Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete dels ock i ämnet väckta motioner.

1926-04-29 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1926:21, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioch konditoriarbete dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1926 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för

förläggande av bageri- och konditoriarbete dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 29 januari 1926 dagtecknad proposition, nr 72, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga här nedan införda förslag till lag om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete.

I samband med denna proposition har utskottet till behandling förehaft följande

i anledning av densamma väckta motioner, nämligen

inom första kammaren:

nr 262 av herr Carl Gustaf Ekman m. fl.; och

nr 265 av herr von Sydow m. fl.; samt

inom andra kammaren:

nr 386 av herr Hamilton m. fl.; och

nr 390 av herr Lindman m. fl.

I motionerna I: 262 och II: 386, vilka äro lika lydande, har hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 72, för sin

del antaga en lag av i huvudsak enahanda innehåll som lagen den 22 juni 1923

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

dock att lagen skall gälla från den 1 januari 1927 till och med den

31 december 1929.

I motionerna 1:265 och 11:390, vilka äro lika ljudande, har hemställts, att

riksdagen måtte avslå förevarande proposition.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för det genom propositionen framlagda

lagförslaget ävensom för de i motionerna framställda yrkandena, tillåter

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 18 höft. (Nr 21.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

Historik.

Utskottet.

sig utskottet att, i deri mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa

till propositionens respektive motionernas innehåll.

Lagstiftningen angående förbud mot natt- och söndagsarbete i bageri- och

konditoriföretag tillkom vid 1919 års urtima riksdag. Den därvid antagna, i

huvudsak med arbetstidskommitténs förslag i ämnet överensstämmande lagen

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete utfärdades den 17 oktober

1919 och var till sin giltighet begränsad till en tidrymd av fyra år. Sedan

1923 års riksdag antagit förslag till väsentligen oförändrad, förnyad lagstiftning,

utfärdades den nu gällande, den 22 juni 1923 utfärdade lagen om vissa

inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

vilken lag upphör att gälla med utgången av år 1926.

Andra lagutskottet vid 1923 års riksdag uttalade den förväntan, att Kungl.

Maj:t under det fortsatta provisoriet skulle ägna önsklig uppmärksamhet åt

den ifrågavarande lagstiftningens verkningar samt före dess utlöpande låta

verkställa utredning rörande densamma, i såväl ekonomiskt som andra avseenden,

så att statsmakterna skulle bättre bliva i stånd att definitivt taga ståndpunkt

till frågan om fortsatt lagstiftning. Kungl. Maj :t uppdrog åt socialstyrelsen

att i samråd med kommerskollegium verkställa den av riksdagen begärda

utredningen. De undersökningar, som till följd härav utfördes, äro framlagda

i publikationen »Statistiska undersökningar angående åttatimmarslagens

och bagerilagens verkningar» (Statens offentliga utredningar 1925:45).

Av betydelse för förevarande lagstiftningsuppgift och en väsentlig anledning

till de i propositionen föreslagna förändringarna är det förhållande, att internationella

arbetskonferensen vid sitt sammanträde år 1925 antagit ett förslag

till konvention angående nattarbete i bagerier, vilket förslag, ehuru på det hela

taget avsevärt lindrigare än den hittills gällande svenska lagstiftningen, likväl

i vissa avseenden företer en snävare reglering. Emellertid har internationella

arbetsbyråns styrelse på begäran av sina arbetsgivarledamöter vid styrelsens

senaste sammanträde beslutit att till internationella domstolen i Haag hänskjuta

frågan, huruvida internationella arbetsorganisationen äger befogenhet att utarbeta

och föreslå regler, som, i och för tillförsäkrande av skydd åt vissa lönarbetare,

samtidigt och vid sidan härav ha avseende på arbetsgivarnas personliga

arbete. Med anledning härav har regeringen i sin senare avgivna proposition,

nr 118, med anhållan om riksdagens yttrande över vissa av internationella

arbetskonferensens beslut år 1925 förklarat sig icke kunna f. n. förorda konventionsförslaget

angående nattarbete i bagerier till ratificering för Sveriges del.

