Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete dels ock i ämnet väckta motioner.
1926-04-29 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1926:21, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1926 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för
förläggande av bageri- och konditoriarbete dels ock i
ämnet väckta motioner.
Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 72, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,
under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,
föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.
I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft följande
i anledning av densamma väckta motioner, nämligen
inom första kammaren:
nr 262 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl.; och
nr 265 av herr von Sydow m. fl.; samt
inom andra kammaren:
nr 386 av herr Hamilton m. fl.; och
nr 390 av herr Lindman m. fl.
I motionerna I: 262 och II: 386, vilka äro lika lydande, har hemställts,
att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 72, för sin
del antaga en lag av i huvudsak enahanda innehåll som lagen den 22 juni 1923
om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
dock att lagen skall gälla från den 1 januari 1927 till och med den
31 december 1929.
I motionerna 1:265 och 11:390, vilka äro lika ljudande, har hemställts, att
riksdagen måtte avslå förevarande proposition.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för det genom propositionen framlagda
lagförslaget ävensom för de i motionerna framställda yrkandena, tillåter
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 18 höft. (Nr 21.) 1
2
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
Historik.
Utskottet.
sig utskottet att, i deri mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa
till propositionens respektive motionernas innehåll.
Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och
konditoriföretag tillkom vid 1919 års urtima riksdag. Den därvid antagna, i
huvudsak med arbetstidskommitténs förslag i ämnet överensstämmande lagen
om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete utfärdades den 17 oktober
1919 och var till sin giltighet begränsad till en tidrymd av fyra år. Sedan
1923 års riksdag antagit förslag till väsentligen oförändrad, förnyad lagstiftning,
utfärdades den nu gällande, den 22 juni 1923 utfärdade lagen om vissa
inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
vilken lag upphör att gälla med utgången av år 1926.
Andra lagutskottet vid 1923 års riksdag uttalade den förväntan, att Kungl.
Maj:t under det fortsatta provisoriet skulle ägna önsklig uppmärksamhet åt
den ifrågavarande lagstiftningens verkningar samt före dess utlöpande låta
verkställa utredning rörande densamma, i såväl ekonomiskt som andra avseenden,
så att statsmakterna skulle bättre bliva i stånd att definitivt taga ståndpunkt
till frågan om fortsatt lagstiftning. Kungl. Maj :t uppdrog åt socialstyrelsen
att i samråd med kommerskollegium verkställa den av riksdagen begärda
utredningen. De undersökningar, som till följd härav utfördes, äro framlagda
i publikationen »Statistiska undersökningar angående åttatimmarslagens
och bagerilagens verkningar» (Statens offentliga utredningar 1925:45).
Av betydelse för förevarande lagstiftningsuppgift och en väsentlig anledning
till de i propositionen föreslagna förändringarna är det förhållande, att internationella
arbetskonferensen vid sitt sammanträde år 1925 antagit ett förslag
till konvention angående nattarbete i bagerier, vilket förslag, ehuru på det hela
taget avsevärt lindrigare än den hittills gällande svenska lagstiftningen, likväl
i vissa avseenden företer en snävare reglering. Emellertid har internationella
arbetsbyråns styrelse på begäran av sina arbetsgivarledamöter vid styrelsens
senaste sammanträde beslutit att till internationella domstolen i Haag hänskjuta
frågan, huruvida internationella arbetsorganisationen äger befogenhet att utarbeta
och föreslå regler, som, i och för tillförsäkrande av skydd åt vissa lönarbetare,
samtidigt och vid sidan härav ha avseende på arbetsgivarnas personliga
arbete. Med anledning härav har regeringen i sin senare avgivna proposition,
nr 118, med anhållan om riksdagens yttrande över vissa av internationella
arbetskonferensens beslut år 1925 förklarat sig icke kunna f. n. förorda konventionsförslaget
angående nattarbete i bagerier till ratificering för Sveriges del.
Den föreliggande propositionen har med undantag för bestämningen av tiden
för det egentliga bageriarbetets början om morgnarna och vissa därav beroende
tidsgränser upptagit det av socialstyrelsen utarbetade förslaget till reviderad
lag i ämnet.
