Sök i Ratio Lex

Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

1925-03-10 · 185 sidor, varav 176 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 176 av 185 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1925:8, Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 10 mars 1925 kl. 4 e. m.

Utlåtande, angående regleringen för hudgetåret 1925—1926 av utgifterna

under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande

anslagen till ecklesiastikdepartementet.

(2:a avd.)

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 2 januari 1925 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926 har

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, i avseende å åttonde

huvudtiteln (punkt 1) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet....... —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet........ —

6 kansliråd........................................... B 30

6 förste kanslisekreterare.................................B 26

1 registrator..........................................B 22

7 andre kanslisekreterare......................... B 21

2 kansliskrivare........................................ B 11

1 förste expeditionsvakt.........................;......... B 7

2 förste kanslibiträden...................................B 7

3 expeditionsvakter.....................................B 5

5 kanslibiträden.......................................B 4

Departementets

avdelning

av

Kungl. Maj:ts

kansli.

ur

• Hänvisar till punkt i statsrådsprotokollet.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 243,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 6,200

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 33,900

Summa kronor 283,100

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, nu 278,600 kronor,

med 4,500 kronor till 283,100 kronor.

Kungl. Maj:ts föreliggande framställning ansluter sig till vad Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen föreslagit angående ordnandet av kvinnliga befattningshavares

avlönings- och pensionsförhållanden. Riksdagen har i sistnämnda

hänseende numera fattat beslut. I anledning av detta riksdagens

beslut tarvas allenast en mindre sänkning av anslagsposten avlöningar till

ordinarie tjänstemän samt viss ändring i benämningen av kanslibiträden och

förste kanslibiträden.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli på följande

sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
lementet.

.............................. —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § i avlöningsreg
-

lementet ............................... —

6 kansliråd..............................B 30

6 förste kanslisekreterare.....................B 26

1 registrator................................ B 22

7 andre kanslisekreterare , . . . s . ...............B 21

2 kansliskrivare. , ..................... ...............Bil

1 förste expeditionsvakt.........................B 7

2 kanslibiträden .................B 7

3 expeditionsvakter ..........................B 5

5 kontorsbiträden .............B 4

b) godkänna följande stat för ecklesiastikdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

3

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.................... kronor 241,500:—

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ... » 6,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m............. »_33,900: —

Summa kronor 281,600: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslags
-

anslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli, nu 278,600 kronor, med 3,000 kronor till

281,600 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att dels bestämma Riksarkivet.

antalet ordinarie befattningar i riksarkivet på följande sätt: [2.]

Befattning. Lönegrad.

1 riksarkivarie .........................................A 2

2 arkivråd ........................................... B 30

4 förste arkivarier......................................B 26

4 andre arkivarier......................................B21

1 registrator . . .........................................B 21

1 förste expeditionsvakt.................................B 7

2 förste .kanslibiträden. ... ..............................B 7

1 eldare . ...............• ■ ■ .......................... B 5

3 expeditionsvakter.................................B 5

dels godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas från och med

budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag . .

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..............

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

kronor 134,500

» 3,500

» 30,100

Summa kronor 168,100: —

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,

nu 163,000 kronor, med 5,100 kronor till 168,100 kronor.

De allmänna grunder, som av Kungl. Maj:t framlagts i fråga om uppflyttning

i lönegrad av vissa tjänster, tillhörande förutvarande andra normalgraden,

hava av utskottet i stort sett lämnats utan erinran, och har

riksdagen numera godkänt vad utskottet i berörda hänseende anfört (stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utskottets utlåtande nr 13). Härvid har förutsatts, att vid behandling av de

förslag till stater, som Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen framlagt, en

särskild prövning skulle ägnas de tjänstei tillhörande den förutvarande andra

normalgraden, vilka ifrågasatts att uppflyttas i högre lönegrad, i och för utrönande

huruvida ovan angivna grunder vore i särskilda fallen tillämpliga.

Kungl. Majrts nu föreliggande förslag innebär bland annat uppflyttning

av fyra förste arkivarier i riksarkivet från nuvarande lönegraden B 15 eller

enligt den av riksdagen numera antagna nya löneplanen lönegraden B 24

till lönegraden B 26.

Med hänsyn till de höga kompetensfordringar, som uppställas på ifrågavarande

befattningar, samt i betraktande av de åligganden, som tillkomma

dessa tjänsters innehavare, har utskottet ansett sig kunna biträda Kungl.

Maj:ts förslag i förevarande avseende.

I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har

riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag

nu allenast jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring

vidtagits i fråga om benämningen av förste kanslibiträden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i riksarkivet

på följande sätt:

Befattningshavare. Lönegrad.

1 riksarkivarie............................ A 2

2 arkivråd...............................B 30

4 förste arkivarier.......................... B 26

4 andre arkivarier.......................... B21

1 registrator.............................. B21

1 förste expeditions vakt.....................B 7

2 kanslibiträden........................... B 7

1 eldare................................. B 5

3 expeditionsvakter.........................B 5

b) godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 134,200: —

Vikariatsersättuingar, förslagsanslag ... » 3,500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.................... » 30.100: —

Summa kronor 167,800: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till riksarkivet,

nu 163,000 kronor, med 4,800 kronor till 167,800 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

3:o) På grund av Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt 3)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till fortsatt utgivande genom riksarkivet av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,5U0 kronor.

4:o) Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 9—11 i statsrådsprotokollet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition i ämnet medgav 1924 års riksdag,

att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i

huvudstaden finge av Kungl. Maj:t för inredande i förra strafffängelset vid

Östermalmsgatan i Stockholm av arkivlokaler jämte expeditionslokaler för

riksarkivets räkning disponeras ett belopp av 48,000 kronor. Till de nya

lokalerna skulle från riksarkivets huvudlokaler överföras omkring 4,500

hyllmeter, bestående huvudsakligen av från centrala ämbetsverk och med dem

jämförliga kommissioner till riksarkivet överlämnade arkivserier. Flyttningar

av arkivalierna har vid ingången av år 1925 till huvudsaklig del verkställts.

Kungl. Majrts förslag avser beredande av erforderlig arbetshjälp åt den

ordinarie tjänsteman, som skall förestå den nya arkivdepån, för att möjliggöra

anordnande av särskild expedition och forskarsal i de nya arkivlokalerna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Majrts förslag, hemställer,

att riksdagen må till uppehållande av expedition i riksarkivets

nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 4,000

kronor.

öro) Kungl. Majrt har (punkt 5) föreslagit riksdagen att

dels förklara att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

från och med den 1 juli 1925 äga tillämpning å befattningshavare vid

landsarkiv;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande

sätt :

Befattningar. Lönegrad.

4 landsarkivarier......................B 26

1 andre arkivarie................... B 21

4 expeditionsvakter....................B 5

Utgivande av

historiska

handlingar.

[3.]

Uppehållande

av

expedition i

arkivlokalerna

vid Östermalm

sgatan.

[4-]

Landsarkiven

ävensom en

ämnet väckt

motion.

[5.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade förslag

till ordinarie avlöningsstater och övergångsstat för landsarkiven;

dels besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid landsarkiv, å vilken

förenämnda avlöningsreglemente kommer att äga tillämpning, enligt hittills

gällande • avlöningsbestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen —

såväl i stat upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott, vid

ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets bekostnad

utbetalas ett belopp, motsvarande vad tjänstemannen skulle hava i den befattning,

han vid utgången av juni månad 1925 innehar, i förskott uppburit

för juli månad 1925, om de dittills varande avlöningsbestämmelserna då fortfarande

varit gällande;

dels medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning må bestridas

av den i ordinarie staten för vederbörande landsarkiv upptagna anslagsposten

för avlöningar till ordinarie tjänstemän;

dels förklara, att i övriga av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari

1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den av riksdagen då beslutade

löneregleringen för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga

delar gälla även beträffande landsarkiven;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det

ordinarie anslaget till landsarkiven — uppföra under rubriken »Landsarkiven»

dels ett ordinarie förslagsanslag, »Ordinarie avlöningsstater», med 85,600

kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat», med 2,400 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisas till sid. 11—37 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion (nr 206), däruti hemställts,

att riksdagen måtte besluta följande ändringar i Kungl. Maj:ts förevarande

förslag nämligen

dels bestämma, att landsarkivarierna skola tillhöra lönegraden B 27 (B 17)

samt expeditionsvakterna B 7 (B 3),

dels företaga härav föranledda ändringar i landsarkivens avlöningsstater.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Det föreliggande löneregleringsförslaget kan utskottet i stort sett biträda.

Endast i en punkt vill utskottet förorda en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag

nämligen i avseende å landsarkivariernas placering i lönehänseende. 1902

års löneregleringskommitté hade föreslagit, att landsarkivarierna skulle placeras

i lönegraden B 17, motsvarande i den nya löueplanen lönegraden B 27.

Till stöd härför hade kommittén huvudsakligen åberopat den väsentligt mera

självständiga ställning, landsarkivarierna intaga i egenskap av chefer för

vederbörande landsarkiv och såsom lokala myudigheter för arkivväsendet inom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

vederbörande arkivdistrikt. Riksarkivet tillstyrkte detta förslag endast under

förutsättning, att samma löneförmåner bereddes förste arkivarierna i riksarkivet.

I sitt yttrande i ärendet framhöll statskontoret, att — oberoende

av den löneställning, som kunde komma att tillerkännas förste arkivarierna

— arten av de arbetsuppgifter, som påvilade landsarkivarierna, och den

självständiga ställning, dessa befattningshavare intoge såsom föreståndare

för fristående institutioner, tillräckligt motiverade deras av kommittén föreslagna

placering i lönegraden B 17 (=B27). Departementschefen åter har

nu för landsarkivarierna förordat en placering i lönegraden B 26, d. v. s.

samma lönegrad, som av honom tillstyrktes för förste arkivarie i riksarkivet,

därvid han, bland annat, framhållit, att landsarkivarierna genom de senast

utfärdade arkivförfattningarna icke erhållit den självständiga ställning inom

arkivadministrationen, som löneregleringskommittén antagit och som syntes

hava i icke ringa mån bidragit till kommitténs förslag rörande deras avlöning.

Utskottet har av den i ärendet förebragta utredningen icke blivit övertygat

om att den av departementschefen hävdade uppfattningen är den,

som bäst motsvarar de faktiska förhållandena. Efter vad utskottet från

sakkunnigt håll inhämtat och jämväl av nu gällande arkivförfattningar,

jämförda med de senast därförut gällande, kunnat utröna, intaga landsarkivarierna

i allt väsentligt samma ställning inom arkivadministrationen,

som de ägde enligt äldre bestämmelser och vid den tidpunkt, då löneregleringskommittén

avgav sitt förslag i ämnet. På grund härav och med stöd

jämväl av 1902 års löneregleringskommittés ovan omförmälda uppfattning

av saken har utskottet ansett sig böra förorda, att, på sätt i motionen föreslås,

landsarkivarierna hänföras till lönegraden B 27.

Vad däremot beträffar det motionsvis väckta förslaget om placering av

expeditions vakterna i lönegraden B 7, har utskottet icke kunnat tillstyrka detsamma.

Av vad utskottet sålunda tillstyrker beträffande landsarkivarierna, följer,

att vart och ett av de i landsarkivernas stater upptagna förslagsanslagen till

avlöningar till ordinarie tjänstemän bör höjas med i runt tal 450 kronor

och att det av Kungl. Maj:t äskade förslagsanslaget till ordinarie avlöningsstater

för landsarkiven ökas med 1,800 kronor.

Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Kungl.

Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Jensens ovanberörda motion

a) förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

civila statsförvaltningen, skall från och med den 1 juli 1925

äga tillämpning å befattningshavare vid landsarkiv;

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven

på följande sätt:

Befattningar. Lönegrad.

4 landsarkivarier...........................B 27

1 andre arkivarie..........................B 21

4 expeditionsvakter.........................B 5

c) fastställa följande ordinarie avlöningsstater och övergångsstat

för landsarkiven:

Ordinarie avlöningsstater.

Landsarkivet i Uppsala.

Avlöningar till ordinarie tjänsteman,

förslagsanslag................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.............

Ersättning för skötsel av värmeledning _300: — kronor 22,950:

Avlöningar till ordinarie tjänsteman,

förslagsanslag................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.............

Ersättning för skötsel av värmeledning _»_äUU: — kronor 17,750:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . .

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.............

Ersättning för skötsel av värmeledning » äUU: — kronor 24 450:

kronor

12,350: —

»

1,300: —

»

9,000: —

300: —

i Vadstena.

kronor 11,650:—

>

1,200: —

»

4,600: —

»

300: —

it i Lund.

kronor

18,550: —

»

1,600: —

»

4,000: —

»

300: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 9

Landsarkivet i Göteborg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................ kronor 12,G50: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . » 1,300: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m............. » 8,000: —

Ersättning för skötsel av värmeledning » 300: — kronor 22 250-_

Summa förslagsanslag kronor 87,400: —

övergångsstat.

Arkivdepån i Visby.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

Kronor

Kronor

Kronor

1,200

Efter 5 år kan arvodet

höjas med 200 kronor,

efter 10 år med ytter- ligare 200 kronor och efter

15 år med än ytterligare

200 kronor.

—

—

200

550

300

850

Efter 3 år kan lönen hö- jas med 100 kronor, efter

6 år med ytterligare 100

kronor och efter 9 år med

än ytterligare 100 kronor.

—

—

150

—

2,400

1 föreståndare, arvode .

Till vikariatsersättning,

gottgörelse åt extra biträde,

renskrivning m. m.

1 vaktmästare, jämte fri

bostad.............

För skötsel av värmeledning

..............

Summa bestämt anslag

Anmärkning 1. Vaktmästaren äger åtnjuta, utan avdrag å lönen, förutom bostad jämväl

bränsle och lyse, med skyldighet dock för honom att själv bekosta elektrisk armatur

och lampor.

2. A rvodesförhöjning och ålderstillägg utgå av det under riksstatens 8:e huvudtitel

uppförda gemensamma förslagsanslaget till ålderstillägg.

d) besluta, att, där sådan ordinarie tjänsteman vid landsarkiv,

å vilken förenämnda avlöningsreglemente kommer

att äga tillämpning, enligt hittills gällande avlöningsbestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen — såväl i stat

upptagen avlöning som tillfällig löneförbättring — i förskott,

vid ingången av juli månad 1925 till honom skall på statsverkets

bekostnad utbetalas ett belopp, motsvarande vad

tjänstemannen skulle hava i den befattning, han vid ut
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungl.

biblioteket.

[6.1

gången av juni månad 1925 innehar, i förskott uppburit för

juli månad 1925, om de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande;

e) medgiva, att kostnaderna för berörda övergångsanordning

må bestridas av den i ordinarie staten för vederbörande

landsarkiv upptagna anslagsposten för avlöningar till ordinarie

tjänstemän;

f) förklara, att övriga av riksdagen i dess skrivelse den

22 februari 1921 nr 55 lämnade medgivanden i anledning

av den av riksdagen då beslutade löneregleringen för statsdepartement

med flera verk må i tillämpliga delar gälla

även beträffande landsarkiven;

g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven

— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»,

med 87,400 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat»

för landsarkiven, med 2,400 kronor.

6:o) Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar hos kungl. biblioteket på

följande sätt:

Befattningar. Lönegrad.

1 riksbibliotekarie..................... A 1

4 förste bibliotekarier..................B 26

7 andre bibliotekarier..................B21

1 förste expeditionsvakt................B 7

2 förste kanslibiträden.................B 7

4 expeditionsvakter....................B 5

1 kanslibiträde....................... B 4

dels godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.... kronor 126,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............... » 2,800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . » 49,200: —

Böcker, inköp och inbindning........... » 45,000: —

Summa kronor 223,500

dels i riksstaten öka det ordinarie förslagsanslaget till kungl. biblioteket,

nu 216,500 kronor, med 7,000 kronor till 223,500 kronor;

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

dels och till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för budgetåret

1925—1926 anvisa ott extra anslag av 11,000 kronor.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 38—47 i statsrådsprotokollet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttning av förste bibliotekarierna

vid kungl. biblioteket till lönegraden B 26 finner utskottet övertygande

skäl föreligga för en dylik anordning. Förste bibliotekarierna intaga en

självständig ställning såsom föreståndare för olika avdelningar inom kungl.

biblioteket och synas böra vara fullt likställda med intendenterna vid nationalmuseum

och antikvarierna vid vitterhetsakademien, vilka sistnämnda två

grupper redan vid 1921 års lönereglering hänfördes till nu ifrågavarande

lönegrad.

I fråga om de kvinnliga befattningshavarnas avlöningsförhållanden har

riksdagen numera fattat beslut, vadan beräkningen av vederbörande anslag

nu jämkats med hänsyn till detta beslut ävensom vederbörlig ändring vidtagits

i fråga om benämningen av kanslibiträden och förste kanslibiträden.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts

förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar hos kungl.

biblioteket på följande sätt:

Befattningar. Lönegrad.

1 riksbibliotekarie.........................A 1

4 förste bibliotekarier......................B 26

7 andre bibliotekarier......................B21

1 förste expeditionsvakt....................B 7

2 kanslibiträden..........................B 7

4 expeditionsvakter........................B 5

1 kontorsbiträde..........................B 4

b) godkänna följande stat för kungl. biblioteket att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 126,200: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag . . . kronor 2,800: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................... » 49,200: —

Böcker, inköp och inbindning....... » 45,000: —

Summa kronor 223,200: —

c) i riksstat^ öka det ordinarie förslagsanslaget till kungl.

biblioteket, nu 216,500 kronor, med 6,700 kronor till 223,200

kronor;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Katalogiseringsarbeten

vid kungl.

biblioteket.

[7.]

Gemensam

accessiunskatalog

för

Sveriges

offentliga

bibliotek

samt tioårsregister

till

densamma.

[8.]

Bokinköp och

bokbindning

för kungl.

biblioteket.

[9.]

Tillbyggnadsarbeten

vid

kungl. biblioteket.

[10.]

d) till förstärkande av kungl. bibliotekets arbetskrafter för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 11,000

kronor.

r 7:o) Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag å 20,800 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 47—48 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 19,000 kronor.

Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen betingad av förslaget

om lönereglering för förste bibliotekarierna vid kungl. biblioteket.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 20,800

kronor.

8:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 8)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i överensstämmelse med vad i motsvarande

hänseende för löpande budgetår ägt rum,

a) till slutförande av redigeringen av den för Sveriges

offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens 39:e

årgång, omfattande år 1924, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 40:e årgång, omfattande

år 1925, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

å 5,000 kronor, att användas enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

b) till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—

1925, bevilja ett extra anslag av 2,000 kronor.

9:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bokinköp och bokbindning för kungl.

biblioteket för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

10:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 10) föreslagit riksdagen ifråga

om tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat

för riksdagen

anmäla.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

ll:o) Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till arvodes,- ökning åt bibliotekarien vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och

till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra anslag av 2,600 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två motioner om

anslag till upprätthållande av bibliotekets verksamhet, väckta den ena inom

första kammaren (nr 102) av herr A. Pers och den andra inom andra kammaren

(nr 65) av herrar I. Anderson och T. af Ekenstam, i vilka under

förebringande av olika motiveringar samstämmigt hemställts, att riksdagen

ville besluta, att för upprätthållande av Linköpings stifts- och läroverksbiblioteks

verksamhet ett extra anslag av 5,000 kr. måtte utgå för budgetåret

1925—1926 i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar anförda

skälen får utskottet hänvisa till respektive motioner.

Det i motionerna framförda yrkandet avser, att utöver det av Kungl.

Maj:t begärda anslaget av 2,600 kronor skulle anvisas ytterligare 5,000 kronor.

Detta belopp skulle enligt den av herr Pers väckta motionen tillgodoföras

bibliotekets verksamhet i allmänhet, men enligt i den av herrar Andersson

och af Ekenstam väckta motionen är beloppet närmare preciserat

att utgå med 2,0,00 kronor till tillfällig löneförbättring åt bibliotekarien samt

med 3,000 kronor till påbörjande av konserveringsåtgärder i fråga om bibliotekets

värdefulla äldre samlingar och till nödvändiga bindningsåtgärder.

Stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping står i avseende å omfattning

och samlingarnas dyrbarhet i främsta ledet av våra landsortsbibliotek.

Enligt utskottets mening förefinnas goda skäl för ett understödjande av

detta bibliotek om ock ej fullt i den utsträckning, som nu motionsvis

föreslås. Det är utskottet visserligen icke obekant, att utredning och

förslag föreligga om en statlig organisation av samtliga våra stifts- och

läroverksbibliotek och om ett understödjande av dessa bibliotek förmedelst

allmänna medel, i följd varav det skulle kunna synas mindre välbetänkt

att, innan ett förslag från Kungl. Maj:ts sida i ämnet föreligger, beträffande

ett av dessa bibliotek förorda särskilda åtgärder. Linköpingsbiblioteket intager

dock enligt utskottets förmenande en sådan särställning, ej minst genom

sin livaktiga verksamhet och stigande lånefrekvens, att dylika åtgärder

åtminstone i viss begränsad utsträckning kunna anses fullt motiverade.

Vad som för ifrågavarande bibliotek för närvarande är utan gensägelse

av den största betydelsen är ordnandet av bibliotekariefrågan. Stiftsbibliotekariens

totala årslön utgöres nu av 3,500 kronor, och, såsom i den av

herrar Anderson och af Ekenstam väckta motionen framhålles, lär det ej

Stifta- och

Ittroverksbiblioteket

i

Linköping

samt två i

ämnet väckta

motioner

[11.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

Pedagogiska

biblioteket i

Stockholm.

[12.]

14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vara möjligt att för detta arvode behålla den nuvarande bibliotekarien eller

förvärva kvalificerad innehavare av befattningen. Utskottet har vid detta

förhållande ansett sig böra på det sätt tillmötesgå motionärernas yrkanden,

att utskottet tillstyrker 1,500 kronor att utöver det av Kungl. Maj:ts föreslagna

beloppet å 2,600 kronor utgå till avlöningsförbättring åt bibliotekarien.

Efter vad utskottet inhämtat, lärer ett bifall till detta förslag icke kunna

anses föregripa den nu pågående utredningen av organisationen av läroverksoch

landsbibliotek.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Pers’ samt herrar Andersons och af Ekenstams

ovanberörda motioner, till arvodesökning åt bibliotekarien

vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och till arvode

åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 4,100 kronor, att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

12:o) Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa:

dels såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet

ett extra anslag av 11,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva,

dels ock till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning och för

inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 51—53 i statsrådsprotokollet.

Till uppehållande av bibliotekets verksamhet utgår för löpande budgetår

anslag till enahanda belopp, som nu för samma ändamål äskas eller 11,000

kronor. För bibliotekets flyttning till samt nyinredning av de lokaler, som,

efter vad som ställts i utsikt, komma att upplåtas i den ämbetsverksbyggnad,

som vore under uppförande i kvarteret Murmästaren på Kungsholmen,

har av styrelsen äskats 3,500 kronor, vilket belopp av Kungl. Maj:t nedsatts

till 2,500 kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets

verksamhet ett extra anslag av 11,000 kronor, att

utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

b) till bestridande av kostnaderna för bibliotekets flyttning

och för inredning av dess nya lokaler ett extra reservationsanslag

av 2,500 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

13:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie

vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

14:o) Kungl. Maj:t har (punkt 14) föreslagit riksdagen dels bestämma antalet

ordinarie befattningar vid nationalmuseum på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 överintendent......................................A 1

4 intendenter (avdelningsföreståndare)...................... B 26

1 kansliskrivare...................................... Bil

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och

gravyravdelningen)................................. B 7

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt....................B 7

2 förste expeditionsvakter............................... B 7

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl........................ B 5

10 expeditionsvakter................................... B 5

dels godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas från och

budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 101,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 2,700: —

Avlöningar till icke ordinarie befattningshavare m. m. . . » 39,200: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter...... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden........ » 9,600: —

Summa kronor 154,400

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum,

nu 153,500 kronor, med 900 kronor till 154,400 kronor.

I anledning av riksdagens numera fattade beslut i fråga om kvinnliga

befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av

ifrågavarande anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid national
-

museum på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 överintendent........................... A 1

4 intendenter (avdelningsföreståndare)...........B 26

1 kansliskrivare .......................... Bil

Skandinaviska

bibliotekarien

vid

S:te Geneviévebiblioteket

i Paris.

[13.]

National
museum.

[14.]

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa expensutgifter

vid

nationalmuseum.

[15.]

Befattning. Lönegrad.

1 förste expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings-

och gravyravdelningen) ...........B 7

1 förste expeditionsvakt, tillika portvakt........B 7

2 förste expeditionsvakter...................B 7

1 expeditionsvakt, tillika gårdskarl...... B 5

10 expeditionsvakter........................ B 5

b) godkänna följande stat för nationalmuseum att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.................... kronor 101,300: —

Vikaria tsersättningar, förslagsanslag... . kronor 2,700: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m................... » 39,200: —

Kostnad för tjänstedräkter för expeditionsvakter

.................... » 1,400: —

Nattlig bevakning av nationalmuseibygg
naden

....................... » 9,600: —

Summa kronor 154,200: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseum, nu 153,500 kronor, med 700 kronor till

154,200 kronor.

15:o) Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen medgiva, att från

och med budgetåret 1925—1926 dels kostnaderna för golvboning och fönsterputsning

i nationalmuseibyggnaden samt för nationalmuseets telegramavgifter

må utgå från det under riksstateus åttonde huvudtitel uppförda- förslagsanslaget

till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.; dels ock kostnaden

för tryckning av nationalmuseets årsberättelse må utgå från det

under riksstateus åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till tryckningskostnader.

Utredningen återfinnes å sid. 55—57 i statsrådsprotokollet.

1919 års riksdag beslöt på Kungl. Maj:ts förslag dels att från och med år

1920 uppföra ett reservationsanslag å 11,000 kronor med titel: »samlingarnas

vård och underhåll samt expenser», dels ock att medgiva, att kostnaden för

belysning av nationalmuseets lokaler i museibyggnaden finge utgå från det

under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. Från sistnämnda anslag bestridas jämväl

sedan år 1912 museets utgifter för bränsle samt från och med år 1922 kostnaden

för museets rikstelefoner.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

Anslaget till »samlingarnas vård och underhåll samt expenser» har emellertid

visat sig otillräckligt för sitt huvudändamål, samlingarnas egentliga vård.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget befrias från årliga utgifter

till ett belopp av omkring 2,750 kronor, vilket sålunda skulle komma den

egentliga vården av samlingarna till godo. En maximibegränsning av de kostnader,

som sålunda skulle komma att bestridas av allmänna expens- och

tryckningsanslagen, skulle ske i samband med Kungl. Maj:ts beslut rörande

dessa anslag.

Utskottet finner den nu föreslagna anordningen allenast innebära ett fortskridande

på den väg, som följts i fråga om bestridande av museets kostnader

för sådana expenser som bränsle, belysning och telefon, och har utskottet

ansett sig böra förorda bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må medgiva, att från och med budgetåret

1925—1926

a) kostnaderna för golvboning och fönsterputsning i nationalmuseibyggnaden

samt för nationalmuseets telegramavgifter

må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.;

b) kostnaden för tryckning av nationalmuseets årsberättelse

må utgå från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget till tryckningskostnader.

16:o) Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att för etikettering Etikettering

av nationalmusei samling av konsthantverk för budgetåret 1925—1926 an- av kon^than”

visa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor. verk.

Utredningen återfinnes å sid. 58—60 i statsrådsprotokollet. [16.]

Genomförandet av etiketteringen av samlingen av konsthantverk skulle

enligt av museichefen uppgjord plan draga en kostnad av i runt tal 6,500

kronor, vilket belopp departementschefen ansett böra fördelas på två år med

ungefär hälften på vartdera året.

Utskottet anser goda skäl föreligga för ett tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må för etikettering av nationalmusei samling

av konsthantverk för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

17:o) Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av arbetskrafterna vid nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 3,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 60—64 i statsrådsprotokollet

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 8 höft. (Nr 8.)

Amanuens

och skrivlijälp

åt

depositionsoch

reseintendenten.

[17.]

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nationalmuseets

vandringsutställningar

in. m.

[18.]

Konservering

av tavelsamlingen

&

Gripsholms

slott.

[19.]

Livrustka

mm arens

samlingar

[20.]

samt en i

ämnet väckt

motion.

Det äskade anslaget, 3,850 kronor, innefattar dels ett belopp av 1,200

kronor för beredande av skrivhjälp åt depositions- och reseintendenten, med

vilket belopp anslag för detta ändamål utgår för innevarande budgetår, dels

ock ett belopp av 2,650 kronor till förstärkning av arbetskrafterna å depositionsavdelningen,

med vilken summa museichefen skulle äga att på lämpligaste

sätt söka tillgodose det förefintliga behovet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer följaktligen,

att riksdagen må till förstärkning av arbetskrafterna vid

nationalmuseets avdelning för depositioner och slottssamlingar

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av

3,850 kronor.

18:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till bestridande av kostnader, som äro förenade med

genom nationalmuseets försorg anordnade vandringsutställningar,

föreläsningar och konstpropaganda, ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor,

b) till försäkring och transport av konstföremål, som

äro eller varda deponerade hos nationalmuseum, ett extra

reservationsanslag av 2,500 kronor,

c) till konservering av bandtecknings- och gravyrsamlingar

inom nationalmuseum ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

19:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom (punkt 19) gjorda framställning

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till konserveringsarbeten för statens tavelsamling

å Gripsholms slott för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.

20:o) Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till underhåll

och vård av livrustkammarens samlingar in. in. anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra anslag av 17,700 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 67—69 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr V. Hydra väckt motion (nr 82), däruti hemställts, att

riksdagen måtte för budgetåret 1925—1926 — utöver av Kungl. Maj:t

äskat belopp —• anvisa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

19

dels ett reservationsanslag av 1,000 kronor för fortsatt etikettering av livrustkammarens

samlingar,

dels ock ett extra anslag av 9,700 kronor för fortsatt arbete med upprättande

av eu lappkatalog över nämnda samlingar.

dill stöd för sin framställning anför motionären följande:

Livrustkammaren är, enligt de gränser, som uppdragas i senast av Kungl.

Maj: t fastställda bestämmelser för dess arbetsområde, en det svenska rikets

historiska minnessamling från hela den nyare tiden, belysande det offentliga

uppträdandet av de ledande i staten. Vid fastställandet av dessa gränser

lades fortfarande till grund de principer, som tidigare tillämpats vid de

tvenne stora depositionerna av föremål till det arméhistoriska museet, »Artillerimuseum»,

åren 1886 och 1906, därvid allt det militära materialet avsöndrades.

I Livrustkammaren behölls endast de kungalorlänade värdighetstecknen

och av krigisk utrustning endast det, som i äldre osäkra tider

bars av varje person.

Den kärna, kring vilken samlingen i sitt nuvarande skick utvuxit genom

gåvor och systematiskt samlande, är den rent kungliga samlingen, som väl

huvudsakligen innehöll konungarnas rent personliga saker, men dessutom

genom gåvor av de i landets historia framträdande stormännen, kommit att

representera även dessa. Genom att vara utvuxen kring denna kärna blir

Livrustkammaren landets äldsta historiska samling, då till densamma redan

år 1627 inlämnats föremål att bevaras enbart på grund av deras historiska

karaktär, nämligen de av Gustav II Adolf under fälttåget i Preussen burna

dräkterna. Tidigare hade samlingen mer karaktär av en förrådskammare

för konungens personliga utrustning, och samlingen bevarar fiån denna tid

bl. a. den Gustav Vasa tillhöriga krönta hjälm som upptages redan i 1548

års inventarium. Dessa av konungarna personligen burna rustningar kallades

under 1500-talet »Kongl. Maij:tz LijfRustningar», varav samlingen sedan

den tiden har det namn, varunder den på grund av sitt verkligt enastående

material är vida känt i världen.

Det förhållandet, att i Livrustkammaren ingår denna kungl. samling, medför

även att samlingen kommit att innehålla de bästa alstren av inhemsk

konst och hantverk, vars historiska betydelse betydligt ökas av rikhaltiga

arkivuppgifter, som möjliggöra föremålens noggranna bestämning till såväl

tid, tillverkare som användning.

Livrustkamraarens samlingar, som inrymma märkliga minnen från de

allra flesta av Sveriges historiskt betydelsefulla personligheter under nyare

tid, hava ett stort historiskt intresse och besökas flitigt av så väl in- som

utländska forskare. Med det vaknade allmänna intresset för historia ha

samlingarna kommit att fa eu allt större uppgift jämväl för personer utanför

de egentliga forskarnas krets. Särskilt vid iscensättandet av historiska

skådespel för teater och film ävensom vid andra tillfällen, då det gäller att

tidshistoriskt troget återgiva bilder och händelser från gången tid, äro Livrustkammarens

samlingar i dräkter och föremål av största betydelse; de

tagas jämväl i anspråk i alltjämt stigande omfattning.

Ett huvudvillkor för samlingarnas användbarhet för så väl den stora allmänheten

som forskarna är emellertid dels deras etikettering, dels ock genomförande

av en fullständig katalogisering av desamma.

Föreståndaren för Livrustkammaren har för finansåret 1925—26 begärt,

dels 58,395 kronor, innefattande lönestat för samtliga nu använda medhjäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

pare jämte vissa tillfälliga anslag, dels ett särskilt anslag för avslutande av

den påbörjade lappkatalogen.

Bland de begärda, men i årets proposition icke upptagna anslagen ingår

det anslag för etikettering av samlingarna, som beviljades av 1920 års riksdag

och sedermera utgått under åren 1921, 1922 och första halvåret 1923

med respektive 1,000, 1,000 och 500 kronor. Den ursprungligen beräknade

summan var 6,000 kronor, och avsåg ett ^experimenterande av lämpligaste

etiketteringssätt, sedan såväl riksdagens revisorer (under hand) som riksdagen

själv uttalat önskvärdheten av samlingens etikettering.

Denna etikettering av samlingen är nu mer än någonsin önsklig, då den

nuvarande depressionstiden medför, att mången drar sig även för den lindriga

utgiften för en katalog, vilket förhållande märkbart avspeglar sig i antalet

försålda dylika. Under femårsperioden 1919—23 har sålunda försålts

respektive 5,541, 5,482, 3,404, 2,435 och 2,460 kataloger. Livrustkammarens

säregna karaktär gör ju dessutom en etikettering mer behövlig än vid någon

annan samling.

Under sådana förhållanden torde det icke kunna anses riktigt, att det påbörjade

etiketteringsarbetet varaktigt avbrytes, utan anser jag mig böra föreslå,

att ett anslag av 1,000 kronor ställes till förfogande för detta arbetes

fortsättande under budgetåret 1925—1926.

Det första steget för tillgodogörande av ett sådant vetenskapligt material

är, såsom förut antytts, upprättandet av eu efter moderna principer upplagd

katalog, d v. s. eu lappkatalog. År 1906 beviljade också riksdagen till

detta ändamål 4,000 kronor. Såsom föreståndaren för Livrustkammaren i

skrivelse av den 26 september 1924 påvisat, uppgjordes kostnadsberäkningen

för denna under så helt olika förhållanden mot dem som sedan blivit rådande

— samlingen har för övrigt under tiden högst avsevärt tillväxt —

att för den ursprungliga summan väl kunnat anskaffas hela behövliga utrustningen

av katalogblad, pärmar och kartonger men fotografier av endast

1,700 föremål. För fullbordandet av lappkatalogen över samlingen i dess

nuvarande omfattning återstår fotograferandet av 7,000 föremål, samt kompletterande

beskrivningar i vilket även ingår kontrollerandet av traditionella

historiska uppgifter om föremålen. Till materialanskaffningar härför har

föreståndaren begärt 18,500 kronor. För utförandet av det vetenskapliga

arbetet har i samma skrivelse ej upptagits någon kostnad, emedan den avsågs

kunna utföras av samlingens tjänstemannastab, sedan den erhållit den

storlek, som begärts i den särskilda skrivelsen rörande lönestaten.

Detta arbete kan givetvis icke utföras av annan personal än den som äger

en viss förtrogenhet med samlingarna. För den personal, som nu arbetar

vid Livrustkammaren finnes utom för föreståndaren avlöning endast för eu

amanuens, medan de övriga tvenne amanuenserna underhållits i någon mån

med vikariatsarvoden, tillfälliga smärre anslag, men huvudsakligen med på

privat väg anskaffade medel. Möjligheterna att anskaffa enskilda medel ha,

enligt vad föreståndaren meddelat, år efter år blivit allt mindre, och möjligheten

att nu längre på så osäkra villkor kvarhålla den vid samliugen upptränade

arbetskraften anses av honom icke längre kunna påräknas. Såsom

exempel på dessa osäkra förhållanden kan nämnas, att för innevarande

finansår det ännu icke varit möjligt anskaffa de behövliga enskilda medlen

till avlönande av den ena amanuensen för tiden efter nästkommande 15

mars. Och med den personal, för vilken avlöning utgår av statsanslag, har

det visat sig omöjligt medhinna annat arbete än den dagliga expeditionen

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

21

och samlingarnas nödtorftiga vård. Den dagliga expeditionen hav för öyrigt

år för år krävt ökad tid genom do alltmer tilltagande förfrågningarna från

samlare, konstnärer, konsthantverkare, teater- och biograffolk in. 11.

Intill dess möjlighet finnes att framlägga förslag till ökad ordinarie per

sonal och lönereglering vid Livrustkammaren, skulle de för katalogarbetet

kvalificerade tjänstemännen kunna bibehållas, därest nu ett anslag för fortsättande

av lappkatalogiseringen kundo erhållas för nästa finansår, vilket

anslag under dessa nya förhållanden behövde omfatta dels de redan för

ändamålet begärda 3,700 kronor, dels ock därutöver 6,000 kronor, som behöves

för avlöning åt för det vetenskapliga arbetets utförande erforderlig

personal, eller sammanlagt en summa av 9,700 kronor.

Såsom framgår av motionen, avser motionärens yrkande till väsentligaste

delen att för livrustkammaren möjliggöra att bibehålla vid samlingarna två

amanuenser, vilka hittills huvudsakligen avlönats med på privat väg an

skaffade medel. Det måste givetvis vara av stor betydelse för ett museum

— och i all synnerhet för livrustkammaren med dess ytterst begränsade

tjänstemannapersonal — att kunna räkna med att få behålla arbetskrafter

som äro för ändamålet uppövade och väl förtrogna med de samlingar, åt

vilkas vård de ägnat sitt intresse. Då därjämte det i motionen avsedda

ändamålet att fullfölja etiketteringsarbetet och katalogiseringen av ifrågavarande

dyrbara och oersättliga samlingar synes vara av natur att böra utan

onödigt uppskov tillgodoses, finner utskottet goda skäl vara anförda för ett

tillstyrkande av motionärens förslag. Utskottet har dock velat framhålla, att

utskottet med ett dylikt tillstyrkande icke velat taga ståndpunkt till den

lönereglering och den nya stat för livrustkammarens personal, varom förslag

ett kommande år lärer vara att förvänta.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) , i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum

och med bifall till Kungl. Maj ds förslag, till underhåll och

vård av livrustkammarens samlingar in. m. ett extra anslag

av 17,700, kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Majd bestämmes;

b) , med bifall till herr Rydéns ovanberörda motion, ett

extra reservationsanslag av 1,000 kronor för fortsatt etikettering

av nämnda samlingar;

c), med bifall likaledes till herr Rydéns ovanberörda

motion, ett extra anslag av 9,700 kronor för fortsatt arbete

med upprättande av en lappkatalog över ifrågavarande

samlingar.

21:o) Beträffande vad Kungl. Majd (punkt 21) föreslagit riksdagen ifråga

om tillfällig löneförbättring för viss personal vid livrustkammaren kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Tillfällig

löneförbättring

för viss

personal

vid livrust

kammaren.

[21.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Naturhistoriska

riksmuseets

samlingar

m. m.

[22.]

Provisoriska

lönetillägg åt

intendenterna

vid naturhistoriska

riksmuseet.

[23.]

Personligt

arvodestillägg

åt

assistenten

G. A. H.

Dahlstedt.

[24.]

22:o) Kungi. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning med 500 kronor av den i det ordinarie reservationsanslaget till

samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten till

ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till instrument, material

och inventarier, skrivmaterialier in. m. höja nämnda reservationsanslag, nu

40,800 kronor, med 500 kronor till 41,300 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 70—73 i statsrådsprotokollet.

Den föreslagna anslagshöjningen är avsedd att komma riksmuseets paleobotaniska

avdelning till godo.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökning med 500 kronor

av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar

m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten

till ordnande, vård och förökande av samlingarna samt till

instrument, material och inventarier, skrivmaterialier m. m.

höja nämnda reservationsanslag, nu 40,800 kronor, med

500 kronor till 41,300 kronor.

23:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 23) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum,

a) medgiva, att för tiden den 1 juli 1925—den 30 juni

1926 må, utöver tillfällig löneförbättring, till intendent vid

naturhistoriska riksmuseet utgå provisoriskt lönetillägg med

900 kronor, därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår,

som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med

1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika

tjänstår;

skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses

motsvara lön och 1/z tjänstgöringspenningar och skolande i

tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma att

utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret

1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

;

b) för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 11,400

kronor.

24:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 24)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i huvudsaklig överensstämmelse med

vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande under

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

23

tiden 1 juli—31 december 1925 av ett personligt arvodestillägg

åt assistenten vid naturhistoriska riksmuseets botaniska

avdelning G. A. H. Dablstedt för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra anslag av 250 kronor.

25:o) Kungl. Maj:t har (punkt 25) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa:

dels till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

ett extra anslag av 2,000 kronor,

dels ock till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för samma avdelning

ett extra reservationsanslag av 700 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 74—76 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor,

b) till inköp av ett binokulärt preparermikroskop för

samma avdelning ett extra reservationsanslag av 700 kronor

26:o) Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska avdelning för bud''

getåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 3,100 kronor.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning anvisade 1924 års riksdag

till inköp av instrument för naturhistoriska riksmuseets mineralogiska

avdelning för budgetåret 1924—1925 ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor. Till grund för denna framställning låg en av intendenten vid riksmuseets

nämnda avdelning professorn G. Aminoff gjord anhållan om ett

anslag för omförmälda ändamål å 6,100 kronor. Vetenskapsakademien har

nu gjort framställning i fråga om anvisande av återstående beloppet, 3,100

kronor.

Utskottet, som ej har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till inköp av instrument för naturhistoriska

riksmuseets mineralogiska avdelning för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av

3,100 kronor.

27:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) hemställer utäta

riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum för budgetåret 1925—1926 anvisa:

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

paleozoologiska

avdelning

ni. in.

[25.]

Instrument

för naturhistoriska

riksmuseets

mineralogiska

avdelning.

[26.]

Arbetsbiträde

vid

naturhistoriska

riksmuseets

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

etnografiska

avdelning

m. m.

[27.]

Uppvärmning

m. m. av

vissa lokaler

för etnografiska

avdelningen.

[28.]

Expenser

in. in.

för naturhistoriska

riksmuseet.

[29.]

a) till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning ett extra anslag av 2,000 kronor,

b) till beredande av tillfällig avlöningsförbättring under

tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 med ett belopp av högst

500 kronor åt en var av preparatorerna vid naturhistoriska

riksmuseet C. G. Swedéu, A. Karlsson och J. E. G. Eriksson,

utan rätt för dem att å denna avlöningsförbättring

åtnjuta dyrtidstillägg, ett extra anslag av 1,500 kronor.

28:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 28)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, till uppvärmning, belysning, städning m. m. av de

lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm, vilka ställts

till förfogande för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 1,750 kronor.

29:o) Kungl. Maj:t har (punkt 29) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 såsom särskilda extra anslag anvisa:

dels till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser för naturhistoriska

riksmuseets avdelningar vid Frescati och till expenser samt vård,

underhåll och förkovran av museets etnografiska avdelning för budgetåret

1924—1925 ett belopp av 15,000 kronor att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes;

dels ock till förstärkande av nämnda två anslag för budgetåret 1925—

1926 ett belopp av 15,000 kronor att likaledes utgå med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Utredningen återfinnes å sid. 78—82 i protokollet.

För budgetåret 1924—1925 har riksdagen till täckande av motsedd brist

i förenämnda anslag anvisat ett extra anslag av 23,000 kronor. Härvid

avsågs motsedd brist för budgetåret 1923—1924, sådan denna brist beräknades

föreligga vid slutet av detta budgetår. I avseende å bristen för budgetåret

1924—1925 och förstärkningsanslag för budgetåret 1925—1926 räknar

vetenskapsakademien, vad angår avdelningarna vid Frescati, med ett

belopp för vartdera av sistnämnda två budgetår utav 12,000 kronor samt i

fråga om etnografiska avdelningen med ett belopp för ett vart av samma

två budgetår av 5,000 kronor. Den faktiska bristen i anslaget för avdelningen

vid Frescati har vid utgången av budgetåret 1923—1924 uppgått

till allenast 8,136 kronor 22 öre, vadan departementschefen ansett sig kunna

för ändamålet nu räkna med ett till 10,000 kronor begränsat belopp eller,

inräknat anslaget till etnografiska avdelningen, tillhopa 15,000 kronor för

vartdera av ifrågavarande budgetår.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

25

Med hänsyn till den av departementschefen förebragta utredningen finner

utskottet en ytterligare begränsning av anslaget till samlingarna vid Frescati

kunna utan olägenhet vidtagas. Utskottet föreslår, att detsamma beräknas

till 9,0(J0 kronor, vadan vartdera av nu förevarande anslag skulle komma

att bestämmas till 14,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må] för budgetåret 1925—1926 såsom särskilda

extra anslag anvisa:

a) till täckande av motsedd brist i anslagen till expenser

för naturhistoriska riksmuseets avdelningar vid Frescati och

till expenser samt vård, underhåll och förkovran av museets

etnografiska avdelning för budgetåret 1924—1925 ett belopp

av 14,000 kronor att utgå med den fördelning, som av

Kungl. Maj:t bestämmes;

b) till förstärkande av nämnda två anslag för budget,

året 1925—1926 ett belopp av 14,000 kronor att likaledes

utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t bestämmes

30:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30) hemställer utskottet,

att riksdagen må i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till nordiska museet anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 126,550 kronor att, under

villkor att eu ledamot i museets nämnd är av Kungl.

Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Kungl. Maj:t

må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestäm,

mande användas till museets ändamål.

31:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 31) föreslagit riksdagen i fråga

om tillfällig löneförbättring för viss nordiska museets personal kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet bär

igenom skolat för riksdagen

anmäla.

32:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 32)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad ^ör innevarande budgetår

ägt rum, för beredande för tiden 1 juli 1925—30 juni

1926 av tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m. fl. vid

nordiska museet samt vid livrustkammaren med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1925 angivna belopp anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 5,000 kronor.

Nordiska

museet

[30.]

Tillfällig

löneförbättring

åt

viss nordiska

museets

personal.

[31.]

Tillfälliga

lönetillägg

åt vissa vaktmästare

m. fl. vid

nordiska

museet och

vid livrustkammaren.

[32.]

s. 26 Kontrollera mot PDF

Dyrtidstillägg

åt

nordiska

museets och

livrustka

mm arens

personal.

