Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om bestämmelse rörande viss märkning av importerade handskar och hundsk ämnen.

1926-02-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1926:5, Utlåtande i anledning av väckt motion om bestämmelse rörande viss märkning av importerade handskar och hundsk ämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 23 februari 1926 kl. 1 e. in.

Utlåtande i anledning av väckt motion om bestämmelse rörande viss

märkning av importerade handskar och hundsk ämnen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 204,

vilken behandlats av andra lagutskottet, har herr Lovén hemställt, att riksdagen

måtte besluta att å importerade handskar och handskämnen ordet ”Import”

skall anbringas å högra handsken under handskens storleksnummer.

Till stöd för motionen har anförts följande:

Importen av finare handskar, s. k. lyxhandskar, har under senare år antagit

stora proportioner. År 1900 importerades sålunda 8,314 kg. och år 1924

ända till 31,809 kg. Det är huvudsakligen från s. k. valutasvaga länder, som

importen äger rum.

På 1 kg. lyx- eller lättare handskar räknas cirka 36 par handskar. 1924 års

import betyder alltså, att 1,145,124 par handskar importerades till Sverige.

Den stora importen av dessa lyxvaror är på god väg att rent av taga död

på en förut blomstrande svensk industri. Och härtill kommer, att den importerade

varan är av betydligt sämre kvalité än den av svensk tillverkning.

Dessutom är det så, att en köpare i regel icke är i stånd att avgöra, om den

vara han erhåller är av svensk eller utländsk tillverkning, enär ordet ”Import”

oftast är åstämplat antingen nere i handskfingret eller också å en särskild

banderoll, omslutande visst kvantum importerade varor.

Det torde vara eu rimlig begäran, att eu köpare av handskar genast kan se,

om det är svensk eller utländsk vara lian erhåller. Och för den del av svenska

folket, som hyllar satsen: Köp svenska varor!, är det nödvändigt, att det å utländsk

vara klart och tydligt angives, att den är importerad.

Frågan om obligatorisk märkning av utländska varor, som hit införas för Historik.

försäljning, i och för angivande av deras utländska ursprung har förut varit

föremål för övervägande, och hava även i några specialförfattningar bestämmelser

härom införts beträffande vissa varuslag.

I patentlagstiftningskommitténs den 20 september 1911 avgivna betänkande Patentmed

förslag till lag angående förbud mot införsel till riket av varor med oriktig lagstiftningsursprungsbeteckning

m. m. blev även frågan om obligatorisk märkning berörd,

Kommittén uttalade som sin uppfattning att en dylik obligatorisk föreskrift vore igi5

onödigt sträng och nästan omöjlig att efterleva i vissa fall, särskilt i fråga

om mycket små föremål.

Bihang till riksdagens protokoll 1926. 9 samt. 2 avd. 5 käft. (Nr 5—6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

Samma kommitté berörde jämväl denna fråga i sitt den 5 maj 1915 avgivna

betänkande med förslag till lag mot illojal konkurrens m. m. ocli framhöll därvid,

att meddelandet av erforderliga bestämmelser i ämnet torde falla under

Konungens ekonomiska lagstiftning.

Vissa special- Rörande vissa importerade industriprodukter, skodon, sill- och bindsulläder samt

författningar j''em]äder oeh spelkort ävensom margarin in. m. föreligger redan nu skyldighet

i ämnet. pjrse Varorna med stämpel, som ådagalägger det utländska ursprunget. Detaljerade

föreskrifter äro i dylika fall meddelade rörande sättet för märkningens

utförande. Såsom exempel härå må nämnas förordningen den 13 oktober 1905

angående kontroll å tillverkningen av margarin oeh margarinost m. m., kungörelsen

den 5 februari 1909 angående införsel av samt handel med vissa slag

av utländskt frö, förordningen den 11 april 1919 angående förbud mot förtyngning

av vissa lädersorter m. m., förordningen den 9 maj 1919 angående

förbud mot användning av papp och konstläder i skodon, kungörelsen den 13

juni 1919 angående stämpelavgift för spelkort och förordningen den 30 september

1921 angående kontroll vid införsel till riket av köttvaror och djurfett.