Bageriarbetarnas arbets- och i viss mån även deras levnadsförhållanden
gåvo tidigare och icke utan skäl anledning till starka klagomål. Särskilt gällde
dessa det i nära nog ständig följd förekommande nattarbetet samt systemet med
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
kost och logi hos arbetsgivaren. Småningom ha emellertid bageriarbetarna lyckats
tillvinna sig förbättrade förhållanden. Kost- och logisystemet lär väl sålunda
numera i stort sett vara avskaffat, och nattarbetet har, sedan det till
följd av vissa kristidsanordningar under de senaste krigsåren upphört, varit
förbjudet fr. o. m. år 1920.
Bagerilagstiftningen har förklarligt nog under hela sin tillvaro varit föremål
för skarpt klander från bageriidkarnas sida, vilka funnit denna lagstiftning i
flera avseenden mycket besvärande och ofördelaktig för produktionen — en
uppfattning som av de verkställda undersökningarna att döma icke torde vara
helt obefogad. Jämväl å opartiskt håll har man ej sällan förnekat det
berättigade i att genom särlagstiftning skydda en speciell arbetargrupp, bageriarbetarna,
mot nattarbete. Häremot kan emellertid genmälas, att nattarbetet
i bagerierna ej såsom inom industrien i allmänhet varit inordnat i en regelbunden
skiftgång utan, såsom förut antytts, i stor omfattning återkommit för
samma arbetare natt efter natt med endast sparsamt förekommande frinätter.
Skulle nu bagerilagstiftningen icke förnyas, torde det med hänsyn till konkurrensen
bageriidkarna emellan att tillhandahålla färskt bröd så tidigt om
morgnarna som möjligt vara sannolikt, att nattarbetet i viss mån ånyo skulle
komma till användning. Bagerierna äro nämligen som bekant i stor utsträckning
småföretag med ofta nog oorganiserad personal. Då en dylik utveckling
från social synpunkt onekligen skulle vara beklaglig, har utskottet ansett sig
höra förorda förnyad lagstiftning i ämnet. Med denna uppfattning har utskottet
tydligtvis icke kunnat biträda det i herr Lindmans m. fl. :s och herr von Sydows
m. fl.:s motioner framställda yrkandet om avslag å förevarande proposition.
Det i propositionen intagna lagförslaget innehåller ej någon bestämmelse om
begränsning av tiden för lagens giltighet, utan skulle med dess antagande bagerilagstiftningen
få definitiv karaktär. Såsom huvudsakligt skäl för en dylik
förändring framhålles i propositionen, att ett fortsatt försöksstadium knappast
skulle bereda någon säkrare grundval för bedömandet av ifrågavarande lagstiftnings
berättigande men däremot vara ägnat att uppehålla en skadlig osäkerhet.
Därjämte erinras, att en permanent lag utgör en betingelse för anslutning
till förut omförmälda konventionsförslag. Enligt utskottets mening ha de
verkställda undersökningarna ej givit sådana resultat, att utskottet anser sig
berett att förorda definitivt antagande av bagerilagen. Mer välbetänkt synes
vara att, i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit i fråga om lagen om
arbetstidens begränsning, antaga den förnyade bagerilagen med giltighet allenast
för fyra år.
Konventionsförslaget angående nattarbete i bagerier, vilket ej blott, såsom
redan berörts, tillerkänts betydelse för spörsmålet om definitiv eller provisorisk
lagstiftning, utan även föranlett till ändringar i 1 § av propositionens lagförslag,
torde, såsom förut framhållits, för närvarande icke vara av något större
direkt intresse för vårt land.
Utskottet övergår nu till de förändringar i bagerilagens särskilda bestämmelser,
som propositionens lagförslag företer.
4
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
De mer väsentliga förändringarna återfinnas i lagens 1 §. Den forsta består
däri, att orden »till avsalu» i paragrafens första punkt uteslutits. Mot denna
förändring, som uteslutande motiverats med önskemålet att Sverige skulle kunna
ratificera konventionen, har herr Lindman in. fl. och herr von Sydow m. fl.
