
K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, S. J. Karlsson
i Nynäshamn, G. Lindskog och P. G. Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,
att i utlåtandet bort till eu början intagas den i ämnet väckta motionens
motivering, så lydande:
»I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 132, har Kungl. Maja
äskat ett ordinarie förslagsanslag å 21,000 kronor att, under samma villkor,
som beslöts föregående riksdag, använda till bekostande av halva lärarearvodet
för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.
Skolöverstyrelsen har i sin inlaga till Kungl. Maj:t föreslagit, att hela
kostnaden för lärarelönerna skall bestridas av statsmedel, beräknat efter 85
kronor per veckotimme och utgörande 41,000 kronor. Denna skolöverstyrelsens
inlaga är refererad i statsverkspropositionen. Detsamma är förhållandet
beträffande en skrivelse från Svenska statsförbundet, varuti läroverksstädernas
principiella betänkligheter delvis framhållas. Dessa skrifter stå
givetvis utskottet till förfogande, vadan de för besparing av tryckningskostnader
icke behöva här medtagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1G1
Kungl. Maj:t åberopar som motiv för det lägre beloppet, att riksdagen så
sent som i fjol nedsatte anslaget till det av Kungl. Maja nu föreslagna.
Häremot må emellertid erinras, att fjolårsbeslutet grundade sig på exceptionella
förhållanden och redan då framkallade starka betänkligheter på
många håll. Det torde icke vara rimligt att i längden upprätthålla en principiellt
så oriktig ordning som denna.»
samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Till
och med---samma belopp.
Beträffande budgetåret —--skolöverstyrelsen hemställt.
Skolöverstyrelsen har meddelat, att på åtskilliga håll svårigheter uppstått,
då det gällt att utverka kommunalt bidrag till slöjdundervisningens upprätthållande.
Av departementschefen har jämväl erinrats om att Kungl. Maja
i derå fall under hösten 1924 ansett nödigt medgiva, att statsbidrag till
slöjdundervisning finge utgå, ehuru vederbörande kommun ej anslagit medel
till dyrtidstillägg eller tillfällig löneförbättring eller till bådadera åt slöjdläraren,
samt framhållits, att på sina håll fullständigt vägran från kommuns
sida att bevilja erforderligt bidrag haft till följd, att slöjdundervisningen
vid vederbörande läroverk måst helt inställas.
Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne, samt de olägenheter,
som följt av de nya grunderna för statsbidrags utgående, anser
sig utskottet böra tillstyrka, att ifrågavarande undervisning från och med
budgetåret 1925—1926 åter helt bestrides av statsmedel. Utskottet vill vidare
betona den enligt utskottets mening principiellt oriktiga anordning, som infördes
genom 1924 års riksdags beslut och som torde vara att betrakta såsom
en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg. Att göra
undervisning i ett icke obligatoriskt ämne beroende av ett kommunelt intresse,
såsom nu i förevarande fall sker, anser utskottet vara något, som är
främmande för vår skolorganisation, och ägnat att förrycka den grundprincip,
som ligger i statens bestämmanderätt över den allmänna undervisningen
i landet. Utskottet vill alltså förorda den i ämnet väckta motionen. Mot
det av skolöverstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet har utskottet intet
att erinra.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till herr Holmbergs ovan berörda motion
a) höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i
manlig slöjd vid de allmänna läroverken från dess nuvarande
belopp, 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000
kronor;
b) medgiva, att arvode till manlig lärare i manlig slöjd
vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli
1925 utgå med 85 kronor för veckotimme.»
162
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
vid punkt 160 ( motion ang. ang. anslag till uppförande av rektorsbostad
vid folkskoleseminariet i Umeå) av herrar Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G.
Walles, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén och E. Kristensson i Göteborg, vilka
ansett, att i utlåtandet bort till en början intagas motionens motivering så
lydande:
»Det förslag till nya byggnader för dubbelseminariet i Umeå, som låg till
grand för 1920 års riksdags beslut om byggnadernas uppförande, slutade
på en kostnadssumma av 3,020,000 kronor. Av statsutskottets utlåtande
nr 148 framgår, att däri ingick bland annat uppförande av rektorsbostad,
som beräknades kosta 137,000 kronor, samt bostäder för portvakt och trädgårdsmästare,
vilka beräknades draga en kostnad av vardera 49,500 kronor.
I fråga om rektorsbostaden uttalade utskottet, att i betraktande av de synnerligen
höga byggnadskostnaderna frågan om uppförande av denna byggnad
borde tillsvidare anstå. Av samma skäl, och då åtminstone för portvakten
bostad syntes kunna beredas inom själva seminariebyggnaden, ansåg
utskottet, att jämväl kostnaderna för sistnämnda båda bostadsbyggnader
kunde fråndragas det föreslagna totalbeloppet. Härtill kom, att utskottet
föreslog en minskning av kostnaderna för grunden med 400,000 kronor.
Till följd härav hemställde utskottet, att riksdagen till uppförande av byggnader
för dubbelseminariet i fråga i huvudsaklig överensstämmelse med av
arkitekten Gustav Holmdahl upprättade ritningar måtte bevilja ett anslag
av 2,384,000 kronor. Denna hemställan bifölls.
Seminariebyggnaden, som nu är färdig, inrymmer bland annat bostad för
portvakten, varemot saknas bostad för rektor och för trädgårdsmästare. Den
senare bostaden synes icke vara erforderlig. Därémot föreligger stort behov
av bostad för rektor, alldenstund tillgången på bostäder av härför lämplig
storlek och beskaffenhet i staden är ytterst begränsad och i seminariets närhet
icke lärer kunna uppbringas.
Arkitekten Gustav Holmdahl har utarbetat ett skissförslag till rektorsbostad,
vilket förslag jämte approximativ kostnadsberäkning av entreprenören
för seminariebyggnaden, aktiebolaget Bäckström & Strömberg, kommer
att överlämnas till vederbörande utskott. Kostnadsberäkningen slutar på ett
belopp av 60,000 kronor. I ett under hand avgivet anbud har annan entreprenör
erbjudit sig uppföra byggnaden för ett något lägre belopp.
