Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november 1833 m. m. dels och en i ämnet väckt motion.

1926-05-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1926:28, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om upphävande av legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november 1833 m. m. dels och en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1926 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om upphävande av legostadgan för husbönder

och tjänstehjon den 23 november 1833 m. m. dels och

en i ämnet väckt motion.

Genom en den 26 februari 1926 dagtecknad proposition, nr 183, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll,

föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

l) Lag

om upphävande av legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23

november 1833 (nr 43 s. 1) in. m.

Härigenom förordnas, att legostadgan för husbönder och tjänstehjon den

23 november 1833 samt lagen den 29 maj 1925 (nr 143) om meddelande av

underrättelse i visst fall före vräkning ur tjänst m. m. skola upphöra att gälla

från och med den 24 oktober 1926; dock att dessförinnan gällande lag skall

tillämpas dels beträffande tjänsteavtal, som enligt legostadgan ingåtts före sistnämnda

dag, under den tjänsteperiod, för vilken avtalet då är bindande, dels

ock med avseende å de särskilda rättigheter och skyldigheter, som härflyta ur

sådant avtal.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till stadgande,

som genom denna lag blivit upphävt, vare hänvisningen förfallen.

2) Lag

om ändrad lydelse av 22 kap. 13 § strafflagen.

Härigenom förordnas, att 22 kap. 13 § strafflagen, sådant detta lagrum

lyder enligt lagen den 20 juni 1890 (nr 33), skall i nedan angiven del erhålla

följande ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 2h höft. (Nr 28.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

13 §•

Fordrar------- fängelse.

Lag samma vare, där man säljer eller annorledes emot vedergällning föryttrar

ont för gott, mängt för omängt eller det, varuti man vet fel vara, utan

att sådant uppenbara; eller säljer, städjer eller leger tvem ett.

Denna lag skall träda i kraft den 24 oktober 1926.

3) Lag

om ändrad lydelse av 37 och 41 §§ utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 37 och 41 §§ utsökningslagen skola, 37 § i dess

lydelse enligt lagen den 28 juni 1918 (nr 528), i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

37 §.

Utmätningsman äge, utan särskilt bemyndigande, verkställa domstols laga

kraft ägande dom i tvistemål:

1) då skyldighet att gälda penningar eller varor blivit den tappande ålagd;

2) då någon blivit förpliktad att viss lös egendom till annan utgiva;

3) då domstolen förordnat angående kvarstad eller skingringsförbud;

4) då någon blivit förpliktad att avträda fast egendom eller dömt är om

flyttning i eller ur hus; och

5) då domen eljest innehåller förpliktande för den tappande att något fullgöra,

vid äventyr att det, om han tredskas, må genom vederpartens föranstaltande

utföras.

Om---vattenlagen.

41 §.

Har--— kvarstad.

Vad domstolen förordnat angående kvarstad och skingringsförbud må ock

utan hinder av förd klagan av utmätningsmannen verkställas.

Denna lag skall träda i kraft den 24 oktober 1926.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för ifrågavarande lagförslag, får

utskottet hänvisa till propositionens innehåll.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i anledning

av densamma inom andra kammaren av herr Persson i Falla m. fl. väckt

motion, nr 411, i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte dels avslå förevarande

proposition dels ock besluta skrivelse till Kungl. Maj :t med anhållan,

att förslag till ny tjänsteavtalslag måtte utarbetas och föreläggas riksdagen.

I fråga om vad motionärerna anfört till stöd för denna hemställan får utskottet

hänvisa till motionen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

3

Såsom i propositionen erinrats avlät 1924 års riksdag, under åberopande av

vad som anförts i andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande, nr 11.

skrivelse till Kungl. Maj:t, däri riksdagen anhöll, att Kungl. Maj:t snarast

matte, efter förebragt utredning i vissa angivna hänseenden, för riksdagen

framlägga de förslag, syftande till upphävande av legostadgan för husbönder

och tjänstehjon den 23 november 1833, vartill utredningen kunde giva anledning.