[33.]

Kulturhistoriska

museet i

Lund.

[34.]

Musik
historiska
museet.

[35.]

26 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

33:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 33) föreslagit riksdagen att för beredande

under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska museets

personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen

å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren, i den

mån avlöningarna åt sistnämnda personal ej utgå direkt av statsmedel, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor,

att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna

varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser,

som må av Kungl. Maj:t meddelas.

Utredningen återfinnes å sid. 85—86 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag till grunder beträffande dyrtidstillägg för budgetåret

1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst har numera av riksdagen

bifallits.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande under tiden 1 juli 1925

—30 juni 1926 av dyrtidstillägg åt nordiska museets personal,

med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid

friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen vid

livrustkammaren, i den mån avlöningarna åt sistnämnda

personal ej utgå direkt av statsmedel, för budgetåret 1925—;

1926 anvisa ett extra anslag av 47,000 kronor,

att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder,

som kunna varda bestämda beträffande dyrtidstillägg

under motsvarande tid åt befattningshavare i statens icke

nyreglerade verk, och enligt de närmare bestämmelser, som

må av Kungl. Maj:t meddelas.

34:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till kulturhistoriska museet i Lund anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 25,000 kronor,

att under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra

Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt

och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

35:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till musikhistoriska museet för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor att på

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

27

de villkor och under do förbehåll, Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva utgå till museets ändamål.

36:o) Kungl. Maj:t har (punkt 3G) föreslagit riksdagen att till svenska Svenska skolskolmuseet

anvisa för budgetåret 1925—192G ett extra anslag av 3,400 r^g j

kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets

ändamål.

Utredningen återfinnes å sid. 88—89 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 7,000 kronor, av

vilket belopp större delen åtgått till hyra för museilokaler. Museet väntas

våren 1926 kunna inflytta i lokaler, som beretts detsamma av staten. Hyresavtalet

rörande de nuvarande lokalerna upphör att gälla med den 1 juli

1925, varefter samlingarna komma att under mellantiden magasineras. Av

det nu begärda beloppet beräknas 1,225 kronor för museets verksamhet och

återstoden 2,175 kronor för kostnaden för magasineringen samt samlingarnas

förflyttning till magasineringslokaler.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till svenska skolmuseet anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 3,400 kronor att på

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Kungl. Maj:t har (punkt 37) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100

kronor med 22,500 kronor till 4,486,600 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 90—91 i statsrådsprotokollet.

Ersättning

för prakter

skapeis

tionde.

[37.]

Ifrågavarande ersättning kommer jämlikt grunderna för lagen om indragning

till statsverket och avskrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning

därför den 9 december 1910 att årligen stegras intill år 1944, då den

slutligen skall fixeras. Anslaget för ändamålet motsvaras till viss del av

de till statsverket från församlingarna ingående tiondeavgifterna, vilka å

riksstatens inkomstsida upptagas under titel »Prästerskapets till statsverket

indragna tionde». Nämnda avgifter hava i 1925 års statsverksproposition

upptagits med ett från 2,646,500 kronor till 2,648,700 kronor förhöjt beloppUtskottet

hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,464,100 kronor

med 22,500 kronor till 4,486,600 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Pastor vid

svenska

Olaus Petriförsamlingen

i Hälsingfors.

[38.]

Stip endier

för utbildande

vid universitet

av präster,

förtrogna

med finska

språket.

[39.]

Bidrag

till avlöning

åt svenska

sjömanspräster

i vissa

utländska

hamnstäder.

[40.]

Dyrtidstilllägg

åt svenska

sjömanspräster

i vissa

utländska

hamnstäder.

[41.]

28 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

38:o) På grund av Kungl. Maj ds därom gjorda framställning (punkt 38)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till avlöning åt pastorn vid svenska Olaus

Petri-församlingen i Hälsingfors anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor.

39:o) Sedan riksdagen år 1923 beviljat ett extra anslag av 8,550 kronor

till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med

finska språket samt därav anvisat för budgetåren 1923—1924 och 1924—

1925 respektive 1,350 och 3,600 kronor, har Kungl. Majd nu föreslagit riksdagen

att av ifrågavarande anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa återstoden,

3,600 kronor, med rätt för Kungl. Majd att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1923 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1925

—1926 anvisa återstoden, 3,600 kronor, med rätt för Kungl.

Majd att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras

rörande de sålunda anvisade medlens användande.

40;o) I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkt 40) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till avlönande av svenska sjömanspräster

i vissa utländska hamnstäder anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 41,500 kronor.

41 :o) Kungl. Majd bar (punkt 41) föreslagit riksdagen att för bestridande

av dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

Till ifrågavarande sjömanspräster utgå dyrtidstillägg under innevarande

budgetår. I anslutning till vad hittills varit fallet, hava dyrtidstillägg ansetts

böra till dessa befattningshavare utgå jämväl under budgetåret 1925—1926

enligt de för icke nyreglerade verk fastställda grunder. Kungl. Majds förslag

till grunder beträffande dyrtidstillägg för sistnämnda budgetår åt befattningshavare

i statens tjänst har numera av riksdagen bifalbts.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för bestridande av dyrtidstillägg åt svenska

sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra förslagsanslag av 20,000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

29

42:o) Kungl. Maj:t har (punkt 42) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att utav det till svenska församlingen i London enligt 1913

års riksdags beslut lämnade räntefria lånet å 60,000 kronor den del, som

icke kan gäldas medelst behållna köpeskillingen för församlingens gamla

kyrka i Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från den 6

december 1923 upplupen ränta, må efterskänkas;

dels ock till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 94—99 i statsrådsprotokollet.

Av utredningen i ämnet framgår, att det torde bliva förbundet med stora

svårigheter för församlingen att återbetala det lämnade lånet i den mån

detta ej täckes av den behållna köpeskillingen för den gamla kyrkan jämte

därå upplupen ränta. Man synes ej heller, enligt departementschefens mening,

kunna bygga på möjligheten att enskilda församlingsmedlemmar skola

sammanskjuta medel för skuldens betalande, då församlingens verksamhet

vore redan nu till avsevärd del beroende av enskildas bidrag, varför denna

tillgång icke torde kunna anlitas i än större utsträckning.

Utskottet vill icke motsätta sig ett bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att utav det till svenska församlingen i

London enligt 1913 års riksdags beslut lämnade räntefria

lånet å 60,000 kronor den del, som icke kan gäldas medelst

behållna köpeskillingen för församlingens gamla kyrka i

Princes Square och å nämnda köpeskilling för tiden från

den 6 december 1923 upplupen ränta, må efterskänkas;

b) till täckande av det efterskänkta beloppet för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 8,000 kronor.

43:o) Kungl. Maj:t bär (punkt 43) föreslagit riksdagen att

dels till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 30,490 kronor;

dels ock medgiva, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå Rut Carlsson

må från och med den 1 januari 1924 uppbära samma avlöning, som beräknats

för förutvarande extra biträdet hos domkapitlet Ella Åberg.

Utredningen återfinnes å sid. 100—103 i statsrådsprotokollet.

Anslag äskas till samma belopp, som för innevarande budgetår utgår för

ifrågavarande ändamål.

Utskottet har intet att erinra vare sig mot det föreslagna anslaget eller

mot det ifrågasatta medgivandet beträffande ett extra biträde vid domkapitlet

i Luleå och hemställer alltså,

Befrielse för

svenska för

samlingen i

London att

återbetala

viss del av

ett lån.

[42.]

Ökade

arbetskrafter

vid domkapitlens

expeditioner.

[43.]

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisorisk

lönereglering

åt tjänstemän

vid de

ecklesiastika

konsistorierna.

[44.]

att riksdagen må

a) till ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,490

kronor;

b) medgiva, att extra biträdet vid domkapitlet i Luleå

Rut Carlsson må från och med den 1 januari 1924 uppbära

samma avlöning, som beräknats för förutvarande extra biträdet

hos domkapitlet Ella Åberg.

44:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 44)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

A) medgiva, att provisorisk lönereglering enligt följande

grunder må under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 gälla i

fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må

befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöniugstillägget utgår med följande

belopp för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att

avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp än att

detsamma jämte den inkomst, som under närmast föregående

räkenskapsår å vederbörande tjänst uppburits av sådana

avlöningsbidrag och sportler, som jämlikt cirkuläret den 13

juni 1902 angående fastställande av avlöningsstat för tjänstemännen

vid de ecklesiastika konsistorierna fortfarande må

utgå till konsistorienotarie, uppgår till: beträffande notarien

vid Visby domkapitel sammanlagt högst 2,500 kronor och

beträffande notarie vid annat domkapitel sammanlagt högst

2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med

1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå

med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs,

Växjö och Lund med 1,500 kronor samt vid domkapitlen

i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand med 1,000

kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra

två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.

För amanuens utgår avlöningstillägget i samma ordning som

arvodet;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

31

15) till bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra förslagsanslag av 42,000 kronor, av vilket anslag

högst 883 kronor 33 öre må enligt av Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter användas till höjande av ersättningen för

vikariat under konsistorienotaries semester.

45:o) I en inom första kammaren av herr O. Bergqvist väckt motion (nr

101) har hemställts, att riksdagen måtte å 1925—1926 års stat bevilja ett

anslag av 12,000 kronor för möblering i huvudsaklig överensstämmelse med

av länsarkitekten Olof Lundgren utarbetat förslag av domkapitlets i Luleå

nya lokaler i biskopshuset.

Till stöd för detta förslag har motionären anfört följande:

»Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 27 oktober 1903 ställdes på sin tid till

förfogande ett belopp av 3,500 kronor till anskaffande av möbler m. m. för

domkapitlet i Luleå, vilket ämbetsverk den 1 januari 1904 trädde i verksamhet

inom det då nyinrättade Luleå stift. Någon som helst förstärkning

av det för nämnda belopp inköpta, synnerligen enkla möbelförrådet har

sedermera icke ägt rum, om man frånser två målade furubord, en skrivstol

och en telefonhylla, vilka efter avvecklingen av kristidens kommisgioner

överlämnats av statens centrala möbelförråd.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1924 anvisades åt domkapitlet

högst 52,500 kronor för verkställande av vissa förändrings- och reparationsarbeten

å biskopshuset i Luleå i syfte, bland annat, att, i huvudsaklig överensstämmelse

med därtill upprättade ritningar, i biskopshuset inrymma jämväl

lokaler för domkapitlet och bostad för dess vaktmästare. Dessa förändrings-

och reparationsarbeten äro avsedda att begynna under april 1925

samt att vara avslutade i så god tid, vad domkapitlets lokaler beträffar, att

domkapitlet kan i biskopshuset inflytta senast den 1 oktober 1925.

De nya lokalerna omfatta följande rum, nämligen: väntrum, sessionsrum,

expeditionsrum med arkiv, skrivrum, biblioteksrum samt ett tjänsterum för

biskopen och ett för konsistorienotarien, vilken sistnämnde hittills icke haft

något särskilt tjänsterum. Domkapitlets nuvarande möbler förslå endast till

möblering av sessionsrummet med det närliggande biblioteksrummet, expeditionsrummet

med dess särskilda avdelningar för amanuensen och för vaktmästaren

samt skrivrummet, där plats är avsedd att beredas för det fast

anställda kvinnliga skrivbiträdet. Däremot saknas möbler för biskopens och

konsistorienotariens rum samt för väntrummet, varjämte nya bokhyllor äro

nödvändiga för sessionsrummet. En komplettering framstår fördenskull såsom

nödvändig.

På grund härav anmodade domkapitlet länsarkitekten i länet Olof Lundgren,

vilken erhållit i uppdrag att ombesörja byggnadsarbetet i biskopsgården,

att upprätta förslag till uppmöblering av de nya lokalerna, därvid även

samtliga gamla möbler skulle efter erforderlig uppsnyggning komma till användning.

Med anledning härav utarbetade Lundgren en promemoria över för domkapitlet

behövliga möbler samt kostnadsberäkningar i ämnet, upptagande

följande utgifter:

Motion ang.

anslag till

möblering av

domkapitlets

i Luleå nya

lokaler.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

för nya möbler in. m. i biskopens rum ......

» » d m. m. i konsistorienotariens rum

» » inventarier m. m. i väntrummet......

» » »i sessionssalen...........

* » »i övriga rum............

för renovering av gamla möbler............

oförutsedda utgifter c:a 10 %..............

...... kronor 3,675: —

...... » 2,900: —

...... » 920:—

...... » 2,200: —

...... » 580: —

...... * 600: —

...... » 1,125:-

Summa kronor 12,000: -—

I förslaget ingår även kostnaderna för anskaffande av elektrisk belysningsarmatur

— armaturen i domkapitlets nuvarande lokaler äges av hyresvärden,

Luleå stad — samt gardiner.

Den möbelutrustning, över vilken domkapitlet nu förfogar, är, såsom även

måste framgå av storleken av det anslag, som på sin tid beviljats för ändamålet,

av ytterst enkel beskaffenhet och torde vara den torftigaste, som

någon rikets myndighet i motsvarande ställning får åtnöja sig med. Sessionsrummets

bord och stolar äro visserligen av ek, men klädda endast med s. k.

pegamoid av ganska undermålig beskaffenhet. De övriga möblerna äro med

få undantag av betsad eller målad furu. Under de mer än 20 åren hava

möblerna av lätt insedda skäl blivit rätt illa medfarna. Särskilt bära de

bonade eller målade ytorna märken av långvarigt begagnande. Länsarkitekten

anser dem emellertid alla kunna genom renovering göras fortfarande

brukbara.

Kostnadsförslaget kan måhända förefalla väl dyrt, men understiger i varje

fall enligt länsarkitektens uppgift den standard, som ansågs böra tillämpas,

när länsstyrelsens i Luleå lokaler under år 1922 utvidgades och delvis försågos

med nya möbler.

På grund härav och med hänsyn till önskvärdheten av att, när nu fullt

ändamålsenliga lokaler omsider kunnat beredas domkapitlet att av domkapitlet

under en obegränsad framtid innehavas, åt dessa lokaler förlänas även

en i möjlig mån gedigen och hållbar möblering, torde ett anslag till ändamålet

ej böra sättas till lägre belopp, än länsarkitekten föreslagit.

Domkapitlet hemställde i skrivelse den 15 oktober 1924, att Kungl. Maj:t

täcktes åt domkapitlet bereda ett anslag av 12,000 kronor för uppmöblering

i huvudsaklig överensstämmelse med omförmälda förslag av domkapitlets

njra lokaler i biskopshuset. Denna framställning har emellertid icke upptagits

i statsverkspropositionen, eftersom den inkom efter den för ingivande

av riksdagspetita stadgade tid. Enligt vad jag inhämtat, hava yttranden

över framställningen avgivits den 15 november 1924 av statskontoret och

den 5 december 1924 av byggnadsstyrelsen. Statskontoret har därvid förklarat

sig för sin del intet hava att erinra mot den av domkapitlet framlagda

kostnadsberäkningen i ämnet, slutande å 12,000 kronor, men har

statskontoret -— då med hänsyn till beloppets storlek några till Kungl. Maj:ts

förfogande stående medel icke lämpligen torde kunna tagas i anspråk för

ändamålet — ansett de erforderliga medlen böra äskas av riksdagen. Byggnadsstyrelsen

har förklarat sig intet hava att erinra mot nådigt bifall till

framställningen.»

Utskottet, som tagit del av handlingarna till det i motionen berörda ärendet,

har funnit göda skäl tala för ett tillstyrkande av motionärens förslag.

Under hänvisning i övrigt till de skäl, som av motionären förebragts, har

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 33

utskottet sålunda funnit sig höra förorda vad i motionen begäres och hemställer

förty,

att riksdagen, med bifall till herr Bergqvists ovanberörda

motion, må för möblering i huvudsaklig överensstämmelse

med av länsarkitekten O. Lundgren utarbetat förslag av

domkapitlets i Luleå nya lokaler i biskopshuset därstädes

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor.

46:o) I en inom första kammaren av herr N. J. F. Almkvist väckt mo- Motion ung.

tion, nr 151, har hemställts, att riksdagen såsom bidrag till uppförande av uppförande

en kapellbyggnad i Umnäs by inom Stensele församling måtte för budget- av en kapell

året 1925—1926 anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skälen hänvisar

utskottet till motionen.

Uppförande av kyrko- och kapellbyggnader har i vårt land alltid varit

en kommunal angelägenhet och nästan undantagslöst bestritts förmedelst

kommunala medel. I ett eller annat undantagsfall, där särskilda omständigheter

ansetts föreligga, har särskilt till förmån för ekonomiskt svaga församlingar

i våra nordligaste trakter anslag av statsmedel beviljats för ett

dylikt ändamål. Hur livligt utskottet än behjärtar de omständigheter, som

enligt motionen torde i det föreliggande fallet vara för handen, har utskottet

med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall till motionen kan tänkas medföra,

ansett försiktigheten bjuda att ställa sig avvisande gent emot det framställda

förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Almkvists ovanberörda motion icke må vinna

riksdagens bifall.

Dyggnad i

Umnäs1 by

inom Stensele

församling.

Akademier m. m.

47:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 45) Årsavgifter

hemställer utskottet, ,!1’1 ''''ltern.a

’ # . tionella umo
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud- nen för geogetår

ägt rum, för bestridande av de på Sverige ankom- desifj?fec^geo

mande årsavgifterna för år 1925 till den internationella [45]

unionen för geodesi och geofysik för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 1,300 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Katalog över

svensk naturvetenskaplig

litteratur.

[46.]

Underhäll av

vetenskapsakademiens,

av makarna

Mittag-Leffler

donerade

matematiska

bibliotek.

[47.]

Vitterhets-,

historie- och

antikvitetsakademien.

[48.]

34 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

48: o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 2,500 kronor.

49:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 47) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien

tillhöriga, i dess fastighet i Djursholm förvarade och

av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stiftelse

förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor att utgå enligt de

grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer.

50:o) Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 riksantikvarie . ..........................A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare) ...........B 26

2 förste expeditionsvakter.................... B 7

1 kanslibiträde ..................... B 4

dels godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 60,880: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................. » 1,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. . . » 33,600: —

Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien. . ....... » 4,220: —

Summa kronor 99,900: —

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till vitterhets-,

historie och antikvitetsakademien, nu 98,920 kronor, med 980 kronor

till 99,900 kronor.

I anslutning till riksdagens numera fattade beslut i frågan om kvinnliga

befattningshavares avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av

ifrågavarande anslag samt viss ändring i benämningen av kanslibiträde.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

35

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 riksantikvarie..........................A 1

3 antikvarier (avdelningsföreståndare)...........B 26

2 förste expeditionsvakter....................B 7

1 kontorsbiträdc...........................B 4

b) godkänna följande stat för vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien att tillämpas från och med budgetåret

1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 60,730: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 1,200: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m.................... » 33,600: —

Lönefyllnad åt den Hjertbergske antikvarien

.......................... » 4,220: —

Summa kronor 99,750: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, nu 98,920

kronor, med 830 kronor till 99,750 kronor.

51:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret 1925

—1926 hemställer utskottet,

att riksdagen må upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till tryckningskostnader samt utgivande av planschverk över

fornsaker och andra märkvärdiga föremål i statens historiska

museum m. m. med oförändrat belopp, 14,000 kronor.

Tryckningskostnader

m. m. för

vitterhetsakademien.

[49.]

52lo) Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien uppföra

det ordinarie reservationsanslaget till undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar med oförändrat belopp, 6,000 kronor;

dels — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien uppförda

ordinarie reservationsanslaget å 7,000 kronor till rese- och transportkostnader,

fornlämningars vård, lyshållning m. m. — därsammastädes uppföra

ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor till fornlämningars

vård,

Undersökning

och beskrivning

av

fäderneslandets

fornlämningar.

Fornlämningars

vård.

Transporter,

lyshållning

och vissa

andra expensutgifter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ökade medel

för fornminnesvården.

[50.]

än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor till transporter

lyshållning och vissa andra expensutgifter;

dels medgiva, att ersättning för sådana resor, som av akademiens tjänstemän

eller andra på riksantikvariens förordnande företagas för utförande av

de ämbetsuppgifter, som åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från

åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;

dels ock till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma

en inventering av landets fornminnen, för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder,

Kungl. Maj :t kan finna gott bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 118—124 i statsrådsprotokollet.

De i Kungl. Maj:ts förslag upptagna anslagen motsvaras i gällande riksstat

av tre särskilda anslag, nämligen ett ordinarie anslag till rese- och

transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning m. m., ett ordinarie anslag

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar

m. m. samt ett extra anslag av 15,000 kronor, vilket anvisats såsom förstärkningsanslag

till förenämnda båda ordinarie anslag.

Kungl. Maj:ts förslag avser att åstadkomma större överskådlighet rörande

akademiens medelsbehov, vilka, såsom framgår av statsrådsprotokollet, kunna

uppdelas i tre huvudgrupper, den ena åsyftande mera omedelbart den direkta

fornminnesvården, den andra resekostnader för akademiens tjänstemän och

den tredje akademiens expenser.

Vad först beträffar den direkta fornminnesvården, innebär förslaget anvisande

av tre särskilda anslag, dels det nuvarande ordinarie reservationsanslaget

till undersökning och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar,

avseende huvudsakligen undersökningar, som tillkomma akademien i egenskap

av administrativ myndighet, dels det nya ordinarie reservationsanslaget till

fornlämningars vård, avseende behörigt skyddande och vårdande avlandets

fornminnen, vilket anslag utbrutits ur det nuvarande ordinarie reservationsanslaget

till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård, lyshållning

m. m., dels ock det extra reservationsanslaget för beredande av ökade medel

för de med nämnda ordinarie anslag avsedda ändamål, vilket anslag skulle

motsvara det nuvarande extra anslaget å samma belopp till ökade medel för

resekostnader för fornminnesvården och närmast avse åstadkommande av en

fullständig förteckning över landets fornminnen.

Vidare innebär Kungl. Maj:ts förslag, att ersättningarna för akademiens

tjänstemäns ämbetsresor, vilka ersättningar hittills bestritts av ovannämnda

till akademien nu utgående tre anslag, skola utgå från åttonde huvudtitelns

förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar. Någon höjning av sistnämnda

anslag finner departementschefen icke på grund härav erforderlig.

För transportkostnader, lyshållning och övriga utgifter av expensnatur

föreslås slutligen uppförande av ett särskilt expensanslag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

37

Då summan av ovannämnda tre till akademien hittills utgående anslag

uppgår till 28,000 kronor samt de av Kung], Maj:t nu äskade anslagen belöpa

sig till tillhopa 30,000 kronor, uppgår den anslagsökning, som skulle

följa av bifall till Kungl. Maj:ts förslag till 2,000 kronor. Härtill kommer

den ökade tillgång, som beredes akademien genom att anslagen till akademien

icke vidare komma att belastas med resekostnader för akademiens

tjänstemän.

Den föreslagna ändrade uppdelningen av nu ifrågavarande anslagsmedel

synes , utskottet vara ägnad att avhjälpa den brist på överskådlighet, som

hittills förefunnits beträffande akademiens medelsbehov och användningen för

de särskilda ändamålen av de till akademien anvisade medlen. Utskottet

har vidare av vad från akademiens och departementschefens sida anförts

blivit övertygat om att de anslagsbelopp, som för de särskilda ändamålen

begäras, måste anses skäliga och val motiverade. Då en motsvarande anordning

äger rum i avseende å täckande av kostnaderna för tjänsteresor

för nationalmusei och byggnadsstyrelsens tjänstemän, finner sig utskottet

jämväl böra tillstyrka det begärda medgivandet, att ersättning för ämbetsresor,

som företagas av de hos akademien anställda befattningshavarna, må

få utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar.

Härvid vill utskottet emellertid framhålla nödvändigheten av

att den största sparsamhet iakttages vid planläggningen och utförandet av

dessa tjänsteresor, i syfte att undvika att kostnaderna härför gå alltför mycket

i höjden, utan hållas inom tillbörliga gränser.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i riksstaten under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undersökning

och beskrivning av fäderneslandets fornlämningar

med oförändrat belopp, 6,000 kronor;

b) — med uteslutande av det nu i riksstaten under akademien

uppförda ordinarie reservationsanslaget å 7,000 kronor

till rese- och transportkostnader, fornlämningars vård,

lyshållning m. m. — därsammastädes uppföra

ej mindre ett ordinarie reservationsanslag å 4,000 kronor

till fornlämningars vård,

än även ett ordinarie reservationsanslag å 10,000 kronor

till transporter, lyshållning och vissa andra expensutgifter;

c) medgiva, att ersättning för sådana resor, som av akademiens

tjänstemän eller andra på riksantikvariens förordnande

företagas för utförande av de ämbetsuppgifter, som

åligga akademien och riksantikvarien, må utgå från åttonde

Utskottets

yttrande:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vård och

underhåll av

Visby ruiner

och andra

byggnadsminnesmärken.

Omedel

bara iståndsättningsarbeten

å vissa

byggnadsminnesmär
ken.

[51.]

Ökade medel

till avlönande

av icke-ordinarie

befattningshavare

vid vitterhetsakademien.

[52.]

huvudtitelns förslagsanslag till rese- och traktamentspenningar;
d)

till ökade medel för fornminnesvården, närmast i syfte

att åstadkomma en inventering av landets fornminnen, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

å 10,000 kronor, att utgå efter de grunder, Kung! Maj:t

kan finna gott bestämma.

53:o) Kung!. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid.. 125—-130 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet utgår för löpande budgetår ett anslag av 8,000 kronor.

Akademien har hemställt om ett anslag för budgetåret 1925—1926 av 30,000

kronor.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kung! Maj :ts förslag men vill, i likhet

med vad 1923 års riksdag betonade, framhålla nödvändigheten av att statens

medverkan för konserveringsarbete av förevarande art begränsas allenast

till fall, då det gäller bevarandet av byggnader av större kulturellt

eller historiskt intresse.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

54:o) Kungl. Maj:t har (punkt 52) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 42,250 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 130—134 i statsrådsprotokollet.

Å den från och med år 1922 gällande staten för vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å 33,000 kronor

till avlöningar åt icke-ordinarie befattningshavare. Till förstärkande av

detta anslag har riksdagen för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag

av 31,250 kronor. Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en framställning

från vitterhetsakademien, vari hemställes om en höjning av det extra

anslaget med 22,500 kronor, varav skulle utgå ersättningar till 2 extra antikvarier

samt 2 extra kvinnliga biträden ävensom visst belopp för uppflyttning

i löneklass. Departementschefen förordar en höjning med 11,000

kronor, med vilken akademien skulle äga att, på sätt akademien finner

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 39

lämpligast, tillgodose behovet av arbetskrafter för den yttre fornminnesvårdens

vidkommande.

Utskottet bar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till avlönande

av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 42,250 kronor.

55:o) Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till inventering

och konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum in. m.

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor, att utgå efter de närmare grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Beträffande utredningen hänvisas till sid. 135—139 i statsrådsprotokollet.

Vitterhetsakademien har för nu ifrågavarande ändamål äskat ett anslag

av 37,100 kronor, beräknat efter följande fördelningsgrund:

För inventarisering, signering och uppordnande av museets

magasinerade samlingar....................... kronor 15,500: —

Till konservering av järnföremål och andra jordfynd under

ett år................................ * 7,000: —

» konservering av kyrkliga träföremål under ett år . . . » 10,000: —

» konservering av textila föremål under ett år ..... . » 3,600: —

» utexperimentering av säkerhetsåtgärder........... » 1,000: —

Från akademiens sida har vidare lämnats en ingående redogörelse för

samlingarnas tillstånd och för de åtgärder, som anses nödvändiga för desammas

bevarande och ordnande. Departementschefen har vid detaljprövning

av beräkningarna icke funnit anledning till erinran mot desamma

men ansett, att de nödvändiga arbetena kunna fördelas på en något längre

tid, än akademien tänkt sig.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till inventering och konservering av

vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor, att utgå efter de närmare grunder, som

av Kungl. Maj:t bestämmas.

56:o) Kungl. Maj:t har (punkt 54) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels till vård och underhåll av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

inseende ställda biblioteket ett belopp av 3,000 kronor;

Inventering

och konservering

av

vissa samlingar

inom

statens historiska

museum.

[53.]

Vissa arbeten

inom vitterhetsakademiens

bibliotek

och dess

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

antikvariskt
topografiska
arkiv.

[54.]

Ändringsarbeten

i den

till vitterhetsakademien

upplåtna

delen av

nationalmuseibyggnaden.

[55.]

dels och till underhåll av det under nämnda akademis inseende likaledes

ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp av 1,500 kronor, att utgå

efter grunder, som bestämmas av Kungl. Maj:t.

Utredningen återfinnes å sid. 139—142 i statsrådsprotokollet.

Vitterhetsakademien hade anhållit om utverkande dels av ett ordinarie reservationsanslag

å 2,000 kronor till bindning och underhåll av akademiens bibliotek,

dels av ett extra reservationsanslag å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten

å akademiens bibliotek, dels ock av ett extra reservationsanslag

å 5,000 kronor till vissa iståndsättningsarbeten inom antikvariskt-topografiska

arkivet.

I avseende å bibliotekets behov har departementschefen, i avvaktan å

vinnande av en säkrare beräkningsgrund beträffande det årliga medelsbehovet,

förordat ett extra anslag av 3,000 kronor för tillgodoseende av i

främsta rummet bokinbindning samt dessutom av vad biblioteket för sitt

vidmakthållande i övrigt kunde behöva. I fråga om akademiens antikvariskt-topografiska

arkiv inskränker sig departementschefen att nu tillstyrka

allenast 1,500 kronor, varvid han förutsätter, att vad som ytterligare erfordras

må komma att framdeles varda beviljat av riksdagen.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 såsom extra

reservationsanslag anvisa:

a) till vård och underhåll av det under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademiens inseende ställda biblioteket ett

belopp av 3,000 kronor;

b) till underhåll av det under nämnda akademis inseende

likaledes ställda antikvariskt-topografiska arkivet ett belopp

av 1,500 kronor, att utgå efter grunder, som bestämmas

av Kungl. Maj:t.

57:o) Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att för utförande

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i statsrådsprotokollet omnämnt, av

byggnadsstyrelsen uppgjort förslag av vissa ändringsarbeten i de lokaler i

nationalmuseibyggnaden, vilka upplåtits åt vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

och åt de under akademiens inseende ställda statssamlingar.

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 147,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 143—147 i statsrådsprotokollet.

Det föreliggande förslaget åsyftar genomförande av vissa förändringar i

de åt statens historiska museum nu upplåtna lokalerna i nationalmuseibyggnaden,

så att de i och för sig otillräckliga utrymmena skulle kunna

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

41

på ett bättre sätt utnyttjas för tillgodoseende av det mest trängande behovet

av ökade tjänstelokaler. Förslaget avser i huvudsak förändring av

vissa utställningssalar till tjänsterum, entresolering av vissa tjänsterum, anordnande

av ett genomgående korridorsystem, åstadkommande av en förbättrad

entré till akademiens lokaler samt anordnande av ny värmeledning.

Utskottet har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning

till erinran mot detsamma och hemställer förty,

att riksdagen må för utförande i huvudsaklig överens_

stämmelse med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1925 omnämnt, av byggnadsstyrelsen

uppgjort förslag av vissa ändringsarbeten i de lokaler i nationalmuseibyggnaden,

vilka upplåtits åt vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien och åt de under akademiens inseende

ställda statssamlingar, anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 147,000 kronor.

58:o) Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att med ändringav

den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. in.

vid akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 9,000 kronor

till tre resestipendier för studier i utlandet, vartdera å 3,000 kronor, uppföra

samma anslagspost med 12,000 kronor att utgå till tre resestipendier

för studier i utlandet, vartdera å 4,000 kronor, ävensom i anledning härav

höja berörda ordinarie reservationsanslag från dess nuvarande belopp, 34,200

kronor, med 3,000 kronor till 37,200 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 147—151 i statsrådsprotokollet.

Med sina nuvarande belopp hava ifrågavarande resestipendier utgått alltsedan

år 1878.

Utskottet finner goda skäl vara anförda för den av Kungl. Maj:t ifrågasatta

höjningen av stipendiebeloppen och hemställer alltså,

att riksdagen må, med ändring av den i det ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. vid

akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å

9.000 kronor till tre resestipendier för studier i utlandet,

vartdera å 3,000 kronor, uppföra samma anslagspost med

12.000 kronor att utgå till tre resestipendier för studier i

utlandet, vartdera å 4,000 kronor, ävensom i anledning

härav höja berörda ordinarie reservationsanslag från dess

nuvarande belopp, 34,200 kronor, med 3,000 kronor till

37,200 kronor.

Höjning av

den i staten

för akademien

för de

fria konsterna

ingående

anslagsposten

till rese

stipendier för

studier i

utlandet.

(56.]

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

Ökade medel

för vissa i

staten för

akademien

för de fria

konsterna

upptagna

ändamål.

[57.]

Skolan för

dekorativ

konst.

[SB.]

Arvoden åt

biträdande

lärare, expenser

m. m.

vid musikaliska

akademien.

[59.]

59:o) Kung! Maj:t har (punkt 57) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till vissa i staten för akademien för de fria konsterna uppförda

ändamål, nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m. m., till

levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till städning, renhållning

samt betjäningens beklädnad ävensom till elevernas studieresor anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 152—154 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av de senaste två budgetåren har anslag för ifrågavarande

ändamål beviljats till ett belopp av 11,300 kronor.

Utskottet, som icke bar något att erinra mot Kung! Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till beredande av ökade medel till vissa

i staten för akademien för de fria konsterna uppförda ändamål,

nämligen: till belysning, undervisningsmateriell m.m., till

levande modeller, till samlingarnas ökande och underhåll, till

städning, renhållning samt betjäningens beklädnad ävensom

till elevernas studieresor anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 12,000 kronor.

60:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ruin, såsom bidrag till uppehållande av verksamheten

vid den vid konsthögskolan anordnade skolan för dekorativ

konst för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 14,000 kronor.

61:o) Kungl. Maj:t har (punkt 59) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för följande i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål

anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag:

dels beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare och andra utgifter

för undervisningen ett belopp av 6,000 kronor;

dels i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000 kronor;

dels ock vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter, däribland

instrumenters vård och underhåll, ett belopp av 14,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 155—158 i statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för löpande budgetår uppförda med

respektive 5,000, 1,500 och 6,000 kronor. De å nuvarande ordinarie stat

uppförda posterna för ifrågavarande ändamål uppgå till respektive 17,000,

1,000 och 5,735 kronor.

I sin till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning meddelar

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8,

43

akademien, att de medel, som sålunda stått till förfogande, icke varit tillräckliga,

utan hade överskjutande belopp måst bestridas av akademiens enskilda

medel. Dessutom väntades akademiens inkomster från och med

hösten 1925 komma att avsevärt minskas, företrädesvis på grund därav att

Stockholms konserthus beräknades då bliva färdigt och därigenom möjligheterna

inskränktes att få akademiens stora sal uthyrd i samma utsträckning

som förut. För de olika ändamålen hade akademien beräknat skola

erfordras såsom förstärkningsanslag respektive 6,500, 2,500 och 15,265 kronor.

Departementschefen har emellertid utgått från, att akademiens inkomster

skulle ställa sig något förmånligare än akademien antagit, och hava i anslutning

härtill de olika anslagen blivit i Kungl. Maj:ts förslag på angivet

sätt begränsade.

Mot den av Kungl. Maj:t ifrågasatta höjningen av anslagen till biträdande Utskottets

lärare och bibliotoket har utskottet intet att erinra. Vad beträffar anslaget yttrant,etill

expenser m. fl. dylika utgifter har utskottet funnit den framlagda utredningen

icke lämna någon fullt tillfyllestgörande ledning vid bedömande

av det äskade beloppets behövlighet.

I saknad av närmare hållpunkter för ett dylikt bedömande och då något

års erfarenhet torde böra härutinnan avvaktas, har utskottet funnit försikheten

bjuda, att ett mindre belopp än Kungl. Maj:t tänkt sig anvisas för

ändamålet. Utskottet vill föreslå, att sistnämnda anslag begränsas till 12,000

kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till beredande av ökade medel för följande

i musikaliska akademiens stat upptagna ändamål anvisa

för budgetåret 1925-—1926 såsom extra anslag:

a) beträffande anslaget till arvoden åt biträdande lärare

och andra utgifter för undervisningen ett belopp av 6,000

kronor;

b) i fråga om anslaget för biblioteket ett belopp av 2,000

kronor;

c) vad angår anslaget till expenser m. fl. dylika utgifter,

däribland instrumenters vård och underhåll, ett belopp av

12,000 kronor.

62:o) Kungl. Maj:t har (punkt 60) föreslagit riksdagen att till gäldande Brandförsäkav

årspremier för brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska te- ”byggnaden*

aterns byggnad samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda bygg- och dramanader

förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen i stats- byggnad™8

rådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för m m.

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 53,430 kronor, att utgå [60.]

med den fördelning, som av Kung!. Maj:t bestämmes.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utredningen återfinnes å sid. 158—160 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår har av riksdagen för ändamålet anvisats ett belopp

av 52,910 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

samt av viss, staten tillhörig, huvudsakligen i nämnda

byggnader förvarad lösegendom ävensom av en av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1925 omnämnd förrådsbyggnad och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 53,430 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

lIkanslers-tS 63:°) KunS1- Maj:t har (punkt 61) föreslagit riksdagen att

expeditionen. dels bestämma antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpedi[61.

] tionen på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 kanslerssekreterare................................... B 30

1 förste kanslibiträde.................................. B 7

dels godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen, att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.....kronor 14,800: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie •befattningshavare m. m. . . . » 7,300: —

Expenser.................................... » 2,500: —

Summa kronor 25,100

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till universitetskanslersexpeditionen,

nu 23,300 kronor, med 300 kronor till 23,600

kronor.

I anledning av riksdagens numera fattade beslut rörande kvinnliga befattningshavares

avlöningsförhållanden tarvas en mindre jämkning av förevarande

anslag ävensom viss ändring i benämningen av förste kanslibiträde.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

45

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i universitetskanslersexpeditionen

på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 kanslerssekreterare....................... B 30

1 kanslibiträde............................ B 7

b) godkänna följande stat för universitetskanslersexpeditionen

att tillämpas från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsanslag ..................... kronor 14,650: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .... » 500: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. in.................... » 7,300: —

Expenser................. » 2,500: —

Summa kronor 24,950: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till universitetskanslersexpeditionen, nu 23,300 kronor, med

150 kronor till 23,450 kronor.

64:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 62) föreslagit riksdagen i fråga

om löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid universitetet i Uppsala

ävensom i fråga om väckt motion I: 103 om inrättande av en biträdande

lärarbefattning i experimentell psykologi vid nämnda universitet kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

65:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) och under erinran

att för innevarande budgetår motsvarande anslag utgör 113,050 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till materiell för vissa institutioner m. m.

vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra reservationsanslag av 103,450 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda

ändamål.

66:o) Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa:

Universitetet

i Uppsala

[62.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Materiell för

vissa institutioner

m. m.

vid Uppsala

universitet.

[63.]

Materiell

m. in. för

patologiska

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

institutionen

vid Uppsala

universitet.

[64.]

Materiell

m. m. för hygieniska

institutionen

vid Uppsala

universitet.

[65.]

Materiell till

fysiologiska

institutionen

vid Uppsala

universitet.

[66.]

dels till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924—1925 anvisade

medel till materiell m. m. för patologiska institutionen vid universitetet

i Uppsala ett extra anslag av 3,000 kronor,

dels och för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925—1926 till

materiell m. m. för samma institution ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 165—167 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa

a) till täckande av motsedd brist i de för budgetåret 1924

—1925 anvisade medel till materiell m. m. för patologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala ett extra anslag av

3,000 kronor;

b) för beredande av ytterligare medel för budgetåret 1925

—1926 till materiell m. in. för samma institution ett extra

reservationsanslag av 3,000 kronor.

67:o) Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 167—170 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av budgetåren 1923—1924 och 1924—1925 har riksdagen

för ifrågavarande ändamål anvisat ett belopp av 8,500 kronor. Det nu föreliggande

förslaget, som slutar å samma belopp, innebär emellertid en förnyad

beräkning av institutionens driftkostnader, därvid ur materiellanslaget uteslutits

ett förut i detsamma ingående belopp av 1,200 kronor till arvode åt

en amanuens vid institutionen, vilket arvode är avsett att upptagas till prövning

i samband med frågan om lönereglering för universitetets befattningshavare.

I verkligheten innebär förslaget sålunda en anslagsökning med

1,200 kronor.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till materiell m. m. för hygieniska institutionen

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor.

68:o) Kungl. Maj:t har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925 — 1926 anvisa:

dels till täckande av en under förra halvåret 1923 uppkommen brist i de

till materiell för fysiologiska institutionen vid universitetet i Uppsala anvisade

medel ett extra anslag av 1,500 kronor;

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 47

dels ock till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925—1926 ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 171—172 i statsrådsprotokollet.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till täckande av eu under förra halvåret 1923 uppkommen

brist i de till materiell för fysiologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala anvisade medel ett extra

anslag av 1,500 kronor;

b) till förstärkande av samma medel för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

69:o) Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att till materiell

för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar vid universitetet i Uppsala

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 172—173 i statsrådsprotokollet.

För vart och ett av åren 1920—1922 utgick anslag för ifrågavarande

ändamål med 2,000 kronor. Anslaget sänktes för budgetåret 1923—1924

till 1,500 kronor, med vilket belopp det utgår även för innevarande budgettermin.

Förslaget åsyftar alltså att återföra anslaget till dess förutvarande

belopp.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må till materiell för kliniken för öron-, näsoch

halssjukdomar vid universitetet i Uppsala anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,000 kronor.

70:o) Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till materiell

m. m. för psykiatriska kliniken vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 173—174 i statsrådsprotokollet.

Utskottet vill förorda Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till materiell m. m. för psykiatriska kliniken

vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

71:o) Kungl. Maj:t har (punkt .69) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 174—178 i statsrådsprotokollet.

Materiell för

kliniken för

öron-, näsoch

halssjukdomar

vid

Uppsala universitet.

[67.]

Materiell för

psykiatriska

kliniken vid

Uppsala uni

versitet.

[68.]

Ytterligare

medel till

materiell

m. m. för

vissa institutioner

vid

Uppsala universitet.

[69.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De merkostnader eller de förstärkningar av universitetsinstitutionernas i

Uppsala materiellanslag, varom under förevarande punkt är fråga, utgingo

till en början helt av statsmedel. Så var förhållandet under åren 1919 och

1920. Då emellertid universitetets reservfond kunde uppvisa en förhållandevis

god ställning, vidtogs för vart och ett av åren 1921 och 1922 den anordningen,

att en del av ifrågavarande kostnader lades på reservfonden. Med

hänsyn till nämnda fonds ställning ansågos de ökade materiellkostnaderna

för första halvåret 1923 och för budgetåret 1923—1924 böra helt bestridas

från reservfonden. För budgetåret 1924—1925 har reservfonden nu icke

ansetts böra helt belastas med kostnader av ifrågavarande art, i följd varav

under förevarande punkt förslagits, att huvudparten av dessa kostnader eller

55,000 kronor skulle bestridas av statsmedel.

Av den approximativa beräkning av universitetets reservfond för senare

halvåret 1924, som av departementschefen framlagts, framgår, att fonden

beräknas till kalenderåret 1925 ingå med en behållning av i avrundat

krontal 105,297 kronor. Därtill kommer, att man har att räkna med, att

fonden under nämnda budgetår kommer att tillföras ej oväsentliga inkomster.

En mera tillförlitlig beräkning av dessa inkomster torde vara

vanskligt att under nuvarande förhållanden vinna, men till ledning vid bedömandet

härav torde kunna tjäna det inkomstöverskott, som under budgetåret

1923—1924 kommit fonden till del. I detta hänseende vill utskottet

hänvisa till följande utdrag av Uppsala universitets huvudbok för räkenskapsåret

1923—1924.

Reservfondens konto.

Debet. Kronor.

Kassa konto, utgivna.................................... 82,936:59

därav till undervisningens uppehållande............... 11,378:05

» » pensioner............................ 1,175: —

» rent tillfälliga anslag....................... 70,383: 54

Diverse avskrivningars Konto............................... 37,391:29

Belopp avfört enl. kanal, brev 2“/i 1924

Egendomsförvaltningens konto.............................. 34,197: 89

Belopp anvisat enl. kanal, brev 22/io 1923.

Husrötemedels konto.................................... 7,995: —

Belopp anvisat enl. kanal, brev 7/i 1924.

Akademiska bibliotekets konto.............................. 20,000: -

Belopp anvisat enl. kanal, brev 22/io 1923.

Fysiologiska institutionens konto............................ 2,300: —

Belopp anvisat enl. kansl. brev I3/io 1923.

Farmakologiska institutionens konto........................... 4 125: —

Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.

Allmän och analytisk kemiska institutionens konto................. 2,000: —

Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.

Mineralogisk geologiska institutionens konto..................... 4,020: —

Belopp anvisat enl. kansl. brev 18/io 1923.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

49

Fysiskt institutionens konto...............................

Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.

Astronomiska institutionens konto ...........................

Belopp anvisat enl. kanal, brev ,3/io 1923.

Meteorologiska institutionens konto...........................

Belopp anvisat enl. kanal, brev ls/io 1923.

Botaniska trädgårdens konto...............................

Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.

Växtbiologiska institutionens konto...........................

Belopp anvisat enl. kanal, brev ls/io 1923.

Zoologiska institutionens konto..............................

Belopp anvisat enl. kanal, brev 13/io 1923.

Geografiska institutionens konto...............................

Belopp anvisat enl. kanel, brev ls/io 1923.

Paleontologiska institutionens konto...........................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 13/io 1923.

Krono- m. fl. utskylders och brandavgifters konto..................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.

• Extra utgifters och tryckningskostnaders konto...................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.

Extra stats (renskrivningskostnader å akademiska kansliet) konto........

Belopp anvisat enl. kansl. brev 15/i 1924.

Reparationsarbetens (centraluppvärmning i botaniska institutionens växthus)

konto ...........................................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 1923.

Gårdarnas i kvarteret Kamphof fastighetsvärdes konto...............

Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.

Förändringsarbetens i zoologiska institutionen konto................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 7/i 1924.

Anslags för inredning av lokaler för den hygieniska institutionen konto ....

Belopp anvisat enl. kansl. brev *h 1924.

Anslags till mikroskop för den hygieniska institutionen konto..........

Belopp anvisat enl. kansl. brev 29/i 1924.

Anslags till preparering av en samling vertebrater från New Mexico konto . .

Belopp anvisat enl. kansl. brev */a 1924.

Anslags till preparering av samlingar från Kina konto...............

Belopp anvisat enl. kansl. brev */s 1924.

Anslags till instrumentutrustning för den hygieniska institutionen konto ....

Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/e 1924.

Anslags till reproduktion av den s. k. codex argenteus konto...........

Belopp anvisat enl. kansl. brev 10/n 1924.

Anslags för reparations- och inredningsarbeten i f. d. länslasarettsbyggnaden

konto............................................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/e 1924.

Anslags till inredningsarbeten i vissa av akad. sjukhusets paviljonger konto

Belopp anvisat enl. kansl. brev 10/i 1924.