Statens anslag till hyresbidrag åt rektor utgår för närvarande med 2,500
kronor årligen. Den av rektor nu förhyrda bostaden är belägen i närheten
av gamla seminariet och har ett med hänsyn till nya seminariebyggnaden
ofördelaktigt läge. Ur seminariets synpunkt torde det vara av ej ringa
värde, att rektor har sin bostad i dess omedelbara närhet och helst inom
seminariets område, så att han kan ägna skolan den tillsyn som är önskvärd.
Då uppskovet med rektorsbostadens uppförande förorsakades uteslutande
av de vid tiden för beslutets fattande osedvanligt höga byggnadskostnaderna,
men detta skäl, såsom av den ovan avgivna beräknade kostnadssumman
framgår, numera icke föreligger, synes frågan om rektorsbostadens
uppförande ej längre böra undanskjutas.
Såsom ovan nämnts, har 1920 års riksdag för seminariebyggnaderna i
Umeå anslagit 2,384,t.00 kronor. Av detta anslag har riksdagen emellertid
anvisat allenast 2,084,000 kronor. Av sistnämnda byggnadsanslag har till
möbler för seminariet samt till anläggning av trädgård disponerats, 73,500
kronor, vadan för byggnadsarbetet återstår ett anslag av 2,010,500 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
163
Hos kungl. byggnadsstyrelsen har jag inhämtat, att för seminariebyggnadens
uppförande hittills använts omkring 1,600,000 kronor och att, sedan
återstående arheten utförts och samtliga utgifter hestritts, av det för byggnaderna
tillgängliga anslaget 2,010,500 kronor kommer att uppstå ett överskott
av minst 200,000 kronor. Byggnadskostnaderna, som beräknades uppgå
till 2,384,000 kronor, komma alltså att begränsas till omkring-1,800,000
kronor.
I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 158, hemställes
om riksdagens medgivaude att till inköp av undervisningsmateriell och böcker
vid seminariet i Umeå må användas 30,000 kronor av överskottsmedel
å byggnadsanslaget. Vid bifall till denna hemställan kommer att å anslaget
i fråga förefinnas ett överskott å omkring 170,000 kronor.
Om riksdagen beslutar, att den i det ursprungliga förslaget upptagna
rektorsbostaden nu skall uppföras, behöva medel för detta ändamål sålunda
icke anvisas. Ett överskott av omkring 110,000 kronor kommer likväl att
uppstå, fastän av det ursprungligen beviljade anslaget för seminariebyggnaden
ett belopp å 300,000 kronor icke behövt av riksdagen anvisas.
Vid bifall till denna framställning kommer det årliga anslaget till hyresbidrag
åt rektor vid seminariet, 2,500 kronor, att från och med budgetåret
1926—1927 bortfalla.
På grund av vad sålunda anförts, och då det icke lärer kunna antagas
att byggnadskostnaderna komma att falla, får jag hemställa — — —;»
samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Att särskilda rektorsbostäder finnas i omedelbar närhet av sådana läroanstalter
som folkskoleseminarier anser utskottet principiellt riktigt och för
skötseln och tillsynen av dessa anstalter betydelsefullt. Vad nu särskilt angår
rektorsbostad vid folkskoleseminariet i Umeå, torde behovet därav få
anses känt och vitsordat; tillgången på bostäder av härför lämplig beskaffenhet
i nämnda stad är starkt begränsad, och i seminariets närhet lärer
någon dylik bostad icke kunna anskaffas. Utskottet anser goda skäl tala
för ett tillstyrkande av motionärens yrkande, helst, såsom i motionen påvisats,
kostnaderna härför kunna bestridas från förefintliga besparingar och
något anslag för ändamålet således icke behöver belasta statsregleringen.
Då utskottet alltså är benäget att förorda motionen, vill utskottet emellertid
betona, att ett bifall till densamma icke får betraktas såsom prejudicerande
för frågan om uppförande av rektorsbostäder vid de seminarier, där sådana
ännu saknas.
Enär följaktligen enligt utskottets mening i det föreliggande fallet särskilda
omständigheter föreligga och då utskottet ej haft något att erinra mot i
ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må medgiva, att för uppförande av rektorsbostad
vid folkskoleseminariet i Umeå i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten Gustav Holmdahl utarbetat
förslag må av det överskott, som kan uppkomma å de för
uppförande av byggnader för nämnda seminarium anvisade
164
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användes ett belopp av
60,000 kronor.»
vid punkt 174 (Skytteanska lappfolkskolan i Tärna) av herrar O. Bergqvist
och E. J. G. Rosén.
vid punkt 185 (understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)
av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.
Hallin, G. J. G. Swartz, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge,
B. F:son Holmgren och G. Lindskog, vilka ansett, att i utskottets utlåtande
bort till en början intagas motiveringen till den av herr Lindman m. fl.
i ärendet väckta motionen, så lydande:
»Den erfarenhet, som redan kunnat vinnas vid tillämpningen på landsbygden
av 1918 års stadga om fortsättningsskolorna, har i många fall givit
upphov och näring åt den önskan, att undervisningskursen i sin helhet
måtte kunna förläggas till ett i stället för två år. Sitt berättigande torde
detta önskemål finna däri, att genom undervisningstidens utsträckning till
två år synnerligt allvarliga olägenheter vållas för de elever, vilka för sitt
uppehälle tagit arbetsanställning, men också i sin mån för dem, hos vilka
de äro anställda.
Angående en sådan begränsning av undervisningstiden har kungl. skolöverstyrelsen
i yttrande till andra kammarens första tillfälliga utskott den
7 mars 1924 uttalat, att däremot visserligen intet syntes vara att invända,
om hänsyn tages endast till skolans uppgift att meddela kunskap. Men
påtagligt vore, att skolans fostrande verksamhet måste i väsentlig grad försvagas
därav, att lärjungarna ett år tidigare undandroges dess inflytande.
