Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Mai ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning, dels ock en i ämnet väckt motion.

1926-04-15 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1926:17, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Mai ds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning, dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den In april 1926 kl. 2 e. in.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Mai ds proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 2

juni 1916 om skyddskoppympning, dels ock en i ämnet

väckt motion.

Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 104, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen hilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande

förslag till

Lag

om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 2 juni 1916 (nr 180) om

skyddskoppympning.

Härigenom förordnas, att 2 §, 5 § 3 mom., 11 § 1 och 3 mom., 12 § 2

mom., 13 § 1 och 2 mom. samt 28 § i lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning

skola i nedan intagna delar erhålla följande ändrade lydelse:

2 §.

Barn skall undergå skyddskoppympning senast under det kalenderår,

då det fyller sex år. Är barnet nämnda år boende å ort, för vilken jämlikt

12 § 2 mom. ympningsmöten skola hållas, och äger det år sådant möte ej

rum för orten, må med ympningen anstå till nästföljande år.

5 $.

3 mom. Säger sig någon, som är ansvarig för barns befordran till ympning

enligt 2 §, hysa farhåga för att ympningen skall för barnet medföra

ohälsa, som ej är blott tillfällig, och måste det med hänsyn till av sökanden

förebragta omständigheter antagas, att sådan farhåga har sin grund i

personlig erfarenhet om något fall av dylik ohälsa, som han haft skälig

anledning anse hava inträffat i samband med ympning av barn, må, i den

ordning nedan sägs, barnet undantagas från ympning enligt nämnda

paragraf.

Den, som — — — detta protokoll.

Finner medicinalstyrelsen /— — — Kungl. Maj:ts prövning.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. ii höft. (Nr 17.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

11 %.

1 mom. Efter undergången ympning skall, för utrönande av dess resultat,

den ympade besiktigas; dock är den, som på grund av stadgandet

i 4 § undergått ympning, befriad från sådan besiktning.

Besiktning verkställes av den, som förrättat ympningen, och äger denne,

med iakttagande av vad i 12 § 2 mom. sägs, härför utsätta tid och plats.

Å annan ort än stad, köping eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare

skall dock, där så lämpligen kan ske, för besiktning anlitas person,

som blivit utsedd till särskild besiktningsförrättare för orten.

Särskild besiktningsförrättare utses av förste provinsialläkaren i länet,

sedan yttrande inhämtats från vederbörande provinsialläkare och hälsovårdsmyndighet.

Till särskild besiktningsförrättare må utses endast den, som undergått

föreskriven kurs i besiktning av skyddskoppympade.

Särskild besiktningsförrättare skall om verkställd besiktning och dess

resultat ofördröjligen insända bevis till den som förrättat ympningen.

3 mom. Det åligger ympare att, efter avslutad ympning, som förrättats

å ympnings- eller besiktningsmöte eller som anordnats av hälsovårdsmyndighet,

för varje ympad person kostnadsfritt utfärda intyg, enligt av

medicinalstyrelsen fastställt formulär, om ympningen och dess resultat.

Har ympningen — — — nu sagts.

Vid ympning — — — svarande bok.

12 §.

2 mom. Å landet — — — ympnings- och besiktningsmöten. Dylika

möten skola hållas vartannat år, där ej med hänsyn till särskilda omständigheter

ympnings- och besiktningsmöten anses böra för viss ort hållas

varje år.

Förslag till plan för ympnings- och besiktningsmöten uppgöres av vederbörande

ympare i samråd med hälsovårdsmyndigheterna å ifrågavarande

orter, med angivande i vad mån för besiktning må kunna anlitas särskild

besiktningsförrättare, och insändes till förste provinsialläkaren i länet,

vilken har att fastställa planen samt förordna, huruvida och i vilken omfattning

besiktningsmöten skola förrättas av särskild besiktningsförrättare.

Medicinalstyrelsen äger fastställa särskilda föreskrifter angående upprättande

av plan, som här avses.

Hälsovårdsmyndigheten har — — — och uppvärmd.

13 §.

1 mom. Skyddskoppympning, som verkställes å ympnings- eller besiktningsmöte

eller på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet, ävensom ympning,

varom förmäles i 3 § eller varom beslut meddelats enligt 4 § tredje

stycket, är avgiftsfri för den ympade.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

3

2 mom. Verkställes skyddskoppympning å ympnings- eller besiktningsmöte

eller på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet, utgår till ympare eller

besiktningsförrättare för varje ympad eller besiktigad person, för vilken

ympningen enligt 1 mom. är avgiftsfri, ersättning av statsmedel med belopp,

som Konungen bestämmer. Ympare eller — — — Konungen föreskriver.

28 §.

Med hälsovårdsmyndighet förstås i denna lag hälsovårdsnämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1927.

I sammanhang med berörda proposition har utskottet till behandling

förehaft en av herr Sandberg m. fl. inom andra kammaren väckt motion

nr 285. I denna motion, vilken väckts inom den ordinarie motionstidens

utgång, har hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av 5 §

i lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppympning, att för föräldrar och

målsmän, som kommit till en allvarlig och grundad uppfattning om

skyddskoppympningens skadlighet för deras barns hälsa, möjlighet måtte

beredas att efter inför hälsovårdsmyndighet på heder och samvete avgiven

förklaring i detta avseende, utan besvärligt eller kostsamt förfarande, beviljas

undantag från ympningsplikten och att revaccinationspliktiga enligt

3 och 6 §§ måtte för sin del beredas samma möjlighet.

Beträffande grunderna för det med propositionen avsedda lagförslaget

ävensom de skäl, som i motionen åberopats till stöd för däri gjort yrkande,

får utskottet hänvisa till propositionen resp. motionen.