Anslags till växelströmsanläggning vid allmän kemiska institutionen konto . .

Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/io 1923.

Anslags till reparation, förnyelse och komplettering av allmän kemiska institutionens

utrustning konto...............................

Belopp anvisat enl. kansl. brev 6/s 1924.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

Kronor.

7,(170: —

4,580: -

4,488: —

16,000: —

2,000: —

6,000: —

500: -

3,000: -

5,345:16

7,320: 93

587: 75

3,245: —

100,000:

18,500: —

20,000: —

10,950: —

5,000: —

5,000: —

5,500: - 50,000: -

80,000: —

40,000: —

15,000: —

2,000: —

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kronor.

Anslags till komplettering av fysiska institutionens utrustning konto...... 5,000: —

Belopp anvisat enl. kanal, brev 4/e 1924.

Anslags till inköp av instrument och materiel för den farmakologiska institutionen

konto......................... 8,750:

Belopp anvisat enl. kansl. brev 28/« 1924.

Universitetets pensionstilläggsfonds konto............. 100,000: —

Belopp anvisat enl. kungl. brev 25/1 1924.

Anslags för uppförande av verkstadshus vid astronomiska observatoriet konto 3,800: —

Belopp anvisat enl. kansl. brev 22/e 1924.

Utgående balans konto.................................. 129,088: 98

Behållning till juli 1924:

därav genom kansl. brev före 1/i 1924 beviljade, ej utbetalda anslag 23,791: 45

återstående disponibel behållning................ . . . 105,297:53_

Summa kronor 853,791: 59

Kredit. Kronor.

Ingående balans konto...................................626,721: 98

Behållning från juni 1923:

därav genom kanslersbrev före V? 1923 beviljade, ej utbetalda

anslag.................................. 41,705:89

återstående disponibel behållning................... 585,016: 09

General konto........................................ 217,384: 46

hitför överskott för året.

Avlöningars, pensioners och gratialers konto..................... 7,102: 51

under året uppkomna besparingar.

Teologiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto........ 235: 50

Juridiska fakultetens fonds av besparade docentstipendier konto......... 593: 84

Matemadsk naturvetenskapliga sektionens fonds av besparade docentstipendier

konto............................................ 1,250: —

Indragnings statens konto................................. 203: 30

under året uppkomna besparingar.

Anslags för reparationsarbeten i f. d. länslasarettets hus konto..........300: —

Summa kronor 853,791: 59

Av detta råken skapsutdrag framgår, att inkomstöverskottet för nämnda

budgetår uppgått till i avrundat krontal 217,384 kronor. Då det finnes

grundad anledning antaga, att jämväl i framtiden väsentliga överskott komma

att tillföras reservfonden, har utskottet ansett sig kunna utgå från, att reservfonden

äger sådan bärighet, att, utan att dess berättigade intressen

trädas för nära, ur densamma bör kunna tillgodoses eu del av de behov,

för vilka medel nu äskas hos riksdagen.

Utskottet har vid prövning härav nu ansett sig böra för ifrågavarande

ändamål tillstyrka ett till 20,000 kronor begränsat belopp och hemställer

alltså,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiell in. in. för de av departementschefen under punkt

69 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2 januari

1925 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

51

72:o) Beträffande vad Kung! Maj:t (punkt 70) föreslagit riksdagen i fråga

om löne- och pensionsreglering för befattningshavare vid universitetet i Lund

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

73:o) Kungl. Maj:t har (punkt 71) föreslagit riksdagen att till materiell

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 64,725 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet den 2 januari

1925 angivna ändamål.

Motsvarande anslag för innevarande budgetår utgår med 65,025 kronor.

I nu förslagna anslagssumma ingår eu post å 30,000 kronor till materiell m. m.

för universitetsbiblioteket. Då utskottet under punkten 83 här nedan tillstyrker

särskilt anslag för ifrågavarande ändamål, bör det av Kungl. Maj:t

under förevarande punkt äskade anslaget minskas med 30,000 kronor och

alltså bestämmas till 34,725 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, till materiell för vissa institutioner vid

universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra reservationsanslag av 34,725 kronor, att av Kungl.

Maj:t användas för av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 omförmälda

ändamål.

74:o) Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att i enlighet med

av departementschefen i statsrådsprotokollet den 2 januari 1925 angivna

grunder såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1924 vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 180—192 i statsrådsprotokollet.

Sedan åtskilliga år tillbaka har anslag utgått till nu ifrågavarande ändamål,

vilket anslag för innevarande budgetår utgör 150,000 kronor. Anslaget

har sin upprinnelse i de av lasarettets egenskap av klinisk undervisningsanstalt

betingade merkostnader, vilka föranletts av de under de senare åren

ökade driftkostnaderna. Detsamma har icke beräknats efter några bestämda

grunder utan avvägts efter prövning av vad som för varje år kunde anses

skäligt.

Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning innebär en beräkning av

statsbidraget till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar efter närmare angivna

grunder, därvid den ledande principen varit att statsbidraget skall utgöra

ersättning för de merkostnader, som uppstått i driften på grund av den

medicinska undervisningens särskilda krav. Enligt dessa grunder skulle er
-

Universitetet

i Lund.

[70.]

Materiell för

vissa institutioner

m. in.

vid Lunds

universitet.

[71-]

Statsbidrag

till täckande

av driftkostnaderna

vid

Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningariLund.

[72.]

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

Påbyggnad

av pediatriska

kliniken

vid Malmöhus

läns

sjukvårdsinrättningar

i

Lund.

[73.]

sättning av statsmedel utgå dels för de direkta kostnader, som utomlänspatienterna

å allmän sal betinga därigenom att legosängsavgiften är avsevärt

lägre än underhållskostnaden, och dels för viss procent av underhållsdagarna

vid barnbördsavdelningen. I fråga om såväl utomlänspatienterna som de

komplicerade förlossningsfallen å barnbördsavdelningen har nämligen i påfallande

grad ansetts föreligga ett kliniskt undervisningsintresse, som åtminstone

vad beträffar utomlänspatienterna på intet sätt sammanfaller med

landstingsintressena. Ersättning till landstinget skulle enligt nämnda båda

grunder utgå med respektive 82,499 kronor 70 öre och 21,593 kronor 8 öre.

Frågan om statsbidrag till sjukvårdsinrättningarna i Lund har kommit i

ett nytt läge genom att nu vissa preciserade grunder angivits för beräkningen

av detta bidrag. Utskottet finner detta vara en ändamålsenlig anordning,

helst densamma tager sikte på de olika intressen, som från såväl

landstingets som statens sida här äro för handen. Vid prövning av det

föreliggande förslaget har utskottet funnit sig böra godtaga de principer för

statsunderstöd till ifrågavarande sjukvårdsinrättningar, som nu av Kung!.

Maj:t framlagts. Då utskottet i övrigt icke har något att erinra mot Kungl.

Maj:ts beräkning av anslagsbehovet, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i enlighet med av departementschefen

i statsrådsprotokollet den 2 januari 1925 angivna grunder

såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år 1924

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 104,093 kronor.

75:o) Kungl. Maj:t har (punkt 73) föreslagit riksdagen att, i avbidan å

proposition angående anslag till påbyggnad av pediatriska kliniken vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, för ändamålet beräkna för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 143,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 30 januari

1925 dagtecknad proposition, nr 38, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för påbyggnad av den pediatriska

kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för

därav föranledd utökning av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 142,930 kronor.

Den nyligen beslutade omläggningen av viss del av den medicinska undervisningen

avser att bereda utbildningsmöjligheter vid de medicinska klinikerna

för ett antal av 150 studerande årligen. För att möjliggöra omläggningen

har fakulteten i Lund förklarat sig villig att mottaga ett utökat

antal tjänstgörande i pediatrik, men såsom förutsättning härför har det

befunnits nödvändigt att utvidga pediatriska kliniken därstädes. Enligt av

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

53

direktionen för sjukvårdsinrättningarna framlagd kostnadsberäkning skulle

utvidgningen av kliniken draga en kostnad av 228,052 kronor, varav staten

och landstinget skulle vardera bidraga med hälften eller i runt tal 142,930

kronor.

Utskottet liar vid prövning av det föreliggande förslaget icke funnit något

att erinra mot detsamma och hemställer alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för påbyggnad av den pediatriska kliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund samt för därav föranledd

utökning av ångpanneanläggningen, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och

kostnadsförslag, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

reservationsanslag av 142,930 kronor.

76:o) Sedan riksdagen år 1918 till täckande av kostnaderna för uppförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med upprättade ritningar och kostnadsförslag,

av en nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska institutionerna

vid universitetet i Lund beviljat ett anslag av 687,020 kronor och

därav anvisat på extra stat för år 1919 ett belopp av 200,000 kronor samt

på extra stat för år 1920 ett belopp av 400,000 kronor har nu Kungl.

Maj:t (punkt 74) föreslagit riksdagen att av nämnda utav 1918 års riksdag

beviljade anslag för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag

anvisa 50,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1918 års riksdag beviljade

anslaget till nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa 50,000

kronor.

77:o) Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för beredande

av ersättning åt överläkaren vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av

den för medicine licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen i lungtuberkulosens

diagnostik och terapi för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra anslag av 800 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 193—194 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 16 november 1923 fastställdes vissa provisoriska bestämmelser

beträffande medicine licentiatexamen. Därvid stadgades, att studerande,

som vid universitetet i Lund ville fullgöra för medicine licentiatexamen

föreskrivna tjänstgöringar i medicin och kirurgi samt patologisk

anatomi, bland annat skulle fullgöra tre veckors assistenttjänstgöring vid

tuberkulosklinik.

Nybyggnad

för medicin

sktkemiska

och

farmakologiska

institutionerna

vid

universitet i

Lund.

[74.]

Assistenttjänstgöring

vid tuberkulosklinik.

[75.]

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ombyggnad

av botaniska

trädgårdens

växthus i

Lund.

[76.]

Försöksassistent

vid institutionen

för ärftlighetsforskning

i Lund.

[77.]

Vid tuberkuloskliniken i Lund kunna mottagas två assistenter med samtidig

tjänstgöring. Då antalet aspiranter årligen till ifrågavarande tjänstgöring

beräknas till 45, har plats för dem måst beredas vid annat sjukhus.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av ersättning åt överläkaren

vid tuberkulossanatoriet i Orup för ledande av den

för medicine licentiatexamen föreskrivna assistenttjänstgöringen

i lungtuberkulosens diagnostik och terapi för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 800 kronor.

78:o) Kungl. Maj:t har (punkt 76) föreslagit riksdagen att till ombyggnad

av vissa delar av botaniska trädgårdens i Lund växthus samt för anordnande

av ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma för budgetåret

1925—-1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 18,480 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 195—196 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser dels ombyggnad av en äldre avdelning av

växthuset, vilken, frånsett smärre reparationer, ägt bestånd sedan 1860-talet,

dels införande av modernare uppvärmningssystem i vissa delar av växthuset.

Utskottet, som fäst sig vid en i kostnadsberäkningen till 2,040 kronor

uppförd post till oförutsedda utgifter och funnit densamma väl hög, har

ansett det äskade anslaget kunna begränsas till 18,000 kronor, vadan utskottet

hemställer,

att riksdagen må till ombyggnad av vissa delar av botaniska

trädgårdens i Lund växthus samt för anordnande av

ny värmeledning m. m. i vissa delar av desamma för budgetåret

1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av

18,000 kronor.

79:o) Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att till arvode åt

en praktisk försöksassistent vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur

vid universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 196—200 i statsrådsprotokollet.

Försöksassistentens huvudsakliga uppgift skulle vara att handhava de

praktiska växtförädlingsarbetena vid institutionen.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till arvode åt en praktisk försöksassistent

vid den med professor N. H. Nilsson-Ehles professur vid

universitetet i Lund förenade institutionen för ärftlighetsforskning

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 2,400 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

55

80:o) Kung! Maj:t har (punkt 78) föreslagit riksdagen att till inköp av

instrument för kemiska institutionen i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 201—203 i statsrådsprotokollet.

För ändamålet beviljades av 1924 års riksdag ett anslag av 4,000 kronor.

Från universitetets sida har nu begärts ett anslag av 10,500 kronor, vilket

departementschefen av statsfinausiella skäl ansett böra begränsas till 5,000

kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till inköp av instrument för kemiska

institutionen i Lund för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

81:o) Sedan riksdagen år 1924 för utförande och publicerande av zonobservationer

vid Lunds observatorium beviljat ett belopp av 18,000 kronor

och därav anvisat för budgetåret 1924—1925 såsom extra reservationsanslag

4,500 kronor, har nu Kungl. Maj:t (punkt 79) föreslagit riksdagen att av

nämnda utav 1924 års riksdag beviljade anslag för budgetåret 1925— 1926

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 4,500 kronor,

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det utav 1924 års riksdag beviljade

anslaget till utförande och publicerande av zonobservationer

vid Lunds observatorium för budgetåret 1925—1926 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 4,500 kronor.

82:o) Kungl. Maj:t har (punkt 80) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiell in. m. för de av departementschefen i

statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 204—206 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 50,000

kronor. Anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926 har beräknats till i runt

tal 68,800 kronor, igen anser departementschefen, att vad härav överskjuter

50,000 kronor, kan bestridas med medel ur universitetets reservfond.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till

materiell m. m. för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 angivna

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Instrument

för kemiska

institutionen

vid universitetet

i Lund.

[78.]

Utförande

och publicerande

av zonobservationer

vid Lunds

observatorium.

[79.]

Ytterligare

medel till materiell

m. in.

för vissa institutioner

och inrättningar

vid

universitetet

i Lund.

[80.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Universitetsbiblioteket

i

Lund.

[81.]

Bokbinderiarbeten

vid

universitetsbiblioteket,

i Lund.

[82.]

Vissa inredningsarbeten

i universitetsbiblioteket,

i Lund.

[83.]

83:o) Kung]. Maj:t har (punkt 81) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 såsom extra reservationsanslag anvisa:

dels till materiell m. m. för universitetsbiblioteket ett belopp av 30,000

kronor,

dels ock till uppvärmning och belysning in. in. för nämnda bibliotek ett

belopp av 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 207—208 i statsrådsprotokollet.

Materiellanslag begäres till samma årsbelopp, som för närvarande utgår.

Anslaget till uppvärmning och belysning föreslås på grund av ökade utgifter

höjt från 5,000 kronor till 7,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 såsom extra

reservationsanslag anvisa:

a) till materiell m. m. för universitetsbiblioteket ett belopp

av 30,000 kronor,

b) till uppvärmning och belysning m. in. för nämnda bibliotek

ett belopp av 7,000 kronor.

84:o) Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till bokbinderi - arbeten vid universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1925—1926 bevilja

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 208 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med 1,500 kronor. Höjningen avser att

bereda ökad avlöning åt universitetets bokbindare.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra

reservationsanslag av 2,000 kronor.

85:o) Kungl, Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att för bekostande

av vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets i Lund byggnad för

budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 8,490 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 209—210 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag avser att bereda behövligt utrymme åt forskare

genom att en nu oinredd sal ställes till akademiens ordboksredaktions förfogande

och vissa härigenom ledigblivna lokaler inredas till förskämma.

Utskottet har ansetts sig böra förorda bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må för bekostande av vissa inredningsarbeten

i universitetsbibliotekets i Lund byggnad för budgetåret

1925—1926 bevilja ett extra reservationsanslag av 8,490

kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

57

86:o) Beträffande vad Kungl. Ma j:t (punkt 84) föreslagit riksdagen angående

Inne- och pensionsreglering för befattningshavare vid karolinska institutet

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

87:o) Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen att i riksstaten

under åttonde huvudtiteln och avdelningen E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska institutet

uppföra ett ordinarie anslag å 8,250 kronor med titel: Undervisning i medicinsk

rörelsebehandling.

Utredningen återfinnes å sid. 210—213 i statsrådsprotokollet.

Av den lämnade redogörelsen framgår att ortopediska institutet numera

upphört och karolinska institutet övertagit dess verksamhet. Det hittills under

femte huvudtiteln till ortopediska institutet utgående ordinarie anslaget å

8,250 kronor har därför ansetts böra med oförändrat belopp uppföras under

åttonde huvudtiteln och karolinska institutet samt med beteckningen: Undervisning

i medicinsk rörelsebehandling.

Det nu föreliggande förslaget är att betrakta som en konsekvens av ett

utav 1924 års riksdag i detta ämne fattat beslut. Utskottet, som icke velat

motsätta sig bifall till vad av Kungl. Maj:t nu ifrågasatts, har dock med

hänsyn till den pågående utredningen rörande gymnastiska centralinstitutet

ansett sig böra till närmare prövning anbefalla frågan, huruvida den av

departementschefen angivna anordningen för disposition av ifrågavarande

anslag är den för ändamålet mest lämpliga.

Under uttalande härav hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln

och avdelningen E. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m. samt rubriken: Karolinska mediko-kirurgiska

institutet uppföra ett ordinarie anslag å 8,250 kronor med

titel: Undervisning i medicinsk rörelsebehandling.

88:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) och under erinran

att innevarande budgetårs motsvarande anslag utgör 17,800 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till materiell m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,800

kronor, att-av Kungl. Maj:t användas för av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 2

januari 1925 omförmälda ändamål.

89:o) Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att dels för beredande

av arvoden å 3,000 kronor till en var av två biträdande lärare, en i

Karolinska

institutet.

[84.]

Undervisning

i medicinsk

rörelsebehandling.

[85.]

Materiell

m. m. för

vissa institutioner

vid

karolinska

institutet.

[86.]

Ökade lärarkrafter

för

undervis

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

ningen i

syfilidologi

och dermatologi

vid

karolinska

institutet

m. m.

[87.]

Pediatrisk

klinik vid

kronprinsessan

Lovisas

vårdanstalt

för sjuka

barn.

[88.]

syfilidologi och en i syfilidologi och dermatologi, dock utan rätt för vederbörande

att å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, bevilja för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;

dels och till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden å sjukhuset

S:t Göran bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 14,727 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 215—225 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag åsyftar att möjliggöra för undervisningen i syfilidologi

ett utnyttjande av det polikliniska materialet samt att åstadkomma

en mera tillfredsställande anordning av undervisningen i dermatologi. Efter

genomförande av Kungl. Maj:ts förslag skulle vid kliniken finnas möjlighet

att lämna undervisning årligen åt 150 å 160 studerande i stället för nu 90.

Utskottet anser goda skäl föreligga för ett tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag och hemställer alltså

att riksdagen må

a) för beredande av arvoden ä 3,000 kronor till en var

av två biträdande lärare, en i syfilidologi och en i syfilidologi

och dermatologi, dock utan rätt för vederbörande att

å arvodet åtnjuta dyrtidstillägg, bevilja för budgetåret 1925

—1926 ett extra anslag av 6,000 kronor;

b) till inredning av en föreläsningssal i poliklinikbyggnaden

å sjukhuset S:t Göran bevilja för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 14,727 kronor.

90:o) Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till en pediatrisk

klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 226—228 i statsrådsprotokollet.

Enligt överenskommelse mellan styrelsen för ifrågavarande anstalt och

karolinska institutet utgår nu ett belopp av 900 kronor såsom ersättning

för de kostnader, vilka den pediatriska kliniken medför dels genom slitning

och rengöring av anstaltens lokaler och inventarier, dels genom nödvändigheten

att vid barnsjukhuset anställa en extra sköterska, vilken, jämte det

att hon tjänstgör å den medicinskt-pediatriska polikliniken, har till åliggande

att närvara vid kliniken och där hava tillsyn över de studerade sjukdomsfallen.

Nämnda belopp av 900 kronor har av riksdagen alltsedan år

1886 på extra stat årligen anvisats för ändamålet. Direktionen för anstalten

har nu såsom eu förutsättning för avtalets fortbestånd framfört krav på en

förhöjning av ifrågavarande ersättning.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer alltså,

att riksdagen må till en pediatrisk klinik vid kronprinsessan

Lovisas vårdanstalt för sjuka barn för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

59

91:o) Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till materiell

in. m. för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 228—231 i statsrådsprotokollet.

I gällande stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet finnes uppfört

ett reservationsanslag å 2,500 kronor till materiell m. m. för institutets

medicinska klinik. Från och med år 1919 har till förstärkande av detta

anslag på extra stat anvisats ett årligt belopp av 3,500 kronor. Den nu

föreslagna förhöjningen av det extra anslaget är i huvudsak betingad av

genomförandet av den nya medicinska undervisningsplanen, varigenom antalet

vid kliniken tjänstgörande medicine kandidater ökats från 40 till 60.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till materiell m. m. för karolinska mediko-kirurgiska

institutets medicinska klinik för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,500

kronor.

92:o) Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att till inköp av

mikroskop för karolinska mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik å

serafimerlasarettet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,290 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 231—232 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som ej har något att erinra mot förslaget, hemställer,

att riksdagen må till inköp av mikroskop för karolinska

mediko-kirurgiska institutets medicinska klinik å serafimerlasarettet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,290 kronor.

93:o) Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—192.6 till preparatskåp för karolinska mediko-kirurgiska institutets

histologiska institution anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 232—234 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 till preparatskåp

för karolinska mediko-kirurgiska institutets histologiska

institution anvisa ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Materiell

in. in. för

medicinska

kliniken

vid karolinska

institutet.

[89.]

Mikroskop

för medicinska

kliniken

vid karolinska

institutet.

[90.]

Preparatskåp

till histologiska

institutionen

vid karolinska

institutet.

[91-]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutslcottets utlåtande Nr 8.

Bokinköp

och bokbindning

för

karolinska

institutets

bibliotek.

[92.]

Ökade medel

till materiell

i allmänhet

för karolinska

institutet.

[93.]

Ombyggnadsarbeten

vid

karolinska

institutet.

[94.]

Tandläkar

institutet.

[95.]

Ökade medel

för uppehållande

av

94:o) Kungl. Maj:t har (punkt 92) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för karolinska mediko-kirurgiska institutets bibliotek för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

Utredningen återfinnes å sid. 234—235 i statsrådsprotokollet.

A ordinarie stat för karolinska institutet finnes uppfört ett reservationsanslag

till underhåll och förökande av institutets bibliotek. Detta anslag

har alltsedan år 1914 utgått med ett belopp av 10,000 kronor. Från och

med år 1923 bar dessutom för ändamålet anvisats ett extra anslag av 8,000

kronor för år, vilket nu av Kungl. Maj:t föreslagits höjt till 10,000 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till bokinköp och bokbindning för karolinska

mediko-kirurgiska institutets bibliotek för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

95:o) Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel till materiell i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 236 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett belopp av 28,000

kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag bär utskottet icke något att erinra och hemställer

alltså,

att riksdagen må för beredande av ökade medel till materiell

i allmänhet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 30,000

kronor.

96:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 94) föreslagit riksdagen i fråga

om vissa omb3rggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

97:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 95) föreslagit riksdagen i fråga

om ny stat för tandläkarinstitutet, kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

98:o) Kungl. Maj:t har (punkt 96) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

61

dels ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av brist i serafimerlasarettets

räkenskaper för budgetåret 1923—1924;

dels ock ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av ökade medel

för upprätthållande av lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925

och 1925—1926.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 238—245 i statsrådsprotokollet.

serafimer
lasarettets
verksamhet.

[96.]

Under de senare åren har riksdagen anvisat betydande belopp för täckande

av motsedda brister i serafimerlasarettets räkenskaper.

Under åttonde huvudtiteln föreslog Kungl. Maj.t 1921 års riksdag att anvisa

på tilläggsstat för år 1921 dels till täckande av den brist, som beräknades

hava uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1920 —

utöver av riksdagen tidigare för ändamålet anvisade medel — ett belopp

av 145,000 kronor, dels ock till täckaude av motsedd brist i samma räkenskaper

för år 1921 ett belopp av 500,000 kronor. Riksdagen nedsatte emellertid

det sistnämnda beloppet och anvisade för omförmälda ändamål respektive

145,000 och 345,000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts förslag medgav 1922

års riksdag, att uppkommande besparingar å anslagen på tilläggsstat för år

1921 till täckande av brister i räkenskaperna för åren 1920 och 1921 finge

användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper för år 1922

samt beviljade på tilläggsstat för år 1922 för sist angivna ändamål ytterligare

ett förslagsanslag, högst 165,000 kronor.

I anledning av eu utav direktionen för lasarettet gjord framställning föreslog

Kungl. Maj:t 1923 års riksdag att dels medgiva, att uppkommande besparing

å anslaget på tilläggsstat för år 1922 till täckande av brist i lasarettets

räkenskaper för sistnämnda år måtte få användas till täckande av motsedd

brist i samma räkenskaper för tiden 1 januari—30 juni 1923, dels ock

för budgetåret 1923—1924 till beredande av ökade medel till uppehållande

av serafimerlasarettets verksamhet under tiden 1 juli 1923—30 juni 1924

anvisa ett extra anslag av 189.000 kronor. Riksdagen, som icke hade något

att erinra mot Kungl. Majits förslag i dess första del, fann emellertid det

för budgetåret 1923—1924 föreslagna förstärkningsanslaget vara för högt

beräknat. Med hänsyn till den fortgående prissänkningen — varvid riksdagen

allenast erinrade om sjunkande dyrtidstillägg — och under framhållande,

att all nödig sparsamhet jämväl vid detta sjukhus måste iakttagas,

faun riksdagen en nedsättning av det utav Kungl. Maj:t äskade beloppet

motiverad. Härjämte påpekade riksdagen, att de senaste årens förstarkningsanslag

visat sig vara från lasarettets sida för högt beräknade. För

budgetåret 1923—1924 anvisade riksdagen för ändamålet ett anslag av

150,000 kronor.

Det visade sig sedermera att ovannämnda för åren 1921 och 1922 anvisade

anslag, vilka i sin helhet av lasarettsdirektionen uttagits hos statskontoret

och stodo till direktionens förfogande, i den mån de ej redan för
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

brukats, blevo mer än tillräckliga för sitt ändamål. I sin skrivelse den 31

augusti 1923 rörande ökade medel för uppehållande av lasarettets verksamhet

under budgetåret 1924—1925 meddelade direktionen, att besparingarna

å de anslag, som enligt beslut av 1922 års riksdag stått till förfogande för

täckande av bristen för samma år uppginge till 177,069 kronor, av vilket

belopp direktionen beräknade, att omkring 86,000 kronor behövde tagas i

anspråk för gäldande av den under förra halvåret 1923 uppkomna bristen.

Sedan sistnämnda brist blivit täckt, skulle alltså återstå besparingar å i runt

tal 91,000 kronor. Efter erinran om att den för budgetåret 1924—1925

beräknade bristen kunde uppskattas till 141,800 kronor, hemställde direktionen

dels om medgivande att för täckande av ifrågavarande brist få disponera

nämnda besparing, dels ock om anvisande för budgetåret 1924—1925

av ett extra förstärkningsanslag av 50,000 kronor. Sedan vederbörlig utredning

givit vid handen, att den åberopade besparingen belöpte sig till 84,283

kronor, föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag dels medgiva, att den till

nyssnämnda belopp uppgående besparingen å anslaget på tilläggsstat för år

1922 till täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för sistnämnda

år måtte få användas till täckande av motsedd brist i samma räkenskaper

för budgetåret 1924—1925, dels och för budgetåret 1924—1925 till beredande

av ökade medel till uppehållande av serafimerlasarettets verksamhet

under tiden 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett extra anslag av 50,000

kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

Såsom nyss erinrats, hemställde Kungl. Maj:t till 1923 års riksdag om ett

anslag av 189,000 kronor till ökade medel för lasarettets verksamhet under

budgetåret 1923—1924, men riksdagen fann detta belopp för högt beräknat

och anvisade för ändamålet ett anslag av 150,000 kronor. Departementschefen

meddelar nu, hurusom vid bokslutet för sistnämnda budgetår visat

sig, att den verkliga bristen uppgått till i avrundat krontal 190,187 kronor,

och har Kungl. Maj:t gjort framställning till riksdagen att för täckande av

denna brist anvisa ett extra anslag av 40,187 kronor.

Vad därefter beträffar behovet av ökade medel för budgetåret 1924—1925,

räknades, såsom nyss erinrats, vid uppgörande av statsregleringen för detta

budgetår med en brist av 141,800 kronor. Till densammas täckande fanns

disponibel en besparing av 84,283 kronor, varjämte riksdagen på Kungl.

Maj:ts förslag anvisade ytterligare 50,000 kronor. Tillhopa fanns sålunda

tillgängligt ett belopp av 134,283 kronor. Departementschefen meddelar nu,

hurusom en förnyad beräkning givit vid handen, att bristen för budgetåret

1924—1925 bör uppskattas till 228,163 kronor samt finner det vara ägnat

att förvåna, att hänsyn redan vid den förra beräkningen icke togs till de

faktorer, vilka inverkat på beloppets ökande. Godtages den sista beräkningen

av bristens storlek, 228,163 kronor, skulle utöver ovanberörda redan disponibla

134,283 kronor erfordras ytterligare ett belopp av 93,880 kronor till

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

63

uppehållande av lasarettets verksamhet under budgetåret 1924—1925. För

nästföljande budgetår 1925—1926 beräknas bristen till i runt tal 216,000

kronor.

Lasarettsdirektionen säger sig nu icke vilja hemställa om ytterligare medel till

täckande av bristen för budgetåret 1924—1925 utan anser frågan härom

böra anstå, tills större säkerhet vunnits om bristens storlek. Däremot begär

direktionen anslag till angivet belopp, 216,000 kronor, för täckande av den

brist, som motses för budgetåret 1925—1926.

Med hänsyn till den ovisshet, som synes vidlåda ifrågavarande beräkningar,

anser departementschefen lämpligast att nu tillstyrka anvisande av ett

anslag å 225,000 kronor, vilket anslag emellertid bör avse dels och i främsta

rummet bristen i räkenskaperna för budgetåret 1924—1925, dels därefter

den brist, som kan väntas uppkomma i räkenskaperna för budgetåret 1925

—1926. Slutligen framhåller departementschefen, att direktionen bör för ett

kommande år framlägga mera bestämda beräkningar och söka så tillse, att

de ökade utgifterna för lasarettets verksamhet falla på den statsregleringsperiod,

varunder desamma äro för lasarettets vidkommande erforderliga.

Utskottet vill lika med departementschefen med styrka betona, att från

lasarettsledningens sida böra för ett kommande år mera tillförlitliga beräkningar

göras i avseende å lasarettets driftkostnader än vad nu visat sig vara

fallet. Desslikes vill utskottet framhålla, att de ökade utgifterna för lasarettets

verksamhet böra falla på den statsregleringsperiod, varunder desamma

äro för lasarettets vidkommande erforderliga, och uttalar utskottet tillika

sin förväntan, att det av Kungl. Maj:t nu äskade beloppet, 225,000 kronor,

skall visa sig tillräckligt för tillgodoseende av de ökade kostnaderna för

lasarettets verksamhet under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926. Under

uttalande härav och då utskottet ej funnit anledning till erinran mot

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt, har utskottet ansett sig böra tillstyrka vad

Kungl. Maj:t nu äskat, och hemställer utskottet förty,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) ett extra anslag av 40,187 kronor till täckande av

brist i serafimerlasarettets räkenskaper för budgetåret 1923

—1924;

b) ett extra anslag av 225,000 kronor till beredande av

ökade medel för upprätthållande av lasarettets verksamhet

under budgetåren 1924—1925 och 1925—1926.

99:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga

om ändringsarbeten å serafimerlasarettet kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
-

Utskottets

yttrande.

Ändringsarbeten

å serafinierlasarettet.

[97.]

anmäla.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Uppehållande

av

verksamheten

vid

allmänna

barnbördshuset.

[98.]

Undervisning

i epidemiologi.

[99.]

Tryckning

av doktorsavhandlingar.

[100.]

100:o) Kung! Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att såsom extra

anslag för budgetåret 1925—1926 anvisa:

dels till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924 uppkommen

brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper ett belopp

av 17,376 kronor,

dels ock till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset

under budgetåret 1925—1926 ett belopp av 147,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 245—252 i statsrådsprotokollet.

Anslaget till uppehållande av verksamheten vid barnbördshuset är beräknat

i enlighet med grunder, som förelädes 1922 års riksdag. För innevarande

budgetår utgår anslaget med 117,000 kronor. De ökade kostnaderna

äro betingade av tillkomsten av den efter riksdagens medgivande

uppförda nya gynekologiska avdelningen och det därigenom utökade sängantalet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer alltså,

att riksdagen må såsom extra anslag för budgetåret 1925

—1926 anvisa:

a) till täckande av en för tiden 1 januari 1923—30 juni

1924 uppkommen brist i allmänna barnbördshusets i Stockholm

räkenskaper ett belopp av 17,376 kronor,

b) till uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset

under budgetåret 1925—1926 ett belopp av

147,400 kronor.

101:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Uppsala av klinisk undervisning i

epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag å 9,400 kronor, att användas

enligt av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 angivna

grunder samt av Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

102:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom sär
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

65

skilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser:

a) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko

kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor,

b) såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

vid högskolorna i Stockholm och Göteborg ett belopp av

6,000 kronor.

103:o) Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

Anslag för ändamålet har av riksdagen anvisats för vart och ett av åren

1917—1922 samt för förra halvåret 1923. Anslagsbeloppet utgjorde senast

10,000 kronor för år räknat. För de senaste båda budgetåren har Kungl.

Maj:t av statsfinansiella skäl icke ansett sig böra framlägga förslag i ämnet

för riksdagen.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till utgivande i tryck av vederbörligen

granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna inom juridiska

fakulteterna vid rikets universitet, anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.

104:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, till arvoden å 100 kronor åt biträdande läkare samt

till kostnader för materiell in. m., 25 kronor, vid en var av

två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av universiteten

i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika

kurser vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,000

kronor. .

105:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till ersättning för opposition å disputationsavhandling

åt person, som icke tillhör vederbörande uni
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 5

Utgivande av

anteckningar

efter juridiska

föreläsningar.

[101.]

Kurser i

skyddskopp

ympning.

[102.]

Ersättning åt

vissa opponenter

vid

disputation

er.

[103.]

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande Isr 8.

Institut

d''études

scandinaves

i Paris.

[104.]

Motioner

angående

anslag till

resestipendier

åt vissa

universitetslärare.

versitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av

1,500 kronor.

106:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning (punkt 104) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, som bidrag till uppehållande av verksamheten

vid Institut d’études scandinaves vid Paris universitet

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,000

kronor att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma.

107:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

(nr 56) av herr K. von Geijer m. fl. och den andra inom andra kammaren

(nr 149) av herr G. A. Björkman m. fl. har hemställts,

att riksdagen måtte å åttonde huvudtiteln för budgetåret 1925—1926 anvisa

dels ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor till resestipendier åt

ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid rikets universitet och karolinska

mediko-kirurgiska institutet;

dels ock ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor till de s. k. riksstatens

resestipendier, d. v. s. resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare

vid universiteten i Uppsala och Lund.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

Till resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets universitet och karolinska

institutet anvisade riksdagen för vart och ett av åren 1906—1915 ett

extra anslag av 10,000 kronor. Då det ansågs, att det för år 1915 anvisade

anslaget icke borde under sistnämnda år tagas i anspråk för sitt ändamål,

medgav 1915 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

att anslaget finge för enahanda ändamål användas under år 1916.

Liknande medgivanden beträffande användningen av anslaget lämnades sedermera

av 1916 års riksdag för år 1917, av 1917 års riksdag för år 1918 och

av 1918 års riksdag för år 1919. På extra stat för år 1920 anvisade riksdagen

vidare för ändamålet ett anslag å likaledes 10,000 kronor samt på

extra stat för vartdera av åren 1921 och 1922 ett anslag å 20,000 kronor.

Sedan dess har av statsfinansiella skäl anslag för ändamålet icke ansetts böra

uppföras å riksstaten.

Enligt den 31 december 1909 utfärdade bestämmelser i avseende å användningen

av ifrågavarande • anslag skulle stipendium vid utrikes resa i

regel utgöra 550 kronor för stipendiat från universitetet i Uppsala eller karolinska

institutet samt 500 kronor för stipendiat från universitetet i Lund,

med skyldighet för stipendiat att vistas utrikes minst 30 dagar. Från och

med år 1919 ändrades dessa bestämmelser därhän, att stipendiets belopp

skulle — där ej i särskilt fall, såsom då fråga vore om bevistande av kortare

vetenskaplig kongress, studiebesök vid vetenskaplig institution eller

dylikt annorlunda bestämdes — vid utrikes resa utgöra 1,100 kronor för

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

67

stipendiat från universitetet i Uppsala eller karolinska institutet samt 1,000

kronor för stipendiat från universitetet i Lund.

Upprepade gånger, senast i skrivelse den 11 augusti 1924, har kanslern

för rikets universitet gjort framställning om återupptagande å riksstaten av

nu ifrågavarande anslag. Såsom vi nyss antytt, torde orsaken till att kanslerns

äskanden härutinnan icke rönt beaktande vara att söka i den återhållsamhet

i avseende å statsutgifterna, som ansetts böra iakttagas vid uppgörandet av

de senaste årens statsregleringar.

Ett ytterligare uppskjutande av anvisande av medel till ett för den vetenskapliga

forskningen så betydelsefullt ändamål som det nu ifrågavarande

synes icke längre kunna försvaras. Anslagets indragning under de senare

åren har på ett kännbart sätt minskat möjligheten för universitetsprofessorerna

att företaga utländska studieresor. Lätt torde inses, hur nödvändigt

det är för en vetenskapsidkare att någon gång under sin tjänstgöringstid

vid universitetet få tillfälle att i utlandet utföra eu del forskningsarbeten,

att komma i beröring med inom hans vetenskapsgren ledande personer, att

få nya impulser och överhuvud knyta förbindelser med forskare i andra

land. Uppenbarligen hava också dessa omständigheter varit de, som från

början motiverat ett särskilt anslag till understödjande av dessa resor. Behovet

av ett internationellt vetenskapligt samarbete har under de senare

åren blivit med allt större styrka framhållet, och det måste betraktas såsom

en betydelsefull angelägenhet, att ett dylikt samarbete, vad vårt land beträffar,

icke förkväves av brist på de härför nödvändiga materiella förutsättningarna.

Indragningen av dessa resestipendier var att se som en tillfällig

nödfallsåtgärd, betingad av de särskilda förhållandena, som rådde på

det ekonomiska området, då denna åtgärd vidtogs. Ett fortsatt undanskjutande

av detta anslag kan näppeligen numera synas vara framtvunget av

den statsfinansiella situationen. Det må erinras, att i innevarande års statsverksproposition

äro för budgetåret 1925—1926 ifrågasatta anslag å sammanlagt

21,500 kronor till resestipendier åt lärare i främmande levande språk

vid de allmänna läroverken, de kommunala mellanskolorna och privatläroverken.

De omständigheter, som föranlett ett återupptagande av dessa anslag,

föreligga delvis jämväl i fråga om ett återupplivande av anslaget till resestipendier

åt de ordinarie universitetslärarna. Med hänsyn till den betydelse,

vi tillmäta universitetslärarnas vetenskapliga utrikesresor, såväl till forskningens

fromma som till gagn för den akademiska undervisningen, hava vi

ansett synnerligen starka skäl förefinnas att föreslå, att ett anslag för ändamålet

beviljas för budgetåret 1925—1926 till samma belopp, varmed detta

anslag senast utgick, eller alltså 20,000 kronor. Vi förutsätta, att anslaget

varder disponerat på enahanda sätt, som kommit till tillämpning i avseende

å det för detta ändamål senast beviljade anslaget.

Medan nu berörda reseanslag allenast har avseende å ordinarie universitetslärare

in. fl. — d. v. s. professorer, prosektorer, laboratorer, observatörer

samt överbibliotekarier och förste bibliotekarier — hava sedan länge medel

varit tillgängliga för beredande av möjlighet till utrikes studieresor jämväl

för obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten, i främsta rummet docenterna.

Dessa stipendier hava plägat kallas riksstatens resestipendier och utgingo

alltsedan sin tillkomst från det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda anslag, vilket förut hade till rubrik: resestipendier samt läro
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande. Alltsedan år 1920 utgjorde

dessa stipendier till antalet fyra vid vartdera universitetet, nämligen ett

större å 3,000 kronor och tre mindre å vartdera 1,500 kronor. Vid 1923

års riksdag vidtogs den anordningen, att, då några resestipendier över huvud

icke ansågos böra utgå för budgetåret 1923—1924, ifrågavarande medel utbrötos

ur förberörda anslag, vilket då erhöll en ändrad rubrik: till utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker. Sedan dess hava medel för nu senast

berörda stipendier icke varit tillgängliga. Indragningen av dessa stipendier

har för universitetens yngre vetenskapsidkare inneburit en synnerligen kännbar

nackdel. Riksstatens resestipendier hava fyllt ett viktigt behov genom

att erbjuda yngre vetenskapsmän tillfälle till forskningsresor, som varit av

den största betydelse för deras vetenskapliga utbildning. I stort sett gälla

i fråga om ett återupplivande av dessa stipendier samma skäl, som anförts

till förmån för de ordinarie universitetslärarnas stipendieresor. Det torde

till och med kunna sägas, att skälen för dessa stipendier äro mera vägande,

om man tager hänsyn till att studieresor av det slag, som härmed avses,

äro särskilt för en yngre vetenskapsmans utbildning och utveckling av i

många fall avgörande betydelse. Det är de yngre krafterna, som en gång

skola uppbära det vetenskapliga arbetet vid våra universitet, och omsorgen

om deras utbildning bör därför vara en angelägenhet, som endast i yttersta

nödfall får eftersättas. Universitetsmyndigheterna hava ock upprepade

gånger gjort framställning om återupptagande av dessa riksstatens resestipendier,

utan att deras äskanden rönt behörigt beaktande. Med hänsyn till

vikten av att sörja för en fullgod utbildning av universitetens yngre vetenskapsidkare

hava vi därför ansett oss böra föreslå, att anslag till dessa s. k. riksstateus

resestipendier uppföres å riksstaten för budgetåret 1925—1926. Det är

oss ingalunda obekant, att krav framkommit, understödda av kanslern, att resestipendier

av ifrågavarande slag även stode till disposition för obefordrade

vetenskapsidkare vid karolinska institutet. Vi hava dock icke funnit

skäligt tillstyrka en dylik utvidgning av dessa stipendier, hur befogad den

än i sak kan vara, utan vilja inskränka oss till att förorda ett återupplivande

av dessa stipendier i dess förutvarande omfattning. Det synes böra

ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning av föreliggande omständigheter

föreslå en sådan anordning, varigenom även karolinska institutets

docenter bliva delaktiga av denna förmån. Det för riksstatens resestipendier

erforderliga anslaget belöper sig till 15,000 kronor. I avseende å detta anslags

disposition torde böra gälla enahanda bestämmelser, som förut tillämpats

i fråga om dessa stipendier.

Enligt utskottets mening torde ett ytterligare uppskov med anvisande av

medel till ifrågavarande resestipendier vara förenat med sådana för universitetslärarna

påtagliga olägenheter, att dessa ingalunda uppvägas av den

besparing för statsverket, som härigenom vinnes. Utskottet, som delar

motionärernas uppfattning om betydelsen av dessa stipendier, har funnit

övertygande skäl förefinnas för ett återuppförande i riksstaten av härför

erforderliga medel och hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till herr von Geijers m. fl.

och herr Björkmans m. fl. ovanberörda motioner, för budgetåret

1925—1926 anvisa såsom extra reservationsanslag

a) till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

G9

tjänstemän vid rikets universitet och karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 20,000 kronor;

b) till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid

universiteten i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

108:o) I två likalydande motioner, väckta den ena av herr J. Bergman

m. fl. inom första kammaren (nr 109) och den andra av herr I. Englund

m. fl. inom andra kammaren (nr 201) har hemställts, att riksdagen måtte

för sin del besluta att till Kungl. Maj:ts disposition ställa ett årligt belopp

av sjutusenfemhundra (7,500) kronor för vartdera av fem år i och för uppehållande

av en professur i svenska språket och litteraturen vid universitetet

i Dorpat och att ovannämnda summa första gången får disponeras för

ändamålet under budgetåret 1925—1926.

I avseende å de av motionärerna till stöd för nämnda förslag andragna

skäl tillåter sig utskottet hänvisa till motionen 1: 109.

Det förslag, som nu motionsvis föreligger, om inrättande av en lärostol i

svenska språket vid universitetet i Dorpat, har synts utskottet behjärtansvärt,

så mycket mer som det gäller en läroanstalt, grundad av våra förfäder

och arbetande bland ett folk, med vilket vi genom historia och

kultur känna oss starkt befryndade, och där inom vissa folkgrupper ännu

svenskt språk talas. Utskottet skulle därför sannolikt ställt sig gynnsamt

till en framställning av förevarande art, därest den undergått en tillfredsställande

förbehandling. Nu föreligger emellertid ärendet i form av en

enskild motion, utan att, såvitt utskottet har sig bekant, någon svensk

statsmyndighet haft frågan till behandling. Om det i allmänhet gäller, att

riksdagen med stor försiktighet bör pröva anslagsfrågor, som väckas genom

enskilda motioner, så synes det i ett fall som det nu förevarande böra med

synnerlig bestämdhet krävas, att vederbörande myndigheter ej bliva förbigångna

vid den förberedande handläggningen av ärendet. Först och främst

bör det icke få förekomma — på grund av ärendets särskilda natur — att

den svenska utrikesministern eller eventuellt honom undertydande myndighet

ställes utanför ärendets beredning. Men även andra vederbörande myndigheter,

däri inbegripna de akademiska, böra sättas i tillfälle att bedöma framställningar

av förevarande art. Ett annat förfaringssätt kan leda till betänkliga

konsekvenser och skulle rent av kunna föranleda, att de svenska

statsmakterna vid behandlingen av ärenden av denna beskaffenhet bliva

försatta i en situation, vilken kan med hänsyn till frågans stundom ömtåliga

art betecknas såsom mindre önsklig.

Av dessa skäl anser sig utskottet förhindrat att tillstyrka bifall till den

nu föreliggande motionen.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Bergmans m. fl. och herr Englunds m. fl. ovanberörda

motioner icke må av riksdagen bifallas.

Motioner

anir. uppehållande

av

en professur

i svenska

språket och

litteraturen

vid universitetet

i Dorpat.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Avlöning åt

chefen för

rasbiologiska

institutet.

[105.]

Uppehållande

av rasbiologiska

institutets

verksamhet.

[106.]

Ökade medel

för vissa i

staten för

farmaceutiska

institutet

uppförda

ändamål.

[107.]

109:o) Beträffande vad Kung! Maj:t föreslagit såväl beträffande det ordinarie

anslaget till avlöning åt chefen för rasbiologiska institutet som ifråga

om provisoriskt lönetillägg åt samme befattningshavare (punkt 105) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

110:o) Kungl. Maj:t har (punkt 106) föreslagit riksdagen att dels till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 55,000 kronor, att disponeras

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder,

dels ock till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets arbete

»Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att likaledes disponeras enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 258—260 i statsrådsprotokollet.