I förenämnda utlåtande anförde utskottet, efter att hava lämnat redogörelse

bl. a. för tidigare väckta förslag om legostadgans avskaffande:

Av den [ovan] lämnade redogörelsen framgår, att riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t såväl den 11 maj 1918 som den 12 juni 1920 uttalat sig för att

legostadgan, såsom i många avseenden otillfredsställande och ej tillämpbar,

måtte avskaffas. Skilda meningar hava emellertid yppats, huruvida i samband

med stadgans avskaffande borde sörjas för tillkomsten i dess ställe av

för nutida förhållanden — särskilt för arbete å jordbruksområdet — avpassade

avtalsbestämmelser eller avskaffandet av stadgan borde ske oberoende

därav. Medan i båda de förenämnda riksdagsskrivelserna uttalats anslutning

till den förra meningen, bygger åter den föreliggande motionen liksom de

vid 1921 ars riksdag i ämnet väckta motionerna å den senare uppfattningen.

Till stöd för denna kan anföras, att, enligt vad av vunna upplysningar

synes framgå, legostadgan för stora delar av landet alltmera kommit ur tilllämpning.

Anledningen härtill är att söka dels däri, att kollektiva avtal, utan

tillitande tillika av städselförfarande, numera inom jordbruksområdet kommit

till större användning än förut, samt att i län, där dylika avtal förekomma,

desamma till större eller mindre del tillämpas jämväl å avtal på förevarande

område emellan till respektive organisationer ej anslutna personer, och dels

däri, att anställningar överhuvud såväl inom jordbruket som ock i husligt

arbete i stad och på landet allt oftare tillkomma utan iakttagande av de

former legostadgan föreskriver. Även i fäll, där nämnda former vid avtalets

ingående iakttagits, torde stadgans kvarvarande bestämmelser, såsom i månsra

avseenden föråldrade, endast till en del efterföljas.

Ehuru vägande skäl ur de avr riksdagen förut angivna synpunkter alltjämt

synas tala för tillkomsten av nya i lag reglerade avtalsbestämmelser å ifrågavarande

område, torde dock tvivel kunna råda, huruvida tillräcklig grund

numera förefinnes för den av riksdagen tidigare intagna ståndpunkten att

göra legostadgans upphävande direkt beroende av genomförandet i dess

ställe av en dylik lagstiftning. Utsikterna att inom en beräknelig framtid

fa till stånd en sådan lagstiftning, till vilken förarbeten ej påbegynts, synas

ej vara stora. Oförnekligt torde även vara, att vissa av de ännu kvarvarande

bestämmelserna i legostadgan, särskilt stadgandet om husbondes rätt

att, om han så vill, till tjänstetidens slut få innehålla hela den överenskomna

lönen, präglas av en påtaglig obillighet emot vederbörande tjänare.

Kravet å stadgans snara upphävande torde ock uppbäras av en allt starkare

opinion bland arbetstagarna å området, särskilt från lantarbetarnas sida.

Innan ståndpunkt tages till det genom förevarande motion ånyo framförda

kravet å stadgans omedelbara upphävande oberoende av tillkomsten

av nya, densamma ersättande bestämmelser, synes emellertid önskligt att

fa närmare utrönt, dels i vilken utsträckning inom landet stadgan alltjämt

tillämpas och dels i vad mån, där så ej är fallet, olägenheter för respektive

kontrahenter mött genom att densamma, såsom ersatt av avtal i annan ordning,

bragts ur tillämpning.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Ett ytterligare skäl för att ej nu på grund av motionen omedelbart skrida till

upphävande av legostadgan ligger i det samband, som förefinnes emellan samma

stadga och andra lagbestämmelser. Sålunda föreskrives exempelvis i fattigvårdslagens

4 §, att, där på grund av särskild författning husbonde eller

annan arbetsgivare har att lämna underhåll och vård åt tjänare eller arbetare,

det åligger honom att gentemot det allmänna ansvara för att detta

fullgöres så, att tjänare och arbetare ej falla fattigvården till last. Ett upphävande

av legostadgan har således till följd, att husbonde befrias från den

honom i detta hänseende hittills påvilande skyldigheten.

Härtill kommer, att för upphävande av legostadgan synas vissa övergångsbestämmelser,

syftande till reglerande av de vid tiden för stadgans upphävande

löpande tjänsteavtal, vara erforderliga.