Skrivelse i Sveriges industriförbund ingav den 10 mars 1922 en framställning till Kungl.

ämnet från Maj :t) vari hemställdes om åtgärders vidtagande ”i syfte dels att vissa efter

Sveriges in- u^re(jnjn„ fastställda varuslag ej må från utrikes ort till riket införas för fördustriför
blind

1922 säljning, med mindre än att varorna äro försedda med tydlig ursprungsbeteckning

eller särskilt importmärke, anbringat på ett i ögonen fallande sätt

enligt särskilt fastställda grunder, dels även att förbud måtte utfärdas mot

saluhållande av dylik utländsk vara, å vilken berörda beteckning eller märke

icke finnes åsatt”. Framställningen överlämnades den 16 mars från handelsdepartementet

till justitiedepartementet för att tagas i övervägande vid fortsatt

behandling av frågan om lagstiftning mot illojal konkurrens.

Motion i äm- I en vid 1922 års riksdag inom andra kammaren väckt motion nr 89 hemställde

net vid 1922 }ierr Lindqvist i Halmstad, att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Maj :t anärs

riksdag, pet täcktes Kungl. Maj :t låta utarbeta och för riksdagen framlägga för
slag

till sådan ändring i lagen angående förbud mot införsel till riket av varor

med oriktig ursprungsbeteckning, varigenom importörer av färdiga guld-, silvereller

nysilvervaror bleve skyldiga att förse importerad vara med ordet ”Import”.

Andra lagutskottet, som till förberedande behandling förehade motionen, hänvisade

i sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 6, till Sveriges industriförbunds

ovanberörda skrivelse samt hemställde, då den av motionären för visst varuslag

väckta frågan i ett vidare sammanhang skulle komma att inom den allra

närmaste tiden dragas under Kungl. Maj :ts prövning, att motionen icke måtte

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.

Motioner i Vid 1923 års riksdag väcktes motioner i ämnet inom båda kamrarna, i första

ämnet vid kammaren av herrar Wahl och Lindstrand (motion nr 114) och i andra kam1923

års

riksdag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

3

maren av herr Lindqvist i Halmstad (motion nr 166). Under framhållande av

att patentlagstiftningskommitténs verksamhet enligt Kungl. Maj ds beslut den

24 november 1922 förklarats skola vila från och med ingången av år 1923 och

att det närmast ankommit på nämnda kommitté att verkställa sådan utredning,

varom industriförbundet hemställt, yrkade motionärerna, att riksdagen ville

i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla, att Kungl. Maj :t efter verkställd utredning

snarast möjligt måtte utfärda bestämmelse därom, att de i gällande tulltaxa för

inkommande varor under rubrikerna 812, 816—820, 825—833, 839—846, 848—

851, 861—862, 928—930 upptagna varuslag ävensom de övriga varuslag, som

Kungl. Maj :t kunde finna nödigt medtaga, icke skulle få från utrikes ort till

riket införas för försäljning med mindre de voro försedda med tydlig ursprungsbeteckning

eller särskilt importmärkc, aubragt på ett i ögonen fallande sätt

enligt särskilt fastställda grunder.

Den i första kammaren väckta motionen hänvisades (ill förberedande behandling

av dess andra tillfälliga utskott och den i andra kammaren väckta motionen

överlämnades till dess fjärde tillfälliga utskott.

Yttrande i ärendet inhämtades från Sveriges industriförbund och från

styrelsen för Sveriges hantverksorganisation. Sveriges industriförbund

hänvisade till sin redan till Kungl. Maj :t ingivna skrivelse i ärendet

och förklarade sig i stort sett dela motionärens uppfattning, att de i

motionen angivna varuslagen i första hand borde komma ifråga vid importmärkning,

men underströk behovet av en föregående utredning i ämnet. Styrelsen

för Sveriges hantverksorganisation tillstyrkte bifall till motionen, men

uttalade därjämte önskvärdheten av, att föreskrifterna om ursprungsbeteckning

eller importmärke utvidgades att omfatta jämväl andra sådana varuslag,

som vore föremål för nämnvärd import och vilka tillverkades inom landet.