Till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet har riksdagen

för budgetåret 1924—1925 anvisat ett belopp av 55,000 kronor, och

föreligger nu förslag om anvisande av enahanda belopp jämväl för budgetåret

1925—1926. Till utgivande av institutets arbete »Anthropologia Suecica»

har institutets styrelse begärt ett anslag av 22,000 kronor, men har departementschefen

inskränkt sig till att förorda endast en del av det begärda anslaget

för påbörjande av ifrågavarande publicering. Kungl. Maj:t föreslår

i anslutning härtill för ändamålet ett belopp av 10,000 kronor.

Utskottet anser sig böra förorda vad Kungl. Maj:t föreslagit och hemställer

följaktligen,

att riksdagen må

a) till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska

institutet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 55,000 kronor, att disponeras enligt av

Kungl. Maj:t fastställda grunder,

b) till påbörjande av tryckningen av rasbiologiska institutets

arbete »Anthropologia Suecica» för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor,

att likaledes disponeras enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

111 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökade medel under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i

farmaceutiska institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier

m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll m. m., anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 261—263 i statsrådsprotokollet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

71

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag

av 14,000 kronor. Den begärda anslagsökningen är i huvudsak och

närmast avsedd att bereda ersättning till bestridande av portvaktsgöromålen

vid institutet.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må för beredande av ökade medel under

tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 för vissa i farmacoutiska

institutets stat upptagna ändamål, nämligen till materialier

m. m., till uppvärmning m. in. och till egendomens underhåll

in. m., anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 14,500 kronor.

Tekniska högskolan m. m.

112:o) Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att öka arvodet

för en var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två portvakterna jämte i ämnet

med 350 kronor samt förty höja det ordinarie anslaget till tekniska hög- vä{^e“°"

skolan: Avlöningar, nu 362,750 kronor, med 700 kronor till 363,450 kronor. [108]

Utredningen återfinnes å sid. 265—266 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner väckta, den ena inom första kammaren

av herr Björnsson m. fl. (nr 98) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Nyländer m. fl. (nr 138), däruti hemställts, bland annat, att riksdagen

måtte besluta, att vid tekniska högskolan inrättas en professur i flygteknik

och att för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 beviljas ett , r

anslag om 6,400 kronor utöver vad som i högskolans extra stat nu är upptaget

till arvode åt en speciallärare i flygteknik att utgå av de medel riksdagen

kommer att för ovan nämnda budgetår bevilja till befrämjande av

svensk lufttrafik samt att i vanlig ordning dyrtidstillägg måtte utgå å professorns

avlöning;

dels ock en inom andra kammaren av herrar I. Anderson i Linköping och

Gr. Svedman väckt motion (nr 137) däruti hemställts att riksdagen måtte

besluta inrättandet av en professur i flygteknik vid Tekniska högskolan och

för detta ändamål under 8:de huvudtiteln anvisa erforderligt anslag.

Det i förstnämnda två motioner framställda yrkandet är visserligen formellt

knutet till anslag, varom förslag är att förvänta under riksstatens

sjätte huvudtitel; utskottet har emellertid ansett sig böra i förevarande sammanhang

upptaga till principiellt bedömande frågan om inrättande av eu

professur i flygteknik vid tekniska högskolan.

Beträffande de av motionärerna till stöd för deras framställningar andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionerna.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Provisoriska

lönetillägg åt

professorerna

vid tekniska

högskolan.

[109.]

Från högskolans sida har framställning gjorts hos Kungl. Maj:t om uppförande

å högskolans stat från och med budgetåret 1925—1926 av eu professur

i flygteknik. Departementschefen har ansett det med hänsyn till

nuvarande ekonomiska situationen ej möjligt att tillmötesgå högskolans krav.

Motionärerna hava betonat vikten av att det svenska flygväsendet från

början uppbygges efter rationella principer samt framhållit den grundläggande

betydelse, som ifrågavarande professur skulle hava för hela vårt flygväsendes

utveckling.

Utskottet delar motionärernas, uppfattning om den betydelse den nu ifrågasatta

professuren skulle komma att få för vårt flygväsende. '' Det synes

emellertid utskottet vanskligt att på grundvalen av enskilda motioner förorda

åtgärders vidtagande för angivna syftemål. På grund härav får utskottet

avstyrka motionerna. Mot vad Kungl. Maj:t i övrigt under denna

punkt föreslagit, har utskottet icke funnit något att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka arvodet för

eu var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två

portvakterna med 350 kronor samt förty höja det ordinarie

anslaget till tekniska högskolan: Avlöningar, nu 362,750

kronor, med 700 kronor till 363,450 kronor;

b) avslå dels herrar Björnssons m. fl. och Nyländers m. fl.

ovanberörda motioner, i vad desamma avse inrättande vid

tekniska högskolan av en professur i flygteknik, dels ock

herrar Anderssons och Svedmans ovanberörda motion.

113:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum,

a) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926

må, utöver tillfällig löneförbättring, till professor vid tekniska

högskolan utgå provisoriskt lönetillägg med 900

kronor, därest vederbörande äger intill tio sådana tjänstår,

som berättiga till åtnjutande av ålderstillägg, samt med

1,740 kronor, därest vederbörande äger tio eller flera dylika

tjänstår;

skolande av ifrågavarande provisoriska lönetillägg 2/s anses

motsvara lön och 73 tjänstgöringspenningar och skolande i

tillämpliga delar gälla de bestämmelser, som må komma att

utfärdas ifråga om tillfällig löneförbättring för budgetåret

1925—1926 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen

;

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

73

b) för detta ändamål för budgetåret 1925—1926 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av

50,000 kronor.

114:o) Kungl. Maj:t bar (punkt 110) föreslagit riksdagen att anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 35,850 kronor att till nedan an
-

givna ändamål utgå med högst följande belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi..........kronor 1,200: —

» » » » » i bokföring............ » 750: —

» » » » » i elektroteknik.......... » 4,000: —

» » » » » i skogsskötsel........... » 1,000: —

» » » » » i fotografi............. » 1,000: —

» höjning av arvodet åt specialläraren i geologi ...... » 500: —

» arvode åt en speciallärare i läran om verktygsmaskiner » 5,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om kemiskt-tekniska

apparater............................... » 2,500: —

» ersättning åt specialläraren i gruvmätning för sommarövningar

................................ » 900: —

» arvode åt en speciallärare i läran om maskinelement . » 4,000: —

» » » » » i flygteknik............ » 3,000: —

» » » » » i läran om värmemotorer . . » 3,600: —

» » » » » i pappersteknik.......... » 2,400: —

» » » » laborator i elektroteknik............. » 6,000: —

Utredningen återfinnes å sid. 267—271 i statsrådsprotokollet.

För budgetåret 1924—1925 utgår för ändamålet ett extra anslag av

27,450 kronor. Nu föreslås anvisande av medel till två nya speciallärarbefattningar,

nämligen en speciallärare i pappersteknik samt en laborator i

elektroteknik.

Utskottet, som funnit skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om de nya lärarbefattningarna, hemställer,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 35,850 kronor att till nedan angivna ändamål

utgå med högst följande belopp:

till arvode åt en speciallärare i teknisk kemi

kronor 1,200

—

» » » » i bokföring . .

» 750

—

»

» » » » i elektroteknik

» 4,000

—

»

» » » » i skogsskötsel

» 1,000

—

»

» » » » i fotografi. . .

» 1,000

—

»

höjning av arvodet åt specialläraren i

geologi......................

» 500

»

arvode åt en speciallärare i läran om

verktygsmaskiner..............

» 5,000: —

Arvoden åt

vissa special

lärare vid

tekniska

högskolan.

[110.1

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa fyllnadsarvoden

och avlöning

åt viss vaktbetjäning

in. m. vid

tekniska

högskolan.

[in.]

Tillfälliga

lärarbiträden

och assistenter

vid

tekniska

högskolan.

[112.]

Samlingar

och laborationer

vid

tekniska

högskolan.

[113.]

till arvode åt en speciallärare i läran om

kemiskt-tekniska apparater.......

» ersättning åt specialläraren i gruvmät
ning

för sommarövningar.......

» arvode åt en speciallärare i läran om

maskinelement................

» arvode åt en speciallärare i flygteknik

» arvode åt en speciallärare i läran om

värmemotorer.................

» arvode åt en speciallärare i papperstek
nik.

.......................

» arvode åt en laborator i elektroteknik

kronor 2,500: —

» 900: —

» 4,000: —

» 3,000: —

» 3,600: —

» 2,400: —

» 6,000: —

115:o) Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till de av

departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda fyllnadsarvoden samt

avlöning åt av departementschefen därsammastädes angiven vaktbetjaning

m. m. vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 24,400 kronor.

Anslag till här ifrågavarande ändamål utgår för löpande budgetår med

22,000 kronor. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av arvodena till

två portvakter från 300 till 1,000 kronor samt höjning av medel avsedda

för ökade bokbindningskostnader från 2,310 till 4,010 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

den 2 januari 1925 omförmälda fyllnadsarvoden

samt avlöning åt av departementschefen därsammastädes

angiven vaktbetjäning m. m. vid tekniska högskolan

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 24,400

kronor.

116:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetåt

ägt rum, till tillfälliga lärarbiträden och assistenter

vid tekniska högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 25,000 kronor.

117:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 273—275 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till samlingar och laborationer vid tekniska

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

75

högskolan anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 150,000 kronor, att av Kungl. Maj:t fördelas

på do olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Kungl.

Maj:t finner skäligt bestämma.

118:o) Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att till nyanskaffning

av apparater och instrument för institutionernas vid tekniska högskolan

laboratorier samt till inredning och utrustning av ett röntgenlaboratorium

därstädes anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor, att användas på sätt Kungl. Maj:t finner skäligt

bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 275—278 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till nyanskaffning av apparater och instrument

för institutionernas vid tekniska högskolan laboratorier

samt till inredning och utrustning av ett röntgenlaboratorium

därstädes anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra reservationsanslag av 60,000 kronor, att användas på

sätt Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

119:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 115) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ökade medel för tekniska

högskolan till diverse utgifter för bränsle, lyshållning m. m.

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av

180,000 kronor.

120:o) Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa såsom särskilda extra anslag:

dels till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska

institut ett belopp av 32,000 kronor,

dels ock till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma institut ett

belopp av 16,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 280—281 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår det förra anslaget med 34,000 kronor och

det senare med samma belopp, som nu begäres.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa såsom

särskilda extra anslag:

Nyanskaffning

till laboratorierna

vid tekniska

högskolans

institutioner.

Inredning

och utrustning

av ett

röntgenlaboratorium.

[114.]

Ökade medel

till diverse

utgifter för

bränsle, lyshållning

m. m. vid

tekniska

högskolan.

[115.]

Uppvärmning,

belysning

m. m.

vid Chalmers

tekniska

institut.

[116.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Nybyggnader

för de kemiska

och fysiskainstitutionerna

vid

Chalmers

tekniska

institut.

[117.]

Skolöver
styrelsen.

[118.]

a) till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid

Chalmers tekniska institut ett belopp av 32,000 kronor,

b) till bibliotek, samlingar och laboratorier vid samma

institut ett belopp av 16,000 kronor.

121:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 117) föreslagit riksdagen i

fråga om nybyggnader för de kemiska och fysiska institutionerna vid Chalmers

tekniska institut kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Skolöverstyrelsen.

122:o) Kungl. Maj:t har (punkt 118) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningar i skolöverstyrelsen på föl
-

jande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör.....................A 3

14 ledamöter........................B 30

1 förste bibliotekskonsulent .............B 26

1 sekreterare å folkskolavdelningen.......B 26

2 sekreterare........................B 24

1 andre bibliotekskonsulent.............B21

5 notarier..........................B 21

1 registrator och aktuarie..............B21

2 kansliskrivare .....................Bil

1 förste expeditionsvakt................B 7

5 förste kanslibiträden.................B 7

3 expeditionsvakter...................B 5

6 kanslibiträden.....................B 4

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 chef...........................B 30

1 förste aktuarie.....................B 24

2 aktuarier.........................B21

2 kansliskrivare......................Bil

3 förste kanslibiträden.................B 7

1 expeditionsvakt .................... B 5

5 kanslibiträden ..................... B 4

dels godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tillämpas från och

med budgetåret 1925—1926:

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 77

Stat.

Avlöningur till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 386,500: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 16,000: —

Arvoden å 500 kronor till tre avdelningschefer....... » 1,500: —

Arvode till en konsulent och särskild föredragande för

ärenden angående husligt arbete................ » 6,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . » 52,900: —

Skrifmaterialier, expenser, bränsle samt tryckningskostnader

.................................... » 70.000: —

Summa kronor 532,900: —

dels ock höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen,

nu 522,400 kronor, med 10,500 kronor till 532,900 kronor.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft en inom

första kammaren, av herr N. J. F. Almkvist väckt motion, nr 150, däri

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att samtliga tre sekreterare tjänster

hos skolöverstyrelsen skola hänföras till avlöningsgrad B 26.

Beträffande de skäl, som av motionären anförts till stöd för framställningen,

får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär till en början uppflyttning till

löneklassen B 26 av förste bibliotekskonsulenten inom skolöverstyrelsen.

Utskottet har häremot intet att erinra.

Vidare föreslår Kungl. Maj:t en uppflyttning av en utav skolöverstyrelsens

tre sekreterartjänster, nämligen befattningen som sekreterare å folkskolavdelningen,

till lönegraden B 26, medan motionsvis yrkats på en uppflyttning

till nämnda lönegrad av samtliga tre sekreterartjänster.

Redan under år 1921 hemställde skolöverstyrelsen, att sekreterartjänsterna

hos styrelsen måtte hänföras till lönegraden B 16 (= B 26), därvid styrelsen

såsom skäl härför huvudsakligen åberopade ämbetsverkets behov av administrativt-juridisk

insikt och erfarenhet ävensom det förhållandet, att sekreterarna

i avsevärd utsträckning måste tagas i anspråk för mera självständig

handläggning och föredragning av vissa ärenden. I sitt över skolöverstyrelsens

upprepade framställningar i samma ämne avgivna utlåtande framhöll

allmänna civilförvaltningens lönenämnd betydelsen av att den administrativt-juridiska

sakkunskapen bleve på ett nöjaktigt sätt representerat inom

styrel.-en, men höll lönenämnden före, att denna sakkunskap, såsom tidigare

varit ifrågasatt och såsom fallet vore inom byggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen,

borde bliva företrädd av en tjänsteman i ledamots ställning. Då

— säger lönenämnden — genom en dylik ändrad organisation jämväl skulle

vinnas, att innehavarna av de nuvarande ledamotsbefattuingarna — undervisningsråden

— bleve mindre betungade med uppgifter, som måste anses

ligga vid sidan av deras egentliga ämbetsområden, skulle det kunna ifråga
-

Utskottets

yttrande.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sättas, huruvida icke, i sammanhang med en sådan organisationsförändring,

antalet av de till fjorton nu uppgående ledamotsbefattningarna skulle kunna

något minskas; en utredning i nu angivna syfte syntes lönenämnden påkallad.

Vid dessa förhållanden ansåg sig lönenämnden icke böra tillstyrka

en uppflyttning i lönegrad av de ifrågavarande sekreterarbefattningarna.

I sitt över lönenämndens förslag avgivna yttrande vidhöll skolöverstyrelsen

sin förut hävdade uppfattning beträffande sekreterartjänsterna och hemställde

alternativt, att, därest utredningen rörande organisatorisk förändring inom

styrelsen lade hinder i vägen för den ifrågasatta uppflyttningen av sekreterartjänsterna,

personliga lönetillägg måtte beviljas dessas innehavare eller

å övergångsstat avlöning måtte beredas dem enligt lönegraden B 26.

Sedan lönenämnden anbefallts att utan hänsyn till ifrågasatt ändring av

skolöverstyrelsens organisation avgiva utlåtande angående uppflyttning i lönegrad

av de tjänster, varom nu är fråga, föreslog lönenämnden sedermera

på anförda skäl till dylik uppflyttning en av dessa sekreterare, nämligen

sekreteraren å styrelsens folkskolavdelning. I anledning av detta förslag

förnyade skolöverstyrelsen sin förut gjorda framställning, att samtliga sekreterartjänster

måtte uppflyttas till lönegraden B 26. Departementschefen har

nu anslutit sig till lönenämndens senaste förslag.

Det behov, som skolöverstyrelsen otvivelaktigt äger av juridisk-administrativ

sakkunskap, varder enligt utskottets mening icke genom det föreliggande förslaget

på ett ändamålsenligt sätt tillgodosett. Med hänsyn tagen till ämbetsverkets

intressen i detta hänseende kan utskottet sålunda ej finna det nu

gjorda förslaget tillfredsställande.

Utskottet har ej kunnat underlåta att i detta sammanhang beröra den

sedan länge väckta och genom lönenämndens berörda yttrande ånyo aktuell

vordna frågan om ett effektivare tillgodoseende av överstyrelsens behov av

juridisk sakkunskap än vad genom ifrågavarande sekreterartjänster tilläventyrs

kan ske. I detta hänseende torde förtjäna erinras om följande. Frågan om

anställande inom överstyrelsen av ett kvalificerat juridiskt biträde upptogs

redan av folkundervisningskommittén, som i sitt betänkande och förslag

rörande undervisningsväsendets centrala ledning föreslog, att ett belopp av

4,000 kronor skulle ställas till den föreslagna skolöverstyrelsens förfogande

för biträde vid handläggningen av sådana juridiska ärenden, för vilkas behandling

erforderlig sakkunskap inom överstyrelsen ej förefunnes. Kommittén

åberopade till stöd för detta förslag de erfarenheter, som vunnits inom

läroverksöverstyrelsen, samt erinrade, hurusom under överstyrelsens handläggning

folie en del ärenden av ganska utpräglat juridisk natur, nämligen

vissa disciplinmål, frågor av ekonomisk art såsom angående kommuns byggnadsskyldighet,

tolkning och tillämpning av donationsurkunder och dylikt

ävensom ärenden rörande lärares löne- och pensionsförhållanden in. m.

Utredningen av vissa utav dessa ärenden borde enligt kommitténs mening

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

79

kunna överlåtas åt tjänstemän inom överstyrelsens kansli, men därutöver

skulle givetvis ej sällan förekomma juridiska frågor av en så pass invecklad

beskaffenhet, att de såväl för sin utredning som sin föredragning fordrade

en speciell sakkunskap, vilken ej alltid kunde anses förefinnas inom överstyrelsen.

Det av kommittén sålunda framförda förslaget upptogs ej av

Kung], Maj:t i framställningen till 1913 års riksdag, därvid föredragande

departementschefen gav uttryck åt den uppfattningen, att någon tids erfarenhet

i detta hänseende först borde vinnas.

I sitt år 1918 avgivna yttrande rörande undervisningsväsendets centrala

ledning uttalade sig folkskolöverstyrelsen jämväl rörande do arbetskrafter i

övrigt, som bleve erforderliga inom den utvidgade skolöverstyrelsen. Härvid

framhöll överstyrelsen först, att det syntes överstyrelsen otvivelaktigt, att

frågan om beredande av tillgång för skolöverstyrelsen till mera kvalificerad

juridisk och administrativ sakkunskap inom kort trängde till en lösning.

Huruvida lämpligaste utvägen härför vore anställandet av en ledamot med

utbildning i berörda hänseende eller annan anordning, ansåge sig överstyrelsen

för det dåvarande icke kunna avgöra och ville därför icke heller

framställa något yrkande i förevarande hänseende. Ett direkt yrkande i

detta hänseende framkom från skolöverstyrelsen år 1919, därvid överstyrelsen

framhöll, att det förhandenvarande behovet bäst borde tillgodoses på

det sätt, att dels inom överstyrelsen anställdes en juridiskt och administrativt

utbildad befattningshavare av högre tjänstegrad, dels åt överstyrelsen

anvisades ett anslag för anlitande i förekommande fall av biträde utav

personer med särskild erfarenhet i fråga om författningsarbete. Vad beträffade

avlöningsförmåner och tjänstegrad för den befattningshavare, som borde

anställas inom överstyrelsen, ansågs det tvivelsutan ur olika synpunkter vara

lämpligast, att han finge byråchefs avlöning och bleve ledamot i ämbetsverket.

Vidkommande beloppet av det arvode, som kunde erfordras för

juridiskt biträde, ansåg sig överstyrelsen, med hänsyn såväl till det arbete,

som kunde tänkas ifrågakomma, som ock do arvodeu, som i andra liknande

fall beviljats, icke kunna föreslå lägre belopp än 5,000 kronor.

Någon framställning i berörda hänseenden blev icke framlagd för 1920

års riksdag.

Utskottet har för sin del icke kunnat undgå finna, att ett tillgodoseende

av överstyrelsens behov av juridisk-administrativ sakkunskap skulle i väsentlig

grad bidraga till att förenkla och underlätta överstyrelsens arbetsuppgifter.

Huruvida detta bör ske genom anställande inom ämbetsverket av en härför

avsedd befattningshavare i ledamots ställning eller förmedelst anvisande av

ett särskilt anslag att av överstyrelsen efter förefallande behov användas,

därom är utskottet nu icke i tillfälle att bestämt uttala sig. En närmare

utredning särskilt i avseende å sistnämnda utväg, som synes utskottet mest

tilltalande, vore givetvis önskvärd. I avvaktan på en dylik utredning och då

utskottet, såsom ovan antytts, ej kan finna, att det föreliggande förslaget är

ägnat att effektivt tillgodose överstyrelsens behov i förevarande avseende, har

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

utskottet ej kunnat tillstyrka vare sig Kungl. Maj:ts förslag om uppflyttande

till lönegraden B 26 av sekreteraren å överstyrelsens folkskolavdelning eller

det motionsvis väckta yrkandet om uppflyttande till nämnda lönegrad av

jämväl de övriga två sekreterarne inom överstyrelsen.

Ifrågavarande sekreterare böra därför bibehållas i nuvarande löneställning,

d. v. s. efter den nya löneplanen i lönegraden B 24.

I anledning såväl härav som av riksdagens beslut rörande de kvinnliga

befattningshavarnas avlöningsförhållanden har erforderlig jämkning vidtagits

i vederbörande anslagsbelopp, ävensom viss ändring i benämningen av kanslibiträden

och förste kanslibiträden.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Almkvists ovanberörda motion,

a) bestämma antalet ordinarie befattningar i skolöversty
-

relsen på följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör.........................A 3

14 ledamöter............................. B 30

1 förste bibliotekskonsulent................. B 26

3 sekreterare............................ B 24

1 andre bibliotekskonsulent................. B 21

5 notarier.............................. B21

1 registrator och aktuarie................... B21

2 kansliskrivare.......................... Bil

1 förste expeditionsvakt.................... B 7

5 kanslibiträden.......................... B 7

3 expeditionsvakter....................... B 5

6 kontorsbiträden........................ B 4

Skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

1 chef................................. B 30

1 förste aktuarie......................... B 24

2 aktuarier............................. B 21

2 kansliskrivare.......................... Bil

3 kanslibiträden.......................... B 7

1 expeditionsvakt......................... B 5

5 kontorsbiträden......................... B 4

b) godkänna följande stat för skolöverstyrelsen att tilllämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsanslag ....................kronor 381,700: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag. ... » 16,000: —

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 81

Arvoden ä 500 kronor till tro avdelningschefer.

.......................kronor 1,500: —

Arvode till en konsulent och särskild föredragande

för ärenden angående husligt

arbete........................ » 6,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. in................... » 52,900: —

Skrivmaterialier, expenser, bränsle samt

tryckningskostnader.............. » 70,000: —

Summa kronor 528,100: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 522,400 kronor med 5,700 kronor

till 528,100 kronor.

123:o) På grund av Kungl. Maj.ts förslag (punkt 119) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för inspektion och sakkunniga biträden hos

skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 6,500 kronor.

124:o) I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 120) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till arvode åt byggnadssakkunnigt biträde

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 4,800 kronor.

125:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 121)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för bestridande av expeditionsvaktsgöromål

hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 1,800 kronor.

126:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen

för tiden 1 oktober 1925—30 september 1926 anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 57,300

kronor.

Inspektion

och sakkunniga

biträden

hos skolöverstyrelsen.

[119.]

Byggnadssakkunnigt

biträde åt

skolöverstyrelsen.

[120.]

Bestridande

av expeditionsvaktsgöromål

hös

skolöverstyrelsen.

[121.]

Lokal åt

skolöverstyrelsen.

[122.]

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.)

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

De allmänna läroverken m. m.

Stipendier,

lokalhyra,

expenser,

uppehållande

av hushållsskolans

verksamhet

m. m.

vid högre

lärarinneseminariet.

[123.]

127:o) Kung! Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 285—293 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår utgår förevarande anslag med ett belopp av 58,860

kronor. Den nu ifrågasatta ökningen är beroende därpå, att den i anslaget

ingående anslagsposten till uppehållande av hushållsskolans verksamhet

samt upprätthållande av den vid skolan anordnade kursen för utbildande

av husmödrar föreslagits höjd från 27,000 kronor till 28,300 kronor i syfte

att möjliggöra förhöjningar av åtskilliga lärararvoden.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre

lärarinneseminariet må för tiden 1 juli 1925 30 juni 1926

komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp

av 400 kronor för vaktmästaren samt 250 kronor för eldaren;

b) till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 60,160 kronor.

128:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 21,000 kronor;

b) medgiva, att ur berörda anslag må utgå medel till avlönande

av vikarie för vaktmästaren vid högre lärarinne*

seminariet såväl under semester a femton dagar årligen som

under förfall på grund av sjukdom.

Arvoden åt

timlärare och

vikarier vid

höfrre lärarinneseminariet.

[124.]

Hyresersätt- 129:o) Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen medgiva, att från

åt rektor Qch med den l juli 1925 tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlärarinne-

lunda bestämmer, den hyresersättning, som tillkommer rektor vid högre

seminariet. lärarinneseminariet, därest fri bostad ej åtnjutes, må utgå med 3,500 kronor

^125''1 för år räknat.

Utredningen återfinnes å sid. 294—295 i statsrådsprotokollet.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

83

Hyresersättningen utgår för närvarande med 3,000 kronor för år räknat.

[ statsrådsprotokollet upplyses, att rektorerna vid de högre allmänna läroverken

i Stockholm, vilka i övrigt beträffande löneförmåner vore i det hela

jämställda med rektor vid högre lärarinneseminariet, uppbära i hyresersättning

av Stockholms stad ett årligt belopp av 3,700 kronor, samt att den nu

ifrågasatta förhöjningen kan bestridas med de vid normalskolan inflytande

inskrivnings- och terminsavgifterna.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att, från och med den 1 juli

1925 tills vidare och intill dess Kungl. Maj.t annorlunda

bestämmer, den hyresersättning, som tillkommer rektor vid

högre lärarinneseminariet, därest fri bostad ej åtnjutes, må

utgå med 3,500 kronor för år räknat.

130:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkterna 126—127) föreslagit De allmänna

riksdagen i fråga om vissa ordinarie anslag till de allmänna läroverken samt läroverken

i fråga om extra anslag till arvoden åt extra och vikarierande lärare vid dessa [126,127.]

läroverk, dels ock vad i motion 1: 104 föreslagits angående inrättande av ämnet vackt

nya lärartjänster vid de allmänna läroverken, kommer utskottet att framdeles motion,

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

131:o) Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 66,900 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 301—303 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål utgår för innevarande budgetår ett extra anslag

av 64,400 kronor. Den nu föreslagna höjningen är föranledd av behovet

av ökat antal veckotimmar i teckning.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 66,900 kronor.

Extra arvoden

åt teckningslärare

vid de allmänna

läroverken.

[128.]

132:o) Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att dels medgiva, Extra arvo

att Kungl. Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna för- den åt svinna

ordna, att gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller ersättning för intill vid de all34

veckotimmars undervisning, manna läro

dels ock till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ''r?™1!

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 21,100 kronor. jamteiämnet

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 303—306 i statsrådsprotokollet. väckta motioner.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar K. Franzén och

K. Sandegärd (nr 106) och den andra inom andra kammaren av herrar H.

Almquist och B. Holmgren (nr 142), däri hemställts, att riksdagen med höjning

av det av Kungl. Maj:t under förevarande punkt upptagna beloppet

måtte bevilja ett extra anslag till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de

allmänna läroverken för budgetåret 1925—1926 av 41,580 kronor.

Till stöd för detta yrkande har motionärerna anfört följande:

»Under rubriken extra arvoden åt gymnastiklärare återfinnes i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln: De allmänna läroverken m. m. en utredning,

som ger vid handen, att undervisningen i gymnastik vid vissa av de

allmänna läroverken bedrives under synnerligen ogynnsamma förhållanden,

beroende på att det extra anslaget till ökat antal undervisningstimmar icke

under årens lopp höjts i den utsträckning, som ökat lärjungeantal och kraven

på en tidsenlig undervisning motivera. Av den av kungl. skolöverstyrelsen

verkställda undersökningen framgår, att verkliga behovet i extra undervisningstimmar

i gymnastik för närvarande utgör 450 stycken, om medeltalet

lärjungar i varje avdelning sättes till högst 80.

Kungl. skolöverstyrelsen och departementschefen hava i sina yttranden

beträffande detta anslag med skärpa framhållit nödvändigheten av detta anslags

ökande. Enligt vad vi hava oss bekant har också gymnastikundervisningen

vid vissa större läroverk måst bedrivas under former, som näppeligen

låta sig förenas med den vikt för ungdomens uppfostran, som numera

allmänt tillerkännes den fysiska utbildningen. På grund av omständigheter,

som refereras i kungl. skolöverstyrelsens och departementschefens yttranden,

hava gymnastikavdelningarna vid flera läroverk vuxit till den grad, att läroverkens

rektorer genom upprepade framställningar måst anhålla om avdelningarnas

uppdelning. Då dessa framställningar av brist på medel icke

kunnat bifallas av kungl. skolöverstyrelsen, hava flera gymnastiklärare, som

icke ansett sig kunna på ett tillfredsställande sätt meddela dem åliggande

undervisning med dylika stora avdelningar, trots detta anhållit att få uppdela

avdelningarna på mindre dylika. Utan att erhålla någon som helst ersättning

hava sålunda flera gymnastiklärare åtagit sig den ökade undervisningstid,

som behövts för att uppdela de största avdelningarna. Detta förhållande

har nu vid vissa läroverk ägt rum ända upp till 3 år, utan att

dessa gymnastiklärare erhållit avlöning för den tjänstgöring de åtagit sig för

att över huvud taget kunna meddela nöjaktig undervisning. Detta har nu

skett i en sådan omfattning, att vid t. ex. 3 av Göteborgs 4 läroverk gymnastiklärarna

åtagit sig denna oavlönade tjänstgöring. Som ett annat exempel

på till vilken brytningspunkt dessa förhållanden nu hunnit kan nämnas,

att vid ett av de största läroverken, vars rektor år efter år utan resultat

gjort framställning om ökning av anslaget för uppdelning av de största

gymnastikavdelningarna, vederbörande skolläkare av rektor fått uppmaning

att befria så många elever som möjligt från gymnastikundervisningen, enär

de annars inte ens längre kunde rymmas i gymnastiksalen.

Dessa exempel, som lätt skulle kunna utökas, visa tydligt, att detta anslag

alltför länge fått sakna den höjning, som till och med nödtorftigt tillgodoseende

av gymnastikundervisningen bort betinga. De visa också, att det

stora behov av ökning av antalet gymnastikavdelningar, som av kungl. skol
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

85

överstyrelsen påvisats, redan nu blivit längre obeaktat än vad som varit förenligt

med tillbörliga krav på gymnastikundervisningens rationella ordnande

vid ett flertal läroverk.

Departementschefen, som instämt med kungl. skolöverstyrelsen däruti, att

han ansett en ökning av anslaget synnerligen nödvändig, har av ekonomiska

skäl tvekat tillstyrka mer än en del av den ökning kungl. skolöverstyrelsen

påvisat som önskvärd. Då hela det belopp, som utöver nu utgående extra

anslag å 13,500 kronor erfordras för att fylla av kungl. skolöverstyrelsen

påvisat behov, efter eu beräkning av 135 kronor pr veckotimme icke uppgår

till mer än 28,080 kronor (280x135), anse vi, att detta belopp icke bör

stå i vägen, när det gäller att därigenom kunna organisera gymnastikundervisningen

vid läroverken, på ett sätt, som i någon mån kan sägas i detta

hänseende svara mot förhållandena vid övriga skolformer i vårt land.

Då ifrågavarande anslag ur budgetsynpukt icke kan spela någon alltför

betydande roll men däremot är av synnerligen stor vikt för ungdomens

fysiska fostran vid de allmänna läroverken, få vi med stöd av vad vi bär

ovan anfört hemställa, —- — —.»

Kungl. Maj:ts förslag innebär till en början eu sådan ändring i nu gällande

bestämmelser för omfattningen av gymnastiklärarnas tjänstgöring, att

maximigränsen flyttas något uppåt — till 34 veckotimmar i stället för, så

som nu är fallet 32 veckotimmar. Utskottet har häremot intet att erinra.

Vidare har Kungl. Maj:t äskat ökade medel för anordnande av gymnastikundervisning.

I detta hänseende hade skolöverstyrelsen — under framhållande

av nödvändigheten att uppdela lärjungarna i mindre gymnastikavdelningar

och med utgångspunkt av ett medeltal av högst 80 lärjungar i

varje avdelning —- beräknat den erforderliga ökningen till 208 timmar.

Emellertid hade överstyrelsen föreslagit en fördelning av denna ökning på

flera år samt för läsåret 1925—1926 ifrågasatt, att antalet extra timmar

måtte ökas med 72, motsvarande 18 nya gymnastikavdelningar. Hela antalet

extra undervisningstimmar skulle därigenom för sagda läsår uppgå till

314, och med en beräkning av 135 kronor för timme skulle kostnaden belöpa

sig till i runt tal 42,400 kronor. Då det ordinarie anslaget utgjorde

20,000 kronor, erfordrades å extra stat ett anslag å 22,400 kronor, innebärande

en ökning med 8,900 kronor utöver det för innevarande budgetår

för ändamålet utgående extra anslaget.

Departementschefen åter har stannat vid en beräknad ökning av 60 timmar,

motsvarande 15 nya gymnastikavdelningar. Då han härvid utgår från

ett medelpris av 136 kronor för timme skulle för 302 timmar erfordras

41,072 kronor eller alltså ett extra anslag av i runt tal 21,100 kronor.

Motionärerna utgå från den av skolöverstyrelsen såsom erforderlig beräknade

ökningen av 208 timmar. Med ett pris av 135 kronor för timme skulle

detta betinga en kostnadsökning av 28,080 kronor och totalkostnaderna för

extra undervisningstimmar skulle sålunda med inräknande av det för löpande

budgetår utgående extra anslaget å 13,500 kronor uppgå till 41,580 kronor.

Enligt utskottets mening föreligger i de i ämnet väckta motionerna ett

Utskottets

yttrande.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Extra arvo

den åt musiklärare

vid de

allmänna

läroverken.

[130.]

Extra arvoden

åt lärarinnor

i

kvinnligt

handarbete

vid de allmänna

läroverken.

[131.]

synnerligen behjärtansvärt krav. Utskottet anser det vara för läroverksungdomens

fysiska fostran av stor betydelse, att medeltalet lärjungar i gymnastikavdelningarna

sänkes, och vill skänka sitt stöd åt den uppfattning, som

i berörda motioner kommit till uttryck. Emellertid anser utskottet, att man

av ekonomiska hänsyn bör framgå med en viss varsamhet, och vill förorda,

att den i motionerna äskade ökningen med 208 timmar fördelas på två år,

hvadan man följaktligen för budgetåret 1925—1926 skulle räkna med en

ökning av 104 timmar. Med ett medelpris av 135 kronor för timme skulle

alltså kostnadsökningen bliva 14,040 kronor och, om man härtill lägger nu

utgående extra anslag å 13,500 kronor, totalbeloppet av det extra anslag,

utskottet vill för ändamålet förorda, uppgå till 27,540 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungi. Maj:ts förslag medgiva, att Kungl.

Maj:t må, där särskilda förhållanden sådant påkalla, kunna

förordna, att gymnastiklärare vid allmänt läroverk erhåller

ersättning för intill 34 veckotimmars undervisning,

b) med anledning av Kungl. Maj:ts förslag och herrar

Franzéns och Sandegårds samt Almquists och Holmgrens

ovanberörda motioner till extra arvoden åt gymnastiklärare

vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 27,540 kronor.

133:o) Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 4,400 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 306—307 i statsrådsprotokollet.

Den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten, till extra arvoden åt musiklärare utgör 5,000 kronor.

För samma ändamål utgår å extra stat för löpande budgetår ett anslag av

3,265 kronor. Kungl. Maj:ts förslag avser att möjliggöra en utökning av

timantalet för ifrågavarande ämne.

Utskottet, som anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt musiklärare vid de

allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 4,400 kronor.

134:o) Kungl. Maj:t har (punkt 131) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid statens samskolor anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag å 2,850 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en sänkning av ifrågavarande anslag med

450 kronor från 3,300 kronor, med vilket belopp detsamma för innevarande

budgetår utgår,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

87

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid statens samskolor anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag å 2,850 kronor.

135:o) Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid

de allmänna läroverken med oförändrat belopp 21,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 308—311 i statsrådsprotokollet.

I en inom andra kammaren av herr G. Holmberg väckt motion (nr 130)

har hemställts, att riksdagen måtte besluta att för undervisning i slöjd vid

de allmänna läroverken höja det nu utgående ordinarie förslagsanslaget

21,000 kronor med 20,000 kronor till 41,000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Till och med läsåret 1923—1924 bestreds kostnaden för undervisningen

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken helt och hållet av statsmedel.

För budgetåret 1923—1924 utgjorde det ordinarie anslaget för ändamålet

42,500 kronor. För närvarande betalas hälften av ifrågavarande kostnader

av staten och hälften av vederbörande kommuner. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda förslag minskade nämligen 1924 års riksdag för

budgetåret 1924—1925 ifrågavarande ordinarie förslagsanslag från sistberörda

belopp, 42,500 kronor, med 21,500 kronor till 21,000 kronor, varjämte riksdagen

medgav, att såsom bidrag till arvode åt manlig lärare i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken finge från och med den 1 juli 1924 från nämnda

anslag utgå 42 kronor 50 öre för veckotimme, under villkor att vederbörande

kommun för ändamålet tillsköte minst samma belopp.

Beträffande budgetåret 1925—1926 har skolöverstyrelsen hemställt, att

slöjdlärarnas arvoden åter måtte utgå helt och hållet från statsmedel och i

anslutning härtill hemställt om anslagets höjande till 41,000 kronor, i runt

tal utgörande kostnaden för beräknade 512 veckotimmars undervisning efter

ett medelpris av 85 kronor för veckotimme. Kungl. Maj:t föreslår emellertid

ett bibehållande av nuvarande ordning, varvid dock departementschefen,

under beaktande av de svårigheter, som enligt hans mening äro förenade

med nu gällande grunder, betecknat denna ordning såsom en nödfallsutväg.

Motionärens förslag innebär nu en återgång till tidigare gällande bestämmelser

för statsbidrag till ifrågavarande undervisning i enlighet med vad

skolöverstyrelsen hemställt.

Nu gällande bestämmelse för statsbidrag till ifrågavarande undervisning

synes utskottet hava tillämpats under så kort tid, att enligt utskottets mening

tillräcklig erfarenhet icke kan anses hava vunnits om, huru de nya

grunderna för statsbidrag verkat. Utskottet anser på grund härav tiden

icke vara inne att upptaga till prövning frågan om förnyad ändring av

Undervis

ning i manlig

slöjd vid de

allmänna

läroverken.

[132.1

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anslag till

arvoden åt

skolläkare

vid de allmänna

läroverken.

[133.]

ifrågavarande bestämmelse. Statsbidraget synes utskottet alltså böra utgå

med oförändrat belopp och under oförändrade villkor.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Holmbergs ovanberörda motion, i riksstaten

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken med oförändrat

belopp, 21,000 kronor.

136:o) Kungl. Maj:t har (punkt 133) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 311—312 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr A. Petrén väckt motion (nr 39) däruti hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till ersättning åt skolläkare vid allmänt läroverk

med 3 kronor för varje under höstterminen 1925 vid läroverket närvarande

lärjunge anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag å 90,000

kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär bibehållande av nu gällande ersättningsgrunder

för skolläkare, enligt vilka utgår dels arvode å 500 kronor vid högre

allmänt läroverk och 300 kronor vid realskola, dels ock ersättning efter 2

kronor för varje under höstterminen närvarande lärjunge. Anslaget för

ändamålet utgår för löpande budgetår med 59,000 kronor. Höjningen med

1,000 kronor är betingad av ökat lärjungeantal. Skolöverstyrelsen, vars förslag

sedermera upptagits i ovanberörda motion, hade för budgetåret 1925—

1926 föreslagit en beräkning av nämnda ersättning efter 3 kronor för varje

lärjunge, men departementschefen har med hänsyn till nödvändigheten att

begränsa statsutgifterna ifrågasatt bibehållande av nu gällande grunder.

Utskottet som icke anser skäl föreligga att nu förorda en höjning av

ifrågavarande rörliga ersättningar till skolläkare, tillstyrker bifall till Kungl.

Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Petréns ovanberörda motion, i vad

densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till arvoden

åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 89

137:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 134) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för upprätthållande under läsåret 1925—la26

vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för blivande

lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra anslag av 15,500 kronor.

138:o) Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 7,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 315—318 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för närvarande med ett belopp av 5,000 kronor. Höjningen

avser att bereda ersättning med högst 3,500 kronor för läsår för vartdera

språket.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för anordnande genom infödda lärare

av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

med flera läroanstalter anvisa för budgetåret 1925''—

1926 ett extra anslag av 7,000 kronor.

139:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad som skett beträffande

läsåren 1922—1925, medgiva, att terminsavgiften till biblioteks-

och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må,

enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med

höstterminen 1925 under en tid av tre år utgå med högst

tio kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej

därifrån i föreskriven ordning befrias.

140:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan

vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

Provårskurs

i Geteborg.

(134.]

Anordnande

genom in

födda lärare

av undervisning

i

tyska och

engelska vid

de allmänna

läroverken.

[135.]

Terminsavgifter

till

biblioteksoch

materiellkassorna

vid

de allmänna

läroverken.

[136.]

Bidrag till de

allmänna

läroverkens

ljus- och

ved kassor.

[137.]

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

de allmänna

läroverken.

[138.]

Kommunala

mellanskolor.

[139.]

Undervisning

i manlig

och kvinnlig

slöjd samt

handarbete

vid kommunala

mellanskolor.

[140.]

Tillfällig

löneförbättring

åt lärar
-

141:o) Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna läroverken för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 323—325 i statsrådsprotokollet.

Före år 1923 ingick i reservationsanslaget till de allmänna läroverken en

post »resestipendier åt lärare i främmande levande språk» å 15,000 kronor

samt en post »reseunderstöd åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad,» å 6,000 kronor. Av 1920

och 1921 årens riksdagar anvisades därjämte å extra stat två anslag å respektive

15,000 kronor och 6,000 kronor till förstärkande av nämnda ordinarie

anslagsposter. Från och med år 1923 hava, i likhet med vad fallet

varit beträffande andra anslag till resestipendier, anslag för ifrågavarande

ändamål av finansiella skäl icke beviljats.

Utskottet, som anser goda skäl tala för bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de allmänna läroverken för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 13,000

kronor.

142:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 139) föreslagit riksdagen ifråga

om det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

skolat för riksdagen

anmäla.

143:o) Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt

handarbete vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 20,000

kronor, med 4,000 kronor till 24,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 327 i statsrådsprotokollet.

Förhöjningen av anslaget är betingad av ökningen av antalet understödda

slöjdavdelningar.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete

vid kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp,

20,000 kronor, med 4,000 kronor till 24,000 kronor.

144:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 141) föreslagit riksdagen ifråga

om tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

91

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

145:o) Kungl. Maj:t liar (punkt 142) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 328—329 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgick senast för år 1922 med ett belopp av 3,500 kronor men

har sedermera av finansiella skäl ej anvisats.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500

kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

146:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen ifråga om

det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken, det ordinarie förslagsanslaget

till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter

samt ett extra förslagsanslag till tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och samskolor

samt enskilda lärarinneseminarier dels ock vad i motionerna I: 105

och 11:135 yrkats i avseende å det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverken

samt berörda extra förslagsanslag till tillfällig löneförbättring åt

lärare vid samma läroverk kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

147:o) Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 332 i statsrådsprotokollet.

Anslag för ändamålet utgick senast år 1922 med ett belopp av 18,000

kronor men har sedan dess av statsfinansiella skäl icke upptagits i riksstaten.

personalen

vid kommunala

mellan

skolor.

[141.]

Rosestipen

dier åt lärare

i främmande

levande

språk vid

kommunala

mellanskolor.

[142.]

Privatläro
verken
[143],

[144],

[145]

samt två i

ämnet väckta

motioner.

Resestipendier

åt lärare

i främmande

levande

språk vid

privatläroverk.

[146.]

s. 92 Kontrollera mot PDF

Fackskolan

för huslig

ekonomi i

Uppsala.

[147.]

Understöd

till utbildningskurser

för lärarinnor

i hnshållsgöromål.

[148.]

Understöd

till vissa anstalter

för utbildande

av

lärarinnor i

handarbete.

[149.]

92 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid privatläroverk anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att utgå

under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

148:o) Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 85,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 332—335 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som tidigare utgått med ett årsbelopp av 95,000 kronor, sänktes

för budgetåret 1923—1924 till 75,000 kronor, med vilket belopp anslaget

jämväl för löpande budgetår utgår. Från styrelsens för skolan sida har

föreslagits att anslaget skulle höjas till det belopp, 95,000 kronor, varmed

det tidigare utgått, under det att skolöverstyrelsen ansett en förhöjning till

85.000 kronor tillfyllest.

Utskottet har icke genom den av Kungl. Maj:t framlagda utredningen

blivit övertygat om att tillräckliga skäl föreligga för en sådan höjning, som

nu ifrågasättes, utan anser utskottet anslaget böra kunna begränsas till

80.000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 80,000 kronor.

149:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga

om understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

150:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela, åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 27,100 kronor, att med den fördelning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, utgå till Maria Nordenfelte

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

93

högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg, föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium

i Stockholm samt Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

Folkundervisningen.

151 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att

dels minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu l,8e>0,400 kronor,

med 106,700 kronor till 1,773,700 kronor,

dels ock till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten införas närmast

efter det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Utredningen återfinnes å sid. 339—343 i statsrådsprotokollet.

Då det till utbrytning ur det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

föreslagna anslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppförts

med ett belopp av 150,000 kronor, men det gemensamma reservationsanslaget

minskats med 106,700 kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag alltså

en anslagsökning av 43,300 kronor. ''Av sistnämnda belopp är sammanlagt

18,360 kronor att hänföra till kostnaden för nya tjänster vid folkskoleseminariet

i Linköping. Den återstående anslagsökningen är beroende på stegringen

av kostnaden för ålderstillägg.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) minska den i det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna ingående posten: Folkskoleseminarierna,

nu 1,880,400 kronor, med 106,700 kronor till

1,773,700 kronor,

b) till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 150,000 kronor att i riksstaten

införas närmast efter det gemensamma reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna.

152:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) hemställer utskottet.

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud
-

Folkskole

seminarierna.