vänt sig i sina motioner och bl. a., liksom tidigare kommerskollegium, framhållit
svårigheten att överskåda förändringens konsekvenser. Med sin härovan angivna
uppfattning rörande fråga om anslutning till konventionen kan utskottet
givetvis icke godtaga den för förändringen anförda motiveringen utan får, då
förändringen synes kunna medföra olägenheter, tillstyrka att bestämningen »till
avsalu» bibehålies. 0
Den andra, såväl principiellt som praktiskt betydelsefulla, förändringen i 1 §
består däri, att undantaget för s. k. familjebagerier, d. v. s. bageriföretag, som
bedrivas utan biträde av annan än make och hemmavarande barn, blivit ersatt
med ett undantag för tillverkning för hushållsbruk, vilken bedrives utan biträde
av annan än medlem av hushållet. Ifrågavarande förändring utgör visserligen
även den en betingelse för konventionens ratificering, men den är, såsom
socialstyrelsen anför, väsentligen föranledd av de större bageriidkarnas och deras
arbetares krav på undanröjande av den besvärande och enligt deras mening
illojala konkurrens, som utövas av de från lagens tillämpning undantagna familjebagerierna,
vilken konkurrens ytterligare skarpes därigenom, att ett stort
antal andra små, från familjebagerierna ofta endast med svårighet skiljbara bageriföretag
opåtalt arbeta under samma fria former. Det undantag, som sålunda
medgivits, utgör emellertid endast ett uttryck för den eljest inom arbetarskyddslagstiftningen
hävdade principen om full frihet för arbetsgivaren att
själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete. Vidare må framhållas,
att de verkställda undersökningarna enligt utskottets förmenande knappast
giva något starkare stöd åt härovan berörda klagomål. Sålunda torde exempelvis
den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen av familjeoch
hembagerier sannolikt i avsevärd mån finna sin förklaring i andra förhållanden
— såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk hos oorganiserad
personal, tvång för en del personer, som förut haft andra levnadsförhållanden,
att förskaffa sig en förvärvskälla — än den här ifrågavarande undantagsbestämmelsen.
Med hänsyn till vad sålunda anförts och särskilt till angelägenheten
av att upprätthålla principen om frihet till arbete för arbetsgivaren
och hans familj har utskottet icke kunnat biträda det förevarande ändringsförslaget,
utan får utskottet förorda, att den nu gällande undantagsbestämmelsen
för familjebagerier måtte upptagas i den förnyade bagerilagen.
Socialstyrelsen hade i sitt förslag till reviderad bagerilag tillbakaflyttat tiden
för det egentliga bageriarbetets början från kl. 6 till 5 f. m. Såsom skäl därför
har anförts, att sistnämnda klockslag i ett flertal internationella konventioner,
däribland den angående nattarbete i bagerier, markerade dagarbetets början
ävensom, och detta var för styrelsen avgörande, att styrelsen i sitt den 2 november
1925 avgivna förslag till reviderad lag om arbetarskydd upptagit detta
klockslag såsom gränsbestämning för de minderåriga arbetarnas arbetstid. T
propositionen har emellertid den hittills gällande begynnelsetiden eller kl. 6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
0
f. m. bibehållits. Enligt utskottets mening har socialstyrelsen anfört bärande
skäl för sitt ändringsförslag. Från flera håll har även vitsordats, att en dylik
förändring skulle bliva av avsevärd praktisk nytta. De verkställda undersökningarna
torde också få anses giva vid handen, att den nu gällande tidsgränsen
för bageriarbetets början i många fall medfört en för bageriföretagen betungande
och för produktionen skadlig fornering av arbetet under morgontimmarna.
Utskottet anser sig sålunda böra föreslå, att den hittills gällande och i propositionen
upptagna begynnelsetiden för det egentliga bageriarbetet eller kl. 6 f. m.
måtte ändras till kl. 5 f. m.
I det framlagda lagförslaget har i 2 § a) ordet »konditorivaror» utbytts mot
»varor, vid vilkas framställning jäst icke användes». Denna ändring, som närmast
föranletts av yppade meningsskiljaktigheter, huruvida wienerbröd vore
att hänföra till konditorivaror eller ej, har utskottet, om än med någon tvekan
huruvida en slutgiltig lösning därmed vinnes, ansett sig böra tillstyrka.
I yttranden över socialstyrelsens förslag till reviderad bagerilag ha kommerskollegium
samt Sveriges bageriidkareförening och Stockholms bageriindustriförening
såsom en konsekvens av förslaget om tillbakaflyttande från kl. 6 till
5 f. m. av tiden för det egentliga bageriarbetets början påkallat jämväl en tillbakaflyttning
av den i 2 § d) angivna tiden för början med uppeldning eller
deggörning, kommerskollegium med V2 ä 1 timme och nämnda föreningar med
1 timme. Utskottet anser sig, särskilt i betraktande av att endast få arbetare
behöva användas till ifrågavarande arbeten, böra föreslå, att förevarande begynnelsetid
tillbakaflyttas med 1/2 timme.