Med hänsyn till att frågan om legostadgans upphävande i de av riksdagen

förut i ämnet till Kung!. Maj:t avlåtna skrivelserna gjorts direkt beroende

av åvägabringande i dess ställe av nya lagbestämmelser å området,

synes utskottet i anslutning till vad ovan anförts, att giltiga skal förefinnas

till avlåtande av en förnyad skrivelse i ämnet till Kungl. Maj:t, däri med hemställan

om utredning i ovan av utskottet angivna hänseenden påkallas framläggande

för riksdagen av de förslag, syftande till legostadgans upphävande,

vartill utredningen kan giva anledning.

Den av riksdagen begärda utredningen anförtroddes åt socialstyrelsen.

Resultatet av den verkställda utredningen har av styrelsen framlagts

med skrivelser den 21 oktober 1925 och den 6 november samma år. Socialstyrelsen

har funnit utredningen giva vid handen, att legostadgan nästan

helt förlorat sin betydelse för det husliga arbetet och att den numera

har allmännare tillämpning endast inom jordbruksarbetet i vissa landsdelar,

inom dessa dock icke allestädes eller gällande för alla arbetarkategorier.

Av utredningen har framgått, att det torde förnämligast vara i

fråga om lantbrukets gifta tjänare (statare) och tjänare i husbondens

kost, som legostadgan ännu äger aktualitet. Antalet personer, vilkas avtalsförhållanden

nu regleras i enlighet med legostadgans traditionella former,

har uppskattats till 60,000 (av tillhopa 220,000 lantarbetare eller, om torpare

av lönarbetartyp medräknas, cirka 275,000). Utredningen giver vidare

vid handen, att avvecklingen av legostadgans tillämpning i vissa trakter skett

under inflytande från ortens industriella arbetsställen och där använda fria

avtal. En motsvarande avlösningsprocess hade även skett i rena jordbruksbygder.

Så vitt av utredningen framgår har därmed icke varit förbunden

någon förändring i avseende å arbetsförhållandets grundkaraktär, utan är den

fasta årstjänsten allt fortfarande den dominerande anställningsformen förgjordbrukets

ordinarie arbetarstam. Beträffande legostadgans ännu kvarstående

särskilda stadganden har av styrelsen anförts, att den funnit den verkställda

utredningen ådagalägga, att vräkning ur tjänsten numera nästan aldrig tilllämpas.

I fråga om den arbetsgivare enligt legostadgan åvilande vårdnadsplikten

vid sjukdom har av styrelsen framhållits, att utvecklingen under de

senare åren gått i riktning mot en avskrivning av den enskilde arbetsgivarens

skyldigheter i sådant hänseende och det allmännas övertagande av dylik omvårdnad.

Aven om den ekonomiska konsekvensen för kommunerna av ett över
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28. 5

tagande av den ännu i legostadgan kvarstående vårdnadsplikten icke finge

underskattas, syntes det styrelsen, som om överflyttandet på kommunerna .jämväl

av den återstående delen av sjukvårdsplikten icke borde medföra några avsevärdare

olägenheter för dem. Vad nu sagts anser styrelsen hava giltighet

jamval med avseende å husbondes skyldighet enligt legostadgan att draga försorg

om trotjänares ålderdom. Legostadgans bestämmelser om påföljd för

misshandel av tjänstehjon, om rätt att innehålla lön till tjänsteårets slut med

flera dylika bestämmelser äro enligt styrelsens förmenande faktiskt satta ur

kraft. Då stadgans fortsatta giltighet synts styrelsen icke vara’betingad av

några mera betydande praktiska intressen, men väl ägnad att alstra och vidmakthålla

en felaktig uppfattning rörande en modern avtalslagstiftnings ändamål

och innebörd, har styrelsen ansett lämpligt, att legostadgan omedelbart avskaffas.

Om så sker och statsmakterna därmed undanröja även skenet av att

vilja vidhålla en otidsenlig och för stora folklager stötande lag, skulle enligt

styrelsens mening bättre utgångspunkter givas för en önskvärd, mera lidelsefri

behandling av frågan om en för de aktuella förhållandena anpassad avtalslagstiftning

och det icke blott för jordbruket, utan måhända för näringslivet i allmänhet.