Nya tjänster,

[150.]

Höjda stipendier

åt elever

vid folkskoleseminarier.

[151.]

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Studentkurser

och parabel

lavdelningar

vid

vissa folkskoleseminarier.

[152.]

Hyresersättning

till rektorerna

vid

vissa folk6koleseminarier.

[153.]

getår ägt rum, för beredande av höjda stipendier åt elever

vid folkskoleseminarier anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

153:o) Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till anordnande

av studentkurser vid folkskoleseminarierna i Strängnäs, Växjö, Stockholm

och Kalmar, av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

Utredningen återlinnes å sid. 345—347 i statsrådsprotokollet.

För löpande budgetår har anslagsbehovet för studentkurser och parallellavdelningar

beräknats till 330,000 kronor, men ansågs anslaget med hänsyn

till en förefintlig reservation å omkring 9ö,000 kronor kunna bestämmas till

240,000 kronor. Sammanlagda anslagsbehovet för budgetåret 1925—1926

beräknas nu av departementschefen till i runt tal 300,000 kronor. Då en

reservation å 50,000 kronor ansetts kunna disponeras för ifrågavarande budgetår,

har anslagskravet begränsats till 250,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till anordnande av studentkurser vid folkskoleseminarierna

i Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar,

av parallellavdelningar vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Landskrona, Umeå, Karlstad och Luleå samt av preparandkurs

vid folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 250,000

kronor.

154:o) Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer

att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 13,600 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 12,500 kronor.

Fastställda hyresersättningar beräknas av departementschefen för budgetåret

1925—1926 komma att uppgå till 12,850 kronor. Återstoden av det äskade

beloppet skulle enligt Kungl. Maj:ts bestämmande vid behov användas till

reglering av hyresersättningar åt vederbörande rektorer.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

95

att riksdagen må till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar,

Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å

hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa förbudgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 13,600 kronor.

155:o) Kung! Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av 14,000

kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 348—349 i statsrådsprotokollet.

Anslaget, som allt sedan 1919 utgått med ett belopp av 12,000 kronor

för år räknat, har under förra halvåret 1923 kommit att överskridas, på

grund därav att ett antal lärare genom uppflyttning i högre lönegrad blivit

berättigade även till förhöjda hyresbidrag. Mot beräkningen av den med

anledning härav föreslagna anslagshöjningen har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av hyresbidrag till lärare

vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg, utan

rätt för vederbörande lärare att å hyresbidragen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor.

156:o) I enlighet med Kung! Maj:ts förslag (punkt 155) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förhyrande av vissa lokaler för folkskoleseminariet

i Göteborg samt till dessa lokalers uppvärmning,

belysning och städning m. m., anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 2,675 kronor.

157:o) Kungl. Maj:t har (punkt 156) föreslagit riksdagen att för utförande

av vissa ändringsarbeten å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg

anvisa för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag ett belopp

av 20,000 kronor.

För ändamålet har riksdagen för löpande budgetår anvisat ett anslag

av 25,000 kronor. Totalkostnaderna för ändringsarbetena hade därvid beräknats

till 45,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

Hyresbidrag

till lärare vid

folkskoleseminarierna

i Stockholm

och Göteborg.

[154.1

Förhyrande

av vissa lokaler

för folkskoleseminariet

i Göteborg

m. m.

[155.]

Tillbyggnad

av gymnastikhuset

vid

folkskoleseminariet

i

Göteborg.

[156.]

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undervisningsmateriel!

m. m.

för folkskoleseminariet

i

Karlstad.

[157.]

Undervisningsmateriel

1 och böcker

för folkskoleseminariet

i

Umeå.

[158.]

att riksdagen må för utförande av vissa ändringsarbeten

å gymnastikhuset vid folkskoleseminariet i Göteborg anvisa

för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 20,000 kronor.

158:o) Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till inredning

av den nya byggnaden vid folkskoleseminariet i Karlstad samt till inköp

av undervisningsmateriell och böcker för nämnda seminarium anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 350—351 i statsrådsprotokollet.

För inventarier, böcker och undervisningsmateriell vid ifrågavarande seminarium

har hittills anvisats tillhopa 112,000 kronor, varav 11,200 kronor använts

till anskaffande av böcker och undervisningsmateriell. Av det utav

skolöverstyrelsen nu begärda ytterligare anslagsbeloppet, 40,000 kronor, skulle

enligt överstyrelsens beräkning 5,000 kronor avses till inventarier och återstoden

till böcker och undervisningsmateriell. Med avseende å den förra

posten, 5,000 kronor till inventarier, har den förebragta utredningen synts

departementschefen giva vid handen, att någon nedprutning av beloppet

icke bör ske. Däremot torde det enligt departementschefens mening vara

möjligt att genom sträng återhållsamhet vid anskaffning av böcker och undervisningsmateriell

inskränka kostnaderna härför till ett lägre belopp än

det av överstyrelsen beräknade. Med en summa av 25,000 kronor har det

synts departementschefen, att seminariets behov i sistnämnda avseende kan

nöjaktigt tillgodoses.

Utskottet, som icke har något att erinra mot den framlagda kostnadsberäkningen

och jämväl i övrigt anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till inredning av den nya byggnaden

vid folkskoleseminariet i Karlstad samt till inköp av undervisningsmateriell

och böcker för nämnda seminarium anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

30,000 kronor.

159:o) Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen medgiva, att till

inköp av undervisningsmateriell och böcker för folkskoleseminariet i Umeå

må av det överskott, som kan uppkomma å de för uppförande av byggnader

för nämnda seminarium anvisade anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användas

ett belopp av högst 30,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 352—353 i statsrådsprotokollet.

Departementschefen har meddelat, att enligt en honom tillhandakommen,

den 6 november 1924 dagtecknad promemoria från byggnadsstyrelsen be
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 97

sparingarntt å ifrågavarande anslag då beräknades komma att uppgå till

159,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kuugl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må medgiva, att till inköp av undervisningsmatcriell

och böcker för folkskoleseminariet i Umeå må av

det överskott, som kan uppkomma å de för uppförande av

byggnader för nämnda seminarium anvisade anslag å tillhopa

2,084,000 kronor, användas ett belopp av högst 30,000

kronor.

160:o) I en inom första kammaren av herr G. Rosen väckt motion (nr

107) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att för uppförande av rektorsbostad

vid seminariet i Umeå i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Gustav Holmdahl utarbetat förslag må av det överskott, som kan

uppkomma av de för uppförande av byggnader för nämnda seminarium

anvisade anslag, användas ett belopp av 60,000 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Enligt utskottets mening är det vanskligt att på grundvalen av enskild

motion tillstyrka en åtgärd, som kan medföra konsekvenser av rätt avsevärd

ekonomisk räckvidd. Därest emellertid rektorsbostäder nu anses böra

uppföras vid de sex folkskoleseminarier, där sådana bostäder icke finnas,

synes det utskottet ur alla synpunkter lämpligast, att frågan härom varder

av Kungl. Maj:t upptagen till närmare omprövning, därvid Kungl. Maj:t,

i händelse så befinnes skäligt, lärer efter bedömande av på frågan inverkande

omständigheter för riksdagen framlägga förslag i ämnet i den tur och ordning

de olika seminarierna emellan, som Kungl. Maj:t kan finna av förhandenvarande

förhållanden påkallad.

Utskottet hemställer följaktligen,

att herr Roséns ovanberörda motion icke må av riksdagen

bifallas.

161 :o) Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i

enlighet med de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

dels till anskaffning av möbler och undervisningsmateriell för sagda kurs

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 sand. 8 käft. (Nr 8.) 7

Motion ang.

anslag till

uppförande

av rektorsbostad

vid

folkskoleseminariet

i

Umeå.

Utbildningskurs

för lä

rare vid hjälp

klasser för

psykiskt

efterblivna

barn.

[159.]

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Understöd

åt enskilda

folkskoleseminarier.

[160.]

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor att utgå enligt

de närmare grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

Utredningen återfinnes å sid. 353—360 i statsrådsprotokollet.

På Kungl. Ma j ds förslag beviljade 1920 års riksdag till en utbildningskurs

under år 1921 för lärare och lärarinnor vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn ett anslag av 4,300 kronor. Sedermera hava medel för

ifrågavarande ändamål icke anvisats. Det föreliggande förslaget avser nu

att utgöra början till en mera permanent statlig verksamhet för ifrågavarande

lärarutbildning. Enligt detta förslag skulle vid folkskoleseminariet i Stockholm

tills vidare endast under höstterminen hållas en kurs, omfattande cirka

100 arbetsdagar, för ett mindre antal lärare och lärarinnor, vilka önska utbilda

sig för arbete i hjälpklasser. Kursen skulle anordnas i huvudsak såsom

en provårskurs med teoretisk och praktisk undervisning. Den teoretiska

undervisningen skulle meddelas i form av föreläsningar; för den praktiska

utbildningen skulle samarbete ordnas med Stockholms stads folkskolor. Av

den beräknade årskostnaden, 4,900 kronor, skulle 1,500 kronor utgöra kostnad

för lokal, bränsle, lyse in. m., 400 kronor utgå såsom handledararvoden

till i kursen medverkande lärare, 1,500 kronor till föreläsnings- och timlärararvoden

samt 1,500 kronor erfordras för utbetalande av dagtraktamenten åt

kursdeltagare.

Utskottet, som funnit goda skäl vara anförda för bifall till Kungl. Maj ds

förslag, hemställer,

att riksdagen må,

a) för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av

en utbildningskurs för lärare vid hjälpklasser för psykiskt

efterblivna barn anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 4,900 kronor att utgå i enlighet med

de bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

b) till anskaffning av möbler och undervisningsmateriel!

för sagda kurs anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 1,500 kronor;

c) medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode

åt föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm

anordnade provårskurser, må till rektor yid nämnda seminarium

för ledning av ifrågavarande utbildningskurs utbetalas

ersättning med högst 300 kronor att utgå enligt de närmare

grunder, Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

162:o) Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Ateneums folkskoleseminarium och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,000 kronor,

att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera seminariet, som

Kungl. Maj:t bestämmer.

Utredningen återfinnes å sid. 361—363 i statsrådsprotokollet.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

99

Kungl. Maj:ts förslag innebär, jämfört med motsvarande anslag för löpande

budgetår, eu sänkning av anslagsbeloppet för validera seminariet med

1,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Ateneums folkskoleseminarium

och Göteborgs kvinnliga folkskoleseminarium

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 14,000

kronor, att utgå på de villkor och med det belopp till vartdera

seminariet, som Kungl. Maj:t bestämmer.

163:o) I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr W. Linder (nr 108) och den andra inom andra kammaren av herr

H. Hallén m. fl. (nr 81) har hemställts, att riksdagen ville befria rektorn vid

folkskoleseminariet i Stockholm, fröken Anna Sörensen, från återbetalningsskyldighet

för det belopp å 14,153 kronor 61 öre som den 28 eller 29 november

1923 bortstals från seminariets rektorsexpedition.

Till stöd för detta förslag hava motionärerna anfört följande:

»Den 28 eller 29 november 1923 bortstals ur kassaskåpet i rektorsexpeditionen

vid folkskoleseminariet i Stockholm ett seminariets kassa tillhörande

belopp stort kronor 14,153:61. Stölden anmäldes omedelbart till vederbörande

myndighet, som igångsatte undersökning, vilken emellertid förblvit

resultatlös.

Av polisrapporten framgår, att seminariets rektor, Anna Sörensen, den 28

november lyfte det avlöningsbelopp, kronor 15,314:54, som skulle utbetalas

den 30 november och 1 december. Anledningen till att beloppet uttogs den

28 var, att rektor visste sig den 29 och 30 november komma att bliva så

upptagen av egna lektioner och åhörande av provkandidaters lektioner, att

hon icke skulle hinna ombesörja fördelning och utbetalning av avlöningarna

till de olika befattningshavarna. Vaktmästaren avhämtade penningarna omkring

kl. 12, varefter rektor uppdelade penningarna i olika kuvert för de

olika befattningshavarna, insatte kassaskrinet samt kuverten med avlöningsmedlen

i ett fack i kassaskåpet. Detta fack låstes, dess nyckel nedlades i

en låda inuti kassaskåpet, som därefter låstes. Härunder var rektor ensam

på expeditionen. En stund därefter lämnade rektor expeditionen, medtagande

sin nyckelknippa, på vilken kassaskåpsnyckeln var fästad. Denna nyckelknippa,

som under eftermiddagens lopp användes då rektor i och för avhållande

av kollegium åter infann sig på seminariet, var i rektors besittning,

när hon påföljande dag den 29 november något före kl. 8 f. m. vid öppnande

av kassaskåpet märkte, att kassaskåpsdörren väl var tillstängd men

ej läst, nyckeln till det inre facket borta, detta fack öppet, kassaskrinet och

penningekuverten borta med undantag av ett kuvert, innehållande 707 kronor.

Nyckelknippan har under denna tid ej kunnat råka i någon obehörigs hand.

När polisutredningen syntes bliva resultatlös, ingav rektor Sörensen den

11 januari 1924 en underdånig hemställan till konungen, att den genom

stölden uppkomna bristen måtte ersättas av allmänna medel.

Över denna ansökan hava skolöverstyrelsen, överståthållareämbetet, statskontoret,

Stockholms stads konsistorium, justitiekanslern och riksräkenskapsverket

avgivit yttranden, varjämte tredje polisintendenten i Stockholm Hall
-

Motioner ang.

befrielse för

rektorn Anna

Sörensen från

viss återbetalningsskyldighet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

gren, som lett polisundersökningen, på begäran av skolöverstyrelsen yttrat

sig i ärendet. Genom beslut den 16 dennes har Kungi. Maj:t förklarat, att

Kungl. Maj:t finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.

Maj ds åtgärd.

Av nämnda myndigheter, som yttrat sig över ansökan, har skolöverstyrelsen

föreslagit, att åtgärder måtte av Kungl. Maj:t vidtagas för att bereda gottgörelse

för de tillgripna medlen. Såsom motivering härför anföres följande:

»Rent principiellt synes det överstyrelsen vara med billighet och rättvisa

överensstämmande, att då staten tillhöriga penningmedel, vilka förvaras under

anlitande av de säkerhetsåtgärder, som från det allmännas sida ställts

till förfogande, bliva föremål för tillgrepp, vederbörande räkenskapsförare

hålles skadeslös för därigenom liden förlust, under förutsättning att stölden

icke möjliggjorts eller underlättats genom försummelse eller vårdslöshet från

räkenskapsförarens sida. I här förevarande fall synes det överstyrelsen utrett,

att giltig anledning förelegat för rektor Sörensen att vid den tidpunkt

som skett från riksbanken uttaga de sedermera vid stölden tillgripna medlen

ävensom på grund av vad polisintendenten Hallgren vitsordat, att desamma

förvarats under utnyttjande av de säkerhetsåtgärder, som stått till

buds, och att sålunda rektor Sörensen icke kan sägas ''vid penningarnas

omhänderhavande hava brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande’».

Överståthållareämbetet anför, att »enär vid den polisundersökning, som i

ärendet åberopats, icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet,

att rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av

ifrågavarande penningemedel, överståthållareämbetet i likhet med förut i

ärendet hörda myndigheter tillstyrker bifall till hennes i ärendet gjorda

framställning.

Jämväl Stockholms stads konsistorium och statskontoret tillstyrka bifall

till ansökningen.

Statskontoret yttrar: »Ehuru det ej blivit fullt ådagalagt, att sökanden med

nyckeln låst kassaskåpsdörren, synas dock billighetsskäl tala för att sökanden

må av statsmedel erhålla ersättning för den brist, som genom stölden uppstått

i folkskoleseminariets kassa. Vid verkställd inventering har denna brist

befunnits utgöra kronor 14,156: 61».

Justitiekanslern anser sig däremot icke kunna tillstyrka bifall, enär ämbetet

anser, att »vad i remitterade fallet förekommit rörande den påstådda

stölden närmast föranleder det antagandet, att densamma möjliggjorts därigenom

att sökanden glömt låsa kassaskåpsdörren.»

Riksräkenskapsverket, som erhållit ärendet till sig remitterat för att yttra

sig angående beloppet av kassabristen, har avgivit ett utlåtande, vari till

en början redogöres för vid seminariet verkställda inventeringar och frågan

om kassaförvaltares principiella ansvar för omhänderhavda medel. Till slut

yttrar verket: »Under den av justitiekanslersämbetet antagna förutsättningen

att sökanden lämnat kassaskåpsdörren olåst, delar riksräkenskapsverket ämbetets

uppfattning, att bifall till ansökningen icke kan tillstyrkas, och vill

erinra därom, att riksräkenskapsverket redan i sin revisionsberättelse för år

1922 kapitlet »redogörareansvaret» sid. 128 uttalat, ’att det väl knappast

torde ifrågasättas annat än att om en kassör vårdslöst lämnat sitt kassaskåp

olåst eller förvarar kassan i eu skrivbordslåda eller på annat mindre bebyggande

sätt eller utan kontroll överlämnat densamma åt annan person, så

blir han därest genom stöld eller annorledes brist uppstår i kassan ersättningsskyldig’.

Riksräkenskapsverket finner dock — såsom redan framhållits

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

101

— jämväl en annan förutsättning — ocli sannolikt med lika fog — kunna

föreligga, nämligen att nyckeln eller do båda befintliga reservnycklarna till

skåpet icke förvarats så, att desamma icke kunnat åtkommas av obehörig

person. Ämbetsverket har nämligen inhämtat, att reservnycklarna tidigare

förvarats inne i skåpet, men att det vid de täta rektorsombytena under år

1923 icke någon enda gång konstaterats, att de verkligen funnos där. Nu

uppgives visserligen, att de återfunnos inne i skåpet omedelbart efter tillgreppet.

Men detta utgör ju intet bevis för att de också funnos där före

detsamma.

För ärendets avgörande har det givetvis sin stora betydelse att så vitt

möjligt utreda, huru detta justitiekanslerns antagande uppkommit. Rektor

Sörensen yttrar i sin ansökan om stängningen av kassaskåpet följande: »Att

jag låste lådorna kan jag påstå med full visshet, enär kassaskåpets dörr

icke kan tillskjutas, utan att nycklarna till de inre lådorna äro uttagna.

Jag kan icke med alldeles samma säkerhet yttra mig om huruvida jag låste

den yttre dörren, då man ju icke kan minnas en rent mekanisk handling,

men det förefaller mig psykologiskt orimligt, att jag skulle ha uraktlåtit

detta, dels därför att jag icke vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet

olåst, dels därför att detta skulle innebära, att jag avbrutit den påbegynta

stängningsproceduren utan att på något sätt ha blivit distraherad.»

Då hon av förenämnda utlåtanden av justitiekansler!! och riksräkenskapsverket

ansett erforderligt att närmare ingå härpå, har hon i sina påminnelser

över de avgivna yttrandena avgivit följande förklaring: »Beträffande

mitt yttrande, att jag icke med alldeles samma säkerhet som i avseende å

nycklarna till de inre förva ringsställena kan säga, att jag låst den yttre

dörren, då man ju icke kan minnas en rent mekanisk handling, vill jag

få anföra följande, då mitt yttrande synes ha blivit missförstått. I en så

allvarlig sak som denna förklarar jag icke, att jag vet något, för så vitt

jag ej kan med ed bekräfta detsamma. Jag vet, att jag lade in kuverten

med avlöningsmedlen och insatte kassaskrinet i det vanliga facket i kassaskåpet.

Jag vet likaledes, att jag låste den inre dörren, d. v. s. till facket,

enär jag ej kan stänga den yttre dörren om den inre nyckeln sitter kvar i

sitt lås. Jag vet likaså, att jag stängde kassaskåpsdörreu och jag har all

anledning att tro, att jag även låste den, då dessa båda handlingar äro led

i samma process. Jag håller det för så mycket mera troligt, att jag låste

kassaskåpsdörren, som jag uppehöll mig på expeditionen för att mottaga

och fördela pengarna och omedelbart som jag inlagt pengarna i kassaskåpet

avlägsnade mig från expeditionen medhavande nycklarna. Men jag vet det

ej, då jag ej har något särskilt stöd i minnet för min handling att vrida

om nyckeln i låset. Huru stark anledning jag än har att tro, att jag låst

kassaskåpsdörren, kan jag under sådana förhållanden ej säga, att jag vet

det. Redan i min underdåniga framställning om bristens ersättande har

jag framhållit, att jag aldrig vid något föregående tillfälle lämnat kassaskåpet

olåst. Justitiekanslersämbetet antager ävenledes, att den påstådda stölden

skulle hava möjliggjorts genom att jag glömt låsa kassaskåpsdörren, varför

ämbetet för sin del icke kan tillstyrka bifall till ansökningen. Beträffande

ämbetets antagande, att jag skall hava glömt låsa kassaskåpsdörren får jag

åberopa vad jag ovan anfört. För ett sådant antagande finnes intet stöd i

handlingarna. Såsom sammanfattning anför riksräkenskapsverket, att under

förutsättning att kassaskåpsdörren lämnats olåst eller att kassaskåpsnyckeln

eller de båda befintliga reservnycklarna till skåpet förvarats så att desamma

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

kunnat åtkommas av obehörig person, riksräkenskapsverket icke kan tillstyrka

bifall till min ansökning. Som jag ovan framhållit, finnes intet stöd

för den förstnämnda förutsättningen; detsamma är förhållandet beträffande

den sist anförda. Jag anser det omöjligt, att någon kunnat komma i besittning

av min kassaskåpsnyckel. Ifråga om reservnycklarna funnos vid

mitt tillträde till rektorsämbetet två reservnycklar till kassaskåpet och de

hava, såvitt jag vet, sedermera legat i samma låda inuti kassaskåpet, där

de funnos vid inventeringen efter stölden. Jag vet visserligen icke, om de

funnits där oavbrutet, då jag icke haft anledning taga dem i bruk, men

det finnes intet stöd för ett antagande, att genom någon försummelse från

min sida de skulle hava kommit i någon obehörigs hand. Ej heller har

jag någon anledning antaga, att någon vikarie i rektorsämbetet skulle hava

lämnat kassaskåpet utan tillsyn, så att reservnycklarna någon tid varit försvunna.

»

Beträffande behandlingen av liknande fall må anföras, att genom beslut

den 26 juli 1918 Kungl. Maj:t beviljat ersättning av statsmedel för en genom

stöld vid högre allmänna läroverket i Västerås uppkommen förlust.

Polismyndigheterna lyckades, i detta fall utreda stölden.

År 1914 ingav rektor O. Ortenblad underdånig ansökan om befrielse från

ersättningsskyldighet för vissa genom stöld bortkomna medel. Statskontoret

och jämväl justitiekanslersämbetet förordade ersättning i viss mån. Kungl.

Maj:t ansåg sig icke kunna bifalla ansökningen, såsom uppgivits enär nycklarna

till det kassaskåp, varur stölden förövades, skola hava förvarats i ett

bord i rektorsexpeditionen.

Intet av dessa fall är prejinficierande för det förevarande. Vid jämförelse

med det förstnämnda föreligger den olikheten, att förövaren av stölden vid

seminariet ej kunnat uppdagas. En jämförelse med det sistnämnda visar,

att ingen oförsiktighet vid handhavande av kassaskåpsnycklarna kan läggas

rektor Sörensen till last.

Beträffande redogörareansvaret anföres i riksräkenskapsverkefs mera

nämnda utlåtande, att »redogöraren själv bär ansvaret för kassans behöriga

förvarande och att endast mycket starka billighetsskäl kunna föranleda lättnader

i detta ansvar».

Det synes, som om i föreliggande fall all billighet talar för att ersättningsskyldighet

icke skall drabba den för kassan ansvarige. Statskontoret

åberopar ock billighetsskäl såsom grund för sin tillstyrkan av ansökningen.

Av den myndighet, överståthållareämbetet i Stockholm, som representerar

den närmaste sakkunskapen, har uttryckligen utsagts, att vid polisundersökningen

icke framkommit någon omständighet till stöd för antagandet, att

rektor Sörensen gjort sig skyldig till försummelse i vårdandet av ifrågavarande

penningmedel, och tredje polisintendenten, som haft undersökningen

om hand, betygar, att det icke framkommit någon omständighet, som tyder

på att rektor Sörensen lämnat kassaskåpsdörren öppen eller eljest vid penningarnas

omhänderhavande brustit i omsorgen för deras behöriga vårdande.

När polismyndigheten icke lyckats få brottslingen fast och såmedelst utreda

huru vid stölden tillgått, kan man icke begära, att rektor skall kunna

i vidare mån än som skett styrka, att hon icke genom någon sin underlåtenhet

möjliggjort stölden. Därtill skulle fordras, att hon haft vittnen

till att hon låst kassaskåpsdörren. Lika omöjligt är att bevisa, att kassaskåpsnyckeln

icke varit ur rektors omedelbara besittning. Under sådana

förhållanden sjmes all billighet tala för att rektor icke personligen skall

drabbas av den genom stölden uppkomna kassabristen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

103

När Kungl. Maj:t icke ansett sig kunna förfoga över statsmedel för beredande

av ersättning för det stulna beloppet, synes det böra ankomma på

riksdagen att bevilja härför erforderliga medel, och hemställcs därför,--»

Utskottet har vid prövning av den föreliggande framställningen och med

hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter funnit starka billighetsskäl

tala för ett bifall till motionen. Enligt vad utskottet inhämtat, har rektor

Sörensen täckt den i seminariets räkenskap genom ifrågavarande förlust

uppkomna bristen.

I samband härmed har utskottet dock velat ifrågasätta, huruvida ej till

förebyggande av upprepningar av vad i det föreliggande fallet förekommit

det vore förtjänt att tagas under övervägande, i vad mån utbetalningar

av avlöningsmedel åt statstjänstemän i allmänhet må kunna ske förmedelst checker,

genom insättning å bankkonton eller dylikt för vederbörande löntagare.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till ersättning åt rektorn vid folkskoleseminariet

i Stockholm Anna Sörensen för av henne täckt

brist i seminariets räkenskap för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 14,153 kronor.

164:o) I en inom andra kammaren av herr K. Magnusson i Kalmar väckt Motion ang.

motion, (nr 11) har hemställts, att riksdagen må besluta tillerkänna förre

trädgårdsskötaren vid folkskoleseminariet i Kalmar Gustaf Adolf Karlsson trädgårdsskö
en

gratifikation av 3,000 kronor. folkskole
I

avseende å de av motionären till stöd för berörda yrkande skäl hän- seminariet i

visar utskottet till motionen. Karlsson.

Ett yrkande enahanda med vad som nu föreslås, förelåg motionsvis vid

1924 års riksdag och blev då av riksdagen avslaget. Då några nya omständigheter

icke tillkommit, vilka kunna föranleda en i ämnet ändrad uppfattning,

har utskottet icke funnit skäl tillstyrka motionen och hemställer

alltså,

att herr Magnussons ovanberörda motion icke av riks;

dagen bifalles.

165:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret

1925—1926 (punkt 161) och under hänvisning till utredningen i ämnet (sid. narier.

363—367 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet, [161.]

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier med oförändrat

belopp, 130,000 kronor.

166:o) Kungl. Maj:t har (punkt 162) föreslagit riksdagen att för uppehål- Verksamlande

av verksamheten vid statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av skolesemina
101,

450 kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rier i Lycksele

och

Hagaström.

[162.]

Tillfällig

löneförbättring

för

lärare vid

vissa småskoleseminarier.

[163.]

Motionerang.

anslag till

allmänna

fortbildningskurser

för

lärare vid

egentliga

folkskolor

och småskolor.

Ifrågavarande anslag utgår för löpande budgetår med ett belopp av 96,600

kronor, varav avsetts för seminariet i Lycksele 64,700 kronor och för seminariet

i Hagaström 31,900 kronor. Av sistnämnda belopp har någon ökning

nu icke ifrågasatts. Anslaget till seminariet i Lycksele skulle enligt förslaget

höjas med 4,850 kronor till 69,550 kronor. Ökningen torde huvudsakligen

få anses betingad av de ökade kostnader, som uppkommit genom

seminariets utvidgade verksamhet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må för uppehållande av verksamheten vid

statens småskoleseminarier i Lycksele och Hagaström för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 101,450 kronor.

167:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 163) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum,

a) besluta, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som

ej i landsting deltager, skall för budgetåret 1925—1926

utgå med 8A av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och

vid statens småskoleseminarier;

b) för sådant ändamål anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra förslagsanslag av 30,000 kronor.

168:o) I två lika lydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. P. Johansson (nr 54) och den andra inom andra kammaren

av herr A. Wagnsson (nr 74) har hemställts, att riksdagen ville till allmänna

fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

I avseende av de av motionärerna till stöd för ovanberörda förslag anförda

skäl hänvisar utskottet till motionen II: 74.

Under en följd av år har riksdagen beviljat anslag dels till anordnande,

dels till understödjande av fortbildningskurser i olika ämnen för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor. Senast beviljade 1921 års riksdag på

extra stat för år 1922 till fortbildningskurser för ifrågavarande lärare följande

reservationsanslag, nämligen: till fortbildningskurser i allmänhet 75,000

kronor, till särskilda fortbildningskurser i gymnastik 41,600 kronor, till särskilda

kurser i skolträdgårdsskötsel 19,300 kronor samt till särskilda kurser

i simning och livräddning 4,680 kronor, samtliga anslagsposter att utgå enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva. Skolöverstyrelsen gjorde framställning om anslag till

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

liknande fortbildningskurser för år 1923. Vid anmälan av anslagsbehoven

under riksstatens åttonde huvudtitel för första halvåret 1923 förklarade dåvarande

departementschefen, att han icke ansåg anslag för dessa ändamål

bordo för sistnämnda tid hos riksdagen äskas. Departementschefen framhöll,

att de statsfinansiella förhållandena nödvändiggjorde den allra största

sparsamhet med statens medel samt att ifrågavarande kurser visserligen vore

för sitt ändamål fördelaktiga men dock icke alldeles oundgängliga. För

budgetåret 1923—1924 har anslag för ändamålet icke varit uppfört å riksstaten,

och ej heller för budgetåret 1924—1925 har förslag i detta hänseende

från Kungl. Maj:ts sida framlagts. I ovanberörda motioner har nu yrkats

på ett återupptagande av statens understödjande av de s. k. allmänna

fortbildningskurserna med det belopp, som senast varit för dessa kurser

anvisat.

Enligt utskottets mening fylla dessa kurser en så betydelsefull uppgift,

att deras återupptagande snarast möjligt bör ske. Under de senaste åren

hava de statsfinansiella förhållandena lagt hinder i vägen för anvisande av

anslag för ändamålet, och ur samma synpunkt anser sig utskottet ej heller

kunna tillstyrka, att för nästkommande budgetår anslag för dylika kurser

upptagas å riksstaten. Utskottet vill dock uttala den förhoppningen, att

Kungl. Maj:t skall finna utväg att i den statsreglering, som kommer att

föreläggas nästa riksdag, inrymma nödiga medel för ändamålet.

Utskottet får alltså hemställa,

att herr Johanssons och herr Wagnssons ovanherörda

motioner icke må av riksdagen bifallas.

169:o) Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer,

nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor till 345,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 369 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Bengtsson i Kullen väckt motion (nr 213), däri hemställts,

att riksdagen ville såsom villkor eller förutsättning för beviljandet

av de utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen begärda anslag till folkskolinspektionen

fastställa och i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att utredning

må genom Kungl. Maj:ts försorg skyndsamt verkställas dels i vad

mån och på vad sätt folkskolinspektionen och inspektörsområdena må

kunna omläggas, så att folkskolinspektörernas antal minskas, dels oclc huru

i övrigt kostnaderna för folkskolinspektionen må kunna nedbringas, ävensom

att de åtgärder vidtagas, som av utredningen kunna föranledas.

Det i berörda motion gjorda yrkandet är formellt knutet vid »anslag till

folkskolinspektionen». Något anslag med denna rubrik är icke uppfort i

förslaget till riksstat för budgetåret 1925—1926. Utskottet har emellertid

ansett sig böra till saklig behandling upptaga detta yrkande i samband med

Avlöning

m. in. åt

folkskolinspektörer.

[164.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Utskottets

yttrande.

106 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

sitt utlåtande angående det ordinarie förslagsanslaget''till avlöning in. m. åt

folkskolinspektörer.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget framlagda skälen

hänvisar utskottet till motionen.

I avseende å Kungl. Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra.

Beträffande det motionsvis gjorda yrkandet vill utskottet anföra följande.

Då motionären påtalar stegringen av utgifterna för folkskolinspektionen,

är att uppmärksamma, att denna stegring väsentligen härrör från och med

ingången av år 1920. Vid 1919 års riksdag vidtogs nämligen en lönereglering

för folkskolinspektörerna i anslutning till de grunder, som av riksdagen

året förut godtagits i fråga om flertalet statsanställda och kommunalt anställda

lärarkårer. Sistnämnda års riksdag beslöt jämväl en utökning av

antalet inspektörsområden; orsaken härtill torde framför allt vara att söka i

den utveckling under de senaste årtiondena, som kännetecknat vårt skolväsen,

ävensom i den nya skolorganisation, som vann bekräftelse genom 1918

års riksdags beslut angående de praktiska ungdomsskolorna. Sagda omständigheter

påkallade en mera effektiv ledning och kontroll från statens sida

än vad som skulle hava varit möjligt med de relativt begränsade antal inspektionsområden,

som dessförinnan funnos. Utskottet hyser också den uppfattningen,

att med de uppgifter, som i våra dagar tillkommer folkskolinspektörerna,

då de måste vara samtidigt initiativtagande, ledande och kontrollerande

på skilda delar av skolans område inom sina respektive distrikt,

det icke torde vara tänkbart att vidtaga en minskning av distriktens antal,

därest man vill åt statsmakterna bevara överinseendet över landets skolväsen.

I syfte att begränsa utgifterna för folkskolinspektionen, närmast för folkskolinspektörernas

resekostnader föreslog Kungl. Maj:t 1924 års riksdag en

ändring av karaktären av anslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer,

i det att detta anslag, som ägde förslagsanslags natur, skulle i

riksstaten uppföras såsom reservationsanslag. Riksdagen fann sig emellertid

icke kunna bifalla detta förslag, under framhållande, bland annat, att de

ekonomiska fördelar för statskassan, som till äventyrs härigenom skulle

vinnas, näppeligen komme att uppvägas av de olägenheter och praktiska

svårigheter för skolväsendet, som skulle följa av ett bifall till Kungl. Maj:ts

då framlagda förslag. Däremot uttalade riksdagen, att, i syfte att hålla

kostnaderna för inspektionsresorna inom vederbörlig anslagsram, skolöverstyrelsen

borde övervaka, att dessa resor bleve planlagda på det mest ändamålsenliga

och för statsverket billigaste sätt, samt tillse, att kostnaderna

hölle sig inom ramen för det anvisade anslaget. I anledning av detta riksdagens

uttalande och de åtgärder, som av skolöverstyrelsen på grund härav

vidtagits, har utskottet all anledning antaga, att från och med budgetåret

1924—1925 kostnaderna för senast berörda ändamål komma att hållas inom

den ram, det i riksstaten för ändamål uppförda anslagsbeloppet utvisar.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

107

Motionären gör vidare ett uttalande, som tarvar eu närmare förklaring,

enär detsamma kan leda till en felaktig uppfattning av förhållandena. Det

heter nämligen i motionen: »Det kan också anmärkas, att på administrativ

väg genom kungl. kungörelse den 19 juni 1919 statens folkskolinspektörer

i resereglementet uppflyttats från fjärde till tredje klassen med därav följande

förhöjning i dagtraktamente m. m.»

Det är visserligen sant, att nämnda kungörelse blivit av Kungl. Maj:t i

administrativ ordning utfärdad, såsom fallet är med flertalet bestämmelser

av ifrågavarande slag. Men härvid hör emellertid uppmärksammas, att just

frågan om folkskolinspektörernas placering i resereglementet blivit av Kungl.

Maj:t hänskjuten till riksdagen och att till grund för Kungl. Majds beslut

i nämnda hänseende ligger ett uttalande från riksdagens sida. Utskottet

vill i den föreliggande frågan erinra om följande. Före år 1919 utgick resekostnads-

och traktamentsersättning åt folkskolinspektörerna efter fjärde

klassen i gällande resereglemente. När frågan rörande omreglering av folkskolinspektionen

behandlades av 1914 års senare riksdag, yttrade riksdagen

i sin skrivelse i ämnet, nr 135, att, om än vissa skäl kunde anföras för en

uppflyttning av inspektörerna till högre klass i resereglementet, någon tids

erfarenhet dock borde avvaktas, innan någon rubbning i sagda hänseende

skedde. Vid 1919 års riksdag förelåg frågan om ny lönereglering för folkskolinspektörerna.

Före 1918 års löneregleringar åtnjöt läroverksadjunkt en

avlöning av 3,000 kronor jämte rätt till fyra ålderstillägg ä 500 kronor

och lektor en avlöning av 4,000 kronor, jämte rätt till likaledes fyra ålderstillägg

ä 500 kronor. Folkskolinspektör åtnjöt då samma begynnelseavlöning

som lektor, nämligen 4,000 kronor, men ägde allenast rätt till två ålderstillägg

ä 500 kronor. Vid 1918 års riksdag reglerades avlöningsförhållandena

för läroverkslärarna, därvid adjunkt erhöll en avlöning av 4,300

kronor jämte rätt till tre ålderstillägg ä 500 kronor och lektor eu avlöning

av 5,800 kronor jämte rätt till två ålderstillägg ä 500 kronor. Förslag hade

då framkommit om ett likställande i lönehänseende av folkskolinspektör

med lektor, men i anslutning till dåvarande departementschefens på 1902

års löneregleringskommittés utlåtande i ämnet grundade uppfattning föreslog

Kungl. Maj:t 1919 års riksdag en avlöning för folkskolinspektör av 5,300

kronor jämte rätt till två ålderstillägg å 500 kronor. Såsom framgår av

den till sistnämnda års riksdag i ämnet avlåtna propositionen, nr 232, uttalade

sig föredragande departementschefen samtidigt för en uppflyttning av

folkskolinspektörerna från resereglementets fjärde till dess tredje klass. På

sätt framgår av riksdagens skrivelse i ämnet, nr 8 A, biföll riksdagen förslaget

om lönereglering för folkskolinspektörerna, därvid riksdagen tillika

uttalade, att, då ifrågavarande befattningshavare enligt förslaget skulle erhålla

resekostnads- och traktamentsersättning efter tredje klassen i gällande

resereglemente i stället för såsom då var bestämt efter fjärde klassen, riksdagen

ej kunde finna annat än att dessa tjänstinnehavare bleve genom den

föreliggande löneregleringen väl tillgodosedda.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Tilläggsersättning

för

expenser åt

folkskolinspektörer.

[165.]

Statsbidrag

till avlöning

åt lärare

vid folkskolor.

|166.]

Byggnader

för folkskoleväsendet

i

vissa av rikets

nordligaste

gränsorter.

[167.]

108 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Härjämte torde böra erinras, hurusom vid 1921 års riksdag av samme

motionär, herr Bengtsson i Kullen, väcktes en motion, däri yrkades, att

riksdagen, under företagande av en nedflyttning av folkskolinspektörerna

till fjärde klass i gällande resereglemente, måtte besluta viss därav föranledd

nedsättning av förslagsanslaget till resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer.

Statsutskottet erinrade då om frågans behandling vid 1919 års riksdag

och framhöll, hurusom enligt utskottets uppfattning sedan dess inga nya

omständigheter tillkommit, som kunde föranleda en ändring av riksdagens

då intagna ståndpunkt. Motionen avstyrktes av statsutskottet och blev av

riksdagen avslagen.

Utskottet har vid prövning av det nu motionsvis gjorda yrkandet icke

funnit sådana omständigheter föreligga, som kunna föranleda bifall härtill,

och har alltså icke funnit sig böra tillstyrka ifrågavarande motion.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kung! Maj:ts förslag

och med avslag å herr Bengtssons ovanberörda motion, höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer,

nu 330,000 kronor, med 15,000 kronor till

345.000 kronor.

170:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till bestridande av tilläggsersättning för expenser

åt folkskolinspektörer anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 10,400 kronor.

171:o) Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 46,600,000

kronor, med 1,150,000 kronor till 47,750,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 370—371 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Maj:ts förslag är grundat på en av skolöverstyrelsen verkställd

beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1925—1926, vilken beräkning verkställts efter samma grunder som beträffande

motsvarande anslag för löpande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 46,600,000 kronor, med

1.150.000 kronor till 47,750,000 kronor.

172:o) Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att till statsbidragtill

byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

bevilja för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 371—373 i statsrådsprotokollet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

109

För ifrågavarande ändamål anvisade 1924 års riksdag i enlighet med

Kungl. Maj ds förslag i ämnet för budgetåret 1924—1925 ett anslag av

200,000 kronor. Kungl. Majds förslag var grundat på det betänkande, som

avgivits av de sakkunniga, vilka med anledning av 1917 års riksdags skrivelse

i ämnet tillkallats för att företaga en fullständig utredning om folkskoleväsendet

i do finsktalande delarna av Norrbottens län. De sakkunniga

hade föreslagit, att den av dem förordade byggnadsplanen skulle i fråga om

skolhus och lärarbostäder genomföras på tio år och beträffande skolhemsbyggnader

på tre år. För genomförande av ifrågavarande byggnadsplan

erfordrades av statsmedel dels under vart och ett av tio år 250,000 kronor

till uppförande eller ändringar av skolbus och lärarbostäder och dels under

vart och ett av fyra budgetår ett belopp av 75,000 kronor till skolhemsbyggnader.

Departementschefen har nu beträffande budgetåret 1925—1926 efter

förslag av skolöverstyrelsen anslutit sig till de sakkunnigas beräkning, därvid

han dock uttalat, att det vore att förvänta, att överstyrelsen beträffande

ett kommande budgetår uppgjorde en närmare beräkning av byggnadsbehovet

såsom underlag för anslagsberäkningen.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj ds förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter bevilja

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

325,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majd kan finna gott meddela.

173:o) Kungl. Majd har (punkt 168) i förslaget till riksstat för budgetåret

1925—1926 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål med oförändrat belopp, 160,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 374—383 i statsrådsprotokollet.

I den redogörelse, som departementschefen i ämnet givit, erinras, hurusom

till grund för beräkning av ifrågavarande anslag legat ett kommittéförslag

rörande vissa ändringar i den nuvarande organisationen av nomadundervisningen.

Detta förslag bygger i stort sett på nu bestående förhållanden

; dock hava i vissa mera väsentliga avseenden de gångna årens erfarenheter

givit anledning att påkalla förändringar i den nuvarande organisationen.

I fråga om undervisningstidens längd innebär förslaget, att minimitiden

för undervisningen skulle fastställas till 4 månader eller 172/v veckor, motsvarande

den årliga undervisningstiden i halvtidsläsande skolor, samt maximitiden

till 8 månader, varigenom möjlighet skulle öppnas att, i den mån

framställning därom gjordes av nomadbefolkningen i de olika skoldistrikten,

erhålla en årlig undervisningstid upp till 344A veckor för år, motsvarande

den normala undervisningstiden vid heltidsläsande skolor. Dessa tidsbestämmelser

skulle gälla såväl de fasta nomadskolorna, byskolorna, som de vand
-

Lappmarks

ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål.

[168.]

Utskottets

yttrande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rande nomadskolorna, de s. k. visteskolorna. Departementschefen ansluter

sig till detta förslag, vilket ej heller givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om lärarnas kompetens, avlöningsförmåner och tjänstgöringstid

föreslår kommittén, att endast ett slags lärarbefattningar skall finnas, vilkas

innehavare skulle benämnas nomadlärare, samt att såsom villkor för kompetens

till dylik tjänst skulle såsom regel uppställas, att vederbörande avlagt

småskollärarexamen eller folkskollärarexamen. Avlöningen skulle enligt

kommitténs förslag med 300 kronor för år överstiga vad som tillkomme lärare

i motsvarande ställning i lappmarksförsamling med svensktalande befolkning.

För utgifter för resor i tjänsten skulle nomadlärare äga åtnjuta skälig

ersättning, dock med tillhopa högst 150 kronor för år. Tjänstgöringstiden

hade av kommittén fixerats till 344A veckor för år. Departementschefen har

i stort sett uttalat sin anslutning till kommitténs förslag i nu berörda hänseende,

och har utskottet saknat anledning till erinran mot vad i nu berörda

stycken förekommit.

Beträffande formerna för nomadlärares anställande innebär kommittéförslaget,

att nomadlärare skulle anställas antingen tillsvidare eller för viss tid,

på sätt i gällande folkskolestadga § 24 vore föreskrivet beträffande bland annat

lärare vid mindre folkskola. Däremot hade ordinarie anställning icke ansetts

böra ifrågakomma. Mot detta förslag har icke någon erinran gjorts från

departementschefens sida, och ej heller finner utskottet anledning häremot

inlägga någon gensaga.

Rörande nomadskolinspektörsbefattningen, vilken för närvarande tillsättes

genom förordnande på viss tid av Kungl. Maj:t och för vilken utgår ett av

Kungl. Maj:t fastställt årligt arvode av 7,900 kronor jämte ersättning för

expenser med 550 kronor samt resekostnads- och traktamentsersättning, har

kommittén föreslagit, att tjänsten skulle besättas med ordinarie innehavare.

Departementschefen åter har icke funnit övertygande skäl vara anförda för

en förändring av denna tjänst till ordinarie befattning; tvärtom uttalade

departementschefen den uppfattningen, att det för själva saken vore nyttigast,

att inspektören alltfort bibehöll sin extra anställning, enär på befattningens

innehavare måste ställas stora krav på fysisk spänstighet och även

i övrigt arbetsuppgifterna fordrade hos denne alldeles speciella förutsättningar.

Enligt utskottets mening kunna skäl anföras för båda nu angivna

uppfattningar. Aven om utskottet finner sig höra nu ansluta sig till departementschefens

åskådning, behöver detta enligt utskottets mening icke utesluta,

att frågan om ordinarie anställning för nomadskolinspektören kan

upptagas till förnyad prövning, därvid synes böra övervägas, huruvida icke

lämpligen en sådan anordning kunde vidtagas, att med en ordinarie anställning

förbindes skyldighet för befattningshavare i fråga att, eventuellt efter viss

tids tjänstgöring eller vid uppnådd viss ålder, mottaga annan ordinarie tjänst,

exempelvis tjänst såsom folkskolinspektör. Genom en dylik anordning skulle

en nomadskolinspektör, vilken på grund av ålder ej äger den fysiska spänstighet,

som fordras för tjänsten, och därför lämpligen bör ersättas av eu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

in

yngre kraft, kunna alltfort genom sin erfarenhet gagna det allmänna, på

samma gång man undviker att vid entlediganden behöva i varje särskilt

fall underställa vederbörandes pensionsfråga statsmakternas prövning.

Enligt nu gällande bestämmelser angående stipendier åt lapsktalande elever

vid vissa seminarier utgå stipendier till sådana elever vid folkskoleseminarier,

som kunna tala lapska språket, med ett belopp av högst 300 kronor

för läsår med skyldighet för stipendiat att minst tre år tjänstgöra såsom

ordinarie, extra ordinarie eller vikarierande lärare i sådana församlingar

inom lappmarken, i vilka lapska språket förekommer såsom samtalsspråk.