Såsom en konsekvens av de i 1 § och 2 § d) förordade ändringarna i avseende
å resp. begynnelsetider föreslår utskottet en ändring av de i 2 § f) upptagna
tidsbestämmelserna.
I 6 § har utskottet ansett sig böra föreslå en redaktionell förändring, som
synts önskvärd ur språklig synpunkt.
Med anledning av propositionens förslag att ur 1 § utesluta orden »till avsalu»,
varigenom lagen skulle komma till tillämpning på bl. a. en del statliga
och kommunala institutioner av olika slag, har propositionens lagförslag kompletterats
med en bestämmelse, i 9 §, varigenom föreskrives, att i avseende å
dylika institutioner vad i lagen stadgats angående arbetsgivaren skall gälla arbetsföreståndaren.
Med hänsyn till utskottets förslag att orden »till avsalu»
måtte bibehållas i 1 §, torde nyss berörda nya bestämmelse vara överflödig och
9 § kunna uteslutas.
Då utskottet ansett sig böra föreslå, att lagen måtte förnyas allenast för
fyra år, har utskottet vidtagit viss därav föranledd ändring i ikraftträdelsebestämmelsens
avfattning.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj ds förevarande
förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick
antagas, måtte för sin del antaga följande
6
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
Lag
om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri
och
konditoriarbete.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Arbete för tillverkning av bageri- eller
konditorivaror må icke bedrivas å
sön- eller helgdag eller å tid mellan
klockan 8 eftermiddagen och klockan 6
förmiddagen å söckendag. Vad sålunda
stadgats äger dock icke tillämpning
å tillverkning för hushållsbruk, vilken
bedrives utan biträde av annan än medlem
av hushållet.
Arbete för tillverkning till avsalu av
bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas
å sön- eller helgdag eller å tid
mellan klockan 8 eftermiddagen och
klockan 5 förmiddagen å söckendag.
Vad sålunda stadgats äger dock icke
tillämpning å rörelse, som bedrives
utan biträde av annan än make och
hemmavarande barn.
Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller
eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke
vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,
bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.
2 §.
Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må
a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas
framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre
timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;
b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av
bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband
med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under tid,
som under a) sägs;
c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan
klockan 8 förmiddagen och klocken 8 eftermiddagen;
d) uppeldning eller deggörning utfö- d) uppeldning eller deggörning utfö
ras
å söckendag mellan klockan 4 och ras å söckendag mellan klockan 3.30
klockan 6 förmiddagen; och klockan 5 förmiddagen;
e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid, då
eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;
f) under natten till söckendag, som f) under natten till söckendag, som
närmast föregår två eller flera på var- närmast föregår två eller flera på var
-
andra följande sön- eller helgdagar,
uppeldning eller deggörning utföras
jämväl mellan klockan 2 och klockan
{ förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.
andra följande sön- eller helgdagar,
uppeldning eller deggörning utföras
jämväl mellan klockan 2 och klockan
3.30 förmiddagen och annat arbete mellan
klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.
3 §.
Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat
i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och, klockan 10 eftermiddagen
ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan
klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutslcottets utlåtande Nr 21.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
4 §.
Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud.,
utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör att
meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje särskilt
tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe
meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare
eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas
av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare
nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande därtill;
och skola därvid meddelas de föreskrifter om nattarbetets anordnande, som
kunna finnas erforderliga.
Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,
varom ^första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att
inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för
mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen därtill åligger
det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.
5 §•
Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;
och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad
som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen om arbetarskydd
den 29 juni 1912.
Å_ arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,
bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig
plats.
6 §.
Bedriver innehavare av företag, som
i denna lag avses, arbete i strid mot
stadgande i lagen eller med stöd av
sådant stadgande utfärdad föreskrift,
straffes med böter från och med tio till
och med ettusen kronor. Har på sådant
sätt till arbete med faders eller
målsmans vetskap och vilja använts
person under aderton år, vare fadern
eller målsmannen förfallen till böter
från och med fem till och med femtio
kronor.