Den föreliggande propositionen har med undantag för bestämningen av tiden

för det egentliga bageriarbetets början om morgnarna och vissa därav beroende

tidsgränser upptagit det av socialstyrelsen utarbetade förslaget till reviderad

lag i ämnet.

Bageriarbetarnas arbets- och i viss mån även deras levnadsförhållanden

gåvo tidigare och icke utan skäl anledning till starka klagomål. Särskilt gällde

dessa det i nära nog ständig följd förekommande nattarbetet samt systemet med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

kost och logi hos arbetsgivaren. Småningom ha emellertid bageriarbetarna lyckats

tillvinna sig förbättrade förhållanden. Kost- och logisystemet lär väl sålunda

numera i stort sett vara avskaffat, och nattarbetet har, sedan det till

följd av vissa kristidsanordningar under de senaste krigsåren upphört, varit

förbjudet fr. o. m. år 1920.

Bagerilagstiftningen har förklarligt nog under hela sin tillvaro varit föremål

för skarpt klander från bageriidkarnas sida, vilka funnit denna lagstiftning i

flera avseenden mycket besvärande och ofördelaktig för produktionen — en

uppfattning som av de verkställda undersökningarna att döma icke torde vara

helt obefogad. Jämväl å opartiskt håll har man ej sällan förnekat det

berättigade i att genom särlagstiftning skydda en speciell arbetargrupp, bageriarbetarna,

mot nattarbete. Häremot kan emellertid genmälas, att nattarbetet

i bagerierna ej såsom inom industrien i allmänhet varit inordnat i en regelbunden

skiftgång utan, såsom förut antytts, i stor omfattning återkommit för

samma arbetare natt efter natt med endast sparsamt förekommande frinätter.

Skulle nu bagerilagstiftningen icke förnyas, torde det med hänsyn till konkurrensen

bageriidkarna emellan att tillhandahålla färskt bröd så tidigt om

morgnarna som möjligt vara sannolikt, att nattarbetet i viss mån ånyo skulle

komma till användning. Bagerierna äro nämligen som bekant i stor utsträckning

småföretag med ofta nog oorganiserad personal. Då en dylik utveckling

från social synpunkt onekligen skulle vara beklaglig, har utskottet ansett sig

höra förorda förnyad lagstiftning i ämnet. Med denna uppfattning har utskottet

tydligtvis icke kunnat biträda det i herr Lindmans m. fl. :s och herr von Sydows

m. fl.:s motioner framställda yrkandet om avslag å förevarande proposition.

Det i propositionen intagna lagförslaget innehåller ej någon bestämmelse om

begränsning av tiden för lagens giltighet, utan skulle med dess antagande bagerilagstiftningen

få definitiv karaktär. Såsom huvudsakligt skäl för en dylik

förändring framhålles i propositionen, att ett fortsatt försöksstadium knappast

skulle bereda någon säkrare grundval för bedömandet av ifrågavarande lagstiftnings

berättigande men däremot vara ägnat att uppehålla en skadlig osäkerhet.

Därjämte erinras, att en permanent lag utgör en betingelse för anslutning

till förut omförmälda konventionsförslag. Enligt utskottets mening ha de

verkställda undersökningarna ej givit sådana resultat, att utskottet anser sig

berett att förorda definitivt antagande av bagerilagen. Mer välbetänkt synes

vara att, i överensstämmelse med vad utskottet föreslagit i fråga om lagen om

arbetstidens begränsning, antaga den förnyade bagerilagen med giltighet allenast

för fyra år.

Konventionsförslaget angående nattarbete i bagerier, vilket ej blott, såsom

redan berörts, tillerkänts betydelse för spörsmålet om definitiv eller provisorisk

lagstiftning, utan även föranlett till ändringar i 1 § av propositionens lagförslag,

torde, såsom förut framhållits, för närvarande icke vara av något större

direkt intresse för vårt land.