Skolöverstyrelsen, som föreslagit en böjning av stipendierna till 300 kronor

för termin, har ansett, att det hittillsvarande kravet på kunskaper i lapska

språket numera utan olägenhet syntes kunna bortfalla. Departementschefen

anser en höjning av ifrågavarande stipendier från 300 kronor till 400 kronor

för läsår skälig. Skolöverstyrelsens uppfattning, att fordran på kunnighet

i lapska språket borde bortfalla såsom villkor för erhållande av stipendium,

anser sig departementschefen icke kunna dela. En sådan åtgärd syntes

departementschefen nämligen innebära ett avsteg från den princip, som

torde hava varit och jämväl i fortsättningen borde bliva den ledande vid

undervisningsarbetet bland lapparna, den nämligen att i möjligaste mån

söka bevara den nomadiserande befolkningens egenart i kulturellt hänseende.

Ett rekryterande av nomadlärarkåren med personer, som sakna förmåga att

hjälpligt meddela sig med lapparna på deras eget språk, skulle enligt departementschefens

förmenande komma att avsevärt motverka statsmakternas

strävanden i nyss angivna riktning. I den mån överstyrelsens förslag åsyftat

att avhjälpa en förefintlig lärarbrist, torde, säger departementschefen, detta

syfte på ett mera effektivt sätt komma att främjas genom den föreslagna

förbättringen av nomadlärarnas avlöningsvilikör. Kravet på kunnighet i

lapska språket borde alltså bibehållas såsom villkor för erhållande av här

ifrågavarande stipendier. Utskottet har vid prövning av denna fråga ansett

sig böra ansluta sig till den av departementschefen angivna uppfattningen.

Till sist vill utskottet lika med departementschefen betona vikten av att

vid organiserandet av skolväsendet å de särskilda orterna tillfälle beredes

lappbefolkningen att på lämpligt sätt deltaga i organisationsarbetet eller i

varje fall göra sin mening hörd.

Utskottet, som i övrigt ej funnit anledning till erinran mot vad i ärendet

förekommit, hemställer alltså,

att riksdagen må uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål med

oförändrat belopp 160,000 kronor.

174:o) Kungl. Maj:t har (punkt 169) i förslaget till riksstaten för budget

året 1925—1926 uppfört det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska lapp

folkskolan i Tärna med oförändrat belopp eller 10,600 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 384—390 i statsrådsprotokollet.

Skytteanska

lappfolkskolan

i

Tärna.

[169]

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

jämte en i

ämnet väckt

motion.

Utskottets

yttrande.

Beträffande ifrågavarande skola har en inom första kammaren av herr

N. J. F. Almkvist väckt motion (nr 55), vilken remitterats till statsutskottet,

hemställts, att riksdagen ville dels besluta, att den Skytteanska lappfolkskolan

skall omorganiseras i huvudsaklig överensstämmelse med den utredning,

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet låtit verkställa; dels för

detta ändamål för budgetåret 1925—1926 bevilja ett anslag av 75,000 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Vid 1924 års riksdag hade motionsvis yrkande väckts om ifrågavarande

skolas omorganisation i huvudsaklig överensstämmelse med ett i motionen

närmare angivet förslag. Då någon fullständig utredning i ämnet icke blivit

riksdagen förelagd, fann sig riksdagen då icke kunna intaga någon ståndpunkt

i avseende å den ifrågasatta omorganisationen. Med hänsyn till de

nuvarande byggnadernas bristfälliga beskaffenhet beviljade riksdagen dock

ett anslag av 25,000 kronor för iståndsättande av byggnaderna. I samband

härmed hemställde riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning

såväl beträffande skolans omorganisation som i fråga om de totala

byggnadskostnaderna för de nuvarande lokalernas försättande i fullgott skick

samt för 1925 års riksdag framlägga det förslag, vartill sagda utredning

kunde giva anledning.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet, har utredning i angivna hänseende

verkställts, vilken ger vid handen, att åtskilliga allvarliga brister vidlåda

skolväsendet inom Tärna församling och likaledes att församlingen på

grund av svag ekonomisk ställning icke torde vara i stånd att i tillräcklig

grad själv bestrida kostnaderna för en förbättring av sin skolorganisation.

Departementschefen säger sig därför finna mycket behjärtansvärt i de syften,

det föreliggande omorganisationsförslaget avser att tillgodose, nämligen beredande

av möjlighet för ett större antal barn från församlingen än hittills

till ordnad skolgång genom inackordering vid skolan, anskaffande av härför

lämpliga lokaler och tjänliga bostäder åt lärarpersonalen samt ernåendet av

en bättre organisationsform för skolan.

Emellertid har departementschefen icke kunnat undgå att finna vissa omständigheter,

som måste ingiva en stark tvekan om lämpligheten av att nu

genomföra ett dylikt förslag. Därvid framhåller han, att de kostnader, förslagets

realiserande beräknats komma att medföra, bleve mycket ansenliga,

i det att desamma skulle belöpa sig till icke mindre än omkring 200,000

kronor, frånsett de ganska avsevärt ökade årskostnaderna. Härjämte uttalar

departementschefen en viss tvekan, huruvida skolans nuvarande läge är det

lämpligaste; skulle så ej vara förhållandet, borde enligt departementschefens

mening tagas under övervägande, om icke åtminstone planen på nybyggnad

för barnhemmet å tomten ifråga borde förfalla och i stället behovet av ökade

inackorderingsmöjligheter lämpligen tillgodoses genom anläggande av ett skolhem

å annan plats i församlingen.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

113

Departementschefen har sålunda icke funnit sig kunna tillstyrka det nu framlagda

omorganisationsförslaget. Spörsmålet om skolans framtida ställning

komme därför icke att lämnas ur sikte. Ett anstånd med det definitiva avgörandet

av detta spörsmål anser departementschefen dock numera svårligen

sägas medföra något större men, sedan upplyst blivit, att det anslag, 1924

års riksdag beviljade för iståndsättande av skolans nuvarande byggnader,

kan beräknas bliva tillräckligt för att sätta dessa byggnader i ett fullt nöjaktigt

skick.

Utskottet, som ansluter sig till den av departementschefen i förevarande

ärende uttalade uppfattningen, har med hänsyn till de av departementschefen

anförda skälen icke funnit sig böra tillstyrka det motionsvis gjorda

yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må i riksstaten för budgetåret 1925—

1926 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till Skytteanska

lappfolkskolan i Tärna med oförändrat belopp, 10,600 kronor;

b) att herr Almkvists ovanberörda motion icke må av

riksdagen bifallas.

175:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av möjlighet till skolgång för

fattiga, på längre avstånd från skola boende skolpliktiga

barn inom Hotagens och Frostvikens församlingar anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 3,000 kronor att

användas enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

176:o) Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill

skolhemsbyggnader och deras inredning inom lappmarksförsamlingar med

icke finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor att

utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Utredningen återfinnes å sid. 391—394 i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag till 1919 års lagtima riksdag angående

upphjälpande av folkskoleväsendet inom lappmarksförsamhngar med

icke finsktalande befolkning inom Västerbottens och Norrbottens län samt

inom Overkalix församling i Norrbottens län beviljade riksdagen såsom bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning ett belopp av 240,000

kronor, att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder. I den utredning

i ämnet, som då framlades av vederbörande departementschef, uppskattades

det behövliga antalet skolhem, som man då ansåg böra inrättas, för den

närmaste framtiden till 11, nämligen ett skolhem inom vartdera av skoldisfi

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 saml. 8 käft. (Nr 8.) 8

Upphjälpande

av folkskoleväsendet

inom Hotagens

och

Frostvikens

församlingar.

[170.]

Bidrag till

skolhemsbyggnader

och deras

inredning.

[171.]

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

rikten Åsele, Risbäck, Vilhelmina, Stensele, Tärna, Sorsele, Malå, Arvidsjaur.

Arjeplog, Jockmock och Överkalix. De av riksdagen anvisade medlen hava

sedermera på grund av sedermera inträdd prisstegring konsumerats av bidrag

till skolhemsbyggnader i Överkalix, Jockmocks, Arjeplogs och Arvidsjaurs

skoldistrikt.

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag åsyftar att möjliggöra ett fortsatt genomförande

av den av 1919 års riksdag i förevarande avseende godkända

planen.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning inom lappmarksförsamlingar med icke

finsktalande befolkning i Västerbottens och Norrbottens län

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

Skolundervisning

åt lots- och

fyrpereonalens

barn.

[172.]

177:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 172) föreslagit riksdagen i

fråga om skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn samt vad i anledning

härav i motionen II: 273 hemställts kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen
anmäla.

Avlönande av 178:o) I

lärare åt vid skottet

vanföranstalter

och kustsanatorier

intagna

barn i

skolåldern.

[173.]

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173) hemställer utäta

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter

och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

Anordnande

av slöjd i folkskola,

mindre

folkskola

eller särskild

slöjdskola.

[174.1

179:o) Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, nu 2,585,000 kronor, med 180,000 kronor till

2,765,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har, med stöd av folkskolinspektörernas uppgifter om de

för år 1923 tillstyrkta statsbidragsbelopp, beräknat den erforderliga anslagsökningen

till 165,000 kronor. Emellertid utvisar riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för budgetåret 1923—1924, att utgifterna å anslaget överstigit

anslagets belopp med 182,881 kronor 51 öre. Departementschefen har därför

ansett sig böra föreslå, att anslagssumman för budgetåret 1925—1926 ökas

med 180,000 kronor.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag hemställer,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

115

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild

slöjdskola, nu 2,585,000 kronor, med 180,000 kronor

till 2,765,000 kronor.

180:o) Kungl. Maj:t har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i

egentlig folkskola, nu 267,000 kronor, med 63,000 kronor till 330,000 kronor.

Enligt skolöverstyrelsens till grund för Kungl. Maj:ts förslag liggande framställning

föreslås en förhöjning av anslaget till 317,000 kronor. Departementschefen

har framhållit, att anslaget enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning

för budgetåret 1923—1924 överskridits med något högre belopp

än den nu föreslagna anslagsökningen.

Enär skolköksundervisningen i ett stort antal skoldistrikt numera torde

hava överflyttats från folkskolan till fortsättningsskolan, anser utskottet, att

det av skolöverstyrelsen föreslagna beloppet torde för nästkommande budgetår

vara tillfyllest.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig

folkskola, nu 267,000 kronor, med 50,000 kronor till 317,000

kronor.

181:o) Kungl. Maj:t har (punkt 176) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1925—1926 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Å anslaget förefinnas reservationer, vilka vid slutet av budgetåret 1923—

1924 uppgingo till 52,762 kronor 37 öre, varför något anslagsbelopp för

ändamålet icke ansetts erforderligt för budgetåret 1925—1926.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må "i riksstaten för budgetåret 1925—1926

upptaga det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

182:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkt 177) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till understödjande av folkskolebarns ferieresor, dels ock

vad i motion I: 40 hemställts i fråga om anslag till folkskolebarns studieresor,

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

Anordnande

av undervisning

i hushållsgöromål

i egentlig

folkskola.

[175.]

Undervis

ningsmateriell

in. in. för

folkskolor.

[176.]

Understödjande

av folk

skolebarns

ferieresor

[177],

järnte en i

ämnet väckt

motion.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Svensk undervisning

för svenska

barn i utlandet.

[178.]

Understöd åt

svenska skolan

i Kina.

[179.]

Understöd

för avlönande

av lärare vid

fortsättningsskolor
[180.

]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

183:o) Kungl. Maj:t har (punkt 178) föreslagit riksdagen att anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska

barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor

och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Anslaget utgör för löpande budgetår 10,400 kronor och utgår till undervisning

åt svenska barn: i Berlin med högst 2.200 kronor, i London med

högst 6,000 kronor och i Hamburg med 2,200 kronor. Nu föreslås, att med

hänsyn till stegringen av levnadskostnaderna i Berlin vederbörande lärarinnas

därstädes kontanta lön skall ökas med 500 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 10,900 kronor, att utgå till upprätthållande

under läsåret 1925—1926 av svensk undervisning åt svenska

barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6.000 kronor och i Hamburg med högst 2,200 kronor, samtliga

beloppen enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa.

184:o) Kungl. Maj:t har (punkt 179) föreslagit riksdagen att såsom understöd

åt svenska skolan i Kina anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 8,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, som

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Utredningen återfinnes å sid. 399—401 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för budgetåret 1924—1925 med ett årsbelopp av 7,000

kronor.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom understöd åt svenska skolan i

Kina anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anlsag av

8.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

185:o) Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning i hushållsgöromål

i fortsättningsskola skall utgå med minst två kronor för undervisningstimme,

under villkor att den dagliga undervisningstiden för nämnda

ämne omfattar högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt

arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

117

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000 kronor, med 750,000 kronor

till 3,175,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 401—407 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr K. J. Ekman väckt motion (nr

37) , däri hemställts, att riksdagen ville, såsom villkor eller förutsättning för

beviljande av det äskade anslaget till understöd för avlönande av lärare vid

fortsättningsskolorna, besluta att hos Kung! Maj:t anhålla om sådan ändring

i stadgan angående fortsättningsskolan, att dess § 6 måtte erhålla följande

lydelse:

§ 6. 1. Kursen i yrkeshestämd fortsättningsskola skall för lärjungarna omfatta

minst trehundrasextio undervisningstimmar — — (lika med nuvarande

lydelsen)--etthundratjugu timmar.

2. Kursen i allmän fortsättningsskola skall omfatta minst trehundra undervisningstimmar,

förlagda utom den egentliga folkskolans ordinarie undervisningstid,

och må kunna antingen begränsas till ett arbetsår eller ock fördelas

på två år, med iakttagande i sistnämnda fall, att årskurs skall omfatta, minst

etthundratjugu timmar,

dels eu inom samma kammare av herr Erik Andersson väckt motion (nr

38) , däri hemställts, att riksdagen i samband med beviljandet av anslag till

fortsättningsskolan uttalar sig för den ändring av § 27 punkt 5 i fortsättningsskolestadgan,

att den måtte erhålla denna lydelse:

Huruvida skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller särskilda förhållanden

i hemmet kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola,

skall bero på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen.

dels ock en inom andra kammaren av herr *4. Lindman m. fl. väckt

motion (nr 62), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t hemställa om snar utredning i enlighet med vad i motionen

anföres beträffande fortsättningsskolans alternativa anordning med en

årskurs samt om vidtagande, så fort ske kan, av åtgärder för därav föranledd

författningsändring.

Vad särskilt beträffar det i motionen I: 38 gjorda yrkandet, är detsamma

formellt knutet vid »anslag till fortsättningsskolan». Något anslag med

denna rubrik är icke uppfört i förslag till riksstat för budgetåret 1925—

1926. Utskottet har emellertid ansett sig böra till saklig behandling upptaga

sagda yrkande i samband med sitt utlåtande angående förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för de olika förslagen anförda

skälen hänvisar utskottet till motionerna.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

StatmtsJcottets utlåtande Nr 8.

I fråga om det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om utbytande av

den nuvarande grunden för arvodet för undervisning i hushållsgöromål —

ersättning av 10 kronor för arbetsdag, omfattande minst fem undervisningstimmar

— mot ersättning av minst 2 kronor för undervisningstimme samt

stadgande av högst sex och, vad angår praktiskt arbete i skolkök, minst

fyra undervisningstimmar per arbetsdag har utskottet icke funnit något att

erinra, utan tillstyrker den sålunda föreslagna anordningen.

De i motionerna I: 37 och II: 62 framförda yrkandena rikta sig mot omfattningen

av fortsättningsskolans lärotid. Utskottet vill erinra därom, att

vid 1924 års riksdag förelågo motioner med begäran att fortsättningsskola

på landet måtte kunna anordnas genom en ettårig kurs. Utskottet ansåg

sig icke kunna biträda dessa förslag, då härigenom fortsättningsskolans

karaktär och uppgift skulle förryckas, och utskottets uppfattning delades

jämväl av riksdagen. Utskottet har fortfarande samma åskådning i denna

fråga. Ifrågavarande skolform befmner sig i en jämn och stark tillväxt,

och utskottet håller före, att det vore för fortsättningsskolans utveckling i

hög grad olyckligt att nu vidtaga åtgärder, som kunna vara ägnade att

rubba det syftemål, denna skola vill vinna.

Härjämte bör erinras, hurusom vid 1924 års riksdag utskottet jämväl till

behandling förehaft ett motionsvis väckt förslag om ettårig fortsättningsskolekurs

i sådana fall, där skoldistrikt inrättat ett sjunde obligatoriskt

skolår. Utskottet föreställde sig då, att fall kunde förefinnas, där skolväsendets

allmänna anordning och utveckling vore sådan, att utan förryckande

av fortsättningsskolans uppgift jämkningar i gällande bestämmelser skulle

kunna företagas, varigenom skulle möjliggöras, att fortsättningsskoleplikten

inom ett skoldistrikt med obligatorisk sjuårig folkskola skulle kunna fullgöras

under sista året i folkskolan samt ytterligare ett år i fortsättningsskola.

Denna fråga var emellertid i annat sammanhang bragt under 1924 års riksdags

prövning, och, under det att den under statsutskottets behandling då

liggande motionen i ämnet avslogs av riksdagen, anhöll riksdagen i anledning

av en annan motion i skrivelse till Kungl. Maj:t, att Kungl. Maj:t

måtte efter nödig utredning vidtaga åtgärder för sådan ändring i stadgan

för fortsättningsskolan, att skoldistrikt med obligatoriskt sjunde skolår måtte

kunna anordna fortsättningsskola med ett-årig kurs. I anledning härav har

numera proposition i ämnet avlåtits till riksdagen.

Vad beträffar det i motionen I: 38 gjorda yrkandet, må erinras, hurusom

det av motionären påtalade författningsrummet för närvarande lyder: »Huruvida

skolpliktig må på grund av sjukdom, lyte eller liknande omständigheter

kunna befrias från skyldighet att besöka fortsättningsskola, skall bero

på prövning i varje särskilt fall av skolstyrelsen». Då enligt utskottets

uppfattning den nuvarande lydelsen lämnar all skälig rörelsefrihet för skolstyrelse

beträffande meddelande av befrielse från skolgång, har utskottet ej

funnit anledning tillstyrka förändring i enlighet med motionärens förslag.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

119

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må

a) besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning

i hushållsgöromål i fortsättningsskola skall utgå

med minst två kronor för undervisningstimme, under villkor

att den dagliga undervisningstiden för nämnda ämne omfattar

högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt

arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar,

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000

kronor, med 750,000 kronor till 3,175,000 kronor;

2) att riksdagen må avslå

a) herr K. J. Ekmans motion I: 37,

b) herr Erik Andersons motion I: 38,

c) herr Lindmans m. fl. motion IT: 62.

186:o) Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till utbild- utbildnings

ningskurser för lärare vid fortsättningsskolor anvisa för budgetåret 1925— rare^id^ort

1926 ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl. sättningsMaj:ts

bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 408—411 i statsrådsprotokollet.

skolor.

[181.1

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade 1924 års riksdag ett anslag

för ändamålet av 130,000 kronor. Kungl. Maj:ts av riksdagen godtagna

beräkning av anslagsbehovet förutsatte, att en reservation av 16,300 kronor

vid 1924 års slut skulle stå till förfogande. Med hänsyn till att för 1926

års kurser beräknas stå till förfogande ett överskott från föregående år av

12,800 kronor härför budgetåret 1925—1926 ifrågavarande anslag ansetts böra

utgå med samma belopp som under nu löpande budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

reservationsanslag av 130,000 kronor, att utgå enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

187:o) Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att minska det Understöd åt

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt högre folkskolor, nu 912,000 llöfkojo°lk

kronor, med 22,000 kronor till 890,000 kronor. [182 ]

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 412 i statsrådsprotokollet.

En minskning av anslaget har möjliggjorts dels på grund av att vissa

högre folkskolor torde komma att ombildas till kommunala mellanskolor och

understöd till dessa således icke längre belasta ifrågavarande anslag, dels ock därigenom

att den av riksdagen begärda ökningen i tjänstgöring för lärarna vid

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Anordnande

av slöjd i

högre folkskolor.

183.]

Sällskapet för

folkundervisningens

befrämjande.

[184.]

Ökat understöd

åt folkhögskolor.

[185.]

Höjda stipendier

åt

obemedlade

och mindre

bemedlade

elever vid

folkhögskolor.

[186.]

Understöd åt

den svenska

folkhögskolan

Birkas.

187.]

de yrkesbestämda högre folkskolorna i någon mån kommer att begränsa antalet

extra lärare vid dessa skolor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må minska det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor, nu 912,000 kronor, med

22.000 kronor till 890,000 kronor.

188:o) Kungl. Maj:t har (punkt 183) föreslagit riksdagen att öka det ordinarie

förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 60,000

kronor, med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

Det förhöjda anslagskravet är huvudsakligen en följd av utvecklingen av

de högre folkskolorna med mera praktisk läggning.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må öka det ordinarie förslagsanslaget till

anordnande av slöjd i högre folkskolor, nu 60,000 kronor,

med 10,000 kronor till 70,000 kronor.

189:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts (punkt 184) gjorda framställning,

vilken avser allenast ändrad rubrik å det här ifrågavarande anslaget, hemställer

utskottet,

att riksdagen må — med uteslutande av det ordinarie

reservationsanslaget å 1,500 kronor till sällskapets för folkundervisningens

befrämjande verksamhet i allmänhet — i

riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 1,500

kronor till sällskapet för folkundervisningens befrämjande.

190:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, för beredande av ökat understöd åt folkhögskolor

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag av

75.000 kronor.

l91:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 186)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 80,000 kronor.

192:o) Kungl. Maj:t har (punkt 187) föreslagit riksdagen att till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 416—417 i statsrådsprotokollet.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

121

Anslaget utgår nu med ett belopp av 4,000 kronor. Från föreningen

Svenska odlingens vänner i Estland såsom huvudman för folkhögskolan har

framställning gjorts om anslagets höjande till 5,000 kronor. Departementschefen

har funnit denna förhöjning väl motiverad.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till understöd åt den svenska folkhögskolan

i Birkas inom republiken Estland för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra anslag å 5,000 kronor, att utgå på de

villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

193:o) Beträffande vad i motion I: 10 föreslagits i fråga om anslag till

Folkliga musikskolan i Arvika kommer utskottet att framdeles under riksdagen

angiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

194:o) Kungl. Maj:t har (punkt 188) föreslagit riksdagen medgiva att från

det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av döv

stumundervisningen må utgå:

a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av

för dövstumma avsedda hantverksskolor, under de villkor Kungl. Maj:t äger

bestämma, statsbidrag med högst 250 kronor, för år räknat, för varje dövstum

elev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter underhåll,

b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt

dövstumma, under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp av

högst 2,000 kronor.

Utredningen i ämnet återfinnes å sid. 417—426 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr M. C. Jensen väckt motion (nr 207), däruti hemställts,

det riksdagen måtte besluta, att av förslagsanslaget för befrämjande av dövstumundervisningen

må utgå:

a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till uppehållande av

för dövstumma avsedda lantbruks- och hantverksskolor, under de villkor

Kungl. Maj:t äger bestämma, statsbidrag med högst 500 kronor, för år räknat,

för varje dövstumelev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter

underhåll,

b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, ett belopp av högst

2.000 kronor.

Beträffande de av motionären till stöd för hans framställning andragna

skälen får utskottet hänvisa till motionen.

Ifrågavarande förslagsanslag är i riksstaten uppfört med ett belopp av

165.000 kronor.

Motion om

anslag till

Folkliga*

musikskolan

i Arvika.

Befrämjande

av dövstum

undervis

ningen.

[188.]

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottets

yttrande.

På därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1912 års riksdag,

att från omförmälda förslagsanslag Unge utgå ej mindre till uppehållande

av för dövstumma avsedda lantbruksskolor under de villkor, Kungl. Maj:t

ägde bestämma, för år räknat statsbidrag med högst 250 kronor för varje

dövstum, som inom sådan lantbruksskola eller på dess bekostnad åtnjöte

underhåll, än även till arvode för inspektion av sådan dövstumundervisning

ett årligt belopp av högst 300 kronor. Nu gällande bestämmelser angående

statsbidrag till uppehållande av för dövstumma avsedda lantbruksskolor

finnas intagna i kungörelsen den 26 september 1921 nr 633 (ändrad genom

kungörelsen den It december 1923, nr 428). På grund härav hav till styrelsen

för tredje dövstumskoldistriktet utgått dylikt statsbidrag, utgörande

högst 250 kronor årligen för varje vid lantbruksskolan å Råbylund intagen

elev.

Styrelsen för nämnda dövstumskoldistrikt hade anhållit, det Kungl.

Maj:t täcktes hos riksdagen utverka, att till lantbruks- och liantverksskolorna

å Råbylund måtte få utgå ett statsunderstöd av 700 kronor för år för varje

i dessa skolor intagen elev.

Skolöverstyrelsen hemställde emellertid om ett statsbidrag, beräknat till

500 kronor för år, för varje i lantbruksskola för dövstumma samt i hantverksskolan

å Råbylund intagen elev.

Departementschefen har nu förordat, att statsunderstöd medgives utgå

även för de uti ifrågavarande hantverksskola intagna eleverna, varvid han dock

funnit lämpligast, att medgivandet icke inskränkes till Råbylund utan —

såsom fallet är med understödet till dövstumma elever å lantbruksskola —

får avse dövstumma, som utbildas i hantverk, oberoende av vid vilken skola

utbildningen äger rum.

Motionären har upptagit skolöverstyrelsens förslag i fråga om beloppet,

efter vilket statsbidrag skulle beräknas, men anslutit sig till Kungl. Maj.ds

förslag i fråga om den omfattning, i vilken statsbidrag skulle medgivas.

Frågan om en omorganisation av hela dövstum undervisningen har redan

länge stått på dagordningen, och det har jämväl nu från departementschefens

sida framhållits, att det lärer vara ofrånkomligt att inom en nära liggande

framtid upptaga densamma till prövning och avgörande. Det synes utskottet

redan med hänsyn härtill mindre lämpligt att nu tillmötesgå de krav, som

i förberörda motion kommit till uttryck. Ett ytterligare skäl för ett avvisande

av motionärens yrkande finner utskottet i den omständigheten, att

ingen utredning föreligger beträffande de ekonomiska konsekvenserna av ett

bifall till motionen. Kungl. Maj.ts förslag i denna del bar utskottet däremot

funnit sig kunna tillstyrka.

Mot Kungl. Maj:ts framställning i övrigt har utskottet icke funnit anledning

till erinran.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

123

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, med bifall till Kung! Maj:ts förslag och med

avslag å herr Jensens ovanberörda motion, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må medgiva, att från

det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av dövstumundervisningen

må utgå

a) från och med budgetåret 1925—1926 tills vidare till

uppehållande av för dövstumma avsedda hantverksskolor,

under de villkor Kungl. Maj:t äger bestämma, statsbidrag

med högst 250 kronor, för år räknat, för varje dövstum

elev, som inom skolan eller på dess bekostnad åtnjuter

underhåll,

b) för budgetåret 1925—1926 för anskaffande av lämplig

litteratur åt dövstumma, under de villkor Kungl. Maj :t äger

bestämma, ett belopp av högst 2,000 kronor.

195:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd för utgivande av Tidning för

dövstumma anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

å 1,000 kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl.

Maj:t kan finna skäl meddela.

196:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 190)

hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt Tysta skolan å Lidingön

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 20,000

kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva,

197:o) Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen att till understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Utredningen återfinnes å sid. 428—431 i statsrådsprotokollet.

Genom beslut den 7 oktober 1921 beviljade Kungl. Maj:t föreningen till

främjande av dess verksamhet ett understöd av 4,000 kronor, vilket belopp

anvisades från allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde

huvudtitel. Därmed erhöll den då nybildade föreningen nödig hjälp till

själva organisationsarbetet och de utgifter, som därmed voro förenade. Kostnaderna

för föreningens verksamhet ha sedermera bestridits genom de in
-

Tidning för

dövstumma.

[189.]

Tysta skolan

å Lidingön.

[190.]

Understöd åt

Svenska föreningen

för

dövas väl.

[191.]

s. 124 Kontrollera mot PDF

Institutet och

förskolan för

blinda å

Tomteboda.

[192.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till institutet

och

förskolan för

blinda &

Tomteboda.

[193.]

124 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

komster föreningen erhållit i form av medlemsavgifter och tillfälliga penninggåvor.

Departementschefen har funnit det i hög grad önskvärt, att föreningens

verksamhet måtte bliva — åtminstone i den begränsade omfattning, vari

den för närvarande utövas — för framtiden betryggad.

Utskottet, som ansett sig böra förorda bifall till Kungl. Maj.ris förslag,

hemställer,

att riksdagen må till understöd åt Svenska föreningen för

dövas väl anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 5,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Majri kan finna gott föreskriva.

198:o) Kungl. Majri har (punkt 192) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av en första lärarinna

vid förskolan, uppföra i nämnda stat ej mindre ytterligare en lärarinna vid

förskolan med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten tillkomma

en lärinna vid förskolan, än även ett belopp av 300 kronor såsom arvode

åt den lärarinna vid förskolan, som förordnas såsom första lärarinna vid

förskolan.

Utredningen återfinnes å sid. 431—433 i statsrådsprotokollet.

Kungl. Majris ifrågavarande förslag innebär icke någon kostnadsökning

utan åsyftar allenast att till fördel för arbetet vid anstalten möjliggöra en

sådan anordning, att befattningen såsom första lärarinna vid behov må kunna

växla innehavare.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj ris förslag, hemställer,

att riksdagen må, med uteslutande ur staten för institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda av en första lärarinna

vid förskolan, uppföra i nämnda stat ej mindre ytterligare

en lärarinna vid förskolan med den lön och de övriga förmåner,

som enligt staten tillkomma en lärarinna vid förskolan,

än även ett belopp av 300 kronor såsom arvode åt

den lärarinna vid förskolan, som förordnas såsom första

lärarinna vid förskolan.

199:o) Kungl. Majri har (punkt 193) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 45,000

kronor.

Förstärkningsanslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av

50,000 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 125

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 45,000

kronor.

200:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret

1925—1926 (punkt 194) och med hänvisning till utredningen i ärendet (sid.

434 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö med oförändrat belopp,

20,600 kronor.

201:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195) och under erinran,

att ifrågavarande förstärkningsanslag för löpande budgetår utgår med ett

belopp av 8,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1925

—1926 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

202:o) Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till anordnande

av slöjdrum och anskaffande av redskap och verktyg för undervisning

i träslöjd vid förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 435—437 i statsrådsprotokollet.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till anordnande av slöjdrum och anskaffande

av redskap och verktyg för undervisning i träslöjd

vid förskolan för blinda i Växjö anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

203:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret

1925—1926 (punkt 197) och med hänvisning till utredningen i ämnet (sid.

437—438 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra under Hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda dels det ordinarie anslaget

till avlöningar med oförändrat belopp, 17,300 kronor, dels

ock det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m. med likaledes oförändrat belopp, 11,000 kronor.

Förskolan

för blinda i

Växjö.

[194.]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

till förskolan

för

blinda i

Växjö.

[195.]

Anordnande

av undervisning

i träslöjd

vid förskolan

för blinda i

Växjö.

[196.]

Hantverksskolan

i Kristinehamn

för blinda.

[197.]

s. 126 Kontrollera mot PDF

Förstärkande

av det ordinarie

reservationsanslaget

till hantverksskolan

i Kristinehamn

för

blinda.

[198.]

Uppehållande

av

ytterligare

en korgmakeriavdelning

vid

hantverksskolan

i

Kristinehamn

för

blinda.

[199.]

Fraktbidrag

för arbetsmaterialier

till blinda

hantverkare.

[200.]

Vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat

lyte.

[201.]

126 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

204:o) På grund av Kungl. Maj:ts framställning (punkt 198) hemställer

utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för

budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 10,500

kronor, att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Magt kan

finna gott meddela.

205:o) Kungl. Maj:t har (punkt 199) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

Anslaget utgår för nävarande med ett belopp av 11,900 kronor men har

på grund av ökad avkastning av avdelningens arbete för budgetåret 1925—

1926 ansetts kunna minskas med 5,300 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 6,600 kronor.

206:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 200) hemställer utskottet,

att riksdagen må till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,500

kronor.

207:o) Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att

dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte av en första lärarinna, i nämnda stat uppföra ej mindre

ytterligare en ämneslärarinna med den lön och de övriga förmåner, som

enligt staten tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett belopp

av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas såsom

första lärarinna;

dels oclc besluta, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare en

vaktmästarbefattning med den avlöning och de övriga förmåner, som enligt

nämnda stat tillkomma en vaktmästare vid anstalten, samt förty höja det

ordinarie anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med 1,450

kronor till 129,850 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 441—443 i statsrådsprotokollet.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

127

Förändringen i staten i fråga om första lärarinnebefattningen medför icke

någon anslagsökning. Vaktmästare’änsten är för närvarande uppförd å extra

stat med en avlöning av 1,300 kronor, med vilket belopp det i nästföljande

punkt omförmälda anslaget vid ett bifall till det nu föreliggande förslaget

alltså kommer att minskas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte av en första lärarinna

i nämnda stat uppföra ej mindre ytterligare en ämneslärarinna

med den lön och de övriga förmåner, som enligt staten

tillkommer en ämneslärarinna vid anstalten, än även ett

belopp av 300 kronor såsom arvode åt den ämneslärarinna,

som förordnas såsom första lärarinna;

b) besluta, att i staten för anstalten skall uppföras ytterligare

en vaktmästarbefattning med den avlöning och de

övriga förmåner, som enligt nämnda stat tillkomma en

vaktmästare vid anstalten, samt förty höja det ordinarie

anslaget till ifrågavarande anstalt från 128,400 kronor med

1,450 kronor till 129,850 kronor.

208:o) Kungl. Maj:t har (punkt 202) föreslagit riksdagen att till avlöningav

extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 11,500 kronor.

Anslaget, som för löpande budgetår utgår med ett belopp av 15,000 kronor,

har ansetts böra minskas dels med ett belopp av 1,300 kronor på grund av

den under föregående punkt omförmälda vaktmästarens uppförande å ordinarie

stat, dels ock med 2,200 kronor, motsvarande beräknad avlöning fölen

extra ordinarie lärarinna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 11,500 kronor.

209:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt hantverksskolan i Uppsala

för blinda kvinnor anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 20,000 kronor, att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

Extra ordi

narie lärarpersonal

och

vaktmästare

vid vårdanstalten

i Lund

för blinda

med komplicerat,

lyte.

[202.1

Understöd åt

hantverksskolan

i Uppsala

för

blinda

kvinnor.

[203.1

s. 128 Kontrollera mot PDF

Tryckning av

blindskrifter.

[204.]

De blindas

förening.

De blindas

veckoblad.

[205.]

Uppfostringsanstalter

för vanartade

och i

sedligt avseende

försummade

barn.

[206.1

Tekniska

läroverk.

[207.]

128 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

210:o) På grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 204)

hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till tryckning av blindskrifter anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

211:o) I enlighet med Kungl. Maj ris förslag (punkt 205) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understöd åt De blindas förening anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 100,000 kronor,

att utgå enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela.

212:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205) och under erinran,

att de utgifter, som bestridas från förevarande anslag, från och med den 1

januari 1926 skola belasta femte huvudtiteln, hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten under åttonde huvudtiteln

upptaga det ordinarie förslagsanslaget till uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade barn,

nu 250,000 kronor, med halva beloppet eller 125,000 kronor.

Yrkesundervisningen.

213:o) Kungl. Maj:t har (punkt 207) föreslagit riksdagen

dels öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 491,225

kronor, med 1,975 kronor till 493,200 kronor att fördelas mellan de olika

läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits;

dels till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för

maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 6,300 kronor;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet

i Örebro anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 24,000

kronor;

dels ock till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell

vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa för budgetåret 1925—1926

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 12,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 451—-455 i statsrådsprotokollet.

Ökningen av det ordinarie reservationsanslaget är föranlett av Kungl.

Maj:ts förslag om inrättande av en ny lektorstjänst vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna, därvid emellertid en nedsättning av den i samma reservationsanslag

ingående anslagsposten till arvoden åt extra lärare m. m. kunnat

äga rum.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

129

Anslaget till parallellavdelningar vid samma skola har på grund av indragningar

av dylika avdelningar ansetts kunna minskas från nu utgående

anslag å 14,000 kronor till 6,300 kronor. Anslaget till en fjärde parallellavdelning

vid tekniska gymnasiet i Örebro utgår jämväl för närvarande med

ett årsbelopp av 24,000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) öka det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk,

nu 491,225 kronor, med 1,975 kronor till 493,200

kronor att fördelas mellan de olika läroverken på sätt av

departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1925 angivits;

b) till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska

fackskolan för maskinindustri i Eskilstuna anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 6,300 kronor;

c) till uppehållande av en fjärde parallellavdelning -vid

tekniska gymnasiet i Örebro anvisa för nämnda budgetår

ett extra anslag av 24,000 kronor;

d) till anskaffande av laboratorieutrustning och undervisningsmateriell

vid tekniska elementarskolan i Borås anvisa

för budgetåret 1925—1926 såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 12,000 kronor.

214:o) I

skottet,

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 208) hemställer ut
att

riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av ytterligare medel till expenser,

bränsle m. m. för tekniska läroverk anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 10,000 kronor att

utgå efter de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

Ytterligare

medel till

expenser,

bränsle m. m.

för tekniska

läroverk.

[208.1

215:o) Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att till resesti- iiesestipenpendier

åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken och dier åt vi.ssa

med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret tekniskaTäro1925—1926

ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att utgå under de verkvillkor

och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva. (209-l

Till resestipendier åt rektorer och lärare vid de tekniska läroverken och

med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisade riksdagen på

extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av 4,000 kronor. Något anslag

för ifrågavarande ändamål har sedermera icke utgått.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

Förhöjt

understöd åt

handelsgymnasier.

[210.]

Resestipendier

åt vissa

lärare vid

statsunderstödda

handelsgymnasier.

[211.]

130 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga

statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor, att

utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

216:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till beredande av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg,

Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 120,000

kronor att utgå under förutsättning att kommun, där handels.

undervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, själv eller genom

enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler

för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag,

motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

217:o) Kungl. Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

1.000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning anvisade

1921 års riksdag till resestipendier åt rektorer och lärare vid statsunderstödda

handelsgymnasier på extra stat för år 1922 ett reservationsanslag av

2.000 kronor. Sedermera har något anslag för här ifrågavarande ändamål

icke varit uppfört i riksstaten.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må till resestipendier åt lärare i främmande

levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor, att utgå under de villkor och bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

131

218:o) Kungl. Ma,j:t liar (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning,

nu 600,000 kronor, med 150,000 kronor till 750,000 kronor.

Utredningen återfinnes å sid. 458—460 i statsrådsprotokollet.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu

600,000 kronor, med 150,000 kronor till 750,000 kronor.

219:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för budgetåret

1925—1926 (punkt 213) och under hänvisning till utredningen i ärendet (sid.

460—461 i statsrådsprotokollet) hemställer utskottet,

att riksdagen må i riksstaten uppföra det ordinarie anslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 625,000 kronor.

220:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 214) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

reservationsanslag av 40,000 kronor att i enlighet med nu

gällande beräkningsgrunder utgå som understöd till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda

skolor för husmodersutbildning.

221:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) hemställer utskottet

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande bud,

getår ägt rum, till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 32,700 kronor, under villkor att Stockholms

stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500

kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma

belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor

tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

222:o) Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till uppehållande av bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt

av departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925—1926 anvisa dels såsom

bidrag med ®/s till kostnaderna för verksamheten vid skolorna under tiden

1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra anslag av 45,210 kronor, dels oelc såsom

särskilt bidrag med 8/s till ålderstillägg åt lärare och vaktmästare ett extra

anslag av 1,230 kronor eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att

Understöd åt

kommunala

anstalter för

yrkesundervisning.

[212.]

Understöd

åt enskilda

anstalter för

yrkesundervisning.

[213.]

Understöd

till behövande

elever vid

statsunderstödda

enskilda

skolor

för husmodersutbildning.

[214.]

Tekniska

skolan i

Stockholm

[215.] -

Bergsskolorna

i

Filipstad och

Falun.

[216.]

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vävskolan

i Borås.

[217.]

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

vid vissa

statsunderstödda

anstalter

för

yrkesundervisning.

[218.]

järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande

i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll angiven omfattning,

som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för Kungl.

Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som

av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

Anslag till ifrågavarande skolor utgå för löpande budgetår med samma

belopp och under samma villkor, som nu föreslås, dock med den olikheten

att anslaget till ålderstillägg nu ifrågasatts skola höjas med 30 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till uppehållande av bergsskolorna

i Filipstad och Falun, anordnade på sätt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1925—

1926 anvisa

a) såsom bidrag med 3/s till kostnaderna för verksamheten

vid skolorna under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 ett extra

anslag av 45,210 kronor,

b) såsom särskilt bidrag med s/s till ålderstillägg åt lärare

och vaktmästare ett extra anslag av 1,230 kronor

eller tillhopa 46,440 kronor, allt under villkor att järnkontoret

ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas

uppehållande i av departementschefen uti ovanberörda statsrådsprotokoll

angiven omfattning, som ej täckes genom anslag

av statsmedel, samt med rätt för Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som

av Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

223:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 9,850 kronor, att utgå med de belopp, till de ändamål

och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 2 januari 1925 av departementschefen

angivits..

224:o) Kungl. Maj:t har (punkt 218) föreslagit riksdagen att dels för beredande

av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,

bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;

dels föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som

må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare

i statens icke nyreglerade verk;

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

133

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,

som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom bidrag

av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad augår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i

Filipstad och Falun, att 7& av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av järnkontoret;
dels

ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som

må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen fastställda

grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 35,000 kronor,

vilket emellertid på grund av verkställda beräkningar ansetts böra höjas

till belopp, som nu föreslagits.

Med erinran, att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1925—1926, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid

tekniska skolan i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och

Falun samt vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor;

b) föreskriva, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter

de grunder, som må komma att gälla för dyrtidstillägg

under budgetåret 1925—1926 åt befattningshavare i statens

icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas,

ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande

befattningshavare å stat uppförda, utan även å den förhöjning

av avlöningen, som i form av provisorisk lönereglering

eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem

genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild

donation; samt

under villkor, vad augår befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden

för dyrtidstillägg bestrides av vederbörande kommun

eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna i Filipstad

och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas

av järnkontoret;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

134 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning1 av

de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstillläggens

utgående.

Yrkespedago- 225:o) Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till en yrkes^anstalteiT*

pedagogisk centralanstalt med de uppgifter och den anordning, som av

[219 ! Kungl. Maj:t, i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen i yttrande

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 7 januari 1920

angivna riktlinjer samt med beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 60,000

kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 467—468 i statsrådsprotokollet.

Vid beräkning av anslagsbehovet för ifrågavarande anstalt för budgetåret

1924—1925 räknades med en besparing å tidigare anslag av 6,500 kronor,

med hänsyn vartill anslagsbeloppet för nämnda budgetår bestämdes till 50,000

kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till en yrkespedagogisk central anstalt

med de uppgifter och den anordning, som av Kungl. Maj:t,

i huvudsaklig anslutning till de av föredragande departementschefen

i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 7 januari 1920 angivna riktlinjer samt med

beaktande jämväl av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1924 anförts, närmare bestämmas,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor.

Understöd åt

folkbibliotek.

[220.1

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

226:o) Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen att

a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 höja det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbibliotek, nu 320,000 kronor, med 140,000 kronor till

460,000 kronor,

b) medgiva, att till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Studiekamraten

må från ifrågavarande förslagsanslag under de villkor Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva från och med den 1 juli 1925 tillsvidare till

tidskriftens utgivare utgå ett belopp av 3,000 kronor för år,

c) medgiva, att från ifrågavarande anslag må från och med den 1 juli

1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna utgå arvoden,

beräknade för två av biträdena efter ett grundbelopp av 3,300 och för två ett

grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga medel för att möjliggöra

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

135

deras uppflyttning i löneklass, i den mån de i vederbörlig ordning prövas

berättigade till dylik uppflyttning.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 469—473 i statsrådsprotokollet.

I avseende å vad Kungl. Maj:t föreslagit under mom. a) och b) av förevarande

punkt har utskottet intet att erinra. Vad angår de kvinnliga biträdena

bos bibliotekskonsulenterna föranleder riksdagens beslut i avseende

å ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden icke någon

ändring i vad nu av Kungl. Maj:t föreslagits.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) i riksstaten för budgetåret 1925—1926 höja det ordinarie

förslagsanslaget till understöd åt folkbibliotek, nu

320,000 kronor, med 140,000 kronor till 460,000 kronor,

b) medgiva, att till understöd för fortsatt utgivande av

tidskriften Studiekamraten må från ifrågavarande förslagsanslag

under de villkor Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva

från och med den 1 juli 1925 tillsvidare utgå ett

belopp av 3,000 kronor för år,

c) medgiva, att från ifrågavarande anslag må från och

med den 1 juli 1925 till de kvinnliga biträdena hos bibliotekskonsulenterna

utgå arvoden, beräknade för två av biträdena

efter ett grundbelopp av 3,300 kronor och för två

efter ett grundbelopp av 2,208 kronor, ävensom erforderliga

medel för att möjliggöra deras uppflyttning i löneklass, i

den mån de i vederbörlig ordning prövas berättigade till

dylik uppflyttning.

227:o) Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 350,000 kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må

enligt av Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor till

understöd åt centralbyråer och undantagsvis även åt andra sammanslutningar

för förmedling av dylika föreläsningar, 3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,

dels ock medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det minsta antal

föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag skall årligen anordnas av

anstalt eller förening, varom bär är fråga, må utgöra 10.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 473—476 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen till ifrågavarande ändamål anvisat

ett belopp av 325,000 kronor. Förslaget innebär alltså en höjning av an
-

Populärvetenskapliga

föreläs

ningar.

[221.]

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Bidrag till

arbetarnes

bildningsförbund

för

organisations-

och

administrationskostnader.

[222.]

Populära

föreläsningskurser,

anordnade

från

universiteten

i Uppsala och

Lund.

[223.]

slaget med 25,000 kronor. I övrigt står Kungl. Maj:ts framställning i överensstämmelse

med vad av riksdagen i motsvarande hänseenden för nu löpande

budgetår medgivits.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 350,000

kronor ävensom medgiva, att av detta anslag må enligt av

Kungl. Maj:t fastställda villkor användas högst 25,000 kronor

till understöd åt centralbyråer och undantagsvis även

åt andra sammanslutningar för förmedling av dylika föreläsningar,

3,000 kronor till en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent samt högst 8,000 kronor till understöd

åt vissa anstalter för av dem havda resekostnader för föreläsare,

b) medgiva, att för tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 det

minsta antal föreläsningar, som för åtnjutande av statsbidrag

skall årligen anordnas av anstalt eller förening, varom

här är fråga, må utgöra 10.

228:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, såsom bidrag till arbetarnes bildningsförbund för bestridande

av dess organisations- och administrationskostnader

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 26,000

kronor, att utgå under villkor, att förbundet visar sig för

ändamålet för samma tid disponera från annat håll bekomna

medel till minst lika stort belopp som statsbidraget, och i

övrigt enligt de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

229:o) Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej åtnjuter

särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1 juli 1925

—30 juni 1926 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav 7,000

kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet, att

utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande av

föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 478—479 i statsrådsprotokollet.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

137

Ifrågavarande anslag utgör för innevarande budgetår 10,000 kronor, därav

avsetts 7,000 kronor till Uppsala universitet och 3,000 kronor till Lunds

universitet. Sistnämnda belopp bar nu ansetts böra höjas till 4,500 kronor.

De ökade medel som jämväl anses erforderliga för Uppsala universitet

kunna beredas från besparingar å föregående års anslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som från universiteten i Uppsala

och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat

statsunderstöd, eller av viss kommun eller enskild person anordnade

att under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 eller senare

hållas utom universitetsstäderna, anvisa för budgetåret 1925

—1926 ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor, varav

7,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till

Lunds universitet att utgå under villkor, att den, som begärt

föreläsning, tillskjuter för täckande av föreläsarens resekostnad

och arvode minst lika stort belopp som statsbidraget.

230:o) Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att under sommaren 1925 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 479—480 i statsrådsprotokollet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att under

sommaren 1925 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

23Do) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till anordnande av två s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag av 2,600

kronor, att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Kungl.

Maj:t finner gott meddela.

232:o) I en inom första kammaren av herr I. Pauli m. fl. väckt motion

(nr 46) har hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1925—1926 till

Svenska föreningen för Nationernas förbund anvisa ett extra reservationsanslag

av femtontusenfemhundra (15,500) kronor, att användas för författande

Sommarkurser

i

Stockholm.

[224.]

Anordnande

av två s. k.

universitets

cirklar.

[225.]

Motion ang.

anslag till

utgivande av

eu för skolornas

undervisning

lämpad

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

skrift rörande

nationernas

förbund.

Undervisnings-

och

upplysningsverksamhet

för nykterhetens

främjande

m. m.

[226.]

och utgivande av eu för skolornas undervisning lämpad skrift rörande Nationernas

förbund, avsedd att genom skolöverstyrelsens försorg tillställas

högre och lägre undervisningsanstalter inom riket.

Beträffande de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Såvitt utskottet har sig bekant, är undervisning om Nationernas förbund

i allmänhet tillgodosedd i nu använda läroböcker i medborgarkunskap. Det

synes utskottet vanskligt att förorda åtgärder, varigenom detta ämne tilläventyrs

skulle i skolundervisningen erhålla ett större utrymme än vad

med hänsyn till rådande trängsel av ämnen i skolorna är tillrådligt. I

allt fall anser utskottet spörsmålet härom ej vara en angelägenhet av den

trängande natur, att utskottet skulle på enskild motion tillstyrka anslag för

tillgodoseende av ifrågavarande önskemål.

Utskottet hemställer alltså,

att herr Paulis in. fl. ovanberörda motion ej må av riksdagen

bifallas.

233:o) Kung! Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att

a) till nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1925—1926, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel:

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extr anslag av

152,000 kronor, att under de villkor, som av Kungl. Maj :t prövas lämpliga,

utgå till de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål

med högst de av departementschefen angivna belopp;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet med de bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra reservationsanslag

av 60,000 kronor;

dels ock till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor;

b) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs för lärare, folkskolinspektörer m, fl. samt

av en allmän utbildningskurs för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

medel må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till anskaffande

och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;

c) besluta, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln uppförda

reservationsanslag till nykterhetens främjande och motarbetande av dryckenskapens

följder skola överföras till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag

stå till Kungl. Maj:ts förfogande för de ändamål, för vilkas

främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 481—489 i statsrådsprotokollet.

I anledning av Kungl. Maj:ts framställning samt särskilda inom riksdagen

väckta motioner har 1924 års riksdag till undervisnings- och upplysnings
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

StatsutsJcottets utlåtande Nr 8.

139

verksamhet för nykterhetens främjande anvisat för budgetåret 1924—1925

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel dels ett extra anslag av

137,500 kronor, att under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövades lämpliga,

utgå till de ändamål och med högst de belopp, som finnas angivna under

nr 1—13 i en i statsrådsprotokollet intagen tablå, dels ock till föreläsnings-

och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande i enlighet

med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kundo finna lämpligt fastställa, ett extra

reservationsanslag av 60,000 kronor. Vidare har riksdagen medgivit, att

möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel finge, enligt

Kungl. Maj ds bestämmande, användas till anskaffande och revision av materiell

för nykterhetsundervisningen.

I anledning av Kungl. Maj ds därom gjorda framställning har 1924 års

riksdag därjämte under femte huvudtiteln — under uttalande av att ifrågavarande

anslag från och med budgetåret 1925—1926 borde utgå under åttonde

huvudtiteln —- till främjande av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder för budgetåret 1924—1925 anvisat ett extra anslag av 17,500 kronor,

att under de villkor, som av Kungl. Majd prövades lämpliga, utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel till de ändamål och med de belopp, vilka

finnas angivna under nr 15-—18 i samma tablå.

De anslag, som nu föreslagits utgå till de särskilda nykterhetssammanslutningarna

samt såsom bidrag till byråns i Lausanne verksamhet och till

arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för nykterhetsundervisning

och nykterhetsupplysning (i nämnda tablå under nr 1—13

samt 15—18 angivna ändamål), uppgå till sammanlagt 152,000 kronor eller

3,000 kronor mindre än det belopp, som för samma eller motsvarande ändamål

anvisats för budgetåret 1924—1925. I tre fall innebär förslaget en

höjning med sammanlagt 5,500 kronor, i två fall har föreslagits en nedsättning

med sammanlagt 8,500 kronor.

I anslutning till vad skolöverstyrelsen hemställt, föreslår Kungl. Maj:t

riksdagen att anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor för främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av

dryckenskapens följder. Till följd- av de jämkningar, som föreslagits beträffande

vissa poster i det till undervisnings- och upplysningsverksamhet för

nykterhetens främjande avsedda anslaget å 152,000 kronor, skulle det nu

begärda anslaget å 3,000 kronor icke föranleda någon höjning av totalsumman

av de för nykterhetens främjande ifrågasatta anslagen för nästa budgetår

utöver motsvarande belopp i det löpande årets budget.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må

I) till nykterhetens främjande anvisa för budgetåret 1925

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Musikföreetällningar

för allmänheten.

[227.]

Statens

biografbyrå.

[228.1

—1926, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel:

a) till undervisnings- och upplysningsverksamhet ett extra

anslag av 152,000 kronor, att under de villkor, som av

Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 2 januari 1925 omförmälda ändamål med högst de av

departementschefen angivna belopp;

b) till föreläsnings- och instruktionsverksamhet i enlighet

med de bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

fastställa, ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor;

c) till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande

av dryckenskapens följder, att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande, ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor;

II) medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på

de till anordnande av en hygienisk fortbildningskurs för

lärare, folkskolinspektörer m. fl. samt av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda medel

må, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, användas till

anskaffande och revision av materiell för nykterhetsundervisningen;
III)

besluta, att besparingarna å tidigare under femte huvudtiteln

uppförda reservationsanslag till nykterhetens främjande

och motarbetande av dryckenskapens följder skola överföras

till åttonde huvudtiteln för att såsom reservationsanslag stå

till Kungl. Maj:ts förfogande för de ändamål, för vilkas

främjande dessa medel ursprungligen av riksdagen beviljades.

234:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, till understöd åt föreningar, som anordna god orkestermusik

för allmänheten, samt till inspektion av ifrågavarande

föreningars och orkestrars verksamhet anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag å 57,000 kronor.

235:o) Kungl. Maj:t har (punkt 228) föreslagit riksdagen att

dels till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 61,500 kronor, att direkt

utgå av avgifter för granskning av biograf bilder;

dels medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda anslag, må

i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Kungl.

Maj:t finner vara förtjänta av understöd;

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 141

dels ock medgiva, att till en var av föreståndaren för statens biografbyrå

G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen vid samma byrå G. Montelin

må, utöver fastställda avlöningsförmåner, för tiden 1 januari 30 juni 1925

utbetalas ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor, att utgå

från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925 uppförda extra reservationsanslaget

till statens biografbyrå.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid 490—491 i statsrådsprotokollet.

Anslaget utgår för löpande budgetår med ett belopp av 60,500 kronor.

Den av Kungl. Maj:t'' föreslagna anslagshöjningen avser att bereda föreståndaren

och en av de ordinarie granskningsmännen vid biografbyrån en var

ett personligt lönetillägg å 500 kronor årligen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må

a) till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå

för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag

av 61,500 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning

av biografbilder;

b) medgiva, att reservation, som kan uppkomma å nämnda

anslag, må i den omfattning, Kungl. Maj:t prövar lämpligt,

användas till befrämjande av sådana i samband med kinematografien

stående ändamål, som Kungl. Maj :t. finner vara

förtjänta av understöd;

c) medgiva, att till en var av föreståndaren för statens

biografbyrå G. Bjurman och ordinarie granskningsmannen

vid samma byrå G. Montelin må, utöver fastställda avlöningsförmåner,

för tiden 1 januari—30 juni 1925 utbetalas

ett ytterligare personligt avlöningstillägg med 250 kronor,

att utgå från det i riksstaten för budgetåret 1924—1925

uppförda extra reservationsanslaget till statens biografbyrå.

236:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) och under erinran,

att riksdagen numera fattat beslut i fråga om dyrtidstillägg för budgetåret

•1925—1926 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg

åt befattningshavare i statens biografbyrå för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av

15,000 kronor att direkt utgå av avgifter för granskning av

biografbilder.

Dyrtidstillägg

åt

befattningshavare

i

statens

biografbyrå.

[229.]

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Vissa kostnader

för utdelning

av statens

räntefria

studielån.

[230.]

Gymnastiska

centralinsti
tutet.

[231.]

Extra personal

vid gymnastiska

centralinstitutet

in. m.

[232.]

237:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens

räntefria studielån ett extra förslagsanslag av 1,500

kronor;

b) till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som

under år 1926 må komma att handlägga ärenden rörande

omförmälda lån, ett extra anslag av 4,500 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

238:o) Kungl. Maj:t har (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det å

staten för gymnastiska centralinstitutet uppförda anslaget till arvoden åt

extra lärare från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty i riksstaten

upptaga det ordinarie anslaget till nämnda institut med ett från 72,700 kronor

till 75,700 kronor förhöjt belopp.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 494—497 i statsrådsprotokollet.

Ersättning till extra lärare har till en viss del bestritts från institutets

s. k. extra medel, vilka egentligen äro avsedda att ersätta och nyanskaffa

material m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär att avlyfta från nämnda extra

medel en del. av dessa utgifter och samtidigt bereda någon höjning av de

synnerligen låga arvoden, som utgått till institutets extra lärare.

Utskottet anser goda skäl förebragta för Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

förty,

att riksdagen må höja det å staten för gymnastiska centralinstitutet

uppförda anslaget till arvoden åt extra lärare

från 11,000 kronor till 14,000 kronor samt förty i riksstaten

upptaga det ordinarie anslaget till nämnda institut med

ett från 72,700 kronor till 75,700 kronor förhöjt belopp.

239:o) Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa:

dels till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. ett extra

anslag av 5,810 kronor att utgå med den fördelning, som av Kungl. Maj:t

bestämmes;

dels till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus, materiell, sam

lingar m. m. vid utgången av budgetåret 1923—1924 ett extra anslag av

5,650 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

148

dels till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett

extra reservationsanslag av 600 kronor;

dels ock till iordningställande av den inre gården vid institutets byggnad

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 497—504 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår har riksdagen anvisat dels till extra personal

vid gymnastiska centralinstitutet in. m. ett anslag av 4,010 kronor, dels ock

till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets bibliotek ett anslag

av 600 kronor.

Den ifrågasatta höjningen av anslaget till extra personal avser beredande

av tilläggsarvode åt en var av sekreteraren och räkenskapsföraren vid institutet

med 300 kronor samt anordnande av undervisning i idrott, för vilket

sistnämnda ändamål beräknats 1,200 kronor.

Utskottet har vid prövning av det föreliggande förslaget ej funnit anledning

till erinran mot detsamma och hemställer förty,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

in. in. ett extra anslag av 5,810 kronor att utgå med den

fördelning, som av Kung! Maj:t bestämmes;

b) till täckande av brist i institutets anslag till ved, ljus,

materiell, samlingar m. in. vid utgången av budgetåret 1923

—1924 ett extra anslag av 5,650 kronor.

c) till inköp av litteratur och bokbindning vid institutets

bibliotek ett extra reservationsanslag av 600 kronor;

d) till iordningställande av den inre gården vid institutets

byggnad ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

240:o) Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 40,000 kronor att

utgå på de villkor Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 505—506 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr C. Vahlstedt väckt motion (nr 133) däri hemställts,

1) att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts förslag i punkten 233 i åttonde

huvudtiteln, i vad det avser att främja annan idrott än gymnastik,

2) att riksdagen täcktes bevilja 50,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts prövning

tilldelas föreningar, som med uteslutande av annan idrott öva gymnastik

eller verka för gymnastikens främjande

samt att riksdagen således vid bifall till ovanstående måtte sänka det av

Understödjande

av

idrotten

[233.]

jämte en i

ämnet väckt

motion.

s. 144 Kontrollera mot PDF

Understödjande

av

skididrotten

bland ungdomen.

[234.]

Svenska fornskriftsällskapet.

[235.]

Samfundet

för utgivande

av handskrifter

rörande

Skandina
-

144 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Kungi. Maj:t begärda anslaget under berörda punkt 110,000 kronor med

60,000 kronor till 50,000 kronor.

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Till understödjande av idrotten har riksdagen för innevarande budgetår

anvisat ett extra anslag av 90,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

40,000 kronor.

Då utskottet icke funnit övertygande skäl vara anförda för ett plötsligt

indragande av anslag, som under en följd av år utgått till idrottsrörelsen i

landet, har utskottet icke kunnat tillstyrka motionärens yrkande. Mot Kungl.

Maj:ts förslag har utskottet intet att erinra och hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majds förslag

och med avslag å herr Vahlstedts ovanberörda motion, i

vad densamma skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, till

understödjande av idrotten anvisa för budgetåret 1925—

1926 ett extra anslag av 110,000 kronor, därav till svenska

gymnastikförbundet 40,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

241 :o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 234) hemställer utskottet,

att riksdagen må, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, till understödjande av skididrotten bland

ungdomen anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 20,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Majd

kan finna gott bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

242:o) På grund av Kungl. Maj ds förslag (punkt 235) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till svenska fornskriftsällskapet för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1925 utgivna

arbeten.

243:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 236) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till understöd åt samfundet för utgivande av

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

145

handskrifter rörande Skandinaviens historia för hudgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,01)0 kronor,

under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet

avlämnar 50 exemplar av den för år 1925 avsedda publikationen.

244:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för löpande budgetår

ägt rum, må till understödjande av svenska vitterhetssamfundets

verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor,

att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

245:o) Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att dels av det Understöd åt

år 1922 till årliga understöd under åren 1923—1925 åt inhemska skön- skönlitterära

litterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor, författare

att användas enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret [238.]

1925—1926 såsom extra anslag anvisa återstoden, 10,000 kronor; jämte en i

dels ock till understöd under tiden 1 januari 1926—30 juni 1928 åt in- motion,

hemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst bevilja ett anslag av

50,000 kronor, att efter grunder och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas,

efter sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna

understöd, samt att av ifrågavarande anslag för budgetåret 1925—1926 såsom

extra anslag anvisa ett belopp av 10,0u0 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 511—512 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herrar J. Bergman och C. Hederstierna väckt motion (nr 57),

däri hemställts, att det i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln

upptagna anslaget av 20,000 kronor till inhemska, skönlitterära författare

för nästa budgetår måtte höjas till 50,000 kronor, vilket, då 10,000 kronor

återstå av förut beviljat belopp, innebär en utgift för budgetåret 1925—1926

av allenast 40,000 kronor.

Beträffande de av motionärerna till stöd för detta förslag anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Utskottet vill icke underkänna det behjärtansvärda i att genom understöd

av ifrågavarande slag söka bereda bättre ekonomiska villkor åt våra skönlitterära

författare, men finner utskottet det vara mindre tillrådligt att på

grundvalen av en enskild motion och under nuvarande statsfinansiella för
Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8J 10

viens historia.

[236.]

Svenska

vitterhets
samfundet.

[237.]

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

hållanden föreslå en så väsentlig anslagsökning, som nu av motionärerna

ifrågasättes. Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herrar Bergmans och Hederstiernas ovanberörda

motion,

a) av det år 1922 till årliga understöd under åren 1923

—1925 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljade anslaget av 60,000 kronor, att användas

enligt av riksdagen angivna grunder och villkor, för budgetåret

1925—1926 såsom extra anslag anvisa återstoden,

10,000 kronor;

b) till understöd uuder tiden 1 januari 1926—30 juni

1928 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

bevilja ett anslag av 50,000 kronor att efter grunder

och på villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas, efter

sakkunnigas hörande av Kungl. Maj:t fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av

för viss tid givna understöd, samt att av ifrågavarande anslag

för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 10,000 kronor.

246:o) Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till arvode

under tiden 1 juli 1925—30 juni 1926 åt ortnamnskommitténs sekreterare

med erforderliga biträden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 8,000 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 512—514 i statsrådsprotokollet.

Under en lång följd av år har riksdagen beviljat anslag å extra stat till

arvode åt ortnamnskommitténs sekreterare. Under de senare åren har anslaget

avsett arvode åt sekreteraren med erforderliga biträden och utgått

med 8,000 kronor för år. För förra halvåret 1923 var anslaget uppfört med

4,000 kronor. Kommitténs arbeten hava i stor utsträckning under det senaste

året legat nere, men genom beslut av Kungl. Maj:t hava numera desamma

återupptagits i sin förutvarande omfattning. Det föreliggande förslaget avser

jämväl att bringa anslaget upp till det belopp, varmed det under närmast

föregående år utgått.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till arvode under tiden 1 juli 1925—30

juni 1926 åt ortnamnskommitténs sekreterare med erforderliga

biträden anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra

anslag av 8,000 kronor.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

147

247:o) Sedan 1919 års riksdag såsom understöd åt docenten Olof Östergren

för fullföljande och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete

»Nusvensk ordbok» beviljat ett anslag av 56,000 kronor samt därav

anvisat för vart och ett av åren 1920—1922 ett belopp av 5,000 kronor,

för förra halvåret 1923 2,500 kronor, för budgetåret 1923—1924 5,500 kronor

samt för budgetåret 1924—1925 6,000 kronor, har Kungl. Maj:t (punkt

240) föreslagit riksdagen att av förberörda anslag å 56,000 kronor för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må av det år 1919 såsom understöd åt docenten

Olof Östergren för fullföljande och avslutande under

åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade

anslaget å 56,000 kronor för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

248:o) Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 5,500 kronor att på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1925 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 515—517 i statsrådsprotokollet.

För innevarande budgetår utgår för ändamålet ett anslag av 5,000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 5,500 kronor att på de villkor, Kungl. Maj:t kan

finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1925 av tidskriften »Svenska landsmål och

svenskt folkliv».

249:o) Kungl. Maj:t har (punkt 242) föreslagit riksdagen att till fortsatt

systematisk undersökning av svenska folkmål för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 517—520 i statsrådsprotokollet.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen sedan åtskilliga år anvisat ett

successivt höjt årsanslag. Anslaget utgjorde för år 1922 28,600 kronor och

sänktes för budgetåret 1923—1924 till 26,000 kronor samt för budgetåret

1924—1925 ytterligare till 22,000 kronor.

‘ Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till fortsatt systematisk undersökning

av svenska folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra reservationsanslag av 26,000 kronor att utgå på de

närmare villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Nusvensk

ordbok.

[240.]

Tidskriften

Svenska

landsmål och

svenskt

folkliv.

[241.]

Undersökning

av

svenska

folkmål.

[242.]

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Undersökningar

m. m.

av sydsvenska

folkmål.

[243.]

Ordbok över

Gotlands

folkmål.

[244.]

Jämte en i

ämnet väckt

motion.

Undersökningar

rörande

lapskt folkliv

och lapskt

språk.

250:o) Kungl. Maj:t har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till systematisk

undersökning av sydsvenska folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå på de närmare villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 521 i statsrådsprotokollet.

Anslaget i fråga utgår för innevarande budgetår med 3,000 kronor. Utskottet

tillstyrker förslaget och hemställer,

att riksdagen må till systematisk undersökning av sydsvenska

folkmål för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor att utgå på de närmare

villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

251:o) Kungl. Maj:t har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1925—

1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522 i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr G. Svedman m. fl. väckt motion (nr 136), däri hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag på Kungl. Maj:ts proposition i ärendet, på

extra stat för budgetåret 1925—1926 bevilja 4,000 kronor som understöd

för fortsatt utgivande av en ordbok över Gotlands folkmål på grundval av

bröderna Säves samlingar, att utgå på villkor i övrigt som Kungl. Maj:t

äger bestämma.

I avseende å de av motionärerna till stöd för motionen anförda skäl hänvisar

utskottet till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för ändamålet av medel till

samma belopp, som för innevarande budgetår utgår. Utskottet, som i saknad

av behörig utredning i ämnet ej ansett sig kunna tillstyrka motionärernas

förslag, har intet att erinra mot vad Kungl. Maj:t äskar och hemställer

alltså,

att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

m^d avslag å herr Svedmans m. fl. motion, i vad densamma

skiljer sig från Kungl. Maj:ts förslag, må till understöd för

utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor, att

utgå på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

252:o) Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1925—

1926 anvisa:

s. 149 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

149

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag

av 4,000 kronor,

dels och till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes

4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj it att beträffande ifrågavarande bägge anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 522—527 i statsrådsprotokollet.

Till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand har riksdagen under

en följd av år anvisat anslag, vilket för budgetåret 1924—1925 uppgår till

4,000 kronor. Detta anslag liksom även det nu till Norrbottens läns hembygdsförening

ifrågasatta anslaget å enahanda belopp avser närmast att

åstadkomma en snabb undersökning av den äldre och i försvinnande stadda

lapska kulturen.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

och hemställer alltså,

att riksdagen må till undersökningar rörande lapskt folkliv

och lapskt språk för budgetåret 1925—1926 anvisa:

a) till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

ett extra anslag av 4,000 kronor,

b) till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag

av likaledes 4,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att beträffande ifrågavarande

bägge anslag meddela de närmare bestämmelser, som kunna

befinnas nödvändiga.

Kulturhistoriska

museet i

Härnösand.

[245.]

253:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246) hemställer ut- Äldre svensk

skottet.

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till utredigering i tryckfärdig! skick av

framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade

samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor

att utgå på de villkor, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

folkmusik.

[246.]

254:o) Kungl. Maj:t har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till främ- Föreningen

jande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret

1925—1926 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Utredningen återfinnes å sid. 529—530 i statsrådsprotokollet.

Pietas.

[247.]

s. 150 Kontrollera mot PDF

Verket

»Sveriges

kyrkor,

konsthistoriskt

inventarium».

[248.]

Statistiska

tabeller över

Öresundstullen.

[249.]

Tidskriften

Acta mathematica.

[250.]

Svenska

naturskydds
föreningen,

[251.]

150 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

För innevarande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett extra anslag

av 1,500 kronor. Från föreningens sida har nu ifrågasatts ett anslag

av 4,500 kronor, men har departementschefen ansett sig böra begränsa beloppet

till 2,500 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till främjande av föreningen Pietas’

verksamhet under år 1925 anvisa för budgetåret 1925—1926

ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register

och beskrivningar över behandlade föremål.

255:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 248) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må såsom bidrag till fortsatt utgivande under år

1925 av det av riksantikvarien S. Curman och professorn J.

Roosval påbörjade, med stöd av vitterhetsakademien utgivna

verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium», anvisa

för budgetåret 1925—1926 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor, att utgå på de närmare villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

256:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för utgivandet av statistiska tabeller över Oresundstullen för

tiden efter år 1660 för budgetåret 1925—1926 anvisa ett

extra anslag å 1,500 kronor, att utgå på de villkor, Kungl.

Maj:t kan finna skäl bestämma.

257:o) I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) hemställer

utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften

Acta mathematica för budgetåret 1925—1926 anvisa

ett extra anslag av 12,000 kronor, att utgå på de villkor,

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

258:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt ram, må till främjande av svenska naturskyddsförenin
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

151

gens verksamhet för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra

anslag av 2,500 kronor, att utgå under de villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

259:o) Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att för beredande

av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av

27,000 kronor och därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter Kungl. Maj:ts beprövande

och på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

För beredande av delaktighet för Sverige i förevarande stiftelse beviljade

1920 års riksdag ett anslag av 27,000 kronor, och anvisades därav ett belopp

av 5,400 kronor för ett vart av därpå följande fem år. Kungl. Majds

förslag innebär fortsatt anslag för samma ändamål under ytterligare en

femårsperiod.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag av 27,000 kronor

och därav för budgetåret 1925—1926 såsom extra anslag

anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Kungl.

Majds beprövande och på de villkor, Kungl. Majd kan finna

skäligt föreskriva.

260:o) Kungl. Majd har (punkt 253) föreslagit riksdagen att till inköp av

100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1916—1920 för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor.

Utredningen i ärendet återfinnes å sid. 536—537 i statsrådsprotokollet.

Till understöd för utgivande av en bokkatalog över svensk litteratur för

åren 1906—1910 beviljade riksdagen på extra stat för år 1912 ett anslag

av 3,000 kronor, under villkor att 150 exemplar av nämnda bokkatalog

kostnadsfritt överlämnades till ecklesiastikdepartementet. Vidare anvisade

1921 års riksdag till inköp av 100 exemplar av Svensk bokkatalog för åren

1911—1915 på extra stat för år 1922 ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj ds förslag,

hemställer,

att riksdagen må till inköp av 100 exemplar av Svensk

bokkatalog för åren 1916—1920 för budgetåret 1925—1926

anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor.

261 :o) På grund av Kungl. Majds förslag (punkt 254) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till understöd åt ryske undersåten Alexander

. Sibiriakoff för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra anslag

av 3,000 kronor.

Delaktighet

för Sverige

i Ramsay

Memorial

Fund.

[252.]

Inköp av ett

antal exemplar

av

Svensk bokkatalog.

[253.]

Understöd åt

ryske undersåten

Alexander

Sibiria-koff.

[254.]

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Utgivande av 262:o) Kung! Maj:t har i förslaget till riksstat upptagit det ordinarie retidskrifter

• . .

lärda verk servationsanslaget till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

och läroböc- med oförändrat belopp, 150,000 kronor,

ker iämte

en i ämnet Beträffande detta anslag har en inom andra kammaren av herr E. H.

vackt motion. Hansson i Bäck väckt motion (nr 131) hemställts, att riksdagen måtte besluta

att hos Kungl. Maj:t anhålla, att under ifrågavarande reservationsanslag

må anslås en erforderlig summa till billighetsupplagor av våra grundlagar

och kommunallagarna och därigenom möjliggöra, att dessa må kunna

utan alltför stora kostnader bli tillgängliga för varje svensk man och kvinna:

I avseende å de av motionären till stöd för förslaget anförda skäl får

utskottet hänvisa till motionen.

Det krav, som i nämnda motion framförts, kan utskottet ej annat än

finna i och för sig vara i hög grad beaktansvärt. Emellertid kan utskottet

icke tillstyrka, att för detta ändamål tages i anspråk det av motionären

åberopade anslaget, vilket, efter vad utskottet hat sig bekant, är i förhållande

till de anspråk, som ställas å detsamma, synnerligen begränsat. En

disposition av förenämnda anslag till det av motionären antydda ändamålet

skulle äventyra den fortsatta utgivningen av en hel del tidskrifter och vetenskapliga

arbeten, för vilkas understödjande riksdagen avsett just detta

anslag. Det i motionen angivna syftemålet bör tillgodoses på ett annat sätt,

och Kungl. Maj:t lärer ej underlåta att, därest så prövas lämpligt och efter

vederbörlig utredning i ämnet, framlägga det förslag i motionens syfte, vartill

omständigheterna må kunna giva anledning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) upptaga i riksstaten det ordinarie reservationsanslaget

till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker med

oförändrat belopp, 150,000 kronor;

b) avslå herr Hanssons ovanberörda motion.

Ytterligare

medel till

utgivande av

tidskrifter

lärda verk

och läroböcker.

[255.]

263:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) hemställer utskottet,

att riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår

ägt rum, må till beredande av ytterligare medel för utgivande

av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

Diverse.

Ålders tillägg. 264:o) Beträffande Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) angående det ordi[256.

] narie förslagsanslaget till ålderstillägg kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom skolat för riksdagen

anmäla.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

153

265:o) I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) och under hänvisning

till utredningen i ärendet (sid. 539—540 i statsrådsprotokollet) hemställer

utskottet,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. in., nu 220,000 kronor

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor),

med 30,000 kronor till 250,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 33,000 kronor).

2C6:o) På grund av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) hemställer utskottet,

att riksdagen må öka det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader,

nu 55,036 kronor (därav till domkapitlens expeditioner

högst 9,000 kronor), med 117 kronor till 55,153 kronor

(därav till domkapitlens expeditioner högst 9,000 kronor);

dock att i anslaget må få göras den ändring, som till jämnande

av huvudtitelns slutsumma kan visa sig erforderlig.

267:o) Beträffande dels vad Kungl. Maj:t (punkt 259) föreslagit angående

anslag för beredande av tillfällig löneförbättring för viss personal inom den

civila statsförvaltningen, dels ock vad i motioner 1:53 och 11:75 yrkats i

fråga om tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt

högre folkskolor kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

268:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 260) föreslagit angående anslag

för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom

för riksdagen

anmäla.

269:o) Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 261) föreslagit i fråga om

anslag till beredande av dyrtidstillägg åt under åttonde huvudtiteln lydande

befattningshavare i statens tjänst kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet skolat härigenom för riksdagen

anmäla.

270:o) I enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 262) och under erinran,

att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj ds förslag angående grunder

för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1925—

1926, vilka grunder äro lika med vad i motsvarande hänseende gäller för

budgetåret 1924—1925, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 käft. (Nr 8.) 11

Skrivmaterialier

och

expenser,

ved m. in.

[257.|

Trycknings

kostnader.

[258.]

Tillfällig

löneförbättring

-för viss

personal

inom den civila

statsförvaltningen
[259.

]

jämte i ämnet

väckta

motioner.

Tillfälligt

lönetillägg åt

vissa vaktmästare.

[260.]

Dyrtidstilllägg

åt befattningshavare

i statens

tjänst.

[261.]

Dyrtidstilllägg

åt lärare

vid vissa

statsunderstödda

undervisningsanstalter.

[262.]

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

atl riksdagen må

a) besluta att de för budgetåret 1924—1925 gällande allmänna

grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och

småskolor samt vissa sjukvårdsanstalter, högre folkskolor,

kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, ävensom

åt lärare vid privatläroverk samt vid folkhögskolor skola

gälla jämväl för budgetåret 1925—1926;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av förberörda allmänna grunder

må befinnas erforderliga;

c) till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt

nämnda lärargrupper ävensom åt vissa lärarinnor vid fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala samt vid tre i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 14 mars 1924

omnämnda läroanstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete

anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra förslagsanslag

av 22,500,000 kronor.

Övriga ordi- 271:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

[2631 som icke har ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Utskottet hemställer,

att samtliga de ordinarie anslag under åttonde huvudtiteln,

vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, må i

riksstaten för budgetåret 1925—1926 upptagas med oförändrade

belopp.

Stockholm den 10 mars 1925.

På statsutskottets vägnar:

S. H. KVARNZELIUS.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

155

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar 8. II. Kvarnzclius, Oscar Olsson, .T. L. Widell, O. P. V.

Nilsson i Gränebo, Nilsson i Malmö, O. Berg qvist, C. G. Ekman, J. G. Walles,

E. A. Hallin, C. J. G. Swartz, C. I. Asplund och G. Kobb;

från andra kammaren: herrar K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, P. Nilsson i Bonarp,

S. Bengtsson i Norup, L. J. Carlsson Frosterud, E. Kristcnsson i Göteborg, P. M.

Olsson i Blad inge, B. E:son Holmgren, S. J. Karlsson i Nynäshamn, G. Strindlund,

C. Lindskog och P. C. Jonsson i Eskilstuna;

med undantag därav, att

herr E. J. G. Rosén deltagit, i stället för herr Kobb i behandlingen av punkt 46 och i

stället för heir Ekman i behandlingen av punkterna 47—271.

Reservationer:

vid punkt 2 (riksarkivet) av herrar C. B. Jansson i Falun och G. Strindlund,

vilka ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må

a) bestämma antalet ordinarie befattningshavare i riksarkivet

på följande sätt:

Befattningshavare. Lönegrad.

2 arkivråd................................ B 30

4 förste arkivarier.......................... B 24

4 andre arkivarier................. B21

b) godkänna följande stat för riksarkivet att tillämpas

från och med budgetåret 1925—1926:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

....................kronor 130,400: —

Summa kronor 164,000: —

c) höja det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet, nu 163,000 kronor, med 1,000 kronor till

164,000 kronor.

vid punkt 5 (landsarkiven) av herrar S. II. Kvarnzelius, J. G. Walles,

G. B. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, P. M. Olsson i Blädinge

och G. Strindlund, vilka ansett att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Jensens ovanberörda motion

a)-----------------

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven

på följande sätt:

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Befattningar. Lönegrad.

4 landsarkivarier...........................B 26

c) fastställa följande ordinarie aylöningsstater och överövergångsstat

för landsarkiven:

Ordinarie avlöningsstater.

Landsarkivet i Uppsala.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................. kronör 11,900: —

— —---------- kronor 22,500: —

Landsarkivet i Vadstena.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................. kronor 11,200: —

— —---------- kronor 17,300: —

Landsarkivet i Lund.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................. kronor 18,100: —

— —----—-----—. kronor 24,000: —

Landsarkivet i Göteborg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................. kronor 12,200: —

— —---— — — — — ~ kronor 21,800: —

Summa förslagsanslag kronor 85,600: —

övergångsstat.

Arkivdepån i Visby.

d) ----------------

e) ----------------

f) ----------------

g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven

— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»

med 85,600 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat

för landsarkiven», med 2,400 kronor.

Av herrar Oscar ■ Olsson och C. I. Asplund, vilka ansett att utskottet bort

hemställa,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Statsutskottet utlåtande Nr 8.

157

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj ds förslag

och med bifall till herr Jensens ovanberörda motion

a)-----------------

b) bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven

på följande sätt:

Befattningar. Lönegrad.

4 expeditionsvakter..........................B 7

c) fastställa följande ordinarie avlöningsstater ocb övergångsstat

för landsarkiven:

Ordinarie avlöningsstater.

Landsarkivet i Uppsala.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag .......... kronor 12,675: —

■'' kronor 23,275: —

Landsarkivet i Vadstena.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................ kronor 11,975: —

~ ~ kronor 18,075: —

Landsarkivet i Lund.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................ kronor 18,875: —

kronor 24,775: —

Landsarkivet i Göteborg.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsanslag................ kronor 12,975: —

~ kronor 22,575: —

Summa förslagsanslag kronor 88,700: —

Övergångsstat.

Arkivdepån i Visby.

d) ----------------

e) ----------------

f) ----------------

g) under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande

av det ordinarie bestämda anslaget till landsarkiven

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

— uppföra dels ett ordinarie förslagsanslag, »Landsarkiven»

med 88,700 kronor och dels ett ordinarie anslag, »Övergångsstat

för landsarkiven», med 2,400 kronor.

av herr C. G. Ekman;

av herr E. Kristensson i Göteborg.

vid ''punkt 11 (stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping) av herrar S. H.

Kvarnzelius, C. G. Ekman, E. A. Hallin, C. Ii. Jansson i Falun, S. Bengtsson

i Norup, P. M. Olsson i Blädinge och G. Strindlund, vilka ansett att

utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å herr Pers’ samt herrar Anderssons och af

Ekenstams ovanberörda motioner, till arvodesökning åt bibliotekarien

vid stifts- och läroverksbiblioteket i Linköping och

till arvode åt vaktmästaren vid samma bibliotek anvisa för

budgetåret 1925—1926 ett extra anslag av 2,600 kronor, att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

vid punkt 16 (motion ang. anslag till uppförande av en kapellbyggnad i

Umnäs by inom Stensele församling) av herrar C. P. V. Nilsson i Gränebo,

O. Bergqvist, C. J. G. Swartz, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén, S. Bengtsson

i Norup och G. Strindlund, vilka ansett att till en början bort i utlåtandet

intagas motionens motivering, så lydande:

»Behovet av förbättrade kyrkliga förhållanden för övre (västliga) delen

av Stensele socken har länge gjort sig gällande. Redan då professor Zetterstedt

för snart 100 år företog sin bekanta resa i Lappland var frågan

om en gudstjänstlokal för denna del av församlingen aktuell. Under den

tid, som därefter förflutit, ha stora ansträngningar gjorts från befolkningens

sida för åstadkommande av en kapellbyggnad, dock städse utan resultat.

Allt fortfarande synes det, som om befolkningens ivriga längtan efter en

gudstjänstlokal icke skulle kunna tillfredsställas utan hjälp från det allmännas

sida. Det stora behovet i förevarande fall torde framgå av följande

uppgifter. Stensele socken omfattar en areal av över 40 kvadratmil med

en befolkning av 5,349 personer. Av dessa har ett stort antal ett avstånd

av över 5 mil till kyrkan. Med den nästan totala brist på vägar, som är

rådande i den västliga delen av socknen, är det omöjligt för befolkningen

där att annat än i sällsynta undantagsfall deltaga i gudstjänstlivet i kyrk

byn, liksom det ock möter stora svårigheter för densamma att vid begravningar

och andra kyrkliga förrättningar komma ner till Stensele by.

Vid den nu avslutade avvittringen har ett för kapellbyggnad och begravningsplats

för den västliga delen av församlingen tillräckligt stort område

blivit avsatt inom Umnäs by. Biskopen i Luleå stift och vederbörande länsarkitekt

hava besökt platsen och vitsordat lämpligheten av det utvalda

området.

Intendenten i byggnadsstyrelsen Anders Roland har av eget intresse uppgjort

ritningar till eu kapellbyggnad, avsedd att uppföras å förenämnda

s. 159 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

159

plats. Dessa ritningar skola sedermera tillställas utskott. Någon exakt beräkning

av kostnaderna för byggnaden har ännu icke kunnat verkställas.

Sannolikt kunna de dock uppskattas till ett belopp, ej understigande 40,000

kronor. Hela denna summa erfordras dock icke i kontanter, enär befolkningen

i de trakter, som beröras av den ifrågasatta kapellbyggnaden, visat

stor offervillighet och skriftligen förbundit sig antingen att skänka vissa

kvantiler virke eller ock att utföra dagsverken. Därjämte har ett anslag

beviljats av församlingen. Den ekonomiska bärkraften inom församlingen

är emellertid svag, och de utgifter, som förestå under den närmaste framtiden,

bland annat för skolväsendets ordnande, äro så stora, att det icke är

tänkbart, att församlingen skall kunna bevilja hela det kontanta belopp,

som erfordras. På enskild väg har ett mindre belopp för ändamålet insamlats.

Med hänsyn till de tillgångar, som alltså redan stå till buds, är det

sannolikt, att kapellbyggnaden skulle kunna uppföras, därest ett bidrag av

10,000 kronor beviljades av statsmedel.

Riksdagen har förut vid flera tillfällen visat sig behjärfa behovet av gudstjänstlokaler

i ödemarksbygder och beviljat bidrag till uppförande av dylika.

Någon ny princip skulle följaktligen ej inaugureras, därest bidrag beviljades

även i detta fall.»

samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Behovet

att få till stånd en kapellbyggnad inom Umnäs by har sedan

länge visat sig kännbart, men med hänsyn till den svaga ekonomiska bärkraften

inom församlingen och de utgifter av olika slag. som eljest tillkomma

densamma, har det icke varit möjligt för församlingen att realisera

detta önskemål.

Då nu ett förslag föreligger om bidrag från statens sida för detta ändamål,

måste utskottet finna detsamma vara i hög grad behjärtansvärt och förtjänt

att stödjas. Även om precedensfallen i fråga om statsbidrag till uppförande

av kyrkobyggnader ej äro många, har utskottet icke kunnat undgå finna en

viss konsekvens ligga i det betraktelsesättet, att, då staten i ej oväsentlig

utsträckning understödjer kolonisationen och den materiella kulturens utbredning

i Norrland, det ej kan vara obilligt ifrågasätta bidrag till åtgärder,

som åsyfta ett tillgodoseende av en fattig och avlägsen befolknings andliga

behov, helst då i ett fall som det föreliggande särskilda omständigheter

synas tala till förmån för en anordning av det slag, motionären vill vinna.

Utskottet har följaktligen ansett sig böra tillstyrka motionen och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till herr Almkvists ovanberörda

motion, såsom bidrag till uppförande av en kapellbyggnad

i Umnäs by inom Stensele församling för budgetåret

1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av 10,000

kronor.»

vid punkt 112 (tekniska högskolan) av herrar J. L. Widell, J. G. Walles,

C. I. Asplund och B. F:son Holmgren, vilka ansett att utskottet bort hemställa,

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

att riksdagen må,

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag öka arvodet för

en var av de i staten för tekniska högskolan uppförda två

portvakterna med 350 kronor;

b) med bifall till herrar I. Andersons i Linköping och

Svedmans samt i anledning av herrar Björnssons m. fl. och

Nyländers m. fl. förenämnda motioner besluta, att å staten

för tekniska högskolan uppföra en professur i flygteknik;

c) höja det ordinarie anslaget till tekniska högskolan:

Avlöningar, nu 362,750 kronor, med 8,200 kronor till 370,950

kronor.

vid punkt 114 (arvoden åt vissa speciallärare vid tekniska högskolan) av

herrar J. L. Widell, J. G. Wallés, C. I. Asplund och B. F:son Holmgren,

vilka i anslutning till sin vid punkt 112 avgivna reservation ansett, att medel

för avlönande av en speciallärare i flygteknik icke borde anvisas, samt

att utskottet förty bort hemställa,

att riksdagen må anvisa för budgetåret 1925—1926 ett

extra anslag av 32,850 kronor att till nedan angivna ändamål

utgå med högst följande belopp:

till arvode åt en speciallärare i läran om

maskinelement................kronor 4,000: —

» arvode åt en speciallärare i läran om

värmemotorer................ » 3,600: -—

vid punkt 135 (undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken)

av herrar Oscar Olsson, J. Nilsson i Malmö, J. G. Walles, C. I. Asplund,

K. V. Rydén, C. R. Jansson i Falun, L. J. Carlsson-Frosterud, S. J. Karlsson

i Nynäshamn, G. Lindskog och P. G. Jonsson i Eskilstuna, vilka ansett,

att i utlåtandet bort till eu början intagas den i ämnet väckta motionens

motivering, så lydande:

»I statsverkspropositionens åttonde huvudtitel, punkt 132, har Kungl. Maja

äskat ett ordinarie förslagsanslag å 21,000 kronor att, under samma villkor,

som beslöts föregående riksdag, använda till bekostande av halva lärarearvodet

för undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken.

Skolöverstyrelsen har i sin inlaga till Kungl. Maj:t föreslagit, att hela

kostnaden för lärarelönerna skall bestridas av statsmedel, beräknat efter 85

kronor per veckotimme och utgörande 41,000 kronor. Denna skolöverstyrelsens

inlaga är refererad i statsverkspropositionen. Detsamma är förhållandet

beträffande en skrivelse från Svenska statsförbundet, varuti läroverksstädernas

principiella betänkligheter delvis framhållas. Dessa skrifter stå

givetvis utskottet till förfogande, vadan de för besparing av tryckningskostnader

icke behöva här medtagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1G1

Kungl. Maj:t åberopar som motiv för det lägre beloppet, att riksdagen så

sent som i fjol nedsatte anslaget till det av Kungl. Maja nu föreslagna.

Häremot må emellertid erinras, att fjolårsbeslutet grundade sig på exceptionella

förhållanden och redan då framkallade starka betänkligheter på

många håll. Det torde icke vara rimligt att i längden upprätthålla en principiellt

så oriktig ordning som denna.»

samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:
»Till

och med---samma belopp.

Beträffande budgetåret —--skolöverstyrelsen hemställt.

Skolöverstyrelsen har meddelat, att på åtskilliga håll svårigheter uppstått,

då det gällt att utverka kommunalt bidrag till slöjdundervisningens upprätthållande.

Av departementschefen har jämväl erinrats om att Kungl. Maja

i derå fall under hösten 1924 ansett nödigt medgiva, att statsbidrag till

slöjdundervisning finge utgå, ehuru vederbörande kommun ej anslagit medel

till dyrtidstillägg eller tillfällig löneförbättring eller till bådadera åt slöjdläraren,

samt framhållits, att på sina håll fullständigt vägran från kommuns

sida att bevilja erforderligt bidrag haft till följd, att slöjdundervisningen

vid vederbörande läroverk måst helt inställas.

Med hänsyn till betydelsen av undervisningen i detta ämne, samt de olägenheter,

som följt av de nya grunderna för statsbidrags utgående, anser

sig utskottet böra tillstyrka, att ifrågavarande undervisning från och med

budgetåret 1925—1926 åter helt bestrides av statsmedel. Utskottet vill vidare

betona den enligt utskottets mening principiellt oriktiga anordning, som infördes

genom 1924 års riksdags beslut och som torde vara att betrakta såsom

en av statsfinansiella förhållanden framtvungen nödfallsutväg. Att göra

undervisning i ett icke obligatoriskt ämne beroende av ett kommunelt intresse,

såsom nu i förevarande fall sker, anser utskottet vara något, som är

främmande för vår skolorganisation, och ägnat att förrycka den grundprincip,

som ligger i statens bestämmanderätt över den allmänna undervisningen

i landet. Utskottet vill alltså förorda den i ämnet väckta motionen. Mot

det av skolöverstyrelsen för ändamålet beräknade beloppet har utskottet intet

att erinra.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till herr Holmbergs ovan berörda motion

a) höja det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i

manlig slöjd vid de allmänna läroverken från dess nuvarande

belopp, 21,000 kronor, med 20,000 kronor till 41,000

kronor;

b) medgiva, att arvode till manlig lärare i manlig slöjd

vid de allmänna läroverken må från och med den 1 juli

1925 utgå med 85 kronor för veckotimme.»

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

vid punkt 160 ( motion ang. ang. anslag till uppförande av rektorsbostad

vid folkskoleseminariet i Umeå) av herrar Oscar Olsson, O. Bergqvist, J. G.

Walles, C. I. Asplund, E. J. G. Rosén och E. Kristensson i Göteborg, vilka

ansett, att i utlåtandet bort till en början intagas motionens motivering så

lydande:

»Det förslag till nya byggnader för dubbelseminariet i Umeå, som låg till

grand för 1920 års riksdags beslut om byggnadernas uppförande, slutade

på en kostnadssumma av 3,020,000 kronor. Av statsutskottets utlåtande

nr 148 framgår, att däri ingick bland annat uppförande av rektorsbostad,

som beräknades kosta 137,000 kronor, samt bostäder för portvakt och trädgårdsmästare,

vilka beräknades draga en kostnad av vardera 49,500 kronor.