I alla händelser borde, enligt överstyrelsens mening, någon inskränkning
icke medgivas i den av riksdagen för folkskola och fortsättningsskola fastställda
obligatoriska undervisningstiden av sammanlagt minst 8 år.
Det synes oss härav vara tydligt, att skäl till undervisningstidens i fortsättningsskolan
utsträckande till två år icke är att finna i den egentliga
undervisningens krav, utan i den fostrande verksamhet, denna skola avser
att utöva. Men också i fråga om denna — heter det förut i samma skolöverstyrelsens
utlåtande — kan invändas, att den på grund av skolans begränsade
arbetstid endast i ringa grad kan förverkligas. — Kan en sådan
invändning riktas mot fortsättningsskolans verksamhet i allmänhet, sådan
den enligt gällande författning är anordnad, så ligger, enligt vår mening,
dess berättigande i öppen dag i de fall, där undervisningen lämpligast anordnas
med ett fåtal veckors årlig lästid och dessemellan ingen undervisning
eller fostran från skolans sida förekommer. Dessa fall voro under läsåret
1921—1922 icke mindre än 1,903 av 2,824. — Det torde, i synnerhet vad
landsbygden vidkommer, också böra tagas i betraktande, att den arbetsanställning,
som vid ifrågavarande ålder tages, också åsyftar den ur viss synpunkt
ojämförliga utbildning, som består uti övning i olika slag av arbete,
och att därunder en gagnande fostran kan meddelas. Då det särskilt för
landsbygden synes vara nödigt, att möjlighet beredes att kunna anordna
fortsättningsskolan med en enda årskurs, hemställa vi om en utredning, i
vilken jämväl bör tagas i betraktande, huruvida och i vad mån den sålunda
mera koncentrerade undervisningen kan förkortas även till timantalet. Det
bör tillkomma vederbörande skoldistrikt att besluta angående fortsättningsskolans
anordning med en eller två årskurser;»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
105
samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
I fråga om det — —--------föreslagna anordningen.
Do i motionerna I: 37 och II: 62 framförda yrkandena beröra frågan om
fortsättningsskolans lärotid. Att, såsom i motionen 1:37 ifrågasattes, nu
utan vidare vidtaga en ändring i gällande föreskrifter av i motionen angiven
innebörd anser sig utskottet icke kunna förorda, helst hithörande spörsmål
vid närmare skärskådande äro mera komplicerade än vad vid första påseendet
kan förefalla. Det i motionen II: 62 framförda kravet med begäran
om utredning i enlighet med i motionen angivna önskemål har utskottet
däremot funnit vara förtjänt av ett närmare beaktande. Frågan om fortsättningsskolans
omfattning särskilt å landsbygden är ett spörsmål av djupgående
och principiell innebörd, och utskottet har ej kunnat undgå finna goda
skäl tala för det i sistnämnda motion framställda förslaget. Det är uppenbart,
att med hänsyn till de olika förhållanden, som råda i vårt vidsträckta
lands skilda delar, en ensartad organisation ej kan på alla ställen låta sig
genomföras. Det synes utskottet icke vara opåkallat, än mindre leda till
förfång för fortsättningsskolans legitima utveckling, att, där förhållandena
sådant påfordra, en jämkning i den nu gällande organisationen må kunna
vidtagas därhän, att fortsättningsskolan anordnas med en årskurs. Framför
allt kan detta vara av betydelse i sådana trakter, där arbetsanställning vid
ifrågavarande ålder vunnit en allmännare utbredning. Utskottet vill alltså
tillstyrka den motionsvis framställda begäran om utredning i ämnet.
Vad beträffar det----------motionärens förslag.
Utskottet hemställer alltså,
1) att riksdagen må
a) besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning
i hushållsgöromål i fortsättuingsskola skall utgå med
minst två kronor för undervisningstimme, under villkor att
den dagliga undervisningstiden för nämnda ämne omfattar
högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt
arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar;
b) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för
avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000
kronor, med 750,000 kronor till 3,175,000 kronor;
2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes verkställa snar utredning i enlighet
med vad i ovanberörda motion II: 62 anföres beträffande
fortsättningsskolans alternativa anordning med en årskurs
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning
må kunna giva anledning;
3) att riksdagen må avslå
a) herr K. J. Ekmans motion I: 37,
b) herr Erik Andersons motion I: 38.»
166
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
av herr G. Strindlund;
vid punkt 232 (motion ang. anslag till utgivande efter för skolornas undervisning
lämpad skrift rörande nationernas förbund) av herr Oscar Olsson,
som yrkat bifall till den väckta motionen om ett extra reservationsanslag
om 15,500 kronor, att användas för författande och utgivande av en för
skolornas undervisning lämpad skrift rörande nationernas förbund, avsett
att genom skolöverstyrelsens försorg tillställas högre och lägre undervisningsanstalter
inom riket.
vid punkt 240 (understödjande av idrotten) av herr S. Bengtsson i Norup,
vilken ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och herr Vahlstedts ovanberörda motion till understödjande
av idrotten anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag
av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet
50,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t
kan finna skäl bestämma.
vid punkt 243 (understöd åt inhemska skönlitterära författare) av herr
Oscar Olsson som ansett, att utskottet bort hemställa,
att riksdagen må,
a) ------
b) till understöd åt inhemska skönlitterära författare av
utmärkt förtjänst för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra
anslag av 40,000 kronor att efter grunder och på villkor,
som av Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunniges hörande
fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, dels såsom
fasta, dels i form av för viss tid givna understöd.
Stockholm 1925, Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B.
250703
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
1
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
A. Departementet.
Kronor
Kronor
1
Departementschefen.........................
24,000
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli, för-
slagsanslag...............................
281,600
Säger för departementet
305,601
B. Arkiv, bibliotek och museer.
Arkiv.
Riksarkivet:
1
Riksarkivet, förslagsanslag ..............