Utskottet övergår nu till de förändringar i bagerilagens särskilda bestämmelser,

som propositionens lagförslag företer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

De mer väsentliga förändringarna återfinnas i lagens 1 §. Den forsta består

däri, att orden »till avsalu» i paragrafens första punkt uteslutits. Mot denna

förändring, som uteslutande motiverats med önskemålet att Sverige skulle kunna

ratificera konventionen, har herr Lindman in. fl. och herr von Sydow m. fl.

vänt sig i sina motioner och bl. a., liksom tidigare kommerskollegium, framhållit

svårigheten att överskåda förändringens konsekvenser. Med sin härovan angivna

uppfattning rörande fråga om anslutning till konventionen kan utskottet

givetvis icke godtaga den för förändringen anförda motiveringen utan får, då

förändringen synes kunna medföra olägenheter, tillstyrka att bestämningen »till

avsalu» bibehålies. 0

Den andra, såväl principiellt som praktiskt betydelsefulla, förändringen i 1 §

består däri, att undantaget för s. k. familjebagerier, d. v. s. bageriföretag, som

bedrivas utan biträde av annan än make och hemmavarande barn, blivit ersatt

med ett undantag för tillverkning för hushållsbruk, vilken bedrives utan biträde

av annan än medlem av hushållet. Ifrågavarande förändring utgör visserligen

även den en betingelse för konventionens ratificering, men den är, såsom

socialstyrelsen anför, väsentligen föranledd av de större bageriidkarnas och deras

arbetares krav på undanröjande av den besvärande och enligt deras mening

illojala konkurrens, som utövas av de från lagens tillämpning undantagna familjebagerierna,

vilken konkurrens ytterligare skarpes därigenom, att ett stort

antal andra små, från familjebagerierna ofta endast med svårighet skiljbara bageriföretag

opåtalt arbeta under samma fria former. Det undantag, som sålunda

medgivits, utgör emellertid endast ett uttryck för den eljest inom arbetarskyddslagstiftningen

hävdade principen om full frihet för arbetsgivaren att

själv och med biträde av sina familjemedlemmar utöva arbete. Vidare må framhållas,

att de verkställda undersökningarna enligt utskottets förmenande knappast

giva något starkare stöd åt härovan berörda klagomål. Sålunda torde exempelvis

den av socialstyrelsen framhållna övernormala ökningen av familjeoch

hembagerier sannolikt i avsevärd mån finna sin förklaring i andra förhållanden

— såsom förbättrade tekniska möjligheter, lägre löneanspråk hos oorganiserad

personal, tvång för en del personer, som förut haft andra levnadsförhållanden,

att förskaffa sig en förvärvskälla — än den här ifrågavarande undantagsbestämmelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och särskilt till angelägenheten

av att upprätthålla principen om frihet till arbete för arbetsgivaren

och hans familj har utskottet icke kunnat biträda det förevarande ändringsförslaget,

utan får utskottet förorda, att den nu gällande undantagsbestämmelsen

för familjebagerier måtte upptagas i den förnyade bagerilagen.

Socialstyrelsen hade i sitt förslag till reviderad bagerilag tillbakaflyttat tiden

för det egentliga bageriarbetets början från kl. 6 till 5 f. m. Såsom skäl därför

har anförts, att sistnämnda klockslag i ett flertal internationella konventioner,

däribland den angående nattarbete i bagerier, markerade dagarbetets början

ävensom, och detta var för styrelsen avgörande, att styrelsen i sitt den 2 november

1925 avgivna förslag till reviderad lag om arbetarskydd upptagit detta

klockslag såsom gränsbestämning för de minderåriga arbetarnas arbetstid. T

propositionen har emellertid den hittills gällande begynnelsetiden eller kl. 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

0

f. m. bibehållits. Enligt utskottets mening har socialstyrelsen anfört bärande

skäl för sitt ändringsförslag. Från flera håll har även vitsordats, att en dylik

förändring skulle bliva av avsevärd praktisk nytta. De verkställda undersökningarna

torde också få anses giva vid handen, att den nu gällande tidsgränsen

för bageriarbetets början i många fall medfört en för bageriföretagen betungande

och för produktionen skadlig fornering av arbetet under morgontimmarna.