I fråga om rektorsbostaden uttalade utskottet, att i betraktande av de synnerligen

höga byggnadskostnaderna frågan om uppförande av denna byggnad

borde tillsvidare anstå. Av samma skäl, och då åtminstone för portvakten

bostad syntes kunna beredas inom själva seminariebyggnaden, ansåg

utskottet, att jämväl kostnaderna för sistnämnda båda bostadsbyggnader

kunde fråndragas det föreslagna totalbeloppet. Härtill kom, att utskottet

föreslog en minskning av kostnaderna för grunden med 400,000 kronor.

Till följd härav hemställde utskottet, att riksdagen till uppförande av byggnader

för dubbelseminariet i fråga i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Gustav Holmdahl upprättade ritningar måtte bevilja ett anslag

av 2,384,000 kronor. Denna hemställan bifölls.

Seminariebyggnaden, som nu är färdig, inrymmer bland annat bostad för

portvakten, varemot saknas bostad för rektor och för trädgårdsmästare. Den

senare bostaden synes icke vara erforderlig. Därémot föreligger stort behov

av bostad för rektor, alldenstund tillgången på bostäder av härför lämplig

storlek och beskaffenhet i staden är ytterst begränsad och i seminariets närhet

icke lärer kunna uppbringas.

Arkitekten Gustav Holmdahl har utarbetat ett skissförslag till rektorsbostad,

vilket förslag jämte approximativ kostnadsberäkning av entreprenören

för seminariebyggnaden, aktiebolaget Bäckström & Strömberg, kommer

att överlämnas till vederbörande utskott. Kostnadsberäkningen slutar på ett

belopp av 60,000 kronor. I ett under hand avgivet anbud har annan entreprenör

erbjudit sig uppföra byggnaden för ett något lägre belopp.

Statens anslag till hyresbidrag åt rektor utgår för närvarande med 2,500

kronor årligen. Den av rektor nu förhyrda bostaden är belägen i närheten

av gamla seminariet och har ett med hänsyn till nya seminariebyggnaden

ofördelaktigt läge. Ur seminariets synpunkt torde det vara av ej ringa

värde, att rektor har sin bostad i dess omedelbara närhet och helst inom

seminariets område, så att han kan ägna skolan den tillsyn som är önskvärd.

Då uppskovet med rektorsbostadens uppförande förorsakades uteslutande

av de vid tiden för beslutets fattande osedvanligt höga byggnadskostnaderna,

men detta skäl, såsom av den ovan avgivna beräknade kostnadssumman

framgår, numera icke föreligger, synes frågan om rektorsbostadens

uppförande ej längre böra undanskjutas.

Såsom ovan nämnts, har 1920 års riksdag för seminariebyggnaderna i

Umeå anslagit 2,384,t.00 kronor. Av detta anslag har riksdagen emellertid

anvisat allenast 2,084,000 kronor. Av sistnämnda byggnadsanslag har till

möbler för seminariet samt till anläggning av trädgård disponerats, 73,500

kronor, vadan för byggnadsarbetet återstår ett anslag av 2,010,500 kronor.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

163

Hos kungl. byggnadsstyrelsen har jag inhämtat, att för seminariebyggnadens

uppförande hittills använts omkring 1,600,000 kronor och att, sedan

återstående arheten utförts och samtliga utgifter hestritts, av det för byggnaderna

tillgängliga anslaget 2,010,500 kronor kommer att uppstå ett överskott

av minst 200,000 kronor. Byggnadskostnaderna, som beräknades uppgå

till 2,384,000 kronor, komma alltså att begränsas till omkring-1,800,000

kronor.

I årets statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkt 158, hemställes

om riksdagens medgivaude att till inköp av undervisningsmateriell och böcker

vid seminariet i Umeå må användas 30,000 kronor av överskottsmedel

å byggnadsanslaget. Vid bifall till denna hemställan kommer att å anslaget

i fråga förefinnas ett överskott å omkring 170,000 kronor.

Om riksdagen beslutar, att den i det ursprungliga förslaget upptagna

rektorsbostaden nu skall uppföras, behöva medel för detta ändamål sålunda

icke anvisas. Ett överskott av omkring 110,000 kronor kommer likväl att

uppstå, fastän av det ursprungligen beviljade anslaget för seminariebyggnaden

ett belopp å 300,000 kronor icke behövt av riksdagen anvisas.

Vid bifall till denna framställning kommer det årliga anslaget till hyresbidrag

åt rektor vid seminariet, 2,500 kronor, att från och med budgetåret

1926—1927 bortfalla.

På grund av vad sålunda anförts, och då det icke lärer kunna antagas

att byggnadskostnaderna komma att falla, får jag hemställa — — —;»

samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

»Att särskilda rektorsbostäder finnas i omedelbar närhet av sådana läroanstalter

som folkskoleseminarier anser utskottet principiellt riktigt och för

skötseln och tillsynen av dessa anstalter betydelsefullt. Vad nu särskilt angår

rektorsbostad vid folkskoleseminariet i Umeå, torde behovet därav få

anses känt och vitsordat; tillgången på bostäder av härför lämplig beskaffenhet

i nämnda stad är starkt begränsad, och i seminariets närhet lärer

någon dylik bostad icke kunna anskaffas. Utskottet anser goda skäl tala

för ett tillstyrkande av motionärens yrkande, helst, såsom i motionen påvisats,

kostnaderna härför kunna bestridas från förefintliga besparingar och

något anslag för ändamålet således icke behöver belasta statsregleringen.

Då utskottet alltså är benäget att förorda motionen, vill utskottet emellertid

betona, att ett bifall till densamma icke får betraktas såsom prejudicerande

för frågan om uppförande av rektorsbostäder vid de seminarier, där sådana

ännu saknas.

Enär följaktligen enligt utskottets mening i det föreliggande fallet särskilda

omständigheter föreligga och då utskottet ej haft något att erinra mot i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att för uppförande av rektorsbostad

vid folkskoleseminariet i Umeå i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Gustav Holmdahl utarbetat

förslag må av det överskott, som kan uppkomma å de för

uppförande av byggnader för nämnda seminarium anvisade

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

anslag å tillhopa 2,084,000 kronor, användes ett belopp av

60,000 kronor.»

vid punkt 174 (Skytteanska lappfolkskolan i Tärna) av herrar O. Bergqvist

och E. J. G. Rosén.

vid punkt 185 (understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor)

av herrar J. L. Widell, C. P. V. Nilsson i Gränebo, O. Bergqvist, E. A.

Hallin, G. J. G. Swartz, P. Nilsson i Bonarp, P. M. Olsson i Blädinge,

B. F:son Holmgren och G. Lindskog, vilka ansett, att i utskottets utlåtande

bort till en början intagas motiveringen till den av herr Lindman m. fl.

i ärendet väckta motionen, så lydande:

»Den erfarenhet, som redan kunnat vinnas vid tillämpningen på landsbygden

av 1918 års stadga om fortsättningsskolorna, har i många fall givit

upphov och näring åt den önskan, att undervisningskursen i sin helhet

måtte kunna förläggas till ett i stället för två år. Sitt berättigande torde

detta önskemål finna däri, att genom undervisningstidens utsträckning till

två år synnerligt allvarliga olägenheter vållas för de elever, vilka för sitt

uppehälle tagit arbetsanställning, men också i sin mån för dem, hos vilka

de äro anställda.

Angående en sådan begränsning av undervisningstiden har kungl. skolöverstyrelsen

i yttrande till andra kammarens första tillfälliga utskott den

7 mars 1924 uttalat, att däremot visserligen intet syntes vara att invända,

om hänsyn tages endast till skolans uppgift att meddela kunskap. Men

påtagligt vore, att skolans fostrande verksamhet måste i väsentlig grad försvagas

därav, att lärjungarna ett år tidigare undandroges dess inflytande.

I alla händelser borde, enligt överstyrelsens mening, någon inskränkning

icke medgivas i den av riksdagen för folkskola och fortsättningsskola fastställda

obligatoriska undervisningstiden av sammanlagt minst 8 år.

Det synes oss härav vara tydligt, att skäl till undervisningstidens i fortsättningsskolan

utsträckande till två år icke är att finna i den egentliga

undervisningens krav, utan i den fostrande verksamhet, denna skola avser

att utöva. Men också i fråga om denna — heter det förut i samma skolöverstyrelsens

utlåtande — kan invändas, att den på grund av skolans begränsade

arbetstid endast i ringa grad kan förverkligas. — Kan en sådan

invändning riktas mot fortsättningsskolans verksamhet i allmänhet, sådan

den enligt gällande författning är anordnad, så ligger, enligt vår mening,

dess berättigande i öppen dag i de fall, där undervisningen lämpligast anordnas

med ett fåtal veckors årlig lästid och dessemellan ingen undervisning

eller fostran från skolans sida förekommer. Dessa fall voro under läsåret

1921—1922 icke mindre än 1,903 av 2,824. — Det torde, i synnerhet vad

landsbygden vidkommer, också böra tagas i betraktande, att den arbetsanställning,

som vid ifrågavarande ålder tages, också åsyftar den ur viss synpunkt

ojämförliga utbildning, som består uti övning i olika slag av arbete,

och att därunder en gagnande fostran kan meddelas. Då det särskilt för

landsbygden synes vara nödigt, att möjlighet beredes att kunna anordna

fortsättningsskolan med en enda årskurs, hemställa vi om en utredning, i

vilken jämväl bör tagas i betraktande, huruvida och i vad mån den sålunda

mera koncentrerade undervisningen kan förkortas även till timantalet. Det

bör tillkomma vederbörande skoldistrikt att besluta angående fortsättningsskolans

anordning med en eller två årskurser;»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

105

samt att därefter utskottets yttrande och förslag bort hava följande lydelse:

I fråga om det — —--------föreslagna anordningen.

Do i motionerna I: 37 och II: 62 framförda yrkandena beröra frågan om

fortsättningsskolans lärotid. Att, såsom i motionen 1:37 ifrågasattes, nu

utan vidare vidtaga en ändring i gällande föreskrifter av i motionen angiven

innebörd anser sig utskottet icke kunna förorda, helst hithörande spörsmål

vid närmare skärskådande äro mera komplicerade än vad vid första påseendet

kan förefalla. Det i motionen II: 62 framförda kravet med begäran

om utredning i enlighet med i motionen angivna önskemål har utskottet

däremot funnit vara förtjänt av ett närmare beaktande. Frågan om fortsättningsskolans

omfattning särskilt å landsbygden är ett spörsmål av djupgående

och principiell innebörd, och utskottet har ej kunnat undgå finna goda

skäl tala för det i sistnämnda motion framställda förslaget. Det är uppenbart,

att med hänsyn till de olika förhållanden, som råda i vårt vidsträckta

lands skilda delar, en ensartad organisation ej kan på alla ställen låta sig

genomföras. Det synes utskottet icke vara opåkallat, än mindre leda till

förfång för fortsättningsskolans legitima utveckling, att, där förhållandena

sådant påfordra, en jämkning i den nu gällande organisationen må kunna

vidtagas därhän, att fortsättningsskolan anordnas med en årskurs. Framför

allt kan detta vara av betydelse i sådana trakter, där arbetsanställning vid

ifrågavarande ålder vunnit en allmännare utbredning. Utskottet vill alltså

tillstyrka den motionsvis framställda begäran om utredning i ämnet.

Vad beträffar det----------motionärens förslag.

Utskottet hemställer alltså,

1) att riksdagen må

a) besluta, att minimiarvode och statsunderstöd för undervisning

i hushållsgöromål i fortsättuingsskola skall utgå med

minst två kronor för undervisningstimme, under villkor att

den dagliga undervisningstiden för nämnda ämne omfattar

högst sex undervisningstimmar och, vad angår praktiskt

arbete i skolkök, ej understiger fyra undervisningstimmar;

b) höja det ordinarie förslagsanslaget till understöd för

avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 2,425,000

kronor, med 750,000 kronor till 3,175,000 kronor;

2) att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes verkställa snar utredning i enlighet

med vad i ovanberörda motion II: 62 anföres beträffande

fortsättningsskolans alternativa anordning med en årskurs

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning

må kunna giva anledning;

3) att riksdagen må avslå

a) herr K. J. Ekmans motion I: 37,

b) herr Erik Andersons motion I: 38.»

s. 166 Kontrollera mot PDF

166

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

av herr G. Strindlund;

vid punkt 232 (motion ang. anslag till utgivande efter för skolornas undervisning

lämpad skrift rörande nationernas förbund) av herr Oscar Olsson,

som yrkat bifall till den väckta motionen om ett extra reservationsanslag

om 15,500 kronor, att användas för författande och utgivande av en för

skolornas undervisning lämpad skrift rörande nationernas förbund, avsett

att genom skolöverstyrelsens försorg tillställas högre och lägre undervisningsanstalter

inom riket.

vid punkt 240 (understödjande av idrotten) av herr S. Bengtsson i Norup,

vilken ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och herr Vahlstedts ovanberörda motion till understödjande

av idrotten anvisa för budgetåret 1925—1926 ett extra anslag

av 110,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

50,000 kronor, att utgå på de villkor, Kungl. Maj:t

kan finna skäl bestämma.

vid punkt 243 (understöd åt inhemska skönlitterära författare) av herr

Oscar Olsson som ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen må,

a) ------

b) till understöd åt inhemska skönlitterära författare av

utmärkt förtjänst för budgetåret 1925—1926 bevilja ett extra

anslag av 40,000 kronor att efter grunder och på villkor,

som av Kungl. Maj:t bestämmas, efter sakkunniges hörande

fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, dels såsom

fasta, dels i form av för viss tid givna understöd.

Stockholm 1925, Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B.

250703

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

1

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

A. Departementet.

Kronor

Kronor

1

Departementschefen.........................

24,000

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj :ts kansli, för-

slagsanslag...............................

281,600

Säger för departementet

305,601

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Arkiv.

Riksarkivet:

1

Riksarkivet, förslagsanslag ..............

167,800

2

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

riksarkivet, reservationsanslag .........

1,000

168,800

3

Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som

äro av

vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ..

4,500

4

Uppehållande av expedition i riksarkivets nya

lokaler

vid östermalmsgatan i Stockholm .........

4,000

Landsarkiven:

5

Landsarkiven, förslagsanslag ..............

87,400

6

övergångsstat för landsarkiven ............

2,400

7

Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för

landsarkiven, reservationsanslag..........

1,100

90,900

259,700

8,500

Bibliotek.

Kungl. biblioteket:

8

Kungl. biblioteket, förslagsanslag.. 223,200

9

ökning av kungl. bibliotekets ar-

betskrafter ....................

11,000

10

Katalogiseringsarbeten inom kungl.

biblioteket ....................

20,800

11

Sveriges offentliga biblioteks ge-

mensamma accessionskatalog____

5,000

12

Tioårsregister till Sveriges offent-

liga biblioteks gemensamma ac-

cessionskatalog ...............

2,000

13

Bokinköp och bokbindning för

kungl. biblioteket, reservations-

anslag ......................

20,0001

223,200

58,8001

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt. 8 höft. (Nr 8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

*

anslag

anslag j

Kronor

Kronor

14

Tillbyggnadsarbeten vid kungl. biblioteket, reservations-

anslag...........................

* 225,000

15

Arvodesökning åt bibliotekarien vid

stifts- och

läro-

verksbiblioteket i Linköping m. m. .

4,100

16

Pedagogiska biblioteket .............

11,000

17

Flyttning av pedagogiska biblioteket m.

m., reservations-

anslag .........................

2,500

18

Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av

S de Geneviévebiblioteket i Paris ...

1,500

223,200

302,900

Museer.

Nationalmuseet:

Museet:

19 a

Förslagsanslag ................

154,200

Reservat i onsanslag:

19 b

Målnings- och skulptursamlin-

garnas ökande ............

30,000

19 c

Inlösen av levande svenska

konstnärers arbeten .......

25,000

19 d

Handtecknings- och gravyrsam-

lingarnas ökande ..........

6,500

19 e

Samlingarnas vård och under-

häll samt expenser ........

11,000

19 f

ökande av samlingen av konst-

hantverk ................

8,000

19 g

Boksamlingen ..............

2,000

19 h

Utländska studieresor ........

—

20

Etikettering av samlingen av konst-

hantverk, reservationsanslag.....

3,500

21

ökning av arbetskrafterna vid av-

delningen för depositioner och

slottssamlingar ................

3,850

22

Vandringsutställningar m. m., reser-

vationsanslag ..................

3,000

23

Försäkring och transport av konst-

föremål, reservationsanslag......

2,500

24

Konservering av handtecknings- och

gravyrsamlingar inom museet,

reservationsanslag .............

2,500

25

Konserveringsarbeten för statens ta-

velsamling å Gripsholms slott, re-

servationsanslag ..............

12,000

236,700

27,350

Livrustkammaren:

26

Underhåll och vård av livrustkammarens

samlingar m. m...............

17,700

27

Etikettering av livrustkammarens

samlin-

gar, reservationsanslag ........

1,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8-

3

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

: 28

Lappkatalog över livrustkammarens samlingar

9,700

Kronor

Kronor

29

Tillfällig löneförbättring för viss personal vid

livruslkammaren ..............

*2,000

30,400

Naturhistoriska riksmuseet:

30

Avlöningar in. in.................

194,112

31

Tjänsteresor för intendenter och

assistenter, reservationsanslag ..

2,000

32

Samlingar m. m., reservationsanslag

41,300

33

Provisoriskt lönetillägg åt intenden-

terna, förslagsanslag ...........

11,400

34

Personligt arvodestillägg åt assisten-

ten G. A. H. Dahlstedt ........

250

35

Arbetsbiträde vid paleozoologiska

avdelningen...................

2,000

36

Binokulärt preparermikroskop för

paleozoologiska avdelningen, re-

servationsanslag ..............

700

37

Instrument för mineralogiska avdel-

ningen, reservationsanslag .....

3,100

38

Arbetsbiträde vid etnografiska avdel-

ningen ......................

2,000

39

Tillfällig avlöningsförbättring för tre

preparatorer .................

1,500

40

Uppvärmning, belysning, städning

m. m. av vissa lokaler för etno-

grafiska avdelningen ...........

1,750

41

Täckande av motsedd brist i för

budgetåret 1924—1925 anvisade

medel till expenser för avdelnin-

garna vid Frescati samt till ex-

penser m. m. för etnografiska av-

delningen ....................

14,000

42

Ytterligare medel till expenser för

avdelningarna vid Frescati samt

till expenser m. m. för etnogra-

fiska avdelningen ..............

14,000

237,412

50,700

Nordiska museet:

43

Museet ..........................

126,550

44

Tillfällig löneförbättring för viss

museets

personal ......................

*14,975

141,525

45

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare m.

fl. vid

nordiska museet samt vid livrustkammaren .

5,000

46

Dyrtidstillägg åt viss personal vid nordiska museet samt

vid livrustkammaren ............

47,000

47

Kulturhistoriska museet i Lund .....

25,000

48

Musikhistoriska museet .............

4,000

49

Svenska skolmuseet ................

3,400

474,112

334,375

Säger för arkiv, bibliotek och

museer

957,012

645,775

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

1

Kleresistaten, förslagsanslag ........................

150,000

2

Lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål, förslags-

4,000

3

Ersättning för prästerskapets tionde, förslagsanslag ....

4,486,600

4

Ersättning för vissa prästerskapet tilldelade statsanslag

304,752

5

Ersättning åt vissa församlingar till följd av lindring i

främmande trosbekännares skattskyldighet, förslags-

40,000

6

Pastor vid svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn ..

6,000

7

Pastor vid svenska Victoriaförsamlingen i Berlin......

6,000

8

Pastor vid svenska Olaus Petriförsamlingen i Hälsingfors

6,000

9

Stipendier för utbildande vid universitet av präster, för-

trogna med finska språket........................

3,600

10

Svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder ..

41,500

11

Dyrtidstillägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländ-

ska hamnstäder, förslagsanslag....................

20,000

12

Täckande av viss del av ett svenska församlingen i Lon-

don beviljat lån .................................

8,000

4,997,352

79,100

Domkapitlens expeditioner.

13

Domkapitlens expeditioner .........................

91,350

14

ökade arbetskrafter vid domkapitlens expeditioner ....

30,490

15

Provisorisk lönereglering för tjänstemän vid de eckle-

siastika konsistorierna, förslagsanslag ..............

42,000

16

Möblering av domkapitlets i Luleå nya lokaler i biskops-

huset därstädes, reservationsanslag ................

12,000

91,350

84,490

Kyrkors underhåll m. m.

Kyrkors underhåll:

17

Underhåll .............................. 1,028

18

Ersättningar, förslagsanslag .............. 275,000

276,028

19

Svenska kyrkan i Paris ............................

4,119

280,147

Säger för kyrkliga ändamål

5,368,849

163,590

D. Akademier m. m.

Svenska akademien.

1

Akademien .......................................

8,250

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

5

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Vetenskapsakademien.

2

Akademien ......................................

10,000

3

Årsavgifter till internationella unionen för geodesi och

geofysik ......................................

1,300

4

Katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur ......

2,500

5

Bidrag till underhåll av vetenskapsakademiens av sty-

relsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska stif-

telse förvaltade matematiska bibliotek..............

15,000

10,000

18,800

Vitterhetshistorie- och antikvitetsakademien.

Akademien:

6a

Förslagsanslag .................. 99,750

Reservationsanslag:

6b

Underhåll och förökande av de

under akademiens inseende

ställda samlingar ............ 18,000

6c

Tryckningskostnader samt utgi-

vande av planschverk över

fornsaker och andra märkvär-

diga föremål i statens historiska

museum m. m............... 14,000

6d

Underhåll och fortsättning av in-

redningen i statens historiska

museum och myntkabinettet ,. 4,000

6e

Undersökning och beskrivning av

fäderneslandets fornlämningar . 6,000

6f

Fornlämningars vård .......... 4,000

6g

Transporter, lyshållning och vissa

andra expensutgifter ........ 10,000

6h

Vård och underhåll av Visby rui-

ner och andra byggnadsminnes-

märken .................... 5,000 61 000

160,750

7

Ytterligare medel för fornminnesvården, reservations-

10,000

8

Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa byggnads-

minnesmärken, reservationsanslag ................

15,000

9

Ytterligare medel till avlönande av icke-ordinarie befatt-

ningshavare ....................................

42,250

10

Inventering och konservering av vissa samlingar inom

statens historiska museum m. m., reservationsanslag . .

15,000

11

Vård och underhåll av biblioteket, reservationsanslag ..

3,000

12

Underhåll av antikvariskt-topografiska arkivet, reserva-

tionsanslag ......................................

1,500

13

Vissa ändringsarbeten i de åt akademien upplåtna loka-

lerna i nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ..

147,000

160,750

233,750

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

112,725

12,000

14,000

112,725

26,000

106,935

6,000

2,000

12,000

106,935

20,000

150,000

53,430

548,660

351,980

23,450

*1,735,000

* 23,105

110,000

103,450

3,000

3,000

8,500

1,500

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

Akademien för de fria konsterna.

Akademien:

Avlöningar m. .......................... 75,525

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

.................................. 37,200

Ytterligare medel för vissa i staten för akademien uppförda

ändamål ..................................

Skolan för dekorativ konst .........................

Musikaliska akademien.

Akademien:

Avlöningar m. m....................... 81,935

Stipendier m. m., reservationsanslag........ 25,000

Biträdande lärare m. ..............................

Biblioteket .......................................

Expenser m. m....................................

De kungl. teatrarna.

Kungl. operan ....................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska

teaterns byggnad m. m. .........................

Säger för akademier m. m.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen

in. in.

Universitetskanslersexpeditionen.

Expeditionen, förslagsanslag ....................

Uppsala universitet.

Universitetet ..................................

Universitetets verksamhet ......................

Akademiska sjukhuset, förslagsanslag............

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

Täckande av motsedd brist i för budgetåret 1924—1925

anvisade medel till materiel m. m. för patologiska institutionen

....................................

Ytterligare medel till materiel m. m. för patologiska in

stitutionen, reservationsanslag ....................

anslag .....................................

Täckande av brist för förra halvåret 1923 i till materiel

för fysiologiska institutionen anvisade medel ....

Av Kungl. Maja föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

7

—

--.-

—

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

10

Ytterligare medel till materiel för fysiologiska institulio-

nen, reservationsanslag ..........................

2,000

11

Materiel för kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

2,000

12

Materiel m. m. för psykiatriska kliniken, reservations-

500

13

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institu-

tioner, reservationsanslag ........................

20,000

1,845,000

167,055

Lunds universitet.

14

Universitetet ......................................

*1,490,000

15

Universitetets verksamhet ..........................

* 43,285

16

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

34,725

17

Bidrag till driftkostnaderna under år 1924 för Malmö-

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund..............

104,093

18

Bidrag till påbyggnad av pediatriska kliniken vid Malmö-

hus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reserva-

tionsanslag ....................................

142,930

19

Nybyggnad för medicinskt-kemiska och farmakologiska

institutionerna, reservationsanslag ................

50,000

20

Ledande av assistenttjänstgöring i lungtuberkulosens

diagnostik och terapi ............................

800

21

Ombyggnad av vissa delar av botaniska trädgårdens i

Lund växthus m. m., reservationsanslag ............

18,000

22

Praktisk försöksassisteut vid institutionen för ärftlighets-

forskning ......................................

2,400

23

Instrument för kemiska institutionen, reservationsanslag

5,000

24

Utförande och publicerande av zonobservationer vid

Lunds observatorium, reservationsanslag ..........

4,500

25

Ytterligare medel till materiel m. m. för vissa institutio-

ner, reservationsanslag ..........................

50,000

26

Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservations-

30,000

27

Uppvärmning och belysning m. m. för universitetsbiblio-

teket, reservationsanslag..........................

7,000

28

Bokbinderiarbeten vid universitetsbiblioteket, reserva-

tionsanslag ......................................

2,000

29

Vissa inredningsarbeten i universitetsbibliotekets bygg-

nåd, reservationsanslag ..........................

8,490

1,490,000

503,223

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

30

*545,000

31

Institutets verksamhet ..............................

* 89,200

32

Materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker, re-

servationsanslag .................................

72,100

33

Undervisning i medicinsk rörelsebehandling ..........

8,250

34

Materiel för vissa institutioner m. m., reservationsanslag

10,800

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

35

Biträdande lärare i syfilidologi samt i syfilidologi och

dermatologi ....................................

6,000

36

Inredning av föreläsningssal i poliklinikbyggnaden vid

sjukhuset S:t Göran, reservationsanslag ............

14,727

37

Pcdiatrisk klinik vid kronprinsessan Lovisas vårdanstalt

för sjuka barn ..................................

2,500

38

Materiel m. m. för medicinska kliniken, reservationsan-

slag ............................................

5,500

39

Mikroskop för medicinska kliniken å serafimerlasarettet,

reservationsanslag ..............................

4,290

40

Preparatskåp för histologiska institutionen, reservations-

anslag ..........................................

3,500

41

Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservations-

anslag .........................................

10 000

42

Ytterligare medel till materiel i allmänhet ............

30,000

43

Vissa ombyggnadsarbeten vid institutet, reservations-

anslag ........................................

* 85,000

625,350

261,517

Tandläkarinstitutet.

44

Institutet ........................................

* 57,000

Serafimerlasarettet.

45

Understöd och ersättningar .........................

120,000

46

Inrättningen för sjukas behandling med elektricitet ....

750

47

Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för

budgetåret 1923—1924 ...........................

40,187

48

Ytterligare medel till serafimerlasarettets verksamhet un-

der budgetåren 1924—1925 och 1925—1926 ........

225,000

49

Ändringsarbeten å serafimerlasarettet, reservationsanslag

* 500,000

120,750

765,187

Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

50

Allmänna barnbördshuset i Stockholm ..............

24,853

51

Täckande av brist för tiden 1 januari 1923—30 juni 1924

1

i allmänna barnbördshusets i Stockholm räkenskaper

17,376

52

Verksamheten vid allmänna barnbördshuset i Stockholm

147,400

24,853

164,776

Gemensamma universiietsändamål.

53

Klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandi-

(later...........................................

9,400

54

Tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i

Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, reservationsanslag ......................

30,000

55

Tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna i

Stockholm och Göteborg, reservationsanslag.........

6,000

56

Utgivande i tryck av anteckningar efter juridiska föreläs-

ningar vid rikets universitet, reservationsanslag......

10,000

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

9

57

58

5«J

60

61

62

63

64

65

66

67

Kurser i skyddskoppympning, reservationsanslag ......

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer......

Institut d’études scandinaves vid Paris universitet ....

Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl. vid rikets univer- sitet samt karolinska mediko-kirurgiska institutet, re-

servationsanslag ................................

Resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid uni- versiteten i Uppsala och Lund, reservationsanslag ....

Rasbiologiska institutet.

Avlöning åt chefen för institutet ....................

Provisoriskt lönetillägg åt chefen för institutet, förslags-

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

'' 1,000

1,500

2,000

20,000

15,000

94,900

* 7,500

* 900

55.000

10.000

Institutets verksamhet, reservationsanslag ............

Tryckning av »Anthropologia Suecica», reservationsan- slag ...........................................

Farmaceutiska institutet.

7,500

65,900

50,900

14,500

Materialier m. m., uppvärmning m. m. och egendomens

underhåll m. m..................................

Säger för universiteten, den medicinska undervisningen

4,244,803

2,037,058

F. Tekniska högskolan in. ni.

Tekniska högskolan.

Högskolan:

1

Avlöningar ............................ 363,450

2

Vissa omkostnader för uppehållande av

högskolans verksamhet, reservationsanslag 59,500

422,950

3

Arvoden åt professorsvikarier, förslagsanslag .........

3,000

4

Provisoriska lönetillägg åt professorerna, förslagsanslag

50,000

5

Arvoden åt vissa speciallärare ......................

35,850

6

Vissa fyllnadsarvoden och avlöning åt viss vaktbetjäning

24,400

7

Tillfälliga lärarbiträden och assistenter ..............

25,000

8

Samlingar och laborationer, reservationsanslag........

150,000

9

Nyanskaffning av apparater och instrument till institu-

tionernas laboratorier m. m., reservationsanslag ....

oOjOOU

10

Ytterligare medel till diverse utgifter för bränsle, lyshåll-

180,000

ning m. .......................................

425,950

525,250

* Av Kung]. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Chalmers tekniska institut.

Institutet:

11

Avlöningar m. m......................... 161,850

12

Bibliotek, samlingar och laborationer, expen-

ser m. m., reservationsanslag............ 23,550

185,400

13

Uppvärmning m. m...............................

32,000

14

Bibliotek m. m.....................................

16,000

15

Nybyggnader för kemiska och fysiska institutionerna,

reservationsanslag ...............................

* 700,000

185,400

748,000

Säger för tekniska högskolan m. m.

611,350

1,273,250

G. Skolöverstyrelsen.

1

Skolöverstyrelsen, förslagsanslag ....................

528,100

2

övergångsstat för skolöverstyrelsen ..................

1,900

3

Inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

6,500

4

Byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen ....

4,800

5

Éxpeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen ........

1,800

6

Förhyrande av ämbetslokaler åt skolöverstyrelsen......

57,300

Säger för skolöverstyrelsen

530,000

70,400

H. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

1 1

Högre lärarinneseminariet ..........................

116,985

2

Diverse behov vid högre lärarinneseminariet ..........

60,160

3

Timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ..

21,000

116,985

81,160

Allmänna läroverken.

4

Allmänna läroverken, reservationsanslag .............

*6,669,000

5

Ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läro-

verken, förslagsanslag ............................

*1,122,000

6

F.xtra och vikarierande lärare vid de allmänna läroverken

* 594,800

7

Understöd åt extra ordinarie lärare vid de allmänna läro-

verken under förfall på grund av sjukdom, förslagsan-

slag ......................................

3,000

8

Extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läro-

verken .........................................

66,9001

9

Extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läro-

verken ........................................

27,540

10

Extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

4,400

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

11

.-

—

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

11

Extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid

statens samskolor................................

2,850

12

Undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken,

förslagsanslag ...................................

21,000

13

Arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken, för-

1

slagsanslag .....................................

60,000

14

Provårskurs i Göteborg för blivande lärare vid de all-

männa läroverken ...............................

15,500

15

Undervisning genom infödda lärare i tyska och engelska

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter .. • •

7,000

! 16

Bidrag till täckande av utgifter för allmänna läro-

verkens ljus- och vedkassor, reservationsanslag ----

3,500

! 17

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

de allmänna läroverken, reservationsanslag ........

13,000

7,815,000

795,490

Kommunala mellanskolor.

18

Kommunala mellanskolor, förslagsanslag..............

*1,600,000

19

Undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handar-

bete vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag ....

24,000

20

Tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid kom-

* nnn

munala mellanskolor, förslagsanslag ..............

1 21

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

o

1,624,000

252,500

Privatläroverken.

1 22

Privatläroverken, gemensamt reservationsanslag ......

* 751,000

23

Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

1

läroanstalter, förslagsanslag ......................

* 474,000

1 24

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, förslagsanslag......................

19,000

25

Tillfällig löneförbättring för lärare och lärarinnor vid

privatläroverken, förslagsanslag ..................

* 2,286,000

26

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

privatläroverk, reservationsanslag..................

6,000

27

Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala............

80,000

28

Understöd åt utbildningskurser för lärarinnor i hus-

hållsgöromål ....................................

* 16,000

29

Understöd till vissa anstalter för utbildande av lärarin-

27,100

1,244,000

2,415,100

1 Säger för allmänna läroverken m. m.

10,799,985

3,544,250

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

I. Folkundervisningen.

Kronor

Kronor

Anstalter för lärarutbildning.

Folkskoleseminarier:

Gemensamt reservationsanslag:

la

Folkskoleseminarierna 1,773,700

lb

Stipendier för elever

vid folkskolesemina- rier ............. 198,225

1,971,925

2

Ålderstillägg åt lärare vid folk-

skoleseminarier, förslagsanslag ..

150,000

3

Höjda stipendier åt elever vid folk-

skoleseminarier, reservationsan- slag .......................

75,000

4

Studentkurser och parallellavdel-

ningar vid vissa folkskolesemina- rier m. m., reservationsanslag . ..

250,000

5

Hyresersättning till rektorerna vid

vissa folkskoleseminarier ......

13,600

6

Hyresbidrag till lärare vid folk-

skoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg, förslagsanslag ..

14,000

7

Förhyrande av vissa lokaler för

folkskoleseminariet i Göteborg m.

m., reservationsanslag ........

2,675

8

Vissa ändringsarbeten å gymna-

stikhuset vid folkskolesemina- riet i Göteborg, reservations- anslag .....................

20,000

9

Inredning av den nya byggnaden

vid folkskoleseminariet i Karlstad

m. m., reservationsanslag......

30,000

1°

Utbildningskurs för lärare vid

hjälpklasser för psykiskt efter- blivna barn, reservationsanslag

4,900

11

Möbler och undervisningsmateriel

för en utbildningskurs för lärare

vid hjälpklasser för psykiskt ef- terblivna barn, reservationsanslag

1,500

12

Ateneums folkskoleseminarium och

Göteborgs kvinnliga folkskolese-

minarium ....................

14,000

13

Ersättning åt rektorn vid folkskole-

seminariet i Stockholm Anna Sö- rensen för av henne täckt brist i

seminariets räkenskaper ......

14,153

2,121,925

439,828

Småskoleseminarier:

14

Statens småskoleseminarier, reser-

vationsanslag ................

130,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

13

Verksamheten vid statens småskoleseminarier

i Lycksele och

Hagaström, reservationsanslag . . 101,450

Understöd åt småskoleseminarier,

förslagsanslag ................ 330,000

Stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

reservationsanslag .. 90,000

Tillfällig löneförbättring för lärare

vid småskoleseminarier, inrättade

av landsting eller stad, som ej

deltager i landsting, förslagsanslag

........................ 30,000

Folkskolinspektionen.

Avlöning m. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag . .

Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer ..

Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslagsanslag

.........................................

Folkskolor.

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag......

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag ........................

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa

av rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag ...

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, förslagsanslag

.....................................

Upphjälpande av folkskoleväsendet inom vissa lappmarksförsamlingar

i Västerbottens och Norrbottens

län:

Beredande av möjlighet till skolgång genom

inackordering i skolhem eller enskilda hem

för skolpliktiga barn av fattiga, avlägset boende

föräldrar ........................ 125,000

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning

samt i överkalix församling, förslagsanslag

................................ 47,000

Avlönande av föreståndarinna för skolhem

eller arbetsstuga inom lappmarksförsamlin
-

gar med icke finsktalande befolkning samt

i överkalix församling, förslagsanslag .. 11,000

Skytteanska lappfolkskolan i Tärna, förslagsanslag

................................ 10.600

Beredande av möjlighet till skolgång för fattiga, på

längre avstånd från skola boende skolpliktiga barn

inom Hotagens och Frostvikens församlingar ......

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

550,000

131,450

2,671,925

571,278

345,000

10,400

250,000

595,000

10,400

47,750,000

430,000

325,000

160,000

193,600

3,000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

31

Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning inom

lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolk-

ning i Västerbottens och Norrbottens län, reservations-

100,000

32

Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots-

och fyrpersonalens barn, förslagsanslag............

* 36,000

33

Lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna

barn i skolåldern, förslagsanslag ..................

23,000

34

Anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller

särskild slöjdskola, förslagsanslag .................

2,765,000

35

Anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egent-

lig folkskola, förslagsanslag......................

317,000

36

Undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, reservations-

_

37

Understödjande av folkskolebarns ferieresor, förslags

anslag .........................................

* 115,000

38

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet ........

10,900

39

Svenska skolan i Kina ............................

8,000

Fortså ttn i ngsskolor.

51,766,600

469,900

40

Understöd för avlönande av lärare vid fortsättningssko-

lor, förslagsanslag ...............................

3,175,000

41

Utbildningskurser för lärare vid fortsättningsskolor, re-

servationsanslag ................................

130,000

Högre folkskolor.

42

Understöd åt högre folkskolor, förslagsanslag.........

890,000

43

Anordnande av slöjd i högre folkskolor, förslagsanslag

70,000

44

Sällskapet för folkundervisningens befrämjande, reser-

vationsanslag ...................................

1,500

961,500

Folkhögskolor.

45

Understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag............

830,000

1

46

Ökat understöd åt folkhögskolor, förslagsanslag ......

75,000

47

Stipendier åt elever vid folkhögskolor, reservationsanslag

140,000

48

Förstärkning av reservationsanslaget till stipendier ål

elever vid folkhögskolor..........................

80,000

49

Understöd åt svenska folkhögskolan i Birkas inom repu-

bliken Estland ..................................

5,000

970,000

160,000

Abnormundervisningen.

50

Befrämjande av dövstumundervisningen, förslagsanslag

165,000

51

Kyrklig själavård åt dövstumma ....................

14,000

52

Tidning för dövstumma.............................

1,000

53

Tysta skolan å Lidingön ..........................

20,000

54

Svenska föreningen för dövas väl....................

5,000

55

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda......

103,150

* Av Kungl. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

15

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

20,600

''

45,000

7,000

2,500

28,300

24,600

129,850

11,500

20,000

1,000

5,000

7,000

100,000

125,000

591,900

243,600

60,731,925

1,585,178

493,200

6,300

24,000

12,000

56

57

58

59

60

61

65

66

67

68

69

70

71

72

62

Förstärkning av reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. ..

10,500

63

Uppehållande av ytterligare en korg- makeriavdelning, reservationsan-

slag .........................

6,600

64

Fraktbidrag för arbetsmaterialier till

blinda hantverkare, reservations-

anslag ........................

7,500

Förstärkning av anslaget till institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda ............................

Förskolan för blinda i Växjö ......................

Förstärkning av anslaget till förskolan för blinda i Växjö

Anordnande av slöjdrum m. m. för undervisning i träslöjd

vid förskolan för blinda i Växjö, reservationsanslag

..................................

Hantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

Avlöningar...................... 17,300

Materialier, expenser m. m., reservationsanslag

.................. 11,000

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Anstalten .......................................

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare......

Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor ......

Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter,

förslagsanslag ..............

Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,

förslagsanslag..............................

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag ........

De blindas förening ...............................

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende

försummade barn, förslagsanslag ............

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk.

Tekniska läroverk, reservationsanslag ..........

Parallellavdelningar vid tekniska fackskolan för maskinindustri

i Eskilstuna ........................

Fjärde parallellavdelning vid tekniska gymnasiet i Örebro

Laboratorieutrustning och undervisningsmateriel till

niska elementarskolan i Borås, reservationsanslag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

5

Ytterligare medel till expenser, bränsle m. m. för tek-

10,000

1,500

6

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

Handelsläroverk.

Handelsgymnasier .................................

493,200

53,800

7

135,000

8

Förhöjda understöd åt handelsgymnasier .............

120,000

1,000

9

Resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid

handelsgymnasier, reservationsanslag ..............

Kommunala och enskilda anstalter för yrkes- undervisning.

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervis- ning, förslagsanslag .............................

135,000

121,000

10

750,000

11

12

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade ele- ver vid statsunderstödda enskilda skolor för husmo- dersutbildning, reservationsanslag ................

625,000

40,000

1,375,000

40,000

13

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

Tekniska skolan i Stockholm:

Tekniska skolan i Stockholm......................

97,075

14

Verksamheten vid skolan.........................

32,700

46,440

9,850

43,000

15

16

17

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

Bidrag till verksamheten vid skolorna .... 45,210

Särskilt bidrag till ålderstillägg åt lärare och

vaktmästare .......................... 1,230

Vävskolan i Borås ................................

18

Dyrtidstillägg vid tekniska skolan i Stockholm, bergs- skolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i

97,075

131,990

19

Anstalter för utbildande av lärare för yrkes- undervisning.

Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag ....

60,000

Säger för yrkesundervisningen

2,100,275

406,790

1

K. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek.

Understöd åt folkbibliotek, förslagsanslag ............

460,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

17

:

i

■

Ordinarie

Extra |

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Populärvetenskapliga föreläsningar.

2 1

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po-j

|

|

pulärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag ..,

350,000

! 3 |

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-

tions- och administrationskostnader ..............

26,000

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund

utom universitetsstäderna anordnade föreläsningskur-

ser, reservationsanslag ..........................

11,500

5

Bidrag till sommarkurser i Stockholm, reservations-

8,000

1 6

Anordnande av två s. k. universitetscirklar ..........

2,600

398,100

Nykterhetens främjande.

•

7

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel................

152,000

8

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservations-

anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks-

i

O

o

o

o

ce

t 9

Främjande av nykterhet och motarbetande av drycken-

skapens följder, reservationsanslag, att utgå av stats-

verkets fond av rusdrycksmedel ..................

3,000

215,000

Musikförestållningar för allmänheten.

10

Föreningar, som anordna god orkestermusik för allmän-

heten, m. ......................................

57,000

Statens biografbyrå.

11

Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå

av avgifter för granskning av biografbilder ........

61,500

12

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsan-

slag, att direkt utgå av avgifter för granskning av

''

15,000

76,500

Förvaltningskostnader för statens räntefria

studielån.

13

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens

i

räntefria studielån, förslagsanslag .................

1,500

14

Kostnaderna för nämnden för statens räntefria studie-

1

4,500

•

6,000

1

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt

460,000

752,600

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 6 samt- 8 höft. (Nr 8.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 8.

Ordinarie Extra

anslag anslag

L. Åtgärder för fysisk utbildning.

Kronor | Kronor

1

Gymnastiska centralinstitutet ..................

75,700j

2

Extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m.

5,810

3

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets anslag

till ved, ljus, materiel, samlingar in. m. vid utgången

av budgetåret 1923—1924 ......................

5,650!

■1

Litteratur och bokbindning för gymnastiska centralin-

! |

stitutets bibliotek, reservationsanslag ..............

600i

5

Iordningställande av den inre gården vid gymnastiska

centralinstitutets byggnad, reservationsanslag........

2,000j

6

Understödjande av idrotten ........................

110,000

7

Understödjande av skididrotten bland ungdomen.......

20,000

Säger för åtgärder för fysisk utbildning

75,700j 144,060

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

i

Svenska fornskriftssällskapet, reservationsanslag ......

2,OOoj

2

Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skan-

dinaviens historia, reservationsanslag ..............

1,000

3

Svenska vitterhetssamfundet, reservationsanslag.......

2,000!

4

Understöd åt inhemska skönlitterära författare av ut-

märkt förtjänst .................................

20,000|

5

Ortnamnskommitténs sekreterare in. m...............

8,000

6

Nusvensk ordbok .................................

6,000!

7

Tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv» .. .

5,500

8

Systematisk undersökning av svenska folkmål, reserva-

tionsanslag .....................................

26,000

9

Systematisk undersökning av sydsvenska folkmål, reser-

vationsanslag ...............................♦. . .

3,500

10

Ordbok över Gotlands folkmål ......................

1,000

Undersökningar rörande lapskt folkliv och lapskt språk:

11

Norrlands kulturhistoriska museum i Härnö-

sand ................................ 4,000

• ; 1

\ ''

12

Norrbottens läns hembygdsförening ...... 4,000

8,000

13

Utredigering av framlidne revisionssekreteraren Nils An-

derssons samlingar av äldre svensk folkmusik, reser-

vationsanslag ...................................

10,000;

14

Föreningen Pietas .................................

2,500 j

15

Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium, reserva-

tionsanslag ....................................

10,000j

16

Statistiska tabeller över öresundstullen ..............

1,500

17

Tidskriften »Acta mathematica» ....................

12,000

18 !

Svenska naturskyddsföreningen ...................

2,500

19 t

Beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memo-

rial Fund ......................................

5,400

20 ''

Inköp av Svensk bokkatalog ........................

7,500;

s. 19 Kontrollera mot PDF

21

22

22

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Statsutskottets utlåtande Nr 8. 19

Understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff..

Utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker, re-

servationsanslag ................................

Ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker .................................

Ordinarie

anslag |

Kronor

Extra

anslag

Kronor

150,000

3,000

15,000

Säger för understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m ............................................

150,000

152,400

N. Diverse.

Älderstillägg, förslagsanslag ........................

* 240,000

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.......

180,000

Extra utgifter, reservationsanslag....................

120,000

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-

vationsanslag ...................................

120,000

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag

(därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor) ........................................

250,000

Tryckningskostnader, förslagsanslag (därav till dom-

kapitlens expeditioner högst 9,000 kronor) ........

55,153

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den ci-

vila statsförvaltningen, förslagsanslag ..............

*1,950,000

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag ....

* 20,000

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, för-

slagsanslag .....................................

*6,500,000

Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda un-

dervisningsanstalter, förslagsanslag ................

22,500,000

Säger för diverse

65,153

30,970,000

Summa

87,849,312

42,097,331

Av Kung!. Maj:t föreslaget belopp, varom utlåtande framdeles kommer att avgivas.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1925:247 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till tryckningsk a1 i texten
  2. Rskr. 1925:121 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag till dels lands a1 i texten
  3. Rskr. 1925:8a Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskill s. 1 i texten