167,800
2
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
riksarkivet, reservationsanslag .........
1,000
168,800
3
Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som
äro av
vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ..
4,500
4
Uppehållande av expedition i riksarkivets nya
lokaler
vid östermalmsgatan i Stockholm .........
4,000
Landsarkiven:
5
Landsarkiven, förslagsanslag ..............
87,400
6
övergångsstat för landsarkiven ............
2,400
7
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för
landsarkiven, reservationsanslag..........
1,100
90,900
259,700
8,500
Bibliotek.
Kungl. biblioteket:
8
Kungl. biblioteket, förslagsanslag.. 223,200
9
ökning av kungl. bibliotekets ar-
betskrafter ....................
11,000
10
Katalogiseringsarbeten inom kungl.
biblioteket ....................
20,800
11
Sveriges offentliga biblioteks ge-
mensamma accessionskatalog____
5,000
12
Tioårsregister till Sveriges offent-
liga biblioteks gemensamma ac-
cessionskatalog ...............
2,000
13
Bokinköp och bokbindning för
kungl. biblioteket, reservations-
anslag ......................
20,0001
223,200
58,8001
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
*
anslag
anslag j
Kronor
Kronor
14
Tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket, reservations-
anslag...........................
* 225,000
15
Arvodesökning åt bibliotekarien vid
stifts- och
läro-
verksbiblioteket i Linköping m. m. .
4,100
16
Pedagogiska biblioteket .............
11,000
17
Flyttning av pedagogiska biblioteket m.
m., reservations-
anslag .........................
2,500
18
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av
S de Geneviévebiblioteket i Paris ...
1,500
223,200
302,900
Museer.
Nationalmuseet:
Museet:
19 a
Förslagsanslag ................
154,200
Reservat i onsanslag:
19 b
Målnings- och skulptursamlin-
garnas ökande ............
30,000
19 c
Inlösen av levande svenska
konstnärers arbeten .......
25,000
19 d
Handtecknings- och gravyrsam-
lingarnas ökande ..........
6,500
19 e
Samlingarnas vård och under-
häll samt expenser ........
11,000
19 f
ökande av samlingen av konst-
hantverk ................
8,000
19 g
Boksamlingen ..............
2,000
19 h
Utländska studieresor ........
—
20
Etikettering av samlingen av konst-
hantverk, reservationsanslag.....
3,500
21
ökning av arbetskrafterna vid av-
delningen för depositioner och
slottssamlingar ................
3,850
22
Vandringsutställningar m. m., reser-
vationsanslag ..................
3,000
23
Försäkring och transport av konst-
föremål, reservationsanslag......
2,500
24
Konservering av handtecknings- och
gravyrsamlingar inom museet,
reservationsanslag .............
2,500
25
Konserveringsarbeten för statens ta-
velsamling å Gripsholms slott, re-
servationsanslag ..............
12,000
236,700
27,350
Livrustkammaren:
26
Underhåll och vård av livrustkammarens
samlingar m. m...............
17,700
27
Etikettering av livrustkammarens
samlin-
gar, reservationsanslag ........
1,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8-
3
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
: 28
Lappkatalog över livrustkammarens samlingar
9,700
Kronor
Kronor
29
Tillfällig löneförbättring för viss personal vid
livruslkammaren ..............
*2,000
30,400
Naturhistoriska riksmuseet:
30
Avlöningar in. in.................
194,112
31
Tjänsteresor för intendenter och
assistenter, reservationsanslag ..
2,000
32
Samlingar m. m., reservationsanslag
41,300
33
Provisoriskt lönetillägg åt intenden-
terna, förslagsanslag ...........
11,400
34
Personligt arvodestillägg åt assisten-
ten G. A. H. Dahlstedt ........
250
35
Arbetsbiträde vid paleozoologiska
avdelningen...................
2,000
36
Binokulärt preparermikroskop för
paleozoologiska avdelningen, re-
servationsanslag ..............
700
37
Instrument för mineralogiska avdel-
ningen, reservationsanslag .....
3,100
38
Arbetsbiträde vid etnografiska avdel-
ningen ......................
2,000
39
Tillfällig avlöningsförbättring för tre
preparatorer .................
1,500
40
Uppvärmning, belysning, städning
m. m. av vissa lokaler för etno-
grafiska avdelningen ...........
1,750
41
Täckande av motsedd brist i för
budgetåret 1924—1925 anvisade
medel till expenser för avdelnin-
garna vid Frescati samt till ex-
penser m. m. för etnografiska av-
delningen ....................
14,000
42
Ytterligare medel till expenser för
avdelningarna vid Frescati samt
till expenser m. m. för etnogra-
fiska avdelningen ..............
14,000
237,412
50,700
Nordiska museet:
43
Museet ..........................
126,550
44
Tillfällig löneförbättring för viss
museets
personal ......................
*14,975
141,525
45
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m.
fl. vid
nordiska museet samt vid livrustkammaren .
5,000
46
Dyrtidstillägg åt viss personal vid nordiska museet samt
vid livrustkammaren ............
47,000
47
Kulturhistoriska museet i Lund .....
25,000
48
Musikhistoriska museet .............
4,000
49
Svenska skolmuseet ................
3,400
474,112
334,375
Säger för arkiv, bibliotek och
museer
957,012
645,775
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
C. Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
1
Kleresistaten, förslagsanslag ........................
150,000
2
Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-
4,000
3
Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....
4,486,600
4
Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag
304,752
5
Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i
främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-
40,000
6
Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ..
6,000
7
Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin......
6,000
8
Pastor vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Hälsingfors
6,000
9
Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-
trogna med finska språket........................
3,600
10
Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder ..
41,500
11
Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-
ska hamnstäder, förslagsanslag....................
20,000
12
Täckande av viss del av ett svenska församlingen i Lon-
don beviljat lån .................................
8,000
4,997,352
79,100
Domkapitlens expeditioner.
13
Domkapitlens expeditioner .........................
91,350
14
ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....