Utskottet anser sig sålunda böra föreslå, att den hittills gällande och i propositionen

upptagna begynnelsetiden för det egentliga bageriarbetet eller kl. 6 f. m.

måtte ändras till kl. 5 f. m.

I det framlagda lagförslaget har i 2 § a) ordet »konditorivaror» utbytts mot

»varor, vid vilkas framställning jäst icke användes». Denna ändring, som närmast

föranletts av yppade meningsskiljaktigheter, huruvida wienerbröd vore

att hänföra till konditorivaror eller ej, har utskottet, om än med någon tvekan

huruvida en slutgiltig lösning därmed vinnes, ansett sig böra tillstyrka.

I yttranden över socialstyrelsens förslag till reviderad bagerilag ha kommerskollegium

samt Sveriges bageriidkareförening och Stockholms bageriindustriförening

såsom en konsekvens av förslaget om tillbakaflyttande från kl. 6 till

5 f. m. av tiden för det egentliga bageriarbetets början påkallat jämväl en tillbakaflyttning

av den i 2 § d) angivna tiden för början med uppeldning eller

deggörning, kommerskollegium med V2 ä 1 timme och nämnda föreningar med

1 timme. Utskottet anser sig, särskilt i betraktande av att endast få arbetare

behöva användas till ifrågavarande arbeten, böra föreslå, att förevarande begynnelsetid

tillbakaflyttas med 1/2 timme.

Såsom en konsekvens av de i 1 § och 2 § d) förordade ändringarna i avseende

å resp. begynnelsetider föreslår utskottet en ändring av de i 2 § f) upptagna

tidsbestämmelserna.

I 6 § har utskottet ansett sig böra föreslå en redaktionell förändring, som

synts önskvärd ur språklig synpunkt.

Med anledning av propositionens förslag att ur 1 § utesluta orden »till avsalu»,

varigenom lagen skulle komma till tillämpning på bl. a. en del statliga

och kommunala institutioner av olika slag, har propositionens lagförslag kompletterats

med en bestämmelse, i 9 §, varigenom föreskrives, att i avseende å

dylika institutioner vad i lagen stadgats angående arbetsgivaren skall gälla arbetsföreståndaren.

Med hänsyn till utskottets förslag att orden »till avsalu»

måtte bibehållas i 1 §, torde nyss berörda nya bestämmelse vara överflödig och

9 § kunna uteslutas.

Då utskottet ansett sig böra föreslå, att lagen måtte förnyas allenast för

fyra år, har utskottet vidtagit viss därav föranledd ändring i ikraftträdelsebestämmelsens

avfattning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att Kungl. Maj ds förevarande

förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

antagas, måtte för sin del antaga följande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Lag

om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri
och

konditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning av bageri- eller

konditorivaror må icke bedrivas å

sön- eller helgdag eller å tid mellan

klockan 8 eftermiddagen och klockan 6

förmiddagen å söckendag. Vad sålunda

stadgats äger dock icke tillämpning

å tillverkning för hushållsbruk, vilken

bedrives utan biträde av annan än medlem

av hushållet.

Arbete för tillverkning till avsalu av

bageri- eller konditorivaror må icke bedrivas

å sön- eller helgdag eller å tid

mellan klockan 8 eftermiddagen och

klockan 5 förmiddagen å söckendag.