Bedriver innehavare av företag, som
i denna lag avses, arbete i strid mot.
stadgande i lagen eller mo.t föreskrift,
som utfärdats med stöd av sådant stadgande,
straffes med böter från och med
tio till och med ettusen kronor. Har
på sådant sätt till arbete med faders
eller målsmans vetskap och vilja använts
person under aderton år, vare fadern
eller målsmannen förfallen till böter
från och med fem till och med femtio
kronor.
Den,* som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna
paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen
förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas
till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.
7 §•
Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra
anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,
som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem till
och med femhundra kronor.
8
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
(Kungl. Maj:ts förslag.)
(Utskottets förslag.)
8 §.
Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild
sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid
allmän domstol.
Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till
böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.
9 §.
Beträffande verksamhet, som bedrives
av staten eller kommun, skall vad i
denna lag är stadgat angående arbetsgivare
gälla arbetsföreståndaren.
Denna lag träder i kraft den 1 janua- Denna lag träder i kraft den 1 jarl
1927. nuari 1927 samt gäller till och med den
31 december 1930; skolande i fråga om
sådan under tiden för lagens giltighet
begången förseelse, som avses i 6 eller
7 §, vad i lagen är stadgat fortfara att
gälla även efter sistnämnda dag.
Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 om begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 om
vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,
skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden
utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande
myndighet finner skäl återkalla den.
Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela
beslut om eftergift, som avses i 4 §.
B) att motionerna nr 262 och 265 i första kammaren samt
nr 386 och 390 i andra kammaren, i den mån desamma icke
kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan under A)
hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 29 april 1926.
På andra lagutskottets vägnar:
K. G. WESTMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow*, von Kock, greve
Spens, von Stockenström, Thorberg*, Åkerberg och Luterkort*;
från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg, Hagman, Magnusson
i Skövde*, ödström, Johanson i Stockholm*, Holmström i Stockholm och Lindgren i
Dingelvik*.
Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.
9
Reservationer:
1) av herrar von Sydow, greve Spens och Magnusson i Skövde, vilka ansett,
att utskottet, i anslutning till de av herrar von Sydow m. fl. och Lindman in. fl.
i ämnet väckta motionerna, bort hemställa om avslag å propositionen;
2) av herrar Thorberg, Åkerberg, Luterkort, Magnusson i Kalmar, Hagman,
Johanson i Stockholm och Holmström i Stockholm, vilka anfört:
»De vittomfattande utredningar, som företagits rörande verkningarna av nu
gällande provisoriska lagstiftning om arbetstidens begränsning i allmänhet hava
enligt vårt förmenande oförtydbart givit vid handen, att de olägenheter av
olika slag, vilka från skilda håll antagits skola bliva följden av en dylik lagstiftning
uteblivit.
På grund härav måste det för oss framstå såsom helt naturligt, att arbetarnas
berättigade krav angående detta för dem vitala spörsmål nu må vinna det rättsliga
erkännande, som avses med yrkandet om att arbetstidslagstiftningens provisoriska
natur må upphöra.
Att bageri- och konditoriarbetarna i särskilt hög grad göra anspråk på en definitiv
lagstiftning rörande sin arbetstid, är så mycket mera förklarligt, som,
enligt vad utskottet ock vitsordat, de säregna förhållandena inom bageriyrket och
arbetarnas därav följande levnadsförhållanden tidigare icke utan skäl givit anledning
till starka klagomål. Vid sådant förhållande måste nämligen de omständigheter,
som äro en följd av den nu gällande lagens provisoriska natur, för
de i bageriyrket sysselsatta arbetarna framstå såsom i alldeles särskilt hög
grad besvärande. Härutinnan torde jämväl böra beaktas den press till en försämring
av lagstiftningen i fråga, vilken otvivelaktigt föreligger uti vissa anspråk
från allmänhetens sida å tillhandahållandet av färskt bröd, vilket krav,
ehuru förklarligt, likvisst icke bör godtagas såsom ett avgörande skäl för att
skyddslagstiftningen å detta arbetsområde icke skulle kunna erhålla tillbörlig
effektivitet.
De grunder, varå det nu till riksdagens prövning framlagda lagförslaget
byggts, anse vi vara i allo bärande; och hava vi därför ansett, att utskottet
bort hemställa,
att riksdagen, med avslag å motionerna T: 262 och 265 samt
TI: 386 och 390, måtte bifalla förevarande proposition nr 72.»
Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 18 käft. (Nr 21.) 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1926:219 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioc s. 8 i texten