30,490
15
Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-
siastika konsistorierna, förslagsanslag ..............
42,000
16
Möblering av domkapitlets i Luleå nya lokaler i biskops-
huset därstädes, reservationsanslag ................
12,000
91,350
84,490
Kyrkors underhåll m. m.
Kyrkors underhåll:
17
Underhåll .............................. 1,028
18
Ersättningar, förslagsanslag .............. 275,000
276,028
19
Svenska kyrkan i Paris ............................
4,119
280,147
Säger för kyrkliga ändamål
5,368,849
163,590
D. Akademier m. m.
Svenska akademien.
1
Akademien .......................................
8,250
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
5
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Vetenskapsakademien.
2
Akademien ......................................
10,000
3
Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och
geofysik ......................................
1,300
4
Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ......
2,500
5
Bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens av sty-
relsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stif-
telse förvaltade matematiska bibliotek..............
15,000
10,000
18,800
Vitterhetshistorie- och antikvitetsakademien.
Akademien:
6a
Förslagsanslag .................. 99,750
Reservationsanslag:
6b
Underhåll och förökande av de
under akademiens inseende
ställda samlingar ............ 18,000
6c
Tryckningskostnader samt utgi-
vande av planschverk över
fornsaker och andra märkvär-
diga föremål i statens historiska
museum m. m............... 14,000
6d
Underhåll och fortsättning av in-
redningen i statens historiska
museum och myntkabinettet ,. 4,000
6e
Undersökning och beskrivning av
fäderneslandets fornlämningar . 6,000
6f
Fornlämningars vård .......... 4,000
6g
Transporter, lyshållning och vissa
andra expensutgifter ........ 10,000
6h
Vård och underhåll av Visby rui-
ner och andra byggnadsminnes-
märken .................... 5,000 61 000
160,750
7
Ytterligare medel för fornminnesvården, reservations-
10,000
8
Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-
minnesmärken, reservationsanslag ................
15,000
9
Ytterligare medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-
ningshavare ....................................
42,250
10
Inventering och konservering av vissa samlingar inom
statens historiska museum m. m., reservationsanslag . .
15,000
11
Vård och underhåll av biblioteket, reservationsanslag ..
3,000
12
Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-
tionsanslag ......................................
1,500
13
Vissa ändringsarbeten i de åt akademien upplåtna loka-
lerna i nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ..
147,000
160,750
233,750
6
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
112,725
12,000
14,000
112,725
26,000
106,935
6,000
2,000
12,000
106,935
20,000
150,000
53,430
548,660
351,980
23,450
*1,735,000
* 23,105
110,000
103,450
3,000
3,000
8,500
1,500
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Akademien för de fria konsterna.
Akademien:
Avlöningar m. .......................... 75,525
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag
.................................. 37,200
Ytterligare medel för vissa i staten för akademien uppförda
ändamål ..................................
Skolan för dekorativ konst .........................
Musikaliska akademien.
Akademien:
Avlöningar m. m....................... 81,935
Stipendier m. m., reservationsanslag........ 25,000
Biträdande lärare m. ..............................
Biblioteket .......................................
Expenser m. m....................................
De kungl. teatrarna.
Kungl. operan ....................................
Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska
teaterns byggnad m. m. .........................
Säger för akademier m. m.
E. Universiteten, den medicinska undervisningen
in. in.
Universitetskanslersexpeditionen.
Expeditionen, förslagsanslag ....................
Uppsala universitet.
Universitetet ..................................
Universitetets verksamhet ......................
Akademiska sjukhuset, förslagsanslag............
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
Täckande av motsedd brist i för budgetåret 1924—1925
anvisade medel till materiel m. m. för patologiska institutionen
....................................
Ytterligare medel till materiel m. m. för patologiska in
stitutionen, reservationsanslag ....................
anslag .....................................
Täckande av brist för förra halvåret 1923 i till materiel
för fysiologiska institutionen anvisade medel ....
Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
7
—
--.-
—
—
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
10
Ytterligare medel till materiel för fysiologiska institulio-
nen, reservationsanslag ..........................
2,000
11
Materiel för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar
2,000
12
Materiel m. m. för psykiatriska kliniken, reservations-
500
13
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-
tioner, reservationsanslag ........................
20,000
1,845,000
167,055
Lunds universitet.
14
Universitetet ......................................
*1,490,000
15
Universitetets verksamhet ..........................
* 43,285
16
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
34,725
17
Bidrag till driftkostnaderna under år 1924 för Malmö-
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund..............
104,093
18
Bidrag till påbyggnad av pediatriska kliniken vid Malmö-
hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reserva-
tionsanslag ....................................
142,930
19
Nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska
institutionerna, reservationsanslag ................
50,000
20
Ledande av assistenttjänstgöring i lungtuberkulosens
diagnostik och terapi ............................
800
21
Ombyggnad av vissa delar av botaniska trädgårdens i
Lund växthus m. m., reservationsanslag ............
18,000
22
Praktisk försöksassisteut vid institutionen för ärftlighets-
forskning ......................................
2,400
23
Instrument för kemiska institutionen, reservationsanslag
5,000
24
Utförande och publicerande av zonobservationer vid
Lunds observatorium, reservationsanslag ..........
4,500
25
Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutio-
ner, reservationsanslag ..........................
50,000
26
Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservations-
30,000
27
Uppvärmning och belysning m. m. för universitetsbiblio-
teket, reservationsanslag..........................
7,000
28
Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reserva-
tionsanslag ......................................
2,000
29
Vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets bygg-
nåd, reservationsanslag ..........................
8,490
1,490,000
503,223
Karolinska mediko-kirurgiska institutet.
30
*545,000
31
Institutets verksamhet ..............................
* 89,200
32
Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-
servationsanslag .................................
72,100
33
Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ..........
8,250
34
Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag
10,800
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
35
Biträdande lärare i syfilidologi samt i syfilidologi och
dermatologi ....................................
6,000
36
Inredning av föreläsningssal i poliklinikbyggnaden vid
sjukhuset S:t Göran, reservationsanslag ............