Den i ärendet verkställda, utredningen giver enligt utskottets mening vid

handen, att tillräcklig grund numera icke förefinnes för den av riksdagen tidigare

intagna standpunkten att göra legostadgans upphävande direkt beroende

av genomförandet i dess ställe av en efter nutida förhållanden anpassad avtalslagstiftning,

särskilt för arbete å jordbruksområdet. Såsom föredragande departementschefen

anfört torde det icke finnas fog för den från vissa håll uttryckta

farhågan, att legostadgans borttagande skulle kunna medföra ett försvagande

av avtalshelgden. I de delar av landet, där legostadgan numera är

så gott som okänd, torde, såsom erinrats, icke hava inträtt något osäkerhetstillstand

med avseende a avtalsförhållandena eller någon ändring i uppfattningen

rörande betydelsen av åtagna förpliktelser. Då vidare av utredningen

vunnits klarhet därutinnan, att de ännu kvarstående särskilda stadgandena i

legostadgan utan nämnvärd olägenhet kunna undvaras, har utskottet icke tvekat

att ansluta sig till propositionens förslag om stadgans omedelbara upphävande.

De i propositionen föreslagna ändringarna i strafflagen och utsökningslagen

äro allenast av formell innebörd.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att förevarande proposition måtte av riksdagen bifallas;

samt

B) att motionen nr 411 i andra kammaren icke måtte till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 6 maj 1926.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande Nr 28.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Kock, Sigfrid Hansson*, greve

Spens, von Stockenström, Martin Svensson, Åkerberg och Luterkort;

från andra kammaren: herrar Magnusson i Kalmar, Öberg, Hage, Magnusson i

Skövde*, Holmström i Stockholm, Andersson i Rasjön, Pettersson i Hällbacken och

Lindgren i Dingelvik*.

*) Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar K. G. Westman, greve Spens, Martin Svensson, Öberg och Magnusson

i Skövde, som anfört:

»Ehuru även vi dela den uppfattningen, att legostadgan icke motsvarar kraven

på en modern arbetsavtalslagstiftning, kunna vi icke härav draga den slutsatsen,

att den bör omedelbart avskaffas. Vi kvarstå i stället på den ståndpunkt,

som riksdagen intill år 1924 intagit eller att legostadgan borde bibehållas

tills den ersättes med en efter tidsförhållandena anpassad avtalsform.

Den vid propositionen fogade utredningen ger vid handen, att legostadgan

för närvarande kommer till användning i större omfattning än förut varit känt,

i det att omkring 60,000 avtalsförhållanden äro reglerade enligt densamma.

Dess största betydelse är, att den genom att fastslå bestämmelsen om årsanställning

i sin mån bidrager till att ge fasthet åt arbetsförhållandena inom

jordbruket. Visserligen har den åsikten uttalats, att legostadgans avskaffande

knappast skulle medföra någon förändring i fråga om anställningsförhållandenas

art och stabilitet, enär årsanställningen skulle uppbäras av arbetarnas

och arbetsgivarnas samstämmande intressen. Men häremot synes kunna göras

en befogad invändning. Att användningen av årsavtal överensstämmer med

jordbruksarbetarnas intresse är för den, som känner förhållandena på landsbygden,

tydligt. Men vad åter beträffar arbetsgivarna är det lika tydligt,

att deras intresse av årsavtal är begränsat till att gälla med avseende å

den personal, som kan beredas full sysselsättning året om. I fråga om den

arbetskraft, som behövs för säsongarbete, kan det givetvis, om avtalsformen

anpassas efter de rent ekonomiska synpunkterna, visa sig fördelaktigt att

använda kortare avtalstider. I de delar av vårt land, där legostadgan företrädesvis

är i bruk, har den utan tvivel främjat användningen av årsavtal

även för sistnämnda grupp av arbetare. Om legostadgan avskaffas, kan det

befaras, att utvecklingen kommer att gå i den riktningen att arbetsavtal på

kortare tid komma att användas i större omfattning, vilket icke är önskvärt

ur social synpunkt.

Ett upphävande av legostadgan utan att den samtidigt ersättes med annan

arbetsavtalslagstiftning är även ägnat att i många fall medföra osäkerhet om

innebörden av ingångna avtal och deras rättsliga verkningar i det ena eller

andra avseendet med därav följande ökad anledning till tvister.

Med stöd av vad vi sålunda anfört, anse vi att utskottet bort hemställa,

att förevarande proposition icke må av riksdagen bifallas.»

Stockholm 1926. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

261488

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1926:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till lag om upphävande av legostadgan för husbönder och tjänstehjon den 23 november a1 i texten