I sitt i ärendet avgivna utlåtande, nr 10, uttalade första kammarens andra

tillfälliga utskott sin anslutning till såväl motionen som de över densamma

avgivna yttrandena däruti, att den ifrågasatta märkningen i vissa fall av importerade

varor med säkerhet skulle vara till gagn för såväl den konsumerande

allmänheten som de av frågan berörda producerande företagen. Utskottet hänvisade

emellertid till, att en motion i enahanda syfte väckts vid 1922 års riksdag,

men då avslagits under åberopande av att frågan då inom en nära framtid

komme att i ett vidare sammanhang dragas inför Kungl. Maj :ts prövning.

Med stöd av vad som i avgivna yttranden anförts, ansåge sig visserligen utskottet

kunna utgå ifrån att en märkesbeteckning av nu ifrågasatt slag just för

de i motionen angivna varuslagen vore av behovet påkallad, men saknade möjlighet

att bedöma, huruvida icke ett lika starkt behov kunde föreligga i fråga

om åtskilliga andra varuslag. Den närmare specifieeringen av de varuslag, som

borde ifrågakomma, syntes utskottet böra åstadkommas genom en alknän utredning

av frågan. Utskottet förutsatte även, att en sådan .snarast möjligt

skulle komma att bliva följden av industriförbundets ovan nämnda framställning.

Genom en sådan utredning skulle även de ekonomiska och praktiska kon
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

Utredning i

ärendet inom

handelsdepartementet.

Utskottet.

sekvenserna av de ifrågasatta åtgärderna komma att belysas. Dessa vore nämligen

på frågans dåvarande läge icke möjliga att överblicka. Utskottet hemställde

därför, att motionen icke måtte till någon första kammarens åtgärd

föranleda.

Andra kammarens fjärde tillfälliga utskott hemställde likaledes, under åberopande

av samma motiv som första kammarens utskott, att motionen icke måtte

till någon andra kammarens åtgärd föranleda.

Riksdagens kamrar fattade sina beslut i överensstämmelse med utskottens

hemställan.

Ovannämnda framställning i ärendet från Sveriges industriförbund blev

jämte eu i samma syfte från handelskammaren i Örebro och Västmanlands län

den 30 maj 1922 till Kungl. Maj :t ingiven framställning den 3 december 1923

överlämnad från justitiedepartementet till handelsdepartementet med anhållan,

att erforderliga åtgärder måtte vidtagas för åvägabringande av en utredning

rörande behovet av den ifrågasatta lagstiftningsåtgärden och sättet för dess

genomförande, varvid, under beaktande av vad vid frågans behandling i riksdagen

förekommit, särskild uppmärksamhet borde ägnas spörsmålet om de olika

slag av varor, vilka skulle kunna inbegripas under en eventuell lagstiftning i

ämnet.

Den av justitiedepartementet begärda utredningen upptogs inom handelsdepartementet

i början av år 1924 och torde nu vara i det närmaste slutförd.

Under utredningen har ett stort antal representanter för näringslivet — jämväl

för handskfabrikationen — blivit i tillfälle att yttra sig genom att besvara

utsända frågeformulär. Utskottet har varit i tillfälle att taga del av de inkomna

svaren. En granskning av desamma visar, att inom industri- och handelskretsar

olika åsikter råda rörande såväl behovet som lämpligheten av lagstiftning

i ämnet.

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår är utredningen rörande

frågan om införande av obligatorisk märkning av utländska varor, som hit

införas för försäljning, inom kort slutförd och torde på grund härav kunna

förutsättas, att Kungl. Maj :t inom den närmaste tiden kommer att fatta beslut

i ärendet. Vid sådant förhållande anser utskottet icke lämpligt att nu taga

ståndpunkt rörande märkning av ett särskilt varuslag.

Utskottet tillåter sig fördenskull hemställa,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 23 februari 1926.

På andra lagutskottets vägnar:

K. G. WESTMAN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande Nr 5.

5

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar K. G. Westman, von Sydow*, von Kock*, greve

Spens, von Stockenström, Thorberg*, Petrén* och Luterkorl;

från andra kammaren: herrar Öberg, Hage, Johansson i Kälkebo, Ros,

Johansson i Sollefteå, Andersson i Rasjön* och Hedvall.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.