14,727
37
Pcdiatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt
för sjuka barn ..................................
2,500
38
Materiel m. m. för medicinska kliniken, reservationsan-
slag ............................................
5,500
39
Mikroskop för medicinska kliniken å serafimerlasarettet,
reservationsanslag ..............................
4,290
40
Preparatskåp för histologiska institutionen, reservations-
anslag ..........................................
3,500
41
Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservations-
anslag .........................................
10 000
42
Ytterligare medel till materiel i allmänhet ............
30,000
43
Vissa ombyggnadsarbeten vid institutet, reservations-
anslag ........................................
* 85,000
625,350
261,517
Tandläkarinstitutet.
44
Institutet ........................................
* 57,000
Serafimerlasarettet.
45
Understöd och ersättningar .........................
120,000
46
Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....
750
47
Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för
budgetåret 1923—1924 ...........................
40,187
48
Ytterligare medel till serafimerlasarettets verksamhet un-
der budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 ........
225,000
49
Ändringsarbeten å serafimerlasarettet, reservationsanslag
* 500,000
120,750
765,187
Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
50
Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..............
24,853
51
Täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924
1
i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper
17,376
52
Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm
147,400
24,853
164,776
Gemensamma universiietsändamål.
53
Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-
(later...........................................
9,400
54
Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i
Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska
institutet, reservationsanslag ......................
30,000
55
Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i
Stockholm och Göteborg, reservationsanslag.........
6,000
56
Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska föreläs-
ningar vid rikets universitet, reservationsanslag......
10,000
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
9
57
58
5«J
60
61
62
63
64
65
66
67
Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ......
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer......
Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets univer- sitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, re-
servationsanslag ................................
Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni- versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....
Rasbiologiska institutet.
Avlöning åt chefen för institutet ....................
Provisoriskt lönetillägg åt chefen för institutet, förslags-
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
'' 1,000
1,500
2,000
20,000
15,000
94,900
* 7,500
* 900
55.000
10.000
Institutets verksamhet, reservationsanslag ............
Tryckning av »Anthropologia Suecica», reservationsan- slag ...........................................
Farmaceutiska institutet.
7,500
65,900
50,900
14,500
Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens
underhåll m. m..................................
Säger för universiteten, den medicinska undervisningen
4,244,803
2,037,058
F. Tekniska högskolan in. ni.
Tekniska högskolan.
Högskolan:
1
Avlöningar ............................ 363,450
2
Vissa omkostnader för uppehållande av
högskolans verksamhet, reservationsanslag 59,500
422,950
3
Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .........
3,000
4
Provisoriska lönetillägg åt professorerna, förslagsanslag
50,000
5
Arvoden åt vissa speciallärare ......................
35,850
6
Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning
24,400
7
Tillfälliga lärarbiträden och assistenter ..............
25,000
8
Samlingar och laborationer, reservationsanslag........
150,000
9
Nyanskaffning av apparater och instrument till institu-
tionernas laboratorier m. m., reservationsanslag ....
oOjOOU
10
Ytterligare medel till diverse utgifter för bränsle, lyshåll-
180,000
ning m. .......................................
425,950
525,250
* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Chalmers tekniska institut.
Institutet:
11
Avlöningar m. m......................... 161,850
12
Bibliotek, samlingar och laborationer, expen-
ser m. m., reservationsanslag............ 23,550
185,400
13
Uppvärmning m. m...............................
32,000
14
Bibliotek m. m.....................................
16,000
15
Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,
reservationsanslag ...............................
* 700,000
185,400
748,000
Säger för tekniska högskolan m. m.
611,350
1,273,250
G. Skolöverstyrelsen.
1
Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................
528,100
2
övergångsstat för skolöverstyrelsen ..................
1,900
3
Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen
6,500
4
Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ....
4,800
5
Éxpeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ........
1,800
6
Förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen......
57,300
Säger för skolöverstyrelsen
530,000
70,400
H. Allmänna läroverken m. m.
Högre lärarinneseminariet.
1 1
Högre lärarinneseminariet ..........................
116,985
2
Diverse behov vid högre lärarinneseminariet ..........
60,160
3
Timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ..
21,000
116,985
81,160
Allmänna läroverken.
4
Allmänna läroverken, reservationsanslag .............
*6,669,000
5
Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-
verken, förslagsanslag ............................
*1,122,000
6
F.xtra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken
* 594,800
7
Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läro-
verken under förfall på grund av sjukdom, förslagsan-
slag ......................................
3,000
8
Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-
verken .........................................
66,9001
9
Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läro-
verken ........................................
27,540
10
Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken
4,400
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
11
.-
—
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
11
Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid
statens samskolor................................
2,850
12
Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,
förslagsanslag ...................................
21,000
13
Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken, för-
1
slagsanslag .....................................
60,000
14
Provårskurs i Göteborg för blivande lärare vid de all-
männa läroverken ...............................
15,500
15
Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska
vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter .. • •
7,000
! 16
Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-
verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag ----
3,500
! 17
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
de allmänna läroverken, reservationsanslag ........
13,000
7,815,000
795,490
Kommunala mellanskolor.
18
Kommunala mellanskolor, förslagsanslag..............
*1,600,000
19
Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handar-
bete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag ....
24,000
20
Tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid kom-
* nnn
munala mellanskolor, förslagsanslag ..............
1 21
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
o
1,624,000
252,500
Privatläroverken.
1 22
Privatläroverken, gemensamt reservationsanslag ......
* 751,000
23
Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda
1
läroanstalter, förslagsanslag ......................
* 474,000
1 24
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas
vikariatskassa, förslagsanslag......................
19,000
25
Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor vid
privatläroverken, förslagsanslag ..................
* 2,286,000
26
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
privatläroverk, reservationsanslag..................
6,000
27
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala............
80,000
28
Understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hus-
hållsgöromål ....................................
* 16,000
29
Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarin-
27,100
1,244,000
2,415,100
1 Säger för allmänna läroverken m. m.
10,799,985
3,544,250
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
I. Folkundervisningen.
Kronor
Kronor
Anstalter för lärarutbildning.