Vad sålunda stadgats äger dock icke

tillämpning å rörelse, som bedrives

utan biträde av annan än make och

hemmavarande barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse eller

eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse, skall det icke

vara underkastat denna lag i vidare mån, än det avser tillverkning av bröd,

bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av varor, vid vilkas

framställning jäst icke användes, utföras sön- eller helgdag under högst tre

timmar mellan klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning av

bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives utan samband

med bageri- eller konditorirörelse, utföras å sön- eller helgdag under tid,

som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdagar under högst två timmar mellan

klockan 8 förmiddagen och klocken 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utfö- d) uppeldning eller deggörning utfö
ras

å söckendag mellan klockan 4 och ras å söckendag mellan klockan 3.30

klockan 6 förmiddagen; och klockan 5 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare å tid, då

eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som f) under natten till söckendag, som

närmast föregår två eller flera på var- närmast föregår två eller flera på var
-

andra följande sön- eller helgdagar,

uppeldning eller deggörning utföras

jämväl mellan klockan 2 och klockan

{ förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

andra följande sön- eller helgdagar,

uppeldning eller deggörning utföras

jämväl mellan klockan 2 och klockan

3.30 förmiddagen och annat arbete mellan

klockan 3 och klockan 5 förmiddagen.

3 §.

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet är indelat

i skift, å söckendag fortgå jämväl mellan klockan 8 och, klockan 10 eftermiddagen

ävensom, i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan

klockan 10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutslcottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

4 §.

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade förbud.,

utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande yrkesinspektör att

meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, vilket skall sökas för varje särskilt

tillfälle, må ej avse mer än två dygn i sänder eller för samma arbetsställe

meddelas mer än tio gånger under ett och samma kalenderår. Är ytterligare

eftergift av särskilt förhållande tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas

av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses, ytterligare

nattarbete, äge yrkesinspektionens chefsmyndighet att lämna medgivande därtill;

och skola därvid meddelas de föreskrifter om nattarbetets anordnande, som

kunna finnas erforderliga.

Är på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet avvikelse,

varom ^första stycket sägs, oundgängligen nödvändig, och är ej tid att

inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan tillstånd, dock ej för

mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och anledningen därtill åligger

det företagets innehavare att ofördröjligen göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens befattningshavare;

och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse vad

som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen om arbetarskydd

den 29 juni 1912.

Å_ arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas anslagen på lämplig

plats.

6 §.

Bedriver innehavare av företag, som

i denna lag avses, arbete i strid mot

stadgande i lagen eller med stöd av

sådant stadgande utfärdad föreskrift,

straffes med böter från och med tio till

och med ettusen kronor. Har på sådant

sätt till arbete med faders eller

målsmans vetskap och vilja använts

person under aderton år, vare fadern

eller målsmannen förfallen till böter

från och med fem till och med femtio

kronor.

Bedriver innehavare av företag, som

i denna lag avses, arbete i strid mot.

stadgande i lagen eller mo.t föreskrift,

som utfärdats med stöd av sådant stadgande,

straffes med böter från och med

tio till och med ettusen kronor. Har

på sådant sätt till arbete med faders

eller målsmans vetskap och vilja använts

person under aderton år, vare fadern

eller målsmannen förfallen till böter

från och med fem till och med femtio

kronor.

Den,* som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom i denna

paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han varder därtill lagligen

förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och delgivits, fällas

till det ansvar, som är bestämt för sådan förseelse.

7 §•

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att fullgöra

anmälningsskyldighet, varom stadgats i 4 § tredje stycket, eller skyldighet,

som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter från och med fem till

och med femhundra kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

8 §.

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där sådan ej finnes, vid

allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

9 §.

Beträffande verksamhet, som bedrives

av staten eller kommun, skall vad i

denna lag är stadgat angående arbetsgivare

gälla arbetsföreståndaren.