Den föreliggande propositionen innebär — förutom en formell omredigering

av 28 § — ändringar i gällande vaccinationslag dels beträffande

reglerna för skyddskoppympningens verkställande och anordnande och dels

beträffande bestämmelsen om rätt till undantag från ympningsplikten.

Den i ämnet väckta motionen hänför sig helt till den senare frågan.

Beträffande reglerna för skyddskoppympningens verkställande och anordnande

föreligga ändringsförslag i tre hänseenden. Sålunda föreslås

sådan ändring av 12 § att däri införes stadgande av innehåll att ympnings-

och besiktningsmöten skola hållas vartannat år, där ej med hänsyn

till särskilda omständigheter dylika möten anses böra för viss ort hållas

varje år. Vidare föreslås såsom komplement till denna bestämmelse, att

till 2 § göres ett tillägg av innebörd att å de orter, för vilka enligt 12 §

ympnings- och besiktningsmöten skola hållas men där sådana möten förrättas

endast vartannat år, med ympning av varannan årsklass kan få

anstå tills det år barnen fylla sju år. Det andra ändringsförslaget avser

Utskottet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Avdra lagutskottets utlåtande Nr 17.

utsträckt anlitande av särskilda besiktningslörrättare. I detta hänseende

föreslås sådana ändringar i vaccinationslagen, att särskilda besiktningsförrättare

skola komma till användning i alla de fall, där så lämpligen

kan ske, d. v. s. där lämplig person finnes att tillgå. Det tredje ändringsförslaget

angår planläggningen av ympnings- och besiktningsmötena. Enligt

förslaget skulle dessa planläggas av förste provinsialläkarna enligt

av medicinalstyrelsen lämnade direktiv för planernas uppgörande.

Mot de ifrågavarande ändringsförslagen, vilka i huvudsak tillstyrkts

av medicinalstyrelsen, har utskottet icke haft något att erinra. Skälet till

ändringarna har uteslutande varit strävandet att nedbringa de nuvarande

alltför höga vaccinationskostnaderna. De besparingar för statsverket, som

väntas uppstå såsom följd av de ifrågasatta lagändringarna, hava beräknats

till ett belopp under normala år av inemot 100,000 kronor.

I fråga om rätten till undantag från ympningsplikten har i propositionen

föreslagits ändring beträffande den s. k. samvetsklausulen av sådan

innebörd att såsom villkor för befrielse skulle föreskrivas, att sökanden

haft skälig anledning att antaga ett samband mellan ett av honom själv

iakttaget fall av stadigvarande ohälsa samt ympning av barn.

Såsom av propositionen framgår har i fråga om den nu gällande samvetsklausulens

syfte och innebörd från riksdagens sida såväl 1920 som

1923 uttalats, att bristande överensstämmelse rådde mellan avsikten med

samvetsklausulens införande i lagen och dennas verkningar i tillämpningen.

Därvid har framhållits, hurusom medicinalstyrelsen i intet fall ansett sig

kunna meddela befrielse från ympning och att Kungl. Maj:t allenast i ett

fåtal fall bifallit ansökning härom. Anledningen till att dispens icke ansetts

kunna beviljas torde hava varit, att med den lydelse 5 § 3 mom. erhållit

detta lagrum tolkats så, att den personliga uppfattningen hos sökanden

om vaccinationens inflytande på iakttaget fall av ohälsa icke tillmätts

någon betydelse ocli att i stället befrielse från vaccinationsplikten gjorts

beroende av att sökanden påvisade ett faktiskt orsakssammanhang mellan

den iakttagna sjukdomen och ympning. Då skäl icke förebragts, som synas

böra föranleda riksdagen att avstå från att förverkliga den ståndpunkt i

sak riksdagen intog vid den nu gällande lagbestämmelsens antagande, och

då den omformulering, som föreslagits i propositionen, lärer kunna förväntas

föranleda de administrativa myndigheterna att tillämpa lagbestämmelsen

i enlighet med riksdagens avsikt vid dess tillkomst, anser sig utskottet

böra tillstyrka det i propositionen innefattade förslaget jämväl i nu förevarande

del. Innan praktisk erfarenhet vunnits om de verkningar, som

ett bifall till det sålunda förordade reformförslaget skulle medföra, anser

utskottet grund icke föreligga att föreslå riksdagen att taga ytterligare ett

steg utöver en vidgad tillämpning av den nu gällande samvetsklausulen.

Utskottet anser sig därför icke kunna förorda den i ärendet av herr Sandberg

m. fl. väckta motionen. Denna åsyftar nämligen ett frångående av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 17.

5

den ståndpunkt i sak riksdagen vid särskilda tillfällen under de senaste

åren angivit, i det motionärerna upptagit det vid lagens tillkomst motionsvis

framförda förslaget, att undantagande från ympningsplikt skulle medgivas

så fort vederbörande avgåve en förklaring inför hälsovårdsmyndigheten,

att han ägde en allvarlig och grundad uppfattning om skyddskoppympningens

skadlighet.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen

bifallas; samt

B) att motionen nr 285 i andra kammaren, i den mån

den icke blivit besvarad genom vad utskottet ovan hemställt,

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 15 april 1926.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

Irån törsta kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow, von Koch, greve Spens, von

Stockenström, Petrén, Åkerberg och Luterkort;

Irån andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage, Ödström, Holmström

i Stockholm, Ros, Pettersson i Hällbacken och Lindgren i Dingelvik.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. H höft. (Nr 17J

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:166 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av vissa delar av lagen den 2 juni 1916 om skyddskoppymp a1 i texten