Folkskoleseminarier:
Gemensamt reservationsanslag:
la
Folkskoleseminarierna 1,773,700
lb
Stipendier för elever
vid folkskolesemina- rier ............. 198,225
1,971,925
2
Ålderstillägg åt lärare vid folk-
skoleseminarier, förslagsanslag ..
150,000
3
Höjda stipendier åt elever vid folk-
skoleseminarier, reservationsan- slag .......................
75,000
4
Studentkurser och parallellavdel-
ningar vid vissa folkskolesemina- rier m. m., reservationsanslag . ..
250,000
5
Hyresersättning till rektorerna vid
vissa folkskoleseminarier ......
13,600
6
Hyresbidrag till lärare vid folk-
skoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg, förslagsanslag ..
14,000
7
Förhyrande av vissa lokaler för
folkskoleseminariet i Göteborg m.
m., reservationsanslag ........
2,675
8
Vissa ändringsarbeten å gymna-
stikhuset vid folkskolesemina- riet i Göteborg, reservations- anslag .....................
20,000
9
Inredning av den nya byggnaden
vid folkskoleseminariet i Karlstad
m. m., reservationsanslag......
30,000
1°
Utbildningskurs för lärare vid
hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag
4,900
11
Möbler och undervisningsmateriel
för en utbildningskurs för lärare
vid hjälpklasser för psykiskt ef- terblivna barn, reservationsanslag
1,500
12
Ateneums folkskoleseminarium och
Göteborgs kvinnliga folkskolese-
minarium ....................
14,000
13
Ersättning åt rektorn vid folkskole-
seminariet i Stockholm Anna Sö- rensen för av henne täckt brist i
seminariets räkenskaper ......
14,153
2,121,925
439,828
Småskoleseminarier:
14
Statens småskoleseminarier, reser-
vationsanslag ................
130,000
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
13
Verksamheten vid statens småskoleseminarier
i Lycksele och
Hagaström, reservationsanslag . . 101,450
Understöd åt småskoleseminarier,
förslagsanslag ................ 330,000
Stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
reservationsanslag .. 90,000
Tillfällig löneförbättring för lärare
vid småskoleseminarier, inrättade
av landsting eller stad, som ej
deltager i landsting, förslagsanslag
........................ 30,000
Folkskolinspektionen.
Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag . .
Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer ..
Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslagsanslag
.........................................
Folkskolor.
Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag......
Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste
gränsorter, förslagsanslag ........................
Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa
av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag ...
Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, förslagsanslag
.....................................
Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar
i Västerbottens och Norrbottens
län:
Beredande av möjlighet till skolgång genom
inackordering i skolhem eller enskilda hem
för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende
föräldrar ........................ 125,000
Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar
med icke finsktalande befolkning
samt i överkalix församling, förslagsanslag
................................ 47,000
Avlönande av föreståndarinna för skolhem
eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlin
-
gar med icke finsktalande befolkning samt
i överkalix församling, förslagsanslag .. 11,000
Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslagsanslag
................................ 10.600
Beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på
längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn
inom Hotagens och Frostvikens församlingar ......
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
550,000
131,450
2,671,925
571,278
345,000
10,400
250,000
595,000
10,400
47,750,000
430,000
325,000
160,000
193,600
3,000
14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
1
Extra
anslag
anslag
Kronor
Kronor
31
Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning inom
lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolk-
ning i Västerbottens och Norrbottens län, reservations-
100,000
32
Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-
och fyrpersonalens barn, förslagsanslag............
* 36,000
33
Lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna
barn i skolåldern, förslagsanslag ..................
23,000
34
Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller
särskild slöjdskola, förslagsanslag .................
2,765,000
35
Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-
lig folkskola, förslagsanslag......................
317,000
36
Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reservations-
_
37
Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags
anslag .........................................
* 115,000
38
Svensk undervisning för svenska barn i utlandet ........
10,900
39
Svenska skolan i Kina ............................
8,000
Fortså ttn i ngsskolor.
51,766,600
469,900
40
Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningssko-
lor, förslagsanslag ...............................
3,175,000
41
Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-
servationsanslag ................................
130,000
Högre folkskolor.
42
Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.........
890,000
43
Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag
70,000
44
Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-
vationsanslag ...................................
1,500
961,500
Folkhögskolor.
45
Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag............
830,000
1
46
Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ......
75,000
47
Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag
140,000
48
Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier ål
elever vid folkhögskolor..........................
80,000
49
Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom repu-
bliken Estland ..................................
5,000
970,000
160,000
Abnormundervisningen.
50
Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag
165,000
51
Kyrklig själavård åt dövstumma ....................
14,000
52
Tidning för dövstumma.............................
1,000
53
Tysta skolan å Lidingön ..........................
20,000
54
Svenska föreningen för dövas väl....................
5,000
55
Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......
103,150
* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
15
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
20,600
''
45,000
7,000
2,500
28,300
24,600
129,850
11,500
20,000
1,000
5,000
7,000
100,000
125,000
591,900
243,600
60,731,925
1,585,178
493,200
6,300
24,000
12,000
56
57
58
59
60
61
65
66
67
68
69
70
71
72
62
Förstärkning av reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. ..
10,500
63
Uppehållande av ytterligare en korg- makeriavdelning, reservationsan-
slag .........................
6,600
64
Fraktbidrag för arbetsmaterialier till
blinda hantverkare, reservations-
anslag ........................
7,500
Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för
blinda å Tomteboda ............................
Förskolan för blinda i Växjö ......................
Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö
Anordnande av slöjdrum m. m. för undervisning i träslöjd
vid förskolan för blinda i Växjö, reservationsanslag
..................................
Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:
Avlöningar...................... 17,300
Materialier, expenser m. m., reservationsanslag
.................. 11,000
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Anstalten .......................................
Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare......
Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ......
Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter,
förslagsanslag ..............
Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag..............................
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag ........