Denna lag träder i kraft den 1 janua- Denna lag träder i kraft den 1 jarl

1927. nuari 1927 samt gäller till och med den

31 december 1930; skolande i fråga om

sådan under tiden för lagens giltighet

begången förseelse, som avses i 6 eller

7 §, vad i lagen är stadgat fortfara att

gälla även efter sistnämnda dag.

Eftergift, som beviljats med stöd av lagen den 17 oktober 1919 om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete eller lagen den 22 juni 1923 om

vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bageri- och konditoriarbete,

skall fortfarande äga giltighet, till dess den därför bestämda tiden

utgår eller, där eftergift beviljats utan begränsning till viss tid, vederbörande

myndighet finner skäl återkalla den.

Vederbörande myndighet äger att jämväl innan denna lag trätt i kraft meddela

beslut om eftergift, som avses i 4 §.

B) att motionerna nr 262 och 265 i första kammaren samt

nr 386 och 390 i andra kammaren, i den mån desamma icke

kunna anses besvarade genom vad utskottet ovan under A)

hemställt, icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 29 april 1926.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow*, von Kock, greve

Spens, von Stockenström, Thorberg*, Åkerberg och Luterkort*;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar*, Öberg, Hagman, Magnusson

i Skövde*, ödström, Johanson i Stockholm*, Holmström i Stockholm och Lindgren i

Dingelvik*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 21.

9

Reservationer:

1) av herrar von Sydow, greve Spens och Magnusson i Skövde, vilka ansett,

att utskottet, i anslutning till de av herrar von Sydow m. fl. och Lindman in. fl.

i ämnet väckta motionerna, bort hemställa om avslag å propositionen;

2) av herrar Thorberg, Åkerberg, Luterkort, Magnusson i Kalmar, Hagman,

Johanson i Stockholm och Holmström i Stockholm, vilka anfört:

»De vittomfattande utredningar, som företagits rörande verkningarna av nu

gällande provisoriska lagstiftning om arbetstidens begränsning i allmänhet hava

enligt vårt förmenande oförtydbart givit vid handen, att de olägenheter av

olika slag, vilka från skilda håll antagits skola bliva följden av en dylik lagstiftning

uteblivit.

På grund härav måste det för oss framstå såsom helt naturligt, att arbetarnas

berättigade krav angående detta för dem vitala spörsmål nu må vinna det rättsliga

erkännande, som avses med yrkandet om att arbetstidslagstiftningens provisoriska

natur må upphöra.

Att bageri- och konditoriarbetarna i särskilt hög grad göra anspråk på en definitiv

lagstiftning rörande sin arbetstid, är så mycket mera förklarligt, som,

enligt vad utskottet ock vitsordat, de säregna förhållandena inom bageriyrket och

arbetarnas därav följande levnadsförhållanden tidigare icke utan skäl givit anledning

till starka klagomål. Vid sådant förhållande måste nämligen de omständigheter,

som äro en följd av den nu gällande lagens provisoriska natur, för

de i bageriyrket sysselsatta arbetarna framstå såsom i alldeles särskilt hög

grad besvärande. Härutinnan torde jämväl böra beaktas den press till en försämring

av lagstiftningen i fråga, vilken otvivelaktigt föreligger uti vissa anspråk

från allmänhetens sida å tillhandahållandet av färskt bröd, vilket krav,

ehuru förklarligt, likvisst icke bör godtagas såsom ett avgörande skäl för att

skyddslagstiftningen å detta arbetsområde icke skulle kunna erhålla tillbörlig

effektivitet.

De grunder, varå det nu till riksdagens prövning framlagda lagförslaget

byggts, anse vi vara i allo bärande; och hava vi därför ansett, att utskottet

bort hemställa,

att riksdagen, med avslag å motionerna T: 262 och 265 samt

TI: 386 och 390, måtte bifalla förevarande proposition nr 72.»

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 18 käft. (Nr 21.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:219 Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar beträffande tiden för förläggande av bagerioc s. 8 i texten