De blindas förening ...............................
Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende
försummade barn, förslagsanslag ............
J. Yrkesundervisningen.
Tekniska läroverk.
Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........
Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för maskinindustri
i Eskilstuna ........................
Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro
Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel till
niska elementarskolan i Borås, reservationsanslag
16
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
5
Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tek-
10,000
1,500
6
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
Handelsläroverk.
Handelsgymnasier .................................
493,200
53,800
7
135,000
8
Förhöjda understöd åt handelsgymnasier .............
120,000
1,000
9
Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid
handelsgymnasier, reservationsanslag ..............
Kommunala och enskilda anstalter för yrkes- undervisning.
Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervis- ning, förslagsanslag .............................
135,000
121,000
10
750,000
11
12
Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele- ver vid statsunderstödda enskilda skolor för husmo- dersutbildning, reservationsanslag ................
625,000
40,000
1,375,000
40,000
13
Särskilda anstalter för yrkesundervisning.
Tekniska skolan i Stockholm:
Tekniska skolan i Stockholm......................
97,075
14
Verksamheten vid skolan.........................
32,700
46,440
9,850
43,000
15
16
17
Bergsskolorna i Filipstad och Falun:
Bidrag till verksamheten vid skolorna .... 45,210
Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och
vaktmästare .......................... 1,230
Vävskolan i Borås ................................
18
Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs- skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i
97,075
131,990
19
Anstalter för utbildande av lärare för yrkes- undervisning.
Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag ....
60,000
Säger för yrkesundervisningen
2,100,275
406,790
1
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.
Folkbibliotek.
Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ............
460,000
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
17
:
i
■
Ordinarie
Extra |
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Populärvetenskapliga föreläsningar.
2 1
Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po-j
|
|
pulärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag ..,
350,000
! 3 |
Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-
tions- och administrationskostnader ..............
26,000
Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund
utom universitetsstäderna anordnade föreläsningskur-
ser, reservationsanslag ..........................
11,500
5
Bidrag till sommarkurser i Stockholm, reservations-
8,000
1 6
Anordnande av två s. k. universitetscirklar ..........
2,600
398,100
Nykterhetens främjande.
•
7
Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av
statsverkets fond av rusdrycksmedel................
152,000
8
Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-
anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-
i
O
o
o
o
ce
t 9
Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken-
skapens följder, reservationsanslag, att utgå av stats-
verkets fond av rusdrycksmedel ..................
3,000
215,000
Musikförestållningar för allmänheten.
10
Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmän-
heten, m. ......................................
57,000
Statens biografbyrå.
11
Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå
av avgifter för granskning av biografbilder ........
61,500
12
Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-
slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av
''
15,000
76,500
Förvaltningskostnader för statens räntefria
studielån.
13
Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
i
räntefria studielån, förslagsanslag .................
1,500
14
Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studie-
1
4,500
•
6,000
1
Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt
460,000
752,600
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt- 8 höft. (Nr 8.)
18
Statsutskottets utlåtande Nr 8.
Ordinarie Extra
anslag anslag
L. Åtgärder för fysisk utbildning.
Kronor | Kronor
1
Gymnastiska centralinstitutet ..................
75,700j
2
Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.
5,810
3
Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets anslag
till ved, ljus, materiel, samlingar in. m. vid utgången
av budgetåret 1923—1924 ......................
5,650!
■1
Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralin-
! |
stitutets bibliotek, reservationsanslag ..............
600i
5
Iordningställande av den inre gården vid gymnastiska
centralinstitutets byggnad, reservationsanslag........
2,000j
6
Understödjande av idrotten ........................
110,000
7
Understödjande av skididrotten bland ungdomen.......
20,000
Säger för åtgärder för fysisk utbildning
75,700j 144,060
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
i
Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ......
2,OOoj
2
Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-
dinaviens historia, reservationsanslag ..............
1,000
3
Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag.......
2,000!
4
Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-
märkt förtjänst .................................
20,000|
5
Ortnamnskommitténs sekreterare in. m...............
8,000
6
Nusvensk ordbok .................................
6,000!
7
Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» .. .
5,500
8
Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-
tionsanslag .....................................
26,000
9
Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-
vationsanslag ...............................♦. . .
3,500
10
Ordbok över Gotlands folkmål ......................
1,000
Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk:
11
Norrlands kulturhistoriska museum i Härnö-
sand ................................ 4,000
• ; 1
\ ''
12
Norrbottens läns hembygdsförening ...... 4,000
8,000
13
Utredigering av framlidne revisionssekreteraren Nils An-
derssons samlingar av äldre svensk folkmusik, reser-
vationsanslag ...................................
10,000;
14
Föreningen Pietas .................................
2,500 j
15
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-
tionsanslag ....................................
10,000j
16
Statistiska tabeller över öresundstullen ..............
1,500
17
Tidskriften »Acta mathematica» ....................
12,000
18 !
Svenska naturskyddsföreningen ...................
2,500
19 t
Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memo-
rial Fund ......................................
5,400
20 ''
Inköp av Svensk bokkatalog ........................
7,500;
21
22
22
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
Statsutskottets utlåtande Nr 8. 19
Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff..
Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, re-
servationsanslag ................................
Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker .................................
Ordinarie
anslag |
Kronor
Extra
anslag
Kronor
150,000
3,000
15,000
Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m ............................................
150,000
152,400
N. Diverse.
Älderstillägg, förslagsanslag ........................
* 240,000
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......
180,000
Extra utgifter, reservationsanslag....................
120,000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-
vationsanslag ...................................
120,000
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag
(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000
kronor) ........................................
250,000
Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-
kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ........
55,153
Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-
vila statsförvaltningen, förslagsanslag ..............
*1,950,000
Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med
dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ....
* 20,000
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-
slagsanslag .....................................
*6,500,000
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-
dervisningsanstalter, förslagsanslag ................
22,500,000
Säger för diverse
65,153
30,970,000
Summa
87,849,312
42,097,331
Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1925:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
- Rskr. 1925:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till dels lands a1 i texten
- Rskr. 1925:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten